Sverige, Nederländerna och Finland kan söka. Om ett land har förmånligare stöd än ett annat inom växthusodling kan detta innebära en konkurrensnackdel eller -fördel.
3.3.1 EUs gemensamma jordbrukspolitik EU har en stor budget för den gemensamma jordbrukspolitiken. EUs jordbruksföretag kan bland annat kan ta del av pengarna i form av stöd. Stöden delas upp i två pelare, (I) direktstöd och marknadsstöd där bland annat stödet till producentorganisationer och gårdsstödet ingår och (II) stöd till lantbruksutveckling som i Sverige går under Landsbygdsprogrammet. Jordbruket i de enskilda medlemsstaterna skiljer sig åt och det bidrar till att stödet utformas på olika vis i de olika medlemsstaterna. Dessutom tillkommer nationella stöd till jordbruket utöver EU-finansierade stöd. Nedan följer översiktlig men inte komplett, redovisning av vilka stöd som kan sökas av växthusföretag i Sverige, Nederländerna och Finland.
3.3.2 Stöd i Sverige 3.3.2.1 Stöd till producentorganisationer EUs viktigaste stöd till sektorn för färska frukter och grönsaker är baserat på ett system med producentorganisationer. För att en producentorganisation skall beviljas stöd krävs att organisationen tar fram ett verksamhetsprogram. Om programmet godkänns av EU finansierar EU 50 procent av kostnaderna, men summan får inte överskrida 4,1 eller i vissa fall, då åtgärder för krishantering är involverade, 4,6 procent av producentorganisationens omsättning85. Varje EU-medlemsland är skyldigt att ta fram en nationell strategi för hur stödet till producentorganisationer skall tillämpas inom landet. För Sveriges del tar den nationella strategin upp sju olika områden och ett antal stödberättigande åtgärder inom vart och ett av dem. Stöd till producentorganisationer kan exempelvis ges till åtgärder riktade mot tvättning, sortering, filmning och packning, ”humlor i tomatproduktionen”, utveckling och provning av nya sorter, utveckling av miljövänliga förpackningar, förbättrad produktionsteknik, skördeförsäkringar, åtgärder för minskning av läckage, avfallsproduktion och energianvändning samt utbildning, rådgivning, teknisk assistans och viss form av marknadsföring86. För att stöd skall beviljas till en producentorganisation krävs att de olika åtgärderna har så kallad ”kollektiv prägel”. Det innebär att stödet inte får användas som investeringsstöd för en enskild medlem, utan att hela organisationen skall ha nytta av åtgärderna. Åtgärderna ska därutöver vara framåtsyftande87. I sammanhanget bör nämnas att stöd från producentorganisationer förvisso inte får användas som investeringsstöd riktade mot en enskild medlem, men om det inom organisationen fastslås att en modernisering av exempelvis växthusen i tomatsektorn är nödvändig så kan en plan tas fram för modernisering av samtliga de växthus som innehas av organisationens medlemmar. Åtgärden får således en kollektiv prägel, men utförs på individuell nivå för var och en av medlemmarna
85
Källa: Jordbruksverket (2010e) Källa: Jordbruksverket (2010e) 87 Källa: Jordbruksverket (2010e) 86
51