Page 1

MarknadsÜversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I)

Rapport 2006:13 Foto: Mats Pettersson


Marknadsöversikt – bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I)

Internationella enheten 2006-04-21 Referens Claes Renström, 036-15 51 30


Innehåll 1

Sammanfattning ............................................................................................................... 7

2

Inledning ........................................................................................................................... 9

3

4

5

6

2.1

Syfte och bakgrund..................................................................................................... 9

2.2

Avgränsningar ............................................................................................................ 9

2.3

Definitioner och begrepp.......................................................................................... 10

2.4

Disposition och referensgrupp ................................................................................. 10

2.5

Läsarens initiativ ...................................................................................................... 10

Livsmedelsindustrin i EU och Sverige.......................................................................... 11 3.1

Branschen i EU större och viktigare ........................................................................ 11

3.2

Bearbetade varor - halva livsmedelsindustrin i Sverige........................................... 11

3.2.1

Bred varuomfattning ........................................................................................ 11

3.2.2

Antal anställda och företag i Sverige 2005 - bagerierna dominerar................. 12

3.2.3

Antal anställda minskar - antal företag ökar .................................................... 13

3.2.4

Många småföretag ............................................................................................ 13

Produktion, konsumtion och priser.............................................................................. 15 4.1

Produktionen planar ut ............................................................................................. 15

4.2

Konsumtionen ökar .................................................................................................. 16

4.3

Prisutvecklingen ....................................................................................................... 17

EU-regleringar................................................................................................................ 19 5.1

EU:s importtullar 13 procent av värdet och lite ”luft” ............................................. 19

5.2

Exportbidragen minskar ........................................................................................... 20

5.2.1

Varugrupper med mycket exportbidrag ........................................................... 20

5.2.2

Lugnare utveckling för bidragslicenser 2006................................................... 20

5.2.3

WTO sätter press.............................................................................................. 21

5.2.4

Reformer av EU:s jordbrukspolitik (CAP)....................................................... 22

5.2.5

Socker och mjölk viktigaste basprodukterna men bidragen minskar............... 22

5.2.6

Mer differentierade exportbidrag på gång........................................................ 24

5.3

Licenser för aktiv förädling - ingen succé................................................................ 24

5.4

Interna stöd............................................................................................................... 25

EU:s handelsavtal........................................................................................................... 27 6.1

EU:s handelsavtal ger förmåner ............................................................................... 27

6.1.1

Norge - nytt avtal från 2004 ............................................................................. 27

6.1.2

Schweiz - nytt avtal från 2005.......................................................................... 28

5


6.1.3 7

8

9

Övriga länder.................................................................................................... 29

EU:s och Sveriges handel............................................................................................... 33 7.1

Import till EU15 och EU - Schweiz ökar ................................................................. 33

7.2

Export från EU15 och EU - nya länder .................................................................... 34

7.3

EU:s exportutveckling planar ut - Ryssland viktigare ............................................. 36

7.4

Import till Sverige - 90 procent från EU .................................................................. 36

7.5

Export från Sverige till USA och grannländer ......................................................... 38

7.6

Handelsutveckling i Sverige och några EU-länder .................................................. 39

7.7

Exportandelens utveckling i Sverige 1996-2004 ..................................................... 41

7.8

EU:s och Sveriges tredje lands export...................................................................... 42

Världshandelsorganisationen (WTO) .......................................................................... 45 8.1

Organisationen ......................................................................................................... 45

8.2

Nu gällande jordbruksavtal i WTO - tre pelare........................................................ 45

8.3

Förhandlingar om nytt jordbruksavtal pågår............................................................ 46

Ordlista............................................................................................................................ 47

10

Källförteckning........................................................................................................... 49

11

Förteckning över bilagor ........................................................................................... 51

6


1 Sammanfattning Jordbruksverket publicerar nu sin andra marknadsöversikt för bearbetade varor. Marknadsöversikten ska bidra till att ge bättre kunskap och ge en bild av utvecklingen inom sektorn och på så sätt underlätta företagens omvärldsanalys. I EU är livsmedelsindustrin den största industrigrenen. I Sverige är livsmedelsindustrin den fjärde största industrigrenen. Sektorn för bearbetade varor motsvarar ungefär halva livsmedelsindustrin. Trenden sedan tio år i Sverige är att antalet anställda minskar och antal företag ökar inom livsmedelsindustrin, sektorn för bearbetade varor avviker inte från denna trend. De viktigaste svenska bearbetade varorna sett till produktionen är bröd & bakverk, olika drycker (läsk, öl och sprit), olika spannmålsberedningar samt choklad, sockerkonfektyr och glass. Bagerisektorn dominerar sett till både antalet anställda (drygt 12 000 eller 45 %) och antal företag (drygt 1 300 eller 70 %). Hela 95 procent av antalet företag klassas som småföretag inom sektorn för bearbetade varor. I Sverige har sektorn för bearbetade varor mellan 1996 och 2004 haft en årlig genomsnittlig produktionsökning av värdet på ca 3 procent. Produktionsökningen är till största delen exportledd eftersom konsumtionen endast ökat i mindre takt. Prisutvecklingen (KPI) för bearbetade varor har legat något under både KPI (totalt) och KPI (livsmedel). EU-regleringarna inom sektorn för bearbetade varor syftar till att EU producerade varor ska vara konkurrenskraftiga trots höga inköpspriser för ingående varor. EU:s tre huvudsakliga instrument för detta är importtullar, exportbidrag och interna stöd. De två senare har till följd av interna EU-reformer och WTO-begränsningar minskat på senare år. Det senaste året uppgick de för Sveriges del till ca 10 miljoner euro. De svenska exportbidragen under 2005 uppgick till knappt 7 miljoner euro som motsvarande ca 2 % av EU:s totala exportbidrag 335 miljoner euro. Exportbidragen i Sverige gick i huvudsak till fyra varugrupper: choklad (34 %), bröd & bakverk (20 %), modifierad stärkelse (20 %) och sockerkonfektyr (11 %). Den svenska importen av bearbetade varor kommer till 90 procent från EU. Sverige importerar mest från Danmark. Norge är det enda icke EU-landet på tio-i-topplistan över länder som exporterar till Sverige. Den svenska importen är jämnt fördelad på olika länder och varugrupper. Den svenska exporten sker till 90 procent med EU15, USA och Norge. Exporten till de nya medlemsstaterna är endast 2 procent av den totala exporten. Exporten består till hälften av två varugrupper; spritdrycker och bröd & bakverk. Studeras tredje landshandeln är det viktigaste bilaterala handelsavtalet för Sverige det som finns mellan EU och Norge eftersom nästan 30 procent av den svenska tredjelandsexporten går till Norge. Den svenska handelsutvecklingen för bearbetade varor de senaste tio åren har inneburit en kraftig ökning av exporten (118 %) och importen (91 %). Den svenska exporten för bearbetade varor kan inom en snar framtid passera den danska exporten som haft en negativ trend de senaste åren. Trots den kraftiga exportökningen har den svenska handelsbalansen under perioden haft ett stabilt underskott som varierat mellan 240-310 miljoner euro. Exportandelen för bearbetade varor har sedan 1996 ökat kraftigare än för hela jordbruks- och livsmedelssektorn. Exportandelen för bearbetade varor passerade 30 procent 2004. Det internationella regelverket i WTO förväntas reformeras med bland annat avvecklade exportbidrag och minskade tullar som förhoppningsvis kan leda till ökat marknadstillträde för företagen på etablerade och nya exportmarknader. Slutligen kan nya WTO-medlemmar i vårt närområde - bland annat Ryssland - öka förutsättningarna för handeln.

7


2 Inledning 2.1 Syfte och bakgrund Marknadsöversikten för bearbetade jordbruksvaror har som syfte att ge en bild av utvecklingen inom sektorn. Målgrupperna för översikten är livsmedelsföretagen, branschorganisationer och myndigheter. Jordbruksverket har i flera år publicerat marknadsöversikter för vegetabilie- och animalieprodukter (jordbruksråvarorna). För bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I) publicerades den första marknadsöversikten i maj 2005 i samband med ett branschmöte för sektorn1. I Jordbruksverkets uppdrag ingår att aktivt arbeta för en konkurrenskraftig livsmedelsproduktion. För att svenska lantbruksföretag och svensk livsmedelsindustri ska kunna hävda sig på en mer avreglerad och global marknad måste de vara effektiva och kunna producera konkurrenskraftiga produkter av hög kvalitet. Jordbruksverkets mål är att stödja detta genom att bland annat: •

Minska företagens administrativa börda. Exempelvis har en elektronisk tjänst för ansökningar av exportbidrag i tagits fram i samarbete med Tullverket (AEX).

Ständigt arbeta för enklare regler. Jordbruksverket har ett regelförenklingsombud som granskar nya föreskrifter för att undvika nya administrativa bördor för företagen. Jordbruksverket deltar också aktivt i arbetet i EU och andra internationella organisationer (WTO, OECD) när nya tillämpningsförordningar tas fram och olika handelsavtal revideras.

Underlätta företagens omvärldsanalys. Exempelvis genom olika utredningar, statistikrapporter och marknadsöversikter som bidrar till en bättre kunskap.2

2.2 Avgränsningar Marknadsöversikten tar främst sikte på olika bearbetade livsmedelsprodukter för humankonsumtion. Vissa övriga förädlade livsmedel (t.ex. ost, sylt och marmelader, köttbullar och fiskfiléer) som inte omfattas av regleringen för bearbetade jordbruksvaror tas inte upp. Etanol (KN-nr 2207) ingår som en varugrupp i sektorn för bearbetade jordbruksvaror men har inte tagits med i denna marknadsöversikt eftersom den redan behandlats och beskrivits i marknadsöversikten ”Etanol, en jordbruksprodukt och industriprodukt rapport nr 2006:11”. I sektorn för bearbetade jordbruksvaror ingår egentligen inte heller vissa varor ur KN-nr 2208; bourbon whiskey, rom & taffia, arrak, olika fruktspriter och odenaturerad etylalkohol. I denna marknadsöversikt är dock hela kapitel 2208 med. Odenaturerad etylalkohol behandlas också i den ovannämnda marknadsöversikten för etanol.

1 2

Jordbruksverkets rapport 2005:12, Marknadsöversikt - bearbetade jordbruksvaror (icke bilaga I), 2005-05-23. Jordbruksverkets informationsbroschyr ”Till nytta för konkurrenskraften”.

9


2.3 Definitioner och begrepp Bearbetade jordbruksvaror kallas även för ”icke bilaga I”-varor, detta till följd av att i EU:s Amsterdamfördraget ”bilaga I” finns olika jordbruksråvaror med låg eller ingen förädlingsgrad. Varorna som utgör ”icke bilaga I”- varor framgår i rådets förordning (EG) nr 3448/93 bilaga B och kommissionens förordning (EG) nr 1043/05 bilaga II. I den kommande texten kommer det istället för bearbetade jordbruksvaror skrivas bearbetade varor.

2.4 Disposition och referensgrupp Marknadsöversikten inleds med kapitel 3 där sektorn för bearbetade varor relateras till livsmedelsindustrin i Sverige och EU. I kapitel 4 studeras sedan produktionen, konsumtionen och prisutvecklingen. I kapitel 5 ges en inblick i EU-regleringen för sektorn, därefter kommer kapitel 6 och 7 som behandlar olika handelsaspekter. I kapitel 8 behandlar inriktningen av WTOs kommande avtal. Marknadsöversikten avslutas sedan med en ordlista i kapitel 9 och olika bilagor. Till arbetet med denna marknadsöversikt har en referensgrupp varit knuten. I referensgruppen har följande personer från Jordbruksverket ingått; Håkan Loxbo från internationella enheten, Jennie Malm och Ingela Ekman från interventionsenheten och Magnus Olsson från marknadsenheten. Till referensgruppen har också Håkan Björklund från Livsmedelsföretagen varit knuten. Utöver referensgruppen har Camilla Burman på internationella enheten granskat kapitlet om WTO, Kim Fellegi från utredningsenheten har hjälpt till med figurer, tabeller och statstiska körningar i Jordbruksverkets statistikdatabas till översikten. Marknadsenheten har också bidragit med synpunkter på skrivningarna om mjölk- och sockerreformerna i EU. I ett slutskede har också värdefulla kommentarer erhållits från Gabriella Cahlin avdelningschef marknadsavdelningen, Peter Hugosson enhetschef internationella enheten och Jonas Kasteng på internationella enheten.

2.5 Läsarens initiativ Denna marknadsöversikt kommer att uppdateras med jämna intervall. Därför är det värdefullt om du som läsare hör av dig till rapportförfattaren eller internationella enheten (växel 036-15 50 00) ifall du saknar vissa uppgifter eller har information som skulle göra rapporten mer fullständig.

10


3 Livsmedelsindustrin i EU och Sverige 3.1 Branschen i EU större och viktigare EU är världens största exportör och importör av livsmedel och jordbruksvaror med drygt 10 procent av världshandeln. Livsmedelsindustrin i EU har ett produktionsvärde på ca 815 miljarder euro och drygt 4 miljoner anställda, se tabell 3.1. Livsmedelsindustrin är i flera EUländer den enskilt största eller bland de tre största industrisektorerna. Av EU:s 282 000 livsmedelsföretag har 279 000 av företagen mindre än 250 anställda. När världens 28 största3 livsmedelsföretag rankas dominerar USA med 18 stycken (t.ex Cargill, Kraft Foods och PepsiCo) följt av Europa med 7 stycken (Nestle, Unilever, Danone, Diageo, Heineken, Cadbury Schweppes och Inbev) och Japan med 3 stycken dryckesföretag.4 I tabell 3.1 visas en jämförelse mellan livsmedelsindustrin i EU totalt och Sverige. Den svenska livsmedelsindustrin utgör en liten andel av EU:s livsmedelsindustri. Den svenska livsmedelsindustrin är trots allt den fjärde största industribranschen i Sverige mätt i omsättning och mätt i antalet anställda5. Tabell 3.1 Livsmedelsindustrin (SNI6 15+16) EU och Sverige, 2002 Omsättning (€ miljoner)

Antal anställda

Antal företag

EU

791 000

4 490 000

282 0007

Sverige

14 319 (1,8 % av EU)

60 736 (1,4 % av EU)

2 993 (1,1 % av EU)

Källa: European business Fact and Figures Data 1995-2004 Eurostat 2006, SCB och egna beräkningar.

Internationaliseringen har starkt påverkat den svenska livsmedelsindustrin sedan EU inträdet. De utlandsägda livsmedelsindustriföretagens bidrag till förädlingsvärdet, exporten och sysselsättningen står ungefär för samma andel som för övriga industrin.8

3.2 Bearbetade varor - halva livsmedelsindustrin i Sverige 3.2.1 Bred varuomfattning Bearbetade varor har en bred varuomfattning, allt från smaksatt yoghurt till modifierad stärkelse. Några av de viktigaste varugrupperna är bröd & bakverk (t.ex. frysta tårtor, skorpor, knäckebröd, pizzor, kex & småkakor), olika drycker (t.ex. läsk, öl och sprit), chokladvaror och olika spannmålberedningar (t.ex barnmat, pasta och müsli). Se vidare bilaga 1 för hela varuomfattningen av bearbetade varor. Observera att för varugrupper markerade med ”ur” i bilaga 1 ingår endast vissa KN-nummer. Se även avsnitt 2.2 och 2.3.

3

Efter försäljning 2004/2005. Data and Trends of the EU food and drink industry 2005, CIAA. 5 Enligt uppgift från Håkan Björklund Li 2006-04-19. 6 SNI betyder Svensk Näringsgrensindelning och bygger på EU:s standard, NACE. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs. 7 2001 8 www.li.se 4

11


3.2.2 Antal anställda och företag i Sverige 2005 - bagerierna dominerar Av de 28 största (mätt i försäljning) livsmedelsföretagen i Sverige är 22 företag verksamma med produkter inom sektorn för bearbetade varor9. Vill man studera antal anställda och företag inom bearbeatade varor kan en god uppskattning erhållas om näringsgren efter SNI väljs på femställig nivå för de varugrupper som till övervägande delen kan klassas som bearbetade varor. En jämförelse av antalet anställda och företag mellan livsmedelsindustrin och delsektorn bearbetade varor visas i tabell 3.2. Tabell 3.2 Antal anställda och företag i livsmedelsindustrin totalt och sektorn för bearbetade varor i Sverige 2005 Sektor eller delsektor (SNI) Livsmedelsindustrin (15 + 16)

Antal Andel anställda (%) anställda

Antal företag

Andel företag (%)

59 537

-

3 128

-

27 635

100

1 921

100

12 335

44,6

1 340

69,8

Öl (15.960)

3 236

11,7

34

1,8

Choklad (15.842)

2 798

10,1

54

2,8

Kex & bakverk (15.822)

1 323

4,8

62

3,2

Glass (15.520)

1 176

4,3

42

2,2

Såser (15.870)

1 126

4,1

56

2,9

Sockerkonfektyr (15.841)

985

3,6

134

7,0

Tobak (16.000)

797

2,9

14

0,7

Knäckebröd (15.821)

782

2,8

26

1,4

Spritdrycker (15.910)

758

2,7

24

1,2

Läsk & mineral (15.980)

722

2,6

37

1,9

Annan (15.890)

719

2,6

52

2,7

Spannmålsbered. (15.612)

626

2,3

24

1,2

Stärkelse (15.620)

234

0,8

11

0,6

18

0,1

11

0,6

Varav Bearbetade varor Bagerier (15.810)

Pasta (15.850) Källa: SCB och egna beräkningar.

I tabellen ovan framgår att sektorn för bearbetade varor har ca 50 procent av antalet anställda i livsmedelsindustrin (ca 28 000) och ca 60 procent av företagen (ca 1 900). Den enskilt största delsektorn i bearbetade varor är bagerier som har ca 45 procent av antalet anställda och ca 70 procent av antalet företag. Adderas de besläktade delsektorerna kex & bakverk samt knäckebröd ökar andelarna till ca 52 procent av de anställda och ca 74 procent av antalet företag. Delsektorn för sockerkonfektyr utmärker sig med många företag.

9

www.li.se

12


3.2.3 Antal anställda minskar - antal företag ökar Hur har utveckling av antalet anställda och företag för livsmedelsindustrin och för bearbetade varor förändrats mellan 1993/199410 och 2004/200511? Resultatet framgår av tabell 3.3 nedan. Tabell 3.3 Utvecklingen av antal anställda och antal företag i livsmedelsindustrin och bearbetade varor i Sverige mellan 1993/1994 och 2004/2005 Antal Antal Förändring % Antal anställda anställda företag 1993/1994 2004/2005 1993/1994

Antal företag 2004/2005

Förändring %

Livsmedelsindustrin

66 304

59 571

- 10,2

2 594

3 116

20,1

Varav Bearbetade varor

30243

27 580

- 8,8

1 662

1 902

14,4

Källa: SCB och egna beräkningar.

Minskningen av antalet anställda i livsmedelsindustrin har mellan de aktuella åren varit marginellt större än för sektorn bearbetade varor. Effektiviseringar eller minskningar av befintlig verksamhet har gjort att antalet anställda sakta minskat i livsmedelsindustrin. Antalet företag i livsmedelsindustrin har ökat i en klart snabbare takt för livsmedelsindustrin än för sektorn bearbetade varor. Många av de nya företagen har inga anställda, det är därför antalet företag ökar utan att påverka den negativa anställningstrenden. Mellan 2004 och 2005 har antalet anställda i sektorn för bearbetade varor ökat med drygt 100 personer. I fyra delsektorer har personalstyrka ökat klart mer än genomsnittet (0,4 %); choklad 15,0 %, öl 3,3 %, kex & bakverk 3,0 % och annan livsmedelsindustri 1,6 %. Tillsammmans har dessa fyra delsektorer ökat antalet anställda med drygt 500 stycken.12 Mellan 2004 och 2005 har antalet företag har ökat med knappt 40 stycken. I fem delsektorer har antalet företag ökat klart mer än genomsnittet (2 %); knäckebröd 13 %, sprit 9 %, choklad 8 %, öl 6 % och annan livsmedelsindustri 6 %. Tillsammans har dessa fem delsektorer fått ett tillskott av 14 företag. Antal företag i bagerisektorn har ökat som genomsnittet, men eftersom det är en så stor sektor står bagerisektorn för de flesta nya företagen 24 stycken.13

3.2.4 Många småföretag Företag med färre än 50 anställda brukar klassas som småföretag. Livsmedelsindustrin är en bransch där småföretagen kraftigt dominerar med ca 95 procent av företagen se tabell 3.4. Industrin för bearbetade varor skiljer sig inte nämnvärt från livsmedelsindustrin i stort. Den företagsstorlek som är något mer frekvent för bearbetade varor än för livsmedelsindustrin totalt är den som har 1 till 19 anställda. Här finns 963 av företagen eller ca 52 procent av företagen. Inkluderas även de företag som inte har några anställda stiger antalet företag till 1 730 eller 90 procent.14

10

Ett medelvärde av 1993 och 1994. Ett medelvärde av 2004 och 2005. 12 SCB. 13 SCB. 14 SCB. 11

13


Tabell 3.4 Antal företagen fördelade på storlek för livsmedelsindustrin totalt och sektorn bearbetade varor 2005 Storlek, antal anställda

Livsmedelsindustrin (Antal företag i respektive kategori)

%

1 308

41,8

768

40,0

1-4

792

25,3

520

27,1

5-9

404

12,9

269

14,0

10-19

266

8,5

174

9,0

20-49

215

6,9

123

6,4

50-99

64

2,0

30

1,6

100-199

36

1,2

16

0,8

200-499

20

0,6

10

0,5

500-

23

0,7

11

0,6

Totalt

3 128

100

1 921

100

0

Källa: SCB och egna beräkningar.

14

Bearbetade varor (Antal företag i respektive kategori)

%


4 Produktion, konsumtion och priser 4.1 Produktionen planar ut Mellan 1996 och 2004 har produktionsvärdet för bearbetade varor ökat från ca 35 till 44 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 23 procent. På årsbasis motsvarar det en tillväxt på knappt 3 procent. Produktionen har de senaste åren planat ut, se figur 4.1. Figur 4.1 Produktion 1996-2004 (miljarder kronor)

55 50 45 40

44,2

43,7

2002

2004

37,9 35,5

35 30 25 1996

1999

Källa: SCB och egna beräkningar.

Tabell 4.1 visar utvecklingen av produktionsvärdet mellan 1996 och 2004 för de elva största varugrupperna. Dessa motsvarar ca 94 procent av produktionsvärdet 2004. De varugrupper som har haft en bättre utveckling än genomsnittet (> 23 %) är; bröd & bakverk, spritdrycker, spannmålsberedningar, såser & senap och övriga varugrupper. Varugrupper med sämre utveckling än genomsnittet (< 23 %) är; läsk & öl, choklad, glass, sockerkonfektyr, vissa mejerivaror och diverse beredningar.

15


Tabell 4.1 Produktion 1996-2004 (miljarder kronor) KN-nr

Varor

1905

1999

2002

2004

Index 1996=100

Bröd & bakverk 9,0

9,9

13,0

13,7

152

2202-2203

Läsk & öl

6,9

7,4

8,3

7,5

109

2208

Spritdrycker

2,3

3,3

4,5

4,5

196

1806

Choklad

2,9

2,9

3,2

2,7

93

1901-1904

Spannmålsberedningar

1,7

2,0

2,2

2,4

141

2402-2403

Tobak

2,7

2,4

1,8

2,1

78

2103

Såser & senap

1,2

1,6

1,9

1,9

158

2105

Glass

2,1

1,7

1,9

2,3

110

1704

Sockerkonfektyr 1,5

1,6

1,5

1,6

107

0403, 0405

Smaksatt yoghurt, smörfett

1,4

1,3

1,6

1,4

100

2106

Diverse beredningar

1,5

1,1

1,1

1,015

67

-

Övriga varugrp

2,3

2,7

3,2

2,6

113

35,5

37,9

44,2

43,7

123

Totalt

1996

Källa: SCB och egna beräkningar.

4.2 Konsumtionen ökar I tabell 4.2 visas den svenska direktkonsumtionen per capita mellan 1995 och 2003 för nio varugrupperingar inom bearbetade varor (kg/år eller liter/år). Varugrupperna står för ca 85 procent av det producerade värdet inom sektorn för bearbetade varor i Sverige. För livsmedel med undantag för dryckesvaror och glass har det skett konsumtionsökningar på mellan 28 till 66 procent under perioden 1995 till 2003. För glass har konsumtionen istället minskat med 7 procent. För drycker, enligt den officiella statistiken, är det ett mer varierat utfall för de enskilda varorna; starköl och icke alkoholhaltiga drycker har gått upp starkast medan konsumtion för både maltdrycker och spritdrycker har gått tillbaka. Dryckerna har i genomsnitt haft en per capita ökning med ca 15 procent.

15

Ett visst frågetecken kan sättas för SCB:s statistik för denna varugrupp. Exporten är nämligen större än produktionen. Detta är i och för sig teoretiskt möjligt eftersom importen kan täcka upp för det som inte finns producerat i Sverige.

16


Tabell 4.2 Direktkonsumtion (kilo resp. liter per person) 1995-2003 Vara

1995

2003

Index 1995=100

Mjölprodukter exkl. bröd och 10,6 konditorivaror16 (kg)

13,6

128

Bröd och konditorivaror (kg)

55,2

70,6

128

Choklad och konfektyrvaror (kg

11,8

16,7

142

Såser exkl. majonnäs (kg)

6,4

10,6

166

Glass (liter)

13,7

12,7

93

Summa drycker (liter)

138,9

159,2

115

3,4

3,0

88

Läskedrycker och mineralvatten 70,2 (liter)

100,3

143

Maltdrycker (liter)

43,5

26,3

60

Starköl (liter)

21,8

29,6

136

Varav: Spritdrycker (liter)

Källa: Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, uppgifter t.o.m. år 2002 Rapport 2004:7 Statens jordbruksverk och Tio år i EU – effekter för konsumenterna, Rapport 2006:6 Statens jordbruksverk.

Produktionsökningen mellan 1996 och 2004 (23 procent, se tabell 4.1) kommer sig främst av att exporten ökat kraftigt mellan 1995 och 2004/200517 (118 procent, se vidare avsnitt 7.6) och i mindre utsträckning av en konsumtionsökning (se tabell 4.2).

4.3 Prisutvecklingen I figur 4.2 framgår prisutvecklingen i Sverige för tre olika grupperingar; KPI (totalt, livsmedel och 11 grupper). KPI (11 grupper) motsvarar ungefär bearbetade varor, se vidare bilaga 2. Förklaringen till prisfallet under 1996 för både KPI (livsmedel och 11 grupper) förklaras främst av sänkningen av momsen från 21 procent till 12 procent (eller motsvarande 7 procent). I figur 4.2 framgår också att mellan 1996 och 2002 har priserna stadigt ökat. 2002 passerades prisnivån den som gällde före momssänkningen 1996. Prisökningen har gynnat producenterna och troligtvis bidragit till den observerade produktionsökningen mellan 1996 och 2002. Efter 2002 har priserna stabiliserats. En förklaring till att priserna stabiliserats efter 2002 kan vara den kraftigt ökande importkonkurrensen. Importen har ökat med ca 90 procent de senaste tio åren, se kapitel 7.

16 17

Inklusive hela kapitlet med KN-nummer 1902. 1 maj 2004 till 30 april 2005.

17


Figur 4.2 Prisutveckling KPI bearbetade varor (11 grupper) 110

105

KPI

100

95 KPI 11 grupper KPI livsmedel

90

KPI tot 85 1994

1995

1996

1997

1998

1999

2000

2001

2002

2003

2004

År

Källa: SCB och egna beräkningar

Under perioden ligger i genomsnitt KPI (11 grupper) mellan en till tre procentenheter lägre än KPI (livsmedel). Skillnaderna mellan olika de 11 grupperna av varor och år är relativt små. Den något lägre prisutvecklingen för KPI (11 grupper) kan bero på att en större andel av handelns egna märkesvaror (EMV) återfinns i KPI (11 grupper) jämfört med KPI (livsmedel) och som följd kan detta ha inneburit en större priskonkurrens18.

18

Johan Anselmsson mfl, 2005/01, Dagligvaruhandelns egna varumärken och deras inverkan på svenska konsumentpriser, Lunds Universitet, 2005-06-20.

18


5 EU-regleringar De EU-regleringar som gäller för bearbetade varor syftar främst till att justera livsmedelsindustrins höga inköpspriser på framför allt socker och olika mjölkråvaror. EU:s producenter ska dels vara konkurrenskraftiga med sina varor vid export till tredje land (utanför EU) jämfört med konkurrenter som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris, dels vara konkurrenskraftiga med sina varor mot importen från tredje land som har tillgång till råvaror med världsmarknadspris. EU:s regleringar som omfattar bearbetade varor utgörs av: •

Importtullar vid import från tredje land.19

Exportbidrag vid export till tredje land och licenser för aktiv förädling.20

Rabatterad försäljning av smör, smörolja och grädde till produktion av glass, bakverk eller chokladvaror (främst internt stöd, s.k. smörrabatt) 21

Produktionsbidrag för socker och stärkelse i vissa kemiska produkter (främst internt stöd).22

5.1 EU:s importtullar 13 procent av värdet och lite ”luft” EU:s importtullar på bearbetade varor kan bestå av följande två delar i kombination eller var för sig: •

En industrikomponent uttryckt i procent av värdet (värdetull).

En kompensation för höga råvarukostnader (jordbrukskomponent) inom EU satt i euro/viktenhet. Jordbrukskomponenten beräknas antingen via ett matrissystem eller genom ett standardrecept: o Standardrecept används där vissa givna kvantiteter förutsätts gå åt för att tillverka varan. o Matrissystemet används där råvaruåtgången varierar kraftigt t.ex. sockerkonfektyr, choklad, beredningar av spannmål, bakverk & bröd samt diverse beredningar. Innehållet av mjölkfett, mjölkprotein, stärkelse/glukos samt sackaros/invertsocker/isoglukos avgör tullen.

EU:s importtullar på bearbetade varor är generellt lägre än för jordbruksråvaror. Räknas EU:s importtullar för bearbetade varor om till enbart värdetullar för de trettio olika varugrupperna (se bilaga 1) så erhålls värdetullar på mellan 0 till 87 procent. Ett genomsnitt på EU:s bundna importtullar för alla bearbetade varor kan sedan beräknas till ca 13 procent. Ibland är EU:s bundna tull högre än den tillämpade, det kallas att det finns ”luft” i tullbindningen. EU har i de flesta fallen lite ”luft” i sina importtullar för bearbetade varor. 23

19

Se vidare www.tullverket.se För detaljer kring regelverket se Vägledning Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke Bilaga I VG1:20 21 Jordbruksverket rapport 2004:25 Marknadsöversikten för animalier. 22 Jordbruksverkets rapport 2004:24 Marknadsöversikten för vegetabilier. 23 Statens jordbruksverk yttrande ”Känsliga produkter” 2004-12-07, Dnr 44 3009/04. 20

19


5.2 Exportbidragen minskar 5.2.1 Varugrupper med mycket exportbidrag På 12-ställig KN-nummernivå finns det nästan 300 olika bearbetade varor som berättigar till exportbidrag. För ett visst KN-nr är det i en del fall så att endast sockerprodukter är bidragsberättigade och inte mjölkprodukter. I tabell 5.1 visas ett urval av varugrupper med exportbidrag som under budgetåret 2005 stod för sammanlagt ca 85 procent av EU:s exportbidrag och ca 99 procent av Sveriges exportbidrag. Tabell 5.1 Varugrupper med mycket exportbidrag Benämning

KN-nr grupper

Sockerkonfektyr

1704

11

8

Choklad

1806

34

19

Beredningar av spannmål

1901

4

19

Bakverk, bröd

1905

20

8

Diverse beredningar

2106

5

19

Modifierad stärkelse

3505

20

6

Läsk

2202

5

6

99

85

Summa andel (%)

Sveriges andel av exportbidragen (%)

EU:s andel av exportbidragen (%)

Källa: Kommissionens doc 308/2006/06, Jordbruksverket och egna beräkningar.

Exportbidragets andel av varuvärdet har för EU mellan 1996 och 2005 minskat från ca 3 procent till knappt ca 2 procent, i den beräkningen ingår även de varor som inte får exportbidrag. Minskningen beror inte enbart på att exportbidragen totalt sett minskat (se tabell 5.2 nedan) utan också på att exportvärdet samtidigt ökat, se figur 7.1. Den varugrupp på EUnivå där exportbidraget utgör störst andel av varuvärdet är choklad (KN-nr 1806). För chokladgruppen utgör exportbidraget i genomsnitt ca 5 procent av varuvärdet.

5.2.2 Lugnare utveckling för bidragslicenser 2006 Sedan budgetåret 2001 får EU betala högst 415 miljoner euro i exportbidrag för bearbetade varor enligt gällande åtagande gentemot världshandelsorganisationen (WTO). Kommissionen införde därför bidragslicenser 2000 för att kunna begränsa utbetalningarna. Utfärdade licenser från och med budgetår 2005 uppgår till ca 375 miljoner euro. Till detta ska läggas utbetalningar till s.k. småexportörer24 (export utan licens) på ca 40 miljoner euro. Utfallet för bidragslicenserna från starten till idag presenteras i bilaga 3. Licenssystemets uppbyggnad gör att tillgängligt belopp är störst i början på budgetåret. I slutet på budgetåret brukar ansökt belopp oftast öka samtidigt som tillgängligt belopp minskar. Detta har framförallt under budgetåren 2003 och 2004 lett till en högre reduktionskoefficent25 i slutet på dessa budgetår. Det var en betydligt lugnare utveckling under budgetår 2001 och 2002 med mindre översökningar som generellt gav lägre reduktionskoefficienter. Den lugnare 24

Ett enskilt företag som ansöker om exportbidrag som småexportör kan under ett budgetår få maximalt 75 000 euro. 25 En reduktionskoefficient uppstår när de ansökta beloppen från företagen överstiger tillgängligt belopp.

20


utvecklingen 2001 till 2002 kom sig främst av mycket låga exportbidragsnivåer för skummjölkspulver, se figur 5.1. När företagen ansöker om bidragslicenser kan de i olika grad ta hänsyn till; •

aktuella bidragsnivåer för företagets recept/varor,

förväntad export under de kommande tre till fem månaderna (bidragslicensernas giltighetstid)

förväntad reduktionskoefficient i licensomgången (det finns sex omgångar per budgetår).

Under budgetåret 2005 var reduktionskoefficienten ca 60 procent vid de fyra inledande licensomgångarna. Vid femte omgången blev reduktionskoefficienten ca 35 procent för att vid den sjätte omgången bli noll. För att minska översökningar av bidragslicenser baserat på höga förväntade reduktionskoefficienter (se ovan) stramades regelverket för bidragslicenserna åt sommaren 200526. Denna förändring tillsammans med historiskt låga exportbidragsnivåer och att de flesta exportbidragen till Schweiz tog bort i februari 2005 innebar att företagen slutade med översökningarna. En betydligt lugnare utveckling för bidragslicenserna har skett under 2006. Eftersom inte alla licenmedel utnyttjats vid de inledande omgångarna under budgetåret 2006 är det även åter möjligt att ansöka om löpande licenser27.

5.2.3 WTO sätter press Utbetalat exportbidrag för bearbetade varor har minskat mellan 1995 och 2005, se tabell 5.2 nedan. WTO-taket var den yttre begränsning som tvingade EU att under 2000 genomföra vissa besparingar. Dels sänktes exportbidragsnivåerna för spannmål vilket innebar att vodka inte längre fick exportbidrag, dels togs flera varugrupper bort från bidragslistorna, t.ex. öl, soppor & buljonger och barnmat (varugrupp 2104). Tabell 5.2 Sveriges och EU:s utbetalade exportbidrag (miljoner euro) Budgetår

WTO-tak

EU

Sverige

Sveriges andel (%) av EU

1996

717

491

16

3,2

1997

657

528

13

2,5

1998

596

534

14

2,6

1999

535

534

12

2,2

28

2000

475

556

16

2,9

2001

415

43329

11

2,5

2002

415

415

9

2,2

2003

415

415

7

1,7

30

2004

415

415

7

1,7

2005

415

336

7

1,9

Källa: WTO, kommissionen doc 308/2006/06, Jordbruksverket och egna beräkningar.

26

Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005. Kommissionens förordning (EG) nr 544/2006 eller Jordbruksverkets Nyhetsbrev nr 22 2006-04-17. 28 Outnyttjade medel för tidigare år kunde utnyttjas av EU (s.k. roll-over). 29 Se fotnoten ovan. 30 I slutet på detta budgetår började några av de nya medlemsstaterna betala ut exportbidrag. 27

21


Svenska företag erhöll ca 7 miljoner euro i exportbidrag under budgetåret 2005 vilket motsvarar knappt två procent av EU:s exportbidrag. Sveriges andel av EU:s bidrag har minskat kraftigt sedan EU-inträdet då andelen var nästan dubbelt så hög (3,2 procent). Under det senaste budgetåret har dock Sverige ökat sin andel främst till följd av att andra EU-länder minskat sina utbetalningar.

5.2.4 Reformer av EU:s jordbrukspolitik (CAP) EU jordbrukspolitik (CAP) har under de senaste tio åren justerats vid tre viktiga tillfällen som påverkat sektorn för bearbetade varor: o ”Agenda 2000” - mars 1999 o ”Halvtidsöversynen” (MTR) - juni 2003 o Sockerreformen - februari 2006 Reformerna har verkat för en marknadsanpassning av EU:s prisnivåer för olika jordbruksprodukter. I de två första reformerna beslutades om marknadsanpassningar för bland annat spannmål och mjölksektorn. Idagsläget är det för spannmålsingredienser endast exportbidrag för basprodukten majs. Halvtidsöversynen för mjölksektorn innebär att sedan 2004 och fram till 2008 genomförs reformer. Bland annat kommer interventionspriset att sänkas med 15 procent för skummjölkspulver och med 25 procent för smör. Detta har delvis gjort att prisnivåerna i EU närmat sig världsmarknadspriserna vilket redan påverkat bidragsnivåerna för olika mjölkråvaror, se figur 5.1 och bilaga 4 (1) och (2). EU: s sockerregim har varit utsatt för hård kritik. I april 2005 blev EU fälld i en WTOprövning för sin sockerreglering. EU:s jordbruksministrar beslutade i februari 2006 om en sockerreform. Reformen innebär bland annat en sänkning av det reglerade priset på socker med 36 procent och 39,7 procent av betpriset. Prissänkningarna kommer att genomföras stegvis under fyra år med början 2006/2007. I takt med att sockerreformen införs kommer skillnaden mellan världsmarknadspriser och EU–priser på socker att minska.

5.2.5 Socker och mjölk viktigaste basprodukterna men bidragen minskar Fördelning mellan de olika ingående produkterna i exportbidragen skiljer sig markant åt mellan EU och Sverige, se tabell 5.3. För EU utgör mjölk- och sockerråvaror ca 42 procent av exportbidragen. För Sverige är det betydligt mindre som betalas ut för mjölkråvaror ca 17 procent men istället mera för sockerråvaror ca 60 procent. Resterande bidragsdelar fördelas mellan ägg- och spannmålsråvaror. Tabell 5.3 Fördelning mellan olika ingående råvaror i exportbidragen 2004/200531 Råvaror

EU (%)

Sverige (%)

Mjölk

42

17

Socker

42

60

Spannmål (majs)

13

22

Ägg

3

1

Totalt

100

100

Källa: Kommissionen doc 308/2006/06, jordbruksverket och egna beräkningar.

31

16 oktober 2004 – 15 oktober 2005.

22


Exportbidragen fastställs för ca 75 olika basprodukter. I figur 5.1 framgår utveckling för bidragsnivåerna för tre basprodukter, bland annat har bidragsnivåen för socker varierat, mellan 27 till 52 euro/100 kg. Det låga exportbidraget för socker under 2006 har sin huvudsakliga förklaring av ett historiskt högt världsmarknadspris på socker. För socker är det ingen skillnad i bidragsnivån om exportbidraget är förutfastställt eller inte. Figur 5.1 Bidragsnivåer för tre olika basprodukter (euro/100 kg) Socker (1701 99 10 1790)

50

45

40

35

30

25 jan- jul96 96

jan- jul- jan97 97 98

jul- jan- jul98 99 99

jan- jul- jan- jul00 00 01 01

jan- jul- jan02 02 03

jul- jan- jul- jan03 04 04 05

jul- jan05 06

Skummjölkspulver 1,5 % (0402 10 19 1790)

90 80

Ej förutfastställt Förutfastställt

70 60 50 40 30 20 10

jan-06

jul-05

jan-05

jul-04

jan-04

jul-03

jan-03

jul-02

jan-02

jul-01

jan-01

jul-00

jan-00

jul-99

jan-99

jul-98

jan-98

jul-97

jan-97

jul-96

jan-96

0

På mjölkområdet har bidragsnivåerna de senaste två åren minskat kraftigt. I figurerna kan ses att bidraget för smör nästan halverats och för skummjölkspulver är bidraget nära noll. Sedan

23


januari 2004 har det förutfastställda32 exportbidraget på mjölkprodukter periodvis varit lägre än det bidrag som inte förutfastställs. Endast företag med bidragslicens har möjlighet att förutfastställa bidraget. I bilaga 4 visas utvecklingen för ytterligare fyra basprodukter

Sm ör 82 % utan sm örrabatt (0405 10 19 1799)

Ej förutfastställt

200

Förutfastställt 180

160

140 120

100

80 jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan- jul- jan96 96 97 97 98 98 99 99 00 00 01 01 02 02 03 03 04 04 05 05 06

Källa: Jordbruksverket

5.2.6 Mer differentierade exportbidrag på gång Idagsläget finns det differentierade exportbidrag för olika äggprodukter. Enligt de åtaganden som EU har med världshandelsorganisationen får exportbidraget för de ingående produkterna i bearbetade varor inte överstiga exportbidraget för produkterna som råvaror. Kommissionen har uppmärksammat problem av just den här typen inom främst mjölksektorn, men även sockersektorn. Bidragen måste därför differentieras beroende på varans destination. Kommissionen planerar att under våren 2006 rösta om administrativa förenklingar i samband med differentierade exportbidrag eftersom det i framtiden blir mer differentierade exportbidrag. Mera information kommer via informationen från förvaltningskommittén för bearbetade varor och i nyhetsbrevet ”Nyheter om handel och marknad”, se vidare www.sjv.se.

5.3 Licenser för aktiv förädling - ingen succé Aktiv förädling (AF) är ett tullförfarande där företag i EU tar in råvaror från tredje land utan tull, förädlar varan i EU och exporterar den vidare utanför EU utan exportbidrag. Om ett företag ansöker om aktiv förädling utan en AF-licens måste vissa ekonomiska villkor prövas. Till följd av det ansträngda budgetläget för exportbidrag infördes sommaren 2001 ett regelverk för AF-licenser utan prövning av de ekonomiska villkoren. AF-licenser fungerar på så sätt att kommissionen upprättar en prognos för företagens efterfrågan på exportbidrag för det kommande budgetåret. I prognosen räknar kommissionen på prognostiserade genomsnittliga bidragsnivåer och skattade kvantiteter av exporterade varor. Visar det sig att efterfrågan från företagen på exportbidrag överstiger tillgängliga medel 32

Används en bidragslicens kan bidragsnivåerna för exportbidragen förutfastställas - fixeras - vid ansökningstillfället eller någon gång under licensens giltighetstid.

24


(415 miljoner euro) ska mellanskillnaden räknas om till olika kvantiteter råvaror. Företagen kan sedan ansöka om s.k. AF-licenser för olika råvaror. Under budgetåret 2003 kunde företagen för första och hittills enda gången söka AF-licenser för socker, skummjölkspulver och smör. På EU-nivå blev det så mycket ansökningar att kommissionen var tvungen att reducera tilldelningen av AF-licenser. I systemet finns ingen sanktion om man inte utnyttjar sin licens. Endast cirka 60 procent av AF-licenserna har använts för att ansöka om ett tillstånd till aktiv förädling hos tullmyndigheterna33. AFlicenserna har inte blivit någon framgång eftersom det inte blev någon avlastning för exportbidragsbudgeten vid det aktuella tillfället.

5.4 Interna stöd I tabell 5.4 visas EU:s och Sveriges utnyttjande av interna stöd inom sektorn för bearbetade varor det senaste budgetåret. I takt med EU:s ökade marknadsanpassning för de olika marknadsregleringarna har EU:s interna stödutbetalningar inom sektorn för bearbetade varor minskat i omfattning. Svenska företags andel av EU:s utgifter för de interna stöden är lägre än de svenska företagens andel av EU:s utgifter för exportbidragen. Tabell 5.4 Interna stöd i EU och Sverige inom sektorn för bearbetade varor 2004/2005 (miljoner euro) Internt stöd

Huvudsakliga slutprodukter (KN-nr)

EU

Sverige Sveriges andel %

Smörrabatt (bröd, bakverk, choklad)

1905, 1806

211

2,1

1,0

Smörrabatt (glass)

2105

41

0,4

1,0

34

Produktionsbidrag (stärkelse)

3505

37

0,4

1,1

Produktionsbidrag (socker)

2905, 3824, 3809

270

0,7

0,3

559

3,6

0,6

Totalt Källa: Kommissionen och Jordbruksverket.

Ingående varor (smör, smörolja eller grädde) med s.k. smörrabatt kan kombineras med exportbidrag, men då erhålls ett lägre exportbidrag. Produktionsbidrag för stärkelse kan endast kombineras med ett lägre exportbidrag för modifierad stärkelse, för övriga kemisk tekniska produkter där produktionsbidrag för stärkelse används går det inte få exportbidrag. Produktionsbidrag för socker i kemiska tekniska produkter går inte kombinera med exportbidrag.

33 34

Förvaltningskommittématerial doc 308/2003/03 rev. 3 Prognos för budgetåret 2006.

25


6 EU:s handelsavtal 6.1 EU:s handelsavtal ger förmåner I följande avsnitt redovisas några av de handelsavtal som EU ingått med andra länder. Avtalen innebär ömsesidiga tullättnader jämfört med ordinarie tull s.k. MGN-tull35. Bearbetade varor omfattas av sådana tullättnader enligt bilaterala handelsavtal med framförallt länderna som följer.

6.1.1 Norge - nytt avtal från 2004 Norge är en viktig marknad för den svenska exporten av bearbetade varor. EU har sedan 34 år tillbaka frihandelsavtal med Norge. I protokoll 3 till EES-avtalet från 1993 finns handelsvillkoren för bearbetade varor. Protokoll 3 mellan EU och Norge justerades senast den 1 november 2004.36 Nya förändringar och förbättringar av avtalet kommer även att ske under de kommande åren. Avtalet reglerar vilka tullar som gäller för EUs import och export med Norge. För fullständig information om avtalsvillkoren, varuomfattning m.m. hänvisas till protokoll 3. Bra information om de de norska tullarna har norska jordbruksverket (SLF) hemsida www.slf.dep.no/regelverk/Rundskriv nr 54/2005. Nedan beskrivs huvuddragen i villkoren för EU:s export till Norge och EU:s import från Norge.

6.1.1.1 EU:s export till Norge Avtalet har en något bredare varuomfattning än EU:s icke bilaga 1. Vissa andra förädlade varor omfattas, t.ex. marmelad och sylt. För en grupp protokoll 3 varor gäller frihandel i båda riktningar. De viktigaste frihandelsvarorna för Sverige framgår av bilaga 7. EU:s tullar och tullförmåner vid export till Norge gäller för obegränsade kvantiteter. De tullnivåer som EU har vid export till Norge utgör ca 50-70 procent av andra länders tullar (MGN). De norska tullarna - som liknar EU:s importtullar (se avsitt 5.1) - består av en eller flera komponenter, en industrikomponent plus en jordbrukskomponent. Industrikomponenten anges i NOK/kg eller i procent. Jordbrukskomponenten är ibland en värdetull uttryckt i procent eller i NOK/kg, ibland en rörlig tull som i sin tur kan bestå av en eller flera andra komponenter. I det senaste avtalet har den norska industrikomponenten slopats eller sänkts för ett flertal varor. Exempel på produkter där industrikomponenten slopats är smaksatt yoghurt, okokta pastaprodukter, senap och ketchup, bagerijäst och glass. Några av de produkter som fått en sänkt industrikomponent är; välling och liknande barnmat, kakmixer & degar, bredbara fetter, sylt och knäckebröd.

35

Mest-gynnad-nation. Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat land omedelbart och ovillkorligen ska tillfalla alla övriga WTO-medlemmar. 36 Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 av den 29 oktober 2004, EUT nr L 342 av den 18 november 2004.

27


I bilaga 6 visas en sammanställning37 av tullarna för de viktigaste bearbetade varorna som Sverige exporterar (96 procent av exportvärdet) och de tullar som gäller för respektive varor vid export från EU till Norge.

6.1.1.2 EU:s import från Norge Tullarna för protokoll 3-varor är för det mesta lägre för EU:s import från Norge än andra tredje länder. Industritullarna (oftast uttryckta som en procentsats) är oftast noll för norska varor. Jordbrukstullarna enligt matrisen för import från Norge är lägre än för tredje land, alltifrån några få procent till några tiotal procent. Om tullen är en vikttull (NOK/kg) är denna också lägre för norska varor med en stor variation på preferansen mellan olika varor. Importvillkoren är fastlagda i protokoll 3 till EES-avtalet med tillhörande tillämpningsförordningar och de aktuella tullarna för import från Norge och andra länder kan man exempelvis få reda på om man går in på Tullverkets hemsida www.tullverket.se.38 Det finns tullkvoter för ett antal varor, se tabell 6.1, med nolltull inom kvoten, utom för choklad där tullen är 35,15 euro/100 kg inom kvoten på 5 500 ton. Tabell 6.1 Förmånskvoter för Norges export till EU KN-nr

Beteckning

Kvot

1517 10 90

Margarin (undantag flytande margarin)

2 470 ton

1806 20-90

Choklad och andra kakaoberedningar

5 500 ton

2202 10 10, ur 2202 90 10

Läsk

157 300 hl

Ur 2207 10 00

Odenaturerad etylalkohol

164 000 hl

Ur 2207 20 00

Denaturerad etyl alkohol

14 340 hl

2403 10

Röktobak

370 ton

Källa: Kommissionens förordning (EG) nr 2028-2030/2005, EUT L327, 14.12.2005.

6.1.2 Schweiz - nytt avtal från 2005 Schweiz har inte skrivit under EES-avtalet. Mellan EU och Schweiz39 gäller istället det bilaterala frihandelsavtalet från 1972 inom ramen för EFTA. Avtalet har justerats vid ett flertal tillfällen. Den senaste ändringen gäller från 1 februari 2005 och omfattar huvudsakligen

37

I Rundskriv nr 54/2005, klicka på Vedlegg: Tabeller for tollberegning så erhålls den fullständiga tabellen. Klicka på: För företag/Tulltaxan och växelkurser/Taric söksystem/Hitta varukod – detaljer. Sedan fyller man i 10-siffrig varukod och NO (för Norge) och klickar på ”Sök”. Då kommer det upp en ruta med information om vad tullen är från tredje land och vad preferenstullen är för import från Norge. Uppgiften presenteras som en procentsats, oftast noll för Norge, och en tullsats omräknad till svenska kronor/100 kg med dagsaktuell växelkurs samt ett alternativ med en maxtull i procent plus en tullsats i kronor. Där finns också en hänvisning till aktuell EU-förordning. Om man får beskedet att tullen är procentsats + EA R / MAX tullsats + AD S/Z R (eller AD f/M R) betyder detta att tullen måste bestämmas i matrisen utifrån innehåll av råvaror. R:et betyder att tullen för Norge är lägre än för tredje land. Om man redan vet koden räcker det med att skriva in den och klicka på ”Sök”. För att få veta aktuell tullsats, klicka på ”Meursing”, fyll i varans innehåll av mjölkfett och mjölkproteiner i intervall som passar, fyll i innehåll av stärkelse/glukos och innehåll av sackaros/invertsocker/isoglukos i intervall som passar. Klicka därefter på ”Sök” – då får man den matriskod som gäller för varan. Gå sedan tillbaka till ”Hitta varukod-detaljer, skriv in matriskoden och klicka på ”Sök”. Då får man besked om aktuell tull enligt matrisen. 39 I den följande texten gäller det även Liechtenstein. 38

28


bearbetade varor40. Avtalet innebär med vissa undantag avskaffade exportbidrag för EU:s export och avskaffade tullar för EU:s import samt reducerade exportbidrag för Schweiz export och reducerade tullar för Schweiz import41. I avtalet får ingen tull eller något exportbidrag beräknas för någon sockerkomponent. I avtalet ska det för vissa varugrupper bestämmas importtullar till Schweiz med hjälp av ett s.k. nettopriskompensationssystem: Schweiziska importtullen för en EU produkt = Prisskillnaderna mellan EU och Schweiz för tolv jordbruksråvaror (ej socker) tillsammans med ett standardrecept (åtgångstal med de olika råvarorna). I tabell 6.2 framgår ungefärliga tullnivåer för EU:s export till Schweiz. Tabell 6.2 EU:s ungefärliga tullar vid export till Schweiz Varugrupp

KN-nr

Tullintervall (CHF/100 kg)

Genomsnittstull (CHF/100 kg)

Sockerkonfektyr

1704

1-38

9

Choklad

1806

12-487

74

Bröd & bakverk

1905

27-145

60

Diverse beredningar

2106

6-464

130

Källa: Avtalet och egna beräkningar.

I avtalet har ett flertal produkter numera blivit frihandelsvaror (ingen tull) mellan EU och Schweiz. Nämnas kan; kaffe och te (KN 09), mineralvatten, läsk samt öl (KN-nr 2201, 2202, 2203) och (KN-nr 2208 60) vodka. I ”Avtalets” (se fotnot 40) tabell II framgår frihandelsvarorna.

6.1.3 Övriga länder För de följande övriga länderna har första hand vissa varugrupper som är stora exportvaror från Sverige studerats med avseende på EU:s handelsförmåner; choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106). Om inget annat anges har EU:s förmåntullar hämtats från applied tariffs database (se intressanta länkar bilaga 9).

6.1.3.1 Rumänien och Bulgarien – gradvis avtrappning Rumänien rankas som den andra livsmedels och dryckesmarknaden i östeuropa efter Polen. Försäljningsökningen av livsmedel och drycker under 2006 i Rumänien beräknas till mellan 25 till 30 procent.42 Mellan EU och Rumänien trädde ett ömsesidigt avtal för bearbetade varor i kraft den 1 december 2005, ett s.k noll-nollavtal43. Avtalet innebär att mellan EU och Rumänien avskaffas alla exportbidrag och i stort sett alla tullar avskaffas eller fasas ut fram till 1 januari 2007 när Rumänien förväntas bli medlem i EU. Rumänien har i princip tullfritt tillträde till EU för bearbetade varor. 40

Rådets beslut (2005/45/EG) av den 22 december, EUT nr L 23 av den 26 januari 2005. (”Avtalet” ) Beslut nr 1/2005 av gemensamma kommittén EG-SCHWEIZ, EUT nr L 44 av den 15 februari 2006. (Ersätter tabell III och IV b i ”Avtalet”).

41

Följande varugrupper ingår inte i nettopriskompensationssystemet och kan således även i fortsättningen i förekommande fall erhålla exportbidrag och får en oförändrad tull (KN-nr); mannitol & sorbitol (2905), kasein (3501), albuminer (3502), modifierad stärkelse (3505) appreturmedel (3809), tekniska fettsyror (3823), sorbitol (3824), lin (5301) och mjukhampa (5302). (Se föregående fotnot ”Avtalet” bilaga 1.) 42 Se vidare Exportrådets Newsletter Romania February 2006. 43 Rådets beslut nr 3/2005 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 5 juli 2005 EUT nr L 324 10.12.2005.

29


EU har bland annat fått ökat marknadstillträde till Rumänien för alla bearbetade varor jämfört med tredje land. För en del varugrupper har EU nolltull vid export till Rumänien inom vissa kvoter; bröd & bakverk (1905), choklad (1806) samt läsk (2202). Vid export från EU till Rumänien utanför de tullfria kvoterna är den maximala värdetullen för ovannämnda varugrupper; bröd & bakverk 25 procent, choklad 20 procent samt läsk 10 procent. Medeltullen för diverse beredningar (2106) ligger på ca 20 procent. I avtalet är det fastställt att de kvarstående tullar försvinner 1 januari 2007. Mellan EU och Bulgarien trädde ett ömsesidigt avtal för bearbetade varor i kraft den 1 oktober 2004, ett s.k. noll-nollavtal44. Avtalet innebär att mellan EU och Bulgarien avskaffas alla exportbidrag och i stort sett alla tullar avskaffas eller fasas ut fram till 1 januari 2007 när Bulgarien förväntas bli medlem i EU. EU:s förmånstullar vid export till Bulgarien för choklad (1806), bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106) är avsevärt lägre än den ordinarie tullen. För choklad och bröd & bakverk ligger bulgariens genomsnittliga värdetull på ca 13 procent. För diverse beredningar är den genomsnittliga värdetullen ca 2 procent.

6.1.3.2 Balkanländerna – Kroatien viktigast EU håller på att ingå stabiliserings- och associeringsavtal med länderna på västra Balkan. Kroatien inledde medlemskapsförhandlingar med EU den 3 oktober 2005. Ett färdigt interimsavtal finns för Makedonien, medan importen från övriga länder i regionen (Albanien, Bosnien och Jugoslavien) än så länge regleras av en allmän handelsordning. Denna handelsordning är något som EU ensidigt infört, och alltså inte en del av ett ömsesidigt avtal. Den gäller till den 31 december 2010. Enligt handelsordningen får alla jordbruksprodukter (inklusive bearbetade varor) utom nötkött och vin importeras tullfritt från de berörda länderna till EU. För socker gäller tullfrihet inom vissa kvoter för respektive land45. Också de enskilda interimsavtalen ger länderna tullfritt tillträde till EU:s inre marknad, med samma undantag. EU:s handelsförmåner med Kroatien består bland annat av att; tullen för chokladvaror (1806) och bröd & bakverk (1905) är halverad jämfört med ordinarie tull samt att för diverse beredningar (2106) har EU nolltull. Makedonien har gett EU bland annat följande handelsförmåner; dels halverad tull för choklad (1806) samt bröd & bakverk (1905) dels något sänkt tull för diverse beredningar (2106).

6.1.3.3 Medelhavsavtalen- Turkiet viktigast Den 3 oktober 2005 inledde Turkiet medlemsskapsförhandlingar med EU. Förhandlingar mellan EU och Turkiet pågår sedan november 2005 om ökad handelsliberalisering framförallt med flera tullfria kvoter för ett antal bearbetade varor. Den svenska regeringen inledde en Turkietsatsning i slutet av 2005 som pågår till och med 200946. Inom ramen för den så kallade Barcelonaprocessen har EU slutit - eller är på väg att sluta associeringsavtal med flertalet länder söder och öster om Medelhavet. Avtal har trätt i kraft med Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Marocko, palestinska myndigheten, Tunisien och Algeriet. Till Barcelonaprocessen hör också Syrien och Turkiet. Associeringsavtalen bygger 44

Rådets förordning (EG) nr 1676/2004 av den 24 september 2004 EUT nr L 301 28.9.2005. Makedonien (FYRM) 7 000 ton, Serbien/Montenegro/Kosovo 180 000 ton, Albanien 1 000 ton och BosnienHerzegovina 12 000 ton. 46 Se vidare Exportrådets nyhetsbrev nr 2 2006. 45

30


vidare på de frihandelsavtal som funnits ända sedan sjuttiotalet, men är mer långtgående både vad gäller storleken på handelsförmånerna och avtalens ambitioner i andra avseenden. För bearbetade varor gäller i första hand att EU avskaffat industrikomponenten av tullarna, medan däremot jordbrukskomponenten är kvar. För Syrien finns produkter som inte omfattas av den allmänna tullsänkningen. Två medelhavsländer har fått mer långtgående förmåner än avskaffad industrikomponent, nämligen Israel och Egypten. EU:s handelsförmåner vid export till Israel är långtgående och nolltull tillämpas för nästan alla produkter inom diverse beredningar (2106) och chokladvaror (1806). Inom bröd & bakverk (1905) har EU en viss förbättring gentemot ordinarie tull. Vid export till Marocko har EU handelsförmån för diverse beredningar (2106), tullen är 70 % av ordinarie tull. Till Turkiet finns förmånstullar för EU på diverse beredningar (2106), choklad (1806) och bröd & bakverk (1905). Tunisien har gett EU följande förmåner; halverad tull inom kvoten för choklad (1806) och nolltull för diverse beredningar (2106).

6.1.3.4 Sydafrika, Mexiko och Chile Avtalen med Sydafrika, Mexiko och Chile är förhållandevis nya: Sydafrikaavtalet trädde provisoriskt i kraft i januari 2000, Mexikoavtalet den 1 juli 2000 och Chileavtalet den 1 februari 2003. Gentemot Sydafrika behåller EU jordbrukskomponenten, men för flera produkter även delar av industrikomponenten. För produkter där endast en slags tull tas ut innebär avtalet att tullsatsen sänks jämfört med ordinarie tull. Inga kvoter begränsar förmånerna. EU:s förmåner vid export till Sydafrika för choklad (1806), diverse beredningar (2106) samt bröd & bakverk (1905) består oftast av en 15 procentigt lägre tull än ordinarie tull och i vissa fall en nolltull. Avtalet med Mexiko ser något annorlunda ut, i och med att flera bearbetade varor inte omfattas av några förmåner alls, samtidigt som industrikomponenten tas bort helt för flertalet av de varor som faktiskt berörs. Exempel på produkter som inte ges några förmåner är choklad, pasta, flertalet slags bakverk, glass och diverse beredningar. Inga kvoter begränsar dessa förmåner. Däremot tillkommer en förmånskvot för tuggummi; 1 000 ton får importeras utan jordbrukskomponent men med en värdetull på sex procent. EU handelsförmåner vid export till Mexico består bland annat av att hälften av varupositionerna för bröd & bakverk (1905) och diverse beredningar (2106) har fått lägre tull ibland nolltull. Avtalet med Chile innebär ofta att för sådana produkter där en kombinerad tull (tas ut så avskaffas industrikomponenten vid ikraftträdandet medan jordbrukskomponenten ligger kvar oförändrad. Om ordinarie tull är enbart värdetull medför avtalet i flertalet fall att denna tull fasas ut på några år. EU:s handelsförmåner vid export till Chile består exempelvis av att choklad (1806) är en frihandelsvara och bröd & bakverk (1905) har en halverad tull jämfört med ordinarie tull.

31


7 EU:s och Sveriges handel 7.1 Import till EU15 och EU - Schweiz ökar EU:s import av bearbetade varor uppgick 2004/200547 till 5,9 miljarder euro. I tabell 7.1 visas EU15 och EU:s tio största importländer. EU:s två största importländerna, Schweiz och USA står för nästan en tredjedel av värdet. EU:s import kommer från nästan alla världens länder. Detta indikeras av att nästan hälften av importvärdet återstår när de tio största länder räknats bort. Tabell 7.1 De tio största importländer till EU15 2003 resp. EU 2004/2005 Land

Importvärde EU15 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Importvärde EU 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

Schweiz

868

14,7

1 030

17,3

USA

829

14,0

829

13,9

Tjeckien

254

4,3

-

-

Polen

242

4,1

-

-

Thailand

167

2,8

202

3,4

Kina

165

2,8

229

3,8

Norge

150

2,5

170

2,8

Ungern

144

2,4

-

Turkiet

130

2,2

175

2,9

Mexico

120

2,0

137

2,3

2 853

48,2

-

-

Brasilien

-

-

136

2,3

Kanada

-

-

85

1,4

Ryssland

-

-

84

1,4

Övriga länder

-

-

2 894

48,5

5 922

100

5 971

100

Övriga länder

Totalt

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

Mellan 2003 och 2004/2005 har EU kraftigt ökat sin import från Kina och Schweiz. Kina är nu den tredje största exportören till EU. USAs export till EU ligger kvar på samma belopp som för EU15. Thailand, Norge, Turkiet, Mexico har i och med utvidningen ökat sin export till EU jämfört med EU15.

47

I det följande kapitlet innebär ”2004/2005” 1 maj 2004 till 30 april 2005.

33


De tre största varugrupperna som importeras till EU är spritdrycker, kakaoprodukter och diverse beredningar. Dessa står för ca 40 procent av värdet, se tabell 7.2. Kakaoprodukterna som är den andra största importvaran, förädlas i EU till choklad och blir sedan en av de större exportvarorna från EU, se tabell 7.4. Tabell 7.2 De tio största varugrupper som importerades till EU15 2003 resp. EU 2004/2005 Varugrupp

Vara

Importvärde EU15 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Importvärde EU 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

2208

Spritdrycker

853

14,4

882

14,8

1803-1805

Kakao

751

12,7

719

12,0

2106

Diverse beredningar

650

11,0

705

11,8

3809, ur 3823

Tekniska produkter

419

7,1

498

8,3

2202-2203

Läsk, öl

410

6,9

337

5,6

1806

Choklad

402

6,8

349

5,9

1905

Bröd & bakverk

353

6,0

326

5,5

1901-1904

Spannmålsberedningar

331

5,6

387

6,5

1704

Sockerkonfektyr

267

4,5

193

3,2

2103

Såser, senap

239

4,0

256

4,3

-

Övriga grupper

1 247

21,1

-

-

2101

Extrakter, essenser

-

-

243

4,1

-

Övriga grupper

-

-

1 076

18,0

5 922

100

5 971

100

Totalt Källa: Eurostat och egna beräkningar.

Den import som var relativt stor från de nya medlemsstaterna till EU15 före utvidgningen såsom läsk & öl, choklad, bröd & bakverk samt sockerkonfektyr visar sig nu minska både sett till värde och som andel när importen till EU 2004/2005 studeras. Extrakter & essenser kommer istället för sockerkonfektyr in som tia på listan över de största importvarorna till EU.

7.2 Export från EU15 och EU - nya länder EU:s export av bearbetade varor uppgick 2004/2005 till 21,1 miljarder euro. I tabell 7.3 visas de tio största exportdestinationerna (tredje land). USA är den absolut största exportdestinationen med en dryg fjärdedel av värdet. De fyra största destinationerna; USA, Schweiz, Ryssland och Japan står för drygt 40 procent av värdet. Ryssland har mellan 2003 och 2004/2005 passerat Japan som EU:s tredje största exportdestination. EU:s export sker till nästa alla världens länder. Detta indikeras av att ca 40 procent av exportvärdet återstår när de tio största länderna räknats bort. Turkiet och Australien är nya på tio i topplistan över EU:s största exportdestinationer. Exportutvecklingen till de tre asiatiska länderna - Japan, Sydkorea, Taiwan - har utvecklats i lägre takt än de övriga länderna på listan.

34


Tabell 7.3 De tio största exportdestinationer för EU15 2003 resp. EU 2004/2005 Land

Exportvärde EU15 2003 Andel (%) (miljoner euro)

Exportvärde EU 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

USA

5 462

25,6

5 664

26,9

Schweiz

1 114

5,2

1 226

5,8

Japan

1 070

5,0

1 077

5,1

Ryssland

812

3,8

1 189

5,6

Kanada

663

3,1

736

3,5

Norge

662

3,1

715

3,4

Sydkorea

503

2,4

426

2,0

Tjeckien

481

2,3

-

-

Taiwan

475

2,2

467

2,2

Polen

472

2,2

-

-

9 650

45,2

-

-

Australien

-

-

518

2,5

Turkiet

-

-

426

2,0

Övriga länder

-

-

8 614

41,0

21 364

100

21 085

100

Övriga länder

Totalt

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

Studerar man de tio största varugrupperna som exporteras till tredje land visar det sig att de tre största varugrupperna; spritdrycker, läsk & öl och diverse beredningar står för ca 50 procent av värdet. Tillsammans står de sju största varorna för knappt 80 procent av exportvärdet se tabell 7.4. Marginella skillnader finns mellan de största varugrupper som exporterades från EU15 2003 och EU 2004/2005. Tabell 7.4 EU:s tio största varugrupper som exporterades 2004/2005 Varugrupp

Vara

Exportvärde EU (miljoner euro)

Andel (%)

2208

Spritdrycker

5 280

25,0

2202-2203

Läsk, öl

2 671

12,7

2106

Diverse beredningar

2 409

11,4

1901-1904

Spannmålsberedningar

2 068

9,8

2402-2403

Tobak

1 561

7,4

1905

Bröd och bakverk

1 400

6,6

1806

Choklad

1 255

6,0

1704

Sockerkonfektyr

585

2,8

1803-1805

Kakao

542

2,6

3501

Kasein

430

2,0

-

Övriga grupper

2 884

13,7

21 085

100

Totalt Källa: Eurostat och egna beräkningar.

35


7.3 EU:s exportutveckling planar ut - Ryssland viktigare EU15 har mellan 1995 och 2003 haft en tillväxt på 29 procent i exporten, se bilaga 5 (5). EU:s export under 2004/2005 blev något lägre än EU15 export 2003. En förklaring kan vara att EU15 hade ett handelsöverskott med de nya medlemsstaterna på ca en miljard euro. Nettotillskottet från de nya medlemsstaternas tredje landsexport kan vara lägre. Det kan vara så att EU export planar ut, se figur 7.1 Figur 7.1 EU15 export 1995, 1999 och 2003 samt EU:s export 2004/2005 (miljoner euro)

25 000 21 364

21 084

2003

2004/2005

20 000 16 593

17 363

15 000

10 000 1995

1999

Källa: Eurostat och egna beräkningar

Ryssland har blivit en allt viktigare handelspartner till EU. Sedan 2000 har EU:s export fördubblats till Ryssland. Här har givetvis utvidgningen spelat en roll eftersom de nya medlemsstaterna traditionellt haft och har en mer utvecklad handel med Ryssland. Med en ökad köpkraft i Ryssland och EU:s utvidgning med Bulgarien och Rumänien blir Ryssland snart EU:s näst viktigaste exportdestination efter USA.

7.4 Import till Sverige - 90 procent från EU Den svenska importen av bearbetade varor uppgick 2004/2005 till 1,8 miljarder euro. I tabell 7.5 visas Sveriges tio största importländer48. Den geografiska närheten spelar en stor roll, bland annat så toppar Danmark listan. Importen från övriga EU uppgår som andel av den totala importen till ca 90 procent varav ca 2,5 procent kommer från de tio nya medlemsstaterna. Det första icke EU-landet är Norge som kommer på nionde plats med fem procent av importen. Mellan 2003 och 2004/2005 har Danmark, Tyskland och Belgien ökat sin export mest till Sverige.

48

Mer korrekt är att säga ”avsändningsländer” istället för ”importländer”. Detta eftersom en vara som i statistiken kommer från Tyskland i sin tur kan vara importerad från ett annat land. Se vidare Jordbruksverkets rapport 2006:2 Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002-2004, s. 6.

36


Tabell 7.5 Sveriges tio största importländer 2003 resp. 2004/2005 Land

Importvärde 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Importvärde 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

Danmark

343

20,0

362

20,6

Nederländerna

317

18,5

312

17,7

Tyskland

223

13,0

258

14,7

Storbritannien

131

7,7

132

7,5

Finland

98

5,7

93

5,3

Frankrike

93

5,5

87

4,9

Irland

89

5,2

83

4,7

Belgien

76

4,4

91

5,2

Norge

73

4,2

79

5,0

Italien

61

3,6

64

3,6

Övriga länder

197

11,5

198

11,2

1 714

100

1 759

100

Totalt

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

I tabell 7.6 visas de tio största varugrupperna som importeras 2003 och 2004/2005. Överst 2004/2005 hamnar diverse beredningar, tobak och bröd & bakverk som tillsammans står för en tredjedel av importvärdet. Tillsammans står de sju största varugrupperna för 74 procent av importvärdet. Förändringen från 2003 är att bröd & bakverk samt läsk & öl flyttat sig två steg uppåt på listan båda med ca 20 procentiga ökningar. Spannmålsberedningar har gått i motsatt riktning med en minskning på ca 10 procent. Tabell 7.6 Sveriges tio största varugrupper som importerades 2003 resp. 2004/2005 Varugrupp

Vara

Importvärde 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Importvärde 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

2402-2403

Tobak

230

13,4

198

11,2

2106

Diverse beredningar

196

11,5

202

11,5

1806

Choklad

164

9,6

174

9,9

1901-1904

Spannmålsberedningar

158

9,2

144

8,2

1905

Bröd och bakverk

152

8,8

187

10,7

1704

Sockerkonfektyr

142

8,3

126

7,1

2202-2203

Läsk och öl

131

7,6

154

8,7

2208

Spritdrycker

101

5,9

116

6,6

2103

Såser, senap

81

4,7

92

5,2

3505

Modifierad stärkelse

72

4,2

65

3,7

-

Övriga grupper

287

16,7

301

17,1

1 714

100

1 759

100

Totalt Källa: Eurostat och egna beräkningar.

37


7.5 Export från Sverige till USA och grannländer I tabell 7.7 visas de tio största destinationerna för Sveriges export av bearbetade varor. USA dominerar med drygt en fjärdedel beror till största delen på en framgångsrik spritexport (323 miljoner euro). De tre följande länderna på listan är alla våra närmaste grannländer och tillsammans med USA står dessa fyra länder för nästa 65 procent av exportvärdet. Exporten till Norge, Danmark och Tyskland har mellan de två mätperioderna haft en god utveckling (+18 till +25 miljoner euro). Exporten till Kanada och Japan har också utvecklats bra men från betydligt blygsammare nivåer. Den svenska exporten domineras inte lika mycket som importen av internhandel (med andra EU-länder). Tillsammans utgör exporten till övriga EU15 och de tio nya medlemsstaterna ca 49 procent av den totala exporten (46,6 + 2,1). Exporten till EU15 har gått upp både i absoluta tal och relativa tal medan exporten till NMS10 gått i motsatt riktning. Tabell 7.7 Sverige tio största exportdestinationer 2003 resp. 2004/2005 Land

Exportvärde 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Exportvärde 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

USA

411

29,3

398

26,9

Norge

203

14,5

221

14,9

Finland

163

11,6

170

11,5

Danmark

131

9,3

156

10,5

Tyskland

113

8,1

135

9,1

Storbritannien

59

4,2

63

4,3

Frankrike

52

3,7

49

3,3

Nederländerna

31

2,2

27

1,8

Spanien

24

1,7

10

0,7

Kanada

18

1,3

23

1,6

Övriga länder

198

14,1

-

-

Japan

-

-

15

1,0

Övriga länder

-

-

215

14,5

1 403

100

1 482

100

Totalt

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

38


I tabell 7.8 visas de tio största varugrupperna som exporteras. De fyra största varugrupperna – spritdryckerna, bröd & bakverk, diverse beredningar samt choklad – utgör nästan 75 procent av exportvärdet. Tabell 7.8 Sveriges tio största exportvaror 2003 resp. 2004/2005 Varugrupp

Vara

Exportvärde 2003 (miljoner euro)

Andel (%)

Exportvärde 2004/2005 (miljoner euro)

Andel (%)

2208

Spritdrycker

490

34,9

482

32,5

1905

Bröd & bakverk

203

14,5

232

15,7

2106

Diverse beredningar

180

12,8

200

13,5

1806

Choklad

163

11,6

160

10,8

1901-1904

Spannmålsberedningar

71

5,0

77

5,2

3809, ur 3823

Tekniska produkter

64

4,6

72

4,9

2103

Såser & senap

48

3,4

53

3,6

1704

Sockerkonfektyr

37

2,6

44

2,9

2105

Glass

35

2,5

33

2,2

2202-2203

Läsk & öl

28

2,0

37

2,5

-

Övriga varugrp

84

6,0

92

6,2

1 403

100

1 482

100

Totalt Källa: Eurostat och egna beräkningar.

De flesta varugrupper har ökat sin export. Den största ökningen i absoluta tal har bröd och bakverk haft. Läsk och öl har haft den kraftigaste tillväxten (%) och på så sätt passerat glass som istället haft en tillbakagång. Spritdrycker och choklad har båda minskat sin export.

7.6 Handelsutveckling i Sverige och några EU-länder I tabell 7.9 jämförs några EU-länder med den svenska handelsutvecklingen. Tyskland har den största exporten och starkaste handelsbalansen av de jämförda länderna. Tyskland har tre gånger starkare handelsbalans än Storbritannien och Frankrike. Dessa tre stora länder har en handel som är cirka sex gånger större än den svenska och danska handeln. Sveriges handelsutveckling bör istället jämföras med Danmark. Den danska exporten har sedan 2003 till 2004/2005 minskat med drygt 600 miljoner euro. Detta gör att den danska exportutvecklingen blir negativ sedan 1995. Fortsätter den svenska exporttillväxten kan den svenska exporten inom en snar framtid passera den danska. Danmark har trots den minskade exporten en positiv handelsbalans.

39


Tabell 7.9 Handelsutveckling för några EU-länder Land

Export 95-04 (%)

Import 95-04 (%)

Export-/Importvärde 2004/2005 (miljoner euro)

Handelsbalans, 2004/2005 (miljoner euro)

Tyskland

43

23

12 300 / 8 000

4 340

Frankrike

31

39

9 600 / 8 100

1 530

Storbritannien

40

87

8 800 / 7 500

1 320

Danmark

-8

55

1 600 / 1 200

350

Sverige

118

91

1 500 / 1 800

- 280

Finland

- 11

78

300 / 900

- 570

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

Sverige har haft den klart kraftigaste exporttillväxten på nästan 120 procent eller 805 miljoner euro mellan 1995 och 2004/2005. Ökningen kommer främst av att följande fem varugrupper ökat spritdrycker (+350 miljoner euro), diverse beredningar (+140 miljoner euro), bröd & bakverk (+130 miljoner euro), choklad (+ 45 miljoner euro) och spannmålsberedningar (+40 miljoner euro), se bilaga 5 (2). Tillsammans svarar dessa fem varugrupper för en ökning med cirka 705 miljoner euro. Sverige har också haft den kraftigaste importtillväxten med drygt 90 procent eller 838 miljoner euro. Storbritannien och Finland har dock ökat sin import kraftigt mellan de senaste åren och närmare sig Sveriges ökningstakt. Mellan 1995 till 2004/2005 har följande svenska åtta större varugrupper ökat kraftigt, sockerkonfektyr, choklad, spannmålsberedningar, bakverk & bröd, såser & senap, diverse beredningar, läsk & öl, och spritdrycker. Tillsammans svarar dessa åtta varugrupper för en ökning med cirka 640 miljoner euro, se bilaga 5 (1). Den svenska importen för bearbetade varor har mellan 1995 och 2004/2005 inneburit att en allt större del av den totala importen sker från EU, en ökning från ca 82 till 90 procent. Sveriges handelsbalans för bearbetade varor har mellan 1995 och 2004/2005 pendlat mellan ett underskott på 240 till 310 miljoner euro. Den svenska handelsbalansen 2004/2005 för bearbetade varor visar på ett underskott på ca 280 miljoner euro. Sverige har endast överskott för fem varugrupper varav spritdrycker, bröd & bakverk samt tekniska produkter har stabila överskott, se bilaga 5 (3). I figur 7.2 visas den svenska exportutvecklingen på några större exportmarknader mellan 1995 till 2004/2005. De tre dominerade exportmarknaderna för den svenska exporten är USA, EU15 och Norge. USA-marknaden har under 2004/2005 fallit tillbaka, medan exporten till EU15 och Norge fortsatt att öka. Sett till marknadsandelar av exporten utgör EU15 och USA tillsammans knappt 75 procent och Norge ca 15 procent.

40


Figur 7.2 Svensk export 1995 till 2004/2005 (1000 €)

700000 600000 1995

1999

2003

2004/2005

500000 400000 300000 200000 100000

Övrigt

Ryssland

Schweiz

Japan

Kanada

Norge

USA

NMS10

EU15

0

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

Bland övriga exportmarknader är förändringarna små. En svagt negativ utveckling under den senaste mätperioden har präglat marknaderna i de nya medlemsstaterna (NMS10) och Schweiz. En svagt positiv utveckling visar exporten till Kanada, Japan, Ryssland och ”Övrigt”. Länderna i ”Övrigt” har en potential att utvecklas i snabbare takt framöver, bland annat finns här länder som t.ex. Kina, Indien, Ukraina och Turkiet, se också tabell 7.11 vilka ytterligare länder som finns i ”Övrigt”.

7.7 Exportandelens utveckling i Sverige 1996-2004 Sverige har en stor utrikeshandel. Ett mått på utrikeshandelsaktiviteten är exportens andel av produktionen (=exportandelen). I tabell 7.10 visas exportandelen för industrin totalt, jordbruks- och livsmedelssektorn (kap 1-24) och bearbetade varor. Exportandelen för industrin totalt är hög och ökar endast i liten takt. Jordbrukssektorn har haft en snabbare utvecklingstakt men från betydligt lägre nivåer på exportandelen. Bearbetade varor passerade 30 procentsvallen under 2004.

41


Tabell 7.10 Utveckling av exportandelar Exportandel % 1996

Exportandel % 2000

Exportandel % 2004

Förändringstakt 96-04 %

Industrin totalt

58,4

69,8

72,1

23

Jordbruks- och livsmedelssektorn (kap 1-24)

14,2

19,6

26,5

87

Bearbetade varor

17,0

21,5

30,8

81

Källa: SCB och egna beräkningar

Den generellt lägre exportandelen för den gröna näringen kan bero på att vissa bulkvaror inte lämpar sig för export (stora och skrymmande), begränsad hållbarhet för en del varor (vissa mejerivaror) och att konsumenterna ibland föredrar inhemskt producerade varor.49 Några andra förklaringar kan också vara att den svenska livsmedelsföretagen till stor del består av små företag och att exportsatsningar oftast kräver lite mera resurser, därutöver kan också de längre avstånden från Sverige till kontinenten inverka negativt.

7.8 EU:s och Sveriges tredje lands export Skillnaderna mellan EU:s och Sveriges export till tredje land illustreras med tabell 7.11 nedan. För svensk del dominerar USA och Norge betydligt mer än för EU. För svensk del är det bilaterala avtalet med Norge av större intresse än Schweiz, eftersom handeln med Norge är mycket större. EU:s handel med tredje land är mer diversifierad på olika länder än den svenska. Tabell 7.11 EU:s och Sveriges största tredje lands destinationer 2004/2005 Land

EU:s exportvärde (miljoner euro)

Andel (%)

Sveriges exportvärde (milj. euro)

Andel (%)

USA

5 664

26,9

398

52,4

Schweiz

1 226

5,8

12

1,6

Ryssland

1 189

5,6

10

1,4

Japan

1 077

5,1

15

2,0

Kanada

736

3,5

23

3,0

Norge

715

3,4

221

29,1

Australien

518

2,5

10

1,3

Mexico

285

1,3

9

1,2

Israel

i.u

-

6

0,8

Island

i.u.

-

5

0,7

Nya Zeeland

75

0,4

3

0,4

Kina

252

1,2

3

0,4

Bulgarien

170

0,8

2

0,3

Taiwan

467

2,2

2

0,3

Övriga länder

8 711

41,3

40

5,3

Totalt

21 085

100

759

100

Källa: Eurostat och egna beräkningar.

49

SLI, Svenska livsmedelsexport – analys av vilka som exporterar och vad, Rapport 2004:1, s. 24.

42


Tredje landshandeln för EU och Sverige fördelad på olika varugrupper visas i tabell 7.12 nedan. De varugrupper som väger tyngre i Sveriges handelskorg jämfört med EU är; spritdrycker, diverse beredningar samt bröd & bakverk. Den svenska spritexporten (2208) sker till största delen med USA (323 miljoner euro) eller drygt 80 procent av den totala tredje lands exporten av sprit. Värt att notera är att importtullen till USA på sprit är noll och alltså inte kan förbättras med ett nytt avtal i WTO, se vidare kapitel 8. I EU:s handelskorg är läsk & öl samt spannmålsberedningar betydligt viktigare än för Sverige. Tabell 7.12 EU:s och Sveriges tio största exportvaror till tredje land 2004/2005 Varugrupp

Vara

EU:s exportvärde (milj. euro)

Andel (%)

Sveriges exportvärde (milj. euro)

Andel (%)

2208

Spritdrycker

5 280

25,0

398

52,4

2202-2203

Läsk, öl

2 671

12,7

11

1,5

2106

Diverse beredningar

2 409

11,4

118

15,6

1901-1904

Spannmålsberedningar

2 068

9,8

21

2,8

2402-2403

Tobak

1 561

7,4

22

2,9

1905

Bröd & bakverk

1 400

6,6

73

9,6

1806

Choklad

1 255

6,0

54

7,1

1704

Sockerkonfektyr

585

2,8

17

2,2

1803-1805

Kakao

542

2,6

0

0

3501

Kasein

430

2,0

0

0

-

Övriga grupper

2 884

13,7

45

5,9

21 085

100

759

100

Totalt Källa: Eurostat och egna beräkningar.

43


8 Världshandelsorganisationen (WTO) Följande kapitel bygger på underlag från jordbruksverket hemsida www.sjv.se.

8.1 Organisationen Världshandelsorganisationen (WTO) skapar gemensamma regler för den internationella handeln. Dessa regler återfinns i olika avtal, som har tagits fram i förhandlingar mellan organisationens medlemmar. För jordbrukets del är två avtal särskilt viktiga: o Jordbruksavtalet sätter bl.a. gränser för hur höga tullar ett land får ta ut, hur mycket stöd det får ge till sina bönder, och hur stora exportbidrag som får ges. Förhandlingar pågår om ett nytt jordbruksavtal. o SPS-avtalet slår fast regler för handelshinder som motiveras med behovet att skydda människors, djurs och växters liv och hälsa. Organisationen har ca 150 medlemmar, och fler förhandlar om medlemskap. Särskilt intressant är Rysslands och Ukrainas förhandlingar om medlemskap. Ett medlemskap i WTO för dessa båda länder skulle innebära att spelreglerna för handeln blir stabilare och mer förutsägbara. Eftersom länderna potentiellt är stora marknader och geografiskt ligger i EU:s och Sveriges närområde kan detta påverka handeln mycket i framtiden. Beslut om ändringar i organisationens olika avtal fattas med enhällighet, dvs. alla medlemsländerna måste vara överens. EU agerar som en helhet i WTO. Sverige och övriga EU-medlemsländer yttrar sig alltså inte vid organisationens möten. De enskilda ländernas ståndpunkter ska istället återspeglas i EU:s agerande.

8.2 Nu gällande jordbruksavtal i WTO - tre pelare Med de förhandlingar som nu pågår är det första gången som WTO:s jordbruksavtal omförhandlas. Detta avtal togs fram under den s.k. Uruguayrundan (1986-1994), vilket var första gången som omfattande internationella regler för jordbrukspolitiken slogs fast. Uruguayrundan ledde till att olika former av gränsskydd för jordbruksprodukter omvandlades till tullar. Detta var en viktig förutsättning för att medlemsländerna skulle kunna jämföra och förhandla om neddragningar av gränsskyddet. Dessutom enades länderna om att stöden till jordbruket (inklusive tullar och exportbidrag) skulle regleras på följande sätt: o tullsänkning med i genomsnitt 36 procent för i-länderna och 24 procent för u-länderna, o sänkning av exportbidragen med 36 procent av utbetalt belopp och 21 procent av berörda kvantiteter (motsvarande siffror för u-länderna är 24 respektive 14 procent), och o sänkning av handelsstörande stöd med 20 procent för i-länderna och 13,3 procent för u-länderna.

45


8.3 Förhandlingar om nytt jordbruksavtal pågår Den 31 juli 2004 enades WTO-länderna om ett antal ramverk inför de fortsatta förhandlingarna om världshandeln. En viktig del i det paketet är ramverket för jordbruket. Detta bygger på de principer som slagits fast redan tidigare (vid ministermötet i Doha 2001), och kan betraktas som ett etappmål på vägen mot ett nytt jordbruksavtal. För jordbrukets del innebär beslutet att det finns ramar för hur det slutliga avtalet ska se ut. Detta gäller framför allt de tre huvudområdena jordbruksstöd, exportkonkurrens och marknadstillträde. Ramverket innebär i korthet: •

Jordbruksstöd

För de interna stöden ska två viktiga principer gälla: o Stöd som anses vara mest snedvridande för handeln ska sänkas mest, medan stöd som inte betraktas som handelsstörande får vara kvar oförändrade. o Länder med höga handelsstörande stöd ska göra de största sänkningarna. •

Exportkonkurrens

Alla former av exportstöd ska sänkas, med målet att helt fasa ut dem. Exportbidragen ska avskaffas helt, men när detta ska vara gjort återstår att besluta. Andra former av exportstöd är t.ex. exportkrediter med långa återbetalningstider och livsmedelsbistånd som inte uppfyller vissa krav. Särskild hänsyn ska dock tas till vissa u-länder som är beroende av livsmedelsimport. •

Marknadstillträde

Frågan om tullarna är kanske den mest komplicerade inom jordbruksförhandlingarna. Ramverket slår fast bl.a. följande principer: o

Tullarna ska sänkas olika mycket beroende på hur höga de är. De högsta tullarna ska sänkas mest.

o

Både i-länder och u-länder får peka ut ett antal produkter som "känsliga", och göra lägre tullsänkningar för dessa.

o

Existerande tullkvoter ska utvidgas för produkter som utpekas som ”känsliga”. Tullsatsen inom kvot är förhandlingsfråga för alla existerande kvoter.

o

Administrationen av tullkvoterna ska förbättras.

o

En särskild skyddsmekanism ska inrättas för u-länderna, som ger dem rätt att höja sina tullar i vissa situationer.

Vid WTO:s ministermöte 13 till 18 december 2005 i den s.k. Hongkong-deklarationen låste man fast de framsteg som gjorts i förhandlingarna. Parterna preciserar sig något om hur man ska sänka höga tullar och stöd mer än låga, och slår också fast ett datum för när exportstöden ska vara avskaffade: 2013. Trots de överenskommelser som gjorts återstår de svåraste frågorna. Det finns till exempel ännu ingen enighet om hur mycket tullar och stöd ska sänkas, eller om vilka undantag som får göras i olika sammanhang. Enligt Hongkong-deklarationen ska alla sådana frågor nu hanteras så snabbt att det finns ett utkast till en uppgörelse den 30 april 2006. Utkast till bindningslistor (som bland annat preciserar tullsänkningen för varje enskild tullposition) ska läggas fram senast 31 juli 2006. 46


9 Ordlista Aktiv förädling

Ett tullförfarande där ett företag tar in råvaror från tredje land utan tull, förädlar varan i EU och exporterar den vidare utanför EU utan exportbidrag. En prövning ska ske av olika ekonomiska villkor.

AF-licens

Med en AF-licens behövs ingen prövning av de ekonomiska villkoren vid en aktiv förädling.

Bearbetade jordbruksvaror

Varor (se bilaga 1) som omfattas av råvarukostnadsutjämning vid export och import.

Bearbetade varor

Se bearbetade jordbruksvaror.

Bidragslicens

Inom sektorn för bearbetade varor finns det bidragslicenser för företag som vill kunna förutfastsställa (se detta ord) och/eller söka för mer än 75 000 euro under en budgetperiod. Bidragslicenserna söks vanligtvis vid de sex fasta omgångarna.

Bilaterala avtal

Ett avtal mellan t.ex. EU och ett annat land som innebär ömsesidigt lägre tullar än ordinarie tullar (MFN).

Budgetperiod

Bidragslicenserna är endast giltiga inom delar av budgetperioden som sträcker sig från 1 oktober till 30 september nästkommande år

Budgetår

EU:s budgetår sträcker sig mellan 16 oktober till 15 oktober nästkommande år.

Bunden tull

Den tullnivå som ett land i WTO (se detta ord) förbundit sig att maximalt tillämpa.

CIAA

Den europeiska branschorganisationen för livsmedels- och dryckesindustrin.

EES

Europeiska ekonomiska samarbetetsområdet, som består av de 25 EU-länderna samt Island, Norge och Liechtenstein. EES-avtalet innebär huvudsakligen att EU:s regler för den inre marknaden med fri rörlighet över gränserna för varor, personer, tjänster och kapital ska gälla i alla anslutande länder.

EFTA

Europeiska frihandelssammanslutningen (European free trade association) är ett frihandelsområde som idag består av Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein.

Exportandel

Exportvärdet dividerat med produktionsvärdet.

EU15

EU:s 15 ”gamla” medlemsstater som utgjorde EU:s medlemsstater från 1 januari 1995 till 30 april 2004.

Förutfastställelse

Med en bidragslicens (se detta ord) kan bidragsnivåerna förutfastställas (fixeras).

Handelsbalans

Skillnaden mellan exporten och importen.

Icke bilaga I-varor

Se bearbetade jordbruksvaror.

Industrikomponent

En tulldel uttryckt i procent av värdet (värdetull).

47


Internt stöd

Kan vara antingen produktionsbidrag eller rabatterad försäljning av smörolja eller grädde s.k. smörrabatt (se detta ord) för användning främst på EU-marknaden.

Jordbrukskomponent

En tulldel som kompenserar för höga råvarukostnader inom EU satt i euro/viktenhet.

KPI

Konsumentprisindex. Statistiska centralbyrån mäter KPI för olika varuområden/varugrupper.

Li

Livsmedelsföretagen. Den svenska branschorganisationen för livsmedelsindustrin.

MGN

Mest-gynnad-nation. Grundläggande handelspolitisk princip som innebär att varje fördel, t.ex. sänkning av tullen för en viss vara som någon WTO-medlem ger till ett annat land omedelbart och ovillkorligen ska tillfalla alla övriga WTO-medlemmar.

MTR

Mid term review. Halvtidsöversynen av en gemensamma jordbrukspolitiken som kommissionen genomförde 2002. I mitten av 2003 beslutades de förändringar som skulle genomföras.

Nettopriskompensationssystem

Ett avtal där det landet som har högsta prisnivå endast får kompensera skillnaden (netto) gentemot det andra landet. Tex avtalet mellan EU och Schweiz.

NMS 10

De senaste 10 nya medlemmarna i EU som blev medlemmar den 1 maj 2004.

Noll-nollavtal

Ömsesidigt avskaffade tullar, ibland inom en kvot, och exportbidrag mellan två länder.

Produktionsbidrag

Ett bidrag som kan erhållas vid produktion av ett antal kemisktekniska produkter som använder socker eller stärkelse vid produktionen.

Småexportör

Benämning på företag som erhåller mindre än 75 000 euro i exportbidrag från starten på en budgetperiod (se detta ord).

Smörrabatt

Rabatterad försäljning av smör, smörolja och grädde till produktion av glass, bakverk eller chokladvaror.

SNI

Svensk NäringsgrensIndelning. SNI bygger på EU:s standard, NACE. SNI är primärt en aktivitetsindelning. Produktionsenheter, som företag och arbetsställen klassificeras efter den aktivitet som bedrivs.

Tillämpad tull

Den tull som ett land tillämpar.

WTO

Världshandelsorganisationen. Reglerar regelverket för handeln mellan länder.

48

det

internationella


10 Källförteckning Jordbruksverkets rapport 2005:12, Marknadsöversikt – bearbetade varor (icke bilaga I). Jordbruksverkets rapport 2004:25, Marknadsöversikt för animalier. Jordbruksverkets rapport 2004:24, Marknadsöversikt för vegetabilier. Jordbruksverkets rapport 2006:11, Marknadsöversikt Etanol, en jordbruks- och industriprodukt. Jordbruksverkets rapport 2004:7, Konsumtionen av livsmedel och dess näringsinnehåll, uppgifter till år 2002. Jordbruksverkets rapport 2006:6, Tio år i EU – effekter för konsumenterna. Jordbruksverkets Vägledning Import och export av BEARBETADE JORDBRUKSVAROR Icke bilaga I VGI:20. Jordbruksverket informationsbroschyr ”Till nytta för konkurrenskraften”. Jordbruksverkets yttrande ”Känsliga produkter” 2004-12-07, Dnr 44 3009/04. Jordbruksverkets Nyhetsbrev Nyheter om handel och marknad nr 22 2006-04-17. Rådets förordning (EG) nr 3448/1993. Gemensamma EES-kommitténs beslut nr 138/2004 av den 29 oktober 2004, EUT nr L 342 av den 18 november 2004. Rådets beslut (2005/45/EG) av den 22 december, EUT nr L 23 av den 26 januari 2005. Beslut nr 1/2005 av gemensamma kommittén EG-SCHWEIZ, EUT nr L 44 av den 15 februari 2006. Rådets beslut nr 3/2005 av associeringsrådet EU-Rumänien av den 5 juli 2005 EUT nr L 324 10.12.2005. Rådets förordning (EG) nr 1676/2004 av den 24 september 2004 EUT nr L 301 28.9.2005. Kommissionens förordning (EG) nr 1520/2000. Kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005. Kommissionens förordning (EG) nr 544/2006. Kommissionens förvaltningskommittematerial doc 308/2003/03 rev3 och 308/2006/06. European business Fact and Figures Data 1995-2004, Eurostat 2006. Data and Trends of the EU food and drink industry 2005, CIAA. Exportrådets Newsletter Romania February 2006. Exportrådets Nyhetsbrev nr 2 2006. Eurostat CD-rom 11/2005, Intra and extra-EU trade. www.scb.se och www.li.se Jordbruksverkets statistikdatabas DW Ny export. Johan Anselmsson m.fl, 2005/01, Dagligvaruhandels egna varumärken och deras inverkan på svenska konsumentpriser, Lunds Universitet, 2005-06-20.

49


11 Förteckning över bilagor Bilaga 1

Varuomfattning

Bilaga 2

Konsumentprisutveckling (KPI)

Bilaga 3 (1-5)

Bidragslicenser

Bilaga 4 (1-2)

Exportbidragsnivåer

Bilaga 5 (1-6)

Handelsstatistik Sverige, EU15 och EU

Bilaga 6 (1-2)

Norges tull vid import från EU

Bilaga 7

Frihandelsvaror för EU:s export till Norge

Bilaga 8

Sveriges handel med Norge

Bilaga 9

Intressanta webbplatser

51


Benämning Smaksatt yoghurt, smörfett

KN-nr Ur 0403, ur 0405

Bilaga 1

Övrigt

Ur 0505, ur 0509, ur 1212, 1505, 1506, ur 1515, ur 1516, 1517 90 93, ur 1518, 1520, 1521, ur 1522

Sockermajs

Ur 0710, ur 0711

Pektiner, agar & agar

Ur 1302

Margarin

Ur 1517

Fruktos, maltos

Ur 1702

Sockerkonfektyr

1704

Kakaoprodukter

1803, 1804, 1805

Choklad

1806

Spannmålsberedningar (tex barnmat, 1901, ur 1902, 1903, 1904 pasta, müsli) Bakverk, bröd

1905

Beredningar av frukt och grönt

Ur 2001, ur 2004, ur 2005, ur 2008

Extrakter, essenser

2101

Bagerijäst, bakpulver

2102

Såser, senap

2103

Soppor, buljonger, barnmat

2104

Glass

2105

Diverse beredningar (tex lättost, bregott, sockerfria tabletter m.m)

2106

Vatten

Ur 2201

Läsk, öl

2202, 2203

Vermouth

2205

Spritdrycker

2208

Tobak

2402, 2403

Sorbitol, mannitol

Ur 2905, ur 3824

Oleoresiner

Ur 3301

Luktämnen

Ur 3302

Kasein

3501

Albuminer (ägg & mjölk)

Ur 3502

Modifierad stärkelse, lim, klister

3505

Tekniska produkter (tex fettsyror, appreturmedel)

ur 3809, 3823


Konsumentprisutveckling

Bilaga 2

Vara / År

1994

1995

1996

1997

1998

1999 2000

2001 2002

2003

2004

1 Konfektyr

92,8

97,9

94,1

93,6

95,1

99,0

100

100,9 103,7

103,4

104,4

2 Choklad

96,6

100,4

95,0

93,8

94,6

97,7

100

101,3 106,3

106,8

106,5

3 Välling & Mixer

102,9

104,4

96,7

97,1

97,4

99,4

100

100,8 101,9

101,7

101,0

4 Pasta

115,8

104,3

97,2

97,2

96,3

98,3

100

102,5 107,5

105,5

103,6

5 Spannmålsrätter 105,2

103,7

93,7

95,1

96,5

99,6

100

101,8 104,6

100,2

98,0

6 Bröd & bakverk

104,1

101,1

94,5

94,4

95,3

98,1

100

101,2 104,0

104,8

106,0

7 Såser

92,7

97,6

94,1

94,5

96,3

98,5

100

100,5 102,8

103,6

102,3

8 Glass

98,3

100,8

96,9

98,6

100,8

100,1

100

99,0 99,2

99,4

100,6

106,6

106,8

96,0

96,2

97,7

97,8

100

100,8 102,4

102,6

101,8

10 Läsk

99,4

99,3

96,3

97,0

97,7

99,1

100

100,6 101,9

102,6

103,6

11 Cider

95,3

95,3

92,4

92,0

92,4

97,9

100

101,3 105,2

108,8

106,9

KPI 11 grupper

100,9

101,1

95,2

95,4

96,4

98,7

100

101,0 103,6

103,6

103,1

KPI livsmedel

102,8

104,3

97,1

97,4

98,5

100

100

102,9 106,2

106,5

106,1

95,4

97,7

98,3

98,9

98,7

99,1

100

102,4 104,6

106,6

107,0

9 Mineralvatten

KPI tot


Bidragslicenser budgetår 2001 (miljoner euro)

Bilaga 3 (1)

Förklaringar till tabellen: * 8.1-250 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 8.3-4 Tillgängligt belopp. * 8.5 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 8.7 Återtagna ansökningar. Inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 8.8 Om ingen reduktionskoefficient fastställts vid en omgång kan löpande ansökningar lämnas. * 12.5 Utfärdade licenser som återlämnas. * 14 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter. * - ej möjlig kombination 8.3-4 8.1-2 8.5

8.7

Totalt 14 utfärdade

12.5 Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

116

169

31 % 22

102

0

Andra omgången

79

100

22 % 2

76

0

-

178

Tredje omgången

72

76

5%

0,3

72

0

-

250

Före 28 februari

-

-

-

-

-

0

3

-

Fjärde omgången

53

68

22 % 1

52

0

-

299

Femte omgången

47

71

33 % 0,2

47

0

-

346

Före 31 maj

-

-

-

-

0

2

-

Sjätte

25

39

36 % 0,1

25

0

-

370

-

102

omgången Kommentarer:

50

S.k. småexportörer kunde exportera för 50 000 euro utan bidragslicens och totalt avsatta belopp till s.k. småexportörer var 30 miljoner euro.

Utfärdade licenser kunde under detta budgetår endast lämnas tillbaka vid två tillfällen, före den 28 februari och 31 maj 2001.

Bidragslicenser för ca 370 miljoner euro utfärdades under budgetåret. Det är det lägsta utfärdade beloppet bidragslicenser under den perioden som bidragslicenser funnits. Anledningen är den att EU var tvungen att till; bidragslicenserna, småexportörerna även lägga till utbetalningar som skett under budgetåret på ärenden som exporterades före licenssystemets tillkomst (ca 25 miljoner euro).

Artiklar ur kommissionens förordning (EG) nr 1520/00.


Bidragslicenser budgetår 2002 (miljoner euro)

Bilaga 3 (2)

Förklaringar till tabellen: * 8.1-2 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 8.3-4 Tillgängligt belopp. * 8.5 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 8.7 Återtagna ansökningar. Inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 8.8 Om ingen reduktionskoefficient fastställts vid en omgång kan löpande ansökningar lämnas. * 12.5 Utfärdade licenser som återlämnas. * 14 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter. * - ej möjlig kombination 8.3-4 8.1-2 8.8

8.5

8.7

Totalt utfärdade

14

12.5

Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

116

120

-

4%

5

110

0

0

110

Andra omgången

74

44

-

0%

-

44

0

1,1

153

-

11

0%

-

11

0

0

164

56

-

0%

-

56

0

0,5

219

-

19

0%

-

19

0

4,3

234

65

-

0%

-

65

5

0

299

Löpande 11– 5 29 mars

-

5

0%

-

5

0

0

304

Löpande 1 – 5 april

3

-

4

15 % 0

3

0

0

307

Femte omgången

59

80

-

27 % 0

59

0

7,5

358

Sjätte omgången

41

64

-

36 % 0,1

41

4

4,7

394

31 Löpande ansökningar Tredje omgången

71

20 Löpande ansökningar Fjärde omgången

67

Kommentarer: •

I regelverket för s.k. AF-licenser ska kommissionen upprätta en prognos för hur mycket exportbidrag som efterfrågas av industrin. Kommissionen ansåg att industrin för budgetåret 2002 skulle efterfråga ca 415 miljoner euro.

Utfärdade licenser kunde under detta budgetår lämnas tillbaka löpande fram till 15 september 2002.

Licenser kunde från detta budgetår överlåtas om det på ansökan antecknades vilket företag man ville överlåta licensen till. Dock kunde man för licenser som var giltiga från den 1 augusti överlåta en licens utan att i förväg ha angett den man kan tänka sig att överlåta licensen till.


Bidragslicenser budgetår 2003 (miljoner euro)

Bilaga 3 (3)

Förklaringar till tabellen: * 8.1-2 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 8.3-4 Tillgängligt belopp. * 8.5 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 8.7 Återtagna ansökningar. Inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 8.8 Om ingen reduktionskoefficient fastställts vid en omgång kan löpande ansökningar lämnas. * 12.5 Utfärdade licenser som återlämnas. * 14 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter. 8.3-4 8.1-2 8.5

8.7

Totalt utfärdade

14

12.5

Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

114

197

42 %

2

113

0

0

113

Andra omgången

72

186

62 %

0

71

0

0

183

Tredje omgången

63

235

74 %

0,7

61

0

0,2

244

Fjärde omgången

60

406

85 %

9

58

0

0,3

302

Femte omgången

52

536

90 %

0,5

52

0

0,2

354

Sjätte omgången

26

600

96 %

3

26

0

0,4

379

Kommentarer: •

I regelverket för s.k. AF-licenser ska kommissionen upprätta en prognos för hur mycket exportbidrag som efterfrågas av industrin. Kommissionen ansåg att industrin för budgetåret 2003 skulle efterfråga ca 515 miljoner euro i exportbidrag.

S.k. småexportörer kunde exportera för 75 000 euro utan bidragslicens.

Det avsatta beloppet till s.k. småexportörer var 35 miljoner euro.

Licenser kunde från detta budgetår överlåtas om det på ansökan antecknades vilket företag man ville överlåta licensen till. Dock kunde man för licenser som var giltiga från den 1 juni överlåta en licens utan att i förväg ha angett den man kan tänka sig att överlåta licensen till.

Utfärdade bidragslicenser som varit avsedda för export till de nya medlemsstaterna har kunnat återlämnats i samband med s.k. noll-nollavtal (tullar och exportbidrag avskaffas ömsesidigt) mellan EU och de nya medlemsstaterna från den 1 juli 2003 utan förverkan av säkerheten. I kolumnen 12.5 för sjätte omgången utgjorde dessa återlämnade licenser knappt 200 000 euro.


Bidragslicenser budgetår 2004 (miljoner euro)

Bilaga 3 (4)

Förklaringar till tabellen: * 8.1-2 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 8.3-4 Tillgängligt belopp. * 8.5 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 8.7 Återtagna ansökningar. Inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 8.8 Om ingen reduktionskoefficient fastställts vid en omgång kan löpande ansökningar lämnas. * 12.5 Utfärdade licenser som återlämnas. * 14 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter.

8.3-4 8.1-2

8.5

8.7

Totalt utfärdade

14

12.5

Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

114

384

70 %

34

104

0

0

104

Andra omgången

74

498

85 %

1

74

0

0,2

177

Tredje omgången

65

826

92 %

5

63

0

0,9

239

Fjärde omgången

60

1340

96 %

1

59

0

1

297

Femte omgången

49

1114

96 %

12

47

5

1

343

Sjätte omgången

32

444

93 %

4

31

0

4

377

Kommentar: •

I regelverket för s.k. AF-licenser ska kommissionen upprätta en prognos för hur mycket exportbidrag som efterfrågas av industrin. Kommissionen ansåg att industrin för budgetåret 2004 skulle efterfråga ca 415 miljoner euro i exportbidrag.


Bidragslicenser budgetår 2005 (miljoner euro)

Bilaga 3 (5)

Förklaringar till tabellen: * 8.1-2 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 8.3-4 Tillgängligt belopp. * 8.5 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 8.7 Återtagna ansökningar. Inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 12.5 Utfärdade licenser som återlämnas. * 14 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter. * - = ej möjlig kombination. 8.3-4 8.1-2

8.5

8.7

Totalt utfärdade

14

12.5

Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

114

311

63 %

67

89

0

0,5

89

Andra omgången

79

249

68 %

27

70

0

0,7

159

Tredje omgången

71

220

68 %

5

69

0

1,1

228

Fjärde omgången

68

178

62 %

16

62

-5

0,9

291

Femte omgången

60

94

36 %

10

53

5

2,9

344

Sjätte omgången

44

11

0%

-

11

0

6

355

1

0%

-

1

0

0

356

39 Löpande 15 aug – 19 sept Kommentarer: •

I det regelverket för s.k. AF-licenser ska kommissionen upprätta en prognos för hur mycket exportbidrag som efterfrågas av industrin. Kommissionen ansåg att industrin för budgetåret 2005 skulle efterfråga ca 415 miljoner euro i exportbidrag.

Eftersom det fanns kvar medel efter den sjätte omgången publicerade kommissionen i augusti 2005 att det fanns möjlighet att söka löpande bidragslicenser (veckovis). Företagen efterfrågade endast en miljon euro under de sex kvarvarande veckorna av budgetåret.


Bidragslicenser budgetår 2006 (miljoner euro)

Bilaga 3 (6)

Förklaringar till tabellen: * 35-3651 Ansökningar för de sex fasta licensomgångarna * 33-34 Tillgängligt belopp. * 37.1 Reduktionskoefficient. Exempelvis innebär en reduktionskoefficient på 30 % att ansökt belopp ska reduceras med 30 %. * 37.2 Återtagna ansökningar. För den sjätte licensomgången gäller att inom fem dagar från det att en reduktionskoefficient publicerats kan ansökningar återtas. * 35.2 Belopp som inte kommer att utnyttjas för s.k. småexporter. * 55.1 Utfärdade licenser som återlämnas. * - = ej möjlig kombination. 35-36 33-34

37.1

37.2 Totalt utfärdade

35.2

55.1

Totalt utfärdade ackumulerat

Första omgången

112

97

0%

-

97

0

0

97

Andra omgången

75

32

0%

-

32

0

1

129

Tredje omgången

79

47

0%

-

47

0

1,5

177

Fjärde omgången

88

32

0%

-

32

0

0

208

Löpande licenser

57

0

0%

-

0

0

0

208

Femte omgången

114

Sjätte omgången Kommentarer:

51

I det regelverket för s.k. AF-licenser ska kommissionen upprätta en prognos för hur mycket exportbidrag som efterfrågas av industrin. Kommissionen ansåg att industrin för budgetåret 2006 skulle efterfråga ca 320 miljoner euro i exportbidrag.

Till den fjärde fasta omgången infördes möjligheten att söka licenser på löpande basis (veckovis).

Budgetår 2006 pågår fortfarande.

Artiklar ur kommissionens förordning (EG) nr 1043/2005.


120

110

100

90

80

70

60

50

40

jan-06

jul-05

jan-06

jul-05

jan-05

130

jan-05

Skummjölkspulver 26 % ej smörrabatt (0402 21 19 1790) euro/100 kg jul-04

jan-04

jul-03

jan-03

jul-02

jan-02

jul-01

jan-01

jul-00

jan-00

jul-99

jan-99

jul-98

jan-98

jul-97

jan-97

jul-96

jan-96

100

jul-04

jan-04

jul-03

jan-03

jul-02

jan-02

jul-01

jan-01

jul-00

jan-00

jul-99

jan-99

jul-98

jan-98

jul-97

jan-97

jul-96

jan-96

Bilaga 4 (1)

Skummjölkspulver 26 % med smörrabatt (0402 21 19 1791) euro/100 kg

Ej förutfastställt

Förutfastställt

80

60

40

20

0


jan-06

jul-05

jan-05

jul-04

jan-04

jul-03

jan-03

jul-02

jan-02

jul-01

jan-01

jul-00

jan-06

jul-05

jan-05

jul-04

jan-04

jul-03

jan-03

jul-02

jan-02

jul-01

jan-01

jul-00

jan-00

jul-99

jan-99

jul-98

jan-98

jul-97

jan-97

jul-96

jan-96

Bilaga 4 (2)

Smör 82 % med smörrabatt (0405 10 19 1791) euro/100 kg

120

Ej förutfastställt

100

Förutfastställt

80

60

40

20

0

Majs (1005 90 00 1753) euro/100 kg

4,5

4

3,5

3

2,5

2

1,5

1

0,5

0


Sveriges importvärde för bearbetade varor 1995-2004/2005 (1000€) Varugrupp

Vara

Bilaga 5 (1)

1995

1999

10 706

10 281

27 916

34 851

326

0505 mm Övrigt

4 589

14 294

20 979

21 066

459

0710 mm Sockermajs

2 754

4 068

3 670

2 974

108

1302

Pekt

5 792

5 985

7 482

7 748

134

1517

Margarin

519

243

144

91

17

1702

Fruktos, maltos

181

646

649

1 161

641

1704

Sockerkonfektyr

74 959

100 520 142 188

125 606

168

1803 mm Kakaoprodukter

38 782

42 610

39 585

102

1806

85 541

108 356 164 011

174 696

204

1901 mm Spannmålsbered.

81 971

124 604 158 456

143 971

176

1905

71 741

107 778 151 597

187 364

261

0403 mm Smaksatt yoghurt

Choklad

Bakverk, bröd

37 766

2003 2004/2005

1995=100

2001 mm Fruktberedningar

12 863

18 458

26 103

18 490

144

2101

Extrakter mm

30 137

27 388

27 236

28 734

95

2102

Bagerijäst mm

3 224

4 068

3 638

3 554

110

2103

Såser, senap

41 104

58 584

81 916

91 990

224

2104

Soppor mm

15 906

17 746

23 797

27 718

174

2105

Glass

11 209

23 218

35 243

41 936

374

2106

Div. beredningar

158 847 196 320

202 062

187

2201

Vatten

5 928

8 311

840

86 610 131 143

153 811

371

5 857

5 330

176

52 468

92 417 100 837

115 947

221

40 414

73 393 230 408

197 784

489

2202 mm Läsk, öl 2205

Vermouth

2208

Spritdrycker

2402 mm Tobak 2905 mm Sorbitol

108 268 989 41 462 3 031

1 638

9 261

2 321

3 169

2 879

2 743

118

3301

Oleoresiner

0

16

5

5

*

3302

Luktämnen

0

98

205

552

*

3501

Kasein

5 676

5 622

5 310

6 999

123

3502

Albuminer

0

5 985

4 032

4 071

*

3505

Stärkelse mm

44 483

60 871

72 033

65 453

147

129 499

24 153

41 148

44 185

34

921

1 186

1 714

1 759

191

3809 mm Tek. produkter Summa (miljoner euro)


Sveriges exportvärde 1995–2004/2005 (1000€) Varugrupp

Vara

0403 mm Smaksatt yoghurt mm 0505 mm Övrigt 0710 mm Sockermajs

Bilaga 5 (2)

1995

1999

2003

2004/ 2005 1995=100

10 285

5 241

1 760

1 505

15

4 534

5 065

7 374

3 841

85

82

211

113

105

128

540

439

3 187

2 168

401

2 991

351

11

11

0,4

31

10

24

54

174

1302

Pektiner, agar & agar

1517

Margarin

1702

Fruktos, maltos

1704

Sockerkonfektyr

35 911

47 437

37 145

43 530

121

1803 mm Kakaoprodukter

149

170

240

432

290

125 564 163 379 160 324

137

1806

Choklad

116 662

1901 mm Spannmålsbered.

37 038

1905

96 602

Bakverk, bröd

2001 mm Fruktberedningar mm

43 054

70 536

77 167

208

137 873 203 302 232 222

240

1 785

1 662

2 527

4 346

243

2101

Extrakter mm

11 058

10 607

9 692

9 533

86

2102

Bagerijäst mm

1 395

2 006

2 209

3 836

275

2103

Såser, senap

23 517

33 356

47 912

52 694

224

2104

Soppor mm

6 229

14 522

19 363

19 159

307

2105

Glass

22 557

30 487

35 146

32 676

145

2106

Diverse beredningar

58 181

62 541 179 641 200 382

344

2201

Vatten

2202 mm Läsk, öl 2205

Vermouth

2208

Spritdrycker

2402 mm Tobak

3 397

982

4 016

3 410

100

10 025

20 893

28 087

37 025

369

35

291

753

961

27

264 883 489 959 482 189

366

131 795 15 385

23 689

20 456

27 829

181

2905 mm Sorbitol, mannitol

1

1 194

1 118

978

978

3301

Oleoresiner

0

55

0

0

*

3302

Luktämnen

0

868

1 346

955

*

3501

Kasein

92

179

1 448

2 322

2 524

3502

Albuminer

0

4 055

5 046

5 456

*

3505

Stärkelse mm

1 114

2 408

3 269

4 454

400

85 602

40 693

64 201

72 109

84

677

881

1 403

1 482

218

3809 mm Tekniska produkter Summa

(miljoner euro)


Sveriges handelsbalans för bearbetade varor 2004/2005 (1000 €) Varugrupp

Vara

Bilaga 5 (3) Export

Import

Balans

0403 mm Smaksatt yoghurt mm

1 505

34 851

- 33 346

0505 mm Övrigt

3 841

21 066

- 17 225

105

2 974

- 2 869

2 168

7 748

- 5 580

0710 mm Sockermajs 1302

Pektiner, agar & agar

1517

Margarin

11

91

- 80

1702

Fruktos, maltos

54

1 161

- 1 107

1704

Sockerkonfektyr

43 530 125 606

- 82 076

1803 mm Kakaoprodukter

39 585

- 39 153

160 324 174 696

- 14 372

1901 mm Spannmålsberedningar

77 167 143 971

- 66 804

Bakverk, bröd

232 222 187 364

+ 44 858

1806

1905

Choklad

2001 mm Fruktberedningar mm

432

4 346

18 490

- 14 144

2101

Extrakter mm

9 533

28 734

- 19 201

2102

Bagerijäst mm

3 836

3 554

+ 282

2103

Såser, senap

52 694

91 990

- 39 296

2104

Soppor mm

19 159

27 718

- 8 559

2105

Glass

32 676

41 936

- 9 260

2106

Diverse beredningar

200 382 202 062

- 1 680

2201

Vatten

2202 mm Läsk, öl 2205

Vermouth

2208

Spritdrycker

2402 mm Tobak 2905 mm Sorbitol, mannitol

3 410

8 311

- 4 910

37 025 153 811

- 116 786

961

5 330

- 4 369

482 189 115 947

+ 366 242

27 829 197 784

- 169 955

978

2 743

- 1 765

3301

Oleoresiner

0

5

-5

3302

Luktämnen

955

552

+ 403

3501

Kasein

2 322

6 999

- 4 677

3502

Albuminer

5 456

4 071

+ 1 385

3505

Stärkelse mm

4 454

65 453

- 60 699

72 109

44 185

+ 27 924

1 482

1 759

- 277

3809 mm Tekniska produkter Summa (miljoner euro)


EU15 importvärde för bearbetade varor (1000 €) Varugrupp Vara

Bilaga 5 (4) 1995

1999

2003 Index 1995=100

823

1 583

14 020

1704

157 597

185 665

161 497

102

0403 mm

Smaksatt yoghurt mm

0505 mm

Övrigt

0710 mm

Sockermajs

40 142

40 262

40 456

101

1302

Pektiner, agar & agar

96 479

81 362

69 329

72

1517

Margarin

10

238

44

440

1702

Fruktos, maltos

14 366

29 485

58 537

407

1704

Sockerkonfektyr

125 587

175 322

267 063

213

1803 mm

Kakaoprodukter

310 436

396 021

750 672

242

1806

Choklad

190 773

266 892

402 155

211

1901 mm

Spannmålsberedningar

171 787

250 136

331 091

193

1905

Bakverk, bröd

157 250

227 625

352 730

224

2001 mm

Fruktberedningar mm

110 821

105 016

137 994

125

2101

Extrakter mm

202 015

202 872

196 756

97

2102

Bagerijäst mm

15 318

33 057

54 587

356

2103

Såser, senap

163 442

200 554

238 651

146

2104

Soppor mm

31 679

50 370

51 744

163

2105

Glass

9 410

21 516

39 401

419

2106

Diverse beredningar

298 163

468 677

649 840

218

2201

Vatten

5 818

18 248

14 100

242

2202 mm

Läsk, öl

170 406

294 271

409 885

241

2205

Vermouth

13 432

10 852

7 305

54

2208

Spritdrycker

358 289

642 834

853 244

238

2402 mm

Tobak

358 567

155 989

176 109

49

2905 mm

Sorbitol, mannitol

2 243

1 888

1 248

56

3301

Oleoresiner

0

2 010

195

*

3302

Luktämnen

0

1 209

1 387

*

3501

Kasein

218 843

136 904

137 746

63

3502

Albuminer

0

5 428

17 232

*

3505

Stärkelse mm

33 648

45 020

67 498

201

3809 mm

Tekniska produkter

654 520

337 950

419 251

64

3 911 864

4 389 256

5 921 767

151

Summa


EU15 exportvärde för bearbetade varor (1000 €) Varugrupp Vara

Bilaga 5 (5) 1995

1999

2003 Index 1995=100

0403 mm

Smaksatt yoghurt mm

81 287

128 476

72 421

89

0505 mm

Övrigt

77 079

95 072

126 110

164

0710 mm

Sockermajs

2 018

1 851

2 367

117

1302

Pektiner, agar & agar

219 354

273 066

205 706

94

1517

Margarin

9 726

9 143

8 636

89

1702

Fruktos, maltos

3 052

7 255

8 699

285

1704

Sockerkonfektyr

665 970

687 936

677 703

102

1803 mm

Kakaoprodukter

216 584

339 979

558 512

258

1806

Choklad

1 544 069

1 046 229

1 310 313

85

1901 mm

Spannmålsberedningar

1 335 495

1 717 997

2 087 585

156

1905

Bakverk, bröd

1 049 715

1 094 073

1 469 939

140

2001 mm

Fruktberedningar mm

26 575

27 585

43 630

164

2101

Extrakter mm

218 333

307 590

397 800

182

2102

Bagerijäst mm

73 155

99 177

114 585

157

2103

Såser, senap

209 439

247 136

376 341

180

2104

Soppor mm

104 364

151 289

122 691

118

2105

Glass

156 963

106 383

109 532

70

2106

Diverse beredningar

1 531 911

1 814 245

2 486 363

162

2201

Vatten

240 771

283 058

398 523

166

2202 mm

Läsk, öl

1 575 351

1 733 686

2 655 767

169

2205

Vermouth

68 383

66 041

125 328

183

2208

Spritdrycker

4 014 355

4 325 969

5 404 487

135

2402 mm

Tobak

851 411

1 938 786

1 632 616

192

2905 mm

Sorbitol, mannitol

22 826

8 838

17 763

78

3301

Oleoresiner

0

3 516

219

*

3302

Luktämnen

0

57 187

65 962

*

3501

Kasein

248 273

229 315

272 223

110

3502

Albuminer

0

65 765

66 133

*

3505

Stärkelse mm

198 289

259 251

296 204

149

3809 mm

Tekniska produkter

1 848 386

237 554

249 849

14

16 593 134

17 363 448

21 364 007

129

Summa


EU25 handel 2004/2005 för bearbetade varor Varugrupp Vara 0403 mm

Smaksatt yoghurt mm

0505 mm

Övrigt

0710 mm

Sockermajs

1302

Pektiner, agar & agar

1517

Margarin

1702

Fruktos, maltos

1704

(1000 €)

Bilaga 5 (6)

Export

Import

Balans

48 745

19 147

+ 29 598

153 254

145 211

+ 8 043

4 582

14 003

- 9 421

172 608

58 331

+ 114 227

17 636

1 816

+ 15 820

1 388

70 390

- 69 002

Sockerkonfektyr

584 864

192 763

+ 392 101

1803 mm

Kakaoprodukter

542 540

718 729

- 176 189

1806

Choklad

1 255 219

349 500

+ 905 719

1901 mm

Spannmålsberedningar

2 068353

387 322

+ 1 681 031

1905

Bakverk, bröd

1 399 683

325 805

+ 1 073 878

2001 mm

Fruktberedningar mm

98 983

106 844

- 7 861

2101

Extrakter mm

373 082

243 476

+ 129 606

2102

Bagerijäst mm

134 786

48 506

+ 86 280

2103

Såser, senap

413 832

255 805

+ 158 027

2104

Soppor mm

130 276

64 783

+ 65 493

2105

Glass

116 293

22 751

+ 93 542

2106

Diverse beredningar

2 409 417

705 320

+ 1 704 097

2201

Vatten

416 325

16 337

+ 399 988

2202 mm

Läsk, öl

2 671 137

336 977

+ 2 334 160

2205

Vermouth

112 688

4 425

+ 108 263

2208

Spritdrycker

5 280 259

882 491

+ 4 397 768

2402 mm

Tobak

1 561 022

1 880 089

- 319 067

2905 mm

Sorbitol, mannitol

12 312

509

+ 11 803

3301

Oleoresiner

119

187

- 68

3302

Luktämnen

85 366

1 180

+ 84 186

3501

Kasein

429 655

203 889

+ 225 766

3502

Albuminer

84 915

21 152

+ 63 763

3505

Stärkelse mm

255 404

88 967

+ 166 437

3809 mm

Tekniska produkter

249 768

497 545

- 247 777

21 084 513

5 971 249

+ 15 113 264

Summa


Norges tull vid import fr책n EU

Bilaga 6 (1)

NORSKA TULLNUMMER

EU/EFTA TULL

NORSKA TULLNUMMER

EU/EFTA TULL

17.04.1000 7)

0,79 NOK/kg

19.04.9090

0,00 +MX2

17.04.9010

0,35 NOK/kg

19.05.1000

2,33 NOK/kg

17.04.9091

2,18 NOK/kg

19.05.2000

0,75 NOK/kg

17.04.9092

0,00 +MX2

19.05.3100

0,00 +MX2

17.04.9099

0,00 +MX2

19.05.3200

1,71 NOK/kg

18.06.1000

0,00

19.05.4000

1,91 NOK/kg

18.06.2011

11,55 NOK/kg

19.05.9010

5,76 NOK/kg

18.06.2012

0,00 +D2

19.05.9021

0,00 +MX2

18.06.2090

0,00 +D2

19.05.9022

1,39 NOK/kg

18.06.3100

0,00 +D2

19.05.9031

0,00 +MX2

18.06.3200

0,00 +D2

19.05.9032

2,75 NOK/kg

18.06.9010

0,00 +D2

19.05.9033

1,49 NOK/kg

18.06.9021

11,55 NOK/kg

19.05.9034

0,00 +MX2

18.06.9022

0,00 +D2

19.05.9091

0,00 +MX2

18.06.9090

0,00 +D2

19.05.9092

0,00 +MX2

19.01.1010

5,10 NOK/kg

19.05.9093

0,00 +MX2

19.01.1090

0,00 +MX2

19.05.9098

0,00 +MX2

19.01.2010

2,27 NOK/kg

21.03.2010

0,00

19.01.2091

2,27 NOK/kg

21.03.2021

0,35 NOK/kg

19.01.2092

1,49 NOK/kg

21.03.2029

0,35 NOK/kg

19.01.2097

5) 0,00 +MX2

21.03.9010

1,97 NOK/kg

19.01.2098

5) 0,00 +MX2

21.03.9091

0,00

19.01.9010

0,00

21.03.9099

0,00 +D2

19.01.9099

0,00 +MX2

21.06.1000

0,00 +MX2

19.02.1100

2,33 NOK/kg

21.06.9010

0,00

19.02.1900

1,39 NOK/kg

21.06.9020

8,73 % av v채rdet

19.02.2091

0,00 +MX2

21.06.9031

0,00

19.02.2099

0,00 +MX2

21.06.9039

0,00

19.02.3001

0,00 +MX2

21.06.9051

5,83 NOK/kg

19.02.3009

0,00 +MX2

21.06.9052

2,92 NOK/kg

19.02.4000

1,39 NOK/kg

21.06.9060

13) 0,00 +MX2

19.03.0000

4,41 NOK/kg

21.06.9090

0,00 +MX2

19.04.1010

0,00

22.02.9030

2,12 NOK/kg

19.04.1091

0,00

22.03.0010

0,00

19.04.1099

0,00

22.03.0020

0,00

19.04.2010

8) 0,00 +MX2

22.03.0030

0,00

19.04.2090

0,00 +MX2

22.03.0040

0,00

19.04.3000

0,00 +MX2

22.03.0090

0,00

19.04.9010

1,11 NOK/kg

2402.1001- 9000

0,00

19.04.9020

0,00

2403.1000 - 9990

0,00


Norge tull vid import från EU

Bilaga 6 (2)

MX2 = varan är belagd med tull enligt matris. Nedanstående tabeller i Rundskriv nr 52/2005 ska användas vid en matristull: •

tabell 2 - innehållet i varan ger en kod.

tabell 3 - omräkningsfaktorer mellan deklarerade råvaror och råvaror.

tabell 7 - tullsatser för olika koder i matrisen.

tabell 8 – tilläggstullar för andra råvaror (kött, ost, ägg eller bär)

D2 = tullen fastställs på grundval av en deklaration av ingående råvaror se tabell 9, Rundskriv nr 52/2005.


Frihandelsvaror för EU:s export till Norge

Bilaga 7

Norska tull nummer

Varubeskrivning

0501-10

Produkter av animaliskt ursprung inte nämnda någon annanstans

0901

Kaffe

0902

Te

Kapitel 13

Pektin m.m.

1520-22

Glycerol, vegetabilsika vaxer m.m.

170250

Kemiskt ren fruktos

1803-05

Kakaomassa, kakaosmör, kakaopulver

19019010

Maltextrakt

190410

Majsflingor, popcorn m.fl. livsmedelsberedningar

2007 9110 och -9190

Citrusmarmelad

20081110

Jordnötssmör

20081191

Jordnötter

2101

Kaffe- och teessenser och koncentrat

2102

Bagerijäst, bakpulver m.m.

210310

Sojasås

21032010

Tomatketchup

210330

Senap och senapspulver

21041011

Köttbuljong, torkad

21069041

Sockerfria tabletter, karameller m.m

21069043

Nikotintuggummin

2201

Mineralvatten utan tillsatt socker

2202 1000, -9010, -9020, -9091, -9099

Läsk, vatten med tillsatt socker, lättöl m.m.

2203

Starköl

2205

Vermut

2207

Etylalkohol

2208

Vodka och andra alkoholdrycker

2209

Ättika

Kapitel 24

Tobak och tobaksprodukter

290543-44

Mannitol, sorbitol

330210

Luktämnen m.m.


Sveriges handel med Norge 2004/2005 Varugrupp Vara

(1000 €) Export

Bilaga 8 Import

Balans

1905

Bakverk, bröd

57 280

5 763

+ 51 517

1806

Choklad

41 885

20 763

+ 21 122

2402 mm

Tobak

20 805

634

+ 20 171

2106

Diverse beredningar

19 166

12 732

+ 6 434

2208

Sprit

17 028

1 867

+ 15 161

1901 mm

Spannmålsberedningar

14 687

2 007

+ 12 680

1704

Sockerkonfektyr

14 414

3 734

+ 10 680

2103

Såser, senap

10 995

1 583

+ 9 412

2202 mm

Läsk, öl

9 722

12 966

- 3 244

3809 mm

Tekniska produkter

5 990

11 263

- 5 273

-

Övriga varugrupper

8 844

5 508

+ 3 336

221 124

78 740

+ 142 384

Summa


INTRESSANTA WEBBPLATSER

Bilaga 9

Jordbruksverket (www.sjv.se)

Livsmedelsföretagens branschorganisation (www.li.se)

Exportrådet med info om bland annat livsmedelsexport och regional exportrådgivning (www.swedishtrade.se)

Den europeiska branschorganisationen för för livsmedels- och dryckesindustrin (www.ciaa.be)

Statistiska centralbyrån (www.scb.se)

Exportprojekt för livsmedelsföretag i Sverige (www.foodfromsweden.org)

Norska jordbruksverket (www.slf.dep.no)

Lund International Food Studies (www.lifs.se)

Tullar i tredje land (http://mkaccdb.eu.int)

Kommerskollegium arbetar med utrikeshandel och handelspolitik här kan man t.ex. anmäla handelshinder (www.kommers.se)


Jordbruksverkets rapporter 2006 1.

Bioenergi – ny energi för jordbruket

2.

Sveriges utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2002–2004

3.

Betesmarkerna efter 2003 års jordbruksreform – hot och möjligheter

4.

Miljöeffekter av träda och olika växtföljder – rapport från projektet CAP:s miljöeffekter

5.

Översyn av känsliga områden enligt nitratdirektivet

6.

Tio år i EU – effekter för konsumenterna

7.

Returförpackningsutredningen

8.

Kostnader för hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond 2005

9.

En översyn av lagstiftningen om bisjukdomar – förslag till hur bekämpningen av bisjukdomar ska bedrivas

10.

Kulturhistoriska bidrag och särdrag – uppföljning och utvärdering av miljöersättningen till natur- och kulturmiljöer

11.

Marknadsöversikt – Etanol, en jordbruks- och industriprodukt

12.

Marknadsöversikt – bananer


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-06/13-SE SJV offset, Jönköping, 2006 RA06:13

ra06_13  

This is the description