Issuu on Google+

Uppfรถljning av gรฅrdsstรถdsreformen

Rapport 2007:11 Foto: Mats Pettersson


Uppfรถljning av Gรฅrdsstรถdsreformen

Stรถdavdelningen 2007-06-20 Referens Per Eklund


Innehåll 1

2

Inledning ........................................................................................................................... 7 1.1

Uppdraget ................................................................................................................... 7

1.2

Arbetets genomförande .............................................................................................. 7

Beskrivning av Gårdsstödsreformen.............................................................................. 9 2.1

EU:s reformarbete ...................................................................................................... 9

2.2

Varför reform 2003?................................................................................................... 9

2.3

Grunderna för reformen ............................................................................................. 9

2.4

Innehållet i beslutet .................................................................................................. 10

2.5

Produktorienterade åtgärder ..................................................................................... 10

2.5.1

Grödor .............................................................................................................. 10

2.5.2

Mjölk ................................................................................................................ 11

2.5.3

Nötkött.............................................................................................................. 11

2.6

Horisontella åtgärder ................................................................................................ 11

2.6.1

Gårdsstöd.......................................................................................................... 11

3

Beskrivning av genomförandet i Sverige ..................................................................... 13

4

Hur har jordbruket utvecklats från 2003 .................................................................... 15 4.1

Förändrat grödval ..................................................................................................... 15

4.1.1 4.2

Mjölk ........................................................................................................................ 19

4.3

Nötkött...................................................................................................................... 21

4.4

Vad kan förklaras av Gårdsstödsreformen ............................................................... 23

4.4.1

Förändringar i brukande och brukare mellan 2003 och 2005 .......................... 23

4.4.2

Arealförändringar på åkermark ........................................................................ 24

4.4.3

Arealförändringar i betesmarker ...................................................................... 27

4.4.4

Sammanfattning ............................................................................................... 30

4.5

5

Regionala förändringar..................................................................................... 18

Enkätundersökning................................................................................................... 30

4.5.1

Ökning av antalet jordbruksföretag.................................................................. 31

4.5.2

Minskning av spannmålsodlingen och ökning av vall- och oljeväxtarealerna. 32

4.5.3

Ökning av betesmarkerna................................................................................. 34

Effekter för lönsamheten i jordbruket ......................................................................... 37 5.1

Typgårdar, vinnare och förlorare ............................................................................. 39

5.2

Dynamiska effekter (effekter anpassning) ............................................................... 39

1


6

Stödrätter ........................................................................................................................ 41 6.1

Fördelningsmodell.................................................................................................... 41

6.1.1 6.2

Omfördelning av medel mellan regioner ......................................................... 41

Fördelning och hantering av tilläggsbelopp ............................................................. 42

6.2.1

Initialt underlag för fördelning av tilläggsbelopp ............................................ 42

6.2.2

Nationell reserv 2005 ....................................................................................... 43

6.2.3

Indragning av tilläggsbelopp/Oväntade vinster................................................ 43

6.2.4

Slutgiltig fördelning av tilläggsbelopp 2005.................................................... 43

6.2.5

Sammanfattning - tilläggsbelopp ..................................................................... 44

6.3

Tillstånd för odling av grönsaker, bär och matpotatis.............................................. 45

6.3.1

Sammanfattning –GBM ................................................................................... 46

6.4

Stödrätter för uttagen areal....................................................................................... 47

6.5

Utfall stödrättstilldelningen 2005............................................................................. 48

6.6

Stödrätter medför sämre återflöde från EU-budgeten .............................................. 49

6.6.1

Utnyttjande av stödrätter .................................................................................. 49

6.6.2

Principer för tilldelning ur den nationella reserven från och med 2006........... 50

6.7

7

Överföring av stödrätter ........................................................................................... 52

6.7.1

Överföringar 2006 ............................................................................................ 52

6.7.2

Pris på stödrätter............................................................................................... 53

6.7.3

Förhållningssätt för ett effektivt utnyttjande av gårdsstödet............................ 53

6.8

Stödrätternas påverkan på jordbruksmarkens värde................................................. 54

6.9

Effekter för markägare och arrendatorer.................................................................. 56

6.10

Sammanfattning och slutsatser................................................................................. 57

Administration................................................................................................................ 59 7.1

Historiebeskrivning förberedelsearbete.................................................................... 59

7.1.1

Förstudie 1........................................................................................................ 59

7.1.2

Förstudie 2........................................................................................................ 60

7.2

Genomförandet......................................................................................................... 61

7.2.1

Beslutsmodell ................................................................................................... 61

7.2.2

Många instanser................................................................................................ 61

7.2.3

Antal ansökningar ............................................................................................ 62

7.2.4

Utbetalningar.................................................................................................... 63

7.2.5

Överklagningar................................................................................................. 63

7.3

Gårdsstödsprojeketet ................................................................................................ 64

7.3.1

2

Delprojekten i projekt Gårdsstöd ..................................................................... 66


7.4

Projekt som tillkommit efter Gårdsstödsprojektet ................................................... 71

7.4.1

IT-projekt Landa .............................................................................................. 71

7.4.2

IT-projekt Megapuck........................................................................................ 72

7.4.3

IT-projekt Mjölksocker .................................................................................... 72

7.4.4

IT-projekt Stödrättens livscykel ....................................................................... 73

7.5

Ytterligare nyutveckling IT-stöd 2007..................................................................... 73

7.5.1

Hantering av indragna stödrätter ...................................................................... 73

7.5.2

Neddragning av tillstånd GBM ........................................................................ 73

7.5.3

Projekt överföringar stödrätter ......................................................................... 74

7.5.4

Systemförvaltning ............................................................................................ 74

7.6

Totala utvecklingskostnader för införandet av Gårdsstödet..................................... 74

7.7

Administrationskostnader 2003 - 2005 .................................................................... 75

7.8

Slutsatser administration .......................................................................................... 77

7.8.1

Kostnader ......................................................................................................... 77

7.8.2

Framgångsfaktorer ........................................................................................... 77

7.8.3

Vad kunde ha fungerat bättre? ......................................................................... 79

7.8.4

Nya reformer - vad finns att lära inför framtiden? ........................................... 82

7.9 8

Effekter för lantbrukarna.......................................................................................... 82

Fältkontroller.................................................................................................................. 85 8.1

Arealbaserade kontroller .......................................................................................... 85

8.1.1

Arealersättning och foderareal ......................................................................... 85

8.1.2

Gårdsstödet....................................................................................................... 86

8.1.3

Kravet på att all mark ska deklareras ............................................................... 87

8.1.4

Utfallet av fältkontrollerna ............................................................................... 88

8.2

Djurbaserade kontroller............................................................................................ 89

8.2.1

Nötkreatur......................................................................................................... 89

8.2.2

Utfallet av fältkontrollerna ............................................................................... 90

8.2.3

Tackor............................................................................................................... 90

8.3 8.3.1

Nya krav ........................................................................................................... 91

8.3.2

Fältkontroller.................................................................................................... 92

8.3.3

Utfallet av fältkontrollerna ............................................................................... 92

8.4 9

Stödrättskontroller.................................................................................................... 91

Slutsatser .................................................................................................................. 92

Tvärvillkor ...................................................................................................................... 95 9.1

Regelverk ................................................................................................................. 95

3


9.1.1

Omfattning ....................................................................................................... 95

9.1.2

Sanktioner......................................................................................................... 96

9.2

Fältkontroller............................................................................................................ 96

9.3

Utfallet av fältkontrollerna ....................................................................................... 97

9.3.1

Verksamhetskraven .......................................................................................... 97

9.3.2

Skötselkrav ....................................................................................................... 98

9.4 10

Internationella jämförelser...................................................................................... 103 10.1

Införande år ............................................................................................................ 103

10.2

Modell för fördelning av stödrätter ........................................................................ 104

10.3

Kopplade stöd......................................................................................................... 105

10.4

Effekter i andra EU-länder ..................................................................................... 107

10.4.1

Spannmål........................................................................................................ 107

10.4.2

Mjölk .............................................................................................................. 107

10.4.3

Nötkött............................................................................................................ 108

11

Sammanfattning och slutsatser ............................................................................... 109 11.1

4

Slutsatser ................................................................................................................ 100

EU:s reformarbete .................................................................................................. 109

11.1.1

Produktorienterade åtgärder ........................................................................... 109

11.1.2

Horisontella åtgärder ...................................................................................... 109

11.2

Genomförandet i Sverige ....................................................................................... 109

11.3

Hur har jordbruket utvecklats efter 2003 ............................................................... 110

11.3.1

Mjölk .............................................................................................................. 110

11.3.2

Nötkött............................................................................................................ 110

11.4

Vad kan förklaras av Gårdsstödet .......................................................................... 110

11.5

Effekter av lönsamheten......................................................................................... 111

11.5.1

Vinnare och förlorare, typgårdar.................................................................... 111

11.5.2

Dynamiska effekter ........................................................................................ 112

11.6

Stödrätter ................................................................................................................ 112

11.7

Administration........................................................................................................ 113

11.7.1

Kostnader ....................................................................................................... 113

11.7.2

Framgångsfaktorer ......................................................................................... 113

11.7.3

Vad hade kunnat göras bättre? ....................................................................... 114

11.8

Fältkontroller.......................................................................................................... 115

11.9

Tvärvillkor.............................................................................................................. 116


12

Summary and conclusions ....................................................................................... 119 12.1

EU reform efforts ................................................................................................... 119

12.1.1

Product-based measures ................................................................................. 119

12.1.2

Horizontal measures....................................................................................... 119

12.2

Implementation in Sweden..................................................................................... 119

12.3

Developments in agriculture since 2003 ................................................................ 120

12.3.1

Milk ................................................................................................................ 120

12.3.2

Beef ................................................................................................................ 120

12.4

How much is explained by the Single Payment Scheme? ..................................... 121

12.5

Profitability effects................................................................................................. 121

12.5.1

Winners and losers, typical farms .................................................................. 122

12.5.2

Dynamic effects.............................................................................................. 122

12.6

Payment entitlements ............................................................................................. 122

12.7

Administration........................................................................................................ 123

12.7.1

Cost................................................................................................................. 123

12.7.2

Factors of success........................................................................................... 124

12.7.3

What could we have done better? .................................................................. 124

On-the-spot checks................................................................................................. 126

12.9

Cross compliance ................................................................................................... 127

13

12.8

Bilaga: Utvärdering av gårdsstödet – tre enkätundersökningar ......................... 129

5


1 Inledning 1.1 Uppdraget Under 2003 beslutades om regler för EU:s jordbrukspolitik de närmaste åren i rådsförordningen 1782/2003. Detta beslut har under 2004 följts upp med beslut om tillämpningsregler av EU-kommissionen och på nationell nivå. Omläggningen av politiken skedde för Sveriges del fr.o.m. 2005 och innebar en övergång från produktionsbaserade stöd till stöd i stort sett frikopplade från produktionen. Reformen går under beteckningen Gårdsstödsreformen. Enligt beslutet fördelades stödrätter ut på jordbruksmarken där värdet var baserat på totalt utbetalt stöd dividerat med arealen i olika regioner och till mindre del med ledning av erhållna stöd under perioden 2000 – 2002. En brukare blir berättigad till detta Gårdsstöd i den utsträckning brukaren innehar sådana stödrätter och dessutom har stödberättigande mark. Reformens effekter på strukturutveckling och produktion är beroende på dels hur snabbt jordbrukarna ser det frikopplade stödet som just frikopplat och dels hur stora anpassningsmöjligheterna är i jordbruksföretagen. En centralfråga vid införandet var på vilket sätt reformen kommar att påverka landskapet och särskilt hävdandet av betesmarker. I jordbruksverket roll som expertmyndighet ligger ansvar för att kartlägga vilka förändringar reformen medför på kort sikt. Detta för att kunna ge underlag till beslut om eventuella förändringar av reformens tillämpning. Två år efter reformens införande i Sverige är för tidigt att dra allt för långtgående slutser av reformens effekter på strukturutvecklingen och produktionen. Denna rapport blir därför i stora delar beskrivande av genomförandet och den utveckling som kunnat studeras under 2005 och 2006. Behov finns att göra dels fördjupade studier inom specifika områden och dels att följa utvecklingen framöver och göra en förnyad rapport om ett par år. Denna rapport avgränsar sig till de delar av reformen som berör Gårdsstödet och frikopplingen. Rapporten har initierats av Hans Andersson, chef för stödavdelningen.

1.2 Arbetets genomförande Arbetet med att ta fram denna rapport har genomförts i projektform med specialister för olika områden inom Jordbruksverket. Ett flertal avdelningar inom verket har varit engagerade. Inledningsvis sammanställdes grundläggande information från olika dataregister som en gemensam bas av information att arbete efter. Parallellt genomfördes tre olika enkätundersökningar till jordbrukare för att erhålla kompletterande information som inte gått att utläsa ur befintliga dataregister. Enkätundersöknigarna var inriktade på nya brukare, varför spannmålsodlingen föll samt hur de ökade betesmarkerna används. Enkätundersökningen genomfördes av Jordbruksverket statistikenhet i samarbete med Statistiska Centralbyrån. Deltagarna i projektgruppen har producerat olika avsnitt av rapporten. En språklig harmonisering har inte eftersträvats. Ett seminarie där huvudresultaten redovisades och diskuterades har genomförts. Företrädare för länsstyrelserna, Lantbruksuniversitet, SLI, LRF och LRF-konsult deltog.

7


Projektgruppen har bestått av Per Eklund utvecklingsenheten som projektledare, Bo Norell miljöenheten som kvalitetssäkrare samt Bengt Johnsson marknadsenheten, Veine Jacobsson djurstödsenheten, Torbjörn Klint stödrättsenheten, Tomas Eriksson gårdsstödsenheten, Christina Larsson kontrollenheten och Masoud Tarighi statistikenheten.

8


2 Beskrivning av Gårdsstödsreformen 2.1 EU:s reformarbete Utformningen av EU:s jordbrukspolitik var under lång tid inriktad mot att ge stöd åt produktion. Detta ledde till stora överskott som fick avsättas med hjälp av exportbidrag. I början av 1990-talet genomfördes den första större reformen. En viktig orsak till denna reform var att det då hade påbörjats ett arbete inom GATT att avreglera världshandeln med livsmedel. Detta ledde till att EU påbörjade en nedtrappning av de garanterade priserna till jordbrukarna. Jordbrukarna gavs samtidigt kompensation genom s.k. direktstöd i form av arealstöd och djurbidrag. För att jordbrukarna skulle få del av stödet krävdes dock produktionsbegränsningar. 1999 genomfördes ett andra reformsteg, Agenda 2000, vilket innebar ytterligare prissänkningar och ökade direktstöd. Det infördes då även en koppling mellan miljöregler och stöd till jordbruket. Denna regel var dock frivillig att tillämpa.

2.2 Varför reform 2003? I Agenda 2000 beslutet ingick att kommissionen efter halva reformperioden, 2002, skulle presentera en utvärdering av resultatet av reformen. Vid sidan om detta finns det även andra skäl till att Kommissionen valde att lägga fram ett reformförslag just då: •

Utvidgningen av EU

WTO-förhandlingarna

Budgetläget inom EU

I december 2002 beslutades om att erbjuda 10 nya länder medlemskap i EU från den 1 maj 2004. För att kunna nå enighet om en reform var det enklare att göra det med 15 medlemsländer. Nya förhandlingar inom WTO var aktuella vid tidpunkten och EU hade krav från andra länder att minska jordbruksstödet. EU ställdes inför krav på sänkta tullar, minskade exportsubventioner och minskade direktstöd. För att undgå att utsättas för kritik i WTO var EU:s reformsträvanden en viktig del. Det fanns intern kritik mot att EU:s jordbrukspolitik tar en stor del av den gemensamma budgeten. Jordbrukets del upptar ca 40 procent av budgeten. I november 2002 beslutades om budgetramen för perioden 2006-2012. Denna innebar att det blev nödvändigt att vidta nedskärningar även på jordbruksområdet.

2.3 Grunderna för reformen Utgångspunkten för EU:s reform var en analys av utfallet av 1999 års reform. Kommissionen konstaterade att reformen fungerat väl på de flesta områden. Det fanns dock vissa produktområden med obalanser där ytterligare reformer krävs. Exempel på sådana produkter är ris och råg. Kommissionen ville därför fortsätta reformarbetet som påbörjades genom 1992 och 1999 års reformer. Utgångspunkten var att marknadsorientera EU:s jordbruk samt att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk. Jordbrukarnas val av produktionsinriktning ska inte längre styras av olika stöd utan ske på marknadens villkor. Det stöd som jordbrukaren får ska ge stabila inkomster samt gynna långsiktigt hållbara produktionsmetoder. 9


2.4 Innehållet i beslutet Reformen kan delas upp i två delar: •

Produktorienterade åtgärder

Horisontella åtgärder

2.5 Produktorienterade åtgärder För produkter där tidigare reformer inte varit tillräckliga för att uppnå balans på marknaden beslutades om ytterligare reformeringar. Reformerna innebär sänkta stödpriser, slopade möjligheter till intervention etc. Det genomfördes även andra åtgärder som innebär ökat stöd. Ett exempel på en sådan åtgärd är införande av en särskild premie för odling av energigrödor.

2.5.1 Grödor Tabell 2.1 Produktionsorienterade åtgärder, grödor Åtgärd Agenda 2000

Rådets beslut 2003

Interventionsuppköp av råg

Samma villkor som övriga Helt borttaget, men stöd får ges spannmålsslag till regioner där råg odlas av medel som tillgodogörs genom moduleringen. Stödet kan i praktiken enbart betalas ut till områden i Tyskland

Energigrödor

Energigrödor får odlas på Extra arealstöd på 45 euro/ha. mark inom programmet för Odlingen gränsad till 1,5 milj arealuttag. Ingen extra ha. ersättning utgår.

Proteingrödor

Tillägg med 9,50 euro/ton Extra arealstöd med 55,57 till ordinarie arealstöd. Stöd euro/ha. i förhållande till Arealkvot på 1,4 milj ha. avkastningen. Ingen särskild kvot för stöd till proteingrödor.

Utsäde

Egen marknadsordning som Det blir frivilligt för innebär ett prisstöd för medlemsländerna om certifierat utsäde. utsädesstödet ska överföra till det frikopplade stödet.

Arealuttag

Obligatorisk träda 10 procent, därutöver kan mark läggas i frivillig träda. Marken får utnyttjas till odling av industri- och energigrödor.

10

Obligatorisk träda som är lika stor som under ref.perioden, trädan får vara roterande. Marken får utnyttjas till odling av industri- och energigrödor. De ekologiska jordbrukarna är undantagna från krav på arealuttag.


2.5.2 Mjölk 2.5.2.1 Interventionspris Interventionspriset för mjölkprodukter sänktes med totalt 25 procent för smör under perioden 2004-2007 och med 15 procent för mjölkpulver under perioden 2004-2006. Prissänkningarna tog sin början redan 2004 istället för 2005 som beslutades 1999. För mjölkpulver görs inte några prissänkningar utöver tidigare beslut (1999) medan prissänkningen för smör blir större (1999 beslutades om 15%). Kommissionens ursprungliga förslag till prissänkning var dock större för både mjölkpulver och smör.

2.5.2.2 Interventionsuppköp Mängden smör som får köpas upp för intervention begränsas. 2004/05 var maximal kvantitet 70 000 ton och därefter sänks kvantiteten successivt till 30 000 ton 2008/09.

2.5.2.3 Kompensation Producenterna kompenseras för sänkta stödpriser genom direktbidrag. Direktbidrag är kopplade till mjölkkvoten som jordbrukaren har per den 31 mars resp år. Stödet ges dels som ett generellt belopp dels som ett nationellt kuvert. Det totala stödet uppgår till 11,81 euro/ton för 2004 och stiger därefter till 35,50 euro/ton för 2006 och 2007. Det totala beloppet inom det nationella kuvertet uppgår för Sveriges del till 36,37 milj euro till fullt genomförd reform. Fr.o.m. 2007/08 ingår även mjölkkompensationen i det frikopplade stödet.

2.5.3 Nötkött Marknadsordningarna för nötkött som berör pris ändrades inte genom reformbeslutet.

2.6 Horisontella åtgärder EU:s beslut om horisontella åtgärder innebär att det införs ett enhetligt jordbruksstöd som är frikopplad från produktionen. För att få del av stödet krävs att jordbrukarna uppfyller vissa s.k. tvärvillkor. Stödet ska successivt trappas av för att frigöra resurser som används för att stödja landsbygdens utveckling samt skapa utrymme för framtida reformer. För att ge jordbrukarna möjlighet att uppfylla nya krav som ställs införs en särskild jordbruksrådgivning.

2.6.1 Gårdsstöd Gårdsstödet omfattar följande stödordningar: •

arealstöd till jordbruksgrödor

djurbidrag till nötköttsproduktion, inkl extensifieringsbidrag

djurbidrag till mjölkkor

djurbidrag till får och get

stöd tillpotatisstärkelse

stöd tilltrindsäd

stöd till ris

stöd till utsäde

stöd till torkat foder 11


Summan av de stöd som betalats ut i resp. medlemsland under en referensperiod, 2000-2002, delas ut i form av gårdsstöd. Stödet fördelas ut på den mark som gett upphov till de olika stöden (gårdsmodellen) eller till den totala arealen jordbruksmark i en region (regionmodellen). Stödet fördelas ut i form av stödrätter som skapas genom att dela summa stöd med arealen. Stödrätten ger rätt till en årlig utbetalning. För att få rätt till stödet krävs inte något annat än att marken hålls i hävd och att reglerna för tvärvillkoren uppfylls. Det finns däremot inte något krav på odling av vissa grödor etc. De tidigare reglerna med krav på att lägga vis del av marken i träda bibehålls dock inom det nuvarande regelverket. Det finns möjlighet att inom vissa gränser behålla en del av de tidigare stödformerna. Det går t.ex. att koppla en viss del av arealstödet och en del av stöden till nötköttsproduktion. Det finns även möjlighet att sätta av upp till 10 procent av gårdsstödet till åtgärder inom resp. sektor där medlemslandet själva beslutar om inriktningen.

12


3 Beskrivning av genomförandet i Sverige Sverige har valt att fördela ut stöden enligt en s.k. regionmodell, dock till vissa delar kombinerat med en gårdsmodell. Alla stöd från vegetabiliesektorn och omkring hälften av stöden från animaliesektorn fördelades ut på all jordbruksmark. Stödnivåerna regionaliserades efter samma indelning som använts för arealstödet men zon 5 och 6 slås ihop till ett område. Stödet differentieras för åker- och betesmark. Ungefär hälften av animaliestöden fördelas ut enligt gårdsmodellen, d.v.s. till de brukare som haft produktion under referensperioden 2000-2002. Tabell 3.1 Gårdsmodell Stödform Torkstöd till spannmål i norra Sverige

Andel enligt gårdsmodellen, procent 100

Amkobidrag

50

Extensifieringsbidrag

50

Slaktbidrag

40

Mjölkbidrag

67,5

Handjursbidrag

75*

* Produktionskopplat stöd Källa: SJV

Den svenska tillämpningen av reformen innebär att det endast återstår produktionskopplade handjursbidrag. Bidraget uppgår till ca 157 euro för tjurar och 225 euro för stutar. Varje medlemsland har möjlighet att avsätta en del av stöden till ett så kallat nationellt kuvert. Medel ur det nationella kuvertet kan medlemslandet sedan använda för att stödja till exempel ekologiskt jordbruk eller åtgärder för att skydda miljön. I Sverige används det nationella kuvertet till stöd för kvalitetscertifiering och stöd till s.k. mervärden i jordbruket. Budgettaket för det frikopplade gårdsstödsstödet (totala stödrättsvärdet) för Sverige uppgick till 597,073 miljoner euro 2005. I takt med att ytterligare sektorer (mjölk och socker) reformeras och frikopplas ökar beloppen till och med 2009 enligt nedan. Tabell 3.2 Stödrätters maximala värde (miljoner euro) År Tillkommande Tillkommande -sockerreform -mjölkreform 2005

Nationellt tak 597,073

2006

20,715

12,663

630,451

2007

5,213

78,537

714,201

2008

5,213

719,414

2009

2,789

759,649 (förutsatt att handjursbidraget frikopplas)

Källa: SJV

13


Huvudprincipen med regionmodellen är att de medel som bidragit till det nationella budgettaket skulle kvarstå i respektive region. Utifrån objektiva kriterier får dock stöd omfördelas mellan regionerna. Omfördelningar mellan regionerna har skett. Den totala omfördelningen 2005 innebar att region 4 tillfördes 2 miljoner euro och att region 5 tillfördes drygt 15 miljoner euro. Omfördelning gjordes från region 1-3. Överenskommelsen om genomförandet av sockerreformen innebär att det omfördelas ytterligare 4 miljoner euro till region 4 och 5 från och med 2006. Tabell 3.3 Total omfördelning av medel mellan regionerna 2005 (miljoner euro) Region Omfördelat ca belopp 2005 Omfördelat ca belopp från 2006 1 -5,5 -8,5 2

-3,5

-3,7

3

-7

-7,8

4

2

4

5

15

17

Källa: SJV

Av tabellen framgår hur högt det frikopplade stödet blev i resp zon för 2006. Tabell 3.4 Frikopplat stöd 2006 , euro/ha Zon Åker Bete 1 276 143

Tidigare arealstöd 327

2

239

122

287

3

200

122

256

4

157

123

218

5

125

125

186

6

125

125

168

Källa: SJV

Det är möjligt att p.g.a. budgetskäl justera värdet på stödrätterna även i framtiden. Det kan även komma att göras förändringar av värdet på stödrätterna p.g.a. av hur stor den nationella reserven är.

14


4 Hur har jordbruket utvecklats från 2003 4.1 Förändrat grödval Spannmålsarealen minskade kraftigt de två första åren efter det att Gårdsstödet infördes i Sverige. Jämfört med 2004 minskade spannmålsarealen med ca 10 procent till 2005 och med ytterligare ca 5 procent till 2006. 2006 var arealen den minsta på mer än 100 år. Orsakerna till arealminskningen går att förklara med olika orsaker: •

Låga spannmålspriser

Höga priser på oljeväxter

Ökat krav på obligatoriskt arealuttag

Effekt av MTR-reformen

Världen, EU och Sverige har under perioden 2003-2005 haft låga spannmålspriser. Orsaken till detta är stora skördar inom EU i kombination med hård konkurrens på världsmarknaden, främst från Östeuropa. Utvidgningen av EU har lett till att utbudet ökat kraftigt och att en ökande andel av skörden fått avsättas till intervention. Detta har påverkat även den svenska marknaden. Under 2004 och 2005 har relativt stora interventionsuppköp fått göras. Marknadspriserna i Sverige har för båda dessa år varit 5-10 procent lägre än prisnivån i början 2000-talet. Prisutvecklingen för oljeväxter har under samma period varit betydligt gynnsammare. Jämfört med början på 2000-talet har priserna ökat med ca 40 procent. Under det senaste året har priset ökat ytterligare. Den viktigaste förklaringen till prisuppgången är att efterfrågan i bioenergisektorn ökat mycket snabbt. 160 140 120 100 Höstvete

80

Oljeväxter

60 40 20 0 2000/01

2001/02

2002/03

2003/04

2004/05

2005/06

Figur 4.1 Producentpris för höstvete och oljeväxter 2001/02 till 2005/06 jämfört med 2000/01, index 2000/01=100.

15


Länderna inom EU drabbades 2003 av svår torka vilket ledde till ett kraftigt produktionsbortfall. EU som normalt är en betydande nettoexportör av spannmål hamnade i ett läge där export och import blev lika stora. EU beslutade därför att reducera kravet på obligatoriskt arealuttag från 10 procent till 5 procent mellan 2003 och 2004 års odling. 2004 fick EU en mycket stor spannmålsskörd samtidigt som konkurrensen på världsmarknaden ökad från främst Östeuropa. EU beslutade därför att återgå till ett krav på 10 procents obligatoriskt arealuttag för 2005 års odling. I Sverige uppgick det obligatoriska arealuttaget till ca 140 000 hektar under 2003. Kommissionens beslut att halvera uttaget 2004 innebar att det obligatoriska arealuttaget i Sverige för 2004 reducerades till ca 70 000 hektar. En del av minskningen av det obligatoriska arealuttaget övergick dock till det frivilliga uttaget. Totalt minskade arealuttaget mellan 2003 och 2004 med ca 10 000 hektar. 2005 ökade uttagsplikten åter till 10 procent. Gårdsstödsreformen innebär i princip inte att uttagsplikten ändras men p.g.a att beräkningen sker på en något annorlunda tidsperiod uppgår obligatoriskt arealuttag för 2005 till ca 120 000 hektar. Det innebär en ökning med ca 50 000 hektar jämfört med 2004. Gårdsstödsreformen innbär att den frivilliga trädan upphört. Enligt statistik för 2005 har jordbrukarna totalt anmält 321 000 hektar som träda vilket är ca 200 000 hektar mer än det obligatoriska arealuttaget.

350000

300000

250000

200000 Frivilligt arealuttag Obligatoriskt arealuttag 150000

100000

50000

0 2003

2004

2005

Figur 4.2 Obligatoriskt arealuttag 2003-2005 samt mark som lagts i frivillig uttag 2003-2004, hektar

Gårdsstödsreformen innebar att stödbeloppet förändrades mellan olika grödor. Grödor som spannmål och oljeväxter fick ett lägre stöd medan andra grödor fick ett högre stöd, t.ex. vall och bete. I det tidigare systemet fick vall för ensilageändamål ca 50 procent av stödet till spannmålsodling. Vall som användes för hö eller bete fick inte något arealstöd. Slopat krav på odling för att få stödet stärkte dessutom trädans konkurrenskraft på lågavkastande

16


marker. Tidigare fanns dessutom en begränsningregel som innebar att maximalt 50 procent av arealen fick läggas i arealuttag. Tabell 4.1 Beräknad ersättning i Euro för olika typer av marker före och efter 2005. Zon Före 2005 Efter 2005 Spannmål Vall* Träda Bete Spannmål Vall Träda Bete I 327 163 327 0 250 250 250 117 IV

218

109

218

0

149

149

149

117

* Vall för ensilageändamål fick ca 50 % av arealersättningen till spannmål, vall för andra ändamål fick ingen ersättning.

Hur stor påverkan som vardera faktor haft på arealanvändningen går inte att ange exakt. Det är dock helt klart att flera faktorer inverkat negativt på lönsamheten för spannmålsodlingen medan utvecklingen har varit gynnsammare för oljeväxter och vall. Det syns mycket tydligt i hur arealanvändningen förändrats under perioden 2003-2006.

1400

1200

1000

2003

800

2004 2005 600

2006

400

200

0 Spannm ål

Oljeväxter

Vall

Obrukad åker

Träda

Övrigt

Figur 4.3 Arealutveckling 2003-2006 för några grupper av grödor, 1 000 ha

Höstsådden av spannmål 2006 är mindre än 2005 års sådd trots att priserna för spannmål under hösten 2006 varit betydligt högre än vid samma tidpunkt förra året och att det lämnats konkreta besked om utbyggnad av den svenska biodrivmedelsindustrin. Statistiken visar att höstsådden av spannmål minskat med ca 10 000 hektar medan höstsådden av oljeväxter ökat ca 3 000 hektar.

17


4.1.1 Regionala förändringar Det finns inte något produktionsområde i Sverige där spannmålsodlingen ökat mellan 2003 och 2006. Minskningen varierar från ca 25 procent till knappt 10 procent. Generellt sett är det de sämre odlingsområdena som minskat mest medan minskningen har varit mindre i områden med bra skördar. I figuren framgår spannmålsarealens förändring samt normskörden för korn i resp. produktionsregion. 90

7 000

6 000 85

80 rel.tal

4 000

3 000

75

kg/ha

5 000

kg/ha rel.tal

2 000 70 1 000

65

0 GSS

GMB

GNS

SS

GSK

SSK

NN

Hela Landet

om råde

Figur 4.4 Förändring av spannmålsodlingen regionalt i Sverige 2004-2006, 2004=100 samt normskördens storlek för korn i respektive region.

Av de företag som fanns både 2003 och 2006 (i gruppen ingår både företag med oförändrad areal och företag som ändrat den totala aralen), har 320 företag minskat spannmålsarealen med mer än 90 procent. Knappt 10 000 företag har halverat spannmålsarealen under denna period. Arealmässigt svarar de företag som gjort stora arealminskningar för en ganska liten areal. I tabellen nedan ingår företag som minskat sin spannmålsareal men som fortfarande odlar spannmål, d.v.s de som helt lagt av med spannmålsodling helt finns inte med liksom brukare som ökat sin spannmålsareal.

18


Tabell 4.2 Spannmålsareal 2003 – 2006 för brukare som minskat sin spannmålsodling Minskning, procent

Antal företag

Areal 2003, ha

Areal 2006, ha

Minskad areal, ha

15-30

9 806

506 651

396 124

110 527

30-50

11 221

414 344

257 314

157 030

50-60

3 790

88 442

40 892

47 550

60-70

2 575

39 697

14 418

25 279

70-80

1 681

17 885

4 663

13 222

80-90

941

6 945

1 119

5 826

90-99

320

2 844

197

2 647

Källa: SJV

4.2 Mjölk Mjölken reformeras senare än spannmål och nötkött. Det leder till att sänkningen av interventionspriset och frikopplingen av direktstödet inträffar under samma tidsperiod. Interventionsprissänkningen för smör och mjölkpulver inleddes under 2004 och pågår till 2006 resp. 2007. Stödprissänkningen uppgår till 25% resp 15%. Priset i Sverige började falla så fort prissänkningarna blev kända, d.v.s. ca ett år före de första interventionsprissänkningarna inträffade. Priserna föll mest under 2004, därefter har prisnivå stabiliserats. Under slutet av 2006 steg priserna i EU särsklit för pulver. Jämfört med priserna före reformen uppgår prisfallet till drygt 10 procent. Det innebär att hela interventionsprissänkningen inte har slagit igenom. 340,0

330,0

320,0

Pris, kr/100 kg

310,0

2000 2001

300,0

2002 2003 2004

290,0

2005 2006

280,0

270,0

260,0

250,0 jan

feb

mar

apr

maj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

Månad

Figur 4.5 Mjölkprisutveckling i Sverige 2000-2006, kr/100 kg

19


Som kompensation för interventionsprissänkningen har mjölkproducenterna fått direktstöd. Stödet betalas ut i förhållande till mjölkkvoten. Kompensationen höjs successivt fr.o.m. 2004 för att nå sin slutliga nivå 2006. Fr.o.m. 2007 frikopplas stödet. Kvotinnehavet den 31 mars 2006 avgör stödet till jordbrukarna. 67,5 procent av stödet fördelas enligt gårdsmodellen, d.v.s höjer värdet på egna stödrätterna medan resten fördelas ut enligt regionmodellen, d.v.s lika fördelning på alla stödrätter inom regionen. Mängden mjölk som produceras i Sverige har minskat de senaste åren. Den största minskningen skedde under 2005. Hur stor påverkan som frikopplingen kommer att få på mjölkproduktionen är fortfarande osäkert. I princip räcker det med att vara aktiv under endast en del av marknadsåret 2006/07 och ändå vara berättigad till det frikopplade stödet från 2007. Det har därför spekulerats i att många mjölkproducenter skulle välja att sluta med produktionen redan under 2006/07. Det syntes inte någon större effekt på mjölkinvägningen i samband med att kvotåret inleddes 1 april 2006. Hittills under 2006/07 har produktionsminskningen varit mindre än under föregående år. Ny teknik som mjölkningsrobotar och karusellmjölkning har gjort det möjligt att mer än tidigare storleksrationalisera mjölkproduktionen. Det talar för att de större besättningarna kan suga upp de koplatser som frigörs bland de mindre besättningarna. Statistik som samlas in från husdjurföreningarnas semineringar tyder inte heller på några dramatiska förändringar av djurantalet under det närmaste året.

3300000

3250000

3200000

3150000

3100000

3050000

3000000 2003

2004

Källa: Svensk Mjölk Figur 4.6 Mjölkinvägning 2003-2006, 1000 kg.

20

2005

2006


450000 400000 350000 300000 2003/2004 250000

2004/2005 2005/2006

200000

2006/2007 150000 100000 50000 0 sept/aug

sept/dec

Källa: Svensk Mjölk Figur 4.7 Antal inseminationer sept/augrespektive sept/dec 2003/2004 - 2006/2007

4.3 Nötkött Prisutvecklingen för nötkött har varit mycket stark sedan frikopplingen av direktstöden trädde i kraft 1 januari 2005. Marknadspriserna för nötkött i Sverige har stigit med 10-20 procent jämfört med perioden närmast före reformen. Den främsta orsaken till prisuppgången är att nötköttsmarknaden totalt sett för EU är väl balanserad. Tidigare problem med bl.a. BSE och mul- och klövsjuka har inte längre någon stor inverkan på konsumtionen. Prisuppgången har dock inte kompenserat borttagandet av direktstöden fullt ut. Ökat stöd för vall- och betesmark har dock verkat i positiv riktning för den extensiva nötköttsproduktionen. Antalet kor för självrekryterande köttproduktion i Sverige har ökat något jämfört med perioden före 2004.

21


2500 2400 2300 2200

kr/100 kg

2100 2000 2000

1900

2001 2002

1800

2003 2004

1700

2005 1600

2006

1500 jan

feb

m ar

apr

m aj

jun

jul

aug

sep

okt

nov

dec

Figur 4.8 Prisutveckling för nötkött i Sverige 2000-2006, kr/100 kg

Produktionen av nötkött i Sverige har varit ryckig de senaste åren beroende på stödomläggningen. Under det senaste året har dock produktionen varit relativt stabil. Intensiv uppfödning har gynnats p.g.a. att produktpriset har ökat. Kraven på att hålla betesmarkerna öppna tycks vara tillräcklig drivkraft för att am- och dikoproduktionen inte ska falla tillbaka. 135

1 000 ton

130

125

120

115

110 2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 4.9 Produktionsutveckling för nötkött i Sverige 2000-2006 (perioden januari-november resp år), 1 000 ton

22


4.4 Vad kan förklaras av Gårdsstödsreformen 4.4.1 Förändringar i brukande och brukare mellan 2003 och 2005 Redan under 2004 började lantbrukarna agera i och med att detaljerna i 2003 års jordbruksreform (Gårdsstödsreformen) blev kända. Det första tecknet var att naturbetesmarker i större utsträckning började tas med i 2004 års SAM ansökningar. Detta då diskussioner fördes under 2004 om att det bara var redan utnyttjad jordbruksmark (inkl beten) som vid införandet av gårdstödet 2005 skulle få stöd. Till 2005, första året med gårdstöd, sökte ytterligare nya brukare med åker- och betesmarker som tidigare inte kunnat söka arealersättning, p.g.a. det produktionskrav som tidigare fanns.

4.4.1.1 Ansökta arealer Vid införandet av Gårdsstödsreformen 2005 ökade de totala ansökningarna jämfört med 2004 med cirka 23 000 och det totala antalet ansökningar till gårdstödet blev drygt 84 000. Den ansökta arealen åkermark ökade med knappt 60 000 hektar mellan 2003 och 2005, varav knappt 15 000 hektar mellan 2003 och 2004. Arealen betesmark ökade med knappt 44 000 hektar mellan 2003 och 2005, varav drygt 40 000 hektar mellan 2003 och 2004. Den totalt ansökta arealen med jordbruksmark till gårdstödet 2005 blev drygt 3 200 000 hektar.

4.4.1.2 Nya arealer och brukare Av de tillkommande markerna 2005 med nya brukare (11 000 st) var cirka 37 000 hektar (varav 14 000 hektar betesmark) marker som tidigare inte haft stöd1. Medelarealen för de ansökta helt nya brukningsenheterna var cirka 4 hektar, alltså mycket små företag.

4.4.1.3 Gamla arealer Ytterligare 149 000 hektar, varav 29 000 hektar betesmark har tillkommit som tidigare inte haft stöd. Dessa marker har sökts av brukare som sedan tidigare varit med i stödsystemet. Totalt har cirka 186 000 hektar mark tillkommit 2005, varav drygt 43 000 hektar betesmark, som det inte sökts stöd på sedan 2001.

4.4.1.4 Enkät till ”nya” brukare I en enkät som Jordbruksverket genomfört om nya brukare som tillkommit i SAM 2005 (se bilaga) svarade nästan hälften (46 %) att de hade brukat den ansökta marken aktivt redan 2003. Cirka 10 % av lantbrukarna svarade att de haft marken utarrenderad 2003. Av de som ansökt om stöd till betesmark svarade drygt två tredjedelar att marken betades med egna djur. Av de nya stödtagarna använde drygt 80 % hästar eller får som betesdjur.

1

Marker som inte använts i stödsammanhang sedan 2001 med nya brukare

23


4.4.2 Arealförändringar på åkermark Mellan 2003 och 2005 minskade arealen spannmålsodling med nästan 130 000 hektar och mellan 2005 och 2006 (preliminära siffror) med ytterligare 35 000 hektar. Figur 10 visar utvecklingen av arealer med vall, spannmål, träda och oljeväxter åren 1990 till 2006. Vall

Spannmål

Vårsäd

Höstsäd

Träda

Oljeväxter

1 600 000

1 400 000

1 200 000

1 000 000

800 000

600 000

400 000

200 000

0 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006

Figur 4.10 Förändringar i grödfördelning mellan 1990 och 2006

Under perioden 2003-2005 skedde flera olika förändringar som har påverkat lantbrukarna och därmed kan förklara den minskade spannmålsodlingen. En del av dessa förändringar är kopplade till Gårdsstödet medan andra sannolikt skulle ha skett oavsett reformen. Faktorer av betydelse i detta sammanhang är bl.a.: •

Årsmånsvariation

Trendmässigt minskad spannmålsodling

Förändrade priser på spannmål

Ökad lönsamhet i oljeväxtodlingen

Möjlighet att lägga hela gården i träda (Gårdsstödsförändring)

Omfördelning av uttagsplikten (Gårdsstödsförändring)

Ökad lönsamhet för vall jämfört med spannmål (Gårdsstödsförändring)

4.4.2.1 Årsmånsvariation Variationen i spannmålsarealen mellan enskilda år har sedan 1995 till stor förklarats av variationen i höstvetearealen. När höstvetet utvintrar eller sådden uteblir ersätts inte hela arealen med vårspannmål. I genomsnitt över perioden 1995-2003 förklarades 80 % av variationen i spannmålsarealen med variationen i höstvetearealen. Mönstret var mindre tydligt innan EU-inträdet vilket möjligen kan förklaras med trädesbidraget inom CAP. Eftersom 24


höstvetearealen minskade med nästan 70 000 hektar skulle detta kunna förklara en relativt stor del av variationen mellan dessa år. Mellan 2005 och 2006 ökade höstvetearealen med 28 000 hektar men det är fortfarande en bra bit kvar till tidigare nivåer.

4.4.2.2 Trendmässig minskning av spannmålsodlingen Samtidigt som variationen mellan enskilda år förklaras av höstvetearealen har vårspannmålen trendmässigt minskat. I många regioner är det svårt att få lönsamhet i vårspannmål i varje fall om man ska få täckning för nyinvestering i maskiner. I bygder med sämre odlingsförutsättningar är spannmålen ofta kopplad till mjölkproduktionen och som avbrottsgröda till vallen eller för att få tillgång till halm och foder. Modellberäkningar pekar på att arealen spannmål på sikt borde vara betydligt mindre än vad den var redan med Agenda 2000. Om detta stämmer ska man successivt kunna se en minskad odling av vårspannmål i takt med att realkapital omsätts och antalet mjölkkor minskar. Den genomsnittliga minskningen mellan 1999 och 2003 (glidande 3-årigt medelvärde) är cirka 20 000 hektar per år2. Detta skulle alltså ge en trendmässig minskning oavsett Gårdsstödet på 40 000 hektar. Vårspannmålen minskade faktiskt med cirka 40 000 hektar men detta innefattar även en årsmånsberoende ökning orsakad av minskad höstvetesådd varför minskningen annars hade varit större.

4.4.2.3 Sänkta priser på spannmål Priserna var generellt sett något lägre 2005 än 2003. Speciellt föll havrepriset kraftigt efter sådden 2003 och var fortsatt lågt 2004 och 2005. Havrearealen minskade med nästan 80 000 hektar och ersattes endast delvis av vårvete och korn. Det är här svårt att veta vid vilken tidpunkt och därmed vid vilka priser lantbrukaren fattar beslutet om vilken gröda som skall odlas. Denna osäkerhet ökar när priserna varierar under året och under perioden vilket varit fallet.

4.4.2.4 Ökad lönsamhet i oljeväxtodling Förbättrade sorter och bra priser gjorde att odlingen ökade mellan 2003 och 2004 med 25 000 hektar. 2005 föll priserna igen och odlingen var i stort sett oförändrad. Det är dock inte självklart att denna ökning helt tränger ut spannmål. Den kan till viss del även vara ett komplement i de regioner där det finns trädesareal som kan odlas upp.

4.4.2.5 Möjlighet att lägga hela gården i träda Under föregående politiken Agenda 2000 (huvudsakligen åren 2000 – 2004) kunde endast 50 % av gården trädas med ersättning3. Med Gårdsstödet ges samma ersättning oavsett hur stor andel av gården som trädas. Man kan därför förvänta sig att en del företag har utnyttjat denna möjlighet, som är en direkt följd av reformen. Det fanns cirka 1 000 företag 2006 som också fanns 2003 och som hade mer än 90 % träda 2006. På dessa företag fanns det 11 000 hektar spannmål 2003 men nästan ingen spannmål 2006. Dessa företag har således utnyttjat möjligheten att gå från en hög andel träda (mindre än 50 %) till närmare 100 % träda. Som en uppenbar Gårdsstödseffekt har spannmålsarealen på dessa företag minskat med 11 000 hektar mellan 2003 och 2006 varav minskningen mellan 2003 och 2005 var cirka 7 000 2

Stor osäkerhet i trendskattningen eftersom den är beroende på val av ändpunkter samt att kontrollvariabler inte lagts in. 3 Denna andel hade medlemsstaterna möjlighet att själva bestämma och Sverige valde 50 %, alltså egentligen en konsekvens av ett nationellt beslut och inte av Agenda 2000 i sig.

25


hektar. Det totala antalet företag med mer än 90 % träda 2005 uppgick till 3 047 med en areal på 33 300 hektar. Det fanns alltså ett stort antal nya företag 2005 som lade arealen i träda. Vad som odlades på dessa cirka 20 000 hektar innan 2005 går inte att säga med säkerhet. De nya företagen är mycket små, i genomsnitt mindre än 10 hektar, och många av dessa kan tänkas bestå av arealer som tagits tillbaka från arrendatorer. Om arrendatorerna inte har tillräckligt med träda resulterar återtagandet sannolikt i minskad spannmålsodling. Det är alltså möjligt att Gårdsstödseffekten är betydligt större än de 7 000 hektar som angetts ovan, i synnerhet om man även tar med företag som efter reformen ökat trädan till mellan 50 och 90 %. Ovanstående resonemang fångar endast upp spannmålsföretag, eftersom företag med nötkreatur och vall inte kommer upp i 100 % träda även om de slutar helt med spannmål. Det kan dock finnas vallföretag som under Agenda 2000 (2000 – 2004) velat sluta med spannmålsodlingen men inte skulle få trädesersättning för hela denna areal p.g.a 50 %begränsningen. Detta gäller främst företag med låg andel gräsensilagestöd. För dessa företag kan Gårdsstödet ha inneburit en möjlighet att minska arealen spannmål mer än vad som varit möjligt med Agenda 2000.

4.4.2.6 Omfördelning av uttagsplikten Uttagsplikten var i princip oförändrad i procent av arealen mellan 2003 och 2005. Arealunderlaget ändrades dock vilket innebar en omfördelning av uttagsplikten till företag med stor andel vall som inte haft gräsensilagestöd och till företag med mycket specialgrödor. Man kan anta att omfördelningen av uttagsrätter mellan 2003 och 2005 inneburit problem för en del vallföretag som anpassat sig genom minskad spannmålsodling (snarare än minskat djurantal). Man kan också tänka sig att en del spannmålsföretag med specialgrödor tvingats till ytterligare träda. Samtidigt fick en del företag lägre uttagsplikt vilket kan ha medfört en ökad odling i den utsträckning man inte redan anpassat odlingen efter det tidigare uttagskravet. Även om man kan anta att omfördelningen av uttagsplikten i viss utsträckning påverkat odlingen negativt skulle det krävas ytterligare analyser på företagsnivå för att bedöma om det är av någon betydelse. Mellan 2004 och 2005 ökade dessutom uttagsplikten vilket naturligtvis i sig orsakat en minskad odling mellan dessa år. Årliga förändringar i uttagsplikten är dock inte en del av Gårdsstödsreformen.

4.4.2.7 Ökad lönsamhet för vall jämfört med spannmål Gårdsstödsreformen förändrade inte spannmålens lönsamhet i förhållande till träda (annan än vad som ovan diskuterats) men vallodlingens lönsamhet i förhållande till träda och spannmål stärktes. Man kan alltså förvänta sig att företag med vall (främst mjölk- och nötköttsföretag) har minskat sin spannmål mer än de spannmålsföretag som ökat trädan men fortfarande har mindre än 50 % träda. I varje fall om förändringarna är orsakade av Gårdsstödet. Tabell 6 visar hur företag som fanns 2003 och var kvar 2005 förändrat odlingen under perioden. Företagen är uppdelade i grupperna mer än 40 % vall (”vallföretag”) och mindre än 40 % vall (”spannmålsföretag”).

26


Tabell 4.3 Förändringar i grödarealer (hektar) på gårdar som fanns 2003 och 2005. Vallföretag (>40 %) respektive spannmålsföretag (<40 %) Förändring i procent av 2005 års totalarealer Företaginriktning år 2003

Förändringar 2003-2005, ha resp.% Spannmål (%)

Vall (%)

Oljeväxter (%)

Träda (%)

Spannmålsföretag <40 % vall

-80 942 (-5,5)

54 939 (3,7)

21 747 (1,5)

26 021 (1,8)

21 765

1 483 625

Vallföretag >40 % vall

-25 232 (-2,4) -8 705 (-0,8)

2 367 (0,2)

12 728 (1,2)

-18 842

1 041 296

24 114 (1,0)

38 749 (1,5)

2 923

2 524 921

Riket

-106 174 (4,2)

46 234 (1,8)

Förändring areal Total areal

Tabellen visar att den största minskningen av spannmålen i absoluta tal mätt återfinns hos gruppen spannmålsföretag (-80 942 ha). I denna grupp ingår de företag som lagt hela gården i träda, vilket redovisats tidigare. Eftersom vallföretagen har mindre spannmål blir den relativa minskningen större här vilket pekar på spannmålens minskade lönsamhet i förhållande till vall. Anmärkningsvärt är att gruppen spannmålsföretag ökat vallarealen kraftigt och dessutom ökat åkermarken till skillnad från vallföretagen där åkerarealen minskat. Analysen av orsakerna till förändringarna försvåras av faktorer som att många nya företag tillkommit som inte är med ovan, arrenden har återtagits, företag delats upp och gränsen mellan vall och träda är inte längre lika tydlig som tidigare. Förändringarna i tabellen visar på att det skulle krävas en fördjupad analys där regionala förändringar och förändringar inom olika storleksgrupper och företagstyper analyseras för att fånga in förändringar i olika riktningar inom de olika grupperna.

4.4.2.8 Lantbrukare som har ökat sin vallareal Tabell 4.2 visar att spannmålsföretagen har ökat sin vallareal kraftigt. Då dessa företag har få djur som har behov av vallfoder medför det att de anmälda vallarealerna sannolikt utnyttjas mycket extensivt eller inte alls. I en enkät (bilaga 1) till de lantbrukare som till 2005 ökat sin vallareal med mer än 10 % svarade en fjärdedel att anledningen till den utökade arealen var en ökad djurhållning med egna djur. Cirka 5 % har haft en utökad djurhållning med inhyrda djur. Hela 16 % av lantbrukarna svarade att de har ökat sin försäljning av grovfoder. Extensifiering svarade 17 % av lantbrukarna var anledningen till den ökade vallarealen. Resterande 38 % av brukarna angav övrigt som svar och sannolikt har de därmed inte haft någon produktion alls eller mycket marginell produktion på sin anmälda vallareal.

4.4.3 Arealförändringar i betesmarker Figur 13 visar hur mycket betesmarkarealen har förändrats mellan 2003 och 2005. De största förändringarna i arealen skedde redan till 2004. De områden som uppvisar de största procentuella förändringarna, med i vissa fall över 20 % ökning, är norra Sveriges skogsbygder. Orsaken är sannolikt att dessa län har många små företag som först i och med införandet av gårdsstödet ansett det lönt att söka stöd (figur 14) Samtidigt är den totala arealen betesmark liten i många av dessa län, varför arealförändringar av relativt litet omfång får stor procentuell betydelse. För Stockhoms län kan de många mindre hästgårdarna också ha spelat en roll (figur 14). 27


För Gotlands del är det svårare att förklara den relativt stora arealökningen då företagen här är relativt stora och få nya företag med betesmark har tillkommit (figur 4.11 och 4.12). Dessutom har länet redan stora arealer betesmark. En orsak är sannolikt att det funnits omfattande arealer med betesmarker som tidigare inte utnyttjats inom jordbrukstöden men eftersom det mestadels är torra marker har de varit lätta att sätta istånd igen, eftersom igenväxningen gått långsamt. Totalt för riket har arealökningen varit cirka 9 %. 60%

Förändring % av areal

50%

40%

30%

20%

10%

R ik et

ar na

or rb ot te ns

s

s nd

D al

al la

N

H

ar G ot la nd s Bl ek in ge

rg s Kr on

Ka lm

ob e

sa l U pp

St oc kh o

lm

s

a

0%

Figur 4.11 Förändrad areal betesmark (%) mellan 2003 och 2005 per län 0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%

S tockholm s Uppsala Söderm anlands Ö stergötlands Jönköpings K ronobergs K alm ar Gotlands Blekinge Skåne Hallands Västra G ötalands Värm lands Ö rebro Västm anlands Dalarnas G ävleborgs Västernorrlands Jäm tlands V ästerbottens N orrbottens

Riket

Figur 4.12 Andel (%) nya företag med betesmark av totala antalet företag med betesmark per län 20032005

28


4.4.3.1 Enkät till brukare som har nya/utökade arealer med betesmark I enkäten (bilaga 1) till lantbrukare med utökade eller helt nya betesmarker ställdes några frågor om skötseln av marken. Av lantbrukarna svarade cirka 80 % att de ämnar sköta markerna med egna djur medan nästan 20 % ansåg att klara av skötseln med andras djur. Av de djurslag som lantbrukarna planerar att använda som betesdjur dominerar nötkreaturen. Cirka 75 % av brukarna ansåg att använda nöt, 38 % hästar och 28 % får. Av de nya stödtagarna planerar drygt 80 % att använda hästar eller får som betesdjur. På frågan om hur lantbrukarna bedömer att betesintensiteten varit 2006 svarade cirka 30 % att hävden förbättrats, medan nästan två tredjedelar svarade att den varit oförändrad och 4 % av lantbrukarna svarade att den försämrats. På frågan hur de nya/utökade betesmarkerna sköts innan de togs med i gårdstödet svarade 37 % att de tidigare betats med miljöersättning, nästan en fjärdedel av brukarna svarade att markerna tidigare betats utan miljöersättning. Att betesmarken var nyrestaurerad svarade 10 % av lantbrukarna. Resterande cirka 30 % av brukarna svarade att markerna tidigare inte betats eller att de inte kände till den tidigare användningen.

4.4.3.2 Förändringar i djurhållningen Det har hittills varit svårt att se någon kraftig påverkan från Gårdsstödsreformen på antalet mjölkkor (tabell 15). Minskningen i antalet mjölkkor har hittills varit lägre än förväntat. En orsak till mjölkkornas hittills ”svaga” minskning kan vara att mjölkproducenterna väntar med att avveckla på grund av en regel som säger att för att få tillgodoräkna sig mjölkbidraget genom utökat gårdsstöd ska mjölkproduktion ha pågått fram till april 2006. Prissänkningen på mjölk har inte heller blivit så stor som många befarat vilket sannolikt minskat Gårdsstödsreformens genomslag. Den observerade ökningen av dikor och tackor skiljer sig från den förväntade utvecklingen där man förutsett en minskning. Detta kan bland annat förklaras av ökningar i nötköttspriset som kan vara en indirekt effekt av Gårdsstödsreformen men också förklaras av andra marknadsförändringar. Det är också möjligt att frikopplingen av arealbidraget gynnat den extensiva köttproduktionen mer än förväntat. Tabell 4.4 Förändring i procent av olika djurslag mellan 2003-2005

Hela riket

Mjölkkor

Dikor

Ungdjur

Tackor

-2, 3 %

7,2 %

-0, 1 %

5,5 %

Även påverkan från Gårdsstödsreformen på strukturutvecklingen för djurgårdar är svår att särskilja från den trendmässiga utvecklingen. Inför 2006 kan dock konstateras att antalet mjölkföretag fortsätter att minska (tabell 4.3). Samtidigt som antalet mjölkkor är färre än någonsin har mjölkkobesättningarna fortsatt att öka i storlek. Dikorna är däremot fler än någonsin förr. Dock har antalet dikoföretag minskat relativt långsamt, så de flesta besättningarna är fortfarande mycket små. Utvecklingen för fåren är liknande den för dikorna, skillnaden är att lite fler företag med får har försvunnit. Så den genomsnittliga besättningsstorleken för får har ökad mer än för dikorna. År 2006 har antalet företag med får ökat, liksom antalet får. Besättningsstorleken sjunker dock mellan 2005 och 2006.

29


Tabell 4.5 Genomsnittlig årlig förändring i procent av olika djurbesättningar mellan 2003-2005 Produktionsinriktning

Kor för mjölkproduktion Kor för uppfödning av kalvar Kvigor, tjurar och stutar Tackor

årlig förändring

-6, 6 % 0, 4 % -10, 5 % 0, 0 %

4.4.4 Sammanfattning Redan under 2004 började lantbrukarna agera i och med att detaljerna i 2003 års jordbruksreform blev kända. Det första tecknet var att naturbetesmarker i större utsträckning började tas med i 2004 års SAM ansökningar. Arealen betesmark ökade totalt med 44 000 hektar mellan 2003 och 2005. Under samma period minskade spannmålsarealen med nästan 130 000 hektar. Det har hittills varit svårt att se någon kraftig påverkan från Gårdsstödsreformen på djurantalet Även förändringar i strukturutvecklingen på djurgårdar har det varit svårt att särskilja från den trendmässiga utvecklingen. När det gäller spannmålsarealen har Gårdsstödsreformen haft en tydlig påverkan på arealminskningen men också andra faktorer har verkat i samma riktning. Påverkande faktorer oberoende av reformen är bl a årsmånsvariation, trendmässigt minskad spannmålsodling, förändrade priser på spannmål och en ökad lönsamhet i oljeväxtodlingen. Andra faktorer kan kopplas direkt till reformen såsom möjlighet att lägga hela gården i träda. Under Agenda 2000 kunde endast 50 % av gården trädas med ersättning Med den nya reformen ges samma ersättning oavsett hur stor andel av gården som trädas. Man kan därför förvänta sig att en del företag har utnyttjat denna möjlighet. Uttagsplikten var i princip oförändrad i procent av arealen mellan 2003 och 2005, arealunderlaget ändrades dock vilket innebar en omfördelning av uttagsplikten till företag med stor andel vall som inte haft gräsensilagestöd och till företag med mycket specialgrödor. Reformen förändrade inte spannmålens lönsamhet i förhållande till träda men vallodlingens lönsamhet i förhållande till träda och spannmål stärktes. Man kan alltså förvänta sig att företag med vall har minskat sin spannmål mer än de spannmålsföretag som ökat trädan, men fortfarande har mindre än 50 % träda. Anmärkningsvärt är att gruppen spannmålsföretag ökat vallarealen kraftigt och dessutom ökat åkermarken till skillnad från vallföretagen där åkerarealen minskat. De analyserade förändringarna visar på att det skulle krävas en fördjupad analys där regionala förändringar och förändringar inom olika storleksgrupper och företagstyper analyseras för att fånga in förändringar i olika riktningar inom de olika grupperna. Det skulle också behövas en längre tidsperiod för att kunna få ett säkrare resultat.

4.5 Enkätundersökning Jordbruksverket har låtit genomföra tre enkätundersökningar till jordbruksföretag i syfte att bl.a. få en bättre förståelse för hur användningen av jordbruksmark förändrats. Den första enkäten handlade om ökningen av antalet jordbruksföretag. Den andra handlade om

30


minskningen i spannmålsodlingen och ökning av arealerna vall respektive oljeväxter. Den tredje enkäten handlade om den ökade arealen betesmark. Nedan beskrivs kort huvudresultaten av enkäterna. Resultaten i sin helhet finns redovisat i bilaga 1.

4.5.1 Ökning av antalet jordbruksföretag Enkätundersökningen till nya jordbruksföretagen riktade sig till de brukare som sökt EU-stöd 2005 och 2006 men inte 2003. Syftet var främst att belysa förändrade förhållanden i företagsstruktur och brukande. Tre frågor ställdes. 1. Hur har ditt brukande av marken förändrats mellan år 2003 och år 2006? 2. Hur utnyttjades betesmarken a. Hur utnyttjades betesmarken på den mark som du sökte stöd för år 2006? b. Med vilka djur betades marken? Syftet med den första frågan var att undersöka hur brukandet av marken som söktes stöd för år 2006 hade förändrats mellan åren 2003 och 2006. Tabell 4.6 Svarsandel markförändring för nya jordbruksföretag mellan 2003 och 2006. Populationsstorlek= 5 254. Svarsalternativ Antal Andel i % Jag brukade marken aktivt både 2003 och 2006

2 420

46 %

Mellan 2003 och 2206 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt

478

9%

Mellan 2003 och 2006 nystartade jag företag och brukade marken aktivt år 2006

730

14 %

Jag brukade inte marken aktivt år 2006

531

10 %

Övrigt

1 095

21 %

Summa

5 254

100 %

Resultatet visar att knappt hälften av de som sökte stöd för marken år 2006 men inte för 2003 också hade brukat marken år 2003. Knappt 10 % har tagit tillbaka mark som var utarrenderad 2003 för att bruka den själv år 2005. Andelen som hade nystartat sitt företag mellan åren 2003 och 2006 var 13% Knappt 10 % brukade inte själva aktivt den mark de sökte stöd för år 2006. Runt 20 % har angett övriga alternativ. Fråga 2 var tvådelad med avsikten att belysa hur betesmarken på nya företag för vilken man sökte stöd för år 2006 utnyttjades. I den första delen frågades efter om marken betades med egna eller andras djur. I frågan antogs att betesmarken betades. I den andra delfrågan frågades efter med vilka djur marken betades. Av svaren framgick att ca 30 % av brukarna inte hade någon betesmark i ansökan för 2006. Vidare framgick att för ca 75 % brukarna med betesmark, betades markerna med egna djur och för ca 35 % betades markerna av andras djur. Det ska noteras att för ca 10 % betades markerna av både egna och andras djur.

31


Tabell 4.7 Djurtyper som betade på nya företags betesmarker år 2006. Population=5 049 Svarsalternativ Antal Andel i % Hästar Nötkreatur Får Andra djur

2 826

56 %

870

17 %

1 189

24 %

162

3%

Resultatet av delfråga två visar att för de som för första gången sökte stöd år 2006 och som hade betesmark var det vanligast att marken betades med hästar. Andelen var 56 %. För får och nötkreatur var andelarna 24 % respektive 17 %.

4.5.2 Minskning av spannmålsodlingen oljeväxtarealerna

och

ökning

av

vall-

och

Syftet med enkätundersökningen var att undersöka orsakerna till den kraftiga förändring av åkermarkens användning som inträffade år 2005. Enkäten riktade sig till de som minskat sin spannmålsodling med minst 15 % och bestod av tre frågor. 1. Vilken/vilka är de viktigaste anledningarna till att din spannmålsodling minskat mellan år 2003 och år 2006? 2. Vilken är den viktigaste anledningen till att du ökat din vallareal mellan åren 2003 och 2006? 3. Hur har du utnyttjat de lediga resurser (t.ex. tid och maskiner) som förändringen av odlingen inneburit? Tabell 4.8 Viktigaste anledningar till minskad spannmålsodling mellan 2003 och 2006, fler svarsalternativ möjligt. Populationsstorlek=16 369 Svarsalternativ Antal Andel Jag har inte minskat min spannmålsareal

5 851

36 %

Annan gröda/träda är lönsammare än spannmålsodling

4 327

26 %

Normal årsvariation i spannmålsodlingen

2 876

18 %

Byte av driftsinriktning

1 224

7%

1 354

8%

Minskningen är ett led i att avveckla företaget

1 100

7%

För att minska behovet av arbetstid i jordbruket

1 952

12 %

Annan

3 370

21 %

Summa

22 054

135 %

Minskar odlingen för maskiner/byggnader

att

inte

behöva

nyinvestera

i

Resultatet visar att anledningen till minskad spannmålsodling mellan åren 2003 och 2006 till drygt 30 % var att annan gröda var lönsammare än spannmålsodling. Omkring 20 % angav normal årsvariation. Knappt 15 % angav som skäl att man ville minska arbetsbehovet i jordbruket. Nära 10 % angav som skäl att minskningen var att man inte ville nyinvestera i maskiner och byggnader medan drygt 5 % vardera angav att skälet var byte av driftsinriktning 32


respektive ett led i att avveckla företaget. Nära 25 % angav annan orsak som skäl och där nämns orsaker som dålig lönsamhet, tappat arrende samt att man gått över till ekologisk odling. Fråga 2 i enkäten syftade till att undersöka den viktigaste anledningen till att vallarealen ökat mellan åren 2003 och 2006. Eftersom enkäten skickades ut till de som endast minskat sin spannmålsareal fanns även alternativet ”Jag har inte ökat min vallareal”. Tabell 4.9 Viktigaste anledningarna till ökad vallereal, fler alternativ möjligt. Populationsstorlek=16 369. Svarsalternativ Antal Andel Jag har inte ökat min vallodling

8 254

50 %

Ökad djurhållning egna djur

2 367

14 %

447

3%

Ökad produktion av grovfoder för försäljning

1 456

9%

Extensifiering av areale

1 615

10 %

Övrigt

3 602

22 %

Summa

17 741

108 %

Ökad djurhållning inhyrda djur

Drygt en tredjedel av de som angett att vallarealen ökat angav övrigt som skäl. Bland de som svarat är det påfallande många som svarat att de inte har någon vall. Drygt 15 % av de som ökat sin vallareal har svarat att de gjorde det för att öka produktionen av grovfoder för försäljning respektive för att extensifiera arealen. Mindre än 5 % har angett att de har ökat djurhållningen med hjälp av inhyrda djur. Delfråga tre handlade om hur de lediga resuserna utnyttjats med anledning av förändringen i odlingen. Tabell 4.10 Utnyttjande av frigjorda resuser, fler alternativ möjliga. Population=16 369. Svarsalternativ Antal Andel I annan verksamhet på företaget

1 862

11 %

I annan till jordbruket kompletterande verksamhet på företaget

2 681

16 %

Anställning utanför företaget

2 550

16 %

Skapa rimligare arbetsbelastning i företaget

4 306

26 %

Annat

6 909

42 %

18 308

112 %

Summa

Omkring en fjärdedel angav att de utnyttjat lediga resurser för att skaffa sig en rimligare arbetsbelastning eller att de utnyttjat företagets resurser mindre intensivt. Omkring 15 % vardera angav ”Anställning utanför företaget” respektive ”I annan till jordbruket kompletterande verksamhet”. Omkring 10 % angav att resurserna skulle utnyttjas i annan jordbruksverksamhet på företaget. Knappt 40 % av de svarande har angett ”Annat” på frågan. En genomgång av de förklaringar som getts till svarsalternativet visar att man svarat att man inte uppfattat att man fått lediga resurser.

33


Under hösten 2006 har Jordbruksverket genomfört en särskild enkätundersökning till jordbrukare som bedriver kombinationsverksamhet. En av delfrågorna gällde Gårdsstödets betydelse för kombinationsverksamheten. Ca 21 angav att Gårdsstödet underlättat möjligheterna att bedriva kombinationsverksamhet, medan 66 % angav Gårdsstödet inte haft någon betydelse. 4% angav att Gårdsstödet försvårat möjligheterna.

4.5.3 Ökning av betesmarkerna Betesmarksenkäten till brukare som ökat sina betesmarker med minst 15 % bestod av 3 frågor varav fråga 1 var uppdelad i två delar. 1. Skötsel av markerna a. På vilket sätt planerar du att huvudsakligen sköta dina betesmarker? b. Med vilka djur planerar du att dina betesmarker skall betas? 2. Har, enligt din bedömning, betesintensiteten på dina betesmarker förändrats mellan år 2003 och år 2006? 3. Vilken var den huvudsakliga användningen av dina nya/ utökade arealer betesmark innan du tog med dem i gårdsstödet? Syftet med fråga 1 var att undersöka planerna på den huvudsakliga skötseln av betesmarkerna och med vilka djur. Tabell 4.11 Skötsel av betesmarker för brukare som utökat sina betesmarker, fler alternativ möjliga. Population=5 661. Svarsalternativ

Antal

Andel

Betas med egna djur

4770

84 %

Betas med andras djur

1105

20 %

146

3%

6022

106 %

Andra sätt Summa

För riket totalt avser drygt 80 % att ha egna djur på betesmarkerna medan knappt 20 % avser att hyra in djur. Andelen som angett andra sätt är liten. Med vilka djur som ska beta markerna angav ca 53 % nötkreatur, ca 27 % hästar och ca 20 % får. En jämförelse av svaret på denna fråga och svaret på frågan i enkäten till nya företagare visar att för den grupp som ökat sin areal bete är nöt vanligast medan det är vanligast att markerna betas med hästar för gruppen som sökt stöd för första gången 2005-2006. På fråga om betesintensiteten angav 65 % oförändrad betesintensitet, medan 30 % angav ökad intensitet. I fråga 3 undersöktes den huvudsakliga användningen av de nya/utökade arealer som inte tidigare varit med i gårdsstödet.

34


Tabell 4.12 Huvudsaklig användning av betesmarkerna före de togs med i gårdsstödet. Population=5 661. Svarsalternativ

Antal

Andel

Betades med miljöersättning

1654

29 %

Betades utan miljöersättning

1168

21 %

Marken är nyrestaurerad

561

10 %

Sköttes av någon annan med miljöersättning

427

8%

Sköttes av någon annan utan miljöersättning

217

4%

Marken betades/sköttes inte

679

12 %

Vet ej

334

6%

Annat

621

11 %

5 661

100 %

Summa

Den vanligaste användningen av de utökade arealerna var att de betades med miljöersättning. Ungefär 30 % av dem som svarade valde det svarsalternativet. Ytterligare cirka 7 % angav att någon annan utnyttjade betesmarken med miljöersättning. Drygt 20 % angav att marken betades (ibland) men utan miljöersättning. Omkring 10 % av de svarade på enkäten angav att marken var nyrestaurerad. Omkring 12 % har svarat att marken inte sköttes.

35


5 Effekter för lönsamheten i jordbruket Gårdsstödsreformen har lett till att jordbrukarnas lönsamhet har påverkats. Det beror dels på förändrade villkor för stöden, dels på förändrade förutsättningar på marknaden. Beräkningarna som gjorts i det följande baseras på SLU:s områdeskalkyler. Kalkylerna visar en jämförelse mellan 2004 och 2006, d.v.s före och efter det att reformen infördes i Sverige. Kalkylerna omfattar de stöd som är direkt kopplade till produktionen och de intäkter som kommer från resp produkt. De frikopplade stöden som kan knytas till åkermarken har inte tagits med i de kalkyler som beräknats för 2006. Det frikopplade stödet som kan knytas till betesmark har däremot beaktats för den extensiva nötköttsproduktionen (dikor och stutar). För mjölken antas att direktstödet har frikopplats redan 2006. Produktintäkten har beräknats med ledning av genomsnittligt pris för 2004 resp. priset hösten 2006. Det har antagits att kostnaderna varit oförändrade under perioden. I figurerna redovisas därför endast hur intäkterna förändrats mellan 2004 och 2006.

35000 30000 25000 Arealstöd

20000

Djurbidrag 15000

Produktintäkter

10000 5000

ik or D

St ut

U

ng

r Va llf

od e

rt ju

al v el la nk M

tju r

0

Figur 5.1 Intäkter för olika produktionsgrenar i jordbruket, avser förhållandena 2004, kr/ha, kr/djur Källa: Egna beräkningar från Agriwise

37


30000

25000

20000 Arealstöd 15000

Djurbidrag Produktintäkter

10000

5000

M

ik or D

St ut

ng

Va llf

U

od e

el la nk

rt ju

al v

r

tju r

0

Figur 5.2 Intäkter för olika produktionsgrenar i jordbruket, avser förhållandena 2006, kr/ha, kr/djur Källa: Egna beräkningar från Agriwise

100 90 80 70 60 2006 års stöd, 2004 års priser

50

2006 årsstöd, 2006 års priser

40 30 20 10

ik or D

St ut

U

ng

r Va llf

od e

rt ju

al v el la nk M

tju r

0

Figur 5.3 Förändring av intäkterna för olika produktionsgrenar mellan 2004 och 2006, 2004=100 exkl. frikopplade stöd. Källa: Egna beräkningar från Agriwise

Beräkningarna visar att minskade direktstöd inte har kunnat kompenseras fullt ut av höjda marknadspriser. Intäkterna har minskat med mellan 15 och 30 procent mellan 2004 och 2006 för de produktionsgrenar som omfattas av beräkningarna. Produktivitetsökningar i form av 38


högre avkastning, bättre foderutnyttjande etc har inte beaktats i kalkylerna vilket förbättrar resultatet. Rationaliseringar som gjorts har inte heller kunnat beaktas.

5.1 Typgårdar, vinnare och förlorare Vinnare på gårdsstödsreformen är de företag som har mycket mark som tidigare legat utanför stödsystemet. Det är främst företag med betesmarker och vall, men även företag med mycket potatis och grönsaksodling. Det har även skett en viss utjämning mellan bygder med sämre och bättre förutsättningar, vilket gjort bl.a. Norrland till vinnare. I det tidigare systemet var skillnaden mellan bygder med sämre och bättre förutsättningar drygt 150 euro/ha nu är skillnaden ca 130 euro/ha. Förlorare är de företag som haft en stor andel av arealen som stödberättigad i det gamla systemet. Företag med stor andel spannmål och oljeväxter i de bästa odlingsområdena är exempel företag som förlorat. Inom animalieproduktionen har de företag som har haft mycket kopplade produktionsbidrag och grundat produktionen på liten areal förlorat på reformen. Exempel på sådana driftsgrenar är spannmålsbaserad nötköttsproduktion och dikoproduktion. Förlusterna har dock till en del kompenserats av att 75 procent av handjursbidraget bibehållits som produktkopplat och att marknadsprisutvecklingen varit gynnsam. Förlusterna för mjölkproduktionen har blivit mindre än väntat eftersom prisfallet inte varit så stort som stödprissänkningen indikerat.

5.2 Dynamiska effekter (effekter anpassning) Genom att vidta åtgärder i inriktning, intensitet etc, kan jordbrukarna kompensera för de förändringar i stöden som Gårdsstödet har givit upphov till. Det är dock svårt att renodla hur stora effekterna av dessa åtgärder är eftersom förändringarna sker successivt och det finns många andra orsaker till att jordbrukarna förändrar driften. Exempel på åtgärder som kunnat iaktas tämligen omgående efter reformen är att spannmålsodlingen har minskat och att vallodlingen ökat. Den extensiva köttproduktionen har förblivit oförändrad trots stödminskningar. Det torde bero på ökade incitament att hålla betesmarker öppna för att bli berättigade till stöd på dessa arealer. En effekt som ännu inte fullt ut kan överblickas är hur mjölkproducenterna reagerar på det frikopplade mjölkstödet som införs fr.o.m. 1 april 2007.

39


6 Stödrätter 6.1 Fördelningsmodell Sverige valde att införa gårdsstödet i form av en regionmodell med inslag av gårdsmodell (blandmodell). Det innebar att fördelningen av stödrätter bestämdes utifrån vem som brukade marken vid ansökningstidpunkten 2005. Stödrätter med grundbelopp tilldelades därmed för all jordbruksmark. Sverige delades in i 5 regioner med utgångspunkt i de tidigare arealstödsregionerna. Grundbeloppet för åkermark skiljer sig mellan de fem regionerna medan beloppet för betesmark är detsamma oavsett region. Ungefär hälften av djurbidragen fördelades ut enligt gårdsmodellen. Det innebar att denna del baserades på jordbrukarens genomsnittliga produktion av dessa bidrag under referensåren 2000-2002. Detta referensbelopp fördelades sedan som ett tilläggsbelopp på de stödrätter jordbrukaren tilldelades 2005. Till skillnad från gårdsmodellen innebar den valda modellen bland annat att gårdsstöd även beviljas för arealer där det odlas grönsaker, bär och matpotatis. Budgettaket för det frikopplade gårdsstödsstödet (totala stödrättsvärdet) för Sverige uppgick till 597,073 miljoner euro 2005. I takt med att ytterligare sektorer (mjölk och socker) reformeras och frikopplas ökar beloppen till och med 2009 enligt nedan. Tabell 6.1 Stödrätters maximala värde (miljoner euro) År Tillkommande Tillkommande -sockerreform -mjölkreform 2005

Nationellt tak 597,073

2006

20,715

12,663

630,451

2007

5,213

78,537

714,201

2008

5,213

719,414

2009

2,789

759,649 (förutsatt att handjursbidraget frikopplas)

6.1.1

Omfördelning av medel mellan regioner

Huvudprincipen med regionmodellen är att de medel som bidragit till det nationella budgettaket skulle kvarstå i respektive region. Utifrån objektiva kriterier får dock stöd omfördelas. Omfördelningar mellan regionerna har skett. Den totala omfördelningen 2005 innebar att region 4 tillfördes 2 miljoner euro och att region 5 tillfördes drygt 15 miljoner euro. Omfördelning gjordes från region 1-3. Sockerreformen innebär att det omfördelas ytterligare 4 miljoner euro till region 4 och 5 från och med 2006.

41


Tabell 6.2 Total omfördelning av medel mellan regionerna 2005 (miljoner euro). Region Omfördelat ca belopp 2005 Omfördelat ca belopp från 2006 1 -5,5 -8,5 2 -3,5 -3,7 3 -7 -7,8 4 2 4 5 15 17

6.2 Fördelning och hantering av tilläggsbelopp Enligt Sveriges blandmodell fördelades delar av am- och dikobidraget, extensifieringsbidraget, slaktbidraget och hela torkningsersättningen (tidigare region 6) enligt gårdsmodellen, det vill säga till de jordbrukare som uppbar dessa stöd under referensperioden (2000-2002). Det var således i huvudsak den genomsnittliga historiska bidragsproduktionen som avgjorde tilläggsbeloppets storlek.

6.2.1 Initialt underlag för fördelning av tilläggsbelopp Under oktober 2004 kommunicerades drygt 30 000 jordbrukare om vilka uppgifter som låg till grund för deras tilläggsbelopp. Drygt 3000 av dessa jordbrukare hade synpunkter på de uppgifter som låg till grund för det framtida tilläggsbeloppet. Dels kom synpunkter från jordbrukare som startade sin jordbruksverksamhet under referensperioden och som med anledning därav begärde att få stödet baserat på den del av perioden som produktion bedrivits. Andra anledningar till synpunkter och begäran om ändring berörde främst förhållanden då jordbrukaren påverkats av force majeure liknande händelser under referensperioden eller att tidigare orsaker till uteblivet bidrag inte skulle påverka det framtida tilläggsbeloppet. Dessutom begärdes cirka 2000 överföringar av underlaget för tilläggsbelopp från en brukare till en annan. Orsakerna härtill var arv och generationsskifte, byte av företagsform, sammanslagning av företag och köp av företag. Av de önskemål som fanns om justering av beloppen var det i huvudsak endast de jordbrukare som startat under referensperioden som hade grund för sin begäran. Utöver dessa var det något hundratal jordbrukare som fick sina belopp justerade efter att Jordbruksverket bedömt att force majeure faktiskt förelåg under delar av referensperioden. Däremot har de absolut flesta av de överföringar av tilläggsbeloppsunderlag till annan jordbrukare som önskats hanterats enligt begäran. Sammanfattningsvis kan konstateras att de datauppgifter som låg till grund för beloppen i kommuniceringen i princip var korrekta. Tabell 6.3 Initialt och ändrat underlag för tilläggsbelopp Orsak Antal Totalt belopp (euro) jordbrukare (ca st) Kommunicerat underlag för 30 000 45 900 000 tilläggsbelopp Överföring av underlag för tilläggsbelopp Justering med anledning av nystart under referensperioden

42

Belopp per jordbrukare (euro) 1530

2 000

2 300 000

1150

300

330 000

1100


6.2.2 Nationell reserv 2005 I enlighet med EU: s regelverk har en nationell reserv upprättats. Anledningen till den nationella reserven är att hänsyn ska kunna tas till särskilda situationer. Totalt avsattes 2,1 procent av det totala gårdsstödet till den nationella reserven. Enligt EU-förordningarna används den nationella reserven bland annat i de fall då den historiska referensperioden inte överensstämmer med produktionen den 15 maj 2004, då reformen ansågs allmänt känd (då tillämpningsförordningarna beslutades). Ökning i produktionskapacitet fram till den 15 maj 2004 som skulle ha resulterat i högre tilläggsbelopp kompenseras därför via den nationella reserven. För Sveriges del innebar detta att producenter som startat eller utökat produktion av djur för vilka djurbidragen frikopplas hade möjlighet att få tilldelning ur den nationella reserven 2005. För att tilldelning skulle beviljas beslutade Jordbruksverket att ökningen skulle uppgå till minst 1000 euro i förhållande till referensperioden, dock minst 20 procent. Tilldelning av tilläggsbelopp för animalieproduktion baserades på två olika tilldelningsmodeller. Den huvudsakliga fördelningsmodellen (huvudalternativet) användes då investeringen var fullt genomförd den 15 maj 2004 och baserades bland annat på antalet djur i besättningen. I de fall investeringar i stallbyggnader påbörjats till minst 20 procent men inte slutförts den 15 maj 2004 gavs tilldelning enligt en alternativ fördelningsmodell (schablonalternativet). Den totala tilldelningen ur den nationella reserven 2005 uppgick till cirka 9,5 miljoner euro. Tabell 6.4 Tilldelning ur nationell reserv 2005 Antal ansökningar Beviljade ansökningar Totalt belopp (€) 4 200 2 100 9 500 000

Belopp per brukare (€) 4520

6.2.3 Indragning av tilläggsbelopp/Oväntade vinster Enligt EU-förordningarna får medlemsstaten tillämpa regler om indragning av delar av referensbelopp i de fall jordbrukaren senast den 15 maj 2004 sålt eller arrenderat ut sin jordbruksverksamhet som gav upphov till referensbelopp, s.k. oväntade vinster. Sverige valde att tillämpa regeln om oväntade vinster. Jordbruksverket beslutade att indragning endast ska ske om referensbeloppet vid jämförelsetidpunkten minskat med minst 1000 euro och att 90 procent av minskningar som överstiger 1000 euro skulle dras in. Totalt innebar dessa regler att neddragning av referensbelopp gjordes för ungefär 1000 jordbrukare. Det indragna beloppet uppgick till mindre än 1 miljon euro.

6.2.4 Slutgiltig fördelning av tilläggsbelopp 2005 Den slutliga fördelningen av tilläggsbelopp efter korrigeringar för jordbrukare som startat under referensperioden, force majeure händelser under referensperioden, tilldelning ur den nationella reserven och indragning med anledning av oväntade vinster uppgår till totalt 55 miljoner euro. Ökningen jämfört med det belopp som ursprungligen kommunicerades uppgår därmed till drygt 20 procent.

43


Tabell 6.5 Initial och slutlig fördelning av tilläggsbelopp (tb)(miljoner euro). Region Initial fördelning Slutlig fördelning Ökning av Regionens andel av tilläggsbelopp av tilläggsbelopp tilläggsbeloppet av totala inkl tilldelning ur (%) tilläggsbeloppet (milj. €) nationell reserv (%) (milj €) 1 1,7 2,0 17,6 3,6 2

1,7

2,0

17,6

3,6

3

14,2

17,3

21,8

31,2

4

11,1

13,7

23,4

24,7

5

17,2

20,5

19,2

36,9

Summa

45,9

55,5

20,9

100

6.2.5 Sammanfattning - tilläggsbelopp Med de valda modellerna för tilldelning av tilläggsbelopp ur den nationella reserven och indragning av tilläggsbelopp med anledning av oväntade vinster kan konstateras att det totala belopp som fördelats som tilläggsbelopp blev 10 miljoner euro mer än den initiala fördelningen. Anledningen till reglerna för tilldelning ur nationell reserv och reglerna om oväntade vinster är att hänsyn i högre grad skulle tas till aktuell produktion (t.o.m. 15/5 2004). Med de nationella vägvalen för nationell reserv gavs i praktiken ersättning för slutförda investeringar fram till den 15 maj 2004 och därtill för investeringar som då till minst 20 procent var slutförda. Det faktiska underlaget för fördelning av tilläggsbelopp blev därmed stort och baserades på produktion under en lång period. Med de valda reglerna för oväntade vinster drogs mycket lite medel in från jordbrukare som minskat eller upphört med verksamhet fram till den 15 maj 2004. Största anledningen härtill var att indragning endast gjordes på belopp som överskred 1000 euro. Det ursprungliga tilldelade tilläggsbeloppet uppgick i snitt till ca 1500 euro per jordbrukare. Ett fribelopp om 1000 euro var därför förhållandevis högt.

6.2.5.1 Slutsats Som reglerna för oväntade vinster utformades gav åtgärden mycket liten effekt och i kombination med modellen för tilldelning ur den nationella reserven medförde det en omfördelning av medel till i första hand nötköttsproducenter. Då regelverket i många avseenden strävar efter att få tilläggsbeloppen baserade på mer aktuell produktion kan den historiska referensperioden ifrågasättas. Hade referensperioden legat senare skulle hanteringen av oväntade vinster samt den övervägande delen av hanteringen av tilldelning av medel ur den nationella reserven ha blivit överflödig. Fördelningen hade då dessutom till större del motsvarat den aktuella produktionen.

44


6.3 Tillstånd för odling av grönsaker, bär och matpotatis De medlemsstater som baserar gårdsstödsreformen på regionmodellen får, till skillnad från gårdsmodellen, även bevilja gårdsstöd för arealer där det odlas grönsaker, bär och matpotatis (GBM). Gårdsstöd för dessa grödor får dock endast beviljas för så stor areal som motsvarade den genomsnittliga odlingen under referensåren 2000-2002. Medlemsstaten ska därför för varje region fastställa det totala antalet hektar som får odlas med dessa grödor. Dessa s.k. tillstånd att odla grönsaker, bär och matpotatis ska i första hand tilldelas de jordbrukare som odlade dessa grödor 2003. Om det därefter återstår att fördela tillstånd ska denna tilldelning baseras på odlingen 2004. I sista hand kan tilldelning även ske baserad på odlingen 2005. Tillstånden kopplas till brukarens stödrätter med början i de med högst värde. För att få fram vilka brukare som skulle tilldelas de individuella tillstånden utgicks dels från den anmälda arealen av dessa grödor i SAM 2003 och 2004 och dels från den trädgårdsinventering som gjordes 2003. De anmälda uppgifterna i SAM kommunicerades med jordbrukarna och de jordbrukare som inte anmält areal utan istället fångats upp med hjälp av trädgårdsinventeringen uppmanades att ange omfattningen av odlingen under dessa år. Dessa uppgifter låg sedan till grund för den individuella tilldelningen. Utöver detta kunde jordbrukare som fram till den 15 maj 2004 gjort investeringar för att öka odlingsarealen av dessa grödor ansöka om ytterligare tilldelning för tillstånd. Det totala underlaget för tillstånd baserat på 2003 års odling blev därmed drygt 45 000 hektar. Den faktiska odlingen 2005 var knappt 42 000 hektar. Med dessa uppgifter som grund kan det inte uteslutas att de anmälda uppgifterna om den historiska odlingen i vissa fall har legat i överkant. Eftersom underlaget för tilldelning överskred den totala takarealen gjordes det därför i vissa regioner en procentuell neddragning. Trots detta har ett för stort antal tillstånd tilldelats. Tabell 6.6 Odlad GBM-areal 2005, beviljade tillstånd och regionalt tak (hektar) Region Areal GBM-odling Antal beviljade Maximalt tillåtet 2005 tillstånd antal tilldelade tillstånd (regionalt tak) 1 9 369 9 210 9 193 2

8 383

8 319

8 375

3

16 608

17 478

17 448

4

3 880

4 745

4 155

5

3 603

4 197

4 051

41 843

43 949

43 222

Summa

45


Tabell 6.7 Omfattning av huvudsakliga GBM-grödor 2005 Gröda Potatis Konservärtor

Areal (hektar) 22 700 8 900

Grönsaker och bär inkl. jordgubbar

10 200

Summa

41 800

Med anledning av olika växtföljdssjukdomar är det relativt stor variation mellan åren vem som odlar dessa grödor. Det berör främst konservärtsodlingen (ärtrotröta). Eftersom tilldelningen av tillstånd baserades på odlingen 2003 har det medfört att ett relativt stort antal jordbrukare som tilldelades tillstånd inte odlade sådana grödor 2005. I kombination med att tillstånden är kopplade till enskilda stödrätter har det inneburit ett stort antal överföringar av stödrätter mellan jordbrukare. Jordbrukare som behöver stödrätter med tillstånd försöker byta till sig sådana i utbyte mot vanliga stödrätter. Denna hantering medför en mängd administration både för de berörda jordbrukarna och för Jordbruksverket.

6.3.1 Sammanfattning –GBM I och med valet av en regionaliserad stödmodell gynnas de jordbrukare som odlar grönsaker, bär eller matpotatis och som tilldelades stödrätter med tillstånd. Eftersom det finns en nationell takareal för dessa grödor innebär det dock i praktiken att om omfattningen av odlingen ökar blir den ökade odlingen inte stödberättigande. Odlingens omfattning 2005 var totalt sett drygt 1000 hektar lägre än genomsnittet under referensåren. Att döma därav är inte tendensen att odlingen ökar. Eftersom flera av dessa grödor är kontraktsbundna (konservärtor, potatis) sker inga snabba förändringar i produktionen. Att avgöra grunden för tilldelningen av tillstånd på ett enskilt historiskt år (2003) och att en relativt stor andel av odlingen årligen av jordbruksmässiga skäl flyttas mellan jordbrukare kombinerat med att koppla tillstånden till enskilda stödrätter har inneburit ett dåligt utnyttjande av tillstånden och ändå en omfattande administration. För att tillstånden ska finnas hos dem som odlar grödorna har och kommer en stor andel av dessa stödrätter årligen överföras mellan jordbrukare. Eftersom det dels finns regionala takarealer och dels ett nationellt tak som begränsar omfattningen av odlingen torde odlingen kunna begränsas tillräckligt utan att ha individuella tillstånd. För det fall odlingen inom en region skulle överstiga den regionala takarealen skulle utbetalningen i stället kunna reduceras proportionellt för dessa grödor. All administrativ hantering med tillstånd skulle då försvinna.

6.3.1.1 Förslag Nu i slutet av januari 2007 har kommissionen i samband med reformeringen av frukt- och gröntsektorn föreslagit förändringar i regelverket. Kommissionen föreslår att gårdsstödet från och med 2008 ska ändras. Man föreslår att all odling av grönsaker, bär och matpotatis samt fruktodlingar skall vara berättigande till gårdsstöd från och med 2008 och man vill därmed fullt ut införliva frukt och gröntsektorn i systemet med samlat gårdsstöd.

46


Den största konsekvensen av de föreslagna förändringarna är att de individuella tillstånden att odla grönsaker, bär och matpotatis försvinner. Grönsaker, bär och matpotatis kommer därmed att vara stödberättigande på samma sätt som alla andra jordbruksgrödor från 2008 och framöver. Den nationella takarealen, de regionala takarealerna och de individuella tillstånden försvinner därmed. Den av kommissionen föreslagna förändringen välkomnas starkt av Jordbruksverket.

6.4 Stödrätter för uttagen areal Gårdsstödsreformen innebar andra förutsättningar för vilka jordbrukare som tvingades ta areal ur produktion jämfört med tidigare. Jordbrukare som ansökte om gårdsstöd 2005 för en åkerareal som motsvarade mer än 92 ton spannmål tilldelades stödrätter för uttagen areal. I och med att gårdsstödet är frikopplat från produktion är uttagsplikten inte beroende av vilken gröda jordbrukaren odlar, vilket innebar att även jordbrukare som t.ex. endast odlade vall hade uttagsplikt och tilldelades stödrätter för uttagen areal om den totala åkerarealen var större än motsvarande 92 ton. Under försommaren 2004 togs det fram uppgifter om det genomsnittliga obligatoriska arealuttaget och den totala genomsnittliga åkerarealen under referensåren 2000 – 2002. Dessa uppgifter användes sedan för att beräkna uttagssatsen för respektive region. I enlighet med EU: s förordningar beräknades uttagssatserna genom att grundsatsen för det obligatoriska arealuttaget på 10 % multiplicerades med förhållandet genomsnittlig arealstödsberättigad mark under referensåren och den genomsnittliga totala åkermarken under referensåren inom den berörda regionen. Av EU: s regelverk framgår vidare att den uttagspliktiga arealen 2005 inte får variera med mer än 5 procent av det genomsnittliga antalet hektar som togs ur bruk under referensperioden (2000 – 2002). Om marginalen överskrids ska antalet hektar anpassas senast den 1 augusti 2005. Strukturutvecklingen inom jordbruket och det faktum att uttagsplikten inte längre är beroende av vilka grödor som odlas innebar att betydligt fler jordbrukare fick uttagsplikt från och med 2005. Med de under 2004 beräknade uttagssatserna hade man tvingats ta alltför mycket mark ur produktion. Det innebar att uttagssatserna justerades. Uttagssatserna justerades under sommaren 2005 och tilldelningen av stödrätter för uttagen areal baserades på de nya uttagssatserna. Eftersom de nya reglerna för uttagsplikt inte är beroende av vad som odlas har generellt spannmålsproducenter fått lägre uttagsplikt och animalieproducenter har fått högre uttagsplikt jämfört med före reformen. I praktiken har det inneburit att en del av vallarealen inte längre skördas. Det är antalet stödrätter för uttagen areal som jordbrukaren innehar som avgör uttagsplikten. Jordbrukare som inte vill ta mark ur produktion har därför efter reformen större möjlighet att slippa uttagsplikt jämfört med tidigare genom att överföra stödrätterna för uttagen areal. Under 2006 tycks inte överföringar för att slippa uttagsplikten ha skett i någon stor omfattning, men utvecklingen bör följas så att inte stödrätterna för uttagen areal överförs till personer som inte har någon jordbruksmark.

47


Tabell 6.8 Beräknade stödrätter uttagen areal 2005 Region Ursprungligt beräknad uttagssats för 2005 (%) 1

7,8

Uttagssats för tilldelning av stödrätter för uttagen areal 2005 (%) 7,1

2

8,4

7,6

3

7,3

6,5

4

5,8

4,7

5

4,0

2,2

6.5 Utfall stödrättstilldelningen 2005 Totalt anmäldes drygt 3,2 miljoner hektar jordbruksmark 2005. Med hänsyn tagen till kontrollresultat har stödrätter tilldelats för motsvarande 3,184 miljoner hektar. Av de arealer som underkänts vid kontroll är nyanmälda marker i norra Sverige överrepresenterade. Tabell 6.9 Tilldelade stödrätter per region 2005 (hektar) Region Stödrätt Stödrätt Stödrätt Total med värde för med värde stödrättsför uttagen för grundande åkermark areal betesmark areal 1 268 729 19 825 20 678 309 232

Total anmäld areal

Underkänd areal

309 492

260

Under känd areal (%) 0,08

2

250 875

19 276

23 457

295 322

1 714

0,58

3

959 893

59 002

190 752

1 209 647 1 215 658

6 011

0,50

4

481 905

17 802

160 143

659 850

663 250

3 400

0,51

5

542 533

7 180

162 392

712 105

718 129

6 024

0,84

2 503 935

123 085

557 422

3 184 442 3 201 851

17 409

0,55

Summa

293 608

Under 2005 beslutades att 2005 års ansökan om gårdsstöd skulle betalas ut de första dagarna i januari 2006. De allra flesta jordbrukare fick sitt gårdsstöd utbetalt den 2 januari 2006. Detta krävde dock att de inledande datakörningarna som tilldelningen av stödrätter baserades på fick inledas redan i oktober 2005. Handläggningen av SAM-ansökningarna var då inte avslutad på länsstyrelserna. Jordbruksverkets handläggning av ärenden rörande tilläggsbelopp och underlag för tilldelning av tillstånd var heller inte avslutad. Tilldelningen baserades därför till viss del på uppskattningar om det slutliga utfallet. Efter att ha summerat utfallet kan konstateras att de tidiga uppskattningarna inte var helt korrekta. En konsekvens härav är att de stödrätter som tilldelades 2005 har ett totalt värde som understiger det nationella taket med cirka 5 miljoner euro, det har tilldelats cirka 650 hektar för mycket tillstånd för odling av grönsaker, bär och matpotatis och det har inneburit ytterligare omfördelning av medel mellan regionerna (avsnitt 5.1.1). Dessutom har det krävts en förordningsändring för att justera de regionala taken.

48


Tabell 6.10 Värdet på tilldelade stödrätter 2005 och de efter justering fastställda regionala taken. Region Totalt värde på tilldelade Regionalt tak stödrätter 2005 1 76,64 77,26 2

67,77

68,37

3

237,29

239,27

4

106,64

107,57

5

103,69

104,6

Totalt

592,03

597,07

6.6 Stödrätter medför sämre återflöde från EU-budgeten Den valda fördelningsmodellen för stödrätter (regionaliserad blandmodell) medför att varje jordbrukare tilldelades så mycket stödrätter som motsvarar den stödrättsgrundande arealen 2005. Med den valda fördelningsmodellen utnyttjas därmed den absoluta merparten av de tilldelade stödrätterna 2005. Hade fördelningen gjorts enligt gårdsmodellen, där antalet stödrätter som skulle beviljas den enskilde jordbrukaren baserades på den genomsnittliga jordbruksarealen under referensperioden, hade sannolikt ett stort antal stödrätter fördelats till jordbrukare som inte anmälde någon jordbruksareal och som därmed inte skulle kunna utnyttja sina stödrätter för utbetalning av gårdsstöd. Initialt hade därmed sannolikt utnyttjandegraden varit sämre i en gårdsmodell jämfört med den valda regionmodellen. Det totala gårdstödsbeloppet baseras på det genomsnittliga antalet beviljade bidrag under referensåren beräknat med 2002 års bidragsbelopp per djur respektive hektar. För att kunna betala ut lika mycket gårdsstöd som tidigare i direktstöd krävs därför att samtliga stödrätter utnyttjas. Även med den valda fördelningsmodellen kommer dock inte samtliga stödrätter att utnyttjas framöver.Totalt sett innebär det att utbetalningen av direktstöd aldrig kommer uppgå till de nivåer som förelåg före reformens införande. Det är ett antal faktorer som påverkar hur stor andel av gårdsstödet som verkligen kommer att utnyttjas. Exempel på faktorer som påverkar är hur den nationella reserven används, stödrätternas utnyttjandekrav och spekulation och handel med stödrätter.

6.6.1 Utnyttjande av stödrätter Nuvarande utnyttjanderegler kan inte utnyttjas helt. Rådets förordning 1782/2003 innebär att de stödrätter som tilldelades 2005 måste användas minst vart tredje år. Undantag gäller för stödrätter som genom tilldelning ur den nationella reserven 2005 ökade i värde med minst 20 procent. Dessa stödrätter måste användas årligen under den kommande femårsperioden för att inte den extra tilldelningen ska återgå till den nationella reserven. Stödrätter som tilldelas ur den nationella reserven från och med 2006 måste också användas årligen under de första fem åren. Samtliga jordbrukare har möjlighet att rotera vilka stödrätter som ska ligga till grund för utbetalning och därmed utnyttjas. Det innebär för de allra flesta att det även på sikt i praktiken räcker att bruka och redovisa en tredjedel av den areal som stödrätterna motsvarar och ändå uppfylla utnyttjandekraven.

49


6.6.1.1 Alternativ hantering Historiskt har jordbruksarealen minskat årligen med ca 5000 hektar. Eftersom stödrätter har fördelats för all redovisad mark 2005 och dessutom i vissa fall fördelats på nytt för samma mark via tilldelning ur den nationella reserven (markägare som självtillträder) uppstår överskott av stödrätter. Om antalet fördelade stödrätter är fler än vad som motsvarar antalet hektar jordbruksmark i landet kan aldrig ett fullt utnyttjande av gårdsstödet uppnås. För att undvika att det är fördelat fler stödrätter än vad den totala jordbruksarealen motsvarar bör oanvända stödrätter så snart som möjligt återgå till den nationella reserven för att istället användas genom att höja värdet på befintliga stödrätter. För att uppnå ett mer effektivt utnyttjande av gårdsstödet kan därför utnyttjandekraven skärpas. Kraven skulle istället kunna ha sin utgångspunkt i jordbrukarens totala stödrättsinnehav och utformade så att varje jordbrukare årligen ska använda exempelvis minst 90 procent av stödrätterna. Uppfylls inte kravet kan de oanvända stödrätterna omedelbart återgå till den nationella reserven. Ett skärpt utnyttjandekrav skulle också begränsa spekulationen med stödrätter.

6.6.2 Principer för tilldelning ur den nationella reserven från och med 2006 Det finns jordbrukare i särskilda situationer som även framöver ska beviljas tilldelning ur den nationella reserven. Medlemsstaten kan därmed inte utesluta dessa från tilldelning. Kommissionen har gjort en uttömmande uppräkning av vilka dessa situationer är. Det rör i första hand markägare som hade marken utarrenderad 2005 och som därför inte tilldelades stödrätter men som själva ska börja bruka sin mark. Tilldelning sker då i form av nya stödrätter vars värde utgör det regionala grundbeloppet. Utöver dessa markägare kan medlemsstaten välja att bevilja tilldelning till nystartade jordbruksföretag. Även i detta fall ska tilldelning ske i form av nya stödrätter vars värde är det regionala grundbeloppet. Medlemsstaten har dessutom möjlighet att bevilja tilldelning till ytterligare grupper (jordbrukare i vissa situationer), utöver de grupper som nämnts ovan. Tilldelning får då ske i mån av medel i den nationella reserven. Tillvägagångssätten att fördela ut medel från den nationella reserven är således att antingen tilldela nya stödrätter för nytillkommen jordbruksmark (restaurerade betesmarker), tilldela stödrätter för mark som tidigare utgjort grund för stödrättstilldelning (obligatoriska tilldelningen till markägare) eller genom att öka beloppet på befintliga stödrätter (tilldelningen till region 4 och 5).

6.6.2.1 Tilldelning ur den nationella reserven 2006 Förutom den obligatoriska tilldelningen till markägare som självinträder har Jordbruksverket beslutat att tilldelning ur den nationella reserven 2006 ska ske för restaurerade betesmarker. Betesmarker som inte uppfyllde villkoren för gårdsstöd 2005 men som restaurerats till 2006 är därmed berättigande för tilldelning av stödrätter 2006. Dessutom ges tilldelning för mark som 2005 användes i plantskoleverksamhet men som 2006 odlas med grödor som berättigar till gårdsstöd. De medel i reserven som blev över efter tilldelningen 2005 (se tabell 6.10) har beslutats användas för att höja värdet på stödrätter i region 4 och 5. Totalt innebar den tilldelningen att stödrätter motsvarande ca 1,17 miljoner hektar i region 4 och 5 ökade med 3 euro per hektar från och med 2006.

50


Tabell 6.11 Tilldelning ur den nationella reserven 2006 Ansökans grund Markägare som gjort självinträde 2006

Tilldelat belopp (€) 690 000

Restaurerade betesmarker Plantskolor

280 000 -

Extra tilldelning till region 4 och 5

3 470 000

Summa

4 440 000

6.6.2.2 Möjlig tilldelning ur den nationella reserven 2007 Den obligatoriska tilldelningen till markägare bedöms de kommande åren bli något lägre än tilldelningen 2006 eftersom överskottet av stödrätter i förhållande till jordbruksarealen ökar. Kombinationen med fler beviljade stödrätter och mindre anmäld areal bedöms påverka priset på stödrätter nedåt och därmed ökar incitamentet för att markägare och arrendator kan komma överens om att istället föra över befintliga stödrätter. Med anledning av att mjölk- och sockersektorn reformeras och frikopplas tillförs medel till reserven 2007. Med de nu gällande reglerna för utnyttjande av stödrätter uppskattas det finnas möjlighet att tilldela ytterligare minst 1 miljon euro från reserven 2007 utöver tilldelning till markägare som självinträder och tilldelning för restaurerade betesmarker. Enligt regelverket finns möjlighet att ge tilldelning till nystartade jordbrukare. Öppnas den nationella reserven upp för nystartare ges tilldelning i form av nya stödrätter (i de allra flesta fall för mark som tidigare legat till grund för tilldelning). Hur mycket som i så fall delas ut ur reserven skulle sannolikt bero på hur marknadspriset på de befintliga stödrättigheterna utvecklas. Marknadsvärdet på de befintliga stödrätterna kommer förmodligen att påverkas nedåt om nystartare ges tilldelning från den nationella reserven. Om marknadsvärdet blir tillräckligt lågt torde nystartaren istället föredra att överta de befintliga stödrättigheterna som delades ut 2005. En möjlig effekt av att bevilja tilldelning för nystartare är således att marknadsvärdet på de befintliga stödrättigheterna sjunker så mycket att nystartaren inte behöver utnyttja möjligheten.

6.6.2.3 Sammanfattning- användning av den nationella reserven Även med nu gällande utnyttjandekrav kommer det att finnas ett visst överskott i den nationella reserven 2007. Utöver den obligatoriska tilldelningen till markägare och de föreskrivna tilldelningsmöjligheterna för restaurerade betesmarkerna finns möjlighet för ytterligare tilldelning 2007. Från och med 2009 tillförs sannolikt mycket medel till den nationella reserven. Att fördela ut stödrätter för en större areal än den totala anmälda arealen kan aldrig leda till ett maximalt utnyttjande av det nationella taket. Eftersom nytilldelade stödrätter fördelas till dem som verkligen anmäler jordbruksareal används dock medlen bättre än om de ligger kvar i den nationella reserven. För att uppnå ett högt utnyttjande av gårdsstödet bör inte tilldelning av nya stödrätter ske om inte utnyttjandekraven samtidigt skärps. Med nuvarande utnyttjanderegler (vart tredje år) skapas ett reellt förbättrat utnyttjande först om värdet i den nationella reserven fördelas på befintliga stödrätter. Med nuvarande utnyttjandekrav bör därför tilldelning ur den nationella reserven i första hand ske genom att öka värdet på befintliga stödrätter.

51


6.7 Överföring av stödrätter Stödrätter kan överföras mellan jordbrukare dels i samband med försäljning eller arrende av jordbruksmark och dels fritt oberoende av överföring av jordbruksmark. Överföring av stödrätter sker direkt mellan jordbrukarna och en anmälan om det ska ske till Jordbruksverket. För att få hyra stödrätter krävs att hyran sker i samband med arrende av jordbruksmark och att arrendet motsvarar lika många hektar som stödrätterna som upplåts. Under 2005 överfördes stödrätter med tillstånd för grönsaker, bär och matpotatis motsvarande 4 000 hektar. Ungefär 800 jordbrukare var berörda av överföringarna. Utöver dessa överföringar gjordes cirka 1600 överföringar i samband med brukarskiften som skett under året. Den absoluta merparten av dessa brukarskiften var orsakade av att jordbruksföretag tillfälligt delades upp för att få tilläggsbelopp fördelat på färre antal stödrätter.

6.7.1 Överföringar 2006 Under 2006 har cirka 11 000 ansökningar om överföring av stödrätter registrerats hos Jordbruksverket. Den övervägande delen av dessa är hänförd till att jordbruksmark byter brukare och att stödrätterna med anledning av det omregistreras till den nya brukaren. Utöver dessa överföringar är ett antal överföringar även 2006 orsakade av tillstånden för GBMgrödor. Härtill kommer att ett antal markägare som har marken utarrenderad vill få kontroll på stödrätter som tilldelats baserat på deras mark genom att arrendatorn överför stödrätterna till markägaren som omedelbart hyr ut stödrätterna till arrendatorn. Andra orsaker till överföringar är att företag delades upp under 2005 för att åter slås ihop under 2006. Även reformeringen av sockersektorn har inneburit att jordbrukare genom olika former av överföringar tillsett att sockerkompensationen fördelas på ett färre antal stödrätter. Den direkta handeln med vanliga stödrätter utan att mark är inblandad är ytterst begränsad. Tabell 6.12 Överföring av stödrätter (SR) per region 2006 (hektar) Andel Totalt Totalt Region Totalt Varav Varav Totalt överförda permanent överförda överförda överförda överförda överförda SR (%) SR överförda som hyra vanliga uttagsrätter SR med tillstånd SR 1 24 928 20 668 4 260 21 267 1271 2390 8,1 2

19 694

16 452

3 242

16 417

1104

2173

6,7

3

76 660

63 009

13 651

69 557

4025

3077

5,8

4

37 189

29 514

7 675

35 611

1129

449

5,6

5

37 064

30 592

6 472

36 419

385

260

5,2

195 535

160 235

35 300

179 271

7914

8349

6,1

Summa

52


Tabell 6.13 Andel överförda stödrätter fördelat per region och stödrättstyp (procent) Region Vanliga stödrätter Stödrätter för uttagen Stödrätter med GBM(%) areal (%) tillstånd (%) 1 7,3 6,4 26,0 2

6,0

5,7

26,1

3

6,0

6,8

17,6

4

5,5

6,3

5,5

5

5,2

5,4

6,3

Summa

5,8

6,4

19,1

Hur mycket mark som bytt brukare under 2006 är inte fastställt, men enligt tidigare undersökningar har ca 145 000 hektar åkermark bytt brukare per år. Under förutsättning att brukandet av betesmarken omsätts i samma nivå är det ca 160 000 hektar jordbruksmark som årligen byter brukare, vilket motsvarar 5 procent av jordbruksarealen. Med anledning av det bör det årligen överföras ca 160 000 hektar stödrätter. Under 2006 har drygt 195 000 hektar stödrätter överförts. Den enskilt största förklaringen till att stödrätter har överförts utan att mark bytt brukare är tillstånden för GBM-grödor. Det motsvarar drygt 16 000 hektar eftersom brukarna i dessa fall byter vanliga stödrätter mot stödrätter med tillstånd. Härtill har närmare 7000 hektar stödrätter överförts för att sedan direkt upplåtas tillbaka till tidigare ägaren.

6.7.2 Pris på stödrätter Totalt sett är det inte brist på stödrätter. Stödrätter tilldelades för all stödgrundande areal 2005. Redan 2006 motsvarar de fördelade stödrätterna en större areal än den totala jordbruksarealen i landet. Stödrätter motsvarande drygt 6 000 hektar delades ut från reserven 2006 och samtidigt minskar den totala jordbruksarealen historiskt med ca 5 000 hektar årligen. Under 2006 har det i praktiken inte varit någon direkt handel med stödrätter och därmed finns heller ingen tillförlitlig statistik kring huruvida stödrätterna har betingat något värde. För det fåtal överföringar som gjorts via förmedlare (stödrättsbörsen) har försäljningspriset på vanliga stödrätter uppgått till cirka 1,5 gånger stödrättens värde. Stödrätter med tillstånd för odling av grönsaker, bär och matpotatis har sålts för cirka 2 gånger stödrättens värde. När det gäller stödrätter för uttagen areal kan konstateras att jordbrukare har t.o.m. betalat för att bli av med dessa stödrätter.

6.7.3 Förhållningssätt för ett effektivt utnyttjande av gårdsstödet Oavsett vilka åtgärder som vidtas kommer inte samtliga tilldelade stödrätter att utnyttjas kommande år. Det innebär att återflödet från EU-budgeten minskar och att de svenska jordbrukarna går miste om delar av gårdsstödet. För att uppnå ett effektivt utnyttjande krävs att stödrätterna i största möjliga mån innehas av de jordbrukare som brukar och redovisar jordbruksmark.

53


Jordbruksverket kan genom olika slags information, webblösningar etc. påverka jordbrukarnas handlande på sätt som innebär att stödrätterna innehas av de jordbrukare som brukar och redovisar jordbruksmarken. I information och tekniska lösningar kan man exempelvis trycka på och lägga tyngdpunkten vid lösningar som tydligt visar att stödrätter bör överföras då marken överförs istället för att lyfta fram möjligheten att överföra stödrätter skiljt från mark. På detta sätt främjar man ett effektivt utnyttjande samtidigt som den fria handeln med stödrätter utan mark minskar. Därmed minskar även marknadsvärdet på de tilldelade stödrätterna liksom incitamentet att överföra stödrätter skiljt från mark.

6.8 Stödrätternas påverkan på jordbruksmarkens värde Det tidigare arealstödet var i praktiken nära bundet till fastigheten. Genom skapandet av stödrätter som är fristående från fastigheten överförs en del av marknadsvärdet på fastigheten till marknadsvärdet på stödrätterna. Eftersom all mark har tilldelats stödrätter har det dock i praktiken inte skapats någon marknad för handel med stödrätter och fastighetspriset bör med anledning av det inte ha påverkats i någon större omfattning. Dessutom kan konstateras att det i flertalet fastighetsöverlåtelser framgår att stödrätter motsvarande jordbruksarealen tillfaller köparen i samband med fastighetsförvärvärvet. Hade Sverige däremot valt gårdsmodellen hade det uppskattningsvis funnits ca 120 000 hektar utan stödrätter vilket hade skapat ett marknadsvärde på stödrätterna och en möjlighet för tidigare ägare att realisera stödrätterna skilt från fastigheten, vilket troligen hade dämpat fastighetspriset. Gårdsstödet är i princip inte kopplat till vissa grödor eller till djurhållning. Det innebär att mark som tidigare inte var stödberättigande genom reformen blev berättigande till stöd. De frikopplade djurbidragen som ingår i gårdsstödet fördelas genom reformen på arealen istället för som förut baserat på djurinnehav eller slakt av djur. Det totala gårdsstödet som 2005 uppgick till 597,07 miljoner euro härrör från de olika sektorerna enligt nedan. Tabell 6.14 Ursprung till det totala gårdsstödet Bidrag Arealersättning inkl torkningsersättning Utsädesstöd

Belopp (miljoner euro) 445,8 2,5

Handjursbidrag (25 %)

12,56

Am- och dikobidrag

28,63

Extensifieringsbidrag

29,86

Slaktbidrag inkl nat kuvert

46,47

Tackbidrag

4,4

Stärkelsepotatis

2,7

Mjölkbidrag Div sanktioner Summa

54

22,8 1,3 597,07


Av Sveriges totala gårdsstöd uppkommer 76 procent från de tidigare arealbaserade stöden och resterande 24 procent från de tidigare djurkopplade stöden. Med anledning av omfördelningar understiger gårdsstödet i region 1 det tidigare arealbaserade direktstödet i regionen. När det gäller region 5 utgör däremot det tidigare arealstödet endast 42 procent av det totala gårdsstödet i regionen. Övriga medel kommer från de tidigare djurkopplade stöden samt från de medel som omfördelats från övriga regioner. Tabell 6.15 Tidigare arealbaserade stöd jämfört med gårdsstödet 2005 (miljoner euro) Region Tidigare Regionalt tak i gårdsstödet Ökning av det arealbaserade stöd 2005 (arealbaseras) arealbaserade direktstödet (%) 1 78,1 77,26 - 1,1 2

67,5

68,37

+ 1,3

3

192,2

239,27

+ 24,5

4

70,2

107,57

+ 53,2

5

44

104,6

+137,7

452

597,07

+ 32

Summa

Av ovanstående tabell framgår bland annat att det totala gårdsstödet är lägre än det tidigare arealstödet i region 1. Motsvarande jämförelse i region 5 ger en ökning med 137,7 procent. Det genomsnittliga gårdsstödet för jordbruksmark i region 5 uppgick år 2005 till 147 euro. År 2006 var motsvarande värde 158 euro och 2007 är snittvärdet 190 euro. Hade det tidigare arealstödet i region 5 fördelats ut på all mark i regionen skulle det endast motsvara ca 62 euro per hektar. Ökningen av det stöd som fördelas ut baserat på areal är därmed över 200 % mellan år 2004 till 2007. Enligt en tidigare studie (JO 38 SM 0601) av utvecklingen av fastighetspriserna i Sverige steg priset på jordbruksmark i Sverige med i genomsnitt 23 procent mellan 2004 och 2005. Procentuellt sett var ökningen störst i de nordligare regionerna där priserna i genomsnitt är lägre. Vid jämförelse av prisutvecklingen för småhus och jordbruksmark finns god överensstämmelse fram till och med 2004. Under 2005 steg däremot markpriserna betydligt mer än småhuspriserna. Med ledning av bland annat uppgifterna ovan är rimligen gårdsstödsreformen den allra viktigaste förklaringsfaktorn till prisstegringen, vilket även stöds av att markpriserna i Norrland steg mest.

55


80 70 60 50 40 30 20 10 0 Hela Sverige

Götalands mellanbygder

Götalands skogsbygder

Svealands slättbygder

Nedre Norrland

Figur 6.1 Förändring av priset på jordbruksmark mellan 2004 och 2005, %.

6.9 Effekter för markägare och arrendatorer Ungefär 45 procent av jordbruksmarken i Sverige är utarrenderad. Stödrätter har tilldelats dem som brukade och redovisade mark i SAM 2005. Genom detta sker viss värdeöverföring från markägare till arrendatorer. Hittills har den valda fördelningsmodellen dock inneburit att marknadsvärdet på stödrätterna varit mycket begränsat och därmed även värdeöverföringen. Inför reformen befarades att ett antal arrendatorer som hade ettåriga arrendeavtal eller muntliga avtal skulle bli uppsagda för att markägarna själva skulle bruka sin mark. Detta har skett till någon del men inte i någon stor omfattning. Ett stort antal arrendekontrakt har däremot sagts upp och omförhandlats och en mängd nya arrendekontrakt har upprättats där det tidigare enbart funnits muntliga överenskommelser om brukandet om marken. Det gäller framförallt i norra Sverige. I regioner där arrendeavgifterna tidigare legat betydligt lägre än vad stödrättsvärdet motsvarar har arrendepriserna påverkats uppåt och tycks i första hand gälla arrenden av åkermark. I de bördigaste jordbruksbygderna har däremot arrendepriserna fallit något jämfört med tidigare år.

56


Tabell 6.16 Genomsnittligt arrendepris för jordbruksmark 2002, 2004 och 2006, kr/ha, inklusive gratisarrenden. 2002 2004 2006 Förändring mellan 2004 och 2006 (%) Sydsverige 2082 2293 2258 - 1,5 Västsverige

1167

1243

1104

-11,0

Småland med öarna

736

708

757

6,9

Östra Mellansverige

999

1013

1030

1,7

Norra mellansverige

475

352

435

23,5

Norra Sverige

181

188

324

72,3

1064

1080

1095

1,4

Totalt

I stor omfattning har tillägg gjorts till befintliga arrendekontrakt innebärande att stödrätter motsvarande den arrenderade marken ska tillfalla markägaren vid arrendets upphörande.

6.10

Sammanfattning och slutsatser

Gårdsstödet baseras på de genomsnittliga beviljade direktstöd som årligen betalats ut i Sverige under referensperioden 2000-2002. Stödet fördelas ut i form av stödrätter som skapas genom att dela summa stöd med arealen. Stödrätten ger rätt till årlig utbetalning. Stödrätter med grundvärde tilldelades för all jordbruksmark 2005 enligt regionmodellen. Ungefär hälften av djurbidragen fördelades ut enligt gårdsmodellen. Det innebar att denna del baserades på jordbrukarens genomsnittliga produktion av dessa bidrag under referensåren 2000-2002. Detta referensbelopp fördelades sedan som ett tilläggsbelopp på de stödrätter jordbrukaren tilldelades 2005. För att undvika allt för stora omfördelningseffekter strävar regelverket i många avseenden efter att få tilläggsbeloppen baserade på mer aktuell produktion än den tidiga historiska referensperioden. Hade referensperioden legat senare skulle hanteringen av oväntade vinster samt den övervägande delen av hanteringen av tilldelning av medel ur den nationella reserven ha blivit överflödig. Fördelningen hade då dessutom till större del motsvarat den aktuella produktionen och därmed blivit mer rättvisande. Ett annat problemområde när det gäller fördelningen av stödrätter har varit de individuella tillstånden för odling av grönsaker, bär och matpotatis. Denna hantering har krävt stor administration både för berörda jordbrukare och för Jordbruksverket. Nu i slutet av januari 2007 har dock kommissionen i samband med reformeringen av frukt- och gröntsektorn föreslagit att all odling av grönsaker, bär och matpotatis samt fruktodlingar skall vara berättigande till gårdsstöd från och med 2008 och man vill därmed fullt ut införliva frukt och gröntsektorn i systemet med samlat gårdsstöd. Den största konsekvensen av de föreslagna förändringarna är att de individuella tillstånden att odla grönsaker, bär och matpotatis försvinner. Grönsaker, bär och matpotatis kommer därmed att vara stödberättigande på samma sätt som alla andra jordbruksgrödor från 2008 och framöver. Den av kommissionen föreslagna förändringen välkomnas starkt av Jordbruksverket.

57


Ett annat problem med stödrätter är att det i praktiken är omöjligt att uppnå fullt utnyttjande av gårdsstödet. I och med att alla stödrätter inte används (berättigar till utbetalning) går Sveriges jordbrukare miste om pengar från EU-budgeten. Det innebär att återflödet från EUbudgeten minskar och att de svenska jordbrukarna går miste om delar av gårdsstödet. En åtgärd som kan vidtas för att minska problemen är att skärpa reglerna för utnyttjande av stödrätter, vilket regleras i rådets förordning 1782/2003. Eftersom stödrätter har fördelats för all redovisad mark 2005 och dessutom i vissa fall fördelats på nytt för samma mark via tilldelning ur den nationella reserven (markägare som självtillträder) i kombination med att jordbruksarealen historiskt minskar uppstår överskott av stödrätter. För att undvika att det är fördelat fler stödrätter än vad den totala jordbruksarealen motsvarar hade ett alternativ varit att oanvända stödrätter så snart som möjligt skulle återgå till den nationella reserven för att istället användas genom att höja värdet på befintliga stödrätter. Ett skärpt utnyttjandekrav skulle också begränsa spekulationen med stödrätter. Oavsett vilka åtgärder som vidtas med utnyttjandekraven kommer inte samtliga tilldelade stödrätter att utnyttjas kommande år. För att uppnå ett effektivt utnyttjande krävs att stödrätterna innehas av de jordbrukare som brukar och redovisar jordbruksmark. Ur det hänseendet bör det vara en tydligare koppling mellan överföring av stödrätter och överföring av jordbruksmark. Ur administrativ synvinkel är systemet med stödrätter komplicerat. Ju längre tiden går desto mindre överensstämmelse finns dessutom mellan produktionen under den historiska referensperioden (2000-2002) och den aktuella produktionen. Att bevilja framtida stöd baserat på produktion som bedrevs för närmare 10 år sedan bli allt efter tiden går svårare och svårare att försvara. En successiv övergång till en ren regionmodell skulle ur det hänseendet vara enklare att förklara. Vid en ren regionmodell torde systemet med stödrätter dessutom kunna upphöra och stödet skulle kunna hanteras på liknande sätt som det tidigare arealstödet.

58


7 Administration Införelsearbetet av reformen påbörjades redan 2003 med ett antal utredningar. I inledningsskedet fanns det inga beslut om reformen, än mindre dess omfattning. Med tiden klarnade reformens innebörd i och med beslut i rådet under 2003 och med tillhörande tillämpningsföreskrifter i kommissionen 2004.Den administrativa processen för införandet var tvungen att påbörjas före alla beslut i kommissionen och nationell förordningar var tagna. Detta risktagande var tvunget om reformen överhuvudtaget skulle kunna införas i tid. Risktagande medför dock att färdvägen behöver ändras under resan gång. Ju senare besluten tas och omfattning och innehåll förändras av den, ju dyrare blir införandet i form av anpassningar. Efterräkningarna i form av kompletteringar i stödsystem m.m ökar också. Allt var inte känt när införandeprojektet startades. Alla konsekvenser var heller inte klara förrän långt efter i kraftträdandet. Detta medför att förändringar och kompletteringar löpande behöver göras.

7.1 Historiebeskrivning förberedelsearbete 7.1.1 Förstudie 1 Stödavdelningen på Jordbruksverket startade redan i januari 2003, i samband med att EU lade fram det nya reformförslaget, arbetet med införandet av en kommande Gårdsstödsreform, dvs. redan ett halvår innan reformen röstades igenom av EU. I detta tidiga skede antogs att reformen skulle genomföras redan den 1 januari 2004. En enkel rapport lämnades i februari och en mera komplett rapport med förväntade kostnader och konsekvenser för införandet av den nya Gårdsstödsreformen presenterades i maj/juni 2003. Rapporten omfattar kostnader för administration och IT-utveckling samt en översiktlig tidplan för ett införande av det frikopplade stödet. Detta arbete bedrevs parallellt med att yttranden lämnades till Jordbruksdepartementet över de konsekvenser reformen skulle tänkas kunna få både vad gällde stödutnyttjande och administration. I denna tidiga rapport antogs att IT-investeringen för det frikopplade stödet skulle stanna på 25,6 miljoner kr. Administrationskostnaden på Jordbruksverket skulle året före införandeåret öka med 9,6 milj. kr och första året med reformen öka med 16,7 miljoner kr för att sedan år två och tre minska jämfört med år 2003 då det gamla bidragssystemet med areal- och djurbidrag administrerades. Hur länsstyrelserna skulle påverkas redovisades inte men däremot antogs att länsrätten skulle få en ökad arbetsbörda motsvarande 16,8 milj. kr första året och 7,8 milj. kr andra året. Tabell 7.1 Tillkommande kostnader Jordbruksverket i tkr jämfört med det gamla bidragssystemet, enligt förstudie 1. Kostnad

2003

2004

2005

2006

IT-investering, 2003 o 2004

25 620

Systemförvaltning

-3 290

- 4 158

- 4 158

16 680

- 1 968

- 2 924

Administration tillkommande

9 653

59


7.1.2 Förstudie 2 I juni 2003 fattade EU-kommissionen beslut om en ny jordbruksreform. I och med detta förändrades förutsättningarna i vissa avseenden men trots detta så saknades fortfarande ett antal beslut och ställningstaganden från EU-kommissionen och regeringen som senare kommit att påverka utvecklingen av de nya stödsystemen. Det var alltså omöjligt att redan under år 2003 se alla konsekvenser av reformen. Under hösten 2003 genomfördes projektet ”Administrativa konsekvenser av MTR”. Detta projekt/förstudie genomfördes innan alla beslut var tagna inom kommissionen. Kommande beslut inom EU ändrade delvis på förutsättningarna. I projektet deltog även länsstyrelserna. Styrgrupp för projektet var avdelningschefer och enhetschefer på stöd-, landsbygds- och kontrollavdelningarna, dessutom lantbruksdirektörsgruppen, den s.k. LD-gruppen och en representant från LRF centralt. En rapport avlämnades under februari 2004. I Jordbruksverkets rapport 2004:3, ”Administrativa konsekvenser av MTR”,redovisas en ganska detaljerad tidplan över de aktiviteter som måste genomföras för att reformen ska kunna införas i Sverige den 1 januari 2005. Rapporten behandlar även de tre olika modeller som EU-kommissionen angivit som möjliga att använda, gårdsmodellen, regionmodellen och hybridmodellen. Kostnaden för införandet enligt respektive modell presenteras i rapporten. IT-investeringen har i denna rapport uppskattats till, för gårdsmodellen 41 milj. kr, för regionmodellen 33,5 milj. kr och för hybridmodellen 40,6 milj. kr. Administrationskostnaderna förväntas öka under år noll och ett för att sedan plana ut eller minska år tre jämfört med år 2003 och de gamla bidragssystemen. För Jordbruksverket skulle de administrativa kostnaderna med en vald gårdsmodell öka året före införandeårat med 40,9 milj. kr, år ett med 19,4 milj. kr och år två vara tillbaka på 2003 års nivå. Med en vald regionmodell ökar kostnaden året före införandeårat med 11,2 milj. kr. År ett ökar kostnaden med 6,7 milj. kr och år två görs en besparing på 5,8 milj. kr. Med hybridmodellen ökar Jordbruksverkets kostnad året före införandeåret med 29,1 milj. kr. År ett ökar kostnaden med 12,3 milj. kr och år två görs en besparing på 2,8 milj. kr. Även länsstyrelserna kommer att ha en kostandsökning år noll och år ett, medan år två innebär en utplaning eller besparing av kostnader. Länsstyrelsernas kostnadsökning är i motsats till Jordbruksverkets större reformens första år än året före införandeåret. En utmaning som särskilt belyses i rapporten är att initialt fördela stödrättigheter till rätt jordbrukare särskilt i det fall Sverige skulle välja antingen gårdsmodell eller hybridmodell. En annan utmaning är att ta emot det stora antal ansökningar om stödrätter och gårdsstöd som blir frukten av reformen. Dessutom kommer information och utbildning att vara två viktiga byggstenar för att ansökningarna ska vara rätt ifyllda och bli rätt handlagda och därmed hålla nere administrationskostnaden för både Jordbruksverket och länsstyrelserna. Tabell 7.2 Sammanlagda kostnader för Jordbruksverket (SJV) och länsstyrelserna (lst) enligt förstudie 2. Gårdsmodell

2004

IT-investering

41 000

Utveckling och förvaltning

2005

2006

3 731

2 486

Administration tillkommande SJV

40 892

19 417

522

Administration tillkommande lst.

19 400

32 600

- 5 600

60


Regionmodell

2004

IT-investering

33 500

Utveckling och förvaltning

2005

2006

3 452

2 300

Administration tillkommande SJV

11 262

6 732

- 5 803

Administration tillkommande lst.

13 000

19 600

0

Hybridmodell

2004

2005

2006

IT-investering

40 600 3 694

2 461

Utveckling och förvaltning Administration tillkommande SJV

29 149

12 357

- 2 871

Administration tillkommande lst.

16 000

30 800

1 900

7.2 Genomförandet 7.2.1 Beslutsmodell Sverige har sedan EU-medlemsskapet fram till och med år 2004 haft en modell för stödhanteringen där Jordbruksverket och länsstyreelserna varit huvudansvariga. Jordbruksverket med en samordnande roll för jordbrukarstöden och som ansvarig myndighet för utbetalningarna och länsstyrelserna som med ansvar för att att ta emot ansökan, registrera, handlägga, genoföra administrativa kontroller och fältkontroller samt att besluta om stödens storlek. I och med Gårdsstödet infördes stödrätterna, som ny förutsättning. Jordbruksverket ansvaret för hanteringen av stödrätter. Med jordbruksreformen och gårdsstödet inroducerades även de s.k. tvärvillkoren. Ansvarig myndighet för kontroller av tvärvillkoren delas mellan länstyrelserna och kommunerna, se även kapitel ”10 Tvärvillkor”.

7.2.2 Många instanser Sverige har med introduktionen av gårdsstödet fått en mer splittrad bild när det gäller vilka som är med och hanterar jordbrukarstöden. Med den nya hanteringen av stödrätter och tvärvillkor är det flera myndigheter som på olika sätt är inblandade och där det finns korsvisa beroenden i hanteringen. Ett exempel är tilldelningen av stödrätterna där länsstyrelserna först registrerar och kontrollerar ansökan. När den delen var färdig (alla ansökningar skulle vara färdiga) kunde Jordbruksverket beräkna värdet och tilldela stödrätterna. Länsstyrelserna kunde därefter beräkna storleken på gårdsstödet. Länsstyrelserna skulle dock först beakta kommunernas kontrollresultat från kommunens kontroll av tvärvillkor. När det gäller tvärvillkoren så är det också olika myndigheter som ansvarar för de regelverk som ligger bakom respektive villkor. Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Kemikalieispektionen har ansvar för olika delar

61


7.2.3 Antal ansökningar Med introduktionen av gårdsstödet som i huvudsak är frikopplat från odlingen gav det fler jordbruksföretag möjlighet att söka stödet, framförallt de företag som enbart hade vall och betesvallar i någon form. Det ska jämföras med de tidigare arealbaserade stöden/ ersättningarna som arealersättning, anmälan av foderareal (underlag till djurbidrag) och miljöersättningarna. En betydande ökning av antalet ansökningar skedde mellan år 2003, det år reformen blev känd, och år 2005. På riksnivå var ökningen 28 procent i antalet ansökningar med en spridning på de enskilda länen från 9 procent upp till en ökning på 83 procent, se figurer XX och XX. Ökningen av antal ansökningar har påverkat länsstyrelsernas arbetsbelastning. Förutom det självklara med fler ansökningar att ta hand om så ökar behovet av antalet fältkontroller som utgör en viss andel av antalet ansökningar.

90% Ökning i antal SAM-blanketter

80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10%

ar D al

Län

Figur 7.1 Ökning i antal SAM-blanketter 2005 jämfört med 2003

62

N or r H b ot el t a en la nd et

na

nd H al la

ob e Ka rg lm G ar ot l Bl a n d ek in ge

Kr on

St

oc kh o U lm pp sa la

0%


90 000 80 000

Antal SAM-blanketter

70 000 60 000 50 000 40 000 30 000 20 000 10 000 0 2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Stödår

Figur 7.2. Antal SAM-blanketter för respektive stödår

7.2.4 Utbetalningar Trots det höga ”korvisa” beroendet mellan myndigheter och snäva tidsschemat kunde en första utbetalning av gårdsstödet genomföras den 2 januari 2006. Andelen färdiga ärenden redovisas i tabell 7.3. Det får efter rådande omständigheter ses som en godtagbar nivå i en introduktionsfas. Tabell 7.3 Andel färdiga ärenden Beslutade ärenden 1:a utbetalningen 2005

88,7 %

2006

95,5 %

Efter 6 mån 99,7 %

7.2.5 Överklagningar Jordbruksverket har med de tidigare stöden en viss erfarenhet med hur stor andel som överklagar beslut av stöd. Med ett nytt stöd och delvis nya förutsättningar befarades att ett förhållandevis stort antal beslut skulle överklagas. I första hand när det gäller tilldelning av stödrätter. Bedömningarna var att det skulle kunna uppgå till 5000 ärenden. Därför planerades och bemannades en grupp som skulle ta hand om överklagningarna. Eftersom Jordbruksverket beslutar om tilldelning av stödrätter kontaktades även Länsrätten i Jönköping om det befarade antalet överklagningar. Överklagningar där Jordbruksverket är första instans går vidare till Länsrätten i Jönköpings län. Även länsrätten planerade för att kunna ta emot ett större antal överklagningar. Utfallet av antalet överklagningar blev dock betydligt lägre, ca 1000. Ca 150 överklagningar fanns kvar vid slutet av 2006 som berörde stödåret 2005.

63


7.3 Gårdsstödsprojeketet Jordbruksverket startade i början av år 2004 ett förändringsprojekt som kom att kallas ”Projekt Gårdsstöd”. Gårdsstödsprojektet drevs från mitten av mars 2004 t o m juni månad 2005, dvs. under en period på 76 veckor. Som mest var 150 personer inne i projektet samtidigt. Projektets planering baserades på den förstudie som gjordes under hösten 2003. Den första budgeten pekade på en total tidsåtgång på 142 153 timmar till en kostnad av 92 078 250 kr. Tabell 7.4 Budget projekt Gårdsstöd, 1000 kronor Totalt

Internt VU sjv

Internt VU lst

Internt SU

Externa konsulter

Expenser

Totalt

575

0

0

4 468

75

5 118

IT

2 060

602

6 745

21 955

0

31 363

Regelverk

2 449

0

0

0

120

2 569

Utbildning

8 305

2 302

309

1 323

0

12 239

Information

3 855

300

0

3 901

12 105

20 161

Jordbruksrådgivning

1 011

88

0

0

0

1 099

Kontroll

1 203

79

0

0

176

1 458

Projektledning övergripande

Risk IT-projekt Summa Totalt projektet

8 071 19 458

3 371

7 055

39 718

8 071 12 477

82 078

OH-kostnader enl GD

10 000

Totalt relaterade kostnader

92 078

64


Tabell 7.5 Reviderad budget projekt Gårdsstöd mars 2005, 1000 kronor. Totalt

Internt VU sjv

Internt VU lst

Internt SU

Externa konsulter

Expenser

Totalt

872

0

0

1 511

140

2 523

IT

2 208

634

9 521

29 172

822

42 357

Regelverk

2 422

0

0

0

180

2 602

Utbildning

6 917

1 636

18

1 449

450

10 469

Information

3 864

45

50

2 181

8 502

14 642

Tvärvillkorsutbildning

454

126

0

0

82

661

Kontroll

363

69

0

66

20

519

Projektledning övergripande

Reserver Summa personal + expenser

5 267 17 099

2 510

9 589

34 379

10 196

79 040

OH-kostnader

10 000

Pålägg personal

8 885

Övr. kostnader

1 380

Räntekostn. IT

120

Summa totalt

89 425

Tabell 7.6 Verkligt utfall projekt Gårdsstöd SJV: s kostnad, tkr. Delprojekt Intern VU Intern SU Konsult Övrigt

Summa

Projektledning

1 339

1

1 571

113

3 024

IT

7 250

4 615

30 117

2 372

44 354

Regelverk

2 965

2

43

140

3 150

Utbildning

7 044

23

1 355

448

8 870

Information

4 235

89

1 137

8 737

14 198

Tvärvillkor

666

0

0

42

708

Kontroll

493

0

0

52

545

Reserver Totalt

0 23 993

5 023

34 279

11 559

74 854

65


Tabell 7.7 Upparbetad tid i timmar projekt Gårdsstöd. Verksamhetstid Verksamhetstid Systemutveckling Systemutveckling SJV länsstyrelserna SJV konsult 60 000

7 600

31 300

37 400

Totalt 136 300

Gårdsstödsprojeket hade en styrgrupp bestående av avdelningscheferna på stödavdelningen, landsbygdsavdelningen, kontrollavdelningen, växtavdelningen, IT-avdelningen och informationsavdelningen. Till projektet var även en referensgrupp kopplad som bestod av lantbruksdirektörsgruppen, den s.k. LD-gruppen, och en representant från LRF. Projektet drevs av en programledning med ett sekretariat. Vidare var projektet indelat i sex delprojekt som närmare beskrivs nedan. En särskild kvalitétsäkrare har kontinuerligt studerat projektet och avgivit en utvärderingsrapport över projekt Gårdsstöd.

7.3.1 Delprojekten i projekt Gårdsstöd 7.3.1.1 Regelverk Redan på ett tidigt stadium togs beslut på Jordbruksverket att regelverksfrågorna för den nya jordbruksreformen skulle brytas loss från ordinarie linjeverksamhet. Regelverksfrågorna blev på detta sätt prioriterade och fick därmed en nyckelposition i hela Gårdsstödsprojektet. I projektet deltog företrädesvis personal från Jordbruksverket och totalt har 9 400 timmar upparbetats. Det stora problemet man brottades med i regelverksprojektet var de sena besluten från EU vad gällde kommissionens tillämpningsförordningar som fastslogs under tiden april – oktober 2004. Följande citat kan belysa komplexiteten i regelverket: ”En Medlemsstat förstod efter Kommissionens förklaring av hur allt hängde ihop, ingenting, och uppmanade därför Kommissionen att vid tillfälle förklara hur Kommissionen tänkt sig att det skulle fungera” Citat ur möte i förvaltningskommittén för direktstöd 18 feb 2004

Nästa del var den svenska tillämpningen av den nya jordbrukreformen. När skulle reformen införas i Sverige och vilken modell skulle väljas? Sverige kunde inte ta beslut om vilken modell som skulle väljas förrän i augusti 2004. Med detta beslut följde även ett otal komplexa delar och detaljer i regelverket som skulle tolkas och implementeras. Den svenska förordningen blev klar i oktober 2004. Jordbruksverket och jordbruksdepartementet hade under projekttiden mycket täta kontakter i arbetet. Projektdeltagare har tillsammans med jordbruksdepartementets representanter även deltagit i EU: s rådsarbetsgrupper och förvaltningskommittéer under den period då regelverket diskuterades i Bryssel. Tack vare den nära kontakten med departementet och sin närvaro i EU: s kommittéarbetet har projektet trots de svårigheter som funnits kunnat ligga i framkant och kunnat förutse de beslut som senare togs i Bryssel. Dessutom har det funnits en ständig dialog med LRF-centralt under hela processen. Allt detta sammantaget har haft en mycket positiv inverkan på planering av införandet för jordbruksreformen och arbetet i hela gårdsstödsprojektet.

66


Inom gårdsstödsprojektet har det framförallt funnits en tidspress från IT-projektet att regelverksprojektet måste lämna snabba besked och kravställningar för att inte skapa ineffektivitet och spräckta tidsplaner i utvecklingen av de nya datasystemen.

7.3.1.2 IT Det absolut största delprojektets arbetsuppgift har varit att ta fram och testa ett IT-system som i förvaltning kan användas för att hantera stödrätter och ansökningar om och utbetalning av de olika direktstöden, varav gårdsstödet är det dominerande. Delprojektet startade i mitten på april 2004 och avslutades i slutet av juni 2005. Ett stort antal personer har varit inblandade i projektet. Dels systemutvecklingspersonal från Jordbruksverket och ett stort antal konsulter, dels verksamhetspersonal från Jordbruksverket och länsstyrelserna som även kommer att utgöra användare av det färdiga systemet. Tabell 7.8 Upparbetad tid i timmar delprojekt IT. Verksamhetstid Verksamhetstid Systemutveckling Systemutveckling SJV länsstyrelserna SJV konsult 6 546

2 311

30 511

33 176

Totalt 72 543

Projektet hade bl.a. följande mål: •

införa IT-stöd inom jordbruksverket och länsstyrelserna som ger möjlighet till en kostnadseffektiv administration av den nya jordbruksreformen som beslutats av EU.

utveckla IT-stödet för brukare och lantbrukskonsulter för hantering av det nya jordbrukarstödet genom Internet och EDI

Projektarbetet drevs i form av 36 st. timeboxar varav de allra flesta uppnådde ett mycket gott resultat. 31 st. var godkända för driftsättning medan 5 st. var tvungna att rättas och testas på nytt före leverans och driftsättning. Delprojektet hade efter beslut av styrgruppen varit tvingad att göra en del omprioriteringar beroende på att aktiviteter tillkommit eller att förutsättningarna för andra aktiviteter förändrats. Delprojektet har varit mycket beroende av att regelverksprojektet varit i fas med systemutvecklingen vilket i stort fungerat bra. Ett exempel där vissa problem funnits är utvecklingen av tvärvillkorssystemet. Exempel på problemområden som inte tidsuppskattats rätt från början och som krävt mycket mera tid är, E-grödor, proteingrödor, s.k. släpande sanktioner och översökta block. Dessutom har ett antal aktiviteter som rör stödrätter och gårdsstöd prioriterats bort inom detta projekt. I stort sett alla de förändringar och funktioner som ska användas först 2006 eller senare prioriterades bort. Detta är en av anledningarna till att tidsplaner och budget för gårdsstödsprojektet kunnat hållas.

7.3.1.3 Utbildning och införande Delprojektet hade följande mål: •

Förbereda länsstyrelserna och Jordbruksverket för de förändringar som jordbruksreformen medförför så att alla personer i organisationen har rätt förväntningar.

Införa en Servicetelefon 67


I projektet har upparbetats ca 30 000 timmar varav länsstyrelsen svarat för ca 4 500 timmar. I projektet har bl.a. följande aktiviteter ingått: •

arbeta fram ett handläggarstöd för stödrättshanteringen på Jordbruksverket och gårdsstödet på länsstyrelserna samt ta fram system för frågor och svarutbilda såväl

Jordbruksverkets som länsstyrelsernas personal för att genomföra den nya jordbruksreformen samt ta fram information som konsulter och länsstyrelserna kan använda för att hjälpa lantbrukarna att söka stöd

inrätta en servicetelefon

införande av IT-stöd och manualer för både länsstyrelsens och Jordbruksverkets användare samt inrätta en supportfunktion

Projektet har lyckats väl i sitt arbete. Alla ovanstående punkter har genomförts enligt plan.

7.3.1.4 Information Informationsprojektet startades i maj 2004 och bedrevs av företrädesvis personal från Jordbruksverket. Totalt har ca 16 300 timmar upparbetats. Delprojektets mål var att Lantbrukarna ska känna till de förändringar i reformen som de själva är berörda av. Lantbrukarna ska ta till sig kunskap om förändringarna och använda sin kunskap till att följa de nya reglerna och så långt möjligt göra felfria och kompletta ansökningar som lämnas in i tid. Projektet hade ett tydligt strategiskt fokus på att de informationsinsatser som genomfördes verkligen skulle få effekt hos lantbrukarna. Därför togs nya grepp när det gällde informationsmaterial som tycks ha fallit väl ut. Bl.a. har man samlat referensgrupper av lantbrukare som testat informationsmeterial och idéer. Vidare har det producerats nyhetsbrev som gått ut internt och externt varannan vecka. Dessutom har webben varit ständigt uppdaterad för att kunna svara på lantbrukarnas vanligaste frågor. En s.k. stödguide skapades där lantbrukaren via Internet på ett enkelt sätt kan ta fram den information som passar just hans företag. En telefonpanel inrättades tidigt på Jordbruksverket som har tagit emot samtal som rör gårdsstödsreformen. På detta sätt har både enheterna på stödavdelningen och länsstyrelsernas lantbruksenheter avlastats. Ett mycket stort antal frågor har kommit in och besvarats den vägen. Om frågorna inte varit alltför avancerade har detta varit en effektiv och kundvänlig arbetssätt. Har däremot frågorna varit av mera komplicerad art har frågorna många gånger fallit tillbaka på experterna på regeltolkning som redan varit hårt belastade i regelverksprojektet. En frågor- och svar databas skapades som varit tillgänglig för länsstyrelsernas personal och som på så sätt mött behovet av snabba svar.

7.3.1.5 Klarspråkskristallen En extern marknadsanalys genomfördes i januari 2005 som visar på att insatserna tagits emot bra av både konsulter och stödsamordnare på länsstyrelserna. Dessutom som bekräftelse på ett lyckat resultat erhöll Jordbruksverket ett pris kallat ”Lilla Klarspråkskristallen” som utdelas av Justitedepartementets klarspråksgrupp för den insats som gjordes i samband med att ny begriplig information togs fram för det nya gårdsstödet.

68


7.3.1.6 Tvärvillkorsutbildning Ett mål för delprojekt var att jordbrukarna ska ges möjlighet att få reda på vad tvärvillkoren innebär, vilka krav som ställs och vilka åtgärder som bör vidtas för att uppnå tvärvillkoren. I projektet har upparbetats ca 2 300 timmar varav länsstyrelserna bidragit med ca 500 timmar En tryckt informationsbroschyr ”God miljö för gårdens stöd” har tagits fram. Dessutom har en kursplan och lärarhandledningar tagits fram som länsstyrelserna kunnat använda i de kurser som behandlade tvärvillkoren som hölls i början av år 2005. En svårighet projektet haft att arbeta med är EU-kommissionens sena beslut om regelverk för tvärvillkorshanteringen. Dessutom har kontakterna med Naturvårdsverket inte varit de bästa.

7.3.1.7 Kontroll, hantering av verksamhetskrav Målet med projektet var att ta fram förslag på hur de behöriga kontrollmyndigheternas kontroller ska överföras till Jordbruksverket och identifiera vad som krävs för att överföringen sker i enlighet med gällande bestämmelser och så effektivt som möjligt. I projektet har upparbetats 2 000 timmar varav länsstyrelserna svarar för ca 300 timmar. Projektet har tagit fram förslag på hur de behöriga kontrollmyndigheternas kontroller ska överföras till Jordbruksverket och identifierat vad som krävs för att överföringen ska ske i enlighet med gällande bestämmelser och så effektivt som möjligt. Ett rapporteringsformulär för kommunerna har tagits fram. Man konstaterar i projektet att det tagit väldigt lång tid att detaljgranska alla regelverk och att det krävs samsyn från många enheter på Jordbruksverket. Eftersom djurskyddet, som ska in i tvärvillkorshanteringen 2007, har ett komplext regelverk var det angeläget att arbetet med detta kunde börja tidigt.

7.3.1.8 Utvärdering av projekt Gårdsstöd Styrgruppen för projekt Gårdsstöd gav Acandofrontec AB i uppdrag att göra en slutlig utvärdering av projektet. Den byggde på insamlade och analyserade uppgifter från projektet, från externa intressenter och från interna intressenter som inte direkt deltagit i projektet. Utvärderingen utvisade att stor samstämmighet råder kring projektets framgång. Ämnet har varit föremål för diskussion i såväl Jordbruksverkets styrelse som ute på Länsstyrelserna och ute hos lantbrukarna. Det är övervägande positiva kommentarer både till sättet som projektet bedrivits och till de resultat som presterats. Framgångsfaktorer som är speciellt framträdande är: •

Projektets prioritet hos verksledningen

Delaktighet och engagemang hos alla inblandade

Kund- och kvalitetsfokus som ledstjärnor

Samarbetet över gränserna framförallt med Departement, Länsstyrelser och linjeorganisationen inom Jordbruksverket

Förarbetet och den planering som gjordes

Helhetsgreppet att inlemma förändringsarbetet i projektet

Införandet av en utbildningsdatabas 69


IT-projektets arbetssätt och inrättade roller med särskilda ansvarsområden

Medarbetarna och deras kompetens

Punkter med förbättringspotential är bland annat: •

En tydligare beslutsordning mellan projekt och linje fastställd redan från början

Ett bättre omhändertagande av regler kring tvärvillkor och kontroll

Samarbetet med andra myndigheter kan förbättras.

Tydliggöra sambanden mellan de olika delprojekten och arbeta mer aktivt med dessa gränssnitt

Flera av delprojekten kommenterar det utrymme IT-projektet fått men har med tanke på dess storlek viss förståelse för det.

Sammantaget är det mesta som sägs om projektet positivt. Det finns mycket att ta med sig och förvalta för framtiden men även vissa förbättringsförslag är värda att beakta. Slutsatsen är att Jordbruksverket tillsammans med sina samarbetspartner har lyckats bra med att genomföra detta stora projekt inom de ramar som funnits. Man har utvecklat ett brett samarbete som bör ge positiva effekter i vardagsarbetet. Kompetensnivån har ökat hos alla inblandade parter något som är viktigt att ta vara på. Synpunkter har inhämtats från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) och Jordbruksdepartementet. Från Jordbruksdepartementet l ges höga betyg genomgående. Något lägre är värderingen från LRF men man lyfter där fram det fina samarbetet och att projektet varit väl genomtänkt. I utvärderingen anges några exempel på vad som bör tas vara på för framtida projekt och linjeverksamhet: •

Helhetsgreppet med sammanhållet projekt

Tidig samverkan med Länsstyrelserna

Tidig planering

Att involvera utbildnings/införandefrågor inkl informationsansvar

Koordinatorsrollen inom IT-projektet

En tidig utredningsfas för regler, tillämpning

Kontroll och tvärvillkor skulle ha genomarbetats mer

Större tydlighet i gränserna mellan linjen och projektet i t ex vissa beslutsfrågor

Arbetssätt och rutiner som använts inom projektet

En fråga som gäller utvärderingen av projektet och dess värde kan vara om den utfördes vid rätt tidpunkt. Utvärderingen gjordes någon månad innan projektet avslutades och det var därför svårt för utredaren att göra en fullständig uppföljning av budget och upparbetad tid. I utvärderingen antas att kostnaden för projektet kommer att uppgå till ca 83 miljoner kr och en förbrukning av 141 000 timmar. I verkligheten uppgick projektkostnaden totalt till knappt 78 miljoner kr inkluderande länsstyrelsernas kostnader och den upparbetade tiden till 136 300

70


timmar. Utvärderingen innehåller därmed en feluppskattning av kostnaden på 6,5 % och den upparbetade tiden med 3,5 %. Dessutom anges i utvärderingen att 4 500 timmar för bortprioriterade aktiviteter, motsvarande 3 % av projektet, ska föras över till ett förvaltningsprojekt som startar under hösten 2005. Verkligheten kom att visa att enbart det s.k. Landaprojektet som startades under hösten 2005 kom att omfatta ca 15 000 timmar som är Gårdsstödsrelaterade och till detta kommer ytterligare tillkommande projekt motsvarande ca 11 000 timmar, totalt motsvarande knappt 20 % av projekt Gårdsstöd.

7.4 Projekt som tillkommit efter Gårdsstödsprojektet Det har varit svårt att utveckla allt från början i Gårdsstödsprojektet. Alla beslut om reformens utseende var från början inte fattade. Det har under tiden tillkommit frågor och handläggningen har visat på nya behov. Frågor som inte varit möjliga att lösa in Gårdsstödsprojektet har fått lösas i projekt som fått göras i senare projekt.

7.4.1 IT-projekt Landa Projekt Landa startades i augusti 2005 och hade som uppgift att landa gårdsstödsreformen genom att i IT-systemet utveckla nya krav och bortprioriterad funktionalitet, genomföra ändringar och rätta öppna fel. Ett uttalat mål med projektet var att utbetalningen av Gårdsstödet skulle kunna ske den 2 januari 2006. Detta var ett datum som beslutats främst ur ett kundperspektiv men som inte var optimalt ur administrativ synvinkel. Projektet var satt under hård press och styrdes både mentalt och fysiskt med detta datum i blickpunkten. Projektet omfattade totalt drygt 18 000 timmar varav länsstyrelserna svarade för ca 500 timmar. Kostnaden för hela projektet var knappt 13 miljoner kr. I projektet ingick dock delar som inte var Gårdsstödsrelaterade. Det gäller främst återbetalning av kartavgift och automatiskt urval för kontroll. Den upparbetade Gårdsstödsrelaterade tiden stannar därmed på ca 15 000 timmar. Den proportionellt beräknade kostnaden för nyutveckling Gårdsstödet är då 3,1 miljoner kr och förvaltning-Gårdsstödet motsvarar 7,5 miljoner kr. Tabell 7.9 Upparbetad tid projekt Landa i timmar. Verksamhetstid aktivitet Verksamhetstid Systemutveckling

Totalt

Utveckling Gårdsstödet

5 678

9 312

14 990

Kartavgift

487

845

1 332

Kontroll automatiskt urval

639

1 355

1 994

6 804

11 512

18 316

Totalt

Tabell 7.10 Total kostnad projekt Landa i tkr. Landa Intern VU Intern SU Utveckling Gårdsstödet Kartavgift/Kontrollurval Projekt totalt

Konsult

Övrigt

Summa

2 505

680

7 354

36

10 575

554

150

1 626

8

2 338

3 059

830

8 980

44

12 913

71


Projektet avslutades i februari 2006 och man lyckades väl i sitt arbete. Huvuddelen av lantbrukarna fick ut sitt Gårdsstöd den 2 januari 2006. Enligt utvärderingen fanns det både positiva och negativa erfarenheter från projektet. Projektdeltagarna upplevde en stor delaktighet i projektet. Kvalitén på all nyutveckling och förstudier ansågs vara hög och budgeten kunde hållas. Det negativa var bl.a. att några aktiviteter fick prioriteras bort, att verksamhetspersonal hade så mycket arbetet i linjen att de inte alltid hann med projektet, att många projektdeltagare var nya och att det kunde vara rörigt att blanda nyutveckling och förvaltning i samma projekt. Det kan även nämnas att utvecklarna i utvärderingen efterfrågade ett enklare regelverk.

7.4.2 IT-projekt Megapuck Projektet startade i februari 2006 och avslutades i oktober samma år. Projektet hade som mål att skapa ett systemstöd som kan hantera justeringar av stödrätter. Tabell 7.11 Upparbetad tid i projekt Megapuck. Verksamhetstid aktivitet Verksamhetstid

Systemutveckling

Totalt

Nyutveckling Gårdsstödet

1 498

2 232

3 730

Totalt

1 498

2 232

3 730

Tabell 7.12 Upplupen kostnad projekt Megapuck tkr. Megapuck Intern VU Intern SU Konsult

Övrigt

Summa

Nyutveckling Gårdsstödet

760

271

1 430

17

2 478

Projekt totalt

760

271

1 430

17

2 478

Den nedlagda tiden i projekt Megapuck på 3 730 timmar överensstämmer helt med budget för projektet. Av utvärderingen för projektet går att utläsa att projektet fungerat mycket bra och att de bekymmer som funnits haft sin grund i problemet att få tillgång tll verksamhetspersoner från såväl stödrättsenheten som kontrollenheten.

7.4.3 IT-projekt Mjölksocker Projektet startade i februari och avslutades i augusti 2006. Målet för projektet var att utveckla systemstöd som skulle tillse att stödrättsenheten kan hantera EU: s sockerreform och genomföra frikoppling av mjölkbidrag fullt ut. Tabell 7.13 Upparbetad tid i projekt Mjölksocker. Verksamhetstid aktivitet Verksamhetstid Systemutveckling Nyutveckling Gårdsstödet

1 498

1 078

Tabell 7.14 Upplupen kostnad projekt Mjölksocker tkr. Mjölksocker Intern VU Intern SU Konsult Nyutveckling Gårdsstödet

72

451

27

Totalt

982

2 576

Övrigt

Summa

0

1 460


Allt det man föresatt sig att utveckla i projektet har genomförts. Budget har hållits mer än väl eftersom ca 350 timmar inte behövt utnyttjas. Av slutrapporten går att utläsa att man i projektet känt stolthet över det resultat man nått.

7.4.4 IT-projekt Stödrättens livscykel Förstudien genomfördes under hösten 2006 och projektet har genomförts i linjeverksamheten under hösten 2006 och kommer att avslutas i februari 2007. Resursåtgången är uppskattad till 1 395 timmar varav 480 timmar är systemutvecklingstid. Enligt förstudien upptäcktes under hösten och vintern 2006 behov att komplettera systemet för stödrätter. Dessutom upptäckte Megapucksprojektet ytterligare behov. Tio frågor och problem har i förstudien identifierats som rör stödrättens livscykel och som nu ska åtgärdas i det kommande projektet. Tabell 7.15 Upparbetad tid i projekt Livscykel i timmar. Verksamhetstid aktivitet Verksamhetstid Systemutveckling Nyutveckling Gårdsstödet

658

836

Totalt 1 494

7.5 Ytterligare nyutveckling IT-stöd 2007 Eftersom det varit svårt att utveckla alla funktionaliteter från början krävs det ytterligare utveckling även under år 2007. Att ytterligare nyutveckling behövt ske beror främst på: -

Att nya frågor och områden tillkommit i reformen

-

Sent fattade beslut om tillämpning

-

Handläggningen av ärenden visat på behov av nya funktioner

7.5.1 Hantering av indragna stödrätter En förstudie är genomförd under hösten 2006. Avsikten är att projektet ska genomföras under första halvåret 2007. Resursåtgången är uppskattad till 1 059 timmar varav 344 timmar är systemutvecklingstid. Projektet är en rest från Gårdsstödsprojektet. Vissa delar levererades delvis medan andra delar inte utvecklades alls. Dessutom har ytterligare krav tillkommit.

7.5.2 Neddragning av tillstånd GBM Även här har en förstudie genomförts under hösten 2006. Osäkerhet råder i dagsläget om och när projektet måste genomföras. Resursåtgången är uppskattad till 1 083 timmar varav 352 timmar är systemutvecklingstid. Bakgrunden till förstudien är att den övertilldelning av GBM-tillstånd som skedde under 2005 måste justeras. Ett alternativ till att justera stödrätterna är att EU-kommissionen tillstyrker en höjning av de nationella och regionala taken för GBM-tillstånd. En diskussion om detta pågår mellan de svenska myndigheterna och kommissionen. Om svaret blir positivt behöver inte projektet genomföras.

73


7.5.3 Projekt överföringar stödrätter En förstudie genomfördes under hösten 2006. Syftet med detta uppdrag är att se över handläggningsprocessen för överföringar av stödrätter och se vilka krav dessa ställer på ITsystemet, samt möjligheten att skapa en E-tjänst. Tidsåtgången är uppskattad till ca 1 760 timmar. Projektet är planerat att genomföras under år 2007.

7.5.4 Systemförvaltning Utöver nyutveckling av funktioner för hantering av indragna stödrätter, neddragning av GBM-tillstånd och projekt överföringar återstår ett stort antal aktiviteter som kommer att genomföras inom förvaltningen 2007. Det rör sig om aktiviteter som hanteras av stödrättsenheten och gårdsstödsenheten. Störättsenheten har under 2007 behov av ytterligare 2 800 timmar systemutveckling och gårdsstödsenheten ca 4 000 timmar. Det rör sig mestadels om aktiviteter som inte var kända vid reformens genomförande utan som har kommit till i efterhand på grund av tillkommande regler. Förvaltningsbehovet av IT-systemen på gårdsstödsenheten och stödrättsenheten under år 2008 – 2009 uppskattas till ca 3 000 timmar per år för att år 2010 minska till 2 500 timmar.

7.6 Totala utvecklingskostnader Gårdsstödet

för

införandet

av

Nedan följer en tabell över de projekt som drivits av Jordbruksverket inför införandet av den nya gårdsstödsreformen från föreberedelsarbetet som startade år 2002 till planerade projekt under år 2007. Den totala kostnaden ligger runt 100 miljoner kr. En mindre del av de aktiviteter som genomförts inom nyutvecklingen av gårdsstödssytemet hade varit tvungna att genomföras även om de gamla stödsystemen, arealbidrag och djurbidrag, funnits kvar men då i mindre skala. Likaså ingick i Gårdsstödsprojektet vissa delar som normalt ligger i den löpande verksamheten som hantering av SAM-blanketten.

74


Tabell 7.16 Totala kostnader införande av gårdsstödsreformen tkr., timmar och timkostnad SJV. Aktivitet Uppl. Återst. Totalt SJV Länsstyrelsen Totalt SJV SJV Förberedelser –03

7 053 tkr

7 053 tkr

Projekt Gårdsstöd

74 854 tkr

74 854 tkr

2 500 tkr

77 354 tkr

128 700 t

128 700 t

7 600 t

136 300 t

10 575 tkr

10 575 tkr

146 tkr

10 721 tkr

14 545 t

14 545 t

445 t

14 990 t

2 478 tkr

2 478 tkr

2 478 tkr

(664 kr/tim)

3 730 t

3 730 t

3 730 t

Mjölksocker

1 460 tkr

1 460 tkr

1 460 tkr

(566 kr/tim)

2 576 t

2 576 t

2 576 t

822 tkr

822 tkr

1 494 t

1 494 t

(581 kr/tim) Landa (727 kr/tim) Megapuck

Stödrättens livscykel (550 kr/tim)

1 494 t

7 053 kr

Indragn. Stödrätter

582 tkr

582 tkr

582 tkr

(550 kr/tim)

1 059 t

1 059 t

1 059 t

Neddragning GBM

595 tkr

595 tkr

595 tkr

(550 kr/tim)

1 083 t

1 083 t

1 083 t

Överför. stödrätter

968 tkr

968 tkr

968 tkr

(550 kr/tim)

1 760 t

1 760 t

1 760 t

2 145 tkr

98 387 tkr

Totalt

96 242 tkr

2 646 tkr

101 033 tkr

(550 kr/tim är en beräknad schablonkostnad)

7.7 Administrationskostnader 2003 - 2005 Redan i de två förstudierna som genomfördes under främst år 2003 så gjordes beräkningar på hur den nya reformen skulle slå kostnadsmässigt mot administrationen på främst Jordbruksverket och länsstyrelserna. Under hösten 2003 framstod en blandmodell som en variant, som även kallas ”hybridmodellen”. Den kostnadsberäkning som gjordes hösten 2003 visas nedan. I följande tabell 7.17 anges verkligt utfall för åren 2004 – 2005. Basår för tillkommande administration är år 2003. I tabell 7.18 redovisas de kostnader som redovisats årligen av Jordbruskverket och länsstyrelserna enligt Jordbruksverkets rapporter ”Svenska myndigheters kostnader och åtgärder i samband med hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond” respektive år.Jordbruksverkets kostnader för projekten i införandefasen har vida överskridit verkets totala merkostnader för respektive år. Anledningen till att merkostnaderna inte blivit 75


högre än vad som redovisas i tabell 18 är att en omfördelning av personal skett inom området där främst landsbygdsavdelningen men även kontrollavdelningen släppt personal till utvecklingen av gårdsstödet. Likaså har vissa stöd försvunnit i och frikopplingen. Vissa djurbidrag har fallit bort och andra minskat i omfattning. Tabell 7.17 Förväntade kostnader enligt ”Förstudie 2”, hybridmodellen. Hybridmodell 2004 2005 IT-investering

2006

40 600

Förvaltning IT-system

3 694

2 461

Administration tillkommande SJV

29 149

12 357

- 2 871

Administration tillkommande lst.

16 000

30 800

1 900

Tabell 7.18, Den totala administrationskostnaden för jordbrukarstöd 2005 i tkr Myndighet / År

2003

2004

2005

Jordbruksverket

154 000

182 000

169 000

Länsstyrelserna

265 000

265 000

288 000

Totalt

419 000

447 000

457 000

Tabell 7.19 Verkliga kostnader (utgifter) utfall i tkr (tillkommande basår = 2003) Hybridmodell 2004 2005 IT-investering 2004 – 2005 SJV

28 000

26 000

Förvaltning IT-system SJV

4 500

2 000

Administration tillkommande SJV

- 200

- 6 400

Administration tillkommande lst.

0

23 000

Totalt tillkommande SJV + Lst

32 300

44 600

Totalt SJV + Lst 2003 = 419 000

451 300

463 600

I tabell 19 ingår i ”Totalt SJV + Lst” för år 2004 och 2005 förutom samtliga kostnader för jordbrukarstöden som redovisats i respektive års rapport (Svenska myndigheters kostnader och åtgärder i samband med hanteringen av olika EG-stöd finansierade från EG:s jordbruksfond) även de lån som tagits respektive år. För år 2004 upplånades 4 228 tkr och för år 2005 upplånades 6 585 tkr. Kostnaderna för 2006 finns inte framräknade men det kan dock konstateras att kostnaden för fältkontroller ökat högst väsentligt motsvarande ca 38 %. Kostnadsökningen kan anses vara delvis Gårdsstödsrelaterad men beror främst på de ökade kontrollfrekvenser.

76


7.8 Slutsatser administration Införandet och genomförandet av den nya jordbruksreformen som administrerats av Jordbruksverket och länsstyrelserna får beteccknas som mycket lyckosamt. De flesta lantbrukarena, nära 90 %, fick sitt gårdsstöd utbetalt vid första utbetalningstillfället den 2 januari 2006.

7.8.1 Kostnader Trots att arbetet med införandet av Gårdsstödsreformen och genomförandet av första året med ansökningar om Gårdsstöd har varit mycket omfattande har den största delen av arbetet genomförts av befintliga resurser på Jordbruksverket och länsstyrelserna. Samtliga projekt som rör Gårdsstödsreformens införande har totalt kostat drygt 100 miljoner kronor. Till detta kommer det arbete respektive länsstyrelse genomfört ute i sina län. Den totala merkostnaden på grund av reformen jämfört med år 2003 blev under år 2004 ca 32 miljoner kr och år 2005 ca 45 miljoner kr. Under år 2004 var det främst Jordbruksverket som till nära nog 100 % drog på sig merkostnaden medan länsstyrelserna år 2005 svarade för ca 50 % av merkostanden. Uppgifter som gäller merkostnader för år 2006 finns ännu inte tillgängliga. Regeringen gav under åren 2004 och 2005 extra anslagsmedel till Jordbruksverket och länsstyrelserna. Jordbruksverket tilldelades totalt 52,6 miljoner kronor och länsstyrelserna 51,6 miljoner kronor i tilläggsanslag.

7.8.2 Framgångsfaktorer Några framgångsfaktorer som Acandofrontec AB pekade på i utvärderingen av gårdsstödsprojektet och som kan gälla hela införandet av gårdsstöd bör särskilt lyftas fram: -

Ledningen på Jordbruksverket har redan från början prioriterat arbetet med införandet av det nya gårdsstödet.

-

Verksledningen prioriterade budgetmedel för arbetet med införandet

-

Föreberdelsearbetet där Jordbruksverket försökt att ligga i framkant ända sedan reformen började diskuteras av EU-kommissionen under år 2002 i samband med den stundande halvtidsöversynen av Agenda 2000. Jordbruksverket har hela tiden försökt att ta egna initiativ för att om möjligt ligga steget före diskussioner och beslut i Bryssel. Ambitionen har varit att i tid ta fram bra underlag som visar på konsekvenser för både lantbrukssektorn och myndigheternas administration.

-

Det nära samarbetet mellan Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och fokusgrupper med lantbrukare. Departementet och verket har haft ett nära samarbete för att ta fram underlag och vid deltagande i olika expertkommittéer och arbetsgrupper inom EU. Länsstyrelserna har i hela införandefasen varit delaktiga i utvecklingen av nya IT-system och rutiner för handläggning samt vid framtagning av broschyrer och blanketter. Lantbruksdirektörsgruppen och representant från LRF har ingått i en referensgrupp som fortlöpande diskuterat och informerats om hur arbetet fortskrider. LRF har dessutom haft möjlighet att yttra sig över olika frågor under arbetets gång.

-

Personalen på Jordbruksverket och länsstyrelserna och inblandade konsulter har arbetat med stor entusiasm och har hela tiden haft för ögonen att klara det

77


beting som ålagts var och en. Arbetet har många gånger utförts under stark tidspress och utan stora insatser hade inte resultatet blivit det vi kan se idag.

7.8.3 Vad kunde ha fungerat bättre? När ett stort arbete summeras är det trots konstaterandet att införandet av Gårdsstödsreformen varit en framgång rent administrativt ändå oundvikligt att finna delar som kunnat hanteras på ett annat sätt för att nå högre effektivitet. Genom att peka på sådana punkter kan man möjligen dra lärdom inför framtiden och därmed undvika att göra om samma misstag. Nedan följer ett antal punkter som föranlett en reflektion så här i efterhand.

- Hade ett svenskt val med en senareläggning av införandet med ett eller två år inneburit en förenklad administration? Det hade varit en stor fördel att kunna utveckla ett system där hela regelverket varit klart vid projektstart. Det borde ha inneburit att man kunnat utnyttja resurserna mera effektivt genom att alla kravställning kunnat göras redan innan resurstilldelning. Frågan är dock om den svenska regeringen i ett sådant läge ändå avvaktat med att fatta de nationella beslut som krävdes och då hade möjligen läget ändå varit nästan detsamma fast ett år senare. Om det nu ändå varit ett plus att skjuta på reformen något år för utvecklingen av system så hade det varit ett minus när det gäller hanteringen av företag som bytt ägare eller arrendator under ytterligare ett år efter referensperioden. Eftersom ca 5 000 företag byter ägare varje år hade administrationen av överlåtelser fördyrats avsevärt. EU-kommissionen borde redan i början av år 2004 beslutat att referensperioden skulle omfatta åren 2001 – 2003 istället för åren 2000 – 2002. Det hade fått till följd en mera aktuell fördelning av bidragen nationellt, regionalt och för den enskilde lantbrukaren. Det hade även inneburit en mindre administration för överföringar mellan gamla och nya företag.

-

Är det viktigaste att hålla budget eller att leverera? Budgeten för hela projekt Gårdsstöd har hållits med råge, ca 17 miljoner kr billigare än ursprunglig budget. Däremot har IT som är ett delprojekt kostat ca 13 miljoner kr mera än vad som budgeterades från början. Trots att medel fördelats om inom projektet till förmån för IT har ett stort antal restaktiviteter funnits då projektet avslutades. Anledningen till att ytterligare medel inte kunnat föras över till IT beror på att de personella resurserna inte kunnat fördelas om på motsvarande sätt.

-

Varför så många restaktiviteter i projekt Gårdsstöd? Anledningen var naturligtvis att regelverket inte var fastlagt när projektet startade och att det kom till nya aktiviteter under resans gång och att andra därför prioriterades ned. Dessutom har det varit brist på verksamhetspersonal som kunnat se komplexiteten i regelverket och som kunnat ställa kraven från början.

- Varför drabbades IT-utvecklingen av stödrätterna särskilt hårt med många restaktiviteter? Ett exempel på hur det kan gå när det varit brist på verksamhetspersonal som har kunskap om regelverket och kunnat se dess konsekvenser och som även kunnat ställa krav och testa IT-lösningar. Verksamhetspersonalens andel i ITutvecklingen av stödrätterna har endast motsvarat ca 5 % av den nedlagda 78


tiden medan motsvarande för andra delar i IT-utvecklingsprojektet var ca 13 % verksamhetspersonal. I själva verket kanske det var så att utvecklingen av stödrätterna skulle ha krävt en betydligt större andel verksamhetspersonal än utvecklingen av IT-systemet för Gårdsstöd eftersom komplexiteten var betydligt större för stödrätterna. En orsak kan vara att tillräckligt med personal inte avsattes i tid för just stödrätterna.. En annan orsak kan vara att utvecklingen av Jordbruksverkets egna system (IT-system för stödrätter) prioriterats ned i hela förberedelsearbetet till förmån för de system länsstyrelserna hanterar (IT-system för Gårdsstöd).

- Är sättet att genomföra projekt i form av time-boxar

en bra lösning?

Det är säkert ett bra sätt för att få struktur över arbetet och att i viss mån sätta press på deltagarna för att nå det uppsatta målet. De flesta time-boxar har lyckats mycket väl i sitt arbete. I vissa time-boxar kan det möjligen vara så att de drivits lite på halvfart i början och att tempot och kraven stegrats alltmer ju närmare time-boxens slutdatum man kommer. En brist som nämnts i detta sammanhang är att verksamhetspersonal ibland känt press att godkänna ett tvivelaktigt utvecklat eller testat resultat för att inte äventyra själva timeboxen. Kvalitén på de delar som produktionssätts kan därmed vara bristfällig.

- Blev handläggarstödet för stödrätter ett misslyckande? Det fanns en tanke och en ambition redan från början att tidigt skapa ett handläggarstöd för stödrätter. Det verkar dock som att detta blev mindre användbart eftersom det varit svårt för stödrättsenheten att tillämpa i sin dagliga hantering av ärenden. Handläggarstödet skapades tidigt i Gårdsstödsprojeketet innan hela regelverket var fastställt vilket innebar att det var svårt att sätta sig in i hur ett ärende skulle hanteras. Detta gällde bland annat tilldelningen ur den nationella reserven. När handläggarstödet utvecklades för stödrätterna sneglades nog mera på hur länsstyrelsen hanterar sina ärenden än hur hanteringen var på Jordbruksverket för t.ex. hanteringen av stödrätter för am- och dikor och tackor. Stödrättsenheten har därför fått uppfinna sitt eget handläggningssystem efter hand som handläggningen pågått.

-

Har ordinarie verksamhet med stödhanteringen fått stå tillbaka för införandet av gårdsstödsreformen? På grund av att så många verksamhetspersoner från stödavdelningen, landsbygdsavdelningen och kontrollenheten var engagerade i Gårdsstödsprojektet så påverkades det ordinarie arbetet med 2004 års ansökningsomgång av LBU-stöden och de gamla direktstöden högst väsentligt. IT-support till länsstyrelserna och möjlighet att få kontakt med nyckelpersoner på Jordbruksverket var tidvis mycket begränsad. Dessutom ställdes ett antal kurser in, bland annat kontrollkurserna för vissa stöd. Handläggning av vissa ärendetyper fick skjutas på framtiden. Trots dessa brister får det ändå anses att utbetalningarna av bidrag lyckades väl.

- Har IT-förvaltningen minskat/kommer att minska i den grad som förutspåddes? Investeringen i nya IT-system och förvaltningen har gått in i vartannat från år 2006 och där finns ingen knivskarp gräns. På kort sikt har ITförvaltningen/utvecklingen inte minskat utan istället ökat och så lär nog vara

79


fallet över åtminstone år 2007. Från och med 2008 då de flesta ”barnsjukdomarna” i det nya systemet är åtgärdade borde det finnas förutsättningar för en IT-förvaltning som har en lägre kostnad än vad som var fallet 2003 innan nya jordbruksreformen påverkade. Förväntningarna i ”Förstudie 2” som genomfördes under hösten 2003 var att IT-förvaltningen skulle vara lägre redan år 2006 jämfört med år 2003. Att denna förväntan inte uppfylls beror mestadels på komplexitet i regelverket och att nya krav kommit till under utvecklingens gång. -

Vad blev det av den webb-lösning kommunerna skulle använda för att rapportera in kontrollresultat från tvärvillkorskontroller till Jordbruksverket? Inom projekt Landa genomfördes en förstudie som tog fram aktiviteter för att fånga upp kommunernas tvärvillkorsrelaterade kontrollresultat elektroniskt. En IT-funktion för detta byggdes klart men togs aldrig i drift, främst på grund av problem i gränssnittet mellan den nya funktionen och den valda säkerhetslösningen (e-legitimation). Tanken är nu i stället att det i framtiden ska vara möjligt för kommunerna att rapportera in kontrollresultat avseende miljö, foder, livsmedel och djurskydd på jordbruksföretag via den nya databasen ”Fanny” som planeras sättas i drift under sensommaren eller hösten 2007.

-

Vad hände med utveckling av statistikrapporter i DAWA som skulle användas av bl.a stödrättsenheten och gårdsstödsenheten vid rapporteringar av uppgifter till EU-Kommissionen? Ett särskilt projekt, skilt från alla projekt som föregick införandet av gårdsstödet, arbetade under 2005 och 2006 med att förbättra statistikdatabasen DAWA. I det arbetet ingick även att producera data som skulle användas av stödrättsenheten och gårdsstödsenheten för bland annat statistikrapportering till EU-kommissionen. DAWA-projektet slutfördes inte och dessa funktioner sattes inte i produktion. De nödvändigaste uppgifterna har därför tagits fram på sedvanligt sätt via hämtningar från olika databaser medan andra delar tills vidare har fått prioriteras bort helt och hållet.

-

Varför är administrationen av det nationella kuvertet så kostsam? Det nationella kuvertet utgör 0,45 % av Sveriges totala nationella tak, en summa motsvarande ca. 28 miljoner skr per år. Dessa medel ska fördelas över två olika stöd, stöd för kvalitetscertifiering och stöd för mervärden i jordbruket. I det senare stödet ansöktes 2005 till ett belopp av ca. 700 000 skr. Resterande del upp till takbeloppet har betalats ut som stöd för kvalitetscertifiering. Ett IT-stöd utvecklades inom projekt Landa och som krävde 2 500 timmar vilket motsvarar en initial kostnad på ca 1,8 miljoner kr. Därtill kommer verksamhetspersonal på länsstyrelser och Jordbruksverket för att för att klara den årliga hanteringen med ansökan, handläggning, kontroll och utbetalning. Regelverket runt dessa stöd och användandet av det nationella kuvertet är oerhört snårigt och ger därmed en mycket kostsam hantering per utbetald krona.

80


7.8.4 Nya reformer - vad finns att lära inför framtiden? Det är oerhört viktigt att vara med i det gemensamma EU-arbetet på ett mycket tidigt stadium för att få förståelse för vilka effekter nya förslag kan få och även kunna påverka och förhindra att onödigt krångliga regler fastställs i grundförordningar och tillämpningsförordningar. I denna rapport har tidigare sagts att Sverige har varit framgångsrika i det arbetet under utformandet av gårdsstödsreformen och det stämmer när vi tittar på hur arbetet bedrivits från år 2003 och fram till sjösättningen av reformen. Idag kan man ändå se att det förslag till reform som EU-kommissionen lade fram under år 2002 borde ha analyserats mer. Jordbruksverket skrev under hösten 2002 en rapport och det var nog vid den tidpunkten som ett större arbete borde ha startat för att de svenska myndigheterna tidigt skulle kunna vara med och påverka de förslag och beslut som sedan följde i rask takt. Möjligen hade en del besvärande detaljer i regelverket kunnat undanröjas i kommittearbetet om medvetenheten funnits hos de svenska myndigheterna om dess följder. Exempel på detta kan vara tillämpningar som rör s.k. ”hitteskiften” och GBM-tillstånd. Det är därför angeläget att arbetet i den förestående ”Hälsokontrollen” och då andra större förändringar aviseras får högsta prioritet på både departemts- och verksnivå. Oväntade konsekvenser och onödigt höga administrationskostnader bör därmed så långt som möjligt kunna undvikas.

7.9 Effekter för lantbrukarna Nya reformer innebär alltid ett merarbete och den administrativa bördan för lantbrukarna ökar därmed oftast på kort sikt. Hos många lantbrukare väcks intresset av nyheter tidigt och det är då viktigt att Jordbruksverket och länsstyrelserna kan svara upp mot det informationsbehov som finns. Vid införandet av den nya jordbruksreformen så har kundfokuseringen från myndigheterna varit större än någon gång tidigare. Detta har fått till följd att information förmedlats så snart det varit möjligt via informationsbroschyrer, nyhetsbrev, länsstyrelsernas informationsblad, artiklar i lantbrukspressen eller via webben. Dessutom har länsstyrelserna anordnat ett stort antal informationsträffar om nyheter ute i länen. Av de enkäter som genomförts kan slutsatsen dras att informationsinsatsen varit lyckad och att de allra flesta fått den övergripande information de behöver. När den övergripande informationen presenterats är det upp till varje lantbrukare att omsätta vad nyheterna kommer att innebära för hans företag och i förlängningen är slutresultatet en ansökan om stöd. Hur har då denna fas påverkats av den nya reformen och hur mycket kan den administrativa bördan ha ökat? Som väntat har tiden för att genomföra en ansökan ökat under år 2005, som var det första året med den nya jordbruksreformen, ett år då även de så kallade stödrätterna skulle fastställas som ska gälla under flera år framöver. Det var alltså ett särskilt viktigt år för att komma rätt från början. Mycket tid har därför gått åt till att räkna fram vilken lösning som är den bästa för just detta företag. Frågorna har många gånger varit av så komplicerad art att man måste ha hjälp av på området professionella konsulter. Det största konsultföretaget, LRF-konsult, har kunnat räkna fram att antalet konsulttimmar för EU-stöd ökat mellan år 2004 och 2005 med dryga 25 %. Dels beroende på att kundunderlaget ökat något men främst beroende på att det komplexa regelverket gett upphov till ökad rådgivning till många lantbrukare för att finna den mest lönsamma hanteringen av stödrätter och ansökan om gårdsstöd.

81


Hushållningssällskapet har gjort en detaljerad analys vid några kontor av hur antalet rådgivningstimmar förändrats under åren 2001 t o m år 2006. Det kan konsternas att företag med växtodling och mjölkföretag som inte gjort någon uppdelning eller sökt ur den nationella reserven endast ökat antalet konsulttimmar marginellt. Däremot har mjölkföretag och köttföretag som både gjort en uppdelning och sökt ur nationella reserven fördubblat sitt behov av konsulthjälp. Vidare kan konstateras att en återgång sker år 2006 till en nivå som närmar sig 2004 års nivå för utnyttjande av konsulttimmar. Analysen visar även att de år då stora förändringar sker i regelverken väsentligen påverkar behovet av konsultation. År 2001 var första året i det förra LBU-programmet vilket innebar en ansenlig konsulttid. Under åren 2002 till 2004 reducerades behovet för att sedan öka kraftigt till 2005. Under 2006 sker en återgång men med tanke på de stora förändringar som sker 2007 i LBU-programmet och då även frikopplingen av mjölkgenomförs kan antalet konsulttimar möjligen öka något igen. Tabell 7.20 Procentuell förändring konsulthjälp år 2001 - 2006 2001 2002 2003 2004 Konsult 1 kunder, antal tim per 3,76 3,76 3,1 3,39 Index 2001 = 100 100,0 100,0 82,4 90,2 Konsult 2 kunder, antal tim per Index 2001 = 100

2001 5,21 100,0

2002 3,46 66,4

2003 3,69 70,8

2004 3,70 71,0

2005 5,59 148,7

2006 3,46 92,0

2005 6,33 121,5

2006 4,60 88,3

Tabell 7.21 Medelvärde konsulthjälp i timmar för ca 125 jordbruksföretag 2006. 2001 2002 2003 2004 2005 Mjölk, ej delat, ej NR 3,05 3,10 2,50 2,60 2,65 Index 100,00 101,6 81,97 85,25 86,89 Mjölk, delat, ej NR 2,80 3,35 2,65 2,75 3,55 100,00 119,6 94,64 98,21 126,7 Mjölk, delat, NR 4,30 4,45 4,10 4,60 8,50 100,00 103,4 95,35 106,9 197,6 Kött, ej delat, NR 3,30 3,35 2,75 3,40 5,10 100,00 101,5 83,33 103,0 154,5 Kött, delat, NR 5,35 4,55 3,50 3,60 8,15 100,00 85,05 65,42 67,29 152,3 Växtodling 3,55 2,25 2,25 2,26 2,80 100,00 63,38 63,38 63,66 78,87 Mjölk 5,96 4,85 4,90 5,05 5,35 100,00 81,38 82,21 84,73 89,77 Kött, dikor 6,11 3,28 3,91 3,80 10,83 100,00 53,68 63,99 62,19 177,2

år 2001 – 2006 2,85 93,44 2,85 101,7 5,15 119,7 2,65 80,30 3,80 71,03 3,10 87,32 5,15 86,41 5,55 90,83

Totalt har 4 200 av Sveriges ca 85 000 stödsökare år 2005 ansökt ur den nationella reserven för stödrätter. Dessutom delades ca 1 600 företag upp under 2005 för att optimera värdet på stödrätterna. Det innebär i praktiken att ca 3 200 företag var inblandade i uppdelningarna. Det ska i sammanhanget sägas att Hushållningssällskapet bland sina kunder haft en betydligt 82


större andel företag som sökt ur nationella reserven eller delat upp sitt företag än vad som är representativt för hela den samlade lantbrukarkåren. Det innebär att normalföretaget inte haft alls den ökning av den administrativa bördan som konsultföretagen redovisar eftersom många företag inte alls anlitat hjälp utan skött sin ansökan på egen hand utan tanke på eller möjlighet till optimering av stödrätter och ansökan. Slutsatsen är att komplexa och svårbegripliga regelverk alltid innebär en stor belastning på lantbrukaren och att hans administrativa börda ökar dels för ökad konsulttid och dels för tid som krävs för att ta in all information som ges via informationsmaterial från myndigheter och tidningsartiklar. Ur lantbrukarens synpunkt är enklare regelverk givetvis att föredra.

83


8 Fältkontroller Ett av de övergripande målen med reformen var att stödsystemen skulle bli enklare att hantera både för administrationen och för jordbrukaren. En enklare administration omfattar både handläggningen av ärenden men också att fältkontrollerna blir enklare att genomföra med en minskad tidsåtgång. För jordbrukarna bör ett enklare och tydligare system innebära att andelen konstaterade avvikelser minskar.

8.1 Arealbaserade kontroller Gruppen arealbaserade kontroller omfattar alla de stöd som är knutna till åker- resp. betesmark. Kontrollerna har sedan införandet av LBU-programmet 2001 genomförts så att alla stöd som jordbrukaren sökt på sina skiften har kontrollerats samtidigt. Kontrollanten har i sitt protokoll fått alla stödvillkor presenterade skifte för skifte. För samtliga stöd gäller att arealen och grödan ska kontrolleras och därefter finns det stödspecifika villkor som ska kontrolleras. En effekt att samla alla stödvillkor som gäller skifte för skifte är att kontrollpunkter som är gemensamma för två eller flera stöd endast behöver presenteras en gång. Det har också inneburit att om ett stöd försvunnit eller tillkommit har det påverkat det totala antalet kontrollpunkter i mindre omfattning. Ett sätt att göra en uppskattning om kontrollerna har blivit enklare eller mer komplicerade att genomföra är att jämföra antalet kontrollpunkter för de stöd som frikopplades och det nya frikopplade stödet.

8.1.1 Arealersättning och foderareal Det arealbaserade stöd som försvann genom frikopplingen var arealstödet. I och med att kopplingen mellan djurstöden och foderareal upphörde att gälla försvann även kontrollen av foderareal. Eftersom gårdsstödet berättigar till stöd både för åker- och betesmark bör man vid en jämförelse mellan kontrollens omfattning före och efter frikopplingen inkludera foderarealen i denna jämförelse. Kontrollen av arealersättning omfattade både kontroll av den odlade grödan men också uttagen areal. 2003 omfattade kontrollen av arealersättning 19 st. kontrollpunkter och för foderareal 5 kontrollpunkter, se tabell 7.1. Det innebär totalt 24 st. kontrollpunkter men där 2 st. förekommer två gånger (417 och 418).

85


Tabell 8.1. Antal kontrollpunkter för arealersättning och foderareal Kontrollområde Kontrollpunkt Arealersättning

417 Annat ägoslag (ha)

415 A Utsäde ej OK, Oljeväxt (ha)

418 Annan gröda (ha)

440 A Övriga arealvillkor ej OK (ha)

301 M Ihopsamlad växtmassa 514 S M Gödsling ej OK (ha) ej OK (ha) 304 M Fånggröda på träda ej 516 S M Kem. bekämpning ej OK OK (ha) (ha) 405 A Ensilering ej OK (ha)

543 M Utsäde ej OK (ha)

408 A S Enligt lokala normer

544 M Tidigaste jordbearbetning ej OK, datum (ha)

409 A Odlingen (tillväxt ej OK) (ha)

avbruten 545 M Sådd av fånggröda ej OK (ha)

410 A Skörd på uttagen areal ej 302 Total avvikelse miljövillkor (ha) OK (ha) 413 A Underhåll av träda ej OK 482 Total avvikelse (ha) (arealersättning) (ha)

arealvillkor

414 A Växtföljdsskifte ej OK (ha) Foderareal

417 Annat ägoslag (ha)

412 A Tvåårlig användning ej OK (ha)

418 Annan gröda (ha)

483 Total avvikelse arealvillkor, foderareal (ha)

404 A Djurvillkor ej OK (ha) Vid genomgång inför frikopplingen identifierades några kontrollpunkter som helt skulle försvinna. Två exempel på det är kontrollpunkt ”405 A Ensilering ej OK (ha)” och ”408 A S Enligt lokala normer”. För andra kontrollpunkter gällde att de skulle förändras något, försvinna från kontrollen av gårdsstödet med samtidigt gälla för kontrollen av skötselkraven. I det praktiska genomförandet av kontrollerna såg vi inga större förändringar, även framöver måste fältarbetet omfatta verifiering av areal, gröda (p.g.a. de särskilda tillstånden som är kopplade till vissa stödrätter) samt skötsel av marken.

8.1.2 Gårdsstödet Gårdsstödet kontrolleras liksom för arealersättningen och foderarealen tillsammans med de arealbaserade miljöersättningarna. De stödrelaterade kraven som ställs på jordbrukaren för att få gårdsstöd har minskat men samtidigt har införandet av tvärvillkoren och då främst skötselkraven inneburit att de krav som tidigare enbart var kopplade till skötsel av trädan nu gäller för all åkermark. På betesmarken finns två skötselkrav, krav på att marken inte får vara igenvuxen och att den ska betas. Det har alltså skett en förflyttning av krav som tidigare var kopplade till arealstödet eller foderarealen till tvärvillkoren.

86


Som en effekt av införande av tvärvillkoren har ytterligare ett krav kommit till och det är att jordbrukaren ska sköta alla sin mark. Det gäller oavsett om marken finns upptagen i ansökan eller inte. Skälet till detta krav är att jordbrukaren inte ska kunna undanhålla mark som inte sköts enligt tvärvillkoren. I och med att alla mark ska vara med så måste kontrollanten kontrollera att så är fallet, vilket i sin tur har inneburit krav på kontrollpunkter för att stämma av detta (s.k. ”hitteskiften”). Antalet kontrollpunkter som var aktuella att kontrollera för gårdsstödet 2005 var 4 stycken, för tvärvillkoren 5 stycken och ”hitteskiften” 6 stycken, se tabell 7.2. Det innebär totalt 15 stycken kontrollpunkter. Tabell 8.2. Antal kontrollpunkter för gårdsstöd, tvärvillkor (skötselkrav) och hitteskiften Kontrollområde Kontrollpunkt Gårdsstödet

410 S Skörd på uttagen areal ej 484 Total avvikelse arealvillkor, OK gårdsstödet 418 Annan gröda

Tvärvillkor

555 S Skiftesstorlek ej Ok

50 TV Tvärvillkor allmänt OK 553 TV Stark igenväxning (ha) (-/N) 304 TV Fånggröda ej ok (ha)

554 TV Underhåll av åkermark ej OK (ha)

503 TV Bete/skörd ej Ok (ha) Hitteskiften

304 TVH Fånggröda ej ok (ha)

554 TVH Underhåll av åkermark ej OK (ha)

503 TVH Bete/skörd ej Ok (ha) 600 H Total åkermark (ha)

odeklarerad

areal

553 TVH Stark igenväxning 601 H Total (ha) betesmark (ha)

odeklarerad

areal

Antalet kontrollpunkter har alltså minskat men ser vi på det praktiska genomförandet kan vi inte se några större effekter. Den enskilt största anledningen till detta är att de krav som kommissionen ställer på mätnoggrannhet, att mäta in odlingshinder och att skiftesgränserna ska verifieras innebär att kontrollanten ändå måste gå runt skiftet, vilket är det som tar mest tid. En kontrollpunkt som kommit till och som är komplicerad att kontrollera är skötselkravet som omfattar igenväxning på betesmark. Erfarenheten från betesmarkstödet inom LBUprogrammet är att kontroll av betesmarker är mer tidskrävande än andra kontroller. En korrekt bedömning av igenväxningen på ett skifte tar tid. I ansökningarna som jordbrukarna lämnade in 2005 fanns 43 000 ha helt ny betesmark eller nygammal mark (mark som inte ingått i någon stödansökan sedan 2001). Flera av dessa har varit kraftigt igenvuxna och därigenom resulterat i tidskrävande kontroller.

8.1.3 Kravet på att all mark ska deklareras I rådets förordning (EG) nr 1782/2003 artikel 5 regleras att all jordbruksmark ska hållas i god jordbrukshävd och att miljön bevaras. I de fall som jordbrukaren inte har deklarerat all areal ska det totala direktstödet minskas med upp till 3 % beroende på hur allvarlig förseelsen är. Detta regleras i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004. Detta krav innebär att förutom 87


att kontrollen ska omfatta all den mark som finns i ansökan, ska kontrollanten också försäkra sig om att jordbrukaren har tagit med all mark i sin ansökan som denne har förfogande över. I den blockdatabas som finns uppbyggd finns inga uppgifter om vem som äger eller arrenderar marken. Det finns inte heller något annat register som ger tillgång till dessa uppgifter fullt ut. Det sätt som nu har använts är att kontrollanten, om denne vid fältbesöket upptäcker några skiften som rimligen borde tillhöra jordbrukaren och därmed vara med i ansökan, får fråga jordbrukaren om denne har brukningsrätt över skiftet. Svårigheten med det här är att många skiften är arrenderade och dessa kan ligga tillsammans med andra skiften som tillhör någon annan. Det innebär att det endast är i mycket uppenbara fall som kontrollanten har möjlighet att få en uppfattning om det finns något skifte som borde ha varit med i ansökan. En ytterligare brist är, att i de fall som jordbrukaren inte vill sköta ett skifte, så kan man med mycket enkla medel arrendera ut skiftet till någon som inte söker stöd. Vilket i sin tur innebär att jordbrukaren undgår kravet. Slutsatsen av detta är att kravet i sig självt är ganska verkningslöst eftersom det är mycket enkelt, med god insikt i regelverket, att kringgå kravet. Det är dessutom svårt att kontrollera eftersom det saknas material att göra kontrollen emot.

8.1.4 Utfallet av fältkontrollerna En förhoppning som fanns inför införandet av gårdsstödet var att ersättningsformen och därmed stödvillkoren skulle bli enklare att förstå för jordbrukarna, vilket i sin tur skulle leda till att de konstaterade avvikelser skulle minska vid fältkontrollerna. Ett sätt att utvärdera om så är fallet är att jämföra kontrollstatistiken från 2003 med 2005. Eftersom stödvillkoren skiljer sig mellan stöden är det inte möjligt att ta fram ett fullständigt jämförelsematerial mellan utfallet från 2003 och 2005 års fältkontroller. Den statistik som finns tillgänglig omfattar utfallet av 2003 och 2004 års stödkontroller utifrån de stödvillkor som då var aktuella för arealersättningen och foderareal samt utfallet från 2005 års kontroller för gårdsstödet. Inför kontrollsäsongen 2005 gjorde kontrollenheten en ny körning av utfallet av 2004 års kontroller. Vid denna körning gjordes vissa justeringar av materialet. Justeringarna innebar att vid sammanställningen av kontrollresultatet bortsåg vi från de stödvillkor som inte skulle vara aktuella i gårdsstödet. Dessa uppgifter har använts som en ”brygga” mellan de olika stödsystemen när utfallet från 2003 års kontroller av arealersättning och foderareal har jämförts med 2005 års gårdsstödskontroller. Tabell 8.3. Utfallet av fältkontroller 2003 – 2005, alla kontroller Arealersättning inkl. foderareal Arealersättning inkl. foderareal - justerad

Gårdsstödet

2003

2004

2004

2005

Avvikelse (%), antal brukare

40,0

42,4

34,9

23,3

Avvikelse (%), antal hektar

3,0

3,5

1,4

1,9

Av tabell 7.3 kan vi se att det var en viss ökning av konstaterade avvikelser både för antalet jordbrukare och antalet hektar mellan 2003 och 2004 för arealersättning inkl. foderareal. Ser vi på de justerade resultaten från 2004 års kontroller och jämför dem med utfallet av gårdsstödskontrollerna 2005 kan vi konstatera att det skett en ökning av arealfelen men att det är färre brukare som har konstaterade avvikelser. Sammantaget innebär det att det skett en 88


ökning relativt sett av de konstaterade arealavvikelserna vid införandet av gårdsstödet men att det är färre brukare där felen finns. Siffrorna ska dock tolkas med en viss försiktighet då andelen kontroller som är genomförda med fjärranalys varierar mellan åren. Fjärranalysen ger generellt sett lägre konstaterade avvikelser och resultatet kan därför variera med en större eller mindre andel fjärrkontroller. Trots detta är ändå de konstaterade arealavvikelserna så pass höga att den förhoppning som fanns innan frikopplingen, att avvikelserna skulle minska, inte kan sägas ha infriats. Skälet till detta är troligen många men några kan vara: •

2005 tillkom flera helt nya sökanden som inte tidigare var bekanta med stödsystemen. Dessa jordbrukare kan, p.g.a. bristande kunskap, ha tagit med skiften som inte var jordbruksmark och som helt eller delvis har underkänts.

2005 var det år som stödrätterna delades ut. Många nya jordbruksskiften som man tidigare inte hade sökt stöd för kom till i ansökningarna. Flera av dessa visade sig vid kontrollen inte vara jordbruksmark. Det gäller t.ex. betesmarker som var så igenväxta att de inte kunde klassificeras som jordbruksmark, vilket i sin tur gett arealavvikelser.

Det finns en viss överskattning av arealuppgifterna som sådana och som inte är beroende av stödformen. Förklaringen kan istället vara hur Sverige hanterat uppbyggnaden av blockdatabas och de uppgifter som finns i den

8.2 Djurbaserade kontroller De djurbaserade kontrollerna kunde fram t.o.m. 2004 delas upp i två grupper. Dels nötbaserade kontroller, dels kontroller av tackor.

8.2.1 Nötkreatur När det gäller kontrollerna av de nötbaserade stöden, slaktbidrag, am-dikobidrag och handjursbidrag samordnades dessa i stor utsträckning med de s.k. CDB- kontroller vilka regleras i förordning 1082/20034. Anledningen till denna samordning var att enligt kraven i förordning 1082/2003 ska kontrollen av nötkreatur omfatta kontroll av märkning, registrering och journalföring. Dessa krav överensstämde med de krav som den dåvarande IAKSförordningen5 ställde när det gäller vilka moment en kontroll av slaktbidrag, handjursbidrag eller am-dikobidrag ska omfatta. De stödvillkor som fanns inom stöden var knutna till befintliga uppgifter i djurdatabasen. Genom att kontrollera att uppgifterna i djurdatabasen är korrekta gjordes också en indirekt kontroll av att stödvillkoren var uppfyllda. Det innebar i sin tur att det fanns få kontrollpunkter som var direkt kopplade till kontroll av stöden. Eftersom kravet på att genomföra CDB- kontroller enligt förordning 1082/2003 fortfarande är detsamma samt att samma regelverk också är ett tvärvillkor kan vi inte se några praktiska administrativa effekter när det gäller omfattningen av kontroller av nötkreatur. Kontrollerna genomförs på samma sätt och innehåller samma moment som innan frikopplingen. Antalet kontrollpunkter har alltså inte minskat eller förändrats på grund av att Sverige fr.o.m. 2005 endast har handjursbidraget kvar som ett djurkopplat stöd. 4

Kommissionens förordning (EG) nr 1082/2003 om närmare föreskrifter för tillämpning av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 när det gäller miniminivån för de kontroller som skall utföras inom ramen för systemet för identifiering och registrering av nötkreatur. 5 Kommissionens förordning (EG) nr 2419/2001om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystem för viss av gemenskapens stödordningar som infördes genom rådets förordning (EEG) nr 3508/92.

89


8.2.2 Utfallet av fältkontrollerna I samband med införandet av databasen för nötkreatur, CDB, valde Sverige att utnyttja denna databas för att beräkna vilka djur som ska vara stödberättigande för handjursbidrag. Tekniken innebär att uppgifterna i slaktdatabasen samkörs med uppgifterna i CDB och kontrollresultaten. Som ett resultat av detta kan de enskilda kontrollresultaten inte direkt analyseras för att se om de ger någon avvikelse eller inte. Det innebar i sin tur att för att få en fullständig bild av utfallet från kontrollerna har vi varit tvungna att avvakta den slutliga beslutskörningen. Denna körning har skett året efter aktuellt bidragsår. För att länsstyrelserna ska kunna planera sitt arbete inför den kommande kontrollsäsongen måste beslut om kontrollfrekvens fattas innan beslutskörningen är genomförd. Resultatet av detta blev att analysen av utfallet gjordes på ett år gamla siffror och vi tog därmed en risk att fatta felaktiga beslut. För att komma förbi denna svaghet valde Jordbruksverket att från och med 2005 använda ett annat material i sin analys av kontrollresultaten. Vi utgår nu endast från resultaten från CDB-kontrollerna. Skälet till detta val var dels att uppgifterna är tillgänglig mycket tidigare, vid årsskiftet, samt att det är dessa uppgifter som ligger till grund för korrigeringar i databasen och eventuella justeringar av om slaktade handjur är stödberättigande eller inte. Utöver de krav som finns om vilka djur som är stödberättigande eller inte fanns det fram t.o.m. 2004 krav i stödregelverket att djur som inte ännu var stödberättigande skulle kontrolleras avseende märkning, journalföring och registrering. Från och med 2005 försvann detta krav som ett stödvillkor men övergick i stället till att vara ett tvärvillkor. Förändringen av vissa stödvillkor till tvärvillkor samt att analysen numera görs på CDBresultatet gör att det inte finns någon kontrollstatistik för handjursbidraget från 2005. Jämförelsen görs därför på utfallet av CDB-kontrollerna från 2003 - 2005. Tabell 8.4. Konstaterade avvikelser, samtliga genomförda CDB - kontroller Kontrollår Avvikelse, % djur Avvikelse, % brukare 2003

11,2

47,6

2004

11,2

46,1

2005

9,3

46,1

2006

8,8

43,3

Av tabell 7.4 kan vi konstatera att det varit relativt små förändringar i utfallet fram till 2005. Kontrollåret 2005 var det en minskning i antalet avvikelser på djurnivå men inte på brukarnivå. Ser vi till det material som finns tillgängligt från 2006 års kontroller kan vi se att det finns en positiv trend, alltså att avvikelserna minskar både på djurnivå och på brukarnivå, se också avsnitt 8.3.1 som beskriver resultatet utifrån tvärvillkoren.

8.2.3 Tackor Kontrollen av tackbidraget var relativt sett begränsat när det gäller vilka moment som kontrollanten skulle genomföra. Det som kontrollerades var att antalet djur under hållandeperioden överensstämde med ansökan, att djuren uppfyllde åldersvillkoret samt att djuren var märkta och journalförda. Kontrollen var begränsad till de jordbrukare som sökte tackbidrag och omfattade minst 10 % av stödsökarna. Krav på att får ska vara märkta och journalförda ingår i tvärvillkoren som ett verksamhetskrav 90


och kontrolleras därmed inom detta område. Kontrollfrekvensen för tvärvillkoren är lägre, en procent, men omfattar å andra sidan alla stödsökare. Antalet tvärvillkorskontroller är inte reglerad på respektive direktiv utan ska omfatta minst en procent fullständiga kontroller där alla tvärvillkor kontrolleras som är relevanta hos jordbrukaren. För kontrollen av får har detta inneburit att det är fler jordbrukare där kontrollen kan vara aktuell, alla brukare som har får, men å andra sidan är frekvensen lägre. I registret för produktionsplatsnummer (PLATS) finns det ca 14300 jordbrukare med får eller getter. Detta kan jämföras med antalet jordbrukare som sökte tackbidrag 2003 som var ca 5200. Antalet tackkontroller som genomfördes 2003 var 626 st. Dessa kontroller var baserat på en minsta kontrollfrekvens på 10 %. Antalet tvärvillkorskontroller som länsstyrelserna genomförde 2005 och som omfattade en kontroll av får eller getter var 219 st. Anledningen till att uppgiften kan innehålla kontroller av getter är att denna uppgift inte särredovisas som en egen kontrollpunkt i tvärvillkorskontrollen. Men eftersom antalet getter i Sverige är relativt få kan vi anta att flertalet av de kontroller som genomfördes omfattade en kontroll av tackor. Utöver de 219 kontroller där det fanns djur finns det ytterligare drygt 800 tvärvillkorskontroller registrerade där man kontrollerat att det inte finns några får och getter. Anledningen till detta är att det finns ett krav att alla tvärvillkor som en myndighet är ansvarig för ska kontrolleras för att kontrollen ska räknas som fullständig. Genom införandet av tvärvillkoren har kontrollen av att får är märkta och journalförda inte upphört men minskat till ca 1/3, sett till faktiskt utförda kontroller, av det antal kontroller som omfattade tackbidraget. Kontrollpunkterna som var direkt kopplade till tackbidraget, kravet på hållandeperiod och ålder har utgått, men kravet på att kontrollera märkning och journalföring kvarstår men nu som ett tvärvillkor.

8.3 Stödrättskontroller 8.3.1 Nya krav Kommissionens förordning 796/2004 har sedan den första publiceringen uppdaterats och kompletterats ett antal gånger. Den 11 februari 2005 publicerades kommissionens förordning (EG) nr 239/2005 som bl.a. innebar att man ställde krav på att medlemsländerna skulle bygga upp en administration för att återvinna felaktigt tilldelade stödrätter. Ur förordningen kan man läsa: ”Artikel 73a Återvinning av felaktigt tilldelade stödrättigheter 1. Om det, efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter enligt förordning (EG) nr 795/2004, konstateras att en jordbrukare felaktigt har tilldelats vissa stödrättigheter skall den berörda jordbrukaren lämna de felaktigt tilldelade stödrättigheterna till den nationella reserv som avses i artikel 42 i förordning (EG) nr 1782/2003. Om jordbrukaren under mellantiden redan har överfört stödrättigheter till andra jordbrukare och inte längre har tillräckligt många stödrättigheter för att kunna fullgöra sin skyldighet enligt första stycket, skall skyldigheten även gälla de jordbrukare till vilka stödrättigheterna har överförts, för var och en i proportion till det antal stödrättigheter som har överförts till dem. De felaktigt tilldelade stödrättigheterna skall behandlas som om de aldrig tilldelats. 2. Om det, efter det att jordbrukare tilldelats stödrättigheter enligt förordning (EG) nr 795/2004, konstateras att värdet av stödrättigheterna är för högt skall värdet justeras. Detta gäller även om stödrättigheterna under mellantiden har överförts till andra jordbrukare. Värdet av minskningen skall återgå till den nationella reserv som avses i artikel 42 i förordning (EG) 91


nr 1782/2003. Stödrättigheterna skall behandlas som om de ursprungligen tilldelades till det justerade värdet. 3. Stödrättigheter överförda i strid med artikel 46.2 andra stycket i förordning (EG) nr 1782/2003 skall betraktas som icke överförda. 4. Felaktigt utbetalda belopp skall återvinnas enligt artikel 73.” Kravet på att återvinna felaktigt tilldelade stödrätter var ett helt nytt krav och det fanns inga beräkningar sedan tidigare på vad denna hantering skulle kosta rent administrativt eller hur kontrollen skulle gå till.

8.3.2 Fältkontroller De IT- funktioner som var nödvändiga att kunna hantera fältkontrollen, registrera resultaten samt att fatta beslut togs fram inom projektet Megapucken, se avsnitt 7.4. Stödrätterna tilldelades med 2005 års ansökning som grund, vilket innebär att kontrollanten ska bedöma om skiftet var åkermark eller betesmark 2005. Detta oavsett om kontrollen genomförs 2006 eller senare. Själva genomförandet av kontrollerna har blivit enklare än vad vi initialt trodde. Den bedömning som kontrollanten gör är om årets kontrollresultat är överförbart till 2005 års förhållande, både när det gäller areal och ägoslag. Här finns det dock en stor risk att denna bedömning kommer att blir svårare att genomföra allt efter vad åren går, eftersom kontrollanten inte kommer att kunna göra en bedömning av om innevarande års kontrollresultat överensstämmer med hur skiftet såg ut 2005. Det kommer med stor sannolikhet innebära att antalet jordbrukare där man bedömer att kontrollresultatet är överförbart till 2005 kommer att minska, vilket i sin tur kommer att innebära att det blir färre och färre återkrav. Under hösten har kontrollenheten besökt 10 stycken länsstyrelser för att granska 2006 års fältkontrollverksamhet. Vid dessa tillfällen har vi också ställt frågan till kontrollansvariga och närvarande kontrollanten om hur de har upplevt kontrollerna av stödrätter. Den bild vi har fått av de besökta länen är att de flesta tycker att kontrollerna har varit enkla att genomföra och att de inte tagit någon särskild tid i anspråk.

8.3.3 Utfallet av fältkontrollerna Stödrätterna tilldelades med 2005 års ansökan som grund. Det innebär att det första året som kontrollen har varit aktuell att genomföra är 2006. Kontrollsäsongen avslutas under november månad och resultatet vara färdigregistrerade i början av december. Materialet kommer därefter att behandlas av stödrättsenheten. Det gör att det i dagsläget inte finns någon statistik på utfallet av kontrollerna, alltså hur många stödrätter som är felaktigt utdelade.

8.4 Slutsatser Inför frikopplingen fanns det förväntningar på att stödsystemet skulle bli enklare att hantera för jordbrukarna men också för administrationen. En förenkling av regelverket bör avspegla sig i en större förståelse för regelverket från jordbrukarna som i sin tur ger färre avvikelser samt en enklare kontroll. För gårdsstödet kan vi konstatera att kontrollerna i praktiken inte har blivit mindre komplicerade att genomföra, det finns fortfarande mycket detaljerade krav från kommissionen 92


om hur kontrollerna ska genomföras. Genom de samordnade kontrollerna uppnås flera positiva synergieffekter som minskat tidsåtgången för de arealbaserade kontrollerna. Men det innebär också att en minskning av några kontrollpunkter för ett enskilt stöd inte alltid ger genomslag i fält om dessa kontrollpunkter fortfarande finns kvar för andra stöd. För gårdsstödet har det också tillkommit krav på kontroller, dels att all jordbruksmark som brukaren förfogar över är deklarerad i dennes ansökan samt att utdelningen av stödrätterna 2005 var baserat på ett korrekt underlag. Utfallet från kontrollerna visar att det finns en viss minskning i antalet avvikelser på brukarnivå men att det skett en procentuell ökning av antalet avvikelser i antalet hektar. Orsakerna till detta bör utredas vidare men det finns skäl att tro att delar av den mark som var helt ny 2005 inte var jordbruksmark. Detta får till följd att det finns skiften som underkänts i sin helhet eller delar därav. För de djurbaserade kontrollerna har frikopplingen inte gett några större effekter i tidsåtgången för kontrollerna. Skälet till detta är att den modell som vi valt att basera våra djurbidrag för nötkreatur samt kontrollen av dessa. Kontrollen var även tidigare inriktad på att djuren ska vara märkta, journalförda och registrerade (CDB-kontroller). Dessa krav finns kvar, men nu som tvärvillkor. Stödvillkoren kontrollerades inte via några särskilda kontrollpunkter och därför har det inte heller fått någon effekt att flera djurbidrag har försvunnit. Utfallet av de kontroller som genomförts visar att trenden är att avvikelserna minskar, både på brukar- och djurnivå, se slutsatser under avsnittet om tvärvillkor. För kontrollerna av tackor har det skett en faktisk minskning av antalet kontroller och en viss minskning i omfattningen av dessa eftersom det inte finns några stödvillkor att kontrollera. Kontrollen har nu övergått till en kontroll av tvärvillkoren i form av märkning och journalföring av djur.

93


9 Tvärvillkor Följande avsnitt behandlar de effekter som tvärvillkoren kan ha gett på jordbrukarnas agerande när det gäller att följa de regelverk som omfattas av tvärvillkoren. Rapporten omfattar inte någon utvärdering av kontrollmodellen, den finns att läsa i den rapport, ”Uppföljning av kontrollmodellen för tvärvillkor 2005”, diarienr 91-487/06 som Jordbruksverket lämnat till regeringen.

9.1 Regelverk 9.1.1 Omfattning Tvärvillkoren omfattar dels verksamhetskrav samt skötselkrav enligt kommissionens förordning 1782/20036. Verksamhetskraven bygger på 19 direktiv och förordningar som i sin tur är grupperade i tre olika områden. Det fjärde området som finns inom tvärvillkoren är skötselkraven. Miljö 1. Vilda fåglar.

Rådets direktiv 79/409/EEG

2. Grundvatten.

Rådets direktiv 80/68/EEG

3. Avloppsslam.

Rådets direktiv 86/278/EEG

4. Nitrat.

Rådets direktiv 91/676/EEG

5. Vilda djur, växter och livsmiljöer.

Rådets direktiv 92/43/EEG

Folkhälsa, djurhälsa och växtskydd 6 – 8a. Identifiering och registrering av djur. Rådets direktiv 92/102/EEG, Kommissionens förordning 2629/97 Rådets förordning (EG) nr 1760/2000 Rådets förordning (EG) nr 21/2004 9. Växtskyddsmedel

Rådets direktiv 91/414/EEG

10. Hormoner

Rådets direktiv 96/22/EG

11. Livsmedels- och fodersäkerhet

Rådets förordning (EG) 178/2002

12. Förebyggande av TSE-sjukdomar

Rådets förordning (EG) 999/2001

13. Mul- o klövsjuka

Rådets direktiv 85/511/EEG

14. Vesikulär svinsjuka m.fl.

Rådets direktiv 92/119/EEG

15. Bluetongue

Rådets direktiv 2000/75/EG

Djurskydd 6

Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001

95


16. Kalvar

Rådets direktiv 91/629/EEG

17. Svinhållning

Rådets direktiv 91/630/EEG

18. Animalie-produktionens djur

Rådets direktiv 98/58/EG

Skötselkrav Skötselkrav

SJVFS 2004:85

För skötselkraven gäller att dessa ska omfatta nationellt framtagna regler inom fyra problemområden, •

Markerosion

Organiskt material i mark

Markstruktur

Lägsta hävdnivå

Begreppet tvärvillkor var helt nytt när det infördes 2005. Villkor för att erhålla stöd är dock inte helt ny. Kopplingen har tidigare funnits när det gäller kravet på att får, getter, grisar och nötkreatur ska var märkta, journalförda och registrerade (endast nötkreatur). För arealersättningen fanns det vissa krav på skötsel av trädan och djurkrav på foderarealen som numera finns inom skötselkraven om än i något förändrad form. Dessutom har det inom det landbygdsprogram (LBU-programmet), som gällt sedan 2001, funnits kopplingar till andra regelverk. För miljöersättningarna och kompensationsbidraget har gällt att jordbrukaren ska uppfylla vissa regelverk inom miljöområdet (= god jordbrukarsed) för att få full ersättning.

9.1.2 Sanktioner Sanktionerna för tvärvillkoren finns reglerade i kommissionens förordning 796/2004 artiklarna 65 – 67. Utifrån den bedömning som kontrollanten har gjort av överträdelsens allvar, omfattning och varaktighet ska ett avdrag göras från utbetalningen av direktstöden. Avdraget första gången ett visst fel upptäcks ska normalt vara 3 procent, men det kan beroende på överträdelsens omfattning sättas ned till 1 procent eller höjas till 5 procent. Upprepade överträdelser leder till högre avdrag. I allvarliga och avsiktliga fall kan avdraget bli upp till 100 procent.

9.2 Fältkontroller Ansvaret för att genomföra kontrollerna avseende skötselkraven och verksamhetskraven regleras genom SFS 2004:7607 kapitel 1, 11 § och 12 §. För de verksamhetskrav som varit aktuella att kontrollera 2005 har ansvaret fördelat sig mellan kommunerna och länsstyrelserna, se tabell 9.1.

7

Förordning om EG:s direktstöd för jordbrukare, m.m.

96


Tabell 9.1. Ansvarig myndighet för kontroll av tvärvillkoren Myndighet Direktiv nr Kommunerna

Länsstyrelserna

Namn

2

Grundvatten.

2

Avloppsslam.

3

Nitrat.

9

Växtskyddsmedel

1

Vilda fåglar

5

Vilda djur, växter och livsmiljöer

6 – 8a.

Identifiering och registrering av djur. Skötselkrav

9.3 Utfallet av fältkontrollerna I och med att kopplingen till stöden i stor utsträckning är helt ny finns det för flera områden ingen jämförelsestatistik som kan användas för att se om jordbrukarnas agerande har förändrats. Framöver skulle ett lämpligt underlag för analys vara kontrollresultaten inom resp. område samt den statistik som Sverige varje år ska rapportera till kommissionen.

9.3.1 Verksamhetskraven För de verksamhetskrav som infördes 2005 är det endast möjligt att göra en jämförelse för direktiv 6 – 8a, alltså kraven på märkning och registrering av djur och då specifikt för nötkreatur. Här har det sedan 1998 funnits krav på att genomföra kontroller inom området och det är samma krav som funnits under ett antal år. De så kallade CDB-kontrollerna är alltså identiska med tvärvillkorskontrollerna. Liknade jämförelsematerial saknas för får, getter och grisar. Tabell 9.2. Konstaterade avvikelser, samtliga genomförda CDB - kontroller Kontrollår Avvikelse, % djur Avvikelse, % brukare 2003

11,2

47,6

2004

11,2

46,1

2005

9,3

46,1

2006

838

43,3

97


Materialet från CDB-kontrollerna finns också redovisad på annan plats i denna rapport se avsnitt 8.2.1. Vi kan konstatera att det finns en positiv trend, se tabell 9.2, i antalet avvikelser på nötkreatur, både när det gäller avvikelserna på djurnivå och brukarnivå om resultatet från 2006 års kontroller tas med i analysen. En del av denna förändring kan säkert tillskrivas att kraven på att nötkreaturen ska vara identifierade och registrerade numera är ett tvärvillkor och därmed påverkar fler stöd än bara de djurbaserade stöden, som var fallet tidigare. Dock är det inte möjligt att skatta hur stor denna del är. Under perioden 2005 och 2006 har det också gjorts ett antal åtgärder rent generellt för att förbättra uppgifterna i CDB, vilket i sin tur troligen har påverkat utfallet från kontrollerna. Dessa åtgärder är: •

1 januari 2005 infördes en administrativ avgift för de rapporteringar som kommer in för sent till registret. Viljan att rapportera in i tid kan därmed ha ökat.

1 juli 2005 sänktes avgiften för att rapportera till CDB. Viljan att rapportera in till CDB kan därmed ha ökat.

Under februari - mars 2006 gjorde Jordbruksverket det årliga utskicket (CDB-besked) med utdrag av uppgifter från CDB till alla de jordbrukare som enligt CDB har nötkreatur. Detta utskick har gjorts tidigare men nyheten för året vara att jordbrukaren skulle godkänna uppgifterna, underteckna och returnera beskedet till CDB-enheten. Skälet till denna förändring var att öka antalet korrekta uppgifter i CDB. En påminnelse gick ut under april – maj till de jordbrukare som inte returnerat sina CDBbesked. Jämfört med tidigare år kom det in fler korrigeringar och uppdateringar och kvaliteten i registret ökade därmed.

Utöver dessa förändringar finns det numera, från juni, ett krav på att djuren ska finnas i CDB när de skickas till slakt. Om djuret inte finns i CDB destrueras det. Viljan att rapportera in till CDB har därför troligen ökat. Detta nya krav är en följd av det fall av BSE som upptäcktes i Sverige under våren 2006. Vi kan alltså konstatera att det finns ett antal förändringar som i sig kan ha gjort att jordbrukarna följer regelverket bättre men det finns skäl att tro att med införandet av tvärvillkoren har det blivit en ökad medvetenhet bland jordbrukarna om kravet på att märka, journalföra och registrera sina nötkreatur. För övriga verksamhetskrav saknas det relevant jämförelsematerial och det är därför inte möjligt att göra någon analys av om införandet av tvärvillkoren har haft någon effekt på efterlevnaden av reglerna.

9.3.2 Skötselkrav De skötselkrav som finns formulerade är uppdelade i två delar, dels krav som gäller på åkermark dels krav som gäller på betesmark. De krav som gäller på betesmarker, att marken inte får vara igenväxt och årligen ska betas har inte varit aktuella tidigare för arealersättning och foderareal. Det gör att det inte finns något material att göra relevanta jämförelser mellan åren 2003 och 2005. Det finns en miljöersättning, bevarande av betesmarker och slåtterängar, där ett av stödkraven är att det inte får finnas någon igenväxningsvegetation och ett annat att marken ska vara välbetad. Eftersom all den betesmark som omfattas av gårdsstöd inte omfattas av miljöersättningen är det svårt att göra en jämförelse mellan tidigare års utfall inom detta stöd och utfallet inom gårdsstödet. Dessutom är nivån på kraven olika vilket gör att en jämförelse inte är möjlig.

98


För åkermarken är förutsättningarna något bättre för en jämförelse mellan åren. Skötselkraven, att marken ska vara underhållen och att det ska finnas en fånggröda har även tidigare varit ett stödkrav för arealersättning. Dock har dessa krav endast funnits på den areal som varit uttagen som träda. Kravet på fånggröda omfattar numera även alla skiften som inte har en godkänd gröda vilket gör att en jämförelse mellan åren inte är lämplig. När det gäller kravet på att marken ska vara underhållen kan jämförelsen mellan åren vara något mer relevant. Marker som är dåligt underhållna läggs oftast som träda just för att de är svårbrukade. Vi kan därför anta att det är ungefär samma typ av marker där en avvikelse har konstaterats. För att kunna göra en jämförelse mellan 2003 och 2005 års utfall måste den totalt kontrollerade arealen för foderareal och arealersättning summeras. Tabell 9.3. Antal konstaterade avvikelser för skötselkravet ”Underhåll av åkermark” i förhållande till den totalt kontrollerade arealen i procent. 2003 2004 2005 554TV TV Underhåll av åkermark ej OK (ha)

0,2 %

0,15 %

0,27 %

En jämförelse, se tabell 9.3, mellan kontrollresultaten från 2003, 2004 och 2005 ger att det verkar vara en viss variation mellan åren. I och med att resultatserien är så pass kort och att avvikelserna dessutom gick ned 2004 för att sedan gå upp 2005 gör att det är svårt att dra några långtgående slutsatser. Efter att resultatet från 2006 års kontroller är registrerade, kan man möjligen se om den ökning som vi kan se 2005 är något som fortgår och att vi även framöver kan förvänta oss att denna skötselavvikelse kommer att öka i takt med att mer och mer areal läggs som träda. Det finns en risk att mark som ligger i träda inte underhålls på samma sätt som tidigare och att diken slutar att fungera eller att det börjar växa sly och buskar på marken. En jämförelse som är möjlig att genomföra är att se på de olika skötselkraven i förhållande till varandra. Finns det några krav där vi hittat mer avvikelse jämfört med de övriga? Utifrån uppgifterna i tabell 9.4 kan vi konstatera att så är fallet. Eftersom avvikelserna är i förhållande till den totalt kontrollerade arealen blir den procentuella avvikelsen mycket låg men kravet på att marken ska betas/skördas har en ca 6 gånger högre avvikelse jämfört med de övriga skötselkraven. Tabell 9.4. Avvikelse för de olika skötselkraven i förhållande till den totalt kontrollerade arealen 2005 Skötselkrav % avvikelse 304TV TV Fånggröda ej OK (ha)

0,25

554TV TV Underhåll av åkermark ej OK (ha)

0,27

503TV S Bete/skörd ej OK (ha

1,85

553TV S Stark Igenväxning (ha)

0,3

99


Kravet på bete/skörd finns på betesmarker och slåtterängar. Mängden slåtterängar är mycket liten i förhållande till mängden betesmarker vilket gör att större delen av den konstaterade avvikelsen är belägen på betesmarker. För att skötselkravet bete/skörd ska anses vara uppfyllt ska betesmarken vara betad på alla delar av skiftet och det ska finnas synliga spår i form av avbetat gräs, örter eller ris vid växtsäsongens slut. Det finns inget krav gällande förnaansamling. I de fall marken betas tidigt på växtsäsongen ska det tydligt synas att den växtlighet som finns i fältskiktet är återväxt, uppkommen innevarande år. Bete får ersättas med slåtter och skörd. Bete måste i dessa fall ske de två följande åren. För slåtterängar gäller att hela ytan ska slås och skördas. Kravet på att marken ska betas är utformat utifrån de riktlinjer som fanns från regeringen under 2004 då kraven utformades. Eftersom skötselkravet är relativt lågt satt, alltså att det ska finnas synliga spår av bete på hela skiftet så finns det anledning att tro att det inte är nivån som är problemet. Skälet till att just kravet på att marken ska betas/skördas har en högre avvikelse jämfört med de övriga skötselkraven kan säkert vara flera men ett problem som lyfts fram i olika sammanhang är att det finns en brist på djur, vilket gör att den areal som jordbrukarna har med i sin ansökan inte blir skött i tillräcklig utsträckning. Utöver bristen på djur finns det ytterligare en faktor som troligen spelat en viss roll. Som nämnts tidigare finns det i rådets förordning (EG) nr 1782/2003 artikel 5 reglerat att all jordbruksmark ska hållas i god jordbrukshävd och att miljön skall bevaras. I de fall som jordbrukaren inte har deklarerat all areal ska det totala direktstödet minskas med upp till 3 % beroende på hur allvarlig förseelsen är. Detta regleras i kommissionens förordning (EG) nr 796/2004. Det finns alltså ett krav på att all jordbruksmark som jordbrukaren förfogar över ska deklareras i ansökan. Detta har inneburit att jordbrukarna varit tvungna att deklarera areal även om de inte har ett behov av fodret, vilket i sin tur troligen lett till att skötselkravet inte uppfyllts. Kravet på att all mark ska deklareras har också troligen lett till anmärkningar för det andra skötselkravet som gäller på betesmarker och slåtterängar, att marken inte får vara igenväxt. Det finns en stor risk att det kommit med marker som under lång tid inte varit brukade och därmed kraftig igenvuxna eftersom jordbrukaren har ansett att marken fortfarande är jordbruksmark.

9.4 Slutsatser Tvärvillkoren består av ett antal direktiv, förordningar och föreskrifter som tillsammans bildar ett stödvillkor. Kopplingen mellan å ena sidan andra regelsystem och å andra sida ett stöd är inte ny då den bl.a. har funnits inom det landsbygdsprogram (LBU-programmet) som gällt sedan 2001. Kopplingen har inom detta regelverk kallats för ”god jordbrukarsed”. Dock har inte kopplingen varit så omfattande och inte gällt samma regelverk. Det gör att det är svårt att hitta ett underlag för att göra en utvärdering av om jordbrukarnas beteende har förändrats i och med att tvärvillkoren har blivit ett stödvillkor för alla direktstöd. För några tvärvillkor är det ändå möjligt att göra vissa kopplingar eftersom dessa villkor tidigare har varit stödvillkor. Kravet på att nötkreaturen ska vara märkta, journalförda och registrerade har tidigare varit ett stödvillkor. Här har det inte skett några förändringar i regelverket eller kontrollerna och det är därför möjligt att göra en jämförelse. Utfallet av de kontroller som genomförts visar att trenden är att avvikelserna minskar, både på brukar- och djurnivå. Möjligen kan alltså införandet av detta regelverk som ett tvärvillkor ha påverkat jordbrukarnas agerande. I förändringen ligger också högst troligen effekten av ett antal åtgärder som gjorts för att framför allt förbättra uppgifterna i CDB. Hur stor effekt dessa åtgärder haft i förhållande till 100


det faktum att villkoren numera är ett tvärvillkor är inte möjlig att skatta. När det gäller skötselkraven är det endast möjligt att göra en jämförelse mellan 2003 och 2005 för ett krav. Det gäller kravet på att marken ska vara underhållen, vilket bl.a. innebär att det inte får finnas sly på marken. Det finns en viss variation mellan åren men det finns en risk att denna typ av skötselfel kommer att öka i takt med att träda ligger allt längre och att det är den sämsta marken som läggs som träda och som inte ingår i växtföljden. Vid en jämförelse mellan de olika skötselkraven framstår kravet på att betesmarkerna/slåtterängarna ska vara betade/skördade som det krav där vi har störst problem. Här har vi en konstaterade avvikelse som är 6 gånger större jämfört med övriga skötselkrav. I takt med att djurantalet minskar finns det en stor risk att detta krav kommer att ha en ökat antal konstaterade avvikelser. Resultaten från tvärvillkorskontrollerna är till stora delar svåra att jämföra med tidigare kontroller inom stödsystemet. Därför bör man göra en fördjupad analys av området då det finns fler kontrollresultat från resp tvärvillkorsområde. Dessutom skulle det vara möjlighet att jämföra resultaten inom de ordinarie kontrollerna som genomförs av t.ex. nitratdirektivet. Kan man där se någon effekt av införandet av tvärvillkoren? Under 2007 införs även tvärvillkoren för djurskyddet. Här finns det sedan tidigare statistik på utfallet från de kontroller som kommunerna genomför. En analys efter att 2007 års stödsäsong är genomförd skulle möjligen kunna ge en del svar på frågan om jordbrukarna har förändrat sitt beteende genom införandet av tvärvillkoren.

101


10 Internationella jämförelser I de tidigare marknadsordningarna gavs de enskilda medlemsländerna mycket liten möjlighet till nationell tillämpning. Gårdsstödet innebar att medlemsländerna gavs ganska stor möjlighet att själva utforma hur stödet skulle fördelas. På bl.a. följande områden gavs utrymme för nationella beslut: •

Införandeår

Modell för fördelning av stödrätter

Bibehållande av kopplade stöd

Användning av nationella kuvert

Utfallet visar att medlemsländerna har i stor utsträckning valt olika lösningar för att införa Gårdsstödet. Det finns inte två länder som helt och hållet valt samma lösning. Av de nya medlemsländerna är det endast Slovenien och Malta som valt att införa gårdsstödet redan 2005. Övriga länder har valt att vänta med att införa gårdsstödet.

10.1

Införande år

Medlemsländerna gavs möjlighet att införa Gårdsstödet mellan 2005 och 2007. Merparten medlemsländerna valde att införa gårdsstödet redan från 2005. Några länder, däribland Finland och Frankrike, valde att vänta till 2006. Det främsta skälet till att vänta med de nya reglerna var att de administrativa systemen inte blev klara till 2005. Tabell 10.1 Införande år av Gårdsstödsreformen i olika EU-länder Medlemsland Finland

Startår 2006

Frankrike

2006

Grekland

2006

Holland

2006

Spanien

2006

Malta

2007

Slovenien

2007

Övriga av EU-15

2005

Övriga av EU-25

Efter 2007

103


10.2 Modell för fördelning av stödrätter Regelverket för gårdsstödet ger två alternativ för fördelning av stödrätter: •

Gårdsmodell

Regionmodell

(Hybridmodell)

Enligt gårdsmodellen fördelas rätterna på basis av de stöd som resp företag fått under en historisk referensperiod. Stödet fördelas ut till den areal som givit upphov till stödet, inkl all foderareal. Stöd ges däremot till bl.a. matpotatisarealer. Används regionmodellen fördelas summa stöd för regionen till all areal i området med samma belopp per hektar. En region kan utgöras av ett medlemsland, men kan även utgöras av delar av ett land. Stödet kan även differentieras mellan åker- och betesmark. Det finns även möjligt att kombinera dessa modeller samt succesivt röra sig från gårdsmodellen mot regionmodellen (hybridmodell). Det finns inget land som valt regionmodell fullt ut redan från första året men några länder har valt att börja med en hybridmodell för att sedan röra sig mot en ren gårdsmodell. Andra länder har valt en statistik hybridmodell där man valt uppdelning på regioner och differentiering på åker/bete (Sverige). I främst Sydeuropa har rena gårdsmodeller valts. Tabell 10.2 Gårdsstödsmodell per EU-land Medlemsland

Modell

Österrike

Gårdsmodell

Belgien

Gårdsmodell

2

Danmark

Statisk hybrid

1

Finland

Dynamisk hybrid

3

Frankrike

Gårdsmodell

Tyskland

Dynamisk hybrid

Grekland

Gårdsmodell

Irland

Gårdsmodell

Italien

Gårdsmodell

Luxemburg

Statisk hybrid

Malta

Regionmodell

Holland

Gårdsmodell

Portugal

Gårdsmodell

Spanien

Gårdsmodell

Slovenien

Regionmodell

Sverige

Statisk hybrid

Storbritanien

Dynamisk hybrid

Storbritanien

Gårdsmodell

Storbritannien

Statisk hybrid

104

Regioner

Bundesländer

1

5 England Skottland, Wales Nordirland


10.3 Kopplade stöd Nästan alla länder har valt att koppla en eller flera stödformer. Det har varit vanligast att koppla stöd till nötköttsproduktionen. Några få länder har valt att koppla arealstödet till spannmål m.fl. grödor. Nationellt kuvert har endast några länder, däribland Sverige, valt att använda. Av uppställningen nedan framgår även när de olika medlemsländerna valt att frikoppla direktstödet till mjölkproducenterna. Sverige har valt att frikoppla mjölkstödet fr.o.m. 2007. Tabell 10.3 Kopplade stöd och EU-land Medlemsland Kopplade stöd Österrike

Am- och dikobidrag 100%

År för frikoppling av mjölkstöd 2007

Slaktbidrag 40% Slaktbidrag kalv 100% Humle 25% Belgien

Am- och dikobidrag 100%

2006

Slaktbidrag kalv 100% Utsäde (vissa sorter) 100% Danmark

Handjursbidrag 75%

2005

Tackbidrag 50% Finland

Får- och getbidrag 50%

2006

Handjursbidrag 75% Utsäde (timotej) 75% Nationellt kuvert Frankrike

Spannmål 25%

2006

Am- och dikor 100% Tackbidrag 50% Slaktbidrag kalv 100% Slaktbidrag 40% Randområden 100% Utsäde (vissa sorter) 100% Humle 25% Tobak Tyskland

Humle 25%

2005

Tobak Grekland

Utsäde

2007

Nationellt kuvert

105


Irland Italien

2005 Utsäde 100%

2006

Nationellt kuvert Tobak Luxemburg

2005

Malta Holland

Slaktbidrag kalv 100%

2007

Slaktbidrag 100% Utsäde (oljelin) 100% Portugal

Am- och dikobidrag 100%

2007

Slaktbidrag kalv 100% Slaktbidrag 40% Tackbidrag 50% Utsäde 100% Randområden 100% Nationellt kuvert Spanien

Utsäde 100%

2006

Arealstöd 25% Får- och getbidrag 50% Amkobidrag 100% Slaktbidrag kalv 100% Slaktbidrag 40% Nationellt kuvert Randområden 100% Slovenien Sverige

Handjursbidrag 74,55%

2007

Nationellt kuvert Storbritanien, England Storbritanien, Skottland

2005 Nationellt kuvert

2005

Storbritannien, Wales

2005

Storbritannien, Nordirland

2005

106


10.4 Effekter i andra EU-länder 10.4.1 Spannmål Spannmålsarealen i EU har varit stabil under de senaste åren runt 50-51 miljoner hektar. Det finns inte några tydliga indikationer på att Gårdsstödsreformen haft någon avgörande roll på förändring av odlingsarealen. Detsamma gäller för länderna med den största spannmålsarealen inom EU-25. Varför skillnaderna i den relativa förändringen varierar mellan länderna kräver en djupare analys inte minst varför nedgången i spannmålsodlingen är relativt större i Sverige. 105 100 95 2005

90

2006

85 80

U K

ig e Sv er

d la n Fi n

Fr

an

kr ik e

en Sp an i

nd sk la Ty

m ar k an D

EU -2 5

75

Figur 10.1 Spannmålsareal i några olika EU-länder 2005 och 2006, 2003=100 Källa: Eurostat och COPA

10.4.2 Mjölk Genom reformen sänks interventionspriset för smör och skummjölkspulver med 25 resp. 15 %. För smör har marknadspriserna anpassats med ca 6 månaders fördröjning. De två första prissänkningarna skedde även en anpassning av marknadspriset på skummjölkspulver, om än med viss fördröjning. Utvecklingen under de senaste månaderna har dock gått i helt motsatt riktning. Dagens marknadspris ligger på en nivå som vida överskrider det interventionspris som gällde före 2004. Inom EU sker en förskjutning av produktionen från bulkprodukter till mer förädlade mejeriprodukter. Under perioden januari till augusti innevarande år har t.ex. produktionen av smör minskat med ca 5 %, skummjölkspulver har minskat med ca 14 % medan produktionen av ost ökat med ca 3 %. Detta är dels en effekt av sänkta stödpriser för smör och skummjölkspulver och dels en effekt av ändrade konsumtionsmönster. Det går ännu inte att utläsa någon tydlig neråtgående trend beträffande det genomsnittliga producentpriset inom EU. Reformen har hittills inte gett några synbara effekter på EU:s totala mjölkproduktion. Mellan 2004 och 2005 ökade mjölkproduktionen med 0,7 % för EU-25 och 0,3 % för EU-15. Innevarande år har invägningen under de åtta första månaderna minskat med 1,4 %. Orsak till 107


minskningen är även den varma sommaren. I Danmark och Irland som frikopplat mjölkbidraget steg invägningen med 0,6 resp 1,3 % nämnda period. I Tyskland och Storbritannien som också frikopplat minskade däremot invägningen med 2,7 resp. 1 %.

10.4.3 Nötkött Situationen inom EU karakteriseras av ett växande gap mellan produktion och konsumtion där underskottet täcks med import från främst Sydamerika. Orsakerna bakom den sviktande produktionen inom EU torde vara densamma som för Sveriges del, d.v.s. stödomläggningen och ett minskat antal mjölkkor. Priserna inom EU har under 2006 nått rekordhöga nivåer och pendlar omkring 140 procent av baspriset på 222,4 euro/100 kg.

108


11 Sammanfattning och slutsatser 11.1 EU:s reformarbete Utformningen av EU:s jordbrukspolitik var under lång tid inriktad mot att ge stöd åt produktion. Detta ledde till stora överskott som fick avsättas med hjälp av exportbidrag eller läggas i lager. I början av 1990-talet genomfördes den första större reformen. En viktig orsak till denna reform var att det då hade påbörjats ett arbete inom GATT att avreglera världshandeln med livsmedel. Detta ledde till att EU påbörjade en nedtrappning av de garanterade priserna till jordbrukarna. Jordbrukarna gavs samtidigt kompensation genom arealstöd och djurbidrag. För att jordbrukarna skulle få del av stödet krävdes dock produktionsbegränsningar. 1999 genomfördes ett andra reformsteg, Agenda 2000, vilket innebar ytterligare prissänkningar och ökade direktstöd. Det infördes då även en koppling mellan miljöregler och stöd till jordbruket. Denna regel var dock frivillig att tillämpa. Kommissionen ville fortsätta reformarbetet som påbörjades genom 1992 och 1999 års reformer. Utgångspunkten var att marknadsorientera EU:s jordbruk samt att skapa ett långsiktigt hållbart jordbruk. Jordbrukarnas val av produktionsinriktning ska inte längre styras av olika stöd utan ske på marknadens villkor. Det stöd som jordbrukaren får ska ge stabila inkomster samt gynna långsiktigt hållbara produktionsmetoder.

11.1.1 Produktorienterade åtgärder För produkter där tidigare reformer inte varit tillräckliga för att uppnå balans på marknaden beslutades om ytterligare reformeringar. Reformerna innebär sänkta stödpriser, slopade möjligheter till intervention etc. Det genomfördes även andra åtgärder som innebär ökat stöd. Ett exempel på en sådan åtgärd är införande av en särskild premie för odling av energigrödor. Marknadsordningarna för nötkött som berör pris ändradades inte genom reformbeslutet.

11.1.2 Horisontella åtgärder EU:s beslut om horisontella åtgärder innebär att det införs ett enhetligt jordbruksstöd som är frikopplad från produktionen. För att få del av stödet krävs att jordbrukarna uppfyller vissa s.k. tvärvillkor. Stödet ska successivt trappas av för att frigöra resurser som används för att stödja landsbygdens utveckling samt skapa utrymme för framtida reformer. För att ge jordbrukarna möjlighet att uppfylla nya krav som ställs införs en särskild jordbruksrådgivning.

11.2 Genomförandet i Sverige Sverige har valt att fördela ut stöden enligt en s.k. regionmodell, dock till vissa delar kombinerat med en gårdsmodell. Alla stöd från vegetabiliesektorn och omkring hälften av stöden från animaliesektorn fördelas ut på all jordbruksmark. Stödnivåerna regionaliseras efter samma indelning som använts för arealstödet men zon 5 och 6 slås ihop till ett område. Stödet differentieras för åker och betesmark. Den svenska tillämpningen av reformen innebär att det endast återstår produktionskopplade handjursbidrag. Bidraget uppgår till ca 157 euro för tjurar och 225 euro för stutar. Varje medlemsland har möjlighet att avsätta en del av stöden till ett så kallat nationellt kuvert. Medel ur det nationella kuvertet kan medlemslandet sedan använda för att stödja till exempel 109


ekologiskt jordbruk eller åtgärder för att skydda miljön. I Sverige används det nationella kuvertet till stöd för kvalitetscertifiering och stöd till mervärden i jordbruket. Budgettaket för det frikopplade gårdsstödsstödet (totala stödrättsvärdet) för Sverige uppgick till 597,073 miljoner euro 2005. I takt med att ytterligare sektorer (mjölk och socker) reformeras och frikopplas ökar beloppen till och med 2009.

11.3 Hur har jordbruket utvecklats efter 2003 Spannmålsarealen minskade kraftigt de två första åren efter det att Gårdsstödet infördes i Sverige. Jämfört med 2004 minskade spannmålsarealen med ca 10 procent till 2005 och med ytterligare ca 5 procent till 2006. 2006 var arealen den minsta på mer än 100 år. Orsakerna till arealminskningen går att förklara med olika orsaker: •

Låga spannmålspriser

Höga priser på oljeväxter

Ökat krav på obligatoriskt arealuttag

Gårdsstödseffekt

Hur stor påverkan som vardera faktor haft på arealanvändningen går inte att ange exakt. Det är dock helt klart att flera faktorer inverkat negativt på lönsamheten för spannmålsodlingen medan utvecklingen har varit gynnsammare för oljeväxter och vall. Det syns mycket tydligt i hur arealanvändningen förändrats under perioden 2003-2006.

11.3.1 Mjölk Mjölken ligger senare i reformarbetet än spannmål och nötkött. Det leder till att sänkningen av interventionspriset och frikopplingen av direktstödet inträffar under samma tidsperiod. Som kompensation för interventionsprissänkningen har mjölkproducenterna fått direktstöd. Stödet betalas ut i förhållande till mjölkkvoten. Kompensationen höjs successivt fr.o.m. 2004 för att nå sin slutliga nivå 2006. Fr.o.m. 2007 frikopplas stödet. Det innebär att kvotinnehavet den 31 mars 2006 avgör hur mycket stöd som jordbrukarna kommer att få. 67,5 procent av stödet fördelas individuellt medan resten fördelas efter regioner.

11.3.2 Nötkött Prisutvecklingen för nötkött har varit mycket stark sedan frikopplingen av direktstöden trädde i kraft 1 januari 2005. Marknadspriserna för nötkött i Sverige har stigit med 10-20 procent jämfört med perioden närmast före reformen. Den främsta orsaken till prisuppgången är att nötköttsmarknaden totalt sett för EU är väl balanserad. Tidigare problem med bl.a. BSE och mul- och klövsjuka har hamnat i bakgrunden. Prisuppgången har dock inte kompenserat borttagandet av direktstöden fullt ut. Ökat stöd för vall- och betesmark har dock verkat i positiv riktning för den extensiva nötköttsproduktionen. Antalet kor för självrekryterande köttproduktion i Sverige har förblivit relativt konstant jämfört med perioden för 2004.

11.4 Vad kan förklaras av Gårdsstödet Redan under 2004 började lantbrukarna agera i och med att detaljerna i 2003 års jordbruksreform blev kända. Det första tecknet var att naturbetesmarker i större utsträckning började tas med i 2004 års SAM ansökningar. Arealen betesmark ökade totalt med 44 000 hektar mellan 2003 och 2005. Under samma period minskade spannmålsarealen med nästan

110


130 000 hektar. Det har hittills varit svårt att se någon kraftig påverkan från Gårdsstödsreformen på djurantalet Även förändringar i strukturutvecklingen på djurgårdar har det varit svår att särskilja från den trendmässiga utvecklingen. När det gäller spannmålsarealen har Gårdsstödsreformen haft en tydlig påverkan på arealminskningen men också andra faktorer har verkat i samma riktning. Påverkande faktorer oberoende av reformen är bl a årsmånsvariation, trendmässigt minskad spannmålsodling, förändrade priser på spannmål och ökad lönsamhet i oljeväxtodlingen. Andra faktorer kan kopplas direkt till reformen såsom möjlighet att lägga hela gården i träda. Under Agenda 2000 kunde endast 50 % av gården trädas med ersättning Med den nya reformen ges samma ersättning oavsett hur stor andel av gården som trädas. Man kan därför förvänta sig att en del företag har utnyttjat denna möjlighet. Uttagsplikten var i princip oförändrad i procent av arealen mellan 2003 och 2005, arealunderlaget ändrades dock vilket innebar en omfördelning av uttagsplikten till företag med stor andel vall som inte haft gräsensilagestöd och till företag med mycket specialgrödor. Reformen förändrade inte spannmålens lönsamhet i förhållande till träda men vallodlingens lönsamhet i förhållande till träda och spannmål stärktes. Man kan alltså förvänta sig att företag med vall har minskat sin spannmålsodling mer än de spannmålsföretag som ökat trädan, men fortfarande har mindre än 50 % träda. Anmärkningsvärt är att gruppen spannmålsföretag ökat vallarealen kraftigt och dessutom ökat åkermarken till skillnad från vallföretagen där åkerarealen minskat. De analyserade förändringarna visar på att det skulle krävas en fördjupad analys där regionala förändringar och förändringar inom olika storleksgrupper och företagstyper analyseras för att fånga in förändringar i olika riktningar inom de olika grupperna. En längre tidsperiod ger också ett bättre underlag för bedömning.

11.5 Effekter av lönsamheten Gårdsstödsreformen har lett till att jordbrukarnas lönsamhet har påverkats. Det beror dels på förändrade villkor för stöden, dels på förändrade förutsättningar på marknaden. Beräkningar visar att minskade direktstöd inte har kunnat kompenseras fullt ut av höjda marknadspriser. Intäkterna har minskat med mellan 15 och 30 procent mellan 2004 och 2006 för de produktionsgrenar som omfattas av beräkningarna. Produktivitetsökningar i form av högre avkastning, bättre foderutnyttjande etc har inte beaktats i kalkylerna vilket förbättrar resultatet. Rationaliseringar som gjorts har inte heller kunnat beaktas.

11.5.1 Vinnare och förlorare, typgårdar Vinnare på gårdsstödsreformen är de företag som har mycket mark som tidigare legat utanför stödsystemet. Det är främst företag med betesmarker och vall, men även företag med mycket potatis och grönsaksodling. Det har även skett en viss utjämning mellan bygder med sämre och bättre förutsättningar för jordbruk vilket gjort bl.a. Norrland till vinnare. I det tidigare systemet var skillnaden mellan bästa och sämsta område drygt 150 euro/ha nu är skillnaden ca 130 euro/ha. Förlorare är de företag som haft en stor andel av arealen som stödberättigad i det gamla systemet. Företag med stor andel spannmål och oljeväxter i de bästa odlingsområdena är exempel företag som förlorat.

111


11.5.2 Dynamiska effekter Genom att vidta åtgärder i inriktning, intensitet etc, kan jordbrukarna kompensera för de förändringar i stöden som Gårdsstödsreformen har givit upphov till. Det är dock svårt att renodla hur stora dessa åtgärder är eftersom förändringarna sker successivt och det finns många andra orsaker till att jordbrukarna förändrar driften. Exempel på åtgärder som kunnat iaktas tämligen omgående efter reformen är att spannmåsodlingen har minskat och att vallodlingen ökat. Den extensiva köttproduktionen har förblivit oförändrad trots stödminskningar. Det torde bero på ökade incitament att hålla betesmarker öppna för att bli berättade till stöd på dessa arealer. En effekt som ännu inte fullt ut kan överblickas är hur mjölkproducenterna reagerar på det frikopplade mjölkstödet som införs fr.o.m. 1 april 2007.

11.6 Stödrätter Gårdsstödet baseras på de genomsnittliga beviljade direktstöd som årligen betalats ut i Sverige under referensperioden 2000-2002. Stödet fördelas ut i form av stödrätter som skapas genom att dela summa stöd med arealen. Stödrätten ger rätt till årlig utbetalning. Stödrätter med grundvärde tilldelades för all jordbruksmark 2005 enligt regionmodellen. Ungefär hälften av djurbidragen fördelades ut individuellt enligt gårdsmodellen. Det innebar att denna del baserades på jordbrukarens genomsnittliga stöd enligt dessa stödformer under referensåren 2000-2002. Detta referensbelopp fördelades sedan som ett tilläggsbelopp på de stödrätter jordbrukaren tilldelades 2005. För att undvika allt för stora omfördelningseffekter strävar regelverket i många avseenden efter att få tilläggsbeloppen baserade på mer aktuell produktion än den tidiga historiska referensperioden. Hade referensperioden legat senare skulle hanteringen av oväntade vinster samt den övervägande delen av hanteringen av tilldelning av medel ur den nationella reserven ha blivit överflödig. Fördelningen hade då dessutom till större del motsvarat den aktuella produktionen och därmed blivit mer rättvisande. Ett annat problemområde när det gäller fördelningen av stödrätter har varit de individuella tillstånden för odling av grönsaker, bär och matpotatis. Denna hantering har krävt stor administration både för berörda jordbrukare och för Jordbruksverket. Nu i slutet av januari 2007 har dock kommissionen i samband med reformeringen av frukt- och gröntsektorn föreslagit att all odling av grönsaker, bär och matpotatis samt fruktodlingar skall vara berättigande till gårdsstöd från och med 2008 och man vill därmed fullt ut införliva frukt och gröntsektorn i systemet med samlat gårdsstöd. Den största konsekvensen av de föreslagna förändringarna är att de individuella tillstånden att odla grönsaker, bär och matpotatis försvinner. Grönsaker, bär och matpotatis kommer därmed att vara stödberättigande på samma sätt som alla andra jordbruksgrödor från 2008 och framöver. Den av kommissionen föreslagna förändringen välkomnas av Jordbruksverket. Ett annat problem med stödrätter är att det i praktiken är omöjligt att uppnå fullt utnyttjande av gårdsstödet. I och med att alla stödrätter inte används (berättigar till utbetalning) går Sverige miste om pengar från EU-budgeten. Det innebär att återflödet från EU-budgeten minskar. . En åtgärd som kan vidtas för att minska problemen är att skärpa reglerna för utnyttjande av stödrätter, vilket regleras i rådets förordning 1782/2003. Eftersom stödrätter har fördelats för all redovisad mark 2005 och dessutom i vissa fall fördelats på nytt för samma mark via tilldelning ur den nationella reserven (markägare som självtillträder) i kombination med att jordbruksarealen historiskt minskar uppstår överskott av stödrätter. För att undvika att det är fördelat fler stödrätter än vad den totala jordbruksarealen motsvarar hade ett alternativ varit att oanvända stödrätter så snart som möjligt skulle återgå till den nationella reserven för att istället användas genom att höja värdet på befintliga stödrätter. Ett skärpt utnyttjandekrav 112


skulle också begränsa spekulationen med stödrätter. Oavsett vilka åtgärder som vidtas med utnyttjandekraven kommer inte samtliga tilldelade stödrätter att utnyttjas kommande år. För att uppnå ett effektivt utnyttjande krävs att stödrätterna innehas av de jordbrukare som brukar och redovisar jordbruksmark. Ur det hänseendet skulle en tydligare koppling mellan överföring av stödrätter och överföring av jordbruksmark vara fördelaktig. Ur administrativ synvinkel är systemet med stödrätter komplicerat. Ju längre tiden går desto mindre överensstämmelse finns dessutom mellan produktionen under den historiska referensperioden (2000-2002) och den aktuella produktionen. Att bevilja framtida stöd baserat på produktion som bedrevs för närmare 10 år sedan kan allt efter tiden går bli svårare att försvara. En successiv övergång till en ren regionmodell skulle ur det hänseendet vara enklare att förklara. Vid en ren regionmodell torde systemet med stödrätter dessutom kunna upphöra och stödet skulle kunna hanteras på liknande sätt som det tidigare arealstödet.

11.7 Administration Införandet och genomförandet av den nya jordbruksreformen som administrerats av Jordbruksverket och länsstyrelserna får beteccknas som mycket lyckosamt. De flesta lantbrukarena, nära 90 %, fick sitt gårdsstöd utbetalt vid första utbetalningstillfället den 2 januari 2006.

11.7.1 Kostnader Trots att arbetet med införandet av Gårdsstödsreformen och genomförandet av första året med ansökningar om Gårdsstöd har varit mycket omfattande har den största delen av arbetet genomförts av befintliga resurser på Jordbruksverket och länsstyrelserna. Samtliga projekt som rör Gårdsstödsreformens införande har totalt kostat drygt 100 miljoner kronor. Till detta kommer det arbete respektive länsstyrelse genomfört ute i sina län. Den totala merkostnaden på grund av reformen jämfört med år 2003 blev under år 2004 ca 32 miljoner kr och år 2005 ca 45 miljoner kr. Under år 2004 var det främst Jordbruksverket som till nära nog 100 % drog på sig merkostnaden medan länsstyrelserna år 2005 svarade för ca 50 % av merkostanden. Uppgifter som gäller merkostnader för år 2006 finns ännu inte tillgängliga.

11.7.2 Framgångsfaktorer Några framgångsfaktorer måste särskilt lyftas fram: -

Föreberdelsearbetet där Jordbruksverket försökt att ligga i framkant ända sedan reformen började diskuteras av EU-kommissionen under år 2002 i samband med den stundande halvtidsöversynen av Agenda 2000. Jordbruksverket har hela tiden försökt att ta egna initiativ för att om möjligt ligga steget före diskussioner och beslut i Bryssel. Ambitionen har varit att i tid ta fram bra underlag som visar på konsekvenser för både lantbrukssektorn och myndigheternas administration.

-

Det nära samarbetet mellan Jordbruksdepartementet, Jordbruksverket, länsstyrelserna, LRF och fokusgrupper med lantbrukare. Departementet och verket har haft ett nära samarbete för att ta fram underlag och vid deltagande i olika expertkommittéer och arbetsgrupper inom EU. Länsstyrelserna har i hela införandefasen varit delaktiga i utvecklingen av nya IT-system och rutiner för handläggning samt vid framtagning av broschyrer och blanketter. Lantbruksdirektörsgruppen och LRF: s livsmedelspolitiskt

113


ansvarige har ingått i en referensgrupp som fortlöpande diskuterat och informerats om hur arbetet fortskrider. LRF har dessutom haft möjlighet att yttra sig över olika frågor under arbetets gång. -

Personalen på Jordbruksverket och länsstyrelserna och inblandade konsulter har arbetat med stor entusiasm och har hela tiden haft för ögonen att klara det beting som ålagts var och en. Arbetet har många gånger utförts under stark tidspress och utan uppoffringar hade inte resultatet blivit det vi kan se idag.

11.7.3 Vad hade kunnat göras bättre? När ett stort arbete summeras är det trots konstanterandet att införandet av Gårdsreformen varit en framgån rent administrativt ändå oundvikligt att finna delar som kunnat hanteras på ett annat sätt och kanske nå en högre effektivitet.

-

Är det viktigaste att hålla budget eller att leverera? Budgeten för hela projekt Gårdsstöd har hållits med råge, ca 17 miljoner kr billigare än ursprunglig budget. Däremot har IT som är ett delprojekt kostat ca 13 miljoner kr mera än vad som budgeterades från början. Trots att medel fördelats om inom projektet till förmån för IT har ett stort antal restaktiviteter funnits då projektet avslutades. Anledningen till att ytterligare medel inte kunnat föras över till IT beror på att de personella resurserna inte kunnat fördelas om på motsvarande sätt.

-

Varför så många restaktiviteter i projekt Gårdsstöd? Anledningen var naturligtvis att regelverket inte var fastlagt när projektet startade och att det kom till nya aktiviteter under resans gång och att andra därför prioriterades ned. Dessutom har det varit brist på verksamhetspersonal som kunnat se komplexiteten i regelverket och som kunnat ställa kraven från början.

-

Har ordinarie verksamhet med stödhanteringen fått stå tillbaka för införandet av gårdsstödsreformen? På grund av att så många verksamhetspersoner från stödavdelningen, landsbygdsavdelningen och kontrollenheten var engagerade i Gårdsstödsprojektet så påverkades det ordinarie arbetet med 2004 års ansökningsomgång av LBU-stöden och de gamla direktstöden högst väsentligt. IT-support till länsstyrelserna och möjlighet att få kontakt med nyckelpersoner på Jordbruksverket var tidvis mycket begränsad. Dessutom ställdes ett antal kurser in, bland annat kontrollkurserna för vissa stöd. Handläggning av vissa ärendetyper fick skjutas på framtiden. Trots dessa brister får det ändå anses att utbetalningarna av bidrag lyckades väl.

-

Har IT-förvaltningen minskat/kommer att minska i den grad som förutspåddes? Investeringen i nya IT-system och förvaltningen har gått in i vartannat från år 2006 och där finns ingen knivskarp gräns. På kort sikt har ITförvaltningen/utvecklingen inte minskat utan istället ökat och så lär nog vara fallet över åtminstone år 2007. Från och med 2008 då de flesta ”barnsjukdomarna” i det nya systemet är åtgärdade borde det finnas

114


förutsättningar för en IT-förvaltning som har en lägre kostnad än vad som var fallet 2003 innan nya jordbruksreformen påverkade. Förväntningarna i ”Förstudie 2” som genomfördes under hösten 2003 var att IT-förvaltningen skulle vara lägre redan år 2006 jämfört med år 2003. Att denna förväntan inte uppfylls beror mestadels på komplexitet i regelverket och att nya krav kommit till under utvecklingens gång. -

Vad hände med utveckling av statistikrapporter i DAWA som skulle användas av bl.a stödrättsenheten och gårdsstödsenheten vid rapporteringar av uppgifter till EU-Kommissionen? Ett särskilt projekt, skilt från alla projekt som föregick införandet av gårdsstödet, arbetade under 2005 och 2006 med att förbättra statistikdatabasen DAWA. I det arbetet ingick även att producera data som skulle användas av stödrättsenheten och gårdsstödsenheten för bland annat statistikrapportering till EU-kommissionen. DAWA-projektet slutfördes inte och dessa funktioner sattes inte i produktion. De nödvändigaste uppgifterna har därför tagits fram på sedvanligt sätt via hämtningar från olika databaser medan andra delar tills vidare har fått prioriteras bort helt och hållet.

-

Varför är administrationen av det nationella kuvertet så kostsam? Det nationella kuvertet utgör 0,45 % av Sveriges totala nationella tak, en summa motsvarande ca. 28 miljoner skr per år. Dessa medel ska fördelas över två olika stöd, stöd för kvalitetscertifiering och stöd för mervärden i jordbruket. I det senare stödet ansöktes 2005 till ett belopp av ca. 700 000 skr. Resterande del upp till takbeloppet har betalats ut som stöd för kvalitetscertifiering. Ett IT-stöd utvecklades inom projekt Landa och som krävde 2 500 timmar vilket motsvarar en initial kostnad på ca 1,8 miljoner kr. Därtill kommer verksamhetspersonal på länsstyrelser och Jordbruksverket för att för att klara den årliga hanteringen med ansökan, handläggning, kontroll och utbetalning. Regelverket runt dessa stöd och användandet av det nationella kuvertet är oerhört snårigt och ger därmed en mycket kostsam hantering per utbetald krona.

11.8 Fältkontroller Inför frikopplingen fanns det förväntningar på att stödsystemet skulle bli enklare att hantera för jordbrukarna men också för administrationen. En förenkling av regelverket bör avspegla sig i en större förståelse för regelverket från jordbrukarna som i sin tur ger färre avvikelser samt en enklare kontroll. För gårdsstödet konstateras att kontrollerna i praktiken inte blivit mindre komplicerade att genomföra, det finns fortfarande mycket detaljerade krav från kommissionen om hur kontrollerna ska genomföras. Genom de samordnade kontrollerna uppnås flera positiva synergieffekter som minskat tidsåtgången för de arealbaserade kontrollerna. Men det innebär också att en minskning av några kontrollpunkter för ett enskilt stöd inte alltid ger genomslag i fält om dessa kontrollpunkter fortfarande finns kvar för andra stöd. För gårdsstödet har det också tillkommit krav på kontroller, dels att all jordbruksmark som brukaren förfogar över är deklarerad i dennes ansökan samt att utdelningen av stödrätterna 2005 var baserat på ett korrekt underlag. Utfallet från kontrollerna visar att det finns en viss minskning i antalet avvikelser på brukarnivå men att det skett en procentuell ökning av antalet avvikelser i antalet hektar. 115


Orsakerna till detta bör utredas vidare men det finns skäl att tro att mycket av den mark som var helt ny 2005 inte var jordbruksmark. Detta får till följd att det finns skiften som underkänts i sin helhet eller delar därav. För de djurbaserade kontrollerna har frikopplingen inte gett några större effekter i form av enklare/mer komplicerade kontroller. Skälet till detta är att den modell som vi valt att basera våra djurbidrag för nötkreatur samt kontrollen av dessa. Kontrollen var även tidigare inriktad på att djuren ska vara märkta, journalförda och registrerade (CDB-kontroller). Dessa krav finns kvar, men nu som tvärvillkor. Stödvillkoren kontrollerades inte via några särskilda kontrollpunkter och därför har det inte heller fått någon effekt att flera djurbidrag har försvunnit. Utfallet av de kontroller som genomförts visar att trenden är att avvikelserna minskar, både på brukar- och djurnivå, se slutsatser under avsnittet om tvärvillkor. För kontrollerna av tackor har det skett en faktisk minskning av antalet kontroller och en viss minskning i omfattningen av dessa eftersom det inte finns några stödvillkor att kontrollera. Kontrollen har nu övergått till en kontroll av tvärvillkoren i form av märkning och journalföring av djur.

11.9 Tvärvillkor Tvärvillkoren består av ett antal direktiv, förordningar och föreskrifter som tillsammans bildar ett stödvillkor. Kopplingen mellan å ena sidan andra regelsystem och å andra sida ett stöd är inte ny då den bl.a. har funnits inom det landsbygdsprogram (LBU-programmet) som gällt sedan 2001. Kopplingen har inom detta regelverk kallats för ”god jordbrukarsed”. Dock har inte kopplingen varit så omfattande och inte gällt samma regelverk. Det gör att det är svårt att hitta ett underlag för att göra en utvärdering av om jordbrukarnas beteende har förändrats i och med att tvärvillkoren har blivit ett stödvillkor för alla direktstöd. För några tvärvillkor är det ändå möjligt att göra vissa kopplingar eftersom dessa villkor tidigare har varit stödvillkor. Kravet på att nötkreaturen ska vara märkta, journalförda och registrerade har tidigare varit ett stödvillkor. Här har det inte skett några förändringar i regelverket eller kontrollerna och det är därför möjligt att göra en jämförelse. Utfallet av de kontroller som genomförts visar att trenden är att avvikelserna minskar, både på brukar- och djurnivå. Möjligen kan alltså införandet av detta regelverk som ett tvärvillkor ha påverkat jordbrukarnas agerande. I förändringen ligger också högst troligen effekten av ett antal åtgärder som gjorts för att framför allt förbättra uppgifterna i CDB. Hur stor effekt dessa åtgärder haft i förhållande till det faktum att villkoren numera är ett tvärvillkor är inte möjlig att skatta. När det gäller skötselkraven är det endast möjligt att göra en jämförelse mellan 2003 och 2005 för ett krav. Det gäller kravet på att marken ska vara underhållen, vilket bl.a. innebär att det inte får finnas sly på marken. Det finns en viss variation mellan åren men det finns en risk att denna typ av skötselfel kommer att öka i takt med att träda ligger allt längre och att det är den sämsta marken som läggs som träda och som inte ingår i växtföljden. Vid en jämförelse mellan de olika skötselkraven framstår kravet på att betesmarkerna/slåtterängarna ska vara betade/skördade som det krav där vi har störst problem. Här har vi en konstaterade avvikelse som är 6 gånger större jämfört med övriga skötselkrav. I takt med att djurantalet minskar finns det en stor risk att detta krav kommer att ha en ökat antal konstaterade avvikelser. Resultaten från tvärvillkorskontrollerna är till stora delar svåra att jämföra med tidigare kontroller inom stödsystemet. Därför bör man göra en fördjupad analys av området då det finns fler kontrollresultat från resp tvärvillkorsområde. Dessutom skulle det vara möjlighet att jämföra resultaten inom de ordinarie kontrollerna som genomförs av t.ex. nitratdirektivet. Kan 116


man där se någon effekt av införandet av tvärvillkoren? Under 2007 införs även tvärvillkoren för djurskyddet. Här finns det sedan tidigare statistik på utfallet från de kontroller som kommunerna genomför. En analys efter att 2007 års stödsäsong är genomförd skulle möjligen kunna ge en del svar på frågan om jordbrukarna har förändrat sitt beteende genom införandet av tvärvillkoren.

117


12 Summary and conclusions 12.1 EU reform efforts For many years, the EU agricultural policy was designed to support production. This resulted in large surpluses that had to be dealt with either by using export refunds or by storage. In the beginning of the 1990s, the first major reform was implemented. An important reason for this reform was that the GATT had begun their efforts to deregulate food trade. This caused the EU to start reducing guaranteed prices to farmers. The farmers were compensated via area and livestock payments. However, they had to limit their production in order to receive support. In 1999, a second reform step was taken, the Agenda 2000, which meant further price reductions and increased direct support. It was also at this time that a link was introduced between environmental regulations and farm support. However, this rule was voluntary. The Commission wanted to continue the reform process that started by the reforms of 1992 and 1999. The starting point was to make EU agriculture more market oriented and sustainable in the long term. The farmersâ&#x20AC;&#x2122; choice of production should no longer be ruled by various forms of support, but based on the market. The support given to farmers should provide a stable income and further production methods that are sustainable in the long term.

12.1.1 Product-based measures In case of products for which previous reforms were insufficient to obtain market balance, further reforms were decided. These reforms meant reduced support prices, scrapped intervention, etc. Other measures, that mean increased support, were also implemented. One such measure is the introduction of a special premium for the growing of energy crops. The price-related element of the market organisation for beef was not changed by this reform decision.

12.1.2 Horizontal measures The EU decision on horizontal measures means that a single payment scheme is introduced, decoupled from production. In order to obtain this support, farmers must fulfil certain socalled cross-compliance criteria. The support shall be gradually reduced in order to free resources for use in rural development, and to make room for future reforms. In order to give the farmers a chance to fulfil the new requirements, a special extension service is introduced.

12.2 Implementation in Sweden Sweden has chosen to distribute the support according to a so-called regional model, but in combination with some aspects of the farm model. All support from the vegetable sector and about half of the support from the livestock sector are allocated to all agricultural land. The level of support is differentiated by region, based on the same regions as was used in the compensatory payment, but zones 5 and 6 are merged into one. The support is different for arable land and for pastures. The Swedish application of the reform means that the only remaining production coupling is the special beef premium. This premium is some 157 euro for bulls, and 225 euro for steers.

119


Each Member State may place a part of the support in a so-called national envelope. Means from this envelope can then be used by the Member State for supporting for instance organic farming or environmental measures. In Sweden, the national envelope is used for certification of quality and for additional values in agriculture. The budget ceiling for the Swedish decoupled single payment scheme (total value of payment entitlements) was 597.073 million euro in 2005. As additional sectors (milk and sugar) are reformed and decoupled, this amount will increase until 2009.

12.3

Developments in agriculture since 2003

The cereals area declined sharply in the first two years after the Swedish implementation of the single payment scheme. Compared to 2004, the cereals area declined by some 10 per cent in 2005, and by another 5 per cent in 2006. In 2006, the area was the smallest in more than a century. There are several possible explanations for this decline in area: •

Low cereals prices

High prices for oilseeds

Increased compulsory set-aside

Effect of the single payment scheme

Exactly how large the effect is of each separate factor cannot be determined. However, it is quite clear that several factors had a negative effect on the profitability of cereals, while the trends have been more positive for oilseeds and cultivated grassland. This is very clear from the changes in area use in 2003-2006.

12.3.1 Milk Milk is later in the reform efforts than cereals and beef. This means that the reduction in intervention price and the decoupling will happen at the same time. As compensation for the reduction of the intervention price, the milk producers have received direct support. This support is paid in relation to the milk quota. The compensation was gradually increased from 2004 to 2006. From 2007, the support is decoupled. This means that quota possession on 31 March 2006 determines how much support the farmers will receive. 67.5 per cent of the support is allocated on an individual basis and the rest by region.

12.3.2 Beef Beef prices have increased strongly since the direct support was decoupled on 1 January 2005. Market prices for beef have increased by 10-20 per cent compared to the period immediately preceding the reform. The main reason for this increase is that on the whole, the EU beef market is in balance. Earlier problems with i.a. BSE and foot and moth disease have receded into the background. However, the price increase has not fully compensated for the removal of the direct support, but increased support for cultivated grassland and pastures has had a positive effect on extensive beef production. The number of cows for self-recruiting beef production in Sweden has remained fairly constant compared to 2004.

120


12.4 How much is explained by the Single Payment Scheme? As early as in 2004, farmers started to act, as the details of the 2003 agricultural reform became known. The first sign was that semi-natural pastures to a larger extent than before were included in the support applications for 2004. The pasture area increased by 44,000 hectares from 2003 to 2005. During the same period, the cereals area decreased by almost 130,000 hectares. So far, it is hard to discern any strong effect of the Single Payment reform on livestock numbers. The same is true for changes in the structural development of livestock farms compared to the underlying trend. As regards cereals area, the Single Payment reform had a clear impact on the decline in area, but other factors have added to this effect. Factors that are unrelated to the reform are, among others, weather effects, a declining trend for cereals cultivation, changed cereals prices, and increased profitability in oilseeds. Other factors can be linked directly to the reform, such as the option of idling the entire farm. In Agenda 2000, only 50 % of the farm could be idled and still entitle to support. The new reform gives the same amount of support irrespective of the share of fallow land. It is to be expected that some enterprises use this option. The set-aside obligation remained more or less the same from 2003 to 2005 in percentage of area, but the area base changed, which resulted in a redistribution of the set-aside obligation to enterprises with a large share of cultivated grassland that did not receive grass silage support, and to enterprises with a lot of special crops. The reform did not change the profitability of cereals in relation to fallow, but the profitability of cultivated grassland increased compared to that of fallow land and cereals. One would therefore expect that enterprises with cultivated grassland have reduced their cereals area more than cereals enterprises that have increased their fallow area but who still have idled less than 50 % of their land. It is remarkable that the cereals enterprises have strongly increased their grassland area and also increased their arable land, unlike the grassland enterprises, which reduced their area of arable land. The analysed changes indicate that a deeper analysis is needed, one that focuses on regional changes and changes within various size and type brackets, in order to capture trends in different directions within the groups. If the time period could be lengthened, this would also provide a better basis for evaluation.

12.5 Profitability effects The Single Payment reform has had an effect on the farmersâ&#x20AC;&#x2122; profits. This is due partly to changed support rules and partly to changes in the market situation. Calculations show that reduced direct support has not been fully compensated by increased market prices. Income has declined by 15-30 per cent from 2004 to 2006 in the sectors comprised by the calculations. Increased productivity due to higher yield, better feed utilisation etc. has not been taken into account in the calculations, which improves the result. Rationalisations have also not been included.

121


12.5.1 Winners and losers, typical farms The winners of the Single Payment scheme are the enterprises that have much land that used to be outside the support system. This applies mostly to enterprises with pastures and cultivated grassland, but also to those with a lot of potatoes and vegetables. There has also been a certain evening out between regions with better or poorer agricultural conditions, which has made northern Sweden a winner. In the old system, the difference between the best and the worst region was more than 150 euro/ha, and now the difference is some 130 euro/ha. Losers are enterprises that received support for a large share of their area in the previous system. Examples of such enterprises are those that have a large share of cereals and oilseeds in the best cropping areas.

12.5.2 Dynamic effects By changing their production, its intensity etc., farmers can compensate for the support changes caused by the Single Payment reform. However, it is hard to determine the size of such changes, since the happen over time and there could be many other reasons for farmers to change their production. Some measures that have been observed almost immediately after the reform are a decline in the growing of cereals and an increase in that of cultivated grassland. Extensive beef production has remained unchanged in spite of reduced support. This may be due to increased incentive to keep grazing land open in order for these areas to entitle to support. One effect that cannot be fully understood yet is how milk producers will respond to the decoupling of the milk support on 1 April 2007.

12.6 Payment entitlements The Single Payment Scheme is based on the average direct support paid out annually in the reference period of 2000-2002. The support is distributed via payment entitlements created by dividing total support by total area. The payment entitlement gives the right to an annual payment. Payment entitlements of basic value were distributed for all arable land in 2005, according to the regional model. About half of the livestock support was distributed on an individual basis in accordance with the farm model. This meant that this part was based on the farmersâ&#x20AC;&#x2122; average income from these forms of support during the reference years 2000-2002. This reference amount was then distributed as an additional amount to the payment entitlements that the farmer was awarded in 2005. In order to avoid too large redistribution effects, the legislation in many aspects strives to base the additional amounts on more current production than the early, historic reference period. If a later reference period had been used, the handling of unexpected profits would not have been necessary, and neither would most of the handling of the granting of funds from the national reserve. In addition, the distribution would have been a closer match of current production, and thus been more fair. Another problem with the distribution of payment entitlements was the individual permits to grow vegetables, berries and ware potatoes. This has required a lot of administration, both for the farmers concerned and for the Board of Agriculture. Now at the end of January 2007, however, the Commission has proposed that all cultivation of vegetables, berries, ware potatoes and fruit shall entitle to support under the Single Payment Scheme from 2008. This proposal comes in the context of the reformation of the fruit and vegetable sector, and means that the Commission aims at full inclusion of this sector in the Single Payment Scheme. The most important consequence of the proposed changes is that the individual permits to grow vegetables, berries and ware potatoes will no longer be required, and these products will

122


entitle to support in the same way as all other agricultural crops from 2008 on. The Board of Agriculture welcomes this proposal. Yet another problem with payment entitlements is that it is practically impossible to achieve full utilisation of the Single Payment Scheme. Since not all payment entitlements are used (entitle to support), Sweden loses money from the EU budget. This means that the return flow from the EU budget declines. One measure to reduce this problem would be to sharpen the rules on the utilisation of payment entitlements, which is regulated by Council Regulation (EC) No 1782/2003. Since payment entitlements have been allocated to all land recorded in 2005, and in some cases also reallocated to the same land from the national reserve (landowners that start cultivating their own land), together with the fact that the arable area has a long-term declining trend, there is a surplus of payment entitlements. In order to avoid that more payment entitlements are allocated than the total agricultural area, one option could have been to reclaim unused payment entitlements for the national reserve as soon as possible in order to increase the value of existing payment entitlements. A stronger utilisation requirement would also limit speculation in payment entitlements. Irrespective of what happens to the utilisation requirements, not all allocated payment entitlements will be used in the future. In order to achieve an efficient use, the payment entitlements must be held by the farmers that farm and report agricultural land. From this point of view, it would be useful to have a clearer link between the transfer of payment entitlements and the transfer of agricultural land. From the administrative point of view, the payment entitlement system is complex. The more time passes, the less the current production will match that of the historic reference period (2000-2002). It may become increasingly harder to justify the paying of support based on production that took place some ten years ago. A successive move to a pure regional model would be easier to explain. A pure regional model should also mean that the payment entitlement system would be scrapped, and the support could be handled like the previous area aid.

12.7 Administration The introduction and implementation of the new agricultural reform, as handled by the Board of Agriculture and the County Administrative Boards, must be regarded as very successful. Most farmers, almost 90 %, received their Single Payment at the first date of payment, on 2 January 2006.

12.7.1 Cost Even though the implementation of the Single Payment reform, and the carrying out of the first year of Single Payment applications has been quite extensive, most of the work has been done using existing resources at the Board of Agriculture and the County Administrative Boards. All projects related to the implementation of the Single Payment reform cost slightly more than SEK 100 million. To this should be added the regional work of the County Administrative Boards. The total extra cost (compared to 2003) due to the reform was some SEK 32 million in 2004 and some SEK 45 million in 2005. In 2004, the Board of Agriculture caused almost the entire extra cost, and in 2005, the County Administrative Boards were responsible for approximately half of the extra cost. There is no data yet about the extra cost in 2006.

123


12.7.2 Factors of success Some factors of success deserve to be emphasised: -

Preparations. The Board of Agriculture has tried to be at the forefront ever since the reform became a topic of discussion in 2002, when the Mid Term Review of the Agenda 2000 was about to begin. The Board has always tried to take the initiative and, if possible, be one step ahead of discussions and decisions in Brussels. The ambition was to provide good information that shows consequences for both the farming sector and for the public administration.

-

Close cooperation between the Ministry of Agriculture, the Board of Agriculture, the County Administrative Boards, the National Farmers’ Union, and focus groups of farmers. The Ministry and the Board has been working closely together to provide information and to participate in various EU expert committees and working parties. During the entire implementation phase, the County Administrative Boards took part in the development of new IT systems and processing routines, as well as in the production of brochures and forms. The group of Agricultural Directors and the person in charge of food policy at the National Farmers’ Union were members of a reference group that continuously discussed and was informed about the work in progress. In addition, the National Farmers’ Union had the chance to comment on various issues as the work progressed.

-

The staff of the Board of Agriculture and the County Administrative Boards, as well as the consultants involved, all worked with great enthusiasm, and always tried to do their part of the work. The work often took place under great time pressure, and without the sacrifices of the staff the result would not have been what we see today.

12.7.3 What could we have done better? Whenever a large effort is made, it is unavoidable that some parts could have been handled differently and perhaps more efficiently, even though the implementation of the Single Payment reform was an administrative success.

- What is most important: to stay within budgetary limits, or to deliver? The budget for the entire project has been respected by a wide margin, some SEK 17 million cheaper than the originally allotted means. However, the IT subproject cost some SEK 13 million more than expected at the outset. Even though means were redistributed within the project to the IT subproject, too many activities remained uncompleted when the project came to an end. The reason why it was not possible to transfer more means to the IT subproject is that staff resources could not be redistributed in the same way. -

Why did so many activities remain when the project ended? The legislation was not laid down when the project started, and new activities were added during its course so that others were re-evaluated and given a lower priority. In addition, there was not enough staff who could understand the complexity of the legislation and who could have specified requirements right from the start.

124


- Did the usual business of support administration take second place to the implementation of the Single Payment reform? Since so many people from the Support and Rural Development Departments and from the Inspection and Control division were involved in the Single Payment project, this had a quite considerable effect on the ordinary work on the 2004 applications regarding rural development and the former direct payments. At times, it was very difficult to provide IT support to the County Administrative Boards or to get in touch with key personnel at the Board of Agriculture. In addition, a number of training sessions were cancelled, including the courses regarding control of certain forms of support. The processing of certain types of cases had to be postponed. In spite of these shortcomings, it is fair to say that the payment of support worked well. -

Has IT administration declined, or will it decline, to the extent predicted? From 2006, it is difficult to separate investments in new IT systems from the management of the existing ones. In the short run, IT management and development has not declined but increased, and this is expected to be the case also in 2007. From 2008, when most of the teething problems in the new system will have been fixed, the IT management costs might be lower than they were in 2003 when the new agricultural reform began. “Pre-study 2” in the autumn of 2003 predicted that IT management costs would be lower than in 2003 as early as in 2006. The main reason why this prediction did not come true is that the legislation is complex and that new requirements arose.

-

What happened to the development of statistical reports in DAWA, that were to be used by i.a. the Payment Entitlement Division and the Single Payment Division in their reports to the Commission? In 2005 and 2006, a special project, separate from all projects that preceded the implementation of the Single Payment Scheme, worked to improve the statistical database DAWA. This work also included the production of data to be used by the Payment Entitlement Division and the Single Payment Division i.a. for reporting data to the Commission. The DAWA project was completed, and these functions were not brought into production. The most necessary data was therefore produced in the usual way from different databases, and other parts have not been done at all.

-

Why does is cost so much to handle the national envelope? The national envelope makes up 0.45 % of Sweden’s total national ceiling. In money terms, this corresponds to some SEK 28 million. This money shall be allocated to two different forms of support: support for quality certification, and support for additional values in agriculture. Applications for the latter of the two amounted to SEK 700,000 in 2005. The remaining amount was paid to support for quality certification. One IT support was developed within the Landa project, requiring 2,500 hours, which is equivalent to an initial cost of some SEK 1.8 million. To this should be added the costs of personnel at the Board of Agriculture and the County Administrative Boards for handling the annual cycle of applications, processing, control and payment. The legislation governing these forms of support and the use of the national envelope is incredibly complicated, and so the handling per euro paid is very expensive.

125


12.8 On-the-spot checks Before decoupling was introduced, there were expectations that the support system would be easier to handle for the farmers, as well as for the public administration. A simplification of the legislation should mean that the farmers understand it better, and this in turn should result in fewer deviations and an easier control process. It is clear that as regards the Single Payment Scheme, the control has not become any easier to carry out; the Commission still lays down very detailed requirements on how they are to be executed. The coordinated controls have several positive synergy effects that have reduced the time needed to perform an area-based control. However, it also means that reducing the number of control points for a given form of support will not always have an effect in the field, if these control points still remain for other forms of support. As regards the Single Payment Scheme, some new requirements have been added. First, that all agricultural land that the farmer disposes shall be declared in his or her application, and secondly, that the allocation of payment entitlements in 2005 was based on correct information. The result of the control shows that there has been a small decline in the number of deviations at the farmer level, but that there has been an increase (in per cent) of the number of deviations compared to the number of hectares. The reasons for this should be subject to further analysis, but there is reason to believe that much of the land that was completely new in 2005 was not agricultural land. This means that there are plots that have been wholly or partly rejected. As regards animal-based control, the decoupling has not had any large effect: controls have neither become easier nor more complicated. The reason is the model that we base our bovine support on, and the control of these forms of support. Before the reform as well, the control was based on the animals being marked, entered into journals, and registered (CDB controls). These requirements remain, but now as cross-compliance. There were no particular control points for these forms of support, and so it has had no effect that several forms of livestock payments have been scrapped. The results of the control carried out show that there is a declining trend in the number of deviations, both at the farmer and at the animal level (please see the section on cross compliance). As regards the ewe control, there has been a real decline in the number of controls, and a certain decline in their scope, since there are no support conditions to check. The control has changed into a control of cross compliance, meaning that animals are marked and recorded in journals.

12.9 Cross compliance Cross compliance consists of a number of directives, regulations and Swedish regulations that together form a support condition. The link between a form of support and other legislative systems is not new; it also existed in for instance the rural development programme that applied from 2001. In this legislation, the link was referred to as â&#x20AC;&#x153;good agricultural practicesâ&#x20AC;?. However, the link was not this extensive, and did not apply to the same legislation. This makes it hard to find a basis for evaluating whether or not farmer behaviour changed when cross compliance became a support condition for all direct support. Still, for some aspects of cross compliance, it is possible to make certain connections, since they used to be support conditions. The requirement that bovine animals shall be marked, entered into a journal and registered used to be a support condition. In this regard, there have been no changes in legislation or 126


control, so a comparison can be made. The result of the controls carried out show a trend towards declining deviations, both at the farmer and at the animal level. In other words, it is possible that the introduction of this legislation as cross compliance had an effect on farmer behaviour. Another reason for the change, a very likely one, is the efforts made to improve the data in the CDB. It is not possible to estimate how large effect these efforts have had, and how much is due to the fact that the conditions now are a part of cross compliance. As regards management requirements, one can only compare one requirement regarding 2003 and 2005. This is the requirement that the land shall be maintained, which includes removing any brushwood. There is a certain variation from one year to the other, but there is a risk that this type of management errors will increase as land lies fallow for longer periods of time, and that the fallow land is the poorest and not included in the crop rotation. When comparing the various management requirements, the largest problem seems to concern the requirement to keep pastures and meadows grazed or harvested. In this case, the observed deviation is six times larger than for other management requirements. As the number of animals decrease, there is a large risk that there number of observed deviations for this requirement will increase. The results of the cross compliance controls are for the most part hard to compare to previous controls within the support system. This is why a deeper analysis of the area should be made once there are more control results from each cross compliance area. In addition, it would be possible to compare results within the ordinary controls carried out concerning for instance the nitrates directive. Is it possible to detect any effect of the cross compliance in that regard? In 2007, cross compliance will be introduced also regarding animal welfare. In this case, there is previous data on the result from the controls carried out by the municipalities. An analysis after the support season of 2007 might provide some answers about whether farmers have changed their behaviour due to the introduction of cross compliance.

127


Bilaga

2006-12-08

Statistikenheten

Utvärdering av gårdsstödet - Tre enkätundersökningar Teknisk rapport och resultatredovisning

1 INLEDNING........................................................................................................................ 2 1.1 BAKGRUND OCH SYFTE.................................................................................................... 2 1.2 UPPLÄGGNING OCH GENOMFÖRANDE .............................................................................. 2 1.3 DATAINSAMLING ............................................................................................................. 3 1.4 SEKRETESS ...................................................................................................................... 3 2. POPULATION, URVALSRAM OCH STATISTISK BEARBETNING...................... 3 2.1 POPULATION .................................................................................................................... 3 2.3 SVARSBORTFALL ............................................................................................................. 4 2.4 STATISTISKA MÅTT .......................................................................................................... 4 2.5 REDOVISNINGSGRUPPER .................................................................................................. 5 2.6 VARIABLER ..................................................................................................................... 5 2.7 TILLFÖRLITLIGHET .......................................................................................................... 5 3. SAMMANFATTNING AV RESULTATEN.................................................................... 5 3.1 ENKÄTUNDERSÖKNING NYA FÖRETAG............................................................................. 5 3.2 ENKÄTUNDERSÖKNING ÄNDRAD ODLING ........................................................................ 9 3.2.1 Gårdsstödets effekter för jordbrukets kombinationsverksamhet ........................... 13 3.3 ENKÄTUNDERSÖKNING BETESMARK .............................................................................. 14 BILAGOR ............................................................................................................................. 19 BILAGA 1 MISSIV OCH ENKÄTER ......................................................................................... 19 BILAGA 2 ENKÄTUNDERSÖKNING NYA FÖRETAG, TABELLER .............................................. 19 BILAGA 3 ENKÄTUNDERSÖKNING ÄNDRAD ODLING, TABELLER .......................................... 19 BILAGA 4 ENKÄTUNDERSÖKNING BETESMARK, TABELLER ................................................. 19

1(19)


Jordbruksverket Statistikenheten

1 INLEDNING 1.1 Bakgrund och syfte I denna rapport redovisas en teknisk beskrivning och resultat från tre enkätundersökningar riktade till jordbrukare. Undersökningarna genomfördes av flera skäl. Framför allt kommer resultaten att användas som en del i den utvärdering av gårdsstödet som genomfördes under det andra halvåret 2006. Undersökningarna avsåg också att öka kunskapen om gårdsstödets betydelse för förändringar i jordbruksföretagarnas markanvändning och företagsstruktur. Ett tredje syfte var att utvärdera miljöeffekterna av tillkommande betesmark. De tre enkätundersökningarna hade följande tre huvudinriktningar: 1. Undersökning om betesmark. I samband med att gårdsstödet infördes i Sverige ökade arealen betesmark kraftigt. Syftet med betesmarksundersökningen var att utvärdera miljöeffekterna av de betesmarker som tillkommit i samband med införandet av gårdsstödet, t.ex. vilken typ av marker som tillkommit och hur jordbrukarna planerar att sköta dem. 2. Undersökning om nya företag År 2005 ökade antalet jordbruksföretag och antalet personer som sökt gårdsstöd i Sverige. Ökningen sammanfaller med införandet av gårdsstödet. Syftet med undersökningen om nya företag var att utvärdera konsekvenserna av införandet av gårdsstödet för att få en bättre förståelse för hur användningen av jordbruksmark förändras. 3. Undersökningen om förändrad odling. I samband med att gårdsstödet infördes i Sverige minskade odlingen av spannmål kraftigt. Samtidigt ökade arealerna av framförallt vall och oljeväxter. Syftet med undersökningen om förändrad odling är att utvärdera konsekvenserna av införandet av gårdsstödet och få en bättre förståelse för hur användningen av jordbruksmark förändras. 1.2 Uppläggning och genomförande Enkätundersökningarna genomfördes under perioden september till oktober år 2006. Urval och statistisk bearbetning av enkäterna gjordes av Jordbruksverkets statistikenhet, medan Statistiska centralbyrån (SCB) svarade för insamlingen av uppgifterna. Enkäten skickades ut till ett slumpmässigt urval av 7 500 personer fördelat mellan de tre undersökningarna. Tre olika ensidiga frågeblanketter användes med ett bifogat missiv. Utkast till blankett och introduktionsbrev togs fram av Jordbruksverket medan SCB svarade för den slutliga layouten. Deltagande i enkäten var frivilligt och samråd skedde under september med Näringslivets Regelnämnd (NNR).

2(19)


Jordbruksverket Statistikenheten

1.3 Datainsamling Datainsamlingen genomfördes genom ett första utskick med enkät och missiv följt av ett tack och påminnelsekort två veckor senare. Fyra veckor efter det första utskicket skickades ytterligare en påminnelse med ny enkät ut. Strax före det andra utskicket skickades en fil med svaren för de personer som då svarat till Jordbruksverkets statistikenhet. Materialet slutlevererades från SCB till Jordbruksverkets statistikenhet första veckan i november. De inkommande blanketterna skannades och verifierades genom enkla kontroller vid SCB. Tidsplanen för arbetet framgår nedan: v. 39 Första utskick av enkät och missiv v. 41 Tack och påminnelsekort v. 42 Delleverans av material till Jordbruksverkets statistikenhet v. 43 Andra utskick av enkät och missiv v. 45 Slutleverans till Jordbruksverkets statistikenhet Andelen svarande för de tre enkäterna var hög, 81 % för betesmarksundersökningen, och 77-78 % för de andra två undersökningarna. Inflödet av enkäter fram till utskicket av tack- och påminnelsekortet var mellan 51 % och 55 %. Tack- och påminnelsekortet och den andra påminnelsen ökade svarsfrekvensen med cirka 12-15 % vardera. Några problem med förståelsen av enskilda frågor eller enkäterna i stort noterades inte under insamlingen. De statistiska bearbetningarna av materialet genomfördes därefter av Jordbruksverkets statistikenhet. 1.4 Sekretess De uppgifter som lämnades i enkäten är såväl vid SCB som vid Jordbruksverket sekretesskyddade enligt 9 kap 4 § i sekretesslagen (1980:100). Det innebär att uppgifterna endast kommer att användas för statistiska bearbetningar i samband med Jordbruksverkets särskilda verksamhet för framställning av statistik.

2. Population, urvalsram och statistisk bearbetning 2.1 Population I betesmarksundersökningen utgörs urvalsramen av personer som sökt gårdsstöd 2006 och som ökat sin betesmarksareal med minst 15 % sedan 2003. I undersökningen om nya personer utgörs urvalsramen av personer som sökt stöd under 2005, och som inte sökt stöd tidigare. I undersökningen om ändrad odling utgörs populationen av personer som i sin stödansökan 2006 minskat sin spannmålsareal med minst 15 % jämfört med 2003.

3(19)


4(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Urvalsramarna i de tre undersökningarna är hämtade från Jordbruksverkets datalager (DAWA) som baseras på stödansökningar. 2.2 Urval Urvalet drogs genom att de tre populationerna stratifierades i tre strata varefter ett slumpmässigt urval gjordes i varje strata. Stratifieringskriterierna var olika för populationerna men gemensamt för alla tre var att ersättningsnivå utgjorde ett av kriterierna. Övriga kriterier var t.ex. storlek, om vissa grödor fanns på företaget samt om vallarealen ökat eller minskat. 2.3 Svarsbortfall Bortfall av hela undersökningsobjekt framgår av tabellen nedan. Bortfallet var lågt på alla tre enkäterna och i genomsnitt 21 %. Bortfallet var lägst för betesmarksenkäten med 19 %. Partiellt bortfall förekommer i undersökningarna och har behandlats genom imputeringar av olika slag. Principen har varit att imputera svarsalternativet ”annat” i de fall en fråga saknat svar och ett sådant svarsalternativ finns. I textsvaret på frågan har sedan angetts ”ej svarat”. Detta förfarande har tillsammans med att vissa inkomna svar under ”annat” skulle kunna hänföras till något annat svarsalternativ, medfört att andelen svar på svarsalternativet ”annat” överskattas i undersökningen. På frågor där inget alternativ ”annat” finns har imputering skett på annat sätt, vanligen proportionellt mot inkomna svar. Figur 2.1 Population, urval och svarsfrekvens Undersökning

Ram

Betesmarkundersökningen 5 661 Nya företag 5 254 Ändrad odling 16 369

1 800 1 778 3 900

Inkomna svar enkäter 1 466 1 370 3 048

Samtliga

7 478

5 884

27 280

Urval

2.4 Statistiska mått Det statistiska mått som använts är skattning av totaler.

Bortfall Svars frekvens 334 408 852

81 % 77 % 78 %

1 594

79 %


5(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

2.5 Redovisningsgrupper Följande indelningar används för att redovisa svaren på frågorna -

Län Produktionsområde Område för ersättningsnivåer Hela riket

2.6 Variabler Den variabel som undersökts är: - Antal personer som angett ett visst svarsalternativ 2.7 Tillförlitlighet Eftersom det handlar om en urvalsundersökning är den behäftad med urvalsfel. Även andra fel t.ex. täckningsfel, mätfel och bearbetningsfel kan förekomma. Dessa bedöms vara mindre betydande eftersom den population som undersöktes var väl avgränsad och enkäten enkel. Tillförlitligheten redovisas kvantitativt enbart genom precisionen (relativa medelfelet) i skattningarna, som avspeglar urvalsfel. Uppskattade medelfel redovisas i tabellbilagan.

3. Sammanfattning av resultaten 3.1 Enkätundersökning nya företag Enkätundersökningen till de nya företagen bestod av tre frågor. 1. Hur har ditt brukande av marken förändrats mellan år 2003 och år 2006? 2. Två frågor rörande betesmark a. Hur utnyttjades betesmarken på den mark som du sökte stöd för år 2006? b. Med vilka djur betades marken? Syftet med den första frågan var att undersöka hur brukandet av den mark som personen sökte stöd för år 2006 hade förändrats mellan åren 2003 och 2006. Syftet var främst att belysa förändrade förhållanden i företagsstruktur och brukande. Figur 3.1.1 visar att knappt hälften av de personer som sökt stöd för marken år 2006 också hade brukat marken år 2003. Runt 20 % har angett övriga alternativ. Knappt 10 % har tagit tillbaka mark som var utarrenderad 2003 för att bruka den själv år 2005. Andelen som hade nystartat sitt företag mellan åren 2003 och 2006


6(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

var 13 %. Knappt 10 % brukade inte själva aktivt den mark de sökte stöd för år 2006. Figur 3.1.1 Andel personer som har angett olika svarsalternativ på fråga 1 fördelat efter ersättningsnivå och hela riket 60%

Alt1

Alt 2

Alt 3

Alt 4

Alt 5

50%

40%

30%

20%

10%

0% Ers. Nivå 1

Ers. Nivå 2

Ers. Nivå 3

Ers. Nivå 4

Ers. Nivå 5

Hela riket

Fråga 1. Hur har ditt brukande av den mark som du sökte stöd för 2006 förändrats mellan åren 2003 och 2006? Alt 1. Jag brukade marken aktivt både år 2003 och år 2006. Alt 2. Mellan 2003 och 2006 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt. Alt 3 Mellan år 2003 och 2006 nystartade jag företag (t.ex. genom köp/arrende/ generationsskifte) vilket medförde att jag brukade marken aktivt år 2006. Alt 4. Jag brukade inte marken aktivt år 2006. Alt 5. Annat


7(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Andelen personer som brukade marken både år 2003 och 2006 var något lägre i områden med ersättningsnivåerna 1 och 3 än i övriga områden. Figur 3.1.2. visar att andelen personer som brukade marken både år 2003 och 2006 var högst i Götalands södra slättbygder och lägst i Övre Norrland och Svealands slättbygder. Figur 3.1.2 Andel personer som har angett olika svarsalternativ på fråga 1 fördelat efter produktionsområden och hela riket Övre Norrland

Nedre Norrland

Mellersta Sveriges skogsbygder Alt 5 Götalands skogsbygder

Alt 4 Alt 3 Alt2

Svealands slättbygder

Alt1

Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Fråga 1.Hur har ditt brukande av den mark som du sökte stöd för 2006 förändrats mellan åren 2003 och 2006? Alt 1. Jag brukade marken aktivt både år 2003 och år 2006. Alt 2. Mellan 2003 och 2006 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt. Alt 3. Mellan år 2003 och 2006 nystartade jag företag (t.ex. genom köp/arrende/ generationsskifte) vilket medförde att jag brukade marken aktivt år 2006. Alt 4. Jag brukade inte marken aktivt år 2006. Alt 5. Annat

Fråga 2 bestod av två delfrågor med avsikten att belysa hur betesmarken för den mark som personen sökte stöd för år 2006 utnyttjades. I den första delen av frågan skulle personerna svara på om de hade betesmark år 2006 och om den i så fall betades med egna eller andras djur. I frågan antas att om man har betesmark så betas den med andra och/eller egna djur. I den andra delfrågan svarade de som betade marken med vilka djur marken betades. Svaren på den första delfrågan redovisas i figur 3.1.3 på nästa sida.


8(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Figur 3.1.3 Andel personer som hade respektive inte hade betesmark i den mark man sökte stöd för år 2006 efter produktionsområde och hela riket. Hela riket Övre Norrland Nedre Norrland Mellersta Sveriges skogsbygder Götalands skogsbygder Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90% 100%

Jag hade ingen betesmark år 2006 Marken betades med egna och/eller andras djur

Figur 3.1.4 Andel personer som betade marken med egna djur, samt andel personer som betade marken med andras djur, efter produktionsområde och hela riket. Hela riket Övre Norrland Nedre Norrland Mellersta Sveriges skogsbygder Götalands skogsbygder Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

10%

Marken betades med egna djur

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

Marken betades med andras djur

Figur 3.1.3 visar att ungefär 30 % av populationen inte hade någon betesmark som ingick i den mark man sökte stöd för år 2006, medan 70 % hade betesmark som betades med egna och/eller andras djur. Det finns skillnader i andelen

90%


9(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

personer som har betesmark mellan olika produktionsområden. Det är vanligast att personerna inte har någon betesmark i Övre Norrland där hela 70 % av personerna har svarat att de inte har någon betesmark. I Götalands södra slättbygder har å andra sidan i det närmaste samtliga personer betesmark som betades av egna och/eller andras djur. Figur 3.1.4 visar om de personer som hade betesmark betade den med egna djur eller med andra djur. Då en betesmark kan betas både med egna och andras djur summerar inte procentandelarna till 100 %. Av figuren framgår att mellan 65 % och 80 % av personerna betade markerna med egna djur. Motsvarande andel som betade markerna med andras djur var mellan 30 % och 40 %. Figur 3.1.5 visar att för de personer som för första gången sökte stöd år 2006 och som hade betesmark så var det vanligast att marken betades med hästar. Det näst vanligaste djuret var får tätt följt av nötkreatur. Andelen personer vars mark betas med hästar var drygt 50 %. Figur 3.1.5 Antal personer som angett typer av djur som betar marken efter produktionsområde och hela riket. Övre Norrland

Andra djur Får

Nedre Norrland

Nöt Mellersta Sveriges skogsbygder

Hästar

Götalands skogsbygder

Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0

200

400

600

800

1 000

3.2 Enkätundersökning ändrad odling Syftet med enkätundersökningen till personer som minskat sin spannmålsareal var att undersöka orsakerna till den kraftiga förändring av åkermarkens användning som inträffade år 2005.


10(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Enkäten bestod av tre frågor. 1. Vilken/vilka är de viktigaste anledningarna till att din spannmålsodling minskat mellan år 2003 och år 2006? 2. Vilken är den viktigaste anledningen till att du ökat din vallareal mellan åren 2003 och 2006? 3. Hur har du utnyttjat de lediga resurser (t.ex. tid och maskiner) som förändringen av odlingen inneburit? I fråga 1 undersöks anledningen till att spannmålsodlingen minskat mellan åren 2003 och 2006. För de personer som angett att de minskat sin spannmålsareal anges den orsak de angett i figur 3.2.1 nedan. Figuren visar att den vanligaste anledningen som drygt 30 % angett till att spannmålsodlingen minskat var att annan gröda var lönsammare än spannmålsodling. Omkring 20 % av personerna som minskat sin spannmålsareal angav annan orsak eller normal årsvariation. Bland dem som angett annan orsak har bl.a. nämnts dålig lönsamhet, tappat arrende samt att man gått över till ekologisk odling. Knappt 15 % angav som skäl att man ville minska arbetsbehovet i jordbruket. Mellan 5 % och 10 % har angett som skäl att minskningen var ett led i att avveckla företaget, att man inte ville nyinvestera i maskiner och byggnader eller att skälet var byte av driftsinriktning. Figur 3.2.1 Andel personer som angett olika anledningar till att spannmålsodlingen minskat mellan åren 2003 och 2006. Hela riket

Annan För att minska behovet av arbetstid i jordbruket Minsk-ningen är ett led i att avveckla företaget Minskar odlingen för att inte behöva nyinvestera i maskiner/ byggnader Byte av drifts-inriktning Normal års-variation i spannmåls-odlingen Annan gröda/ träda är lönsammare än spannmålsodling 0%

5% 10% 15% 20% 25% 30% 35%


11(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Fråga 2 i enkäten syftade till att undersöka den viktigaste anledningen till att vallarealen ökat mellan åren 2003 och 2006. Eftersom enkäten skickades ut till personer som endast minskat sin spannmålsareal fanns alternativ ”Jag har inte ökat min vallareal”. För de personer som inte angett detta alternativ anges de anledningar man uppgett i figur 3.2.2 . Figur 3.2.2 visar att drygt en tredjedel av de personer som angett att vallarealen ökat har angett övrigt. Det tyder på att frågans svarsalternativ inte var välformulerade. Bland övrigt utgörs dock en tredjedel av sådana som inte besvarat frågan och därför kodats övrigt – ej svarat. Bland de som svarat är det påfallande många som svarat att de inte har någon vall. Drygt 15 % av personerna som ökat sin vallareal har svarat att de gjorde det för att öka produktionen av grovfoder för försäljning respektive för att extensifiera arealen. Mindre än 5 % har angett att de har ökat djurhållningen med hjälp av inhyrda djur. Figur 3.2.2 Andel personer som angett olika orsaker till att vallarealen ökat mellan åren 2003 och 2006. Hela riket

Övrigt Extensifiering av arealen Ökad produktion av grovfoder för försäljning Ökad djurhållning, inhyrda djur 0%

5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40%

I figur 3.2.3 visas hur de lediga resurser används som förändringen av odlingen inneburit. Knappt 40 % av de svarande har angett ”Annat” på frågan. En genomgång av de förklaringar som getts i rutan bredvid svarsalternativet visar att man svarat att man inte uppfattat att man fått lediga resurser. Även här utgör de som inte alls besvarat frågan och därför kodats annat – ej svarat en stor andel, drygt 40 %. I figuren på nästa sida redovisas andelen personer av dem som totalt svarat på frågan som angett andra alternativ än annat.


12(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Figur 3.2.3 Andel personer som angett olika sätt att utnyttja de lediga resurser som uppstått när odlingen förändrats. 10%

Hela riket I annan jordbruksverksamhet på företaget 15%

37%

I annan till jordbruket kompletterande verksamhet på företaget, t.ex. körslor. Anställning utanför företaget.

14%

Skapat rimligare total arbets-belastning och/eller utnyttjar resurserna i företaget mindre intensivt Annat

24%

Omkring en fjärdedel angav att de utnyttjat lediga resurser för att skaffa sig en rimligare arbetsbelastning eller att de utnyttjat företagets resurser mindre intensivt. Omkring 15 % vardera angav ”Anställning utanför företaget” respektive ”I annan till jordbruket kompletterande verksamhet”. Omkring 10 % skrev att de skulle utnyttja resurserna i annan jordbruksverksamhet på företaget. I figur 3.2.4 nedan redovisas andelen personer av dem som totalt svarat på frågan som angett andra alternativ än annat. Av figuren framgår att det vanligaste svaret, förutom ”Annat” var att man använt de lediga resurserna för att skapa en rimligare total arbetsbelastning i företaget. Av figuren framgår att det är vanligare i Norrland än i riket som helhet att de lediga resurserna ska utnyttjas för kompletterande verksamhet. Förhållandet är detsamma i Götalands mellanbygder. I slättbygderna har färre personer än i riket som helhet runt 7 % angett att de tänker utnyttja resurserna till att skaffa sig kompletterande verksamhet.


13(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Figur 3.2.4 Andel personer som angett olika sätt att utnyttja de lediga resurser som uppstått när odlingen förändrats.

Övre Norrland

Nedre Norrland Mellersta Sveriges skogsbygder Götalands skogsbygder

Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

Skapat rimligare total arbets-belastning och/eller utnyttjar resurserna i företaget mindre intensivt Anställning utanför företaget. I annan till jordbruket kompletterande verksamhet på företaget, t.ex. körslor. I annan jordbruksverksamhet på företaget

3.2.1 Gårdsstödets effekter för jordbrukets kombinationsverksamhet Under hösten 2006 har Jordbruksverket genomfört en enkätundersökning om till jordbruksföretagare som bedriver kombinationsverksamhet. Syftet med undersökningen har varit att studera omfattningen av kombinationsverksamheten samt hur som bedriver ett kombinationsföretagande ser på sina utvecklingsmöjligheter. En av frågorna i enkäten gällde gårdsstödets betydelse för kombinationsverksamheten.

3


14(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Den fråga som ställdes var: ”Har införandet av gårdsstödet påverkat möjligheterna att bedriva kombinationsverksamheten?”. De svarsalterantiv som kunde anges var: 1. Gårdsstödet har underlättat 2. Gårdsstödet har inte haft någon betydelse 3. Gårdsstödet har försvårat En första preliminär bearbetning av svaren redovisas i figur 3.2.5. Av svaren framgår att de flesta som bedriver kombinationsverksamhet bedömer att gårdsstödet inte har påverkat deras möjligheter att bedriva kombinationsverksamheten. Det kan dock noteras att 22 % anser att gårdsstödet har underlättat möjligheten att bedriva kombinationsverksamhet. Figur 3.2.5 Gårdsstödets betydelse för jordbruksföretagens kombinationsverksamhet. Andel svarande personer som bedriver kombinationsverksamhet. Andel personer som bedriver kombinationsverksamhet 9% 21%

4%

Alt 1. Gårdsstödet har underlättat Alt 2.Gårdsstödet har inte haft någon betydelse Alt 3. Gårdsstödet har försvårat

Partiellt bortfall

66%

3.3 Enkätundersökning betesmark Betesmarksenkäten bestod av 3 frågor varav fråga 1 var uppdelad i två delar. 1.

a) På vilket sätt planerar du att huvudsakligen sköta dina betesmarker? b) Med vilka djur planerar du att dina betesmarker skall betas?

2. Har, enligt din bedömning, betesintensiteten på dina betesmarker förändrats mellan år 2003 och år 2006? 3. Vilken var den huvudsakliga användningen av dina nya/ utökade arealer betesmark innan du tog med dem i gårdsstödet?


15(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Syftet med fråga 1 var att undersöka på vilket sätt personen planerade att huvudsakligen sköta sina betesmarker och med vilka djur personen planerade att bruka dem. Svaren på fråga 1 redovisas i figur 3.3.1 nedan. Figur 3.3.1 Andel personer som svarat om man avser att sköta sina betesmarker med egna, andras djur, eller på något annat sätt efter produktionsområde och område ersättningsnivåer Hela riket Övre Norrland Nedre Norrland Mellersta Sveriges skogsbygder Götalands skogsbygder Andra sätt

Svealands slättbygder

Med andras djur Med egna djur

Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

100%

Med egna djur

20%

40%

Med andras djur

60%

80%

100%

Andra sätt

90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Ers. Område 1 Ers. Område 2 Ers. Område 3 Ers. Område 4 Ers. Område 5

Hela riket


16(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Av figur 3.3.1 framgår att för riket totalt avser drygt 80 % att ha egna djur på betesmarkerna medan knappt 20 % avser att hyra in djur. Andelen som angett andra sätt är liten. Jämfört med hela riket är det vanligare i Norrland att personerna angett att man utnyttjar betesmarkerna med egna djur. Andelen som använder egna djur ökar efter område för ersättningsnivåer. De djur som personerna angav att de planerade ska beta markerna med visas i figur 3.3.2 Av figuren framgår att drygt hälften av de personer som svarat på frågan angav att man kommer att beta arealen med nötkreatur. Omkring 20 % svarade att de skulle beta markerna med får och knappt 25 % angav häst som betesdjur. En jämförelse av svaret på denna fråga och svaret på frågan i enkäten till nya företagare visar att för den grupp som ökat sin areal bete är nöt vanligast medan det är vanligast att markerna betas med hästar för gruppen nya personer som sökt stöd för första gången 2005-2006. Figur 3.3.2 Andel personer som har angett vilken typ av djur som planeras ska beta deras betesmarker Produktionsområde Hela riket Övre Norrland Nedre Norrland

Andra djur

Mellersta Sveriges skogsbygder

Får

Götalands skogsbygder

Häst Nöt

Svealands slättbygder Götalands norra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands södra slättbygder 0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

Fråga 2 ställdes för att undersöka hur betesintensiteten förändrats för de personer som ingick i populationen mellan åren 2003 och 2006. Svaren på frågan redovisas i figur 3.3.3. Av figuren framgår att omkring 65 % angav att


17(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

betesintensiteten var oförändrad medan drygt 30 % angav att den höjts. Andelen som angav att den minskat var liten. Andelen personer som angav att betesintensiteten minskat var högst i Övre Norrland och det var följaktligen där som minst antal personer cirka 8 % angav att den hade höjts. I Norrland var svaren mest differentierade. De svarande i Norrland angav i något högre utsträckning att betesintensiteten hade höjts. Andelen som svarade att betesintensiteten sänkts var också större än i riket som helhet. Figur 3.3.3 Andel svarande som bedömt hur betesintensiteten förändrats på markerna mellan åren 2003 och 2006. Produktionsområde Hela riket

Övre Norrland

Sänkts Nedre Norrland

Är oförändrad Mellersta Sveriges skogsbygder

Höjts Götalands skogsbygder

Svealands slättbygder

Götalands norra slättbygder

Götalands mellanbygder

Götalands södra slättbygder

0%

10%

20%

30%

40%

50%

60%

70%

80%

90%

I fråga 3 undersöktes den huvudsakliga användningen av de nya/utökade arealer som inte tidigare varit med i gårdsstödet. Svaren på frågan redovisas i figur 3.3.4. Av figuren framgår att den vanligaste användningen av de utökade arealerna var att betades med miljöersättning. Ungefär 30 % av dem som svarade valde det svarsalternativet. Ytterligare cirka 7 % angav att någon annan person utnyttjade betesmarken med miljöersättning. Drygt 20 % angav att marken betades (ibland) men utan miljöersättning. Omkring 10 % av de personer som svarade på enkäten angav att marken var nyrestaurerad. Omkring 12 % har svarat att marken inte sköttes. Svaren skiljer sig åt mellan olika produktionsområden. I Övre Norrland har knappt en tredjedel angett att marken tidigare inte sköttes.


18(19)

Jordbruksverket Statistikenheten

Figur 3.3.4 Andel personer som angett vad betesmarken användes till innan den togs med i gårdsstödet år. Hela riket Annat

Vet ej

Marken betades/ sköttes inte Betades/ sköttes av någon annan utan miljöersättning Betades/ sköttes av någon annan med miljöersättning

Marken är ny-restaurerad

Betades (ibland) men utan miljö-ersättning

Betades med miljö-ersättning

0%

5%

10%

15%

20%

25%

30%

35%


Jordbruksverket Statistikenheten

BILAGOR Bilaga 1 Missiv och enkäter Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

19(19)


Bilaga 1 Missiv och enkäter Oktober 2006

Namn Adress Postadress

Antalet jordbruksföretag ökar De senaste åren har antalet jordbruksföretag ökat i Sverige. Ökningen sammanfaller med införandet av gårdsstödet.

Syftet med enkäten? Syftet med enkäten är att utvärdera konsekvenserna av införandet av gårdsstödet och att få bättre förståelse för hur användningen av jordbruksmark förändras.

Varför kontaktar vi er? Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av företagare som för första gången sökte stöd under åren 2005 och 2006. Enkäten genomförs av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Jordbruksverket. Enkäten kommer att bearbetas vid SCB och vid Jordbruksverkets statistikenhet. De uppgifter som lämnas är sekretesskyddade enligt 9 kap 4§ i sekretesslagen (1980:100). Det innebär att uppgifterna endast kommer att användas för statistiska bearbetningar. Redovisningen kommer att ske i form av tabeller där uppgifer om enskilda företag inte kan utläsas. Samråd har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR). Deltagande är frivilligt, men ditt svar är viktigt och bidrar till att undersökningen blir tillförlitlig och användbar. Vi hoppas därför att du vill besvara frågorna och skicka tillbaka blanketten i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt. Med vänlig hälsning

Bodil Mortensson SCBs kontaktperson för undersöknnigen


Utvärdering av gårdsstödet

ID Namn Adress

Postnummer

1.

2a.

2b.

Hur har ditt brukande av den mark som du sökte stöd för 2006 förändrats mellan åren 2003 och 2006? (Kryssa för det alternativ som bäst stämmer med dina förhållanden.) 1

Jag brukade marken aktivt både år 2003 och år 2006.

2

Mellan 2003 och 2006 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt.

2

Mellan år 2003 och 2006 nystartade jag företag (t.ex. genom köp/ arrende/ generationsskifte.) vilket medförde att jag brukade marken aktivt år 2006.

3

Jag brukade inte marken aktivt år 2006.

4

Annat, skriv i rutan:

Hur utnyttjades betesmarken på den mark som du sökte stöd för år 2006? 1

Jag hade ingen betesmark år 2006.

2

Marken betades med egna djur. => Gå vidare till fråga 2 b

3

Marken betades med andras djur. => Gå vidare till fråga 2 b

Med vilka djur betades marken? 1

Hästar.

2

Nöt.

3

Får.

4

Andra djur.


Oktober 2006

Spannmålsodlingen minskar medan vallodlingen ökar I samband med att gårdsstödet infördes i Sverige minskade odlingen av spannmål kraftigt. Samtidigt har arealerna av framförallt vall och oljeväxter ökat.

Syftet med enkäten? Syftet med enkäten är att utvärdera konsekvenserna av införandet av gårdsstödet och att få bättre förståelse för hur användningen av jordbruksmark förändras.

Varför kontaktar vi er? Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av företagare som i sin stödansökan har minskat sin spannmålsareal och/eller ökat sin vallodling. Enkäten genomförs av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Jordbruksverket. Enkäten kommer att bearbetas vid SCB och uppgifterna kommer att överlämnas till Jordbruksverkets statistikenhet för vidare bearbetning. De uppgifter som lämnas är sekretesskyddade enligt 9 kap 4§ i sekretesslagen (1980:100). Det innebär att uppgifterna endast kommer att användas för statistiska bearbetningar. Redovisningen kommer att ske i form av tabeller där uppgifter om enskilda företag inte kan utläsas. Samråd har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR). Deltagande är frivilligt, men ditt svar är viktigt och bidrar till att undersökningen blir tillförlitlig och användbar. Vi hoppas därför att du vill besvara frågorna och skicka tillbaka blanketten i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt. Med vänlig hälsning

Bodil Mortensson SCB:s kontaktperson för undersökningen

Kontakta oss gärna Bodil Mortensson Tfn: 019-17 61 62 e-post: Bodil.Mortensson@scb.se

Postadress: Statistiska centralbyrån RM/L 701 89 Örebro


Utvärdering av gårdsstödet

ID Namn Adress

Spannmålsodling

Postnummer

2.

2.

3.

Vilken/vilka är de viktigaste anledningarna till att din spannmålsodling minskat mellan år 2003 och år 2006. (kryssa i ett eller flera alternativ) 1

Jag har inte minskat min spannmålsareal. Gå vidare till fråga 2.

2

Annan gröda/ träda är lönsammare än spannmålsodling.

3

Normal årsvariation i spannmålsodlingen.

4

Byte av driftsinriktning.

5

Minskar odlingen för att inte behöva nyinvestera i maskiner/ byggnader.

6

Minskningen är ett led i att avveckla företaget.

7

För att minska behovet av arbetstid i jordbruket.

8

Annan, skriv i rutan:

Vilken är den viktigaste anledningen till att du ökat din vallareal mellan åren 2003 och 2006? (kryssa i ett eller flera alternativ) 1

Jag har inte ökat min vallareal. Gå vidare till fråga 3

2

Ökad djurhållning, egna djur.

3

Ökad djurhållning, inhyrda djur.

4

Ökad produktion av grovfoder för försäljning.

5

Extensifiering av arealen.

6

Övrigt, skriv i rutan.

Hur har du utnyttjat de lediga resurser (t.ex. tid och maskiner) som förändringen av odlingen inneburit? (kryssa i ett eller flera alternativ) 1

I annan jordbruksverksamhet på företaget.

2

I annan till jordbruket kompletterande verksamhet på företaget, t.ex. körslor.

3

Anställning utanför företaget.

4

Skapat rimligare total arbetsbelastning och/eller utnyttjar resurserna i företaget mindre intensivt.

5

Annat, skriv i rutan.


Oktober 2006

Betesarealen ökar I samband med att gårdsstödet infördes i Sverige ökade arealen med betesmark kraftigt. Samtidigt ökade också antalet företag med betesmarker som var anslutna till stödet.

Syftet med enkäten? Syftet med denna enkät är att utvärdera miljöeffekterna av de betesmarker som tillkommit i samband med införandet av gårdsstödet. Vilka marker är det som tillkommit och hur kommer dessa betesmarker att skötas?

Varför kontaktar vi er? Enkäten skickas ut till ett slumpmässigt urval av företagare som i sin stödansökan har ökat sin betesareal mellan åren 2003 och 2006. Enkäten genomförs av Statistiska Centralbyrån (SCB) på uppdrag av Jordbruksverket. Enkäten kommer att bearbetas vid SCB och uppgifterna kommer att överlämnas till Jordbruksverkets statistikenhet för vidare bearbetning. De uppgifter som lämnas är sekretesskyddade enligt 9 kap 4§ i sekretesslagen (1980:100). Det innebär att uppgifterna endast kommer att användas för statistiska bearbetningar. Redovisningen kommer att ske i form av tabeller där uppgifter om enskilda företag inte kan utläsas. Samråd har skett med Näringslivets Regelnämnd (NNR). Deltagande är frivilligt, men ditt svar är viktigt och bidrar till att undersökningen blir tillförlitlig och användbar. Vi hoppas därför att du vill besvara frågorna och skicka tillbaka blanketten i det portofria svarskuvertet så snart som möjligt. Med vänlig hälsning

Bodil Mortensson SCB:s kontaktperson för undersökningen

Kontakta oss gärna Bodil Mortensson Tfn: 019-17 61 62 e-post: Bodil.Mortensson@scb.se

Postadress: Statistiska centralbyrån RM/L 701 89 Örebro


Miljöeffekter av gårdsstödet

ID Namn Adress

Betesmark

Postnummer

1a.

1b.

2.

3.

På vilket sätt planerar du att huvudsakligen sköta dina betesmarker? 1

Med egna djur. => Gå vidare till fråga 1 b

2

Med andras djur. (hyra/låna djur eller låna ut marken.) => Gå vidare till fråga 1 b

3

Andra sätt, skriv i rutan: => Gå vidare till fråga 2

Med vilka djur planerar du att dina betesmarker skall betas? (Flera alternativ kan fyllas i.) 1

Nöt.

2

Häst.

3

Får.

Har, enligt din bedömning, betesintensiteten på dina betesmarker förändrats mellan år 2003 och år 2006? 1

Höjts.

2

Sänkts.

3

Är oförändrad.

Vilken var den huvudsakliga användningen av dina nya/ utökade arealer betesmark innan du tog med dem i gårdsstödet? (Kryssa för ett alternativ) 1

Betades med miljöersättning.

2

Betades (ibland) men utan miljöersättning.

3

Marken är nyrestaurerad.

4

Betades/ sköttes av någon annan med miljöersättning.

5

Betades/ sköttes av någon annan utan miljöersättning.

6

Marken betades/ sköttes inte.

7

Vet ej.

8

Annat, skriv i rutan:

Den nya/ utökade arealen är den betesmark med gårdsstöd som du ansökte om 2006 och som tillkommit utöver den betesmark som du ansökte om 2003 (miljöersättning och/eller foderareal).


1


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 1 Hur har ditt brukande av den mark som du sökte stöd för 2006 förändrats mellan åren 2003 och 2006? (ett alternativ) Den mark som jag brukade aktivt år 2006.. Jag brukade Annat Område brukade jag bestod av mark brukade jag inte inte marken aktivt också som var utar2003. Jag har aktivt 2006 4 1 2 2003 enderad 2003 nystartat3

Summa

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

105 63 28 91 118

35 17 19 25 32

28 23 23 33 31

17 7 5 12 11

42 29 29 59 42

226 139 104 221 235

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

99 73 25 46 228

17 30 0 11 38

38 45 15 21 40

25 0 0 18 47

57 31 4 18 88

235 180 44 114 440

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

86 463 234 64 27

15 102 14 8 0

33 140 54 11 25

9 79 68 13 9

31 136 83 24 27

174 920 455 120 88

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

131 79 141 153 107 60

26 18 37 18 15 0

30 40 25 36 23 16

26 21 54 49 47 14

80 29 64 90 80 51

294 187 322 346 272 140

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

89 124 135 261 823 354 421 212

18 20 35 71 189 42 76 27

22 53 54 127 243 90 95 48

5 33 33 48 125 94 117 76

34 56 54 137 290 129 222 172

169 286 310 644 1671 709 931 534

Ersättningsnivåer Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

45 83 453 489 1351

17 23 103 100 236

13 24 181 158 354

4 12 93 108 313

31 27 242 168 628

110 168 1072 1023 2881

Hela riket

2420

478

730

531

1095

5254

Populationsstorlek:

5 254

Fullständiga svarsalternativ: 1) Jag brukade marken aktivt både år 2003 och år 2006. 2) Mellan 2003 och 2006 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt. 3) Mellan år 2003 och 2006 nystartade jag företag (t.ex. genom köp/arrende/geerationsskifte) vilket medförde att jag brukade marken aktivt år 2006. 4) Jag brukade inte marken aktivt år 2006.

fråga 1


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 1 Hur har ditt brukande av den mark som du sökte stöd för 2006 förändrats mellan åren 2003 och 2006? (ett alternativ) Medelfel Den mark som jag brukade aktivt år 2006.. Jag brukade Annat Område brukade jag bestod av mark brukade jag inte inte marken aktivt också som var utar2003. Jag har aktivt 2006 4 1 2 2003 enderad 2003 nystartat3

Summa

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Antal personer

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

14,0 12,9 27,7 11,5 11,5

34,0 30,5 29,5 26,7 28,4

34,6 28,5 30,8 23,6 29,6

36,3 55,3 46,8 23,1 56,7

26,1 24,2 27,2 16,0 24,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

13,7 17,8 36,3 27,1 7,8

46,9 29,7 .. 84,9 28,9

30,6 26,5 61,6 49,3 24,6

34,9 .. .. 53,5 20,8

21,2 31,6 .. 30,7 15,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

17,3 5,9 8,0 14,9 27,4

60,3 17,0 46,5 74,7 ..

39,8 13,6 20,9 37,6 30,4

75,1 19,2 19,5 43,0 29,8

38,2 13,8 16,8 30,9 29,1

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

13,4 19,3 11,6 13,4 14,3 17,2

40,6 42,1 29,0 53,8 39,3 ..

31,2 31,7 35,4 34,5 40,1 42,7

36,1 51,6 22,4 26,4 25,1 41,0

20,2 39,1 20,3 20,0 16,9 19,7

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

11,5 12,4 11,1 7,7 4,6 6,4 7,0 10,7

37,0 34,2 27,4 17,3 12,9 24,9 21,8 33,7

31,9 23,7 19,8 15,7 11,2 17,2 18,3 28,7

63,4 26,5 31,0 28,5 14,9 16,2 16,1 20,6

24,8 18,9 18,5 12,1 9,9 13,0 11,4 12,4

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ersättningsnivåer Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

12,5 8,0 6,2 5,5 3,9

22,5 20,6 16,8 15,6 12,3

29,0 18,0 11,9 12,3 9,7

50,6 28,9 16,9 13,9 10,2

17,0 17,5 9,9 11,9 6,8

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

2,7

7,9

6,2

7,3

4,8

0,0

Hela riket Populationsstorlek:

5 254

Fullständiga svarsalternativ: 1) Jag brukade marken aktivt både år 2003 och år 2006. 2) Mellan 2003 och 2006 tog jag tillbaka tidigare utarrenderad mark som jag år 2006 brukade aktivt. 3) Mellan år 2003 och 2006 nystartade jag företag (t.ex. genom köp/arrende/geerationsskifte) vilket medförde att jag brukade marken aktivt år 2006. 4) Jag brukade inte marken aktivt år 2006.

fråga 1 medelfel


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 2a Hur utnyttjades betesmarken på den mark som du sökte stöd för år 2006? (flervalsfråga)

Område

Jag hade ingen Marken betades betesmark år 2006 med egna djur Antal personer

Antal personer

Marken betades med andras djur Antal personer

Summa Antal personer

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

9 16 14 12 18

178 102 53 148 190

57 41 47 84 56

245 159 115 244 263

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

25 6 0 0 35

132 136 44 89 282

89 61 0 44 148

246 204 44 133 465

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

8 148 193 20 11

122 589 205 79 58

63 232 65 27 28

193 969 463 126 97

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

73 59 159 167 195 78

152 108 107 83 59 54

105 40 63 107 28 14

330 206 328 356 282 146

Produktionsområde Götalands södra slättbygde Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsby Nedre Norrland Övre Norrland

11 4 39 70 165 199 418 339

118 231 213 456 1 106 357 332 156

59 88 83 186 518 182 229 53

188 323 335 712 1 789 738 980 548

Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

7 10 67 121 1 041

76 133 775 672 1 312

37 50 345 302 665

121 193 1 187 1 095 3 017

Hela riket

1 246

2 969

1 399

5 614

Populationsstorlek:

5 254

Ersättningsnivåer

fråga 2a


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 2a Hur utnyttjades betesmarken på den mark som du sökte stöd för år 2006? (flervalsfråga) Medelfel Område

Jag hade ingen Marken betades betesmark år 2006 med egna djur Antal personer

Antal personer

Marken betades med andras djur Antal personer

Summa Antal personer

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

17,4 31,7 27,7 39,3 36,7

5,6 5,9 14,4 6,5 5,4

21,1 19,9 17,6 12,3 20,8

3,3 3,4 4,3 2,8 3,4

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

35,4 22,6 .. .. 27,5

10,7 6,8 .. 12,9 5,6

15,6 19,8 .. 28,1 11,0

2,2 4,4 .. 4,6 1,5

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

.. 10,1 9,4 45,4 28,0

11,3 4,2 8,8 13,5 12,6

23,3 10,5 19,2 31,5 29,2

.. 1,3 0,7 4,0 5,9

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

20,6 25,1 10,4 12,3 7,5 12,9

11,4 13,9 14,6 21,3 22,6 18,1

16,3 32,4 21,1 18,0 33,9 41,3

3,3 5,2 1,2 1,8 1,6 2,6

Produktionsområde Götalands södra slättbygde Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsby Nedre Norrland Övre Norrland

21,3 35,5 20,8 11,2 11,8 9,7 7,0 6,6

7,8 4,3 6,5 3,6 3,2 6,3 8,5 13,6

17,1 15,5 16,4 10,0 6,8 11,0 11,1 25,9

3,8 3,3 2,2 1,8 1,1 1,2 1,3 1,3

22,2 21,5 14,0 12,4 4,7

6,8 3,7 3,2 3,7 3,9

14,7 12,1 7,9 8,1 6,6

2,9 2,4 1,6 1,2 0,7

4,2

2,1

4,1

0,6

Ersättningsnivåer

Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5 Hela riket Populationsstorlek:

5 254

fråga 2a medelfel


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 2b Med vilka djur betades marken? OBS! (flervalsfråga) Frågan ska per definition endast besvaras av de som hade betesmark i fråga 2a Antal personer som angett följande typ av djur Område Hästar Nöt Får Andra djur Summa Län Stockholms 170 34 56 5 265 Uppsala 86 21 35 0 142 Södermanlands 57 23 33 2 114 Östergötlands 154 39 69 2 265 Jönköpings 146 75 46 8 276 Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

142 120 22 58 295

38 45 7 50 71

57 54 26 33 97

7 3 0 7 11

244 222 55 148 473

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

114 512 180 86 68

65 189 29 9 9

34 255 90 37 13

5 25 7 7 5

219 981 307 139 95

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

153 106 116 130 61 47

74 20 37 27 5 5

88 42 23 71 14 16

24 5 7 13 12 9

340 173 183 240 92 77

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

135 210 156 442 997 368 367 151

23 58 66 95 427 69 119 13

33 69 101 162 442 183 154 45

10 2 6 13 50 15 40 27

202 339 329 712 1 915 635 680 236

Ersättningsnivåer Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

90 122 739 597 1 279

17 28 188 215 422

16 44 281 304 544

6 3 28 37 89

128 198 1 235 1 153 2 334

Hela riket

2 826

871

1 189

162

5 049

Populationsstorlek:

5 254

fråga 2b


Bilaga 2 Enkätundersökning nya företag, tabeller

FRÅGA 2b Med vilka djur betades marken? Medelfel OBS! (flervalsfråga) Frågan ska per definition endast besvaras av de som hade betesmark i fråga 2a Antal personer som angett följande typ av djur Område Hästar Nöt Får Andra djur Summa Län Stockholms 7,1 28,5 23,9 108,6 7,2 Uppsala 9,8 31,3 22,2 .. 7,6 Södermanlands 13,5 32,2 24,6 117,5 7,8 Östergötlands 5,7 20,1 12,5 107,6 4,4 Jönköpings 8,8 15,7 24,1 66,8 5,2 Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

9,5 10,2 41,8 18,6 5,6

26,8 26,3 97,1 25,1 20,3

20,4 23,5 35,1 36,2 16,0

74,7 105,4 .. 52,1 47,4

6,0 5,6 12,5 7,3 3,7

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

12,8 4,9 9,9 8,3 7,9

21,0 12,1 28,8 63,5 51,1

33,5 9,6 16,8 27,4 37,1

16,9 36,0 50,3 76,8 90,3

5,7 3,6 7,4 11,4 8,2

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

11,6 14,5 13,6 15,5 21,8 20,5

20,6 47,2 28,8 37,4 94,2 85,0

18,5 27,1 38,1 24,4 52,9 42,6

37,4 .. 63,4 46,6 53,8 46,9

10,2 14,1 12,0 14,3 20,3 19,5

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

4,9 6,6 8,8 3,9 3,7 6,0 7,9 14,0

28,8 22,8 19,8 14,7 7,8 19,7 16,1 55,0

23,5 19,8 14,2 11,3 7,5 11,1 14,5 29,9

30,6 107,3 93,1 45,4 24,1 32,4 26,6 34,6

4,7 4,1 5,3 3,3 2,3 4,6 7,4 13,3

Ersättningsnivåer Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

4,6 4,5 3,5 4,4 4,0

23,7 16,4 11,4 10,1 8,8

25,1 13,2 9,0 8,1 7,6

41,2 39,4 30,4 26,7 18,3

3,8 3,1 2,3 3,0 3,3

Hela riket

2,2

5,6

4,6

13,0

1,8

Populationsstorlek:

5 254

fråga 2b medelfel


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 1 Vilken/vilka är de viktigaste anledningarna till att din spannmålsodling minskat mellan år 2003 och år 2006. (kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga) Område Jag har Annan Normal årsByte av Minskar MinskFör att inte gröda/ träda variation i drifts- odlingen för ningen är ett minska minskat är lön- spannmåls- inriktning att inte led i att behovet av min sammare än odlingen behöva avveckla arbetstid i spann- spann-målsnyinvestera i företaget jordbruket målsodling maskiner/ areal byggnader Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

Annan Summa

129 340 210 474 204

103 206 151 269 141

91 124 108 210 160

71 68 54 54 57

53 125 61 120 61

43 74 40 63 60

109 123 86 163 105

131 152 124 206 154

730 1 213 834 1 560 941

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

68 283 204 119 1257

131 215 144 90 625

74 171 113 55 409

52 66 39 23 179

30 59 11 34 78

33 93 40 18 165

16 121 31 39 142

97 145 128 58 435

500 1 153 710 437 3 290

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

278 1302 153 194 216

227 1052 162 191 208

150 648 82 58 82

43 239 49 49 69

62 289 73 95 87

57 194 26 71 51

128 467 41 58 141

175 810 85 140 150

1 122 5 001 670 855 1 004

112 110 64 20 78 35

98 139 42 14 105 13

74 97 23 20 88 40

34 44 5 10 14 4

21 39 0 17 39 0

7 17 21 7 18 2

32 60 5 17 50 17

105 127 58 17 51 24

483 633 216 122 443 136

Produktionsområde Götalands södra slät Götalands mellanbyg Götalands norra slätt Svealands slättbygde Götalands skogsbyg Mellersta Sveriges s Nedre Norrland Övre Norrland

1 052 761 1 202 1 101 1 093 319 203 120

395 574 798 892 1 055 364 133 117

295 370 512 448 787 210 124 129

81 157 152 314 340 95 66 19

43 102 268 450 301 106 46 39

67 209 148 287 264 56 49 20

112 165 407 552 477 105 67 68

302 365 647 696 825 292 167 75

2 347 2 703 4 134 4 739 5 141 1 547 854 588

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

902 748 2 332 1 044 825

314 289 1 783 1 132 808

252 280 995 644 704

63 70 517 347 227

63 124 600 328 239

56 97 437 291 219

75 198 869 437 373

192 316 1 373 816 674

1 919 2 122 8 906 5 039 4 068

Hela riket

5 851

4 327

2 876

1 224

1 354

1 100

1 952

3 370

22 054

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Populationsstorlek:

16 369

fråga 1


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 1 Vilken/vilka är de viktigaste anledningarna till att din spannmålsodling minskat mellan år 2003 och år 2006. (kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga) Medelfel Område Jag har Annan Normal årsByte av Minskar MinskFör att inte gröda/ träda variation i drifts- odlingen för ningen är ett minska minskat är lön- spannmåls- inriktning att inte led i att behovet av min sammare än odlingen behöva avveckla arbetstid i spann- spann-målsnyinvestera i företaget jordbruket målsodling maskiner/ areal byggnader

Annan Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

16,5 9,3 14,3 7,1 12,4

19,0 12,5 19,3 9,7 17,9

21,1 19,6 21,5 13,5 16,1

21,6 21,9 25,5 26,1 27,7

25,1 19,0 29,6 18,6 30,0

29,6 23,1 29,4 23,6 28,0

17,5 19,2 23,5 15,8 22,3

16,7 16,8 19,1 13,1 17,1

5,1 4,3 4,9 2,6 5,0

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

28,9 10,7 13,3 18,9 3,9

20,1 11,5 15,2 24,3 7,0

22,9 15,1 21,0 27,3 9,6

37,1 21,9 28,8 61,8 14,9

37,7 27,7 63,4 48,9 22,6

44,9 20,3 33,0 56,7 15,7

54,1 17,7 33,3 33,1 17,0

25,6 16,5 16,5 29,3 8,9

4,1 3,4 3,6 7,8 1,8

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

11,8 4,6 16,9 12,4 12,4

13,2 5,5 15,4 12,3 13,0

17,9 7,6 24,6 28,8 24,1

28,4 13,5 31,7 26,9 25,1

27,0 12,1 26,4 19,0 23,4

24,1 14,7 39,5 23,1 32,7

18,8 9,2 26,2 27,9 16,7

15,9 6,5 25,1 15,5 16,2

3,1 1,7 5,0 4,1 5,1

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

15,5 19,0 22,2 65,1 22,4 32,2

19,3 16,9 29,6 51,4 17,4 60,7

24,0 22,9 45,0 59,2 20,5 26,0

38,6 37,7 115,4 103,9 51,3 93,0

41,4 37,5 .. 70,5 33,6 ..

80,1 44,4 47,8 83,7 51,8 0,0

31,7 28,8 114,7 70,0 29,7 51,0

18,5 18,7 22,1 69,8 28,8 41,7

5,6 5,0 5,5 12,8 4,9 6,6

Produktionsområde Götalands södra slät Götalands mellanbyg Götalands norra slätt Svealands slättbygde Götalands skogsbyg Mellersta Sveriges s Nedre Norrland Övre Norrland

4,1 6,3 4,4 5,3 5,6 10,6 13,8 17,6

9,2 7,7 6,1 6,6 5,8 9,6 18,4 17,4

11,4 10,6 8,1 10,4 7,1 13,9 19,3 16,4

19,2 15,9 16,4 11,3 11,2 22,3 28,3 44,5

28,8 20,8 11,8 9,7 12,4 20,6 34,3 33,8

20,1 15,2 16,5 12,4 13,1 29,6 32,0 47,2

18,1 15,9 9,5 8,4 9,5 19,7 26,7 25,3

11,0 10,8 7,2 7,5 6,8 11,0 16,2 23,7

1,9 2,2 1,8 2,1 1,8 2,8 4,1 4,0

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

4,0 4,9 3,7 5,5 6,8

9,4 9,4 4,5 5,3 6,8

10,8 10,0 6,6 7,8 7,5

21,5 20,6 9,2 11,0 14,2

22,6 15,4 8,8 11,5 14,2

24,2 16,7 10,6 12,5 14,6

21,2 12,0 7,1 9,8 11,1

12,6 9,3 5,4 6,8 7,7

2,1 2,1 1,4 1,8 1,8

Hela riket

2,2

2,8

3,7

5,9

5,7

6,4

4,6

3,4

0,8

Populationsstorlek:

16 369

fråga 1 medelfel


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 2 Vilken är den viktigaste anledningen till att du ökat din vallareal mellan åren 2003 och 2006?(kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga) Område Jag har inte Ökad Ökad Ökad Extensifiering ökat min djurhållning, djurhållning, produktion av arealen vallareal. egna djur inhyrda djur av grovfoder för försäljning Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

Övrigt

Summa

227 454 337 571 289

61 81 69 195 149

24 27 19 44 5

63 57 57 52 72

53 103 71 172 91

107 200 130 238 119

535 922 683 1 272 726

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

170 408 242 133 1495

81 179 173 44 345

6 19 6 27 61

49 121 81 44 191

47 91 29 33 165

97 150 59 46 553

451 968 590 328 2 811

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

513 1805 217 305 351

112 450 84 64 46

36 80 29 41 16

70 332 69 37 20

48 279 60 60 119

160 966 69 149 172

939 3 912 528 655 724

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

167 182 101 50 158 79

47 52 47 10 71 6

0 5 0 0 0 0

39 41 13 14 26 9

38 82 16 17 30 13

88 128 39 17 94 22

378 488 216 108 379 129

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygde Nedre Norrland Övre Norrland

1 274 994 1 538 1 672 1 683 533 313 246

139 468 326 340 762 146 109 77

38 69 72 154 95 12 5 0

94 257 210 264 440 90 67 35

52 174 245 401 437 173 89 44

432 309 806 732 787 258 161 116

2 030 2 272 3 197 3 563 4 204 1 213 744 517

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

1 020 880 3 338 1 622 1 394

125 151 889 575 627

33 48 230 78 58

66 81 633 316 359

54 128 616 443 375

329 416 1 388 837 632

1 626 1 703 7 094 3 871 3 446

Hela riket

8 254

2 367

447

1 456

1 615

3 602

17 741

Populationsstorlek:

16 369

fråga 2


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 2 Vilken är den viktigaste anledningen till att du ökat din vallareal mellan åren 2003 och 2006?(kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga) Medelfel Område Jag har inte Ökad Ökad Ökad Extensifiering ökat min djurhållning, djurhållning, produktion av arealen vallareal. egna djur inhyrda djur av grovfoder för försäljning

Övrigt

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

10,0 7,0 9,4 5,9 9,9

22,8 20,4 26,0 13,3 16,9

29,9 40,5 45,1 27,8 107,9

22,2 25,6 32,1 21,7 27,0

24,2 20,3 25,3 14,1 24,3

18,5 14,2 20,1 12,3 19,1

2,2 1,8 1,8 1,5 2,4

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

16,3 7,2 11,3 16,9 3,3

20,8 11,4 12,7 36,9 10,3

87,6 42,9 91,3 58,9 24,0

34,8 15,3 26,5 30,3 14,3

42,2 19,6 38,4 46,8 15,1

25,7 17,7 26,3 28,2 7,6

3,9 2,8 1,9 3,6 1,1

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

6,6 3,4 12,0 7,9 7,7

18,0 9,1 21,3 19,2 28,5

34,0 24,3 41,0 30,9 51,1

27,0 10,6 26,0 35,0 45,9

26,3 12,2 28,2 19,2 19,7

17,1 5,8 27,8 15,1 14,2

2,2 1,0 2,7 2,9 2,3

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

11,7 14,0 15,1 28,5 12,8 14,4

20,7 30,5 28,1 103,4 20,8 90,7

.. 86,9 .. .. .. ..

32,1 36,5 53,9 51,7 39,9 61,8

36,3 26,1 56,3 70,7 36,1 61,4

20,7 17,7 32,4 69,6 19,6 39,1

2,8 2,2 4,1 9,6 2,7 5,6

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygde Nedre Norrland Övre Norrland

3,3 4,8 3,5 3,8 3,9 6,7 9,6 9,6

15,9 8,7 10,3 9,9 6,9 16,5 20,1 21,4

33,8 24,9 24,2 16,3 20,4 41,7 89,2 ..

18,5 12,8 13,1 14,3 9,6 20,4 26,7 33,4

22,2 15,9 12,3 10,2 9,9 14,8 23,4 31,5

8,9 11,4 6,1 7,2 7,0 12,0 16,2 17,8

1,2 1,7 1,0 1,0 1,0 1,6 2,4 2,4

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

3,3 4,1 2,6 3,9 4,5

15,0 13,2 6,6 8,0 7,7

30,7 26,9 13,9 24,5 26,8

21,7 18,0 8,1 11,2 10,9

24,2 14,7 8,5 9,6 11,0

9,3 7,7 5,4 6,6 8,1

1,1 1,1 0,9 0,9 1,0

Hela riket

1,6

3,9

9,7

5,2

5,1

3,2

0,5

Populationsstorlek:

16 369

fråga 2 medelfel


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 3 Hur har du utnyttjat de lediga resurser (t.ex. tid och maskiner) som förändringen av odlingen inneburit? (kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga)

Område

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

I annan I annan till Anställning Skapat jordbruksverk jordbruket utanför företaget. rimligare total samhet på komplettera arbetsföretaget belastning nde och/eller verksamhet utnyttjar på företaget, t.ex. körslor. resurserna i företaget

Annat

Summa

18 79 26 151 97

118 147 160 214 62

90 192 78 168 102

148 231 152 262 190

185 326 284 508 294

559 975 700 1 303 745

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

55 153 106 11 377

48 144 96 61 389

64 104 44 15 414

111 270 174 92 550

168 337 212 145 1122

447 1 008 632 324 2 851

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

120 255 71 53 52

98 529 82 124 153

157 617 74 92 144

216 906 124 177 193

381 1664 161 247 250

972 3 971 512 694 792

44 72 25 14 67 15

53 101 34 7 30 33

65 74 23 0 23 11

96 132 52 54 118 56

153 157 108 30 145 31

411 536 241 105 383 146

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

252 346 217 228 495 139 102 83

300 307 391 723 588 230 79 64

345 242 594 609 460 187 77 34

351 604 730 914 1 021 285 225 176

825 831 1 373 1 294 1 678 439 286 183

2 073 2 330 3 305 3 769 4 243 1 280 770 539

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

184 148 654 360 517

254 260 1 148 552 467

287 261 1 057 580 364

271 347 1 776 1 039 872

673 741 2 655 1 568 1 273

1 670 1 757 7 290 4 099 3 493

1 862

2 681

2 550

4 306

6 909

18 308

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Hela riket Populationsstorlek:

16 369

fråga 3


Bilaga 3 Enkätundersökning ändrad odling, tabeller FRÅGA 3 Hur har du utnyttjat de lediga resurser (t.ex. tid och maskiner) som förändringen av odlingen inneburit? (kryssa i ett eller flera alternativ) (flervalsfråga) Medelfel

Område

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

I annan I annan till Anställning Skapat jordbruksverk jordbruket utanför företaget. rimligare total samhet på komplettera arbetsföretaget belastning nde och/eller verksamhet utnyttjar på företaget, t.ex. körslor. resurserna i företaget

Annat

Summa

48,7 23,6 34,0 15,0 23,2

16,1 16,8 18,4 12,9 27,1

21,0 13,2 24,0 15,7 22,9

14,6 12,9 14,8 11,0 14,9

12,8 9,9 10,7 6,8 9,8

2,8 2,7 2,3 1,8 2,5

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

25,5 14,5 18,3 77,4 9,9

29,1 16,2 19,5 21,0 9,7

30,5 20,3 31,4 51,9 9,1

23,1 10,6 14,8 25,7 7,9

16,0 8,4 12,8 17,2 4,6

3,9 3,0 2,5 2,3 1,2

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

19,3 12,7 27,5 27,5 30,6

21,3 8,5 25,7 16,0 16,0

16,5 7,6 26,8 20,9 16,8

13,4 5,9 18,5 13,7 14,1

9,2 3,8 16,4 10,3 11,3

2,2 1,0 2,4 3,0 3,1

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

30,7 26,8 40,7 51,4 24,3 52,1

29,0 20,1 34,4 84,1 39,7 33,7

25,5 22,5 44,8 .. 45,0 65,3

18,8 18,5 26,7 28,9 16,6 17,8

12,8 15,7 14,0 46,1 14,2 29,2

3,9 3,3 7,5 5,6 3,1 7,3

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

12,0 10,5 12,8 13,6 9,2 17,6 20,8 22,0

10,3 11,8 9,6 7,3 8,1 13,8 24,9 26,1

10,0 13,2 7,6 8,0 9,8 14,7 24,1 36,6

9,9 7,7 6,5 6,2 5,8 11,1 13,0 13,4

5,4 6,0 4,0 4,7 4,0 8,4 10,6 12,9

1,2 1,6 1,1 1,3 1,1 2,2 3,5 3,0

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

12,7 14,0 8,2 10,7 9,0

10,9 10,3 6,0 8,5 9,5

10,1 10,6 6,3 8,3 11,2

10,3 8,4 4,6 5,7 6,5

5,4 4,9 3,4 4,1 4,9

1,3 1,3 0,9 1,2 1,3

4,7

3,8

3,9

2,8

2,0

0,5

Hela riket Populationsstorlek:

16 369

fråga 3 medelfel


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 1a På vilket sätt planerar du att huvudsakligen sköta dina betesmarker? (flervalsfråga) Område

Med egna Med andras Andra sätt djur djur

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

128 157 153 273 427

35 71 49 84 64

10 8 9 0 13

172 236 211 357 504

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

296 388 215 148 495

46 125 41 36 111

10 7 0 0 6

353 520 256 184 612

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

220 875 158 132 112

66 234 29 24 33

4 56 0 0 0

291 1 165 187 155 146

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

149 142 85 117 62 37

9 30 3 16 0 0

12 0 6 4 0 0

170 172 95 137 62 37

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygde Nedre Norrland Övre Norrland

182 637 424 632 2 003 388 376 128

75 139 175 210 413 58 32 4

6 0 18 28 72 4 19 0

263 776 617 870 2 487 450 426 132

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

114 168 1 308 1 343 1 837

73 76 404 273 279

3 10 37 39 57

190 253 1 749 1 656 2 173

Hela riket

4 770

1 105

146

6 022

Populationsstorlek:

5 661

fråga 1a


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 1a På vilket sätt planerar du att huvudsakligen sköta dina betesmarker? (flervalsfråga) Medelfel Område

Med egna Med andras Andra sätt djur djur

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

7,9 6,4 6,7 3,8 3,2

28,3 16,3 23,6 13,1 20,9

50,3 68,0 61,0 .. 55,0

2,3 3,7 4,1 1,6 1,1

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

3,5 3,8 3,9 5,3 3,1

22,3 13,3 28,0 24,5 14,7

49,7 59,2 .. .. 71,2

1,3 2,3 3,2 2,3 1,2

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

5,2 2,5 4,7 5,6 8,6

18,8 10,4 27,9 48,3 33,9

80,6 23,0 .. .. ..

2,0 1,5 1,9 5,6 6,2

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

1,5 3,2 2,2 5,2 .. ..

72,1 25,7 91,9 42,4 .. ..

45,6 .. 57,0 92,1 .. ..

6,0 3,8 6,7 3,7 .. ..

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygde Nedre Norrland Övre Norrland

7,2 2,7 3,8 3,3 1,5 2,4 1,9 2,6

17,7 13,7 10,1 10,9 7,6 21,7 31,1 85,9

64,9 .. 40,4 33,8 20,3 94,2 36,1 ..

1,2 1,4 2,0 1,7 0,8 2,4 2,6 ..

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

6,8 5,0 2,2 1,7 1,4

10,9 11,5 7,8 9,2 9,9

78,2 38,0 28,8 26,9 23,0

2,0 2,4 1,0 1,1 0,9

Hela riket

1,0

4,5

14,0

0,5

Populationsstorlek:

5 661

fråga 1a medelfel


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 1b Med vilka djur planerar du att dina betesmarker skall betas? (flervalsfråga) Område Nöt Häst

Får

Andra djur

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

94 136 127 257 427

93 99 87 151 156

59 63 96 113 73

2 2 3 0 0

249 301 312 521 657

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

269 349 171 130 479

110 166 94 66 205

49 149 137 64 112

3 4 0 7 11

430 668 402 267 807

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

209 806 130 108 86

106 414 84 28 68

51 261 64 55 39

0 15 0 0 0

366 1 496 278 191 193

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

113 120 75 97 52 21

89 41 37 40 22 11

61 57 22 35 22 16

20 4 0 0 0 0

283 221 134 173 96 48

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

190 537 449 515 1 845 300 315 105

105 250 197 376 881 169 141 46

57 298 149 297 485 125 138 49

7 8 7 8 20 4 18 0

359 1 092 802 1 195 3 231 598 612 200

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

140 162 1 205 1 124 1 625

93 86 607 638 740

44 68 505 465 515

0 12 12 16 31

277 329 2 329 2 243 2 912

Hela riket

4 256

2 164

1 598

72

8 090

Populationsstorlek:

5 661

fråga 1b


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 1b Med vilka djur planerar du att dina betesmarker skall betas? (flervalsfråga) Medelfel Område Nöt Häst Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

Får

Andra djur

Summa

11,3 8,8 9,4 4,3 3,1

11,9 11,9 14,8 8,1 11,2

17,8 16,7 13,7 10,7 18,7

33,1 85,5 80,8 .. ..

6,2 5,2 5,8 3,5 3,1

4,5 4,6 7,9 7,5 3,4

12,1 10,2 14,3 16,2 10,0

19,3 11,7 10,1 16,3 15,2

93,9 152,5 .. 59,2 54,2

3,3 3,0 4,9 5,9 3,2

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

6,2 3,0 8,5 11,2 13,9

13,4 6,9 14,4 42,8 18,2

23,3 9,9 18,4 21,2 26,7

.. 44,5 .. .. ..

4,1 2,5 5,8 6,9 5,8

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

9,4 6,4 7,4 9,0 7,9 35,7

11,9 22,8 20,1 22,1 26,2 52,4

17,9 19,3 22,4 25,4 26,1 48,2

30,0 98,5 .. .. .. ..

7,5 6,4 6,0 7,0 10,1 11,9

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

6,8 3,8 3,2 4,7 1,8 5,4 4,5 7,4

12,9 8,7 9,5 6,8 4,5 10,6 11,8 19,7

20,9 7,7 12,3 8,3 6,9 12,9 11,6 19,3

57,7 74,3 66,8 33,8 37,1 93,4 33,4 ..

4,4 2,7 3,3 2,7 1,5 3,9 3,9 7,2

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

4,5 5,1 2,6 2,6 2,0

8,6 10,3 5,8 5,1 5,2

16,0 12,3 6,6 6,6 6,7

.. 33,9 50,2 43,0 30,3

3,9 3,7 1,9 1,9 1,7

Hela riket

1,3

2,9

3,6

19,3

1,0

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

Populationsstorlek:

5 661

fråga 1b medelfel


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 2 Har, enligt din bedömning, betesintensiteten på dina betesmarker förändrats mellan år 2003 och år 2006? (ett alternativ) Summa Område Höjts Sänkts Är oförändrad Län Stockholms 57 4 103 164 Uppsala 69 12 131 213 Södermanlands 53 3 132 188 Östergötlands 88 10 238 336 Jönköpings 157 12 326 496 Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

111 203 74 62 114

17 8 13 4 32

215 265 153 111 447

343 476 240 177 593

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

79 311 70 54 48

5 38 4 4 5

198 726 110 87 74

282 1 075 183 146 127

57 63 23 48 24 11

13 7 0 8 6 0

83 82 65 73 31 26

153 153 88 129 62 37

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

44 245 156 260 738 141 144 49

7 30 12 25 87 12 23 8

207 467 392 513 1 533 264 227 75

259 742 560 798 2 359 417 394 132

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

34 73 430 533 708

5 17 51 58 74

139 145 1 165 957 1 274

178 234 1 646 1 547 2 056

1 778

204

3 679

5 661

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

Hela riket Populationsstorlek:

5 661

fråga 2


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 2 Har, enligt din bedömning, betesintensiteten på dina betesmarker förändrats mellan år 2003 och år 2006? (ett alternativ) Medelfel Summa Område Höjts Sänkts Är oförändrad Län Stockholms 18,0 93,1 9,9 0,0 Uppsala 17,0 38,3 9,3 0,0 Södermanlands 22,6 79,5 9,0 0,0 Östergötlands 12,7 48,6 4,9 0,0 Jönköpings 11,4 53,6 5,6 0,0 Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

12,5 8,9 18,2 16,3 15,0

38,0 64,3 48,0 79,8 31,0

6,7 6,8 9,1 9,3 4,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

17,2 8,6 17,8 21,7 21,7

79,5 29,0 141,5 72,4 127,7

7,0 3,8 11,3 13,4 15,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

19,5 17,1 27,4 20,0 21,5 52,0

40,3 57,4 .. 59,5 54,6 ..

13,7 13,1 9,9 13,5 18,2 22,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygder Nedre Norrland Övre Norrland

22,3 9,1 11,2 9,2 5,3 11,7 11,5 19,4

50,5 31,7 44,6 31,4 17,2 46,4 31,6 58,0

4,6 4,8 4,6 4,8 2,6 6,2 7,4 13,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

18,7 11,8 7,4 5,9 5,4

52,7 27,4 24,9 21,9 20,2

4,8 6,1 2,8 3,3 3,1

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

3,3

11,7

1,7

0,0

Hela riket Populationsstorlek:

5 661

fråga 2 medelfel


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 3 Vilken var den huvudsakliga användningen av dina nya/ utökade arealer betesmark innan du tog med dem i gårdsstödet? (ett alternativ)

Område

Betades med miljöersättning

Betades Marken är Betades/ Betades/ (ibland) ny- sköttes av sköttes av men utan restaurera någon någon miljöd annan med annan utan ersättning miljömiljöersättning ersättning

Marken betades/ sköttes inte

Vet ej

Annat

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

26 37 60 100 185

56 79 40 75 82

19 38 5 37 33

0 15 13 31 63

8 2 21 7 17

25 12 13 62 42

4 10 9 2 38

26 20 26 24 37

164 213 187 337 496

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

90 148 76 54 152

52 88 61 29 102

56 73 33 14 23

41 40 9 11 75

21 15 9 7 24

36 58 33 42 56

20 16 12 4 53

27 40 9 17 107

343 476 241 177 592

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

106 310 78 29 21

64 219 48 22 48

13 97 17 28 4

33 53 0 18 4

4 45 13 0 14

25 131 8 10 13

20 59 12 13 13

17 161 7 26 9

282 1 074 183 146 127

44 38 30 36 18 16

22 26 17 20 13 5

13 25 14 4 9 6

0 7 0 12 3 0

4 8 0 0 0 0

27 20 10 31 16 10

26 8 7 7 0 0

17 22 10 19 3 0

153 153 88 129 62 37

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbyg Nedre Norrland Övre Norrland

71 223 153 188 730 129 126 34

66 144 126 238 414 95 54 31

14 85 48 82 227 37 54 14

27 58 29 46 239 8 16 3

11 16 22 40 98 21 8 0

20 99 81 69 274 38 58 42

26 28 36 41 133 37 32 0

24 89 64 94 244 53 47 7

259 742 560 797 2 360 417 394 132

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

38 50 469 453 643

35 67 393 346 328

9 19 137 169 227

26 14 122 106 157

15 10 50 43 99

18 35 189 173 264

14 12 92 73 142

22 27 194 183 196

178 234 1 646 1 547 2 056

Hela riket

1 654

1 168

561

427

217

679

334

621

5 661

Populationsstorlek:

5 661

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

fråga 3


Bilaga 4 Enkätundersökning betesmark, tabeller

FRÅGA 3 Vilken var den huvudsakliga användningen av dina nya/ utökade arealer betesmark innan du tog med dem i gårdsstödet? (ett alternativ) Medelfel

Område

Betades med miljöersättning

Betades Marken är Betades/ Betades/ (ibland) ny- sköttes av sköttes av men utan restaurera någon någon miljöd annan med annan utan ersättning miljömiljöersättning ersättning

Marken betades/ sköttes inte

Vet ej

Annat

Summa

Län Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings

33,1 26,4 19,2 12,9 10,4

18,0 15,4 25,1 14,7 17,7

35,5 26,4 89,5 21,9 29,4

.. 29,5 48,0 24,2 20,3

69,3 54,0 38,7 59,6 47,7

32,6 37,7 50,4 16,0 27,3

0,0 47,0 65,1 93,7 26,3

32,0 37,9 35,8 26,0 30,2

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne

14,7 12,0 16,4 18,8 12,3

20,8 17,1 20,8 27,7 15,8

19,0 17,6 29,8 42,3 35,1

22,5 23,8 59,8 49,0 18,6

37,0 45,2 60,6 62,7 33,7

26,4 21,4 26,2 20,1 22,6

30,9 38,6 57,4 81,7 23,5

28,4 25,2 80,2 37,9 15,9

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Hallands Västra Götalands Värmlands Örebro Västmanlands

14,6 8,7 16,2 29,3 35,9

19,0 10,6 23,5 44,2 24,9

47,0 17,7 39,0 33,2 36,1

33,1 25,3 .. 39,7 36,9

88,4 27,2 46,7 .. 60,8

32,4 14,8 78,3 69,8 42,0

40,8 23,5 46,4 37,7 60,7

38,1 13,2 53,6 38,2 58,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens

22,1 23,4 23,7 25,0 29,4 34,8

38,8 31,1 36,0 36,8 35,0 103,4

39,5 27,4 40,0 89,0 39,7 83,7

.. 57,4 .. 49,2 86,1 ..

111,2 67,8 .. .. .. ..

32,4 36,8 46,6 24,6 29,0 65,3

33,2 68,5 64,4 61,0 .. ..

41,5 31,1 48,1 37,0 81,9 ..

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Produktionsområde Götalands södra slättbygder Götalands mellanbygder Götalands norra slättbygder Svealands slättbygder Götalands skogsbygder Mellersta Sveriges skogsbygd Nedre Norrland Övre Norrland

18,2 9,4 12,1 11,4 5,3 12,7 12,8 25,3

19,5 13,0 12,5 9,7 7,6 16,1 22,1 26,4

38,5 17,0 23,9 18,2 10,9 28,2 20,9 40,4

31,6 21,2 26,5 24,0 10,3 54,6 43,4 87,5

38,7 41,4 36,9 30,4 17,7 38,2 64,9 ..

31,4 15,7 17,1 20,6 9,8 27,6 20,5 21,6

34,3 31,4 27,1 27,0 14,6 27,5 30,7 ..

32,8 17,8 19,7 16,9 10,4 22,9 23,8 61,1

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

Ersättningsnivå Ersättningsnivå 1 Ersättningsnivå 2 Ersättningsnivå 3 Ersättningsnivå 4 Ersättningsnivå 5

17,0 14,6 7,0 6,7 5,8

18,6 12,1 7,8 8,0 9,0

36,3 26,2 14,6 12,3 11,0

21,4 30,0 15,3 15,6 13,0

30,0 37,6 24,9 25,7 17,4

27,3 19,0 12,3 12,1 10,2

30,4 33,9 18,2 19,3 14,4

24,4 22,0 12,0 11,8 12,0

0,0 0,0 0,0 0,0 0,0

3,6

4,4

6,9

7,7

11,4

6,2

9,2

6,5

0,0

Hela riket Populationsstorlek:

5 661

fråga 3 medelfel


Jordbruksverkets rapporter 2007 1.

Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker

Bil. Bilagor till Marknadsöversikt – färska frukter och grönsaker 2.

Myndigheters kostnader och åtgärder vid hanteringen av EG-stöd 2006

3.

Jordbruksverkets foderkontroll 2006 – Feed control by the Swedish Board of Agriculture 2006

4.

Miljöeffekter av 2003 års jordbruksreform – Projekt från CAP:s miljöeffekter

5.

Landskapselement med miljöersättning – en intervjustudie om regionala och lokala erfarenheter av landskapselementens skötsel i åkermark och betesmark

6.

Sveriges genomförande av förbudet mot icke inredda burar för värphöns

7.

Jordbrukets miljöeffekter 2020 – en framtidsstudie

8.

Motverka olycksfall i lantbruket – rapport från Jordbruksverket och Skogsstyrelsen

9.

Ökande värden på åker- och betesmark

10.

Översyn av salmonellakontrollprogrammet – färdplan


Rapporten kan beställas från Jordbruksverket, 551 82 Jönköping Tfn 036-15 50 00 (vx) Fax 036 34 04 14 E-post: jordbruksverket@sjv.se Internet: www.sjv.se

ISSN 1102-3007 ISRN SJV-R-07/11-SE SJV offset, Jönköping, 2007 RA07:11


ra07_11