Page 1

En branschtidning i Länstidningen

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till lantbrukare sedan 1926

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

Nummer 6 • Årgång 93 Maj 2019

Mattias och Patrik Andersson på Solviks gård har fått utmärkelsen ”Årets Östgötabonde 2019”.

Bröderna knep titeln Årets Östgötabonde LANTBRUK. Enligt juryn var årets omröstning rekordjämn, men till slut blev det ändå bröderna Patrik och Mattias Andersson på Solviks gård utanför Björsäter som tog hem titeln som Årets Östgötabonde 2019. ”Det är väldigt hedrande, roligt och oväntat”, sade Patrik när Jordbrukaren fick tag i honom direkt efter prisutdelningen. Brorsan Mattias hade dock fått förhinder och kunde inte vara på plats på Hushållningssällskapet Östergötlands årsstämma där priset delades ut. Patrik Andersson fick ta emot priset på Hushållningssällskapet Östergötlands årsstämma. SIDAN 3

Att klara sig utan elektricitet LANDSBYGD. Det är tidig kväll och vi har samlats vid köksbordet hemma hos Emma och Michael Stenberg strax utanför Ringarum. Vi resonerar kring vad som händer med oss ifall vi blir utan el under nästan två veckors tid. Ett resonemang som på ett nästan ofrånkomligt sätt även berör ämnen som klimatförändringar, rådande klimatdebatt och eventuella framtida naturkatastrofer.

Mikael Karlsson (till vänster) och Fredrik Ahlberg är två av smederna i nätverket Ydresmederna som håller igång Österby smedja.

Mångsysslare belönas Mikael Karlsson på smedjan utanför Österbymo får stipendium LANDSBYGD. Ässjan är i full gång och hammarslagen dånar. Mikael Karlsson och Fredrik Ahlberg är i full gång i Österby gamla smedja vid Bulsjöån utanför Österbymo. Nätverket

på Länstidningen Östergötland och samtidigt är lantbrukare får Jordbrukaren två gånger.

skaper i flera traditionella hantverkstekniker. Han delar gärna med sig av sina kunskaper i smide, kolmilning och timring, vilket kommer invånare och besökare i Ydre till del”. SIDAN 12

Vasstak – en del av vår historia Den som var ung i mitten av 1900-talet kan minnas ladugårdar med tak av vass. Numera är de sällsynta i Sverige. Ylva Wigh i Lilla Haddetorp i Heda socken har en lagård med vasstak och hon berättar att det nu är den enda i Östergötland. Försvinner den finns det med andra ord inget kvar, som minner om denna del av vår kulturhistoria. Nu är det dags att byta de 30 år gamla ekstockarna på nocken och den underliggande halmen. SIDAN 14

SIDAN 10

Du som är prenumerant

Ydresmederna träffas minst en gång i månaden. Nu har Ydre kommun beslutat att dela ett stipendium till Mikael Karlsson för berömvärd gärning med motiveringen: ”Mikael Karlsson är en skicklig hantverkare med gedigna kun-

VECKANS BORRING

AKTUELLT

VÅRT VATTEN

Var gick det fel?

MSB stärker brandberedskapen

Grundvattnet fortsatt lågt i landet

SIDAN 2

SIDAN 15

SIDAN 6


2

Nummer 6 • Maj 2019

AKTUELLT

Tipsa Länstidningen om det som händer nära dig! Ring redaktionen 0141-560 03 eller e-posta redaktionen@lanstidningen.se

Veckans Peter Borring:

Var gick det snett? Hörde på radion i går att en kyrkoherde i Västsverige sagt ifrån om att skolorna i pastoratet inte skulle få fira skolavslutning i någon av pastoratets kyrkor längre. Hon var mycket saklig och visade stor respekt för att skolan måste få vara skola och efterleva de lagar och regler de har att följa och kyrkan måste få vara kyrka och fullfölja sitt uppdrag om att sprida guds ord. Jag gillar hennes raka och samtidigt respektfulla hållning.

Däremot går så klart mina tankar igång på detta. Dagens skollag har knappa 10-talet år på nacken. Ändå upplever jag och förmodligen rätt många andra att diskussionen om lämpligheten i att förlägga skolavslutningar till kyrkan eller andra religiösa lokaler, ökat markant de senaste åren. Den som inte finner denna diskussion speciellt dramatiskt eller intressant skulle nog lätt kunna avfärda den med att det helt enkelt nog bara är en förskjutning innan man börjar inse inne-

börden av lagstiftningen och att diskussionen om man kan lägga skolavslutning i kyrkan därför nu börjar komma upp som en konsekvens av denna. För egen del tror jag inte det är så enkelt och ”odramatiskt”. Skollagen säger att det inte får finnas några konfessionella inslag i undervisningen, annat är avgränsade delar i samband med religionsundervisning, där det är tydligt att det är just undervisning. Dit räknas inte en skolavslutning. På skolverkets egen hemsida kan man läsa att det är ok att förlägga en avslutning i kyrkan men det får inte förekomma några konfessionella inslag som bön, trosbekännelse eller välsignelse. Inget om att vissa psalmer som är så vedertagna under vissa högtider att de

Ändå upplever jag och förmodligen rätt många andra att diskussionen om lämpligheten i att förlägga skolavslutningar till kyrkan eller andra religiösa lokaler, ökat markant de senaste åren.

mera kan betraktas som tradition och kultur än religionsutövande, inte skulle få sjungas. Vidare skriver skolverket dock att det är viktigt att varje skolhuvudman överväger lämpligheten i att just ha avslutning i en religiös lokal och att det åligger rektor att ha kontroll så det inte kommer förekomma några konfessionella inslag. Jag skriver ovan ”lämpligheten i att ha”, men det är artigt utryckt. Jag tycker skolverket i sitt PM späder på den ängsligheten som låg till grund för kyrkoherdens beslut och som också präglar hela samhällsdebatten runt detta fenomen. Inte kyrkoherdens ängslighet, tvärtom, hon stod med fötterna på marken, men däremot den skolledare/rektor som inför tidigare skolavslutningar krävt insyn i vem som skulle delta från kyrkans sida och hur kyrkans medverkan

skulle gestalta sig i form av predikan och så vidare. Sverige har haft grundlagsskyddad religionsfrihet i många, många år, mycket längre än vad nuvarande skollag funnits. Det har i alla tider fungerat att trots religionsfrihet ha skolavslutning i kyrkan, höra några kloka sommarord från prästen och sjunga ”den blomstertid”. Kan det ha att göra med att det numera är så många nya svenskar som inte tillhör de kristna så att det inte längre är så självklar del av vår kultur och tradition att sjunga psalm 199? Men problemet är att jag tror inte det är de nya svenskarna som främst driver på utvecklingen i ängslighet, utan just infödda svenskar som så in i bängen alltid ska vara allt och alla till lags att man faktisk saknar ryggrad för någon form egen tradition och kultur. När gick det så snett i Sverige att det som aldrig varit större problem, på några få år blir ett stort problem i skolans värld? Må så gott i ängslighetens Sverige önskar Peter PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Nu jagas granbarkborrar från rymden Unik teknik möjliggör snabb hantering av drabbad skogar Stora skogsarealer och värden förstörs varje år av granbarkborren. Enligt Skogsstyrelsens uppskattning förstördes under 2018 totalt 3-4 miljoner kubikmeter skog. Nu lanserar Sveaskog och IT-företaget Sogeti en unik lösning som tidigt visualiserar granbarkborrens framfart i skogen och möjliggör snabb hantering av drabbad skog.

Enligt Skogsstyrelsen är fjolårets angrepp det största hittills. Under gynnsamma förhållanden för granbarkborren, med en varm och torr sommar även 2019, kan skadorna mångfaldigas. Skogsstyrelsens nybildade krisgrupp, med representanter från skogsbruket, länssty-

relserna och Skogsstyrelsen, uppskattar att årets angrepp i värsta fall kan uppgå till cirka 12,5 miljoner kubikmeter angripen skog. Med dagens virkespriser motsvarar det ett virkesvärde på över sex miljarder kronor. Sveaskog, som äger 14

procent av Sveriges skogar och därmed är landets största skogsägare, har inlett ett samarbete med IT-företaget Sogeti och utvecklat en lösning för att kunna följa, visualisera och förhindra granbarkborrens framfart. Lösningen bygger på Sogetis Geo Satellite Intelligence, som använder artificiell intelligens, satellitbilder och avancerade algoritmer för att ta fram detaljerade kartor som visualiserar granbarkborrens framfart i skogen. Sogeti har med vår lösning kunnat peka ut områden där skogen angrips just nu och

successivt pekat ut nya härdar. Vi har vid ett flertal tillfällen kunnat verifiera med drönare, att de härdar av barkborreangrepp som identifierats stämmer till hundra procent. Med satellitdata kan vi nu synliggöra barkborrarnas framfart och varna för nya härdar, och vi kan snabbt hantera drabbad skog och minska spridningen, säger Fredrik Klang, skogsbrukschef på Sveaskog. När temperaturen uppnår

18-20 grader svärmar granbarkborren. Från att tidigare ha svärmat 1-2 gånger per år förutspås antalet öka till tre svärmningar i år i Europa. Vid varje svärmning sprider sig granbarkborren tiofalt. Vi behöver snabbt skydda den svenska skogen, som redan förra året drabbades hårt av granbarkborreangrepp, och som kan slå ännu

Jordbrukaren Grundad 1926 • Produktion: Länstidningen Östergötland AB ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Sveaskog och IT-företaget Sogeti lanserar en unik lösning som tidigt visualiserar granbarkborrens framfart i skogen.

hårdare i år. Vår Geo Satellite Intelligence-lösning, som många branscher kan ha stor nytta av, har specialanpassats för skogsnäringens barkborre-

problem och ger snabbt järnkoll på de härdar som finns i skogen. Eftersom vi använder satellitbilder kan vi på ett effektivt sätt täcka hela Sveri-

ge. Vi är mycket stolta över att kunna bidra till att rädda den svenska skogen, säger Mona Holmström, kundansvarig på Sogeti i Umeå.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala Telefon (växel): 0141-560 03 • Telefax: 0141-560 07 • Hemsida: www.lanstidningen.se Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Jordbrukaren trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Svanen & Våtmarksfonden. Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


Nummer 6 • Maj 2019

3 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Bröderna Mattias och Patrik Andersson på Solviks gård satsar framåt och har precis blivit klara med sitt nya djurstall med plats för 130 dikor.

AKTUELLT

Patrik Andersson fick ta emot priset på Hushållningssällskapet Östergötlands årsstämma.

Bröder blev Årets Östgötabonde Solviks gård hyllas för sin köttproduktion och lyckade generationsväxling ORT (JB)

Enligt juryn var årets omröstning rekordjämn, men till slut blev det ändå bröderna Patrik och Mattias Andersson på Solviks gård utanför Björsäter som tog hem titeln som Årets Östgötabonde 2019.

– Det är väldigt hedrande, roligt och oväntat, sade Patrik när Jordbrukaren fick tag i honom direkt efter prisutdelningen. Brorsan Mattias hade dock fått förhinder och kunde inte vara på plats på Hushållningssällskapet Östergötlands årsstämma där priset delades ut. Avslöjandet av vem som blev Årets Östgötabonde kom som 25:e och sista punkt på dagordningen under ärendet "Utdelningar av belöningar". Där prisades först Dals Hushållsnämnd som Årets Hushållsnämnd innan Peter Borring, regionordförande på LRF Östergötland, fick ta emot Erik Månssons pris för sina insatser för utvecklingen av Östergötlands lantbruk. Därefter var det dags att presentera vem som blev Årets Östgötabonde. De tre nominerade var Tollanders Lantbruk i Ödeshög som bedriver ett väl fungerande diversifierat lantbruk, Brinks Gurka och Lantbruk i Kimstad som blivit välkänt för sina gurkor samt Solviks gård i Björsäter som satsar framåt på sin köttproduktion efter en lyckad generationsväxling. Och priset på tiotusen kronor, blommor, diplom och äran gick som sagt till de sistnämn-

Mattias och Patrik Andersson på Solviks gård utanför Björsäter i Åtvidabergs kommun har fått utmärkelsen ”Årets Östgötabonde 2019”.

da, vilket kom som en glad överraskning. – Jag tyckte att det var

hård konkurrens. Både Brinks och Tollanders var också väl värda att vinna, så jag känner att vi nästan borde ha delat på priset så det skulle bli rättvist, sade Patrik och fortsatte: – Det här är ett pris för bå-

de min bror och mig och även vår far som köpte gården 1967 och började med lite slakttjurar, lite spannmål och kålrotsodling. Han utvecklade det vidare med smågrisproduktion under 70, 80 och 90talet och sedan gick vi över till köttdjur och har hela tiden utökat produktionen i små steg. Sedan år 2000 är gri-

sarna borta och vi har successivt ökat på dikorna. Utmärkelsen går till så att Länstidningens läsare först får nominera olika kandidater. Därefter utser en jury bestående av Carl G Nilsson, Bengt Petersson, Gunilla Aschan och Andreas Norlén tre finalister som läsarna sedan får rösta på.

Motiveringen för Solviks gård löd: "Bröderna driver med hjälp av sin far en framåtsyftande och rationell köttproduktion i samklang med väl genomförd generationsväxling", och Patrik menade att utmärkelsen gav energi att fortsätta satsa framåt. – Det är en positiv grej som gör att man finner en extra

glädje i vardagen. Och man kan även tänka sig att man kan bjuda personalen på något, vi har två stycken som jobbar hos oss: Johan Samuelsson och Daniel Strömfors och de har bidragit till den här utmärkelsen. Text och bild: TOBIAS PETTERSSON


4

VÅRT VATTEN

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vatten – ett oumbärligt livsmedel I Mjölby är dricksvattentäkterna väl skyddade MJÖLBY (JB)

Många kommuner i landet har inte uppmärksammat vikten av vattenskyddsområden. Lars Edenhofer, VAchef, betonar emellertid att i Mjölby är det kommunala dricksvattnet väl skyddat.

– Vattnet är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige ser vi det som självklart att skruva på kranen och få det vatten vi behöver. Vi är vana vid att det är av hög kvalité och noga kontrollerat. Hos oss används vattnet huvudsakligen till oss själva. Utomlands nyttjas däremot vattnet, inklusive renat avloppsvatten, ofta främst till bevattning, berättar Lars Edenhofer. I Mjölby sker dricksvattenproduktionen i Högby vattenverk och vattnet kommer från Mjölbyåsen och Svartån. Mantorp, Skänninge och Väderstad får även vatten därifrån. Vattnet är av så god kvalité så det behöver inte behandlas med kemikalier. Några av de mindre orterna har egna vattenverk och råvattnet kommer då från grundvattentäkter. Livsmedelsverket har kvalitetskriterier i form av gränsvärden och dricksvattenproducenterna undersöker vattnet regelbundet. Kanske minns många när Östersund fick problem med parasiter i sitt vatten. Proble-

met upptäcktes snabbt och kunde åtgärdas. Men många följde utvecklingen och civilsamhället fick sig en tankeställare. – I Mjölby har vi aldrig haft några allvarliga problem. Vi har haft två stora avbrott på dricksvattenledningarna men de åtgärdades snabbt. Så vi är förskonade från långvariga problem på våra vattenledningar. Visst, vi har mycket vatten av hög kvalité i Mjölby, men resursen måste skyddas och vi måste vara uppmärksamma i framtiden. Klimatförändringar och de senaste torra åren har frestat på, kommenterar Lars. De skyltar som syns utmed våra väggar med texten ”Vattenskyddsområden” visar betydelsen av att skydda dessa områden eftersom de är sårbara. Den ökade tunga trafiken där farligt gods transporteras kräver ansvar för transporterna så inga olyckor sker. – Vi har skyddat dessa områden under jord med olika åtgärder och kan snabbt ta hand om farliga ämnen. Det gäller större vägar och även järnvägen, påpekar Lars vidare. Han berättar också att jordbruk och arbeten som utförs vid dessa vattenskyddsområden har särskilda restriktioner. – Vi måste ta vara på vår viktigaste resurs och vatten måste alltid skyddas, betonar han och vi måste tänka på

Utmed motorvägen finns säkerhetsdammar som kan ta emot vatten om det blir översvämningar.

kommande generationer. Därför planerar vi för reservvatten även om det inte är klart ännu, kommenterar Lars Edenhofer. Lars betonar även med emfas att alla måste hjälpas åt. Han ger några konkreta råd. • Vattna helst inte gräsmattan. • Fyll disk- och tvättmaskinen (om du har en sådan) och diska inte under rinnande vatten. • Ställ in en tillbringare med

vatten i kylen, istället för att låta vattnet rinna så det blir kallt. • Ta vara på regnvatten om det går. Säkert finns det fler råd, men det viktigaste är att vi ser vattnet som ett oumbärligt livsmedel. Text och bild: INGA BIRGITTA WIDÉN BLOMBERG HANS BLOMBERG

Lars Edenhofer, VA-chef i Mjölby, betonar att vi måste vara aktsamma om vårt vatten.

Förvärv ger Lantmännen utökad havrekapacitet Lantmännen har signerat ett avtal om förvärv av en produktionsanläggning i Sverige från brittiska Tate & Lyle. Förvärvet ger Lantmännen möjligheter att utöka sin havrekapacitet och samtidigt satsa ytterligare på vidareförädling av havre.

Lantmännen förvärvar en havrekvarn med en kapacitet på 55 000 ton och en anläggning för vidareförädling av havre i Kimstad utanför Norrköping. Havre är en central gröda för det svenska jordbruket och Lantmännens medlemmar. Det finns ett stort globalt intresse för havre, en gröda som har flera viktiga hälsofördelar, och efterfrågan på förädlade havreprodukter stiger kraftigt. Med den utökade havrekapaciteten kan Lantmännen möta den växande efterfrågan

hos kunderna i den nordiska livsmedelsindustrin. – Havre är ett strategiskt satsningsområde för Lantmännen och vidareutvecklingen av havreaffären är central för vår strategi ”Jord till Bord 2030”, säger Per Olof Nyman, vd och koncernchef på Lantmännen. – Vi har redan idag en stark position inom havre och detta förvärv ger Lantmännen tillgång till en modern kvarn som kompletterar befintlig produktionskapacitet inom havre och skapar en unik möjlighet att utveckla och producera ingredienser med havre som råvara. Havre från Norden har en stark ställning i världen tack vare sin höga kvalitet. Lantmännen är Nordens ledande havreaktör med tre havrekvarnar i Sverige, Danmark och Norge och satsar långsiktigt på vidareförädling, forskning och innovation inom havre. Lantmännen marknadsför

livsmedel och ingredienser baserade på havre till livsmedelsindustrin, och är drivande inom forskning och innovation för att utveckla framtidens havreprodukter. Forskningen sker både internt på Lantmännen och genom samarbetspartners som ScanOats i Lund och via det delägda svenska bioteknikföretaget CropTailor. Anläggningen förvärvas från börsnoterade Tate & Lyle, ett brittiskt bolag som levererar specialingredienser till bland annat livsmedelsindustrin. På anläggningen, där cirka 35 personer arbetar, produceras idag havreprotein, betaglukan och havrestärkelsemjöl. Produktionsprocesserna

på anläggningen har stora likheter med produktionen på Lantmännen Reppe och när förvärvet är avslutat kommer anläggningen att vara en del av division Energi inom Lantmännen.

Havreanläggningen i Kimstad. Bild: LASSE HEJDENBERG för Tate & Lyle Ltd

– Lantmännen Energi har redan idag hög kompetens inom vidareförädling av vete, och havreprodukter är ett mycket bra komplement till vår nuvarande affär. Förvärvet leder till att Lantmännen kan öka produktionskapa-

citeten av värmebehandlad havre signifikant och ger oss möjlighet att skapa mervärde inom havreförädling, säger Magnus Kagevik, chef för division Energi på Lantmännen. – Detta ger också upphov till synergier både inom Ener-

gidivisionen och inom övriga verksamheter på Lantmännen Avtalet signerades den 22 mars och transaktionen väntas genomföras i slutet av mars. Källa: Lantmännen


Nummer 6 • Maj 2019

5 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

INSERV K S

M A

E IC

Benny Andersson Brånstorp, 585 91 Eksjö Tel 0380-810 34

BEGAGNADE TRAKTORDELAR Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

Maskinförsäljning Försäljning av begagnade maskiner.

Besök vår nya hemsida - nu sökbar

Beg. reservdelar Demontering av traktorer och entreprenadmaskiner. Vi har även ett stort lager av nya delar.

Maskintransporter Transporter av maskiner av alla slag, även bodar, husmoduler och liknande. Transporter över hela landet. Mats 070 - 223 55 49

! " !

" "# $"

" #&! $&

#%# &!

Gården öppnar kl. 9 • Korna släpps kl. 11 • Tipspromenad • Gnuggisar Uppvisning av valda delar av utbildningar inom jordbruk, djur, skog, häst, maskin, transport & entreprenad m.m. • Mjölk & Bullar (så länge lagret räcker) Mer info och vägbeskrivning på www.nbg.nu

FÄRG • TAPET • GOLV • KAKEL Välkomna in till oss! Mineralvägen 14. Motala. 0141-545 40. Vardag 07-18. Lördag 10-15. Söndag 10-14

!

AKTUELLT


6

VÅRT VATTEN

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Vatten är en av de viktigaste naturtillgångarna. Blir det brist på vatten finns all anledning att känna oro. Men när små och stora vattenmagasin är välfyllda går det att unna sig trevliga vattenlekar när sommaren är som varmast.

Blir sommaren torr och regnfattig bör vattning av trädgårdar ske mycket sparsamt.

Grundvattnet fortsatt lågt i landet Stora problem om fjolårets torka återvänder NORRKÖPING (JB)

Förra årets torka påverkade grundvattennivåerna runt om i landet. I juli var grundvattennivåerna i Östergötland långt under de normala. En situation som landet inte haft sedan 1976. Grävda brunnar i jord sinade medan borrade brunnar i berg löpte risk för saltvatteninträngning.

I mars detta år har grundvattennivåerna i de små grundvattenmagasinen återhämtat sig tack vare nederbörd och i några av de stora grundvattenmagasinen har en viss återhämtning skett. Men fortfarande ligger nivåerna under eller mycket under det normala i större delen av landet. För att grundvattennivåerna i de stora magasinen ska

uppnå normal nivå krävs mycket nederbörd innan sommaren. – Nivåerna är för årstiden under de normala. I de stora magasinen är det under det normala i hela landet. I de östra delarna av Svealand, nordöstra Götaland och delar av Östergötland är grundvattennivåerna mycket under det normala för årstiden. Nu i april ser det ut ungefär så som det gjorde i mars, säger Bo Thunholm på Sveriges geologiska undersökning, SGU. – I de stora vattenmagasinen

går det att spåra ett nederbördsunderskott två år till tre år tillbaka i tiden. De stora magasinen till skillnad från de små reagerar mycket långsamt. I de små magasinen kan det handla om veckor eller månader innan de fylls på. Vi har sett att nivåerna i de små magasinen var mycket höga

under mars månad. Framför allt i de små magasinen som motsvarar de som har egna brunnar. Men nu har vi fått snabbt sjunkande grundvattennivåer så i dagsläget ligger grundvattennivåerna i de små magasinen generellt sett under det normala i större delen av Götaland och Svealand. De som har egna brunnar

bör vara observant och iakttaga ett visst mått av försiktighet med konsumtionen av vatten. De som historiskt sett vet om problemen med låga nivåer i vattenförsörjningen bör om det är möjligt kontinuerligt mäta vattennivån i brunnen. Det gäller speciellt den som haft sin fastighet under kortare tid och inte känner till vattennivån i sin brunn sedan lång tid tillbaka. Jag rekommenderar dock alla att hålla sig uppdaterad och vara försiktiga med sitt vatten.

– Vi måste komma ihåg att förra sommaren var extremt varm och torr. Om det blir en upprepning i år då blir det stora problem med vattenförsörjningen på många håll i landet. – Kommunerna tar vanligtvis vatten genom ytvatten som stora sjösystem. Därför kan det vara bra att den som har kommunalt vatten kollar med kommunens vattenproducent vilka förutsättningar som finns. Det brukar förvisso inte vara några större problem med vattenförsörjning från ytvatten även under tor-

ra perioder men det skadar aldrig med ett visst mått av försiktighet, anser Bo Thunholm. Vad kommer hända med grundvattennivån om det blir en lika torr sommar som förra året? – Vi måste komma ihåg att förra sommaren var extremt varm och torr. Om det blir en upprepning i år då blir det stora problem med vattenförsörjningen på många håll i landet. Oavsett om vattnet tas från egen brunn eller den kommunala vattenförsörjningen. Framför allt kommer lantbrukare med stora djurbesättningar att få det mycket svårt eftersom de behöver stora dagliga vattenmängder. Lantbruket är oerhört sårbart om det är brist på vatten. Får vi lika torrt och brist på nederbörd finns det all anledning att känna oro, säger Bo Thunholm.

Stora grundvattenmagasin finns framför allt i stora sandoch grusåsar där jorddjupet är mycket stort. Grundvattnet finns lagrat djupt nere i marken i de stora magasinen. Det krävs mycket nederbörd för att vattenytan ska höjas och det tar lång tid innan höjningen märks. De små magasinen finns i berg eller jord som är tät. De små magasinen är snabbreagerande vilket innebär att vattenytan höjs snabbt vid nederbörd. De flesta som har egna brunnar får sitt vatten från de små magasinen. Varje månad tar SGU fram grundvattennivåerna i de små och stora magasinen. På SGU:s hemsida www.sgu.se går det att läsa allt om grundvattennivån samt följa månadens grundvattensituation. Text och bild: CARINA LARSSON

Omfattande arbete och stora kostnader efter Alfrida Stormen Alfrida fick stora konsekvenser och ett omfattande efterarbete, både i fält och med avbrottsersättningar och skadeståndsanspråk, kommer att fortgå året ut. Kostnaden efter stormen uppgår för Vattenfall till 850 miljoner kronor under första kvartalet.

Under stormen Alfrida som drog fram med upp till 38 m/sek natten till den 2 januari i år, blev 100 000 hushåll strömlösa varav 63 000 i Vattenfall Eldistributions elnätsområden i framförallt Bergslagen, Roslagen, Upp-

land, Stockholmsområdet och ned till Nordöstra Götaland. Stora delar av Vattenfalls ledningsnät revs ned till marken av tusentals nedblåsta träd och ett flertal transfor-

matorstationer krossades. Det riskfyllda felavhjälpningsarbetet hade högsta fokus på säkerheten. − Många av våra kunder drabbades väldigt hårt av stormen och upplevde långa strömavbrott. Vi är samtidigt tacksamma, över att vi under drygt tre veckors intensivt felavhjälpningsarbete, med som mest cirka 560 personer i arbete samtidigt, inte råkade ut för några allvarliga olyckstillbud, säger Annika Viklund,

vd, Vattenfall Eldistribution AB. − Under de inledande reparationerna kunde vi snabbt konstatera att stora delar av elnätet måste återuppbyggas från grunden. I samband med det arbete som nu pågår utvärderar vi vilka ledningar som är lämpliga att gräva ned och hur vi i övrigt kan förbättra elnätet i de drabbade områdena, säger Annika Viklund.

De totala kostnaderna för stormen Alfrida uppgår till 850 miljoner kronor varav hälften avser avbrottsersättning till kunder och hälften kostnader för reparationsarbeten. Arbetet med att utreda och säkerställa avbrottstider och skadeståndskrav för enskilda kunder pågår fortfarande och är prioriterat. − Vi jobbar metodiskt och så skyndsamt vi kan för att alla drabbade kunder ska få sin rätt till kompensation prövad

och utbetald. Vår bedömning är att avbrottsersättningen till följd av Alfrida kommer att börja betalas ut från och med juni, säger Annika Viklund. Utbetalning av avbrottsersättningen sker automatiskt som ett avdrag på elnätsfakturan. Skadeståndsanspråk som överstiger avbrottsersättningen bedöms alla enskilt. Utbetalningar görs utifrån tydliga bedömningskriterier där alla kunder behandlas lika.


Nummer 6 • Maj 2019

7

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

Ska du sälja din gürd?

MUSEETS DAG med marknad

LÜrdag 11 maj ¡ kl 10 -15

Kontakta oss, vi kan ÖstergÜtland! Vill du ha en värdering infÜr generationsskifte kan vi även hjälpa dig med det.

Djur • Traktorer • Gamla bilar Tändkulemotorer • Musik Servering • Museet Üppet Aktiviteter fÜr barn EntrÊ: 50 kr frün 16 ür. Fri parkering. Hela omrüdet tillgängligt fÜr personer med rÜrelsehinder.

Gustaf Eriksson 0703-51 05 77 0763-20 20 70 Caroline LundĂŠn Rebecca Regnander 0709-99 23 75

FÜr mer info om Üppettider och evenemang under 2019: www.lantbruksmuseum.se ¡ Tel. 070-228 27 18. lantbruksmuseum.se

Västra ÖstergÜtland Västra ÖstergÜtland Östra ÖstergÜtland

Observera vĂĽra nya kontaktuppgifter!

Hitta din mĂĽlgrupp med ! en annons i Jordbrukaren

Jordbrukaren utkommer var tredje vecka till alla jord-, lantoch skogsbruksfÜretag i hela ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län. Ring och boka annonsplats pü 0141-560 03.

LWVXELVKLĆ ���ĆĆ ÊXVLQHVVĆURÞĆQXĆ�––Ć–��NUĆ

XVWĆQXà Ć ÞĆĆĆ

ø Ć ĆĆ Ć

Ƒ�Ć���Ć Ć H[NOĆPRPVĆĆ

HGĆHWWĆWXIIWĆVNDOĆLĆNRPELQDWLRQĆPHGĆHQĆU\POLJĆRFKĆEHNY`PĆNXSgÞĆ`UĆQ\DĆ ���ĆĆ  ĆĆEbGHĆODVWELOĆRFKĆSHUVRQELOĆDOOWĆLĆHWWãĆOOWĆLQNO`WWĆPHGĆWXIIDĆGHWDOMHUĆPHGĆĆ NbSDÞĆEbJHĆRFKĆOMXVĆRFKĆRUGHQWOLJWĆWLOOWDJQDĆLQVWHJãĆ RPĆLQĆWLOOĆRVVĆRFKĆWDĆGHQĆSbĆHQĆWXUà ĆĆ

Ć

tUEUXNQLQJĆ”Þ’ĆOʎ��ĆNPãĆ Ǝ–“ĆJÊNPãĆULVHUQDĆDĝUĆDYĆJHQHUDODJHQWĆUHNãĆFLUNDSULVHUĆH[ĆPRPVãĆLOHQĆSbĆELOGĆ`UĆH[WUDXWUXVWDGãĆ �

0 Ć ĆĆ  Ć•Ć Ć ãĆ ãĆ�Ž‘�ĆøĆ��ŽĆ�”Ć 0 Ć øƎ�øŽ•ÞĆƎ�øŽ”ÞĆ 0Ǝ�øŽ�Ć ã   ã ĆĆ


8

NATUR

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Försiktigt tittar vitsipporna fram.

Fina och välarbetade informationstavlor finns längst med hela ravinen.

För den som gillar mossor och lavar är Getåravinen värd ett besök.

Carl Anton Wetterstrand, känd som Onkel Adam, har fått sin givna plats på en berghäll i ravinen.

En och annan gullpudra har vågat sig fram.

Små broar gör det möjligt att ta sig torrskodd över bäcken.

Hänförande natur i Getåravinen Här finns många olika arter finns att se NORRKÖPING (JB)

En upplevelse för alla sinnen är ett besök i Getåravinen. Den spännande floran erbjuder flertalet olika arter som gullpudra, skavfräken, lundstjärnblomma bäckbräsma och storrams. För den som gillar ormbunkar går det att botanisera bland strutbräken, hultbräken, majbräken och ekbräken. Området är också rikt på olika arter mossa och lavar.

Dalen ligger i en sprickzon och fick sitt utseende i samband med klimatförändringen som skedde för 20 000 år sedan. Inlandsisen smälte och förde med sig finsediment som fyllde dalen. I och med landhöjningen ur havet skar sig en bäck ner i sedimentet vilken porlar fram genom hela ravinen. Den som har ögonen med sig kan få se både bäcknejonöga och bäcköring simma i Getåbäckens klara vatten. Strömstaren håller gärna till vid bäcken under vintern och om höstarna kommer havsöringen från havet för att leka. Har vandraren tur kan det

vara möjligt att få se en skymt av den blåskimrande kungsfiskaren som flyger över vattenytan. Den sällsynta fågeln har sin bogrotta i ravinens branta kanter. Under 1850-talet bodde författaren Carl Anton Wetterberg i Getå. Född i Jönkö-

ping år1804 och förutom författare var han även grafiker och läkare. Under Sveriges första koleraepidemi tjänstgjorde Wetterberg som läkare i Jönköping men blev år 1837 utnämnd till regementsläkare vid Jämtlands fältjägarregemente. År 1848 hamnade han i Östergötland genom ett förordande som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet. Han och hustrun Hedda bosatte sig under några år på Getå gård innan paret flyttade för gott till Linköping där han levde fram till sin död den 31 januari 1889. Hur hör då Carl Anton Wetterbergh, mer känd under pseudonymen Onkel Adam, samman med Getåravinen? Jo, i ravinen finns en minnesplakett med orden ”I sin dal hon ligger gömd, obemärkt och glömd. Därför grumlas sällan lilla källan”. Ord skrivna av författaren själv och plaketten sitter i berget ovanför den stensatta källan som har fått namnet Onkel Adams källa. Getåravinen är ett spännande utflyktsmål oavsett årstid. Vackrast är den dock under våren där ett hav av vitsippor omgärdar bäcken. I ravinens början finns lövskog med träd som klibbal, ek, björk, hassel och hägg. Under vandringen ändras skogslandskapet och granskogen som planterades under 1870-talet tar vid. Tack vare god jordmån har granarna växt sig ovanligt höga. Känslan för besökaren kan liknas vid en promenad genom en pelarsal.

Robert Nobel (infällda bilden), bror till Alfred Nobel, gjorde det möjligt för flanörerna under 1800-talet att promenera genom ravinen på de så kallade Nobelvägarna.

Under 1980-talet ämnade Lösings häradsallmänning avverka granskogen. Vilket ledde till vilda protester. Naturen kring Getåravinen skulle bevaras. Enda lösningen blev att Norrköpings kommun köpte delar av marken som förutom kommunen ägs av privata markägare och staten genom Naturvårdsverket. 2006 upprättades en skötselplan av en areal på 5,2 hektar i samarbete mellan Norrköpings kommun och Länsstyrelsen. Kom-

munen ansvarar för skötseln i syfte att vårda och bevara den unika platsen. Getå naturreservat är naturskyddat sedan 2014 och anses vara en värdefull och skyddsvärd naturmiljö med ett stort riksintresse genom den geologiska bildningen. Som kuriosa kan nämnas att på 1700-talet var Getå ett kronotorp där flertalet ägare avlöste varandra. Bland andra brukspatron Sandberg som

tack vare sitt stora intresse av parkskötsel var den förste med skapandet av en park med vattenfall och dammar i den nedre delen av Getådalen. Intressant är också att Alfred Nobels bror Robert varit ägare under 1880-talet. Han färdigställde parken och anlade de gångvägar genom dalen som kallas Nobelvägarna. En vandring genom Getåravinen är verkligen hänförande och bjuder på en fan-

tastisk naturupplevelse för stora och små vandrare. Vattnet från bäcken som porlar, fågelsången och stillheten som där råder är lite svårt att beskriva i ord. Det måste helt enkelt upplevas på riktigt. Till sin hjälp har vandraren uppsatta informationstavlor som berättar om områdets naturmiljöer och vilka arter som lever där. Text och bild: CARINA LARSSON


Nummer 6 • Maj 2019

9

AKTUELLT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i ÖstergÜtland, sÜdra SÜdermanland, norra Smüland och Örebro län.

SOFAB Sanering & färg AB Vi kÜper & säljer

                    

Vi utfÜr tvättning och sanering av djurstallar och ekonomibyggnader samt mülning FÜrsäljning och service av hÜgtryckstvättar Mobil 070-53 00 751, även 0142-400 13 www.sofabskanninge.se

Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmül, konv & KRAV GÜdning VallfrÜ och utsäde Anders eller Elisabeth nür ni pü:

Tel 013-23 44 65/66     

    

 

 

www.laholmstraktordem.se

www.jordbrukaren.se

BesĂśk hemsidan fĂśr att se vĂĽrt sortiment!

Vi mĂĽlar fĂśljande fasader:

RÜdfärgade Reveterade Oljefärgade Vi utfÜr även: Epoxibeläggningar Handmülning Hetvattentvättning Invändig mülning i stall Även färg- och tapetbutik Uthyrning av liftar

Ett strĂĽ vassare

Falu rÜdfärg Lantbrukare, nu är det hÜg tid att beställa rÜdfärgning! Vi utfÜr mülning, alltid med garanti. Ring sü kommer vi och lämnar kostnadsfÜrslag. Vi är rekommenderade sprutmülare av Falu rÜdfärg. Vi säljer även Gjøco färg – bäst i Folksams färgtest 2010.

BĂĽghallar

Dessutom fÜrsäljning i vürt lager. Ring innan: Carl.......................................................073-066 00 04

Konsilos

Silotorkar Pannor

www.stragard.se carl@stragard.se

Planlager

Mobiltorkar

Spannmülskärror

Elevatorer

GRIPARTS

ARNE ANDERSSONS MĂ…LERI

JL Agriparts SKĂ–VDE 0500-42 51 00 | www.jlagriparts.se

Tel 070-643 06 52 www.sofabskanninge.se

Att synas är bra fÜr affärerna, boka annonsplats pü 0141-560 03!

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och fÜrsäljning OriginaltillbehÜr fÜr

10 000:pĂĽ kĂśpet! (exkl moms)

+ *% ( #) ) '' .$ ( .) %& #'' '' &,!

%

! $ $!! %

www.lantbruksservice.se

"

!! %

ARANTI • 5 ÅRS G RVICE• LÅG SE D RKOSTNA OCH ÄGA VO STYRSER • KRAFTIG

KÜp en ny Honda Foreman ATV sü für du 10 000 kr (12 500 kr inkl moms) att handla Honda originaltillbehÜr och reservdelar fÜr. Erbjudandet gäller t o m 31/5 2019 eller sü lüngt lagret räcker.

EksjÜ Lantbruks Service AB Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Skog & trädgürdsbutik


10

LANDSBYGD

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

TV-serie satte fart på tankarna Vad händer om vi blir utan el i två veckor? RINGARUM (JB)

– Det är nog dags att börja tänka om. Börja ta eget ansvar. Kanske låta själva resan bli en del av semester istället för att komma fram till själva semesterorten snabbast möjligt och sedan åka lika snabbt tillbaka hem igen när semestervistelsen börjar gå mot sitt slut. Orden är Emma Stenbergs.

Det är tidig kväll och vi har samlats vid köksbordet hemma hos Emma och Michael Stenberg som bor tillsammans med de yngsta barnen strax utanför Ringarums samhälle i Valdemarsvik kommun. Utanför huset breder åkrar, ängar och beten ut sig. Landsbygd men ändå inte då bostadshuset är ett av flera på samma gata i en gemensam samfällighet. Vi har träffats för att resonera kring vad som händer med oss ifall vi blir utan el under nästan två veckors tid. Ett resonemang som på ett nästan ofrånkomligt sätt även berör ämnen som klimatförändringar, rådande klimatdebatt och eventuella framtida naturkatastrofer. Både Emma och Michael

har som så många andra av oss sett serien Nedsläckt land som visats i SVT under vintern 2018/2019 och som fortfarande finns att se i SVT Play. Där man som tittare kan följa tio deltagare och vad som händer dem i nutid ifall de under nästan två veckor måste klara sig helt utan el. Vad händer om vi alla skulle ställas inför en sådan situation? Har vi resurser för en sådan kris och är vi på något vis förberedda för en sådan händelse? Det märks att TV-serien har berört Emma och Michael på många plan. Michael redogör för att det varit diskussioner kring detta på hans arbetsplats. Diskussioner som medfört frågor. Om en tätort drabbas av avstängd el. Finns det då reservanläggningar i sådan omfattning att sådana kan användas istället för att tillgodose efterfrågan på el i en större stad eller i ett större bostadsområde? Även den broschyr som

under 2018 skickades ut till samtliga hushåll i Sverige från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och som ska finnas som ett stöd om krisen eller kriget kommer har i mångt och mycket fått många av oss att reagera. – Det lättaste skulle vara att ta med hästen och åka hem till mormor! Emma utbrister i ett skratt men samtidigt anar man allvaret.

– Det är inte roligt när det inte finns något vatten och när toaletterna slutar att fungera. Med stormen Gudrun och Per i relativt färskt minne så är det ändå många som vet vad det innebär att ändå vara utan både vatten och el under tvåtre dygn. I vart fall de som då bodde ett stycke utanför tätorten. Emma fortsätter. – Första dygnen kan det vara riktigt mysigt. Man tänder levande ljus, man eldar i öppna spisen. Kanske lagar mat på spritköket och väljer att sova hela familjen tillsammans i det rummet som är varmast. Sedan, efter någon dag så kommer alla de andra känslorna. Känsla av maktlöshet, frustration, uppgivenhet och ilska. Som när avloppet börjar lukta och när allt börjar bli smutsigt och kladdigt. De är båda eniga om att det ändå är lättare att bo på landsbygden ifall sådana här situationer skulle uppstå och kanske skulle det vara lättare på vintern. Just med tanke på att kunna hålla råvaror fräscha. Mormor kommer ofta upp i diskussion. Hos henne skulle det mesta lösa sig. Där finns vedspisen i köket med både kokmöjligheter och uppvärmningskapacitet. Där finns även utedasset som kan användas vid behov och där finns även vatten att tillgå. Just vatten och sanitära anläggningar är något som måste lösas. Att som familjen Stenberg vara en del av en samfällighet vad gäller avlopp och vatten innebär att de delar allt med sina grannar. Och finns det ingen el har de heller inte möjlighet att tillgodogöra sig vatten och avlopp. – Jag har för mig att Stensjön här i Ringarum ska vara en väldigt fin sjö och kanhända är även vattnet där drickbart vid en krissituation. Michael fortsätter. Om det skulle uppstå en krissituation så tror jag att vi på landsbygden, även om vi inte har vatten och avlopp, ändå kan klara oss bättre än i tätorten. Här är det ju faktiskt möjligt att i en krissituation kanske bygga någon slags primitiv toalett ute på tomten. Båda makarna Stenberg är eniga om att värst skulle nog de äldre och de handikappade ha det ifall en sådan här situation skulle uppstå. Även de som bor och lever ensamma kanske också skulle uppleva det svårare. Inte minst då mycket redan nu sköts digitalt. I dagens samhälle är det många som lever i ensamhushåll. Som inte har några nära anhöriga, och skulle de ha det så är frågan om de anhöriga skulle ha möjligheten att lämna sitt hem, kanske många mil bort, för att åka och se till sina

Emma och Michael Stenberg med sonen Rasmus i diskussioner kring matbordet. Tankarna om hur de egentligen skulle klara två veckor utan el väcktes efter tv-serien Nedsläckt land.

föräldrar och andra äldre anhöriga ifall både elnät och mobilnät är utslaget? Emma och Michael är inte säkra på att alla kanske skulle göra det. Själva tror de att de som är runt 40-50 år skulle klara sig bäst. Många av oss har varit med och skaffat oss lite livserfarenhet. Vi har även varit med på gasolspisens tid och minns hur det var när de äldre generationerna berättade för oss hur det var förr. Utöver att förbereda sig genom att förvara konserver och dylikt hemma tror Emma och Mikael att det är kanske lättare om man är flera som hjälps åt när sådana krissituationer uppstår. Någon slags organisation och central ledning med operativt ansvar vore kanske också bra om det fanns förberett. På mer lokal nivå.

på kredit och betala senare. Vi har vänner som har en krislåda stående. Det tycker de inte är något konstigt. Dessutom tror Emma att det är minst lika viktigt att vi kanske funderar ett steg längre vad gäller vattenreningsproblematiken. Hon tror att lika viktigt som det är att ha konserver, filtar, ljus och batterier hemma, vilket många på landsbygden också har redan nu, så kan det vara minst lika viktigt att ha sådant som renar vatten lättillgängligt. Många frågetecken och olösta frågor uppstår under samtalet. Efter en stund ansluter sonen Rasmus. Han lyssnar noga på samtalet och svarar med ett leende när man frågar ifall han och hans jämnåriga kompisar skulle klara sig nästan två veckor utan el. Hur ska de då kunna spela interaktivt ute på nätet?

– Jag tror det är dags att vi

alla tänker till! Att var och en tar ansvar. Emma fortsätter: Säkert kommer det inte bli lätt att ta sig till och från arbetet heller. Hur länge har vi drivmedel att tillgå? Vad kan vi betala med? Diskussion uppstår ifall det skulle vara ett argument för att vi i större utsträckning ska försöka bevara kontanterna i vårt samhälle men det är inte säkert. –Vi måste kanske fundera på att betala för våra varor på annat sätt. Byta eller handla

– Man får väl ta och plocka

fram kortleken igen istället. Även Rasmus håller med om att hos Mormor på landet så skulle de nog klara sig länge utan el. Återigen ett leende men man tycker sig kunna ana ett allvar i resonemanget. Och fastän om sonen liksom många andra i hans ålder inte behövt uppleva krissituationer i samband med naturkatastrofer och liknande så förstår man att dagens ungdom ändå har tänkt på att scenarion av

liknande slag kan inträffa och att man har tankar kring hur man då skulle hantera situationen på bästa sätt. Oavsett orsak och verkan så är vi många i samhället som tagit till oss budskapet om att tänka över om vi kan ändra något i vår tillvaro. Framtida naturkatastrofer, klimatpåverkan och klimatdebatt. Väldigt mycket har hänt under senare tid och många har valt att se ett sammanhang och ta ställning. Utan att säga att en framtida krissituation skulle bero på antingen det ena eller det andra tror Emma och Michael att krissituationer mycket väl kan uppstå men att det är viktigt att vi alla tar ansvar för vår egen situation. Ansvar för vårt liv och för vår framtid. – Vi vill ju verkligen lämna efter oss så bra förutsättningar som möjligt för våra barn och barnbarn. Michael fortsätter: Vi vuxna har ett stort ansvar att lära våra barn att tänka mer sparsamt. Oavsett vad det än gäller. Inte slösa på saker och ting i onödan och vara rädd om de resurser vi har. Det är här resonemanget då kommer in på bland annat miljö och resande och rapporter om att många av oss svenska resenärer är villiga att ändra våra resvanor. Många svenskar säger sig kunna tänka sig att ta

tåget ner till kontinenten på sin semester istället för att ta flyg. Ett bevis på detta är den rapport som nu under våren kommit från Resemagasinet Vagabond och som redovisar fakta om att allt färre svenskar reser med flyg. Så många som en tredje del av Sveriges befolkning säger sig inte se några större problem att resa med tåg i större utsträckning än med flyg (Källa: Resemagasinet Vagabonds Resebarometer 2019) – Jag tror det är dags att börja tänka om. Börja ta eget ansvar även här. Kanske låta själva resan bli en del av semestern istället för att komma fram till själva semesterorten snabbast möjligt och sedan åka lika snabbt hem igen när semestervistelsen börjar gå mot sitt slut. Återigen förgylls samtalet av ett gott skratt som så många gånger tidigare trots dessa ganska tunga och svårgreppade samtalsämnen. Emma och Michael tittar på varandra. Man ser att de funderar på om de ska berätta. – I år ska vi åka på moppesemester om allt går enligt planerna. Det om något manifesterar vad Emma nyss sagt. Detta att låta själva resan även bli en del av semestern.

Text och bild: MARIA LÖNNBERG


Nummer 6 • Maj 2019

11 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

DINAPOLIS BALVAGNAR Från missväxt till tillväxt! Svensktillverkade jordkällare. I plast.

070-696 19 44

Sandström tillverkar färdiginredda gammaldags jordkällare i modern tappning. Tillverkade i glasfiberarmerad plast. En lätt, stark och välbeprövad konstruktion, som håller i flera mansåldrar. Mer information får du på vår hemsida eller per telefon. Välkommen!

Vi säljer även djurtransportvagnar upp till 11.25 meter och spannmålsvagnar upp till 22 ton. Egen import utan mellanhänder så fördelaktiga priser

LANTBRUKSKONSULT AB

www.jordkallare.se / 0910 - 941 00

www.sandstromwebshop.se

F47Hn

• Last 14-20 ton • Plattform 7-13 meter • 2- och 3-axlade med fjädrande parallellaxlar • Med eller utan balfixering Beställ NU om Du behöver vagn till skörden

Tel 0708-85 02 79, info@lantbrukskonsult.se, www.lantbrukskonsult.se

3100 MTD Optima LG155 å Inkl. garage värde värde 1800:-

Duktiga polska hantverkare

Branson traktor

Fasad, målning, tak, bygg – och pooler! Under svensk arbetsledning, svenska försäkringar och garantier. ROT-avdraget gäller även hos oss!

Automower 315X Robotgräsklippare

Inkl. mulchkit värde värde 690:-

21139 21395:395 95:Rek. ca-pris: 22900:-

18995:189 18 899 995 95:Rek. ca-pris: 23995:-

för alla årstider

Birkas AB

ryckstvätt 30 PLUS

070-383 44 61 • www.birkas.se

Trädgårdspaket Batterihäcksax Batteri-

299 2 2994:994 94:k. ca-pris: 4290:-

6225C

5025C Inkl. plastvisir med hörselhörselskydd vvärde ärde 395:-

2999:299 29 999 99:-

Rek. ca-pris: 5465:-

Tel 0534-127 00 info@traktorimport

Timmerstugor från Östergötland Standardstugor eller efter egna mått och önskemål.

!

"&

"$

& #" #!"

+* )

&

&

& &

Boka annonsplats på 0141-560 03.

!!

Priserna är är inkl. inkl. moms. moms. V reserverar oss oss för för tryckfel tryckfel och och slutförsäljning. slutförsäljning. Vii reserverar Priserna

traktorimport.se

Att synas är bra för affärerna!

Ljusfallshammar · Tel. 0122-43185 www.lindalenstimmerhus.se

$' !

Jordbrovägen 23 668 32 Ed

& ! & $ "$

Den nya milstolpen inom mjölkning

&

" ' '

) " *++(,. -/ ** ) %%%'!

T el. Tel. e 0345-400 00 • www.hylte-lantman.com www.hylte-lantman.com

"

'!

Lely Astronaut A5 Mer än 25 år efter att Lely introducerade den första Lely Astronaut sätter vi den nya milstolpen för mjölkning: Lely Astronaut A5

NYHET!

Godkända avlopp presenterar ett nytt reningsverk som heter MÄLAREN.

Med bakgrund av erfarenheter från flera tusen användare världen över så överglänser detta intelligenta system sig själv angående kokomfort, användarvänlighet och investeringsavkastning, den är designat så lantbrukaren kan utmärka sig.

Ett reningsverk som renar enligt svenska normer utan kemikalier.

Läs mer om Astronaut A5 på lely.com/milestone

För mer information www.godkandaavlopp.se

Lely Center Valdemarsvik • Tlf.: 0493-120 60


12

LANDSBYGD

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Den nya avskroten fungerar perfekt. Järnet huggs av snyggt.

Mikael Karlsson, till vänster, och Fredrik Ahlberg är två av smederna i nätverket Ydresmederna som håller igång Österby smedja.

Hammarslagen slår tunga. Ydreprofilen Mikael Karlsson får årets stipendium för berömvärd gärning.

Ett av timmerhusen i Ydrebygden som Mikael Karlsson har timrat. Hemma väntar bastubygget.

Stämpeln MK sätts på avskroten.

Mångsysslande smed belönas Mikael Karlsson på smedjan utanför Österbymo får stipendium YDRE (JB)

Ässjan är i full gång och hammarslagen dånar. Mikael Karlsson och Fredrik Ahlberg är i full gång i Österby gamla smedja vid Bulsjöån utanför Österbymo. Nätverket Ydresmederna träffas minst en gång i månaden.

Den här kvällen är extraordinär eftersom journalisten vill göra en intervju med Mikael om det stipendium Ydre kommun har beslutat dela ut till honom för berömvärd gärning med motiveringen: ”Mikael Karlsson är en skicklig hantverkare med gedigna kunskaper i flera traditionella hantverkstekniker. Han delar gärna med sig av sina kunskaper i smide, kolmilning och timring, vilket kommer invånare och besökare i Ydre till del.

Mikael tjänstgör som smed i Österfors smedja om somrarna. Han initierar och leder arbetet med minst en kolmila varje år och han hjälper Ydrebor att timra och laga timmerhus. Mikael Karlssons insatser främjar det lokala kulturarvet, både i form av underhåll av byggnader och i form av att gamla hantverkstraditioner förs vidare till nya generationer.” Stipendiet är på 2000 kro-

nor och kommer att delas ut i samband med nationaldagsfirandet på Ydregården. Han skruvar lite på sig och konstaterar att mitt i uppmärksamheten vill han inte vara. Han trivs bättre i smedjans dunkel, där ässjans eld får stå för det ljusa. Snart klarnar det dock att han tycker om att dela med sig av sina kunskaper – en sann folk-

bildare! Som att smedjans dunkel gör det lättare för smeden att se på det värmda järnets färg om det är läge att starta bearbetningen eller om det behöver få vara i ässjans värme lite till. Som att avbränning som uttryck kommer från bruken där smederna och andra såg till att dryga ut den magra lönen genom att stoppa lite i fickorna på vägen hem. Samtidigt som det är ett uttryck för den viktminskning som sker när metaller upphettas och bearbetas. Vad som är hönan och ägget i intressena är svårt att veta. Allt hänger ihop. Om man timrar så behöver man gångjärn, haspar, lås och om man ska smida så behöver man kol. – Ja, för fossilberoende vill man ju inte vara, säger Mikael och syftar förstås på sten-

kol som bryts och inte kolas. Den första kolmilan gjorde han tillsammans med klasskompisarna på gymnasiet i Västerby och sen igen när han gick på Träinstitutet i Värnamo. Sen har han gått kurser inom timring och smide. Ju mer intresserad man blir desto mer lär man sig och desto mer kan man lära ut till andra. Hur mycket har du timrat?

Återigen kommer svaret lite dröjande. Han vill ju inte att det ska stå i tidningen exakt var husen står. Men en liten uppräkning kommer: – Det är tre bastur, stuga, vindskydd, vedbodar, räknar han upp. Oräknat är ju då timmerhusrenoveringarna. På hemmaplan väntar också ett bastubygge snart. En timrad bastu ska det bara vara. I tio år har Mikael hjälpt till vid Österby smedja. Även

i sommar kommer han att engagera sig som turistsmed. I nätverket Ydresmederna finns 15–20 personer som träffas en gång i månaden för att smida, umgås och prata bort en kväll i sällskap av likasinnade.

för kvällen. Fredrik jobbar med ett knivblad. Mikael smider en avskrot. I smedjan finns tre städ, men ett av dem har saknat den breda mejsel som sätts i hålet på städet och mot vilkens egg smeden kan hugga av järn.

På arbetslistan finns en stå-

– Varje städ behöver en avskrot, så nu är den saken åtgärdad, säger Mikael och sätter dit sin stämpel på kvällens verk, påtagligt nöjd. Sedan passar han på att göra reklam. – Vi i nätverket har tänkt att hålla en särskild prova på smide-dag för kvinnor. Intresserade kan höra av sig, så får vi se när dagen kan bli av. Förresten är alla intresserade välkomna att komma och prova på, avslutar han.

ende punkt – renovering av smedjan. Närmast ska ytterligare panel på entrésidan bytas. Sedan är det dags för södergaveln. – Här i smedjan tillverkades förr träpumpar och redskapen finns kvar. På södersidan står fortfarande en gammal pump som är i dåligt skick. Vi vill göra en sån ny, men det ligger långt fram. Och så vill vi renovera vattenhjulet. Under intervjun har både

Mikael och Fredrik fortsatt med sina respektive arbeten

Text och bild: ANN SOFIE FREDRIKSSON


Nummer 6 • Maj 2019

13 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

AKTUELLT

AUKTIONER

Levererar färdig betong certifierad av

GÅRDSAUKTION Lördag den 25 maj kl 10.00

VIMMERBY · Tel 0492-152 55 · www.geba.se

VI KOPER DITT SKROT! Blixholmsvägen 1 602 38 Norrköping Tel: 011-165180

Kampanj solkraft -Bygg för 2019! ex. Lantbrukspaket nyckelfärdig anl. 110 paneler, 181 kvm, poly à 275 Watt = 30250 Watt på taket. Inkl montering på plåttak: 259 000:- + moms (181 860:- + moms efter 30% stöd)

Vi har även villapaket!

TRÄ & MILJÖ AB · GISTAD stefan@traochmiljo.se · 0708-27 34 88 www.traochmiljo.se

Vi tillverkar och monterar BETONGELEMENT

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

till Villor • Lantbruksbyggnader • Industrilokaler

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Annonsera i Jordbrukaren! Ring 0141-560 03 så hjälper vi dig!

då Bo Höglund, Aggebo Södergård, 57061 Ydre, p g a upphörande av arrende låter försälja lantbruksmaskiner och något inre lösöre. Tel till gården: Bo 070 515 40 29. Vägbeskrivning. Åk till Österbymo därifrån följ skyltar Traktor: BM Buster 400 -68 Hästtransport: UME transport 97 bes. Övriga maskiner och redskap: JF SB 200 tallriksslåtter. Löspress Welger. Plog harvester Sidoräfsa 100 pinnharv. Hötransporttör. Röjsåg HQ 343 Stihl motorsåg MS 192 Vedkapa Vedklyv Kjellfri. Mcormic gödselsp. Häst: Förställare. Hövändare häst. Slåttermaskin Ringvält. Skumplog. Fjädervagnar. Skogsvagn boggie 3 axl häst. Fina lokselar 3 st. Gödninssp häst. Kenneth 070-33 54 761: Claas strängare 3.30. DF 406 DN vändare. Tippkärra Sonny 7 t. Claas Rollant 44. Inplastare Silowrap Rinvält 3 del. Krone slåtterkross AM 243 C. Trima såmaskin 3 m frölåda. Reinhold 0730-41 79 93: BM 650-75.HOO 210. Griplastarkärra. Gärdessåg med rullband Momfritt. David Brown DB 40 D.PJF183. Barrack på hjul. Stor cementblandare. Kablar. Spett. Plantering. Borrmaskin Bosch Slagmaskin. Spikpistol. Borrmaskin Atlas Coopo. Mätinstrument. Lampa. mm. Siegmund: 070-278 05 61, momsfri: Såmaskin. Gödningsp. Hövändare. Strängläggare. Ringvält 1 del. Balvagn. Harv. Hösvans. Stig 0730-39 50 68, momsfri: Tegplog Kverneland 3 skär fyrkanstram ,hydr första. Potatisupptagare sprätt. 2 st Betespumpar självb. Drivrem 7,5 m dubbel. Elstängsel mm. För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

Skörda solenergi! RT! FRI OFFE

Solcellsbyggarna Boxholm AB Boxholm · 070-696 49 22 www.solcellsbyggarna.se

Suzuki LTA 500XP

Onsdag den 22 maj kl 10.00

Arbetsmaskinen

Tolsum Norrgård 1, 61574 Ringarum. Håkan Schultz säljer p g a upphörande av verksamhet, maskiner, redskap, mjölkkor, dräktiga kvigor och ungdjur. Tele till Håkan 0706654377.

99 900 kr inkl moms

Vi utför grävarbeten! Tegelbruksv 1, Kisa · 0494 -128 50 www.kisamotorservice.se

Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin 0142-809 60, 070-659 67 63

- vi isolerar skarvfritt med polyuretan

VINSCH PÅ KÖPET!

Kodiak 700 4x4

• Ventilation och kyllager: Potatis, morötter, bär och frukt • Värme och kondens: Maskinhallar, djurstallar och industrihallar • Tankar: Ackumulatorer och vattentankar - Massagolv och slitbeläggningar på stål och betong polyurea, polyuretan och epoxi • Foderbord, truckgångar, industrigolv etc

0581-62 80 30 · www.polyterm.se

VIKINGSTAD ÅKERI AB Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 · www.vikingstadakeri.se Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

GÅRDSAUKTION

Ny bränslesnålare motor. In/ urkopplingsbar 4-hjulsdrift, hög/lågväxel. Finns även med servo. Fler färger beroende på modell.

fr. 66.320:- exkl. moms MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 WWW.MOTORSPORT.SE VIMMERBY 0492-134 60 GAMLEBY 0493-102 62

3EKO-IXERVAGNAR fÚRALLABEHoV...

Mjölkkor: 31 Kor mestadels Holstein avkast 10600 ECM - 4.7 fett - 3,7 protein 10 Dr kvigor. 19 yngre kvigor ålder 1 mån - 1 år. Traktor: Valtra 8350 -02, 6724 t. frontlyft., hjul 600 - 65 - 38 480 - 65 - 28. Jord o sådd: Överum växelplog CX 4975 -12. Väderstad harv NZ 5.80, 72 p. Väderstad medharv, 5.50. Wibergs kultiv. 11p. Bogballe gödningsp. 1000 l. Tive gödnsp. 2012 -12 m. Äldre spruta. Överum såmaskin D630 -3 m frölåda. Vall: Welger löspress 350. JF GHS 200 buren slåtterkross. JD Hårdpress 332 med kast. Dragone VL 240 slagslåtter utskjut. Taarup slåtterkross 2.80 def balk. Vagnar: L Rasmussen djurtransport Hy 400. Lövånger spmkärra 8 t. hjul 14.5 - 80 - 15.3. Carbo spmkärra 11 t. Spm kärra lastbil 5 ton JF AV 4. Äldre enaxl kärra. 2 axl vagn. Övrigt. Vattenkoppar på stativ. Kverneland stengrep. Halmhack Skjold. Balklämma. Balspjut. Ca 25 halmbalar. Dubbelm. 18.4 38. Kärcher hetvattentvätt. Snökedjor. Båspallmattor 4 nya, 4 beg. 8 st. Kellfri grindar. Cobrapump. 40 st överlagrade halmbalar. Dubbelm. 18.4 - 34. Luftintag 12 st. Glasfiber foderkärror. kosax, elstängsel. Foderhäck Kjellfri låsbar 12 pl. Inomgård: Rörmjölkning Alfa 40 pl. 52/46 glas kombikran med line. 5 st. Milkmaster. Diskautomat Alwa 1700. Mjölktank Wedholms 2500 l. Tankdisk Alfa. Bengt 070 6038222: Kverneland tegplog fyrkant,hydr.första 4 skär. Väderstadsladd 4 m 3 axl. Ysra 3 del vält. Tungt tallriksredskap. Väderstad medharv. För auktionsvillkor se hemsida www.sajab.se Välkomna hälsar Stig Arne Johansson med personal.

&YLLTÚMMAre för omgående leverans.

Nya & begagnade. sTömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet s+ASTmËKTARKK1600 och KK1800

20 000 läsare kan se din annons! Boka plats på 0141-560 03.


14

LANDSBYGD

Nummer 6 • Maj 2019 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Ylvas hus från vägen. Takarbete pågår för fullt på lagården.

På taket ligger Adrian Alkær och skrapar ner mossa.

Sören Skov Finsen och Mio Svahn inspekterar halmen.

Sören Skov Finsen visar hur halmen ska ligga under de nya ekstockarna.

Ylvas ladugård är färdigt med nya ekstockar.

De gamla ekstockarna har gjort sitt.

Vasstak – en del av vår historia I Danmark och Holland byggs nya hus med gammal metod ÖDESHÖG (JB)

Varje århundrade rymmer sin historia. Den som var ung i mitten av 1900-talet kan minnas ladugårdar med tak av vass. Numera är de sällsynta i Sverige. De är vanligare längre söderut. – 30 procent av de villor, som byggs i Danmark i dag, får vasstak och i Holland har vart tredje hus vasstak, berättar Sören Skov Finsen.

Ylva Wigh i Lilla Haddetorp i Heda socken har en lagård med vasstak och hon berättar att det nu är den enda i Östergötland. Försvinner den finns det med andra ord ingen kvar, som minner om denna del av vår kulturhistoria. Om inte vasstaken återkommer även i Sverige. Gammal kunskap får ju ibland en renässans även här. I boken Sverigebilder skri-

ver Kalle Bäck år 2008 i sitt förord bland annat att ”Det finns inget som sätter sin prägel på och karaktäriserar ett landskap eller en miljö som just byggnader. (...) svårt att tänka sig svensk landsbygd utan röda hus med vita knutar. Det gäller i ännu högre

grad gårdarnas ekonomibyggnader.” I ett särskilt avsnitt om tak-

material har Kalle som illustration valt en bild av just Ylvas ladugårdstak. I bildtexten sägs att vasstaken var särskilt vanliga i Tåkernbygden. Men det sägs också att lagårdstaket i Haddetorp är det enda som fortfarande är kvar. För omkring 30 år sedan köper Ylva Lilla Haddetorp och bor här under somrarna. När hon slutar som utrikeskorrespondent i Aten bosätter hon sig här permanent. I samband med köpet får Lasse Skov Finsen och hans företag Stråtag A/S uppdraget att lägga nytt tak på Ylvas ladugård, en röd byggnad med

byta efter tre-fyra år, berättar Sören. Sören bor på Bornholm men vill flytta till Sverige inom två år. Han har redan hus vid Omberg. Både havren och eken har han med sig från Danmark. En man har klyvt ekstockar i fyra kvartar och gjort dem färdiga till taknock.

gult lysande dörrar. På ett vasstak finns vass, halm och ekstockar. Vassen håller i 70 år, stockarna i 30 och halmen i högst tio. Nu är det dags att byta de 30 år gamla ekstockarna på nocken och en helg ska två danskar, Lasses son Sören och hans medhjälpare Adrian Alkær, byta de cirka 150 stockarna och samtidigt lägga ny halm under dem. När Jordbrukaren kommer jobbar grabbarna med att ta bort ett tjugo centimeter tjockt lager med mossa som finns över hela taket. De gamla ekstockarna är redan nerplockade och ligger på en släpkärra.

havrehalm som snart ska upp på taket. Den ska ligga så ett dygn eller två för att bli mjukare.

När frågan om vi ska bevara vår historia dyker upp brukar det ofta vara i samband med att någon vill bygga där våra förfäder har bott en gång. Om det kan finnas redskap, skärvor eller ben kvar i jorden krävs då en kostsam arkeologisk utgrävning. Att bevara vår modernare historia har också ett intresse. För Ylva är det viktigt att hennes kulturhistoriska tak kan leva vidare. – Taket går före allt annat, säger Ylva.

– Havrehalm är bäst. Den håller i tio år. Använder man råg- eller vetehalm måste man

Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM

Sören driver i dag företaget

Sören Skov Finsen visar hur ekstockarna ska läggas.

Stråtag A/S och han berättar att vassen är från Tåkern och tillägger att det är den bästa. – Nu blir taket snyggare än förut, konstaterar han, och berättar att vasstak är varmare än plåt. Det ger bättre isolering. Ylva säger att hennes småkusin, det vill säga kusinbarn,

Mio Svahn så småningom ska ta över hennes fastighet. Hon vill att den blir kvar i släkten, en släkt som hela Haddetorp tidigare har tillhört i 400 år. Även Mio är intresserad av taket och följer noga arbetet. Under plast på marken ligger


Nummer 6 • Maj 2019

15

AKTUELLT

Vad vill du läsa om i Jordbrukaren? Tipsa oss! Ring redaktionen, 0141-560 03, eller e-posta till redaktionen@lanstidningen.se.

MSB stärker brandberedskapen Bättre hantering av skogsbränder till sommaren Till sommaren kommer Sverige att stå bättre rustat att bekämpa omfattande skogbränder. MSB har bland annat en ny nationell förmåga att bekämpa skogsbränder från luften, fler skogsbrandsdepåer som kan återställas snabbare och bättre förmåga att ge stöd till aktörerna att samverka och leda.

För att Sverige redan till sommaren 2019 ska stå bättre rustat att hantera skogsbränder har MSB: • Skapat en helt ny svensk förmåga att bekämpa bränder från luften genom avtal med privata helikopterentreprenörer. Vid högsta beredskapsläge kommer helikoptrarna att kunna vara i luften inom 90 minuter. • Ökat antalet skogsbrandsdepåer från 15 till 24 och kan återställa använda skogsbrandsdepåer snabbare. • Stärkt förmågan att ta emot internationellt stöd, så kallat värdlandsstöd, och fortsätter den utvecklingen. • Stärkt förmågan att stötta aktörerna med samverkan och ledning. • Utvecklat den inriktnings- och prioriteringsfunktion som för första gången togs i bruk sommaren 2018 för att mäkla resurser mellan räddningstjänster, prioritera MSB:s egna och internationella förstärkningsresurser samt ge rekommendationer till andra myndigheter. Det är ett samarbete mellan räddningstjänster, länsstyrelser och MSB.

Förra sommaren rasade de mest omfattande skogsbränderna i Sverige på flera hundra år och efter en torr och solig vår har brandriskerna ökat och är nu ovanligt höga för säsongen. Sedan förra sommaren har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, arbetat intensivt med att ytterligare stärka skogsbrandsberedskapen, bland annat efter ett uppdrag från regeringen och efter den erfarenhetsåterföring som myndigheten gör efter varje större samhällsstörning.

• Utvecklat samordningen av frivilliga, bland annat har vi tecknat en överenskommelse med Svenska Röda Korset att, i likhet med förra sommaren, vid behov samordna spontanfrivilliga. • Vidareutvecklat konceptet MSB:s samverkansperson och MSB:s mottagande av samverkanspersoner från andra myndigheter. Ett pågående arbete. • Startat ett arbete med att utveckla ett nytt prognossystem för brandrisker. • Tagit fram vägledning för skogsbrandssläckning, finns tillgänglig på msb.se från 7maj. • Tagit fram vägledning för eldningsförbud. • Stärkt samarbetet med internationella aktörer, både med EU och med de nordiska och baltiska länderna. • Utvecklat myndighetens arbetssätt och administrativt stöd i samband med samhällsstörningar. Bland annat stärker myndigheten bemanningen under semesterperioden, genomför utbildningar och utvecklar de operativa arbetsformerna.

– Vi har genomfört en lång

rad åtgärder och går stärkta in i årets skogsbrandssäsong, som redan är här. I år kommer vi, tillsammans med aktörerna, att kunna möta lika intensiva eller mer intensiva, bränder än vad vi gjorde förra sommaren. Men en del arbete återstår fortfarandet innan alla nationella resurser som Sverige behöver på lång sikt är på plats, säger Anneli Bergholm Söder, chef för MSB:s operativa avdelning.

Bild: PEXELS

Bland annat förbereder myndigheten en upphandling av vattenskopande flygplan med ambitionen att de ska vara på plats till sommaren 2020. Även om skogbränder har varit i fokus under året trycker hon på vikten av att bygga det svenska krisberedskapssys-

temet så att inte en typ av händelse styr den beredskap landet har. – Det skulle ju kunna vara så att vi möter helt andra utmaningar än skogsbränder till sommaren och då måste vi ha resurser och förmåga att hantera också det. Eftersom vi al-

drig fullt ut kan förutse vilken samhällsstörning som kommer att drabba oss är det viktigt att våra arbetsformer tillåter stor flexibilitet så att vi kan svara upp mot en snabbt uppkommen situation. I stort gör våra arbetsformer det. MSB har generiska arbetsformer och verktyg för att

hantera alla typer av samhällsstörningar oavsett om det handlar om skogsbränder, stormar, oljeutsläpp, terrorat-

tentat, påverkanskampanjer eller om Sverige skulle stå inför krigshot eller befinna sig i krig.

VÄGSLADD t Fri frak il 5m inom 2

12.500:+moms

gruvdalens däck & allservice

Ha koll på sommarens vattenläge I delar av Sverige pågår skogsbränder redan i april. Orsaken är att det är torrt i markerna till följd av vattenbrist. I förlängningen kan detta även bli ett problem för vattenförsörjningen för vissa delar i landet.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har nu presenterat de senaste uppgifterna om grundvattennivåerna för april. Läget har inte förbättrats sedan i mars utan ser fortfarande klart sämre ut än inför sommaren 2018. Det betyder att i de stora grundvattenmagasinen är nivåerna under eller mycket under de normala för årstiden i större delen av landet och i de små grundvattenmagasinen har situationen försämrats sedan i mars. Svenskt Vatten har låtit

genomföra en Novusundersökning under mars. Det finns flera intressanta resultat. För

VA-branschen, som arbetar med att förbereda Sverige inför vad som i dagsläget ser ut som ännu en sommar med vattenbrist, ger undersökningen anledning till oro. Några resultat från Novus-

undersökningen: Nästan samtliga tar för givet att kranvattnet är drickbart samt att det finns vatten i kranen. Drygt sex av tio vet inte vad vattentaxan ligger på. Den kommunala vattenförsörjningen är inte en prioriterad fråga i människors medvetande. Skolan och äldreomsorgen anses mycket viktigare trots att dessa skulle fungera dåligt utan vattenförsörjning. Från Svenskt Vattens sida känner vi oro för att eventuella bevattningsförbud eller andra uppmaningar om en försiktig vattenanvändning inte kommer att hörsammas då medvetenheten om situationen förefaller låg. För att underlätta och över-

blicka den aktuella vattensituationen under sommaren 2019 har Svenskt Vatten tagit fram ett inrapporteringsverktyg som ska ge en samlad bild över läget. På så sätt kan Svenskt Vatten ha den samlade bilden och delge informationen till allmänhet, media och myndigheter. Informationen uppdateras fortlöpande under sommaren och finns tillgänglig på Svenskt Vattens webb, www.svensktvatten.se.

0761-30 92 82 · www.gruvdalen.se

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR

FASTIGHETSMARKNAD

Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko www.carlens

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

Överlåta gården?

0492-757 36

Välkommen till Areal.

NILFISK ALTO • Nyförsäljning • Auktoriserad service

FÄRGBUTIK med Teknos-färger

Vi hjälper dig med försäljning, generationsskifte, upplösning av samägande eller värdering. Välkommen att höra av dig.

samt äkta Falu Rödfärg Passa även på att boka rödmålning inför säsongen 2019!

SOFAB Sanering & färg AB Butik Östanåg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Linköping | 013-24 20 00 Vadstena | 0143-134 50


NUMMER 6 Maj 2019 Årgång 93

Lantmannatidningen Jordbrukaren • Till Östergötlands lantbrukare sedan 1926

HISTORISKT

Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

En rest kvar från gruvepokens tid ligger kvar i skogen och läsaren får själv fundera på vad det använts till…

Här är annan utrustning från gruvepokens tid. Kan detta vara något som har använts för att mala stenarna…?

Gruvhålen är vackra att se men framförallt fascinerande. Man funderar på hur verksamheten tedde sig då fältspat bröts på denna plats.

Industrihistoria i Rinnaskogen Fascinerande och spännande spår av gruvbrytning BOXHOLM (JB)

De som tar sig till de djupa gruvhålen i skogarna i Boxholms kommuns västra delar lär spärra upp ögonen. Mitt i den ödsliga Rinnaskogen dyker flera enorma gruvhål upp. De är vattenfyllda men det är långt till vattenspegeln och hur långt det är till botten kan man fundera på. Ramla i vill man inte! I området står en rastvagn och diverse maskiner kvar och minner om gruvbrytningen.

De flesta som idag bor inom Boxholms kommuns gränser känner nog inte till de spår av industriell verksamhet som går att finna i kommunens västra delar. På tre olika platser och med bara ungefär en och en halv till två kilometers mellanrum finns det ett flertal gruvhål. Det är lämningar efter fältspat som brutits på dessa platser. I en fältspatgruva bröts och tillvaratogs tre olika material; fältspat, kvarts och glimmer. Fältspatstenen är tegelröd till färgen och den användes till porslinsframställning. Glimmer tål mycket hög temperatur och är en god isolator. Glimmer används därför ofta i samband med elektriska värmeapparater. Kvarts används till exempel som råvara till porslin och glas. Bo Karlsson hette en man

som år 2000 gav ut en bok kallad ”Rinna – den glömda socknen” och i denna bok berättar Bo om fältspatgruvorna men även Eva-Maria och Jöran O Forsberg skriver om gruvorna i deras bok som heter ”Någonstans i Östergötland”. Båda dessa böcker är underlag för denna artikel. De första gruvhålen i området tillkom helt nära torpet Bergslund. Bo Karlsson bodde i Stockstorp som barn, bara några hundra meter från

Bergslund och han berättar i sin bok att han minns när en lastbil lastad med malm från gruvan gång på gång försökte ta sig uppför den ganska långa stigningen förbi Stockstorp. Bilen var för tungt lastad för den svaga gengasmotorn, så det krävdes hjälp av en olastad lastbil och genom bogsering och två motorer kom bilen med malmen uppför backen. Två unga killar – Ingemar i Bergslund och Lasse i Solskina – upptäckte år 1936 en obriserad ”dynamitgubbe” i botten på ett av gruvhålen. Det var spännande och lockande förstås - men givetvis farligt - att kasta sten på dynamiten. Rätt som det var blev det träff och det small och kom en skur av småsten. Den första brytningen av malm i trakten startade redan 1914, det var i gruvan vid Bergslund och en något mindre brytning på Lussebo ägor. I dessa gruvor bröts fältspat till slutet av 1930-talet. I början av 1940-talet startade man på nytt men verksamheten lades ner efter några år. Gruvverksamheten i Rinna tog betydligt större fart år 1950, det var då Edvin Holmér i Mjölby satsade stort på två nya gruvor. Det var vid Laggaretorp samt mellan Solskina och sjön Hultaren. Edvin satsade på elektrisk drift och köpte Rickelhags spannmålskvarn från 1899. Han investerade också i stenkrossar, valskrossar, rörkvarnar, kompressorer, sorteringsverk, siktanordningar och avmagnetiseringsapparater för järn. Fältspat som går till porslin- och glasfabrikation får inte innehålla ett korn järn. Den gamla spannmålskvarnen och sågen blev en effektiv stenkross som malde upp till femton ton sten om dagen. Stenen kunde malas till tre olika storlekar, den finaste

Ulf Eriksson har ingen koppling till gruvhålen i Rinna mer än att han är intresserad av historien. Här sitter han på huk intill ett av de största gruvhålen.

storleken lika fin som vetemjöl, och slutprodukten förpackades i stora papperspåsar. Femton personer arbetade

med gruvverksamheten i Rinnaskogarna och gruvförmannen hette Ture Jakobsson. Gruvan väster om Hultaren var den största med flera gruvhål och gruvan vid Laggaretorp öppnades sist och den var också den djupaste, cirka 28 meter. Gruvan vid Laggaretorp stängdes under 1960-talet. På gruvans plats var det tidigare ett kärr så platsen fick torrläggas. Vatten var ett stort problem för gruvdriften, för mycket regn kunde stoppa driften. Det fanns ju ingen naturlig avrinning. Den malda stenen skickades till porslinsfabriker och glasbruk i hela landet och en

stor del gick på export till Mellaneuropa, framförallt till Tyskland och dåvarande Tjeckoslovakien. Transportvägen var med järnväg från Boxholm eller med båt från Vadstena och vidare till Lidköping där omlastning skedde för vidare transport neråt Europa. År 1964 trodde man att en flicka gått ned sig i ett av gruvhålen. Det visade sig att så inte var fallet men myndigheterna krävde efter detta att gruvhålen skulle omgärdas av stängsel. Vid Laggeretorp erbjöd

Edvin Holmér staten att lagra stenkol i hålet. Så blev det, hålet fylldes igen och staten fick ett kristidslager av stenkol och kolen ligger kvar än idag. Ett stängsel sattes upp runt det största hålet väster om Hultaren, och det är an-

tagligen samma stängsel på platsen än i dag. Men så mycket till skydd är det inte, ”stängslet” består av en stållina som mer känns som en snubbeltråd än skydd för att förhindra att ramla ner. Den som vill se de gamla

gruvhålen väster om Hultaren bör vara mycket försiktig. När jag och kompis Ulf Eriksson besökte området tidigt i höstas möttes vi av en mycket vacker tallskog men att strosa runt i området kändes lite spöklikt. Gruvhålen gapade djupa, det är knappast en ofarlig plats. Ett besök vid gruvhålen innebär en fin naturupplevelse men också industrihistoria och en dos spänning, för vad kan finnas i botten av de där hålen…? Det vore väl underligt om inte ett och annat djur trillat ner i gruvhålen.

Här och var stod diverse utrustning kvar som spöklika monument över en svunnen tid... Bland annat en liten vagn på hjul som säkert fungerat som mat- och fikavagn. En elmotor står på ett betongfundament så att anläggningen varit elektrificerad stämmer säkerligen, även om det är svårt att förstå hur elektriciteten kom till platsen. De djupa gruvhålen, som ju är flera stycken väster om Hultaren, är sår i naturen, skapad av människan men det är ändå väldigt vackert i den unga välskötta tallskogen. Det är ett stycke industrihistoria mitt i den östgötska myllan och Rinnaskogen.

Text och bild: KLAS JOHANSSON

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr6, 2019  

Jordbrukaren nr6, 2019