Nummer 3 • Februari 2014
25
Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmlands län.
LANDSBYGD
Sammanlagt stod vindkraften för över sex procent av den totala elproduktionen under förra året.
Medvind för vindkraft
Duktiga entreprenörer skapar fler arbeten. Restaurangen Spishyllan intill Branäs skidbackar, som drivs av två entusiastiska kvinnor, är ett bra exempel.
Aldrig tidigare har vindkraftsproduktionen i Sverige varit så hög som förra året. Dessutom visar en undersökning, som nyligen genomförts av elbolaget Bixia, att 56 procent av svenskarna tycker att Sverige ska satsa mer på vindkraft.
Bredvid vattenkraften och kärnkraften utgör vindkraft ett tredje ben i Sveriges elförsörjning. Och intresset är stort, enligt ett pressmeddelande. – Vindkraften har verkligen medvind och överhuvudtaget ser vi ett ökat intresse för förnybart bland våra kunder, vilket också bekräftas i den här undersökningen, säger Magnus Olsson, privatmarknadschef på Bixia. 2013 var också året då vindkraften slog rekord i landet. Sammanlagt stod den för över sex procent av den totala elproduktionen vilket är nästan två procentenheter mer än 2012. Den ökade tillgången på vindkraft, jämte annan stabil produktion och minskad efterfrågan pressade ner elpriset. Bixia är ett av de elbolag som köper in störst andel närproducerad förnybar el direkt från producenterna – cirka en tredjedel av företagets totala volym. Samtidigt satsar elbolaget mycket på att bygga ut den förnybara elen tillsammans med kunderna. – Under 2013 tog vi sju nya vindkraftverk i bruk och tillståndsansökan för ytterligare 18 vindkraftverk lämnades in. Allt fler vill vara med och bidra till en bättre miljö genom att producera sin egen el. De blir både producenter och konsumenter det vi brukar kalla prosumers.
Tror på Klarälvdalen: Roger Adolfsson, skogstekniker, Emma Barber, fastighetsmäklare, Lars Olsson, fastighetsmäklare och Anna Nyström, fastighetsmäklare.
Dag Nyström är både skogsmästare och ekonomiansvarig.
Hoppet lever i Klarälvdalen Pengar finns att göra på fastigheter i skidområdenas närhet hagfors (JB)
Förr var markägarna i Klarälvdalen både jord- och skogsbrukare. Idag är det mer sällsynt. – Det är vanligare nu att man riktar in sig på det ena eller andra, säger Anna Nyström på Skogsmäklarna i Ekshärad.
Här jobbar även fastighetsmäklarna Emma Barber och Lars Olsson, skogstekniker Roger Adolfsson och skogsmästare Dag Nyström som även sköter ekonomin i företaget. – Vi ser att det framförallt är svenskar som köper skog, säger mäklarna, men även att en ökning av svenska husköpare har skett. Inte många tyskar och holländare köper fastigheter längre, vilket är en följd av att deras ekonomi försämrats. Dessutom har det blivit en
minskning av norska köpare, vilket kan förklaras av att den norska kronan har sjunkit och huspriserna i Sverige därmed
inte är lika fördelaktiga som de har varit. Köparna ställer också högre krav på vad de vill ha. Helst utsikt över vatten och ett enskilt läge i kombination med ett väl underhållet hus till ett lågt pris, vilket tyvärr inte är det lättaste att få tag på. Även om norrmännen stagnerat i sitt fastighetsköpande i Sverige, så utgör de ändå en stor del av köpkraften och utan dem hade den svenska marknaden sett betydligt sämre ut, fastslår mäklarna enigt. Anna menar att det är vik-
tigt att underhålla sin fastighet och ta väl hand om den, vilket man var bättre på förr. Det är en glesbygdsproblematik vi har och som finns i hela inlandet. – Det leder till att vi har ett större utbud än efterfrågan, förklarar Emma. Intresset inom skidanläggningarna är fortsatt stort och det är synd att allt för få undersöker boendemöjligheter runt om anläggningarna, där fastighetspriserna är betydligt lägre men närheten till
skidåkningen ändå finns kvar. Man kan få ett väl underhållet hus till ett riktigt bra pris, bara någon kilometer från anläggningen. Allt fler väljer att flytta,
främst på grund av det inte finns några jobb. Det är väldigt synd, tycker mäklarna. Däremot lockar skidanläggningarna gott om säsongsarbetare vilket stimulerar de företag som finns i kommunen, men det behövs mer för att kunna hålla liv i glesbygden och behålla invånarna. De säsongsarbetare som kommer hit är oftast skrivna i andra kommuner i landet, vilket innebär att de tjänar pengarna här men skattar på hemmaplan. Det i sin tur leder till att vår kommun inte får in nödvändiga skattepengar för att kunna ta hand om och satsa på vår glesbygd. – Vi skulle behöva få till någon slags skatteutjämning för att lösa denna problematik, förklarar Anna. – En viktig sak att nämna är, att vi har några entreprenörer i norra Värmland, som satsar stort på att starta upp
företag och skapa fler arbetstillfällen, vilket är mycket positivt för bygden, säger Emma. Exempel på dessa är bland annat köpcentret i Långflon och Spishyllan i Branäs. Inte allt för sällan är fastigheterna i norra Klarälvdalen, sedan laga skifte, uppdelade på flera utspridda skiften, där många av dem ofta är långa och mycket smala, berättar Anna. Vid försäljning av dessa försöker man att ordna dem i större enheter, vilket kan innebära att grannen till ett av skiftena köper för att reglera med sin egen fastighet. Därmed kan det bildas bättre enheter, som är lättare att bruka. Vissa områden är så kallade omarronderingsområden, där länsstyrelsen måste vara med och säga sitt innan försäljning kan ske, vilket försvårar situationen. Det fem omarronderingsområdena i Värmland är Norra Ny, Dalby, Lysvik, Järnskog och Västra Fågelvik. – Hoppet är det sista som överger en och de arbetstill-
fällen som skapas kan möjligen locka fler att göra samma sak, vilket kan ge hopp inför framtiden, menar mäklarna. Dock vore det bästa att få sälja husen till permanentboende, för att säkerställa goda framtidsutsikter med fler jobb, barn som växer upp, och som förhoppningsvis stannar kvar. Det mesta hänger på framtida arbetsmöjligheter i Klarälvdalen. Vi har stor generationsväxling på gång i området, berättar Anna, vilket innebär att vi kommer till en punkt där den yngre generationen måste ta vid. Personalen på mäklarkon-
toret tycker att de har ett roligt och spännande yrke. De får också träffa många trevliga människor samtidigt som de får vara med och påverka framtiden och dess utveckling, genom att sälja in den vackra Klarälvdalen med dess möjligheter och stora naturvärden. Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON