Page 8

8

JAKT & SKOG

Nummer 16 • Oktober-november 2016 Jordbrukaren utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland och Örebro län.

Denna typ av utfodring av vilt med mängder av sockerbetor tippade på en vändplan, vänder sig Jan Teichert starkt emot och anser den vara oetisk på flera sätt.

Jan Teichert menar att den oseriösa utfodring med högenergifoder i markerna som sker är helt förkastlig.

Kritisk mot överdriven utfodring ”Att vräka ut stora mängder högenergifoder är förkastligt” VALDEMARSVIK (JB)

Debatten om utfodring av vilt rullar vidare. Regeringens proposition i frågan har givit nytt bränsle. Jan Teichert, ordförande för Svenska Jägareförbundet i Valdemarsvik–Söderköping är starkt kritisk till överdriven utfodring, utifrån flera aspekter.

– På vissa håll har man i debatten använt sig av märkliga argument, som om det skulle röra sig om liv eller död för våra viltstammar och vi utfodrar dem eller inte, säger Teichert. Han menar att sådana argument antingen tyder på väl-

digt liten kunskap, eller att man vill påverka debatten med rena falsarier. Istället är det väl så att vi ska ha balans mellan viltstammarnas storlek och tillgången på naturligt foder. – Jag vänder mig absolut inte emot att man stödutfodrar till exempel rådjur under stränga vintrar. Det är helt i sin ordning. Men att vräka ut stora mängder högenergifoder i markerna, till exempel lastbilslass med sockerbetor, anser jag helt förkastligt. Det samma gäller den ringa mängd foder som används vid åtling för att i lugn och ro kunna beskatta den växande vildsvinsstammen på ett både

effektivt och etiskt sätt. Effekterna av tonvis med högenergifoder leder däremot till en mer eller mindre ohämmad tillväxt av främst vildsvinsstammarna. Det är ju ett känt faktum inom uppfödningen av tamgrisar att kullstorlekarna och suggans benägenhet att brunsta ökar genom så kallad flushing. Det är precis detta som sker vid bruket att vräka ut stora mängder högenergifoder i markerna. – Detta medför att vildsvi-

nen grisar året runt. Jag har sett tämligen nyfödda kullar vid jultiden, vår, sommar och höst. Det är inte något naturligt för dem.

Denna ohämmade utfodring leder till att de som bor, jagar eller försöker bedriva jordbruk i dessa områden drabbas på olika sätt. När vildsvinsstammarna blir för stora leder det ofta till att de söker sig till trädgårdar som de vänder upp och ner på. Något som definitivt inte gläder dem som bor där. De som jagar på angrän-

sande marker drabbas av att markerna mer eller mindre töms på vilt. Detta gäller allt klövvilt. Inte bara vildsvin, utan även älg, rådjur och hjort. Djuren är ju inte dummare än att de dras till den lättillgängliga maten. Även om dieten av otvättade sock-

erbetor med dess höga sockerhalt och slipande effekt på djurens tänder, leder till såväl karies som onaturligt slitage. – Lagstiftningen när det gäller lockande av vilt från annans mark tycker jag är tydlig, så det kan röra sig om ett lagbrott med denna oseriösa utfodring. Allt klövvilt i området lockas ju till dessa utfodringsplatser. En ohämmad utfodring av vildsvinen leder till större stammar och i förlängningen till större skador på åkrarna. Något som drabbar jordbrukarna. Värst är det för jordbruksarrendatorerna som inte också har jakträtten. Eller bönder på angränsande om-

rådet över huvud taget, där intressena går isär. Det kan röra sig om en markägare som utfodrar för att sedan kunna sälja jakter och grannen som bedriver jordbruk. Teichert poängterar emellertid att det bästa är om man frivilligt och i dialog löser denna problematik. Det är betydligt bättre än lagstiftning. Dessutom är det av yttersta vikt att en eventuell skärpning av lagen blir tydlig, så att det inte råder några oklarheter vad som gäller i detta avseende.

Text och bild: HANS ANDERSSON

Målbilder för bättre miljöhänsyn i skogen Omfattande insatser pågår för att skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn ska ge bättre miljöhänsyn vid avverkningar och andra åtgärder i skogen. Det visar en första uppföljning som Skogsstyrelsen nu redovisat till regeringen.

Idag finns ett 40-tal målbilder för god miljöhänsyn framtagna gemensamt av skogsföretag, myndigheter och olika intresseorganisationer. De ska

fungera som en handledning i det praktiska skogsbruket för att åstadkomma bra miljöhänsyn vid exempelvis avverkningar. Drygt ett trettiotal aktörer

inom skogsbruket har svarat på en enkät. Av enkätsvaren framgår att aktörer som sammanlagt står för nästan 80 procent av den föryngringsavverkade arealen har för avsikt att följa målbilderna i sin operativa verksamhet. De allra flesta av dem har reviderat, eller har för avsikt att revidera sina styrande dokument. Van-

ligast är att de ändrat i dokument eller rutiner som rör hänsynskrävande biotoper, kantzoner mot sjöar samt överfart över vattendrag. Vidare visar enkäten att nästan alla tjänstemän och entreprenörer som på något sätt är involverade vid en avverkning är utbildade om målbildernas innehåll. – Detta i kombination med ytterligare en utvärdering som visar att målbilderna ger ett stöd i det praktiska arbetet för exempelvis för planerare och maskinförare gör att vi ser att

en mycket god grund för att förbättra miljöhänsynen har lagts, säger Johan Wester, projektledare, Skogsstyrelsen. Det finns dock ännu inga data som i sin helhet visar miljöhänsynen efter det att målbilderna börjat att tillämpas. Det går därför inte att utläsa några effekter av målbildsarbetet i Skogsstyrelsens uppföljning av miljöhänsyn. Orsaken är att för kort tid har gått sedan man började att arbeta med målbilderna och att det finns en eftersläpning i uppföljningarna. De första resultaten från den nya hänsynsupp-

följningen som kan visa på effekter av målbilderna bedöms komma år 2020. Skogsstyrelsen anser att det

vore bra om skogsbrukets aktörer baserade sina egna uppföljningssystem på målbilderna. Då blir resultaten jämförbara med Skogsstyrelsens uppföljningar och risken för olika tolkningar av hur det faktiskt ser ut minskar. – Det finns god potential för att vi kommer se en bättre miljöhänsyn i skogen de kommande åren, men för att det verkligen ska hända behövs en

fortsatt bred uppslutning av skogsbruket, vidareutveckling av målbilderna och uthållighet hos alla aktörer, säger Johan Wester. Arbetet med att ta fram målbilder för god miljöhänsyn startade 2011. Målet var att uppnå en ökad samsyn kring vilken miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder som krävs för att nå miljömålen i skogen. Sedan dess har ett stort antal utbildningar genomförts för att öka kännedomen om målbilderna. Enkäten skickades till ett 50-tal aktörer inom skogsbruket. 36 aktörer svarade.

Profile for Jordbrukaren

Jordbrukaren nr 16, 2016  

Jordbrukaren nr 16, 2016