4
OPCENTRUM, ARENA OCH VIKINGAPARK MENING
BYGGANCi
Sara Stina von Linne bodde bar 1798-1835, i ett landskap med akrar, angar och hamlade trad. Huset dar blomsterkonungens nast yngsta dotter tillbringade en stor del av sitt liv markeras idag i marken av ett konstmonument. Tradgarden finns kvar och ar betesmark for djuren i den narbelagna 4H-garden. Uraldriga ekar och lummiga salar fortsatter att paminna om en svunnen pastoral idyll. Texf Jonas Laiidahl Foto Mikael Wallerstedt,
Mikael Ciistafsson/ Natuifotograferna/1BL
Bildbyra
s^^^M
33
btadsdelen
Har
Cranby
finns grasbevuxna baclcar, naturomraden, gangbanor,
konserter med upp t i l l 10 000 platser. Foresprakarna havdar att
traddungar, kolonilotter, skulpturer och bostader med digital
manga arrangorer star i ko for att arrangera just detta i Uppsa-
uppkoppling t i l l resten av varlden via fibernat och parabolan-
la. Som bonus for hela omradet forvantas fler handla i affarer-
tenner. Sommartid syns betande far och kor i kuperade hagar.
na, ata pa restaurangerna och bo pa hotellen. Med fler arbets-
Pa fina cykelstigar nas pa nagra minuter Gamla Uppsala - dar
tillfallen som foljd. "Publikpotentialen" uppskattas t i l l
Sveriges genom tiderna storsta forntida byggnadsverk upptack-
miljoner manniskor inom en timmes restid.
tes vid utgravningar 2013.
1,5
Fas 2 av projektet Uppsala arena har inletts efter ett par ars
Har i stadsdelen Granby i norra Uppsala finns ocksa, sedan in-
projekterande dar bade ursprungsplaner och kalkyler har k r i t i -
vigningen 1971, stadens mest expansiva handelsplats, Granby
serats och reviderats. Foljden blev att aven socialdemokraterna,
centrum - med 100-taletbutiker, serveringar, servicestallen och
forutom den kommunstyrda alliansen, stodjer arenaprojektet
1800 parkeringsplatser. Narmare 1 000 personer har har sin ar-
och i januari i ar undertecknades ett samarbetsavtal. Forsta
betsplats. De senaste aren har detta centrum vuxit, fornyats,
gangen Uppsala sade ja t i l l arenabygget var tre ar tidigare men
fatt fler butiker och restauranger.
beslutet upphavdes efter ett overklagande. Enligt forvaltningsratten stred beslutet mot lagen eftersom kommunen inte hade
Fdrdubblad y t a for handel
fragat EU om det ekonomiska upplagget innan beslutet fattades.
Tiden omsar skinn. Det som tidigare var en liten by i Vaksala
Klartecken gavs nar EU-kommissionen godkant det ekono-
socken har blivit en av Sveriges storsta handelsplatser. Strax in-
miska upplagget med en speciell mix av pengar fran kommun
t i l l ska "Granby kopstad" sta fardigt inom ett par ar. Som fullt
och naringsliv, sa kallad privat-offentlig samverkan. Uppsala
utbyggd, 45 000 kvadratmeter, blir lika stort som Granby centr-
och ett antal aktorer verksamma inom Uppsalas naringsliv har
um. Pa agaren Atrium Ljungbergs hemsida presenteras projek-
2014 beslutat att finansiera och inleda en fordjupad studie for
tet som "porten t i l l nordostra Uppsala, snart en av stadens mest
att uppfora arenan. Arenaboomen rant om i landet med en rad
expansiva delar". Har planeras ett fyrtiotal butiker, restaurang-
omskrivna kommunala forluster har haft en avkylande effekt.
er och kafeer. Tva snabbmatstallen finns redan och ytterligare
Efter kritik och revideringar anser man sig ha hittat en godtag-
tre stycken ska invigas. Ambitionen ar att gora omradet t i l l en
bar losning: kostnaden beraknas t i l l totalt 750 miljoner kronor
"nytankande, attraktiv och miljocertifierad handelsdestina-
varav kommunen bidrar med 150 miljoner kronor och hyr 20
tion".
procent av den tillgangliga tiden i arenan for 15 miljoner kronor
- Uppsala vaxer enormt med 2 500-3 000 innevanare per ar. Vi tror pa detta, tror att det kommer att bli mycket bra. Det sager Daniel Kvant Suber, afFarsutvecklare hos Atrium Ljungberg. Enligt Lina Asplin, lantmatare i Uppsala kommun, har annu inga fastighetsrattsliga fragor dykt upp i detta tidiga skede av byggprocessen. - Det brukar intraffa mot slutet av processen nar man faststaller plankartor och planbestammelser. Forst da ser man vad som behover goras.
per ar i 25 ar. Enligt projektledare StafFan Littmarck blir det invigning 2017. Lantmatare Lina Asplin berattar att marken for Uppsala arena ska styckas av t i l l en egen fastighet. Nya granser upplats t i l l tomtratt. - De far ratt att nyttja fastigheten av Uppsala kommun som ar lagfaren agare av marken. Annu ar detta i ett tidigt skede och nya saker kan dyka upp. Nasta steg i processen ar samradsskedet da ett yttrande ska skrivas pa det fastighetsrattsliga avsnittet.
O m s t r i d d a r e n a pk c i r k u s p l a t s
M i t t emellan dessa bada kopcentrum, pa platsen dar kringre-
Infor mojligheten att arenabygget blir verklighet planeras ocksa en stor utbyggnad av det gamla Granby centrum pa en av
sande cirkusar genom aren lockat med clowner, elefanter och
dess nuvarande parkeringsplatser. Denna utbyggnad, med
akrobater, planeras dessutom bygget av Uppsala arena. En are-
bland annat nojen och evenemang, blir da granne med Uppsala
na for idrott, konferenser, massor butiker, restauranger och
arena tvars over gatan, en tillbyggnad pa fem vaningsplan.
CRANSSNITTETnr2/2014
BYCCANDE
Med en direktforbindelse ska besokare kunna ga mellan kop-
ett hallbart nyttjande av naturresurserna baserat pa lokala los-
centret och arenan. Planer finns ocksa pa att strax i n t i l l bygga
ningar? Orsakssambanden tycks vara flerskiktade och kanske
bostadshus.
omsesidigt forstarkande.
Lina Asplin har varit pa ett sa kallat startmote for detaljplanen for utbyggnaden av Cranby centrum.
[
35
Uppsalaforfattaren Elsie Johansson bor strax i n t i l l Cranby centrum:
- Ett slags informationsmote dar vi far reda pa vad som ar pa
- Mycket ar konstigt och underligt n u for tiden. Jag hoppas de
gang. Planlaggarna brukar sedan hora av sig t i l l oss om det dy-
har raknat ratt. Hoppas bara de inte tar ett litet gronomrade jag
ker upp nagra fastighetsrattsliga problem eller fragor under
ser fran m i t t fonster, det betyder sa mycket for mig. Jag kanner
processens gang. Annars ar det vid samrad vi yttrar oss i detalj-
ocksa starkt for den unika kulturmiljon i FuUero, vi behover be-
planeprocessen och dessa detaljplaner har inte h u n n i t sa langt
vara dessa vackra, historiska miljoer. Jag tycker det viktigaste
i processen annu.
ar att satsa pa borjan och slutet av en manniskas vandring. Pa skola och aldrevard. Mikael Malmaeus ar Uppsalabo som studerat nationalekono-
Vikingapark i Fullerd
Cirka en mil norr om Granby, strax soder om Storvreta, finns en
m i och miljoanalys. I sin bok "Tillvaxt t i l l varje pris" vill han sla
av landets mest kansliga historiska miljoer. Har planeras ytter-
hal pa my ten om den nodvandiga tillvaxten. Tillvaxten har va-
ligare en storslagen satsning. Ett privatfinansierat bolag vill
rit 100 procent sedan 1980, medan resurserna t i l l valfarden
uppfora FuUero Park, en upplevelsepark med vikingatema. For
knappt okatalls.
att detta ska bara sig kravs en jattelik publik pa hundratusen-
- Det verkar som om samtal om framtiden och utvecklingen
tals personer arligen. En 350 000 kvadratmeter stor anlaggning
endast kan foras i termer av privat och konsumtion. Som att
som ocksa ska ge plats for ett nytt bostadsomrade, handelscen-
valstandet i landet endast kan uppnas med privata satsningar.
t r u m , restaurang och loo-tals parkeringsplatser. Planer finns
Men vi kan ocksa valja att gora direkta valfardssatsningar. Det
ocksa pa att bygga bostader, sportcenter och hotell.
ar vart att vanda pa detta synsatt, annars ar det omojligt att
Uppsala kommun rostade 2012 igenom detaljplanen for detta
undvika forodande miljokonsekvenser. Vi lever som om vi hade
omdebatterade projekt. Diskussionerna har handlat om par-
tre jordklot och behover sanka energiforbrukningen. Manga fo-
kens klimatpaverkan. Anlaggningen vantas generera mycket
retag ar idag miljocertifierade men det gar inte att konsumera
biltrafik med okade koldioxidutsiapp som foljd. Motstandarna
sig ur miljoproblemen.
ar kritiska t i l l att gora kommers av vikingatiden och varnar for att naturen forstors och att lokala foretag kommer att slas u t .
Salamandern halverade byggplanerna
Magnus Alkarp, forfattare och doktor i arkeologi, har kallat pro-
Det ar manga inblandade nar stora byggprojekt ska genomfor-
jektet for "ett attentat mot historien". Upphovsmakarna talar
as. Ibland ar det dock inte bara att satta spaden i jorden. Bo-
istallet om att bevara och tillgangliggora kulturarvet. 2013 over-
stadsplaner vid Granby backe hoU 2011 pa att stjalpas pa grund
klagades beslutet och upphavdes i lansstyrelsen da kommunen
av den fridlysta vattensalamandern. Diskussion uppstod om
glomt hora efter grannkommunerna
brott mot EU-regler for artskydd. Forsoket att flytta sala-
synpunkter. Processen drar darmed
mandrarna lyckades inte. Losningen blev att byggbolaget
ut pa tiden.
stangde ute odlorna fran bygget med ett decimeterhogt staket.
Lina Asplin berattar att Uppsala
Byggplanerna halverades och kommunen atog sig att skafTa er-
kommun har ansokt om en forratt-
sattningsmark och dammar at salamandrarna. Sedan holl aven
ning dar allmiin platsmark ska foras
den fridlysta vita och lila blomman finnogontrost pa att satta
t i l l kommunala fastigheter. Detta
kappar i hjulet for bostadsbygget nar experter konstaterade att
far dock vanta tills overklagandepro-
den rodlistade och skyddsvarda arten verkligen hittats i Granby
cessen av detaljplanen ar genom-
backar.
ford.
Har finns ocksa uppfort ett slags hjaltemonument gjort av skulptoren Emma Kronvall. En skulptur pa en vit upplyst sock-
Alternativa synsatt
el. Det ar ingen stor kung eller tankare utan en liten iller. Den
Idel satsningar,
som ar liten kan ocksa gora sig hord och sedd och ta plats. Nar
tiks- och foretagsetableringar. Det
man
handlar om att kopa varor och upple-
langt ifran obetydlige illern pa toppen som utmanar ingrodda
velser. Ar detta var tids stora mal-
forvantningar. Fullero backar, Sara Stinas stig, salamandern,
och
meningsskapare? Hur rimmar
storslagna Lantmatare
Una Asplin
utbyggnader, bu-
projekt och
moderna
"koptempel" med stravan att uppna
kommer narmare syns huvudpersonen, den lille, men
Finnogontrost och konstverket med illern kan upplevas och vacker forundran, i sin ansprakslosa storslagenhet. Oberoende av kundtillstromning och publikpotential. •
GRANSSNITTETnr 2/2014