Issuu on Google+

Colorados  legalisering  av   marijuana     –  Årtiondets  största  sociala   experiment  

_____________________________________________________________________________________________  

Hur  kommer  det  sig  att  Colorado  har   legaliserat  marijuana?  Vad  kan  det  få  för   sociala  konsekvenser?  Vad  ska  Colorado  göra   för  att  undvika  negativa  externa  effekter?   Metod  

Analysen  kommer  utgå  ifrån  den  kausala  analysmodellen,  med  inslag  av   komparativ  analys.  De  tre  modellerna  som  analysen  kommer  att  utgå  ifrån  är   socialisationsmodellen,  Maslows  trappa  och  det  samhällsekonomiska   kretsloppet.         Socialisationsmodellen  visar  hur   individens  attityder  formas  av  sin   omgivning.  Individen  står  i  mitten  av   modellen  och  tar  emot  signaler  från  både   yttre  och  inre  lagret.  Det  yttre  lagret,  så   som  ekonomi  och  politik  skickar  signaler   till  individen,  och  dessa  ska  gå  genom   mellanlagret  vilket  innefattar  exempelvis   familj,  skola  och  vänner.  Individen   tenderar  att  värdesätta  det  inre  lagrets   åsikter  högst.                 Maslows  trappa  är  en   modell  som  utgår  ifrån   individens  behov.  De   viktigaste  behoven  står  i   botten  av  pyramiden,   det  näst  viktigaste  ett  

1  


steg  uppåt,  och  så  fortsätter  det  så.  Principen  är  att  människan  inte  kan  klättra   ett  steg  uppåt  om  hen  inte  uppfyllt  alla  behov  i  det  nuvarande  steget.  Om  en   individ  exempelvis  är  arbetslös  eller  lider  av  en  sjukdom,  kan  personen  inte   uppnå  nästa  steg  som  innefattar  bland  annat  vänskap  och  familj.               För  att  se  hur  samhället  påverkas  i  helhet  kommer   analysen  använda  sig  av  det  samhällsekonomiska   kretsloppet.  Det  visar  utbytet/flödet  mellan   de  stora  aktörerna  i  samhället  och  hur   det  hänger  samman,  samt  hur  aktörer   påverkas  om  något  utbyte  förändras.              

Kritik  mot  metod  

Uppsatsen  utgår  ifrån  en  kausal  analysmodell,  vilket  ger  en  tydlig  bild  av   problemet.  Däremot  är  det  svårt  att  applicera  konsekvenser  och  åtgärder  på  en   situation  som  precis  uppstått,  och  som  vi  inte  vet  kommer  leda  till  problem  för   samhället  eller  inte.  Det  innebär  att  det  blir  mycket  spekulation.       För  att  få  analysen  mer  trovärdig  används  en  komparativ  analys,  för  att  bättre   kunna  förutspå  konsekvenser  av  situationen.  Däremot  skulle  en  komparativ   analys  behövas  göras  mer  detaljerad  och  omfattande  för  att  få  en  så  bred  och   trovärdig  bild  som  möjligt  av  situationen.       Socialisationsmodellen  används  för  att  visa  på  hur  normer  och  attityder  skapas   och  hur  individen  påverkas  av  sin  omgivning.  Den  visar  tydligt  processen  för   socialisation,  men  den  har  också  sina  brister.  För  det  första  är  media-­‐aktören   som  står  i  yttersta  lagret  aningen  missvisande.  För  att  politik,  ekonomi  och   demokrati  ska  nå  individen  måste  nästan  allt  gå  genom  media.  Det  betyder  att   media  i  sig  blir  som  ett  filter.  Det  skulle  eventuellt  vara  tydligare  och  mer   rättvisande  om  media  hade  ett  eget  lager,  mellan  det  yttersta  och  mellersta.  För   det  andra  är  det  en  generaliserad  bild  av  individen  och  dess  omgivning.  Alla   individer  är  olika  i  sina  attityder  och  vad  de  värdesätter  högt.  Det  betyder  att   olika  individer  kommer  påverkas  olika  av  signaler  beroende  på  deras  perception   samt  vems  åsikt  de  värdesätter  högst.  Dessutom  utgår  modellen  ifrån  att   individen  inte  har  en  egen  åsikt  utan  påverkas  bara  av  andra.     Maslows  trappa  är  en  teori  av  Abraham  Maslow.  Den  är  inte  vetenskapligt   bevisad,  men  har  blivit  populär  inom  vissa  delar  av  psykologin  och  socialt   accepterad  trots  en  del  kritik.  Det  som  skulle  kunna  kritiseras  är  hur   strukturerad  trappan  är,  vilket  inte  alltid  passar  in  på  oss  människor.  Vi   2  


människor  tillfredsställer  ofta  flera  behov  samtidigt,  och  vilka  behov  som  vi   värdesätter  mest  är  ibland  individuellt,  men  också  beroende  på  vilken  kultur   man  lever  i.  Den  tenderar  också  att  vara  ganska  individualistisk.  Människor  som   växer  upp  i  individualistiska  samhällen  kanske  är  mer  fokuserade  på  sin  egen   framgång  och  självförverkligande,  medan  de  som  är  uppvuxna  i  mer   kollektivistiska  samhällen  kanske  värdesätter  gruppen  och  samhället  i  helhet   högre.         Det  samhällsekonomiska  kretsloppet  visar  tydligt  de  största  aktörerna  i   samhället  och  relationen  mellan  dem.  Det  ger  en  generell  överblick,  men   stämmer  idag  inte  helt  överens  med  verkligheten.  För  det  första  spelar   omvärlden  en  stor  roll  idag  i  och  med  vårt  globaliserade  samhälle.  Exempelvis   handlar  privatpersoner  av  utländska  företag,  vilket  inte  syns  i  modellen.  För  det   andra  är  det  vissa  aktörer  som  inte  är  representerade  i  modellen  som   fortfarande  är  viktiga.  Exempel  skulle  kunna  vara  media  och  organisationer.        

Källkritik   Colorado  Pot  Rush  –  Documentary    

Colorado  Pot  Rush  är  en  dokumentär  om  lagförändringen  I  Colorado  gällande   marijuana.  Journalisten  Harry  Smith  åker  runt  i  Colorado  och  intervjuar  olika   människor,  samt  tar  upp  allmän  fakta  om  förändringen.  I  bakgrunden,  används   fakta  om  lagförändringen  i  Colorado,  fakta  om  dem  ekonomiska  aspekten  samt   en  intervju  med  en  professor  om  de  medicinska  konsekvenserna  av   marijuanaanvändning.  Informationen  om  det  medicinska  och  om   lagförändringen  samt  ekonomin  har  dubbelkollats  med  hjärnguiden,  respektive   CNN  för  att  se  att  informationen  från  dokumentären  överensstämmer  med  andra   källor.  Källan  används  för  att  det  är  en  av  de  få  källor  som  finns  om  Colorados   lagförändring  då  det  är  en  så  pass  ny  händelse.  Den  används  också  för  att  den  tar   upp  så  pass  många  aspekter  och  perspektiv  och  ger  en  nyanserad  bild  av   situationen.                 Harry  Smith  åker  runt  i  Colorado  och  intervjuar  olika  människor,  till  exempel   marijuanakunder,  säljare,  läkare,  producenter  och  guvernören  för  Colorado.   Harry  Smith  är  nyhetskorrespondent  och  journalist  på  CNBC,  som  är  ett   amerikansk  nyhets-­‐  och  affärskanal.  Harry  Smith  har  lång  erfarenhet  av   journalistik,  och  kan  påverka  hur  informationen  presenteras  i  dokumentären   genom  valet  av  frågor  till  gästerna.  Trots  att  han  själv  inte  står  för  den  mesta   informationen  i  dokumentären,  har  han  makten  att  vinkla  dokumentären  åt   något  håll  beroende  på  vilka  frågor  han  väljer  att  ställa.       CNBC  har  390  miljoner  tittare  runt  om  i  världen,  och  är  värt  ungefär  4  miljarder   dollar.  CNBC:s  syfte  med  allt  de  producerar  och  sänder  är  att  få  så  många  tittare   som  möjligt  och  tjäna  så  mycket  pengar  som  möjligt.  Trots  att  syftet  är  att  tjäna   pengar,  har  CNBC  enorma  resurser  för  att  producera  en  så  nyanserad   dokumentär  som  möjligt  eftersom  de  är  ett  så  stort  företag.  Dokumentären   Colorado  Pot  Rush  med  Harry  Smith  har  som  officiellt  syfte  att  ta  reda  på  mer  om   Colorados  lagförändring  och  om  konsekvenserna  av  detta,  men  i  grunden  vill  de  

3  


tjäna  pengar  på  att  den  produceras  och  sänds.  För  att  få  så  många  tittare  som   möjligt  vill  de  göra  dokumentären  attraktiv  och  presentera  det  som  tittarna  vill   se.  Det  betyder  att  de  gör  ett  urval,  dels  i  vilka  personer  de  väljer  att  intervjua,   och  vad  de  väljer  att  klippa  bort.  Dokumentären  innehåller  information  om  både   negativa  och  positiva  konsekvenser  av  lagförändringen.  De  intervjuar  också   personer  som  är  för  och  personer  som  är  emot  förändringen.  Det  finns  dock  en   risk,  som  med  de  allra  flesta  källor,  att  de  utelämnar  en  viktig  aspekt  eller   perspektiv.     Dokumentären  ny,  då  den  publicerades  i  slutet  på  februari,  2014,  knappt  tre   månader  efter  att  de  första  affärerna  som  säljer  marijuana  öppnat  i  Colorado.  Det   kan  vara  positivt  i  den  bemärkelsen  att  informationen  är  ny  och  inte  förlegad,   men  däremot  är  det  svårt  att  ge  en  helhetsbild  av  situationen  och   konsekvenserna  när  situationen  inte  pågått  alls  länge,  och  är  ny  för  alla.                                                                                    

4  


Bakgrund   Colorado  Amendment  64   Colorado  Amendment  64  var  en  omröstning  om  ett  förslag  att  ändra  Colorados   konstitution.  Förändringen  skulle  innebära  att  lagen  om  marijuana  skulle  likna   alkohol;  att  det  skulle  vara  lagligt  att  använda  av  vuxna  över  21  år,  samt  lagligt   att  produceras  och  säljas  med  licens.  Förslaget  gick  igenom  den  6  november   2012.  Den  1  januari  2014  var  Colorado  först  i  världen  med  att  öppna  butiker  där   cannabis  i  olika  former  säljs  över  disk.1  Colorados  invånare  kan  köpa  upp  till  ett   ounce,  och  de  som  kommer  från  andra  ställen  kan  köpa  ¼  ounce.  Det  finns  dock   inga  kontroller  huruvida  folk  går  till  flera  olika  affärer.2        

Figur  1  Diagrammet  visar  utvecklingen  av  amerikaners  syn  på  legalisering  av  marijuana3  

I  20  stater  i  USA  är  det  lagligt  att  använda  marijuana,  om  en  läkare  tycker  att  det   är  nödvändigt  i  medicinskt  syfte.  I  Colorado  och  Washington  är  det  lagligt  för   privat  bruk.  Flera  andra  stater  har  ett  starkt  stöd  bland  befolkningen  för  att   legalisera  marijuana,  och  dessa  kommer  eventuellt  genomföra  liknande   lagförändringar.4  

Ekonomi   I  och  med  legaliseringen  av  marijuana  kan  Colorado  beskatta  produkten.  Skatten   ligger  på  25  procent  exklusive  ordinarie  skatt  som  ligger  på  2,9  procent.  Detta   innebär  att  marijuana  är  högt  beskattad  jämfört  med  andra  varor,  och  i  och  med   den  höga  efterfrågan  på  marijuana  kommer  staten  få  in  stora  summor  pengar   från  försäljningen.  Colorado  beräknas  få  in  10  miljoner  dollar  per  år  i   skattepengar.  I  och  med  att  fler  stater  legaliserar  marijuana  beräknas   marknaden  vara  värd  10  miljarder  dollar  år  2018.5                                                                                                                     1  CNBC,  2014-­‐02-­‐24.   2  Martinez,  2014-­‐01-­‐02.     3  Swift,  2013-­‐10-­‐22.     4  Smith,  2014-­‐02-­‐27.

     

5  Smith,  2014-­‐02-­‐27.      

5  

 


Lagförändringen  i  Colorado  påverkar  också  turismen.  Colorado  har  redan  en   blomstrande  turism  i  och  med  statens  populära  skidåkning,  och  nu  blir  även   möjligheten  att  köpa  marijuana  lagligt  en  anledning  att  göra  ett  besök.  Ungefär   hälften  av  all  marijuana  som  säljs  i  Colorado  säljs  till  människor  från  andra   stater,  vilket  betyder  att  turismen  gynnas  i  och  med  att  besökarna  exempelvis   behöver  flygbiljetter  och  boende.6    

Hälsa  och  välfärd  

Det  finns  forskning  som  pekar  på  att  marijuana  kan  få  allvarliga  konsekvenser   för  de  som  börjar  använda  drogen  tidigt.  Thomas  McLellan,  professor  vid   University  of  Pennsylvania  och  chef  för  Office  of  National  Drug  Control  Policy   under  Obamas  ledning,  menar  att  användning  av  marijuana  vid  ung  ålder   påverkar  både  IQ  och  korttidsminne.  Det  har  visat  sig  att  IQ:t  sjunker  och  minnet   försämras.7  Andra  långtidseffekter  kan  vara  skador  på  lungorna  och  ökad  risk  för   lungsjukdomar,  likgiltighet  och  depression,  koncentrationssvårigheter  och   minskad  reproduktionsförmåga.  Dessutom  kan  cannabis  utlösa  hallucinationer,   som  kan  vara  agressiva.8  Samtidigt  sjunker  antalet  12:e-­‐klassare  i  USA  som  tror   att  marijuana  är  skadligt,  från  52,4%  till  46,8%  år  2010.9                     Förutom  att  marijuana  kan  vara  skadligt,  visar  en  rapport  av  National  Survey  on   Drug  Use  and  Health  att  ju  yngre  en  person  är  när  hen  använder  marijuana  för   första  gången,  desto  lättare  har  hen  att  bli  beroende  eller  få  ett  drogmissbruk   senare  i  livet.  Enligt  rapporten  är  det  en  sex  gånger  så  stor  risk  om  man   använder  marijuana  vid  14  eller  yngre.  Liknande  resultat  har  visats  om  tidig   förbrukning  av  alkohol.  Ungefär  40  %  av  den  amerikanska  befolkningen  har   någon  gång  testat  marijuana.10     I  USA  är  levnadsstandarden  bland  den  högsta  i  världen,  men  klyftorna  är  stora   och  jämfört  med  många  industriländer  i  Europa  är  det  sociala  skyddsnätet   begränsat.  Principen  för  sjukvård  är  att  det  ska  regleras  genom  avtal  på   arbetsplatsen,  men  på  grund  av  de  höga  kostnaderna  är  det  stor  skillnad  mellan   anställda.  Ungefär  hälften  av  alla  amerikaner  har  en  sjukförsäkring  som   arbetsgivaren  betalar  merparten  av,  men  i  början  av  2010  var  ca  50  miljoner   amerikaner  utan  sjukförsäkring.  Som  en  reaktion  på  sjukförsäkringssituationen   genomförde  Obama  en  sjukförsäkringsreform,  Obamacare,  som  skulle  innebära   att  fler  hade  möjlighet  att  få  en  sjukförsäkring.  Den  var  dock  väldigt  debatterad   och  kontroversiell.11  

Kriminalitet  och  marijuana     Huruvida  marijuana  och  kriminalitet  hör  ihop  är  en  kontroversiell  fråga.  The   Office  of  National  Drug  Control  Policy  (ONDCP)  är  enade  om  att  studier  binder   samman  marijuana  med  kriminalitet  och  andra  sociala  problem.12  År  2009  var                                                                                                                   6  Smith,  2014-­‐02-­‐27.       7  Smith,  2014-­‐02-­‐27.       8  Karolinska  Institutet  University  Press  AB.  2009-­‐09-­‐08.   9  Crime  In  America.Net,  2011-­‐01-­‐24   10  Crime  In  America.Net  2010-­‐10-­‐26.   11  Johannesson,  2013.

   

12  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐27.    

6  


marijuana  den  vanligaste  drogen  bland  arresterade  i  Atlanta.  Över  40  %  av  de   arresterade  i  8  av  10    stater  i  USA  testade  positivt  för  marijuana,  år  2009.13     Enligt  ett  test  av  the  National  Highway  Traffic  Safety  Administration  testade  8  %   av  bilförare  på  helgnätter  positivt  för  marijuana.  Enligt  en  analys,  publicerad  i   the  journal  Drug  and  Alcohol  Review  of  studies  år  2004,  testade  4-­‐14%  av  förare   som  skadades  eller  dog  i  en  bilolycka  positivt  för  marijuana.14                    

Nederländerna  och  Portugal   Nederländerna  och  Portugal  är  båda  länder  som  delvis  legaliserar  vissa  typer  av   droger.  I  Holland  är  det  lagligt  att  sälja  små  mängder  av  cannabis  i  så  kallade   ”coffeeshops”  till  människor  över  18  år.  Det  är  däremot  inte  lagligt  att  varken   tillverka,  inneha,  sälja,  importera  eller  exportera  narkotiska  substanser.15  Enligt   den  nederländska  staten  skapar  droger  alltid  kriminalitet,  och  har  därför  gjort   lagarna  kring  droger  mycket  striktare.  Rehabilitering  är  tillgängligt  för  de  som   lider  av  ett  drogmissbruk.16  Nederländerna  har  dessutom  ett  av  de  mest   heltäckande  socialförsäkringssystemen  i  EU,  vilket  dock  har  blivit  ett  problem  då   kostnaderna  har  blivit  för  stora.17                                 I  slutet  på  90-­‐talet  hade  Portugal  stora  problem  med  drogmissbruk,  samt  den   högsta  siffran  på  drogrelaterade  aids-­‐fall.  De  ansåg  att  det  faktum  att  droger  var   olagligt  gjorde  att  det  i  princip  var  omöjligt  att  göra  någonting  åt  problemet.  I  och   med  en  lagändring  som  trädde  i  kraft  år  2001  blev  innehavandet  av  droger  ett  så   kallat  administrativt  brott.  Istället  för  att  det  är  straffbart  att  inneha  en  viss   mängd  av  droger  skickas  personen  i  fråga  till  en  så  kallad  ”dissuasion  board”  där   psykologer  och  socialarbetare  exempelvis  kan  ge  råd  om  rehabilitering.  Portugal   har  för  övrigt  en  utbredd  drogbehandling  i  hela  landet.  Rapporter  visar  att  det   har  fungerat  som  önskat  och  att  både  missbruk  och  HIV  har  minskat.  Vissa  är   dock  fortfarande  skeptiska  till  detta.18                      

                                                                                                               

13  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐16.     14  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐27.     15  Mak-­‐van  Langelaan,  Wietske.     16  Government  of  the  Netherlands.       17  Johannesson,  2013.     18  Hill,  2010.

7  

   


Ja  till  legalisering  

     

-­‐  Det  handlar  om  individens  frihet!19   -­‐  Det  kommer  generera  mycket  pengar  till  Colorado  vilket  kommer   gynna  befolkningen!20   -­‐  Det  är  inte  farligare  än  alkohol!21    

Nej  till  legalisering   -­‐  Kommer  kosta  samhället  i  slutändan!22   -­‐  Vad  är  det  för  signaler  vi  skickar  till  ungdomarna?23   -­‐  Det  ökar  kriminalitet!24   -­‐  ”It’s  impossible  to  ignore  the  research,  but  if  we  legalize,  it   will  not  be  the  first  time  (or  the  last)  that  Americans  decide   that  individual  rights  take  precedent  over  the  collective   good.”25  

Analys   Hur  kommer  det  sig  att  Colorado  har  legaliserat  marijuana?   Innan  vi  kan  börja  titta  på  vad  legalisering  av  marijuana  kan  få  för  följder  måste   vi  titta  på  hur  det  kommer  sig  att  lagförslaget  kunnat  gå  igenom.  Vi  ser  en  trend  i   USA  där  marijuana  blivit  mer  och  mer  accepterat  de  senaste  40  åren.  För  det   första  har  marijuana  blivit  accepterat  som  medicin  i  20  stater  samt  har  högt   uppsatta  politiker  gått  ut  med  att  drogen  borde  legaliseras,  vilket  kan  ha  bidragit   till  acceptansen  av  drogen,  och  en  mer  positiv  syn  på  den.  När  stater  legaliserat   marijuana  för  medicinskt  bruk,  är  steget  för  att  legalisera  det  för  privat  bruk  inte   lika  stort.  Utöver  det  ser  vi  en  trend  där  färre  människor  tror  att  marijuana  ger   några  negativa  effekter.  Dessutom  har  ca  40  %  av  den  amerikanska  befolkningen   någon  gång  testat  marijuana.  Dessa  två  faktorer  kan  också  ha  bidragit  till  en   högre  acceptans  och  positivare  inställning  till  drogen.       En  stark  faktor  i  utvecklingen  är  förmodligen  den  ekonomiska  aspekten.  Genom   att  beskatta  marijuana  ser  politiker  en  chans  att  generera  stora  summor  pengar   till  staten,  som  sedan  kan  gynna  befolkningen.  Dessa  argument  påverkar  i  sin  tur   individen.                                                                                                                       19  Smith,  2014-­‐02-­‐27.   20  Smith,  2014-­‐02-­‐27.   21  Smith,  2014-­‐02-­‐27.     22  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐27.   23  Smith,  2014-­‐02-­‐27.     24  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐27.   25  Crime  In  America.Net,  2010-­‐07-­‐27.     8  


För  att  förklara  trenden  kan  vi  titta  på  en  socialisationsmodell  för  att  se  hur   individen  påverkas.  Genom  media  skickar  både  ekonomin  och  politiken  positiva   signaler  angående  marijuana.  Om   individens  vänner,  familj,  kollegor  eller   klasskompisar  också  ser  på  marijuana   som  något  positivt  och  uttrycker  sina   åsikter  för  personen,  kommer  hen  med   största  sannolikhet  påverkas  genom  att  få   en  mer  positiv  attityd  till  legalisering  av   marijuana.  Om  attityden  ändras  hos  en   stor  del  av  befolkningen  kommer  till  slut   normen  om  synen  på  marijuana   förändras,  och  då  är  det  också  möjligt  att   driva  igenom  förslaget  om  legalisering  av   drogen.       I  frågan  om  huruvida  marijuana  ska  vara   lagligt  eller  inte  får  man  inte  glömma  att  titta  på  hur  majoriteten  av   amerikanarna  ser  på  frihet.  USA  driver  en  mycket  liberal  politik  i  jämförelse  med   Sverige,  vilket  innebär  att  individen  prioriteras  samt  att  negativ  frihet   uppmuntras.  Staten  ska  helst  inte  blanda  sig  i,  och  därmed  blir  frågan  om   marijuana  en  fråga  om  individens  frihet.  Detta  kan  beskrivas  med  citatet  ”It’s   impossible  to  ignore  the  research,  but  if  we  legalize,  it  will  not  be  the  first  time  (or   the  last)  that  Americans  decide  that  individual  rights  take  precedent  over  the   collective  good”  från  Crime  in  America.net.  Författaren  har  en  tydlig  negativ  syn   på  legalisering,  men  det  beskriver  ändå  hur  USA  värdesätter  individens  fri-­‐  och   rättigheter  över  samhället  som  helhet.               Vad  kan  det  få  för  sociala  konsekvenser?   I  och  med  lagförändringen  i  Colorado  kommer  staten  gynnas  både  genom  stora   summor  skattepengar  till  staten  samt  blomstrande  turism,  då  efterfrågan  på   marijuana  visats  vara  mycket  hög.  Om  vi  tittar  på  det  samhällsekonomiska   kretsloppet  kommer  både  utbytet  mellan  staten   och   företagen  öka  enormt,  samt  hushållen  och   företagen.  Staten  kommer  få  en  stadigare   ekonomi  och  möjligtvis  ha  råd  att   investera  i  välfärd,  minska   arbetslösheten  osv.  Dessutom   kan  den  ökade  turismen  ge  fler   jobb  och  minska   arbetslösheten.  Om   arbetslösheten  minskar  ökar  utbytet   mellan  hushåll  och  stat,  företag  samt   bank  då  köpkraften  ökar.  Utbytet  mellan   alla  aktörer  ökar,  och  hela  kretsloppet  påverkas.          

9  


För  att  se  hur  individen  påverkas  av  lagförändringen  tittar  vi  återigen  på   socialisationsmodellen.  Staten  skickar  genom  media  olika  signaler  till  individen   angående  marijuana.  Politiken  skickar   positiva  signaler  genom  att  över  huvud   taget  tillåta  drogen.  Ekonomin  däremot   skickar  negativa  signaler  om  att  använda   marijuana  då  det  beskattas  oerhört  högt.   Politiken  och  ekonomin  står  i  konflikt  med   varandra,  då  det  är  accepterat,  men   samtidigt  sanktionerat.  Då  vi  ser  att   acceptansen  för  drogen  har  ökat  bland   befolkningen  finns  det  en  risk  att  familj   och  vänner  exempelvis  också  kommer   vara  positivt  inställda  till  marijuana.   Individens  attityder  kommer  att  bli  mer   positiva  kring  att  använda  marijuana,  och   därmed  finns  en  risk  att  användningen   kommer  öka.  Vi  kan  alltså  dra  slutsatsen  att  om  normen  blir  att  marijuana  är   okej  kommer  fler  använda  det.  Vissa  kan  till  exempel  avstått  innan  av  den  enkla   anledningen  att  det  är  olagligt.                 En  ökad  användning  av  marijuana   En  ökad  användning  av  marijuana  hos  Colorados  befolkning  kan  få  negativa   konsekvenser  för  både  individ  och  samhälle.  Det  innebär  både  hälsorisker  och   missbruk  av  både  marijuana  och  andra  droger.  För  att  förstå  vad  det  innebär  för   individen  kan  vi  använda  oss  av  Maslows  trappa.  Om  en  person  hamnar  i  ett   missbruk  eller  drabbas  av  en  sjukdom  orsakat  av  marijuanaanvändning  kan  hen   inte  uppnå  högre  än  steg  två  i  trappan.  Ett  missbruk  skulle  kunna   leda   till  att  personen  inte  klarar  av  sitt  jobb  exempelvis.  Enligt   Maslows  trappa  skulle  det  innebära  att  personen  kommer  få   problem  med  familjerelationer,  vänskap  och  då  också   självkänsla,  respekt  till  andra  osv.  Detta  skulle  innebära  att   en  växande  del  av  Colorados  befolkning   mår  sämre,  och  kanske  till   och  med  blir  arbetslösa.   Arbetslöshet  kan  i  sin  tur   leda  till  utanförskap  och   ökade  klasskillnader.       Att  en  större  del  av   befolkningen  lider  av   hälsoproblem  och  fler  blir   arbetslösa  i  Colorado   kommer  i  sin  tur  påverka  staten  negativt,  då  sjukvården  belastas  och  fler   behöver  bidrag.  Om  vi  tittar  på  det  samhällsekonomiska  kretsloppet  ser  vi  att   ökad  arbetslöshet  kan  skaka  om  hela  Colorados  ekonomi,  då  köpkraften  minskar.   Staten  får  inte  in  lika  mycket  skattepengar,  företagen  kan  krävas  skära  ner,  färre   människor  tar  lån  osv.  Det  är  dessutom  problematiskt  då  USA  inte  

10  


har  ett  heltäckande  socialt  skyddsnät.               Det  finns  en  risk  att  en  del  av   befolkningen  som  är  i  behov  av   sjukvård,  rehabilitering  eller   ekonomiskt  stöd,  inte  kan  få   det  om  de  exempelvis  inte  har   en  sjukförsäkring.  Då  ökar  risken   för  ett  minskat  förtroende  för  staten  och.   Då  har  Colorado  långsiktiga  sociala   problem.     Att  fler  kommer  få  en  positiv  attityd  till  marijuana  konstaterade  vi  förut  baserat   på  socialisationsmodellen.  Det  behöver  dock  inte  bara  innefatta  den  myndiga   befolkningen  som  lagligt  kan  köpa  marijuana,  utan  även  ungdomar.  Minderåriga   får  också  intryck  från  media  och  familj,  och  det  kan  innebära  att  användningen   ökar  även  hos  ungdomar.  Det  är  oroväckande  då  forskning  visar  att  ju  tidigare  en   person  testar  marijuana  (och  alkohol)  desto  värre  konsekvenser  kan  personen   få.  Det  innebär  högre  risker  för  hälsoproblem,  missbruk  och  lägre  IQ.  Enligt   Maslows  trappa  hamnar  man  bara  på  steg  2.  Ett  hälsoproblem,  missbruk  eller   lägre  IQ  skulle  kunna  innebära  att  ungdomar  har  svårare  att  prestera  i  skolan,   eller  ens  avsluta  den.  Det  skulle  i  sin  tur  öka  risken  för  arbetslöshet  och   utanförskap.  Då  har  Colorado  en  rad  kort-­‐  och  långsiktiga  konsekvenser  som   varken  kommer  gynna  dem  socialt  eller  ekonomiskt.     Kriminalitet   Att  användandet  av  marijuana  skulle  öka  i  Colorado  är  oroande,  då  studier  visar   att  det  har  ett  samband  med  brottslighet.  Det  är  svårt  att  säga  om  kriminaliteten   kommer  öka  eller  inte,  då  det  inte  finns  några  exakta  bevis.  Dessutom  är  det   problematiskt  då  alkoholmissbruk  också  anses  ha  ett  samband  med  brottslighet.   Det  vi  kan  konstatera  är  att  det  finns  en  risk  att  kriminalitet  ökar,  men  det  är   svårt  att  säga  eftersom  det  går  att  tolka  statistiken  på  olika  sätt.  Att  marijuana  är   den  vanligaste  drogen  bland  brottslingar  skulle  kunna  innebära  att  marijuana   ökar  risken  för  kriminalitet,  eller  att  det    är  en  vanlig  drog  bland  kriminella.       Det  vi  också  kan  konstatera  är  att  användning  av  marijuana  i  samband  med   bilkörning  ökar  risken  för  bilolyckor,  då  reaktionsförmågan  försämras.  Det  kan   leda  till  ytterligare  belastning  på  Colorados  sjukvård.     Jämförelse  med  Nederländerna  och  Portugal   Det  Nederländerna,  Portugal  och  Colorado  har  gemensamt  är  att  de  har  en   liberal  drogpolitik  i  jämförelse  med  många  andra  länder.  Skillnaden  är  motivet   bakom  politiken  samt  hur  det  hanteras.  Portugals  anledning  till  legalisering  är   för  att  möjliggöra  en  minskning  av  drogmissbruket  och  HIV-­‐smittan  i  landet.   Amsterdam  har  skärpt  sina  lagar  avsevärt,  och  har  stort  fokus  på  att  minska   kriminalitet  i  samband  med  droger.  USA  däremot  har  ett  större  fokus  på  de   positiva  konsekvenserna  av  en  legalisering,  och  hur  de  kommer  gynnas   ekonomiskt  av  förändringen.  Dessutom  har  Nederländerna  och  Portugal  ett   större  fokus  på  rehabilitering  än  Colorado,  vilket  kan  bli  problematiskt  för   Colorado.               11  


Vad  kan  Colorado  göra  för  att  förhindra  negativa  externa  effekter?   Det  Colorado  borde  fokusera  på  för  att  förhindra  negativa  sociala  konsekvenser   är  förmodligen  att  hitta  sätt  som  förhindrar  ungdomar    att  använda  marijuana   och  vuxna  att  använda  det  på  ett  ansvarsfullt  sätt.  Colorados  befolkning  har   röstat  fram  legalisering  av  marijuana  på  ett   demokratiskt  sätt,  vilket  visar  att  det  finns  ett   folkligt  stöd.  Att  staten  går  in  och  skulle   förändra  det,  skulle  förmodligen  bara  få  folket   att  tappa  förtroendet  för  dem.  Det  positiva  med   legaliseringen  är  att  staten  kan  ha  kontroll  över   försäljningen  och  kan  eventuellt  minska  risken   för  missbruk.  Enligt  socialisationsmodellen   skulle  politik,  ekonomi  och  media  behöva   skicka  signaler  till  individen  om  det  eventuella   riskerna  för  användning  av  marijuana.   Ekonomin  sanktionerar  redan  marijuana   genom  höga  skatter.  Politiken  och  media  skulle   kunna  gå  ut  med  den  forskning  som  finns  kring   risker  av  att  använda  marijuana.  För  att  hindra   ungdomar  från  att  börja  använda  marijuana  skulle  skolor  kunna  gå  ut  med   kampanjer  med  information  om  risker  av  marijuana,  som  både  elever  och   föräldrar  kan  ta  del  av.  Eftersom  det  mellersta  lagret  ofta  värdesätts  mest,  skulle   detta  förmodligen  vara  den  mest  effektiva  då  elever  kanske  lyssnar  mer  på   föräldrar  och  lärare  snarare  än  politiker.  Om  Colorado  skulle  lyckas  med  att  nå   individen  med  de  eventuella  riskerna  med  marijuanaanvändning  kan  deras   attityder  blir  mer  neutrala  eller  negativa  till  marijuana.  Detta  skulle  kunna  göra   att  Colorado  förhindrar  negativa  sociala  konsekvenser.             Sammanfattning   Det  är  svårt  att  förutse  vad  de  sociala  konsekvenserna  av  en  legalisering  av   marijuana  kommer  vara  för  Colorado.  Det  finns  både  fördelar  och  nackdelar  med   en  legalisering.  Att  Colorado  kommer  gynnas  ekonomiskt  av  förändringen  är  ett   faktum,  men  frågan  är  om  intäkterna  är  större  än  de  negativa  externa  effekterna   som  följer  med.  Det  som  problematiserar  situationen  ytterligare  är  det  faktum   att  åsikterna  kring  huruvida  alkohol  ger  samma  effekter  och  huruvida  marijuana   ökar  kriminalitet,  skiljer  sig  enormt.  Det  vi  kan  konstatera  är  att  det  är  svårt  att   se  några  direkta  positiva  konsekvenser  av  en  legalisering  förutom  den   ekonomiska  faktorn.  Och  ja,  det  är  ett  av  årtiondets  största  sociala  experiment.              

12  


Källförteckning   BBC   http://www.bbc.com/news/uk-­‐11454671  Hill,  Matthew.  Can  lessons  be  learned   from  Portugal's  drug  laws?  2010-­‐10-­‐03.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐15  

CNN   http://edition.cnn.com/2013/12/28/us/10-­‐things-­‐colorado-­‐recreational-­‐ marijuana/  Martinez,  Michael.  10  things  to  know  about  nation's  first  recreational   marijuana  shops  in  Colorado.  2014-­‐01-­‐02.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐11  

CNBC   http://www.cnbc.com/id/101440650  Marijuana  in  America:  Colorado  Pot  Rush.   2014-­‐02-­‐24.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐05  

Crime  In  America.Net   http://www.crimeinamerica.net/2011/01/24/marijuana-­‐use-­‐continues-­‐to-­‐ increase-­‐as-­‐perceived-­‐risk-­‐decreases/  Marijuana  Use  Continues  to  Increase  as   Perceived  Risk  Decreases.  2011-­‐01-­‐24.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐10     http://www.crimeinamerica.net/2010/10/26/early-­‐marijuana-­‐use-­‐leads-­‐to-­‐ later-­‐drug-­‐abuse/  Early  Marijuana  Use  Leads  to  Later  Drug  Abuse.  2010-­‐10-­‐26.   Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐12     http://www.crimeinamerica.net/2010/08/27/marijuana-­‐pleople-­‐do-­‐incredibly-­‐ stupid-­‐things-­‐under-­‐the-­‐influence/  Marijuana:  People  Do  Incredibly  Stupid   Things  Under  the  Influence.  2010-­‐07-­‐27.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐10     http://www.crimeinamerica.net/2010/08/16/the-­‐drug-­‐crime-­‐connection-­‐ remains-­‐strong-­‐marijuana-­‐is-­‐the-­‐prominent-­‐drug/  The  Drug-­‐Crime  Connection   Remains  Strong.  Marijuana  is  the  Prominent  Drug.  2010-­‐07-­‐16.  Hämtdatum:   2014-­‐05-­‐10  

Gallup   http://www.gallup.com/poll/165539/first-­‐time-­‐americans-­‐favor-­‐legalizing-­‐ marijuana.aspx  Swift,  Art.  For  First  Time,  Americans  Favor  Legalizing  Marijuana.   2013-­‐10-­‐22.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐10  

Government  of  the  Netherlands   http://www.government.nl/issues/drugs  Drugs.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐12  

Hjärnguiden   http://www.hjarnguiden.se/index.php?option=com_content&view=article&id=4 5&Itemid=55  Karolinska  Institutet  University  Press  AB.  THC.  2009-­‐09-­‐08.   Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐12  

Holland   http://www.holland.com/se/tourism/hollandinfo/om-­‐holland-­‐com.htm  Mak-­‐ van  Langelaan,  Wietske.  Hollands  Drogpolitik.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐12  

13  


Landguiden   https://www.landguiden.se/Lander/Nordamerika/USA/Sociala-­‐Forhallanden   Johannesson,  Martina.  Utrikespolitiska  Institutet.  Sociala  förhållanden.  2013-­‐10-­‐ 24.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐10  

MOXNEWS   https://www.youtube.com/watch?v=ObxBPLqm9pk  Smith,  Harry.  MARIJUANA   IN  AMERICA:  COLORADO  POT  RUSH.  2014-­‐02-­‐27.  Hämtdatum:  2014-­‐05-­‐05          

14  


Colorado – legalisering av marijuana