__MAIN_TEXT__

Page 1

SOLFBLADET Maj 2014 / Årgång 8 Nr. 14

Rimal vandringsled

- ett storstilat enmansprojekt s. 13 Rasmus tar sikte på operascener

Solf gräv och schakt 60 år

Stundars hantverkarhus klart

Kalapuikot ovat suosittua

s. 6–7

s. 8–9

s. 14

s. 19

Solfbladet maj 2014 1


INNEHÅLL Sid. 2 Hälsning från byarådet och redaktören Sid. 3 Solfbornas åsikter kartläggs Sid. 4–5 Fiskpinnar är populär mat Sid. 6–7 Rasmus Karlsson tar sikte på världens operascener Sid. 8–9 Solf gräv och schakt fyller 60 år Sid. 10 Besök i Solf kyrkas takryttare Sid. 11 Stenkross i Västersolfskogen Sid. 12–13 Meteoritmaraton i augusti Sid. 14 Stundars hantverkarhus är klart Sid. 15 Lyckan är en gammal gård Sid. 16-17 Hvad fordom timat i Solf Sid. 18–19 Suomenkielinen yhteenveto Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskapsandan, samt befrämja en positiv utveckling av byn. I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd. Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Bengt Brors, Fredrik Båsk, Peter Båsk, Lotta Flemming, Jan Jacobson, Kenth Nedergård, Susanna Vestling. Sammanfattning: Lotta Flemming Översättningar: Sirpa Båsk Annonser: Bengt Brors, Mikael Englund Pärmbild: Peter Båsk Layout: Kustmedia Ab Tryck: Fram 2014 Upplaga: 1000 ex

Ett aktivt år för byarådet Verksamhetsåret 2014 verkar bli ett aktivt år. En ny Solf-logo utsågs i slutet av 2013 genom en röstningstävling och finns sedan början av året på våra nya webbsidor, www. solf.fi. Vi hoppas att alla föreningar, företagare och Solfbor aktivt använder dessa sidor och även skickar in aktuell information. Många har säker också sett den nya Solf-skylten vid Strandvägen. Både logon, de nya webbsidorna och skylten är åtgärder för att synliggöra Solf.

SUSANNA VESTLING, ORDFÖRANDE

För att aktivt kunna påverka och delta i utvecklingen inom Korsholm och speciellt i Solf, ansökte Solf byaråd rf ifjol om medel för en byautvecklingsplan från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Leader. Föreningens ansökan beviljades och i januari 2014 inleddes projektet SOLF 2015-2025 - Solf Landsbygds-Framtid. Syftet är att aktivt kunna medverka och bidra till utvecklingen av Solf, som en levande framtidslandsbygd. Byautvecklingsplanen baseras på en invånarenkät, som i början av april distribuerades till samtliga hushåll i Solf. Invånarenkäten görs i samarbete med Kjell Herberts, forskare på Institutet för samhällsforskning vid Åbo Akademi. I detta nummer av Solfbladet ger Herberts också lite information om hur vi Solfbor svarat i enkäten och vad vi anser vara viktigt. I övrigt fortsätter vår verksamhet som tidigare. Byarådet har nyligen kokat ny rödmylla och de som är intresserade kan kontakta Bengt Brors. Vi planerar även ett gårdsloppis i sommar och mer information om detta evenemang hittar ni i tidningen. Kontakta oss gärna om ni har idéer eller förlag ni vill lyfta fram och vidareutveckla i Solf.

Kontakta Solfbladet Har du synpunkter på innehållet i Solfbladet? Eller vill du själv vara med och skriva? Vi tar gärna emot material, framför allt från föreningarna. Nästa nummer av Solfbladet utkommer i november. Ta gärna kontakt redan i september angående höstens nummer. Sara Bergström, ansvarig redaktör solfsara@gmail.com Tel. 040-7100797 SARA BERGSTRÖM, ANSVARIG REDAKTÖR

Solf byaråds styrelse 2014 Ordf Susanna Vestling, vice ordf Peter Båsk (Stundars), sekr Mikael Englund (Solf lokal-tv), kassör Bengt Brors (Hembygdsforskarna), ansv Solfbladet Sara Bergström (Solf fria församling), byggansvarig Greger Snickars Övriga medlemmar: Ebba-Stina Beukelman (Röda korset), Jeanette Kecklund (Bjarnes musikskola), Arne Lervik (Solf IK), Ulla Björknäs (Solf marthaförening), Olof Lund (Solf lantmannagille), Jan Lundström, Lise-Lotte Molander (Munsmo by), Charlotta Risku, Emelie Sandelin (Solf UF), Anna-Lena Sjöberg (Folkhälsan), Ari-Pekka Soini (Vaasan Agility), Tove Söderholm (Korsholms sportryttare), Sven Wester (Söderfjärdens hembygdsförening), Annette Paulin (Hem och Skola), Tina Westerlund (webb) Kontaktuppgifter till ordförande: susanna.vestling@gmail.com eller 050-5235 404

Tryckeri

2 Solfbladet maj 2014


Solfbornas åsikter kartläggs AV KJELL HERBERTS

Den hushållsenkät som Solf byaråd låter göra våren 2014 blir klar på försommaren. Forskare Kjell Herberts, som ansvarar för analysen berättar att intresset förefaller att vara stort och att Solfborna verkar att vara engagerade och ha åsikter om Solfs framtid. Många är de idéer och önskemål som framförs för att göra Solf till en ännu attraktivare boendemiljö. Här får byarådet en hel del tips och utmaningar, med tanke på den nya byautvecklingsplanen för åren 2015-2025.

”Levande landsbygd – nära stan!” Utgångsläget förefaller dock att vara gott. Solfborna verkar överlag att trivas i sin boendemiljö. Speciellt de många nyinflyttade, ofta barnfamiljer, uppskattar naturen, servicenivån (även om det finns plats för förbättringar) och inte minst de sociala aktiviteterna. Många talar om en Solf-anda. Solf har, trots inflyttning, alltjämt karaktären av levande landsbygd samtidigt som man har stadens utbud inom räckhåll. Pendelavstånd till arbetsplatsen är ett skäl till att man valt att bosätta sig i Solf. Många inflyttare som kommer från mer anonyma boendemiljöer har noterat att Solfborna i regel hälsar på varandra, även om man inte känner varandra så väl. Det ger en trygghet och skapar en vi-känsla, som börjar vara unik i vår tid. Många ser Stundars som Solfs speciella varumärke, en del nämner också Söderfjärden. Finskspråkiga inflyttare nämner inte sällan svenskheten som något som är kännetecknande för Solf. Men här finns även en utmaning i att många finskspråkiga känner sig utanför det kulturella och sociala livet,

då det flesta aktiviteterna är enspråkigt svenska.

Hur göra med den gamla skolan? En konkret fråga i enkäten berörde vad man anser att kommunen skall göra med den gamla skolan. Detta var en öppen fråga, utan givna svarsalternativ, så svaren varierar. Men man kan se tre jämnstarka konstellationer, berättar Herberts när han tittat på 350 inkomna svar. En av tre säger direkt: riv! En av tre uppmanar kommunen att renovera byggnaden, medan en av tre tycker att vissa

En närmare redogörelse för enkätresultatet ges den 3 juni kl.19.30 i Solf uf.

mögelskadade delar kan rivas, medan andra kan saneras. Eftersom enkäten riktade sig till hushåll, framkommer att man i flera hushåll har olika åsikter i frågan. Tydligen en fråga som delar och engagerar Solfborna, konstaterar Kjell Herberts. Oberoende om man går in för rivning eller sanering vill de flesta ha en ökad kommunal service i stället. Främst nämns hälsostation och bibliotek, men barnfamiljer lyfter ofta fram behov av bättre och större utrymmen för dagis, morris och skolan. Här finns också önskemål om utrymmen för ungdomar, café och verksamhetsutrymmen för företag, att man gör om den eller bygger bostäder på tomten. Oberoende av vad man tänker sig finns det en utbredd otålighet över att inget görs. I dag talas det ofta om demokratiunderskott, att medborgarna har svårt att få sin röst hörd. En dylik enkät är ett ypperligt redskap för att engagera medborgarna och lyfta fram de åsikter som finns för kommunala och andra beslutsfattare. Beslutsfattarna kan då inte skylla på att man inte vet vad folket vill, framhåller Herberts. Solfbladet maj 2014 3


Från vänster Ann-Mari Stenberg, Ann-Mari Rosengård (matserviceansvarig) och Mona Korpisaari.

Fiskpinnar är populär skolmat AV SUSANNA VESTLING

Gratis lunch i skolan har varit en förmån för finländska grundskoleelever sedan år 1948. För många EU-länder är gratis skollunch ett aktuellt ämne men verkligen ingen självklarhet. Skollunchen ska vara näringsrik och lära barnen grunderna för en hälsosam kosthållning. Men budgeten för skolmaten är oftast väldigt begränsad, mellan 1-2 euro. Det har till och med gjorts jämförelser som visat att med en så begränsad budget kan en vanlig familj bara tillaga en smörgås. Men skolmaten följer de officiella näringsrekommendationerna och smakar dessutom oftast bra. Finlands Folkhälsoinstitut gav för några år sedan ut en rapport 4 Solfbladet maj 2014

som visar att skollunchen näringsmässigt är dagens bästa måltid. Lunchen består bland annat av sallader och andra grönsaker, kött eller fisk och fullkornsbröd.

I början av detta år fick skolmaten i Korsholm en hel del publicitet genom en nationell skolmatstävling arrangerad av Campbell Soup Finland Oy/IsoMitta. Korsholm deltog med ett tremannalag där bl.a. Ann-Mari Rosengård från Solf skola deltog. Korsholmslaget tävlade med färgglad grönsaksgryta, fisksoppa med currysmak och het pastagryta med bacon. Laget tog sig till final och fick väldigt mycket publicitet i lokala och regionala medier. – Syftet med tävlingen, som arrangerades för andra gången, var främst är att ge skolmaten en bättre status och att visa att man kan laga god mat även om man inte har mycket pengar, förklarar Rosengård.


I Solf tillreds drygt 300 portioner I Solf skola tillreds dagligen mellan 300 och 320 portioner, varav 188 portioner serveras i skolan. Resten av portionerna distribueras till dagisbarnen vid Solf daghem, Blåvingen och Gunghästen. Det är matserviceansvariga Ann-Mari Rosengård och Ann-Mari Stenberg som kokar maten och Mona Korpisaari hjälper till med servering och diskning. Jag ber Rosengård och Stenberg berätta lite om skolmaten och nämna om det finns någon typisk skolmat eller favoritmaträtter. Båda anser att det serveras samma skolmat som förr men att det kanske tillkommit några nya rätter och nämner tortilla som exempel. Rosengård påpekar dock att det är dyrt och därför bara serveras en gång per termin. Lite mera ris och pasta finns också på menyn numera. – Om eleverna själva skulle få bestämma, så skulle det vara fiskpinnar, svarar Rosengård. Både Rosengård och Stenberg svarar att de flesta elever tycker om vanlig husmanskost. Barnen vill se vad de äter och inte ha något ihopblandat. – Sätt int såsin på päronen, kan barnen säga, förklarar Stenberg och säger att barnen vill ha maten skilt på tallriken. – Barnen tycker också om gröt, säger Stenberg och nämner också att potatismos med malet kött och spagetti med mårasås är omtyckta rätter. – En portion får kosta 99 cent och då ingår bröd, smör och mjölk, säger Rosengård och förklarar också att morgonmålet på dagis får kosta 20 cent och mellanmålet 30 cent.

Mer vegetariskt i skolan Vissa maträtter får inte längre serveras i skolkök, säger Rosengård och nämner inälvsmat. Det betyder att barnen inte längre serveras blodbröd eller leverbiffar. Däremot ska det serveras vegetariska rätter en till två gånger per sex veckor, förklarar Rosengård och nämner också att det i vissa kommuner kan serveras vegetariskt till och med en gång per vecka. I Korsholm sker upphandlingen gemensamt i enlighet med kommunalt offertförfarande. Kommunen skickar ut offertförfrågningar och vi köper alltså in i enlighet med antagna offerter, förklarar Rosengård. En förändring som både Rosengård och Stenberg vill lyfta fram är att det ofta serveras salladsbord i skolan. – Barnen äter mer sallad när de själva får plocka ihop den, säger Stenberg.

– Det som också har förändrats är en ökning av allergier, som t.ex. laktos- och glutenintolerans, vilket lett till att det tillreds mer dietmat. De berättar också att man i skolan håller kvar vissa traditioner och t.ex. kokar klimpsoppa på fastlagstisdagen.

Solf fick en ny logo

Mindre kontakt med barnen Stenberg, som har arbetat i skolköket i Solf sedan 1987, berättar att de efter flytten till den nya skolan fick större och finare utrymmen men att de samtidigt har de mindre kontakt med barnen. Tidigare serverade de barnen och fick då en mera personlig kontakt. Numera serverar barnen sig själva.

”Sätt int såsin på päronen... Barnen vill se vad de äter och inte ha något ihopblandat” – Vi vet inte vad ettorna och tvåorna heter längre, säger Stenberg. När man serverar barnen hinner man prata lite med dem och kanske också kolla vad de äter och påverka dem att smaka av allt. Skolbarnen i Solf äter bra och lämnar lite, förklarar de båda och säger att barnen får hämta mer mat om de önskar. Både Rosengård och Stenberg tror att det är många barn som inte äter tillredd mat hemma på kvällen, eftersom föräldrarna äter på jobbet och barnen i skolan. Det gör att skolmaten blir desto viktigare. Avsikten med skolmaten är att barnen ska må bra, växa och utvecklas. Skollunchen gör också att barnen hålls pigga under skoldagen och att oron under lektionerna minskar. Innan jag lämnar skolköket är jag naturligtvis intresserad av vad som serveras idag. Dagens salladsbord består av kinakål, paprika, gurka, tomat, morotsstavar och ägghalvor. Till varmrätt serveras en färgglad grönsaksgryta och ris. Det låter verkligen gott och jag hoppas att rätten uppskattas. Finländsk skolmat förtjänar verkligen en högre status.

AV SUSANNA VESTLING

Logotävlingen är avgjord och Solf har en ny och fräsch logo. I samband med att Solf byaråd uppdaterade webbsidan www.solf.fi och förnyade Solfskylten vid infarten från Strandvägen, lyftes behovet om en Solf-logo fram. Tre grafiker och konstnärer i Solf fick i uppdrag att bidra med två logoförslag var och en röstningstävling utlystes i Solfbladet i höstas. Varje solfbo hade en röst och röstsedlarna kunde lämnas in till Florinas blomsterbutik eller Cirkas. Det gavs också möjlighet att rösta via e-post. Tävlingen avgjordes i slutet av december och logon finns nu publicerad på Solfs hemsida. Det vinnande förslaget är utformat av Johanna Björknäs och fick 33 röster.

Ny skylt hälsar välkommen

Den 2 april spikade byrådet upp ”Välkommen till Solf ”-skylten på en ria vid Strandvägen. Samtidigt togs skylten om Solf som bästa bostadsområde ner.

Köp byarådets rödmylla Årets rödmylla är kokad. Pris 2,50€/l. Kontakta Bengt tel 050 5855700. Solfbladet maj 2014 5


Rasmus Karlsson har tillbringat några månader i barndomshemmet i Solf medan han har medverkat i operetten Läderlappen på Vasa Stadsteater.

Rasmus Karlsson tar sikte på världens operascener AV JAN JACOBSON

Rasmus Karlsson var egentligen inte över huvudtaget intresserad av opera. Han gillade att lyssna på heavy metal och hårdrock och hade tänkt sig ett jobb inom datateknik. Opera, det var ju feta gubbar och tanter som står på scenen och ropar! Nu är han själv utbildad operasångare. 6 Solfbladet maj 2014

I ett rött hus mitt i Solf har det vuxit upp två sångare som har valt den klassiska musiken som yrkesbana. Ronnie och Rasmus Karlsson har man turvis kunnat höra sjunga i kyrkan i Solf på julafton under de senaste åren. Bröderna inspirerar varann och tackar morfar Karl Nykvist för sin sångbegåvning. Nu har Rasmus tillbringat några månader i barndomshemmet i Solf medan han har medverkat i operetten Läderlappen på Vasa Stadsteater. Han spelade rollen som Dr Blind och det här var första jobbet sedan han blev klar från Operahögskolan i Stockholm.

Utkörd från lektioner när han sjöng Men sjungit har Rasmus gjort hela livet, och han berättar skrattande om hur han brukade bli utkörd från lektioner i lågstadiet för att han bara satt och sjöng. I tonåren var han också med i några garageband men aldrig hade han tänkt tanken att man kunde ha sången som yrke. Det var några händelser och personer som ändrade på hans inställning till opera, och därmed hela hans yrkesinriktning. Först prövade han på att jobba


med datateknik och kom till att det inte var det han ville göra, trots att han hade fått studieplats till hösten. Sedan föll han äntligen till föga för storebror Ronnies tjat om att han måste komma med i Vasa Operas kör för att det behövdes fler manliga röster. - Jag sjöng en bit ur Phantom of the Opera på provsjungningen och hann inte många takter innan operans ledare Irma Rewell avbröt och skickade in mig i nästa rum. Där la hon ett papper framför mej och sa att här är din roll, säger Rasmus. Det här var 2005 och Vasa Opera skulle sätta upp Puccinis Madame Butterfly. Rollen som Rasmus fick var en körsoloroll som kommissarien. Följande viktiga steg på vägen var att Hannu Ilmolahti från konservatoriet i Karleby kom för att jobba med de sångare som inte hade nån större vana.

Tänka att man gäspar - Det var en aha-upplevelse att jobba med honom. Han kunde säga att jag ska tänka att jag gäspar då jag sjunger, och plötsligt fick jag tre gånger större röst. Jag tyckte att det var helt otroligt att det fanns ett sätt att öva sin röst så att den faktiskt blir bättre, att det inte bara är det vi föds med. Att sen stå på scenen i Madame Butterfly och få kombinera sången med sceniskt uttryck avgjorde saken för Rasmus del. Han började studera för Hannu Ilmolahti vid konservatoriet i Karleby och fortsatte efter dryga tre år med privatlektioner i Tammerfors. Det var den läraren som rekommenderade honom att söka till en operaskola för att få jobba med det sceniska uttrycket. Rasmus sökte till Operahögskolan i Stockholm, en av 160 sökande till de åtta platserna på kandidatprogrammet. - Jag var tjugofem år, klart äldst och säkert den enda som inte hade vuxit upp med opera sedan barnsben, skrattar Rasmus. Men det gick ju vägen ändå, och nu har han en examen och kan i princip gå ut och söka roller. När vi träffas är han precis på väg till Helsingfors för att söka lägenhet. Efter Stockholm vill han vidga sitt kontaktnät i Finland och det är lika lätt att åka ut i världen därifrån.

har 80 operahus, Italien, Frankrike är traditionella operaländer. Språken kan han, Rasmus, så han klarar sig på tyska, italienska och franska. - Den klassiska musiken sjungs ju på originalspråk och det gäller att verkligen kunna språket, inte bara lära sig en text utantill. Sånt märks direkt, säger Rasmus. Men nu gäller det att skaffa en agent. Visserligen kan man själv söka roller om man vet om när de är lediga, men många operahus sänder förfrågningar till agenter då de rollbesätter.

”Opera, det var ju feta gubbar och tanter som står på scenen och ropar...” Rasmus är också mitt i processen att lägga om sin röst, vilket är ett stort jobb. Han har börjat som baryton men har hela tiden vetat att hon borde sträva mot ett högre register. Men det var först då han gick en mästarkurs för Tom Krause

som han fick vet att hans fack är det som kallas hjältetenor (eller Heldentenor). Det mest kända namnet där är Placido Domingo. Karriärmässigt är det en stor fördel att vara hjältetenor, en typ av tenorröst som lämpar sig speciellt för hjälteroller i Wagneroperor. Där är det viktigt att ha kraft och uthållighet i rösten, dels för att operorna är upp till fem timmar långa och dels för att orkestern är dubbelt större än i andra operasammanhang. Och Rasmus gillar Wagner och skulle helst sjunga det. - Jag frågade en gång ledaren för Royal Opera i London hur många barytoner han har att ringa till, som kan rycka in för en roll. Han svarade att det finns omkring 70.000 runtom i världen. Då frågade jag hur många hjältetenorer det finns som han känner till. Han tänkte en stund, och svarade sen – elva.

Vill sjunga med sin bror Så Rasmus Karlsson från Solf kan mycket väl hittas på världens Wagnerscener om några år. Men han är också öppen för andra karriärmöjligheter och skulle inte heller ha nåt emot att sjunga musikal. Och så vill han väldigt gärna dela scen någon gång med storebror Ronnie som snart blir klar från Sibeliusakademin. Han som drog med honom till operakören och var delaktig i att det blev en sångare av Rasmus.

Resande liv För det är så att för en operasångare så är det i princip en frilansmarknad som gäller, och det betyder ett resande liv. Många vill till England, Tyskland

Rasmus Karlsson har sjungit hela livet. Solfbladet maj 2014 7


Solf gräv och schakt 60 år

Johan Kronman rattar lastbilen med van hand och lastar av stenar där de ska vara.

AV FREDRIK BÅSK

I en hårt konkurrensutsatt bransch krävs det hårda tag och en sund inställning till arbete. Solf gräv och schakt har den inställningen och jobben försöker de hålla inom gamla Vasa län. Att gräva och schakta är inte allt som krävs av ett företag som Solf gräv och schakt. Det ska finnas fordon och folk som kan underhålla och använda dem. Dessutom ska pappersarbetet skötas och man ska hålla ögonen öppna för nya jobbmöjligheter hela tiden. - Sommartid, då det är högsäsong, har vi fler anställda. Vi har sjutton personer i s.k. standby-läge och dem kan vi kalla in 8 Solfbladet maj 2014

när det behövs. På sommaren är vi ungefär tjugo som jobbar med olika arbeten, säger Stefan Smeds, som äger Solf gräv och schakt. Företaget grundades 1954 av Stefans föräldrar och kan fira sextio år i år. I början av 2000-talet blev Stefan ensam ägare av Solf gräv och schakt efter att ha köpt ut föräldrarna och syster Monika. - Företaget grundades officiellt 1954, men farsan jobbade nog med grävande och jordbyggnad före det. Företaget blev en naturlig fortsättning på de jobben, säger Stefan.

Tiotal jobb samtidigt Anbud läggs ut hela tiden, på de jobb som finns tillhanda, och ett tiotal jobb på samma gång är inte ovanligt. Läget ändras hela tiden och det gäller att anpassa sig efter vad som finns att tillgå. Företaget tar

Där det grävs ska det också finnas någon som gör finliret. Johan Enegren har det Sockenmagasinet. uppdraget denna gång.


sig an alla möjliga arbeten som har med vatten, avlopp, vägbyggen och jorbyggnad överlag. - De största arbetena kräver en större insats och då kan till och med halva arbetsstyrkan vara involverad i ett arbete. Då går det givetvis inte att ha tio andra jobb på samma gång, säger Stefan. Ett av de större uppdragen var att bygga den långsamma filtreringsanläggningen för Vasa vattenverk vid Molnträsket.

- Det var ett intressant och stort projekt, säger Stefan. Företaget har femton fordon, allt från grävmaskiner till bilar, och en omsättning på två miljoner euro. - Situationen ändras hela tiden och vi anpassar oss därefter, men femtio jobb per år är ungefär det vi gör och klarar av, säger Stefan. Projektet på artikelbilderna räknar Stefan som ett mindre projekt och det beräknas vara klart på en månad.

Mera information och kontakt­information finns på www.smeds.fi.

Aktuellt i Solf:

Gårdsloppis i Solf 27 juli Är dina garderober fulla av avlagda kläder och förråden fyllda med oanvända grejer? Behöver du rensa bort gammalt för att få plats med nytt? Eller är du kanske bara intresserad av att fynda böcker, barnkläder, leksaker, verktyg eller kanske till och med gamla möbler? Delta då i gårdsloppis i Solf söndagen 27.7 kl. 11-16.30. Byarådet arrangerade på begäran ett gårdsloppis i Tallbacks- och Himisbackområdet förra sommaren. Evenemanget lockade över 20 försäljare och ett hundratal besökare. Responsen var positiv och därför har byarådet beslutat att arrangera ett gårdsloppis även denna sommar. Byarådet hoppas på en ännu större uppslutning i år med fler försäljare och besökare. Om Du är intresserad av att delta med loppisförsäljning i Tallbacksoch Himisbackområdet (Björngärdan, Brännvägen, Himisbackvägen, Hägnvägen, Markroken, Näsvägen, Näsåkersvågen, Präståkern, Skinnarsvägen, Solfvägen 140- 184 och 143-187 och Östermaren) så anmäl ditt deltagande till Susanna Vestling, susanna.vestling@gmail.com senast 4.7.2014. I din anmälan ska du nämna namn, din adress och ditt telefonnummer.

Karl-Gustav Smedman skopar stenar i mängder ur diket.

Boka bord om du bor längre bort Om du inte bor inom detta område men ändå vill delta finns det några platser där du kan ställa upp ett bord. Nämn detta i din anmälan, så kan vi boka in någon av dessa platser. Genom att koncentrera evenemanget till ett begränsat område är det lätt för besökarna att röra sig till fots eller med cykel. Parkering ordnas vid Solf UF. En karta över samtliga försäljningspunkter kommer några dagar innan evenemanget att finnas tillgänglig på www.solf.fi . Om färre än tio anmäler intresse arrangeras inget gårdsloppis.

Boris Sjöberg spakar på i grävmaskinen medan Stefan Smeds har stenkoll på läget. Solfbladet maj 2014 9


Takryttaren fotograferad från takluckan, och utsikten mot klockstapeln.

Besök i Solf kyrkas takryttare AV PETER BÅSK

Det är inte ofta man har möjlighet att gå in i tornet på kyrkan. I april besökte Peter Båsk och en grupp byggnadsintresserade takryttaren. I april beslöt jag och några andra entusiaster att det skulle bli av. Från församlingen deltog Sören Fant och Olof Jern. Övriga var Michael Luther och Peter Båsk med full kamerautrustning för dokumentation och Charsten Granholm, intresserad timmerman. Uppstigningen startade på gubbläktaren genom en lucka i taket. Sedan går man upp

på vingliga stegar tills man kryper in genom ett litet hål i yttertaket till tornet som kallas Takryttaren. Det byggdes först år 1821 av bonden Matts Fredriksson Snåre eller Rimal samma år som han byggde kyrkans portar. Matts var född år 1779 i Lepplax och var dotterson till den kände kyrkobyggmästaren Thomas Rijf. Genom giftermål kom han till Rimal.

Besvikelsen var stor när vi märkte att tornets dörrar var ordenligt fastspikade och inte försedda med gångjärn, det har inte varit meningen att de skall öppnas och användas. Endast vid större restaureringar och målning har dörrarna öppnats, senast år 1996. Michael och jag fotograferade i alla fall ivrigt och kunde inifrån öppna takluckan och ta fina bilder.

På väg upp från gubbläktaren.

Lucka i kyrktaket in till tornet.

Signatur från1898 och en modern signatur.

10 Solfbladet maj 2014


Stenkross i Västersolfskogen

Krossproduktion i full gång. AV PETER BÅSK

Alla som kört Strandvägen mot Malax har säker sett en bred väg till vänster högt uppe på berget där man svängde ned till simgroparna och motokrossbanan. Den breda vägen leder till Sundström AB:s stenkrossanläggning. Jonas Törnqvist är krossansvarig och ställde välvilligt upp och svarade på frågor om anläggningen. Området är sextio hektar stort och där finns två krossverk och två siktverk. Tre personer jobbar där dagligen 8-10 timmar och producerar ca 120 ton kross i timmen. Innan man startar en krossanläggning kontrollerar man givetvis mängden och kvaliteten medelst provborrning. Tillstånd för krossanläggningar ges i allmänhet för fem till tio år och kan sedan förlängas. Det krävs stora investeringar i markschaktning, dikning och byggande av slambassänger och vägar därför räknar man i allmänhet med användningtid om minst tjugo år. Krosset klassifieras i fem olika klasser. Den bästa klassen används för motorvägar där det är stor belastning och slitage på vägytan. I Vasatrakten är krosset ganska mjukt, men går bra att använda för normalt byggande. I Solfskogen får man för det mesta kross av tredje klass. Man siktar krosset i följande storlekar 0-4, 4-8, 8-16, 16-32 mm stora stenar. Grövre kross 0-100 och 0-200 kommer direkt ur krossen. Miljömyndigheterna kräver att grundvattnet renas via en slambassäng som i det här skedet såg inbjudande ut.

Grävmaskinen håller på äter sig in i berget. Sprängningsarbetet utförs av en underentrepenör.

Jonas Törnqvist, krossansvarig.

Tre frontlastare kör i skytteltrafik. Solfbladet maj 2014 11


Aktuellt i Solf: Kommunalt avloppsnät

Meteoritmaraton i

Anslutning till det kommunala avloppsledningsnätet är i full gång och i dag har drygt fyrtio fastighetsägare anslutits eller gjort avtal om anslutning under detta år. De fastighetsägare vars fastigheter finns inom fastställt verksamhetsområde och som ännu inte ansökt om anslutning till avloppsledningsnätet bör så fort som möjligt lämna in ansökningsblanketten till Vattentjänstverket för att skriva ett anslutningsavtal. Anslutning skall ske före 31.12.2014. Före anslutningen görs skall avtal undertecknas och anslutningsavgiften vara betald. Kostnaderna för grävandet av tomtledningen betalas av fastighetsägaren men vem som gräver bestäms av fastighetsägaren. De fastigheter som behöver pumpbrunn får meddelande om detta när ansökan behandlas. Anskaffningskostnaderna betalas av kommunen, men installation, service och skötsel står fastighetsägaren för. Närmare information fås från Vattentjänstverket/ Santamäki tel 050-591 9106.

Nya tomter i Solf På Björngärdan i Solf planerar kommunen fyra nya tomter för egnahemshus och två radhustomter. Detaljplanen godkändes av fullmäktige i fjol och planeringen av infrastrukturen har inletts och ska vara klar före juli detta år. I september väljs byggentreprenör för infrastrukturen, som skall byggas klar under detta år, vilket innebär att tomterna enligt plan kommer till försäljning i början av år 2015. Kommunen är fortsättningsvis intresserad av att köpa mark i Solf för att planera fler bostadsområden. Hör av er till planläggningschef Barbara Påfs, tel (06) 327 7175.

Håll rent efter din hund! Byarådet påminner alla hundägare att hålla sina hundar kopplade under hundpromenaderna, så att alla kan känna sig säkra när de är ute och promenerar eller cyklar. Ytterligare en uppmaning är att plocka upp hundbajset efter sin hund i tätare bebyggelse där många promenerar. Respektera också att alla kanske inte gillar hundbajs på sin gräsmatta. 12 Solfbladet maj 2014

Solf IK hoppas att Meteoritmaraton blir en årligen återkommande tradition och att många vill vara m AV JARI HYVÖNEN

Solf Idrottsklubb r.f. fyller 80 år i år och firar det genom att ordna ett maratonlopp på och kring Söderfjärden. Istället för att ordna en jubileumsmiddag eller andra högtidligheter dök idén upp att fira Solf IK’s 80 år långa historia i idrottens tecken. Förutom helmaraton, som då kallas Meteoritmaraton, kommer även kortare sträckor ordnas så att alla kan hitta en sträcka som passar. Halvmaraton – MeteoritHalvan, 10 km – MeteoritTian, 3 km – Mini-MeteoritMaraton för juniorer upp till 12 år, och sedan en kort 0.5-1 km lång sträcka för de minsta upp till 6 år gamla, som då kal�-

las Mini-MeteoritHalvan. De två längsta sträckorna kommer att korsa Söderfjärden. Meteoritmaraton två gånger och Meteorithalvan en gång.

En förunderlig upplevelse Meteoritmaraton kommer att gå av stapeln på sensommaren i augusti när alla sädesfälten är på väg att mogna. Att springa igenom detta böljande sädeshav kommer att bli en förunderlig upplevelse. MeteoritTian och Mini-MeteoritMaraton kommer gå fram till kanten av Söderfjärden på Solfsidan. Mini-MeteoritHalvan för de allra minsta når inte fram till Söderfjärden utan går kring Stundarsområdet. Starten går vid Stundars och målet är Pulsen i Solf. Vätskekontroller kommer att placeras var 4:e km runt hela banan vid Söderfjärden. Alla som deltar i Meteoritmaraton får en medalj och får sedan bada vid Folkhälsans friluftsbad i Solf. I dags


i augusti

Aktuellt i Solf:

Rimal vandringled är ett storstilat enmansprojekt AV PETER BÅSK

Alf Skata i Rimal har satsat mycket tid och energi på att bygga en imponerande en kilometer lång vandringsled i den vackra Rimalskogen. Vandringsleden börjar en bit från Alfs bostad vid den såkallade ritomten dit Alf har flyttat en gammal lada. Han kallar området för Rimallandia -- en hög ås i centrum av det urgamla Rimal. Otaliga gamla stengrunder och hagar vittnar om att här har bott folk i hundratals år. Här finns t.ex. grunden för ” Vinter Gretas” lilla torp som John ”Jokke” Båsk sedermera flyttade till Båskastået 33 i Solf centrum där det blev bostad åt hans kusin Alma. Skogskiftet i Rimal ägdes av Jokke. Med hjälp av grävmaskin och traktor har Alf först dikat och kört bort ris och mossa. Sedan har han fyllt leden med jord och krossgrus och på så sätt fått den torr och gångvänlig. 2013 förlängde han vandringsleden, så nu syns den väl längs gamla Rimal landsväg. Man når leden från tre olika infarter och den plogas även vintertid av Alf.

Här kan man t.ex. parkera bilen om man skall ut på tur. Välkomna, hälsar Alf.

Rimallandia kallas vandringsleden som är ca 1 km lång.

En raststuga har Alf byggt halvvägs.

Grunden för ”Vinter Gretas” stuga som idag står på Båskastået.

Otroligt vacker skogsterräng på högsta åsen i Rimal centrum.

Utan grävmaskin skulle Alf inte klarat av jätteprojektet.

med och springa genom böljande sädeshav i augusti.

dato pågår planeringen av evenemanget för fullt. Exakta bansträckningar är ännu inte färdiga, eftersom de måste justeras för att få rätt längd. En hemsida för Meteoritmaraton är under uppbyggnad och kommer att öppnas inom en snar framtid med all information om loppet. En länk till hemsidan för MeteoritMaraton kommer att finnas på föreningens hemsida www.solfik.fi . Kanske kan Meteoritmaraton bli början på en ny årlig tradition. Så lägg lördagen 16 augusti på minnet, då går första Meteoritmaraton av stapeln. Väl mött i augusti vid Stundars.

Solfbladet maj 2014 13


AV GUNILLA SAND

Efter ca 1,5 års intensivt byggande är nu Stundars hantverkarhus klart för användning. Huset, som är flyttat från Rådhusgatan 23 i Vasa, är placerat i Rofhöks gårdsgrupp bakom Hemmersgården och Tryckerimuseet. Här finns utrymmen för träslöjd, målning och övriga aktiviteter.

I hantverkarhuset ska det hållas kurser i träslöjd, målning och andra hantverk.

Stundars hantverkarhus klart – En rolig detalj är att länsarkitekt C.A. Setterberg har signerat ritningarna från år 1862. Det var också i sista stund som huset räddades, några år före Stundars plockade ner byggnaden hade den delvis rivits olagligt, förklarar Kalle Berg på Stundars. – I återuppbyggnaden av Hantverkarhuset har vi strävat efter att använda hållbara lösningar och traditionella metoder och tekniker. Fem dörrar och tretton fönster har måttbeställts och därefter har Stundars timmermän glasat och målat dem med traditionell linoljefärg tre gånger. Det här för att garantera hållbarhet och förenkla ett framtida underhåll, berättar Peter Båsk.

I övre våningens kursutrymmen finns schablonmålningar som utförts på traditionellt sätt. Fasaden har målats med rödmylla som Stundars kokat under sina hantverkardagar. Hantverkarhusets stockstomme och mellanbjälklag har isolerats med pappersmassa som är ett ekologiskt material. Såväl övre som nedre våningens golv består av måttbeställda, kilsågade och spontade golvplankor. I nedre vånings lagerutrymme har de ursprungliga golvplankorna återanvänts. Mellandörrar, gammalt fönsterglas och kilstenar är exempel på material som återanvänts ur Stundars egna lager. – Det har varit en fascinerande process att få jobba med återuppbyggnaden, tycker timmerman Charsten Granholm. Här är

Byggnadsarkitekt Johan Ångerman, arbetsledare Thomas Stoor från Solf rör, Carl-Erik Forth, ansvarig byggmästare på Stundars och elektriker Börje Helgas, Kontaktor diskuterar. 14 Solfbladet maj 2014

naturmaterial i form av trästockar, trägolv, isolering av pappersmasa och i målningen har vi använt oss av äkta linoljefärg. Här har man fått vara en riktig träkarl och inte bara en montör! På det lilla stensatta torg som bildas framför Hantverkarhuset kan smärre evenemang ordnas. På torget står även den ek som donerats av Hantverkargillet Björken r.f. i samband med Stundars 40-årsjubileum 15.6.2014. Huset har byggts upp som ett allmännyttigt investeringsprojekt med stöd av Österbottens ELY-central (EU och staten), Korsholms kommun och Svenska kulturfonden. Ledande byggmästare har varit Carl-Erik Forth och Peter Båsk.

Hantverkarhuset är flyttat från Rådhusgatan 23 i Vasa.


Lyckan är en gammal gård

Aktuellt i Solf:

Discgolfbana AV PETER BÅSK

AV LOTTA FLEMMING

De flesta har säkert hört om den nyutgivna boken ”Lyckan är en gammal gård” som handlar om hus och människor i Stundars bostadsområde. Boken är skriven av Solfbladets redaktör, Sara Bergström. Det här är Saras första bok. – Jag tyckte att de som gick emot den tidens rivningshysteri och åstadkom det här förtjänar en bok, säger Sara själv om vad som fick henne att börja på med bokprojektet. Stundars bostadsområde planerades i tiderna för radhus, våningshus och nästan femtio egnahemshus. Tack vara en skara entusiaster finns där i dag en by bestående av äldre gårdar som därmed undgick rivning. Att gårdarna var hotade var nämligen ett villkor; inget hus fick rivas för att flyttas till Stundars om det stod ohotat i en levande miljö.

Intressanta episoder och upptåg I dag består bostadsområdet, som i boken kallas Stundarsbyn, av arton bondgårdar med tillhörande gårdsbyggnader. Bokens författare och fotograf har fått besöka femton av dessa och samtalat med gårdarnas invånare. Vi får läsa om byggnadernas historia och om hur

det är att bo i Stundarsbyn. De som varit med från början minns intressanta episoder från den första tiden, den fina gemenskap som rådde och olika upptåg de hittade på. Några av gårdarna har hunnit byta ägare en eller till och med två gånger. Boken inleds med en tillbakablick och skildring av Stundarsbyns tillblivelse och i slutet delar Stundars byggmästare med sig av några goda råd till den som vill ta hand om ett gammalt hus. Fotografen Linus Lindholms fantastiska bilder tillsammans med Aja Lunds layout gör detta till en mycket vacker bok. Då texten dessutom är välskriven och lättläst är boken ett nöje att läsa, även för den som inte bor i Stundarsbyn eller är genuint intresserad av byggnadsvård. ”Lyckan är en gammal gård” är utgiven på Scriptums förlag. I Solf kan man köpa boken på Cirkas, Stundars och direkt av Sara.

Stilstudie av Thomas Lindholm.

Spela fotboll i Solf Solf IKs fotbollssektion bedriver en bred verksamhet för både juniorer och seniorer. Föreningen har 9 juniorlag som tränar regelbundet med drygt 110 deltagare från födda 2009 och äldre. Förutom det så finns det också både ett Herrlag och ett Oldboys lag.

Johan Bonns skrev om sitt liv

Finns det intresserade spelare så kan ni kontakta fotbollssektionens ordförande Tom Kecklund på tel 050-300 8207 eller e-post tom@ multitronic.fi.

AV SARA BERGSTRÖM

Johan Bonns, tidigare rektor för Solf skola och aktiv inom kyrklivet i Solf ända fram till sin död april 2014, har skrivit en bok om sitt liv. Boken heter ”En salig blandning” och är en fin och intressant redogörelse över Johans minnesbilder från barndomen i Malax, Karis och Kristinestad och från tiden i Vasa och Solf. Johan hade förmågan att berätta. Och han gör det med glimten i ögat. Varje hjärta har sin saga värd att berätta, skriver han. Och hans saga är definitivt värd att läsa. Boken är som titeln anger en salig blandning av allt som ryms in i en livsväv. I Johans fall blev det familj, relationer, kyrklighet, musik, pedagogiska metoder och resor. Bland annat. En livsväv innehåller många brokiga inslag – både

Vet Solfborna om att det i Tallbacken finns en 9 håls discgolfbana? Korsholms kommun har byggt en professionell discgolfbana i Tallbacken. Den är så väl anpassad i terrängen att man inte märker den omedelbart. En som är väldigt glad åt golfbanan är Thomas Lindholm som bor intill banan och som också tävlar i discgolf.

hjärta och smärta – men också röda trådar som binder samman bonaden och bildar ett mönster som blir allt tydligare ju äldre man blir, skriver Johan. Boken kom ut i december 2013 och har distribuerats främst till släkt och vänner. Tack till dig, Johan, för allt du betytt för Solf och för alla oss som hade förmånen att få lära känna dig.

Anmäl bildäcksbrännandet Byarådet vill påpeka att det är tråkigt att någon roar sig med att bränna bildäck i rondellen i Solf centrum varje år på påsknatten. Den som eventuellt sett något misstänkt uppmans att göra en anmälan till polisen. Vi vill få ett slut på detta ofog. Solfbladet maj 2014 15


Hwad fordom timat i SAMMANSTÄLLT AV BENGT BRORS

Avlidna utvandrare Hösten 1882 reste en ung man från Solf församling, kwarlämnande i hemmet sin unga maka och ett litet barn, öfwer till Amerika med hopp att kunna förwärfwa förmögenhet liksom så mången annan. Twåhundrasjuttiofem mark har han också sändt hem, men nu har hans hustru fått bref, att han aflidit i Conshohocken, nära Philadelphia den 5 april mycket hastigt. Ryktet om hans död har äfwen kommit genom bref från andra Solfboar. Detta om hwilket man ej wet ännu, om det är tillförlitligt, will påstå att den aflidne, hwars namn är Herman August Hermansson Genas, har blifwit skuffad utför trapporna från öfre wåningen af en byggning och sålunda ljutit döden. Fadern är äfwen i Amerika och hemmanet skötes af de hemmawarande kwinnorna. I fjol wåras reste en yngling wid namn Karl Gustaf Hemming eller Säbbas, också från Solf församling, till Amerika, förnämligast för att undgå wärneplikten. Men hans förut swaga hälsa kunde icke uthärda klimatet. Nu har hans anhöriga fått underrättelse att han aflidit i något slags klimatfeber på ett hospital i Chicago. Den aflidne hade i hemlandet en förmögenhet på mer än 3000 mark, som han lämnade efter sig. Folkwännen 12.5.1884

Invigning av folkskolan Från Solf skrifwes. Efter många strider och swårigheter hafwa äfwen wi under denna höst i wår kommun fått twenne högre folkskolor i gång. Måndagen den 3 oktober inweg kapellanen härstädes pastor E Appelberg den högre folkskolan i Solfs kyrkoby. Ingångsspråket: ”Om Herren icke bygger huset, så arbeta de fåfängt, som därpå bygga”, till sitt tal hade han tagit från den 127 psalmens 1 wers. Som ämne i sitt tal framhöll talaren ljusets och mörkrets strid. Efter pastor Appelberg talade folkskolans tillförordnade lärare Antell om folkbildningens framgång. Uti detta tal 16 Solfbladet maj 2014

wisade talaren huru den rätta bildningen hwilar i Jesu Kristi tro. En stor folkskara war wid detta tillfälle församlad i skolan, hwars byggnad utgör ett af de prydligaste skolhus i Finland. Festen började kl. 2 e.m. med en kwartettsång af ortens sångförening. Den andra högre folkskolan härstädes som äfwen i höst kommit tillstånd, är belägen i Sundom by omkring en ½ mil från Wasa. Denna skola utöfwar sin wärksamhet ännu i hyrd lokal, men grunden till en ny skolbyggnad lägges som bäst, och wi hoppas att detta nya skolhus skall wara färdigt redan förstinkommande höst. Elevantalet i hwardera skolan uppgår till omkring 40. Folkwännen 5.12.1892

Skarlakansfeber i Solf socken Angående skarlakansfebern i Solf socken inberättar prowincialläkaren i Wasa distrikt att han den 29 sistwikne nowember besökt nämnda församling och därwid funnit uti sju gårdar i Westersolf by sju barn och twänne unga flickor insjuknade i sagde sjukdom. Af dessa woro fyra nyligen insjuknade och fem redan stadda i fullt tillfrisknande eller lidande af följdsjukdomar. Under nowember månad hade fyra barn inom socknen aflidit i skarlakansfeber. Epidemin hade under början af året yppat sig i Sundom by och därstädes numera småningom upphört, men under sistförflutna månader kommit till Wästersolf, där den nu föreföll att wara stadd i aftagande, om en sådan slutsats kan dragas däraf, att de nyss insjuknade endast förekommo i twänne gårdar, ehuru sjukdomen tidigare warit ganska allmänt spridd. Wasa Tidning 6.12.1894

Söderfjärdens lador Huru många ängslador finnas på Söderfjärden är en fråga som ofta diskuterats och som man städse försökt kunna beswara i Sundom, men som ännu i dag är olöst. Söderfjärden är en stor samfälld äng mellan

Ängen lär wara så ”öfwersållad” af ängslador att det skall wara en omöjlighet att få dem räknade. Sundom och Solf byar i hwilken äng hwarje bonde i dessa byar eger sitt skifte. Ängen lär wara så ”öfwersållad” af ängslador att det skall wara en omöjlighet att få dem räknade. En bonde som eger 1/6 mantals har på denna äng 30 lador och de smärre bönderna stå föga efter i detta afseende. En numera afliden prest i församlingen lär ha haft reda på det ungefärliga antalet, men sedan han dog kan ingen påminna sig detsamma. Presten hade fått reda därpå genom att wid uppbörden af hwarje bonde taga uppgift på huru många lador en hwar hade. Vasabladet 16.3.1895

Wandalism Ungdomen i Solf har under påskhelgen jämte den sedwanliga halmbränningen roat sig med att å en wiss bondgård afskära trädplanteringar, slå sönder dörrar till uthusbyggnader etc. etc. Då det tros wara förorsakadt af hämndlystnad mot egaren, hwilken anses wara upphofwet till kommunalstämmans beslut, att ungdomen wid wite af fyratio mark ej finge dansa oftare än fem gånger i året. Beslutet, om hwars stadfästelse hos guvernören anhållits, har wisserligen upphäfts, men synes ungdomen hylla strafflagens bestämmelse därutinnan att ”uppsåt är straffbart”. Ett förslag, som möjligen förekommer till behandling wid nästa kommunalstämma, har framkastats, att församlingen borde efter wärdering ersätta den, som drabbas af dylika ofog, för att möjligen för framtiden förebygga desamma. Vasabladet 27.4.1895


i Solf Emedan Wasa Ungdomsförenings distrikt, dit äfwen Solf hör, är mycket widsträckt och mötena därför hållas å widt skilda orter, hafwa högst få ungdomar från nämda kommun hört till föreningen och det stora flertalet, hwaraf mången ej saknar intresse, stått utanför densamma. För att tillmötesgå dessas önskningar om att inom kommunen skulle bildas en skild förening, woro ungdomarna sammankallade till möte å folkskolan därstädes den 17 dennes, då en förening, benämd ”Solf Ungdomsförening” bildades. Föreningen, hwari 35 ungdomar genast antecknade sig som medlämmar, beslöt ansluta sig som filial till W.U. Till medlämmar i styrelsen waldes medels slutna sedlar folkskolläraren Simon Antell, ordf., poliskonstapeln Karl Schogster, wice ordf., landtb.sonen Edvard W. Berg, sekr. och bondesonen Karl G. Pått, kassör, samt till öfriga medlämmar handl. Johannes Berg, fru Amanda Schogster och landth. Amanda Pärus. Till sångledare waldes orgelnistelewen B Storgård. Följande möte hålles annandag pingst, då ett större antal medlämmar ämnar ansluta sig till föreningen, berättas det. Wasa Tidning 20.5.1896

Bor i jordkula I en jordkula på gränsen mellan Solf kyrkoby och Munsmo bor en originell personlighet, arbetaren Matts Nygård, känd i bygden såwäl för sin inbundna, något ”konstiga” natur, som för sina owanliga kroppskrafter. Bostadsbrist är icke orsaken till att mannen sökt sin tillflykt i en underjordisk håla, utan ren sparsamhet, som han själf påstår. Kommunen har för Nygårds räkning anskaffat en stuga, men att förmå honom att flytta in i denna, har wisat sig platt omöjligt, det skulle om wintern gå så mycket wed åt i stugan, hwaremot jordkulan kan hållas warm med ringa bränsle. Nere i hålan har Nygård redan tillbragt twå år, där ombesörjer han sin matlagning

o.s.w. Eldningen sker i kamin. En lucka i hålans botten täcker öppningen till en källa, hwarifrån watten erhålles, och kan Nygård således skryta med den owanliga bekwämligheten att hafwa brunn inne i sin bostad. För närwarande är jordkulan så öfwersnöad att den med förhållandet obekante knappast kan ana att han befinner sig wid en människoboning, innan han upptäcker den smala ingången, wid hwilken wanligen en liten wedstapel är uppradad. Norra Posten 17.3.1897

Det österbottniska blodet På krigarestråt begaf en hop Mobackpojkar sig sista lördagskväll till Thölby. Alltid hafva ungdomarna i dessa byar stått i spändt förhållande till hvarandra, och tvisteäpplet har oftast utgjorts af någon älsklig ungmö. För ett par veckor sedan hade en till Thölby på giljarfärd stadd Mobackpojke där blifvit illa medfaren, och för att återupphjälpa sitt anseende kom friaren nu i spetsen för alla sin bys storpojkar beväpnade ända upp till tänderna. Ströfkåren påträffades genast i det fientliga lägret några antagonister, hvilka, då de funno sig underlägsna i antal, drogo sig undan åt en farstu. Moback-borna lägrade sig då på gården, där de upphäfde glädjeskri och hämdrop. Sedan de blifvit otåliga att vänta, affyrades revolverskott och stora stenar kastades igenom farstudörren i motsatta väggen. Först då dagen bräkte och höstkölden började kännas besvärlig, aftågade fridstörarne. Uppträdet, ett exempel på den råhet, som ännu är rådande på en del landsorter, blir denna gång af så mycket sorgligare beskaffenhet, som husbonden redan på aftonen vänligen tillsade bägge parterna att aflägsna sig, emedan värdinnan med ett endast tre och ett halft dygn gammalt barn bodde i rummet midtemot farstun, men svaret blef den omnämda stenkastningen mot rummet i fråga. Tammerfors Nyheter 2.10.1897

Olyckshändelse i Solf med dödlig utgång Då en stenarbetare vid namn Johan Raukko i måndags morse kl. 8-tiden var sysselsatt med stensprängning i närheten af Solf kyrka, hände det sig, att af de två dynamitpatronerna han vid tillfället använde såsom sprängningsmedel endast den ena brann af, medan den andra icke tycktes göra tjänst. För att undersöka förhållandet närmade sig Raukko hålet, där patronen var instucken, men när han väl var framkommen dit, gick skottet af med den påföljd, att hans ansikte blef fullkomligt massakreradt af de kringflygande stenskärvorna. Näsan, ena ögat, ena kindbenet och en hop tänder gingo förlorade. Efter det den olycklige blifvit förbunden på bästa sätt af kommunalläkaren i Malaks, doktor Granfelt, transporterades han till länelasarettet, hvarest han afled. Nya Pressen 14.10.1897

Böter i marknadsgåfwa Det fick sig idag boställsarrendatorn Johan Johansson Ryss från Solf socken af rådstufwurätten härstädes. Han hade nämligen den 9 sistlidne december till handlanden Lindeman försålt ett parti spanmål, hwarwid i twänne kornsäckar i afsikt att wikten af dessa därigenom skulle ökas inblandats småsten. Den anklagade påstod, att han icke blandat kornpartiet med stenar, utan att illwilliga människor kastat in stenarna i detsamma, medan det stod i hans tätt inwid wägen belägna ria. Såsom ofwan antydts, fäldes han emellertid till 30 marks böter för bedrägeri i handel, hwarjämte han ålades med 10 mark ersätta handl. Lindeman för dennes kostnader i målet. Wasa Tidning 26.1.1898

Fingrarna afskurna I torsdags, då bonden August Hellman från Munsmo sysslade med att skära halm, råkade han sticka sin hand för långt in i skärmaskinen och fick alla fingrarna å wänstra handen afskurna helt och hållet. Wasa Posten 28.4.1909 Solfbladet maj 2014 17

Faksimil: Historiska tidningsbibilioteket

Ungdomsförening i Solf


Sulvalaisten mielipiteiden kartoitus KJELL HERBERTS

Sulvan kylätoimikunnan tekemä talouskysely pidettiin keväällä 2014 ja valmistuu alkukesästä. Tutkija Kjell Herberts, joka vastaa analyysista, kertoo mielenkiinnon näyttävän olevan suurta ja sulvalaisten olevan sitoutuneita ja heillä on mielipiteitä koskien Sulvan tulevaisuutta. Monia ideoita ja toivomuksia on esitetty Sulvan saamiseksi vielä kiinnostavammaksi asuinmiljööksi. Kylätoimikunta saa paljon vinkkejä ja haasteita koskien uutta kyläkehityssuunnitelmaa vuosiksi 2015-2025.

”Elävä maaseutu – lähellä kaupunkia!” Lähtötilanteen katsotaan kuitenkin olevan hyvän. Vaikuttaa siltä, että sulvalaiset pääasiallisesti viihtyvät asuinmiljöössään. Erityisesti monet paikkakunnalle muuttaneet, usein lapsiperheet, arvostavat luontoa, palvelutasoa (vaikka tilaa on parannuksillekin) eikä vähiten sosiaalisia aktiviteetteja. Monet puhuvat Sulvahengestä. Sulvalla on, paikkakunnalle muutosta huolimatta, vieläkin elävän maaseudun karakteeri, samalla kun kaupungin tarjonta on käden ulottuvilla. Lyhyt työmatka on yksi syy Sulvalle muuttamiseen. Monet muuttajat, jotka tulevat vähemmän anonyymeilta asuinpaikoilta, ovat huomanneet sulvalaisten tervehtivän toisiaan, vaikka eivät niin hyvin toisiaan tuntisikaan. Se antaa turvallisuuden tunnetta ja luo me-henkeä, mikä alkaa olla harvinaista meidän aikanamme. Monet näkevät Stundarsin Sulvan erityisenä tavaramerkkinä, osa mainitsee myös Söderfjärdenin. Monet suomenkieliset mainitsevat ruotsalaisuuden tunnusmerkkinä Sulvasta. Tässä piilee myös haaste, koska monet suomenkieliset tuntevat itsensä ulkopuo18 Solfbladet maj 2014

lisiksi kulttuuri- ja sosiaalisessa elämässä, koska useimmat aktiviteetit ovat ainoastaan ruotsinkielisiä.

Mitä vanhalle koululle pitäisi tehdä? Yksi konkreettinen kysymys tiedustelussa oli, mitä kunnan tulisi tehdä vanhan koulun kanssa. Kysymys oli avoin, ilman annettuja vaihtoehtoja, joten vastaukset vaihtelevat. Mutta voidaan nähdä kolme yhtävahvaa mielipidettä, kertoo Herberts, katsottuaan 350 saapunutta vastausta. Yksi kolmesta sanoo suoraan: revi! Yksi kolmesta kehoittaa kuntaa kunnostamaan rakennuksen, kun taas yksi kolmesta on sitä mieltä, että homeiset osat voitaisiin

Lähempi selvitys kyselyn vastauksista pidetään 3. kesäkuuta klo 19.30 Sulvan NS-talolla.

purkaa ja muut kunnostaa. Koska kysely oli osoitettu talouksille, esiin tulee, että useissa talouksissa oli erilaisia mielipiteitä asiasta. Ilmeisesti kysymys, joka jakaa ja kiinnostaa sulvalaisia, toteaa Kjell Herberts. Riippumatta purkamisesta tai kunnostamisesta, haluavat useimmat sen sijaan enemmän kunnallista palvelua. Useimmiten mainitaan terveysasema ja kirjasto, lapsiperheet ottavat usein esille paremmat ja suuremmat tilat päiväkodille, aamupäiväkodille ja koululle .Nuorisotiloja toivotaan, kuten myös kahvilaa ja toimintatiloja yrityksille, tilojen muuttaminen tai asuntojen rakentaminen tontille. Riippumatta siitä, mitä ajatellaan tehtävän, on vallalla laaja kärsimättömyys siihen, että mitään ei tehdä. Nykyään puhutaan paljon demokratiaalijäämästä, että kansalaisten on vaikeaa saada äänensä kuuluviin. Tämäntapainen kysely on oiva väline saada kansalaiset kiinnostumaan ja nostamaan esille mielipiteensä kunnallisille ja muille päätöksentekijöille. Päätöksentekijät eivät silloin voi syyttää sitä, etteivät tiedä mitä kansa haluaa, sanoo Herberts.


Kesäkirppis Sulvalla 27.7 Ovatko vaatekaappisi täynnä käytöstä poistettuja vaatteita ja varastot täynnä käyttämättömiä tavaroita? Tai oletko kiinnostunut löytämään kirjoja, lasten vaatteita, leluja, työkaluja tai ehkäpä vanhoja huonekaluja? Osallistu silloin Sulvan pihakirppikseen sunnuntaina 27.7 klo 11-16.30. Från vänster Ann-Mari Stenberg, Ann-Mari Rosengård (matserviceansvarig) och Mona Korpisaari.

Kalapuikot ovat suosittua kouluruokaa SUSANNA VESTLING

Vuoden alussa sai Mustasaaren kouluruokailu julkisuutta, koska Suomen peruskoululaiset ovat saaneet ilmaisen lounaan koulussa vuodesta 1948. Monessa EU-maassa on ilmainen kouluruoka ajankohtainen aihe, mutta ei todellakaan itsestäänselvyys.

Suomen Kansanterveyslaitos julkaisi joitakin vuosia sitten raportin, josta ilmenee, että koululounas on ravintoarvoltaan päivän paras ateria. Jos lisäksi otetaan huomioon, että kouluruoan budjetti on hyvin rajoitettu, 1-2 euroa per annos, ei kouluruoan arvoa voi tarpeeksi tuoda esille. Campbell Soup Finland Oy/IsoMitta järjesti kansallisen kouluruokakilpailun. Mustasaari osallistui kolmihenkisellä joukkueella, johon kuului mm. Ann-Mari Rosengård Sulvan koulusta. Mustasaaren joukkue selvisi finaaliin ruoilla värikäs vihannespata, currylla maustettu kalakeitto ja pekoninen pastapata. – kilpailun, joka järjestettiin toista kertaa, tarkoituksena on antaa kouluruoalle parempi status ja osoittaa, että hyvää ruokaa voi tehdä vähällä rahalla, selittää Rosengård.

Kouluruoka Sulvalla Sulvan koulussa valmistetaan päivittäin 300320 annosta, joista 188 tarjoillaan koulussa.

Loput annokset jaetaan Sulvan päiväkodin eri osastoille. Ruokahuollon vastaavat Ann-Mari Rosengård ja Ann-Mari Stenberg keittävät ruoan ja Mona Korpisaari auttaa tarjoilussa ja tiskaamisessa. Pyydän Rosengårdia ja Stenbergiä kertomaan hieman kouluruoasta ja mainitsemaan, löytyykö jokin tyypillinen kouluruoka tai suosikkiruokalajeja. Molemmat kertovat, että ruoka on paljon samanlaista kuin ennen, lisäksi on tullut joitakin uusia ruokia, kuten esim. tortilla. Nykyään on ruokalistalla vähän enemmän riisiä ja pastaa. – jos oppilaat itse saisivat päättää, niin silloin listalla olisi kalapuikkoja, vastaa Rosengård. Lapset pitävät myös puurosta ja perunamuusista jauhelihan kanssa ja spagetista jauhelihakastikkeella. Joitakin ruokalajeja ei enää saa tarjoilla koulukeittiössä, kuten sisälmykset. Tämä tarkoittaa sitä, että lapset eivät enää saa verileipää eivätkä maksapihvejä. Sitävastoin tarjoillaan kasvisruokaa 1-2 kertaa kuuden viikon aikana. Stenberg, joka on työskennellyt Sulvan koulukeittiössä vuodesta 1987 lähtien, kertoo, että muuton uuteen kouluun myötä he saivat suuremmat ja hienommat tilat, mutta että heillä on vähemmän kontakteja lasten kanssa. Aikaisemmin he tarjoilivat ruoan lapsille, mutta nyt lapset tarjoilevat itse itselleen. Sekä Rosengård että Stenberg ovat sitä mieltä, että Sulvan koululaiset syövät hyvin ja jättävät vähän ruokaa lautaselle. He uskovat, että monikaan lapsi ei syö valmistettua ruokaa illalla kotona, koska vanhemmat syövät töissä ja lapset koulussa. Tämä tekee kouluruoasta sitäkin tärkeämpää.

Viime kesänä kylätoimikunta järjesti pihakirppiksen TallbackanHimisbackan alueella. Palaute oli myönteistä, jonka vuoksi pihakirppis järjestetään tänäkin kesänä. Kylätoimikunta toivoo vieläkin enemmän myyjiä ja kävijöitä. Jos olet kiinnostunut osallistumaan kirppismyyntiin Tallbackan-Himisbackan alueella (Björngärdan, Brännvägen, Himisbackvägen, Hägnvägen, Markroken, Näsvägen, Näsåkersvägen, Präståkern, Skinnarsvägen, Solfvägen 147-188 ja Östermaren), ilmoita osallistumisesi: Susanna Vestling, susanna.vestling@ gmail.com, viimeistään 4.7.2014. Mainitse ilmoituksessasi nimesi, osoitteesi ja puhelinnumerosi. Mikäli et asu tällä alueella, mutta haluat kuitenkin osallistua, niin löytyy muutamia paikkoja, mihin voit tuoda pöydän. Mainitse tästä ilmoituksessasi. Keskittämällä tapahtuma rajattuun alueeseen, voivat kirppisvierailijat helpommin liikkua jalan tai pyörällä. Paikoitus tapahtuu Sulvan NS-talolla. Kartta kaikista myyntipisteistä on saatavilla muutamaa päivää ennen tilaisuutta osoitteessa www.solf.fi. Jos vähemmän kuin kymmenen ilmoittaa kiinnostuksensa, niin silloin pihakirppistä ei järjestetä.

Solfbladet maj 2014 19


IK Itella Posten Ab

VÄLKOMMEN till Himistået 23 & vår mysiga gårdsbutik med pärlor, inredning, presenter m.m. CHRISTINAS SHOP Öppet: ti 17–19, lö 11–15 040-5208 722

Solf blomsterhandel Sulvan kukkakauppa 344 0633

Solfvägen 213

• Fina vårblommor samt binderier • Bra urval av krukor och kort m.m. Öppet: Må–Fr 9.00–17.00 Lö 9.00–13.00

1 juli–15 augusti Må–Lö 9.00–13.00

Salong Adam & Eva

Solf LantbruksCenter LANTBRUKETS SPECIALAFFÄR

Det mesta för jordbruket och hemträdgården från vårt lager

Itella Green

Siv-Britt Vestling Tel. 344 0028, 050 527 2765

Katarina Blomster Tel. 050 330 7934

Lördagsstängt i maj, juni, juli, augusti och september! Tel. 344 0240, Barkamovägen 3, 65450 SOLF

Allt inom branschen hörande maskiner och annan utrustning

Morsdagsbuffé

på Fredrikas kl. 12–16

Öppet: Måndag-Fredag 7.30-17.00 Lördag 9.00-12.00

Strandvägen 1290

Nybyggen, renoveringar, golvgjutningar mm.

Gräsklippare, motor66100 Malax sågar, byggmaterial mm.

Tfn 320 8400

www.lokaltapiola.fi

Adress / Osoite Solfvägen 106 65450 SOLF Tel. / Puh. 050 384 4300 Guy Westerlund guy.westerlund@stg.fi Tomas Smedman tomas.smedman@stg.fi

Verifine BOKFÖRING

Öppet alla dagar 23.6–15.8 kl. 11–16 Kom och träffa ”byssboan” anno 1903! - Guidningar kl. 12 och 15 - Husdjur på museiområdet - Barnkalas 2.7 - Hantverkardagar 6.7 och 3.8 - Gros butik och café

Tel. (06) 344 2200 www.stundars.fi

Solf Service

erifine Vfine

BOKFÖR

ING

fi m . i m l

lh . fo o m h l n noa

hr nr.ag a g r w . . gw w w w w w Linda 050 597 0834

7 0834 050 Linda

597 0834

foa ä in lifsoäa

o /in foa insfää ä inmefor / li lisä n i

w r me

0500 Peter

77 6624

Peter 050

Peter 0500 77 6624

UFFE´S TAXI 0500 128 374

✆ 344 0022, 050-69 022

Försäljning, service och reservdelar!

Myrvägen 25, SOLF

20 Solfbladet maj 2014

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • tel. 318 2950, 0500-364 688 • www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

Profile for Solfbladet

Solfbladet 1/2014  

Solfbladet 1/2014  

Advertisement