Issuu

JOHANNA SCHWEITZ

Epost: johanna.schweitz@gmail.com

Telefon: +46 73 789 11 65

1 2 5

KAFFE-SCENERIET (2018) Kulturbyggnad med rörlig funktion

FREIBAD KOLONNADE (2022) Träkolonnad vid pool i Tyskland Genomförtprojekt

FABRIKSHALLARNA (2020) Transformation av Yllefabrik Kandidatarbete

PROBIOSIS (2021) Tävling, Affordable Housing Förslagetblev“shortlisted”

DELAT PÅ TAKET

Bakgrund

Bostäder i storstäder har blivit en svårtillgänglig lyxvara. Bostadsbyggen där sker ofta på bekostnad av tillgängliga grönytor, vilket bromsar ner arbetet för en hållbar stad. Länsstyrelsen skriver i sin bostadsrapport från 2021 att det råder kraftig brist på bostäder med rimlig hyra. Som bostadsmarknaden ser ut idag, med vinstdrivande byggbolag tillsammans med dyr mark, går problemet enligt rapporten inte att lösa utan förändring.

En alternativ bostadsmarknad utifrån byggemenskap

Detta examensarbete söker efter ett alternativt sätt att bo, där de boende tar kontroll över sin boendesituation. Utgångspunkten är att hitta en annan plats att bygga på än det traditionella, att öka mängden tillgängliga grönytor och att inte involvera byggbolag. En

bostadsmarknad utifrån byggemenskap på platta tak i Stockholms innerstad tar form: Delat På Taket

Ett urbant och ett småskaligt perspektiv

Examensarbetet består av två delar. Med inspiration från Rotterdams program för sina platta tak undersöksoch kartläggs platta tak i Stockholm. Det resulterar i en katalog, som blir ett verktyg och hjälpmedel för bostadsmarknaden. I ett mindre perspektiv undersöks det delade boendet och avslutas i bostäder på ett valt platt tak.

Syfte

Min förhoppning är att ge upphov till tankar och diskussion för hur framtidens bostadsmarknad kan se ut och väcka funderingar kring hur delat ett delat boende kan vara.

Delat på taket: 10 steg

1. Bli medlem

Mot en avgift blir man medlem i DelatPåTaket. Avgifterna finansierar utredningarna i punkt 5 och 6.

2. Hitta dina blivande grannar

Medlemmar får tillgång till ett forum där de kan hitta andra som vill bo på ett liknande sätt

3. Hitta ett tak

Med hjälp av katalogen, beskriven på nästa sida, hittar den blivande byggemenskapen sitt tak.

4. Vad vill fastigheten ha?

Byggemenskapen och fastigheten den kommer stå på inleder en relation, där byggemenskapen får vara på taket mot att den ger något tillbaka till fastigheten.

5. Utred fastighetens hållfasthet

En kritisk punkt för varje projekt är om byggnaden klarar av laster från en påbyggnad. En förstärkning av fastigheten kan bli kostsam.

6. Utred kostnader för att tillgängliggöra taket

Finns hiss och trapphus eller måste det läggas till? Vad blir kostnader för el- och rördragning? Om det är lönsamt att bygga på valt tak ”paxas” taket i katalogen.

7. Bilda byggemenskapen

De blivande grannarna grundar sin byggemenskap. Den drivs som en förening som i sin tur kommer att äga bostäderna.

8. Ta ett subventionerat lån

Byggemenskapen får ta ett förmånligt lån tack fördelarna som bostäderna ger till staden. Projekten berör brist på grönytor och bostadsbrist.

9. Rita bostäderna

Delat På Taket jobbar med en arkitekt som följer varje projekt. Bostäderna ritas tillsammans med de boende utifrån en inventering av takets visuella kopplingar.

10. Nu byggs det När bostäderna står färdiga uppdateras katalogen med bilder och ritningar. Projektet får ett namn.

Flytta in

Totalt 704 platta tak har identifierats. Av dessa väljs knappt hundra ut och får en plats i katalogen.

Katalogen finns både i fysiska exemplar och digitalt.

Katalogen

Katalogen blir en växande informationsbank och ett verktyg för

Delat På Taket. Hundra platta tak är dokumenterade i katalogen och medlemmarna kan fylla på med mer information och material.

Här delas idéer, ritningar, tillvägagångssätt, tips och erfarenheter med varandra.

Genom att själv uppleva olika platta tak kunde jag ta fram en strategi för hur ett tak upplevs bäst. Bild från taket till parkeringsgaraget vid DN-skrapan.

Inventering av visuella kopplingar i fyra steg

Att påminnas om att man befinner sig på ett tak är utgångspunkten för varje tak, och ett verktyg i fyra inventeringssteg har tagits fram. Alla bostäder i Delat På Taket utgår från dessa under gestaltningsskedet. Varje tak får ett privat område med bostäder och ett område till fastigheten som även är öppet för allmänheten.

1. Tempot på taket

Finns idag en lugnare respektive stökigare del? Lugn sida passar bäst som bostadsområde, stökig för offentlig del.

2. Utkiksplatser

Hitta takets bästa utsikter. Siktlinjer längsmed- och tvärsöver taket förstärker känslan av att vara på ett tak.

3. Kroppsposition

Var vill man passera, stanna kvar, titta upp, titta ner eller titta ut? Varje utkiksplats en kroppsposition: ligga ner, sitta, stå eller gå.

4. Spången

För att ytterligare uppmana till specifik förflyttning leder spångar en runt på taket mellan utsiktspunkterna längs siktlinjerna.

Norra Stationsgatan SKÅLEN 24

Rålambsvägen

CAMPUS KONRADSBERG

FOLKSAMHUSET

MIMER 7

Vanadisvägen

KVARTERET GRÄSET

VANADISGÅRDEN

TIDNINGSHUSEN, GARAGET

HÄRDEN

LANTMÄNNEN, KV. FRISTADEN

DELAT PÅ TIDNINGSHUSET

Vid Marieberg ligger Tidningshusens

parkeringsgarage. Taket kan bära bilarnas laster och går att nå från trapphuset. Det blir Delat På Taket’s första bostadstak.

Ett ännu mer delat boende

Att använda eller låta bli att använda dörren och väggen tänjer på gränserna för det delade hemmet. Genom att förflytta sig mellan två rum i en S-rörelse kan siktlinjer mellan två rum brytas.

En bruten siktlinje blir en ny typ av dörr.

Två väggar var

Varje hushåll får två väggar var som genom att byta vinkel och riktning skapar olika grader av privata och delade rum.

Garagetaket består av två halvplan med 1,4 meters höjdskillnad. Detta ger de lägre halvplanets hushåll sovloft med en takhöjd på minst 1,4 meter.

Genom att variera sinusplåt, korrugerad plast eller bara takets egna struktur får byggemenskapens tak olika grader av transparens - ett lapptäcke av ljus och mörker.

Hushållen

Baserat på vilken energinivå personerna upplever att de har kopplat till aktiviteterna de prioriterar sätts hushållen ihop.

Fika Fika

Hänga Hänga

Spelkväll Spelkväll

Meka med cykeln

Yoga/träna

Laga mat/baka Laga mat/baka Läsa & bokbyte Äta Äta

Hushållet: Kompisarna Andreas, Mert, Cassandra och Sara.

Energinivå: Mellanlugn, stökig

Hänga

Se en film/serie

Hushållet: Nadine, Robert och paret Lucia och Trine.

Energinivå: mellanlugn, stökigt

Rita & måla

Hänga Fika

Sy Spelkväll

Leka/spela spel

Laga mat/baka Laga mat/baka

Hushållet: Lars, Berit och Stein & Lisa.

Energinivå: lugn, stökig

Hushållet: Familjen Nygård.

Energinivå: Stökigt, mellanlugnt

Jobba vid skrivbord

Laga mat/baka

Hushållet: Greger, Maj, och paret Susanne & Tim.

Energinivå: lugn, mellanlugn

Hos familjen Nygård gör man sig i ordning för att gå till skola och jobb.

Susanne jobbar vid stora bordet. Lars kommer förbi för att få jobbsällskap.

Andreas mekar med sina cyklar. Lucia jobbar i verkstan innan det är dags för grillning vid 19.

Berit och hennes barnbarn ser en film. Nadine och några fler ansluter.

Grillning i sommarköket. Stein kommer med nyskördade grönsaker.

har

Sociala utmaningar

En bostad utan dörrar innebär att man för det mesta hör varandra, vilket kommer med sociala utmaningar. I hushåll där personerna inte känner varandra väl eller har olika rutiner är sannolikheten stor att man sätter upp dörrar. När någons livssituation ändras kanske inte denna typ av boende längre passar. Då kan en byggemenskap på ett annat tak passa bra.

Familjen

picknick i det andra uterummet.

flyttar in för att äta ost och spela spel.

Sektion B-B. Skjutdörrar mellan hushållen kan öppnas upp för nya rumsanvändningar. Här öppnas två hushåll mot varandra för ett födelsedagskalas.

Sektion C-C. Två hushåll har öppnats upp för ett tillfälligt storkök.

Två gavlar blir ryggen åt ett nytt torg och ger platsen en stark siluett. Här skymtas kvarterets innergård med kommunikationsspångar och växtlighet. Den ena fasaden förses med en skärm som visar film, konstverk eller information.

KV. BANGÅRDEN

I Tullholmsviken i Karlstad låg förut Tullholmssågen, ett sågverk som var verksamt fram till 1928. 2021 anordnades en markanvisningstävling där, och vi tog fram ett förslag på ett kvarter som fokuserar på social hållbarhet och gemenskap. Gestaltningen grundar sig i en tillbakablick i platsens historia med tegel och trä som relaterar till den gamla industribyggnaden och dess verksamhet.

Kvarteret består av tre huskroppar med olika karaktär och riktningar. Invändiga kommunikationsstråk lyfts ut ur byggnaden och sker istället längs innergårdens fasader. Det bidrar till ett levande kvarter med många mötesplatser och rörelse åt alla håll, synligt för förbipasserande.

Entréplan. Tack vare utvändiga trapphus och kommunikation kan lägenheterna vara genomgående med ljusinsläpp från två väderstreck. I entréplan finns stora cykelrum och kommers blandat med mindre lägenheter.

Kvarterets huvudentré.

På taken finns odling och lekplatser med utsikt in mot staden och ut mot Klarälven. Sadeltaket förses med solceller i bästa väderstreck. Kvarteret certifieras enligt Miljöbyggnad Silver.

FÖRSKOLAN LYKTAN

Västerbro är ett industriområde i Lund från 60-talet som planeras till att bli en ny stadsdel. I den norra delen, intill Qvantenborgsparken, får Förskolan Lyktan sin plats. Det ger verksamheten närhet till grönyta och bra kommunikationsmöjligheter med cykel, buss och till fots.

Ett rikt naturligt ljusinsläpp står i fokus då dagsljus stödjer kreativitet och inlärningsförmåga. Det resulterar i förskolans karaktäriserande taklandskap, vars former kan ses som en förlängning av Qvantenborgsparkens böljande landskap. I byggnadens kärna finns ett atrium. Det blir en mötesplats mellan avdelningarna och ett lek- och läranderum utomhus där barnen tydligt kan följa årstidernas gång.

Verksamheten har en kreativ inriktning med ateljéer för konst- och vattenprojekt. Dessa rum delas med kvällskurser för att minska antal timmar som byggnaden står oanvänd. Byggnaden är ett passivhus och får en miljöklassificering enligt Miljöbyggnad 3.0.

Ateljéerna vetter mot norr för ett mjukare ljus. Fönster är placerade på olika höjder som ger utsikt till både stora och små.

Rummens olika färger ökar orienterbarheten inomhus.

Naturlig ventilation genom fönster på lämplig höjd.

Mekanisk ventilation kompletterar den naturliga ventilationen.

Alla rum får ljus från minst två håll.

För optimalt ljusinsläpp och minskade solvärmelaster har fönster olika storlek beroende på väderstreck.

Stomme av KL-trä och isolering av cellulosafibrer.

Konstruktionsdelar med låga U-värden, t.ex. spektralglas i fönstren.

1. Vindfång 2. Kapprum 3. WC 4. RWC 5. Torkrum

6. Torg

7. Småförvaring

8. Allrum

9. WC/skötrum

10. Vilrum

11. Ateljé

12. Förråd

13. Dusch

14. Personalentré

15. Personalrum

16. Passage för leveranser

17. Installationsrum

18. Atrium

19. Rutschkanor

20. Gungor

21. Sandlåda

22. Utesovplatser

23. Qvantenborgsparken

KAFFE-SCENERIET

Bakgrund

Mitt i centrala Lund ligger Hemgården, ett kulturhus för föreningar och ungdomar. Här intill ligger en gård som idag fungerar som parkering. Entrésituationen hit är otydlig och det är svårt att förstå vad som är privat och offentligt. Som förbipasserande är det lätt att missa Hemgårdens existens.

Café, scen och galleri

Med en ny byggnad, vars program

Arbetsgrupp

Schweitz, Ida Wengholt

relaterar till omgivande verksamheter, kan gården få en annan funktion med tydliga ingångar. Resultatet blev Kaffe-Sceneriet, som varierar mellan café, scen och galleri beroende på årstid och tillfälle.

Fasaden mot söder går att öppna upp för att förlänga huvudrummet ut till gården. Genom att låta taket sticka ut en bit över trottoaren väcker det nyfikenhet hos förbipasserande. Skissmodell

Fasad mot sydost. Byggnadens fasader har olika riktningar med intentionen att de ska upplevas som olika framsidor.

1. Kaffe-Sceneriet. 2. Lundaböcker. 3. Hemgården. 4. Lunds Stadsteater. 5. Stortorget. 6. Rådhuset. 7. Lunds Domkyrka. 8. Domkyrkoplatsen. 9. Domkyrkoforum.

Den smala passagen mellan Kaffe-Sceneriet och Lundaböcker leder besökarna mot gården.

Källarplan. Här finns toaletter och plats för förvaring.

Kolonnaden blir områdets nya entré och leder besökarna från gatan in mot poolen. Den är inte bara en passage utan ett avlångt rum för aktiviteter. Här spelar man pingis, äter sin matsäck eller tar skydd från solen. Kiosken integreras med kolonnaden och får en ny plats utanför poolområdet för att göra den tillgänglig även för förbipasserande.

FREIBAD KOLONNADE

I kursen Freibad Kolonnade ritade och byggde studenterna en träkolonnad i anslutning till en utomhuspool. Vi delades in i tre grupper som jobbade med varsitt förslag, där min grupps valdes ut för realisering. Vi jobbade tillsammans med hela processen från idé till ekonomi och bygglov. Slutligen byggde vi allt på plats i Rippershausen under två veckor i juli.

Till kolonnaden byggde vi ett sommarkök av överblivna träbitar ochtillverkadeterrazzobänkskivorav återbrukatmaterialfrånskolområdet. I universitetets träverkstad och betongverkstad prefabricerade vi alla delar. Sammanfogningen av träet är inspirerat av Rietvelds stol Red And Blue.

Kolonnadens entré. På lyktstolpen framför fäste vi bokstäver i metall.

PROBIOSIS

Bakgrund

Buildner, tidigare Bee Breeders, anordnar årligen idétävlingen Affordable Housing Challenge. Detta år baserades den i Berlin. Hyrorna i Berlin har stigit snabbt samtidigt som lönerna nästan är kvar på samma nivå. Staden efterfrågar ett stort antal bostäder med lägre hyressättning på kort tid.

Vårt förslag

Vår idé bygger på Snabba Hus-principen att använda ”väntande tomter”, d.v.s. tomter med planerade byggprojekt som ännu inte startat.

ProBiosis-bostäderna är temporära med kommers i markplan som genererar pengar till bostäder på fler andra väntande tomter.

En grundmodul kombineras på olika sätt för att ge olika storlekar på lägenheterna. Varje lägenhet når minst ett delat utrymme. Kommunikation inom byggnaden sker genom kommunikationsmoduler som även fungerar som gemensamhetsutrymmen. Förslaget ger flexibla bostäder som går att anpassa efter behov och hushåll.

Johanna Schweitz, Amanda Lagerqvist,Amir Ebrahimian & Carlota De Haan

Självbärande isolerad stålmodul: 3,6x7,2x3m.

När tomten ska användas till annat flyttas modulerna till en ny tomt.

Väggar och golv för butiker, caféer verksamheter adderas på grundstrukturen.

Dessa prefabriceras i fabriker nära Berlin.

Sedan transporteras de till tomten.

Varje tomt fylls med en 6m hög grundstruktur av stål som byggs på plats.

Modulerna staplas sedan ovanpå stålstrukturen.

ProBiosisbyggnaderna är hybridbyggnader med publika rum, bostäder och parker.

Modulerna kombineras på olika sätt för att skapa olika bostadstyper och rum.

Slutligen adderas balkongmoduler och kommunikationsmoduler.

Modulerna kan öppnas upp mot varandra för att skapa större lägenheter.

Bostäderna kan byggas som utfyllnad mellan två byggnader eller som en fristående byggnad.

MetzerStraße

Inspirerande för Fabrikshallarnas program har varit Alma Löv Museum of

FABRIKSHALLARNA

Bakgrund

Yllefabriken i Marieholm är en nedlagd textilfabrik.

I kandidatstudion Tid och Rum var uppgiften att genom transformation ge en av fabriksbyggnaderna en ny funktion.

Konsthall & saluhall

Huvudbyggnaden får nytt liv genom att transformeras till en konsthall med ateljéer och samspelar med en saluhall i markplan. Konsthallen visar temporära utställningar med utomstående konstnärer och ateljékonstnärerna. Här får både etablerade och oetablerade konstnärer ställa ut.

Medverkande

Schweitz När Sjätte terminen

Unexp. Art, Vandalorum och Giardini della Biennale.

Johanna

Vad

Textilfabrik transformerad till konsthall och saluhall

Var Marieholm

Transformationen

För att koppla områdets huvudgata till innergården öppnas en passage upp tvärsigenom byggnaden. Det rivna teglet återbrukas som markbeläggning och de nya väggarna får en trästomme. Genomgående i gestaltningen används gallerdurk och streckmetall, som med sin vävliknande struktur blickar tillbaka i textilfabrikens anda.

För att släppa in ljus och skapa rum med olika rymd öppnas bjälklaget upp på vissa ställen. Den bärande strukturen förblir intakt.