Issuu on Google+

DIGITAL KONTAKT Om hur undervisning via datorer kan ge en grund att st책 p책


Nedrustning ...

Modersmål handlar i grunden om att ge barn en sådan grund i sitt modersmål att de kan tillgodose sig andra språk senare i livet. Vikten av att äga ett språk framgår än tydligare i olika studier.

Undersökningen syftar till att lyfta fram hur olika samhällsaktörer resonerar kring teknik kopplat till pedagogik i skolan. Uppgiften blev att lyfta på skynket och titta på maskineriet bakom för att ge er en möjlighet att få mer kännedom om den stora pågående process som tillhör skolväsendets reformering, Åven om inblicken blir snäv såtillvida att den initialt handlar om distansundervisning inom mådersmål så är både processen och aktörerna likartade när det kommer till påverkan till de skollagar och förordningar som kommer att göra sig gällande för skolans verksamhetsutövande.


eller uppstart?! Jag heter Johanna Öberg och håller i skrivande stund på med den avslutande uppsatsen inom kursen ”IKT och lärande B”.

Tidigare har jag arbetat som lärare, arbetslagsledre och IKTsamordnare i en F-9 skola. Just nu är jag även delaktig i ett projekt där modersmålsundervis- ning på distans ska testas i en kommun. När möjligheten att delta i detta projekt kom känndes det spännande men även mycket nytt att sätta sig in i. Ju mer jag läste mig in på gällande lagar och förordningar och försökte sätta mig in liggande lagförslag så väcktes fassinationen över Vem tycker vad och varför?

Digitala redskap är idag nästa synonymt med vardag för de flesta av oss och även i nya läroplanen ges tydliga direktiv om högre krav på digitala kunskaper och färdigheter.

Jag ville i denna uppsats titta på hur undervisning kan tänkas utvecklas om man ser till de styrandes visioner, med fördjupning mig inom föreslag riktade mot modersmålsundervisning. Delsvis för att jag fick möjlighet att studera denna verksamhet lite närmare samt för att jag som lärare i naturvetenskapliga ämnen inte är insatt i ämnet modersmål eller dess tidigare utveckling. Nyttigt att se på skolverksamhet med nya ögon . Trots studie av mindre format ger det ändå viss inblick i vilka samhällsaktörer som tycker till och vad de tycker till om. Studien gav upphov till fler funderingar än vad den gav svar på.


Delar blir till en helhet Texterna till denna undersökning kommer att kretsa kring de förslag och responser som uppkommit från utbildningsdepartementet och de olika remissinstanserna. Remissvaren har hittats via nätet huvudsakligen genom sökorden "Distansundervisning för elever bosatta i Sverige (U2010/ 5616/G). Ett fåtal instanser har jag mailat och efterfrågat remisssvar för att försäkra mig om att deras svar inte missats. Dessa instanser har varit sådana som ex.Sveriges Elevråd, Ungdomsstyrelsen och Sveriges Elevers Central-organisation som har elever i centrum, och i samtliga fall har inget svar skickats in. Jag har valt att lyfta ut och presentera de delar av remissvaren där motivering till avslag eller förslag på ändring finns. Detta leder till att materialet blir mer överskådligt och ett tydligare mönster kan ses. De olika instanserna som svarat omfattar myndigheter, fackförbund och intresseorganisationer. Det ligger redan nu ett nytt förslag från utbildningsdepartementet men eftersom detta inte har gått igenom hela beslutskedjan så valde jag att fortsätta med det tidigare förslaget. Vilka olika steg som ingår i lagstiftningskedjan finns beskrivet på nästa sida.


Lagstiftningskedjan innehåller i korthet följande steg:

1.Regeringen tillsätter en utredning och utfärdar ett Kommittédirektiv. 2.Utredningen presenterar sina förslag i ett betänkande. 3. Regeringen skickar betänkand-et på remiss. De samlade synpunkter ligger sedan till grund för regeringens förslag till riksdagen. 4. Riksdagens utskott lämnar förslag till beslut baserat på regeringens förslag. 5. Riksdag och regering fattar beslut. Riksdagen utfärdar lagar och regeringen utfärdar förordningar. 6. På regeringens uppdrag utfärdar myndigheterna tillämpningsföreskrifter och rekommendationer till lagar och förordningar. 7. Domstolar dömer och praxis utvecklas. 8. Experter inom myndigheter, fristående förslag och andra organisationer följer upp och utvärderar hur reglerna i vårt samhälle


Skolinspektionen: ”Skolinspektionen tillstyrker förslaget som ett sätt att öka möjligheten för fler elever att få studera modersmål, få studiehandledning på modersmål samt få ett ökat utbud av moderna språk.” Lärarförbundet: ”Modern teknik till trots är det svårt att helt kompensera de möjligheter som undervisning i form av fysiska träffar ger.” ”Distansundervisningens fördel är att elevernas valmöjlighet och tillgång till språkundervisningen ökar, men Lärarförbundet anser att denna undervisningsform ändå ska vara ett alternativ när ingen annan lösning finns. Det får inte vara en åtgärd för att spara pengar med konsekvensen att elevers lärande missgynnas.” Lärarnas riksförbund: ”Lärarnas riksförbund anser att problematiken kring tillgången på behöriga lärare i modersmål och minoritesspråk bör utredas för att tillgodose skolundervisning av hög kvalité för elever med rätt till detta.” Sveriges kommuner och landsting: ”SKL ställer sig starkt avvisande till att man går in och reglerar arbetsgivarförhållandena för den enskilda läraren. Det bör vara upp till varje kommun och fristående skola att själv avgöra om man vill köpa tjänsten från annan huvudman eller om man själv anställer någon på annan ort.” ”SKL ställer sig avvisande till att begränsa en metod till ett fåtal ämnen. Skolverket har i sina utredningar kommit fram till att kvalitativ utbildning kan bedrivas på distans. Detta är också något vi ser ute i många kommuner. Det finns därför inga skäl att ange ett begränsat antal ämnen utan distansundervisning som form bör tillåtas för samtliga skolämnen.”

Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset (STR-T): ”STR-T instämmer i promemorians förslag att distansläraren ska vara lämplig att bedriv undervisning och att denna i så stor utsträckning som möjligt har den utbildning som krä för att vara behörig att bedriva undervisning.”

Det man generellt kan u tas upp är om lärare må vilken påverkan detta fö ekonomi i stort samt i v under samma premisser

På nästa uppslag redovisas s


Handisam - Myndighet för handikappspolitisk samordning: ”De föreslagna grundläggande förutsättningarna för distansundervisning riskerar emellertid att bli alltför snäva. Om synnerliga skäl föreligger bör distansundervisningen även i andra ämnen än språk få förekomma. För elever som på grund av medicinsk eller psykosocial problematik inte kan delta i den vanliga undervisningen ska särskilt stöd kunna ges även fortsättningsvis i andra ämnen än språk i form av distansundervisning under begränsad tid.” Utbildningsförvaltningen, Stockholms stad – Gymnasieavdelningen ”Enligt förvaltningens tolkning innebär detta att man inom en huvudman med sina egna lärare, kan använda arbetsformer av distansundervisningskaraktär även utanför de ramar som promemorian föreslår. Det är enligt förvaltningens mening viktigt att denna möjlighet finns för att utvecklingen av alternativa arbetsformer med interaktiva medier inte ska avstanna. Friskolornas riksförbund: ”Vi kan inte se att det finns skäl att begränsa möjligheterna till distansundervisning till att avse endast entrependad hos annan skolhuvudman.” Specialpedagogiska skolmyndigheten: ”Att göra detta förslaget möjligt i språkundervisning som en del av skolans undervisning ser vi som en intressant metodutveckling som öppnar upp för fler elever att nå målen i skolan.” ”Skolans många sätt att bedriva undervisning på kompletteras med distansundervisning vilket ökar skolors flexibilitet att möta enskilda elevers behov och önskemål.” ”Vidare bör förslaget ekonomiskt också utökas med videotelefoner mellan elever som ingår i undervisningsgruppen så att eleverna kan kommunicera med varandra mellan lektioner.” Gäller för teckenspråk. ”Distansundervisning kan på ett intressant sätt komplettera och göra det möjligt för fler elever att oftare kunna praktisera sina kunskaper.”

va ävs

u tl ä s a a v o v a n s tå e n d e c i ta t ä r a tt d e t s o m åste och bör vara anställd av en skola, örslag kan ge på lärares anställningar och vilken omfattning andra ämnen bör ingå err.

svaren mer kategoriskt.


Ser du helheten?

Analys

Alla de statliga instanserna ger förslaget positiva svar Skolinspektionen, Handisam och Specialpedagogiska skolmyndigheten. De instanser som representerar lärare vill att man ska satsa på lokalt anställda lärare och som sista utväg använda sig av centraliserade resurser – Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet.

De flesta av arbetsgivarnas instanser vill hellre att man ska få använda vem man vill för att lösa entreprenadverksamheten istället för att endast gå till skolhuvudman. Detta gäller för Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting. Utbildningsförvaltningen i Stockholms Stad är mycket positiv till förslaget och pekar även ut kryphål i formuleringarna för att få ett vattentätare regelverk. Två instanser tar upp ekonomiska aspekter i form av att mer medel behöver satsas, och att distansundersundervisning inte får användas i syfte att undvika att anställa lokala pedagoger - Specialpedagogiska skolmyndigheten och Lärarförbundet. Två instanser påpekar att området IKT är viktigt för framtiden och framtida lärande – Specialpedagogiska skolmyndigheten och Utbildningsförvaltningen i stockholms stad.

Flera av instanserna påpekar att distansundervisning inte endast bör inrikta sig mot språk utan att det borde anpassas till alla ämnen.


Flera instanser har svårt att hålla sig till frågan utan gör egna utsvävningar som reflekterar deras enskilda lobbyverksamhet. Detta kan medföra att deras svar inte tas på allvar eller att deras åsikter ignoreras pga relevans. Till exempel; Handisam (ger förslag om att distansundervisning inte bara ska vara i modersmål utan i alla ämnen vid behov), Friskolornas Riskförbund (vill inte vara beroende av andra skolhuvudmän för enteprenader), Lärarnas Riksförbund (vill anställa fler lärare lokalt istället för att använda centraliserade resurser).

Att statliga instanser ger statliga förslag positiv feedback kan spegla hur samhället i stort är uppbyggt. Om man tittar på det tre grupperingarna som är gjorda (statliga, lärare och arbetsgivare) så finns stor samsyn inom de olika grupperingarna.

Slutsats


Vad bygger vi utbildningen av?

Min första reflektion efter att ha arbetat med underlaget var att det var relativt litet. Av de 66 st tillfrågade instanserna var det 9 st som hade svarat och delgett sina åsikter. Ett fåtal remissinstanser utöver dessa 9 st svarade och meddelade att de valt att inte framföra någon åsikt i frågan. Detta beror på att dessa är myndigheter under regeringen och därmed skyldiga att svara på remissen även om de inte har några synpunkter. Om myndigheten inte har några synpunkter, räcker det att svaret ger besked om detta. För andra remissinstanser innebär remissen en inbjudan att lämna synpunkter.

Bitar faller på plats eller bara faller? Efter att ha satt mig in i ärendet mer började jag bli lite fundersam över innehållet i remissvaren sett överlag. Varför är det inte fler än, med god vilja, två instanser som tar upp att IT-verktyg och att IKT kan verka positivt för just lärande. Detta får mig att komma tillbaka till den initiala reflektionen – varför är det inte fler av de utvalda i just denna frågeställning från utbildningsdepartementet som är engargerarde? Som vill vara med och göra sin röst hörd? Eller bara tycker något?

Frågeställningen berör ändå i det stora vilken slags undervisning som ska bedrivas i svenska skolor. Även om remissen handlar om distansundervisning, till stora delar inriktat på modersmålsundervisning, så står förslaget ändå för att visst nytänk med digitala hjälpmedel där pedagogen är fysiskt skild från eleven. En dörr står öppen mot nya tekniska lösningar i samspel med didaktik. Här måste jag ändå påpeka att ordet nya använd med hänsyn till skolvärlden – företag har i åratal använt sig av telefon- och videokonferanser. Kan det vara så att demokratins kugghjul snurrar för långsamt och för trögt? Viss tröghet måste finnas för att säkerställa att oppositionens och allmännhetens åsikter ska få möjlighet att komma i beaktning. Men det kanske är öppenheten jag vill åt, eller insynen i processen eller kanske till och med intresset.


Subjekt för utbildning – barn och unga

Vart är tankarna från elevernas representanter – Barnombudsmannen, Undomsstyrelsen, Sveriges elevråd och Sveriges elevers centralorganisation. Frågor om barn och ungdomars säkerhet, intressen, utveckling och inlärning borde vara av intresse för dessa organisationer och viljan att påverka borde finnas, anser jag. Hos mig väcks frågan om det är rätt instanser som är utvalda att vara remissinstaser. Eller, bjud in så många som möjligt.

Men jag saknar representanter med forskning som plattform och representanter som har relevant erfarenhet att tillgå. Mest givande vore instanser med båda dessa kriterier – erfarenhet av metoder som grundar sig på forskning. Ute på nätet skjuder det av aktivitet, diskussionsforum där människor från olika delar av samhället samverkar utifrån deras gemensamma intresse av skolutveckling. Frågor stöts och blöts, tips delas och bra underlag i olika frågeställningar efterfrågas.


Ansvar utan delaktighet

Att ett barn får med sig ett starkt språk är ett viktigt verktyg för att utvecklas. 70% av de olika remissinstanser som är ombedda att hjälpa till i denna frågeställning väljer att avstå. Är denna studie en uppvisning i svenskt kulturarv av att tiga och samtycka? Vart finns åsikterna med de pedagogiska perspektiven på att lära sig behärska ett språk via en dator, till största delen där en elev som möter en utbildare? Vad är det som gör att när vi kommer till de som elever som behöver stöttning i det mest grundläggande och som är en del av den egna identiteten dvs. språket, så är det få av samhällsaktörerna som vill engagera sig och ta diskussionen. J u r i d i s k r ä tt - j a , m o r a l i s kt. . . ?

/ Johanna Öberg


Remissinstanser:

Barnombudsmannen Myndigheten för handikappolitisk samordning Statens skolverk Starens skolinspektion Specialpedagogiska skolmyndigheten Sameskolstyrelsen Skolväsendets överklagandenämnd Umeå universitet Sametinget Regelrådet (N 2008:5) Ungdomsstyrelsen Arvika kommun Eda kommun Emmaboda kommun Flens kommun Gagnefs kommun Gotlands kommun Gävle kommun Halls bergs kommun Haninge kommun Haparanda kommun Härjedalens kommun Höganäs kommun Jokkmokks kommun Kalix kommun Katrineholms kommun Kiruna kommun Malmö kommun Markaryds kommun Mölndals kommun Orus ts kommun Oxelösunds kommun Ragunda kommun Stockholms kommun Svedala kommun Tor sby kommun Torsås kommun Värmdö kommun Västerås kommun Älmhults kommun Örnsköldsviks kommun Östhammars kommun

Övertorneå kommun Uppsala läns landsting jönköpings läns landsting Jämtlands läns landsting Västerbottens läns landsting Örebro läns landsting Friskolornas riksförbund John Bauergymnasiet Sveriges Kommuner och Landsting Sveriges skolledarförbund Lärarförbundet Lärarnas riksförbund Sveriges finska lärarförbund (Ruotsin suomalainen opettajaliitto) Sveriges Elevråd SVEA Sveriges Elevers Centralorganisation Handikapporganisation ernas samarbetsorgan Lika Unika Federationen mänskliga rättigheter för personer med funktions-nedsättning Dyslexiförbundet FMLS Hörselskadades Riksförbund Synskadades Riksförbund Judiska centralrådet Sverigefinländarnas delegation Svenska Tornedalingarnas Riksförbund Romskt kulturcentrum



Digital kontakt