Issuu on Google+

LOG GBO K

JOHANNA ÖBERG

IKT och MEDIA C


INLEDNING Det första som slog mig var den kompakta ron i klassrummet. När jag försökte hitta delarna till den uppkomna känslan så kunde jag urskilja trygghet, respekt och lugn före stormen. Jag hade kommit till en grupp som vara van att arbeta tillsammans och kommit ganska långt in i en positiv grupprocess. Allt skedde i en lugnt takt, fast med en stark känsla av lugnet före stormen. Redan första lektionstillfället märkte jag att den lektionskultur jag kom ifrån, med snabba kast, mycket information och nya tekniska inslag inte var här och att man inte som student snabbt skulle svara utan alla kom till tals och man väntade med att gå vidare till dess att alla kommit till tals. Jag hade kommit till en ny kultur och för mina vänner beskrev jag det som om jag hamnat utomlands och att det nu lite av en sport att förstå de oskrivna reglerna. Ännu mer spännande blev det när det blev ganska klart att IKT-delarn lyste med sin frånvaro, lärare hade power point presentationer som hette "Projektarbete för Bild och media C" och de inslag som fanns hade redan gjort på IKT A-kursen. Så lite gungigt, men jag bestämmde mig att detta var en utmaning och hade som mål att få ner mig från en orkan till en frisk fläkt i denna nya situation och lära mig så mycket som möjligt. Så i denna loggbok presenterar jag den egna processen kring att skapa en dokumentärfilm enligt anvisningar. Jag har valt att dela upp textmassan efter de olika aktivitet för att få tag på mina egna tankar kring de olika delmomenten. Texten har jag till viss del skrivit i imperfekt för att få till en löpande text. Jag misstänker starkt att det ligger en "arbetsskada" i botten på detta beslut. Som verksam lärare har jag, och många med mig, inte funnit tiden att sitta ner och reflektera skriftligt. Men reflektera gör man, konstant, men ganska snart blir man riktigt duktig på att reflektera medan man är på språng. samt att reflektera i grupp. Jag märkte att jag tog med detta sätt att reflektera även in i denna delkurs. Reflektionerna skrev ner i form av stödord, och många av funderingarna hanterades i samspråk med kurskamrater.


INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 . INLEDNING 2. PROVFILM 2.1 Planering 2.2 Inspelning 2.3 Redigering 2.4 Återkoppling 3. DOKUMENTÄRFILM 3.1 Planering 3.2 Målgrupp 3.3 Budskap 3.4 Ansvarsområden 3.5 Intervju 3.6 Filminspelning 3.7 Redigering 3.8 Dramaturgi 3.9 Musik 3.1 0 Övergångar 3.11 Bildkvalite 4.

ÖVRIGT - andra puzzelbitar till skapandet av helhetsbilden

4.1 Filmanalys med aktantmodell 5.

REFLEKTERANDE AVSLUTNING KÄLLFÖRTECKNING


PROVFILM

Planering

Gruppindelningen bestod av de som satt nära bildade en grupp och i min blev samarbetspartnerna Helena och Benjamin. Benjamin tog initiativet snabbt och föreslog att vi till nästa tillfälle skulle ta med oss utarbetade idéer och om nödvändigt även rekvisita till 30 sekunders filmen. Vi återsågs och valde delar från våra olika förslag och vävde ihop till en helhet så att projektet blev innehållsrikt men tillräkligt tydligt för att kuna relativit enkelt kunna genomföras inom de givna 30 sek (Fagerholm s.52).

Reflektionen efteråt handlade om vad roligt det är när ett samarbete fungerar, när alla medlemmar kan ge och ta. Eftersom jag var förberedd och väl insatt i mitt eget filmförslag så "ägde" jag dessa tankar så pass att det inte var ett problem att ta till mig andras idéer och hitta kompromisser.

Inspelning Vid inspelningstillfället märktes det att några av gruppmedlemmarna hade arbetat med filmning innan då både filmvinklar, tidsåtgång och parallellhistorier avhandlades. Viktigt var att alla var delaktig i vad som nu skulle spelas in och att tillfälle gavs att samtliga fick testa på att filma.Den relativt enkla historien där A går mot B och när de rundar ett hörn krockar de ansåg för enkel och en parallell

handling skapades samt en liten knorr på slutet.

Jag tar ofta rollen som problemlösare och ha ordning på "det runt omkring", och ser till att saker flyter på och att målet nås. Ganska naturligt blev rollfördelningen att gruppen bestod av en skådespelare, en regissör och en scripta. Till en annan gång hade jag nog gärna tagit tid efter inspelningen och frågat vad de olika personerna tänkte på när de utförde sin "roll" så naturligt och bra så att jag själv tillslut kan utöka min egen rollgalleri med flera roller som känns naturliga.

Redigering Redigeringen började med en snabb genomgång om vad man kunde inom redigeringsprogramvaran iMovie och hur man såg på sin egen inlärning inom digitala verktyg. En hade mycket erfarenhet, en hade erfarenhet av liknande programvara och en upplevde sig själv som novis. Eftersom den kloka filmaren hade skaffat mycket material, trots att scriptan helst hade velat ha ett bildmanus att följa för att ha översikt, handlade redigeringsprocessen mycket om att få ner mängden råmaterial på ca 20 min till de angivna 30 sekunderna. Produkten blev inte riktigt som vi tänkt oss,dåvarande musikval och de många klipp som behövdes för att få till historien gav filmen ett högt tempo hela tiden (Fagerholm s.9,21 ). Diskussionerna handlade om vad som var viktigt för tittaren och oss som konstnärer och hur berättandet kunde gå framåt utan att behöva "kill all our darlings".

För mig som har en bakgrund i naturvetenskapen så har mina tidigare uppfattningar om filmberättande hamnat i att de liknas lite vid en uppsats. Det handlar lite om att ta mottagaren i handen (Gripserud kommunikationsmodell) , leda dem tydligt och bestämt för att få fram ett budskap. Det var intressant att sitta i diskussioner där det konstnärliga var lika viktigt som att vår vision av den visade filmen kommer fram. Det som jag tyckte var väsentligt , informativa scener, fick jämkas mot effektfulla eller estetiskt tilltalande scener. Min vy vidgades.


Denna bild skulle jag nog använda som intresseväckare inför provfilmen "30 sek". Dels är det inte helt lätt att se vart den slutar, dels ingår en trappa i många av senerna så jag tycker att det passar in på vår produktion. Sen tycker jag det

Återkoppling Lektionssalen gjordes om till en liten biosalong med rader av stolar, stor projektorduk och Staffan som satte stämningen genom att berätta om de stora biosalongerna med tusen sittplatser. Intressant att få se kursarnas alster, och hur de löst uppgiften. Uppgiften handlade om att visa att vi kunde följ den dramaturfiska upplägget och i denna korta provfilmning specifikt få fram en höjdpunkt. Av de andra studenterna fick vi kritiken att de tyckte att våran höjdpunkt inte riktigt var tydlig. Vi hade kanske låtit våran lust styra produktionen, vi jobbade mer med planteringar för att tittarna skulle tro att det skulle hända något hemskt för att sedan sluta i ett antiklimax. Precis som Fagerholm påpekar i "Filma bättre" (s. 1 4) så måste man för att skapa en dramatisk effekt låta planteringarna återkomma ofta. Detta tog mycket av den tid som vi skulle hålla oss innan, så vi byggde mer upp en film som var uppbyggd av inledning, planteringar av en kommande möte, komplikationer och sedan det förväntade mötet. Helt enkelt ett annat slags upplägg som vi valt. Tyckte kanske inte medstudenterna såg riktigt det vi hade åstakommit utan mer påpekade att vi inte visade upp det de förväntade sig.


o

RAMANUS


..

DOKUMENTARFI LM Planering Till min stora glädje så valde vår grupp att stanna kvar som arbetsgrupp även till kommande projekt. Projektet innebar att skapa en dokumentärfilm på 5 min. Efter provfilmningen på 30 sekunder kändes 5 minuter som svindlande långa. Eftersom vi var samma medlemmar i gruppen så tyckte jag att det kändes ganska lätt att ge sig i kast med den nya uppgiften. Generellt upplevde jag det mer som en fortsättning i fördjupningen av att skapa berättelse imed filmen som verktyg än starten på något helt nytt.

I skolvärlden är det ganska vanligt att i grupparbeten frekvent byta elevsammansättningar. Det var ganska nyttigt för mig att som student reflektera hur skönt jag tyckte att det kändes att få fortsätta en skapelseprocess med en redan etablerad grupp. Som pedagog byter man ofta gruppsammansättningar för att alla ska lära sig att samarbeta med alla och för att man av erfarenhet har lärt sig att ungdomar kan ha lite stormiga relationer till varandra ibland, vänner idag kan vara fiender imorgon. Men jag ska nog ta mig i min yrkesutövning fundera över längden på olika gruppsammansättningar.

Innehall Ganska snart utkristaliserades att vi i gruppen hade två olika, genomförbara förslag att jobba med. Efter att ha tänkt tillsammans om möjliga upplägg på den färdiga produkten så kom vi fram till en plan A och en plan B. Då första planen innebar att vi behövde intervjua en person som utövade en inte helt allmänt accepterad aktivitet så jobbade vi parallellt med båda förslagen. Tanken var att om plan A skulle falla igenom så hade vi inte förlorat så mycket tid utan då kunnat gå över till plan B. Efter en hel del mail och några telefonsamtal hade vi säkrat ett intervjuobjekt så pass att vi bestämde oss för att helt focusera på plan A, dvs. en dokumentärfilm om Dumpster Diving. Dumpster diving är ett fenomen där människor hämtar varor ur affärers kontainrar. Första tiden användes till research för att få kunskap om fenomenet (Fagerholm s.9). Vi var till stora delar överrens om scenerna som dokumentärfilmen skulle byggas upp av, och målgruppen men med budskapet var det svårare. Skulle filmen vara en informativ film, en film som uppmanade till handling eller "undercover"-story? Ett synopsis skapades för att få ner tankarna på papper kring projektet och presentera för handledaren (Fagerholm s.53). Se bilaga Ganska snart skrevs även ett råmanus där olika deadlines och beskrivning av vad som skulle göras när fanns med 8fagerholm s.52-53)

Vad roligt och lära sigom något nyt!t Tänk vilken lyx här skulle man få chansen att lära sig nytt och ta en massa veckor och få möjlighet att få gör en film om det. Är väldigt glad att alla vi alla tre är nyfikna människor, det gör arbetet mycket lättare. Även om vi är lika så så sätt, har vi med oss olika erfarenheter, och det var häftigt att en av oss hade kontaktater med människor inom denna livsstil som möjliggjorde för oss att komma nära i vårt portätterande av fenomenet.


Filminspelning BIOGASANLÄGGNING Filminspelningen gjordes i flera omgångar. Det första vi filmade var på biogasanläggningen i Uppsala. Jag hade ett flertal gånger varit i kontakt med personalen här samt diverse ansvarig för att förklara filmens syfte för att få tillstånd att filma. Till slut vara alla inblandade informerade om vilka vi var och vad vi ville filma. Ändå var det ren tur visade det sig att vi fick möjlighet att filma när eftermiddagens enda sopbilar kom för att lasta av. Men en liten springtur fick oss bara att komma i stämning inför aktionsfilmandet. Alla passade på att testa att filma och med oss hem fick vi bra bildmaterial.

I NTERVJU Det andra vi spelade in var intervjun i biblioteket med dumpster divaren. Informanten "Lisa" hade ändrat sig sedan vi haft telefonkontakt och "hon" ville längre inte bidra med sitt ansikte eller naturliga röst. Efter lite funderande och kreativt tänkande så genomförde vi intervjun med löftet om att i efterproduktionen göra "hennes" röst och ansikte oingenkännligt. Problem som uppstod var ljudupptagningen då den externa microfonen inte fungerade vilket gjorde att stora krav ställdes på den omgivande miljön som intervjun gjordes i. Ett närbeläget bibliotek fick stå till tjänst. Informantet gick även med på en andra

intervju om vi skulle få problem med ljudet.

Efter det kom en hel del miljöbilder, följt av när vi filmade en dumpster divare "in action ". Efter dessa kunde vi börja redigera en del och bildmaterialet behövdes kompliteras med scener från en restaurang och nån till miljöbilder. Alla var inte med vid alla filminspelningar pga. sjukdom eller lång pendling men alla medlemmar höll sig insatta och fick möjlighet att komma med åsikter och idéer.

Dumpser diving Kändes spännande och lite av filmen, och filmningens höjdpunkt. Vi möttes upp och gick till i förväg vald plats.En hel del övning behövdes för att undertecknad skulle hålla sig till 1 80 graders regel som går ut på att man som filmare måste hålla sig inom 1 80 grader för att tittaren ska ha möjlighet att orientera sig och kunna följa med i handlingen. Viktigt att förtydliga att vi inte bröt mot några lagar under inspelningen.

Med ett leende och visat intresse kommer man långt. Så även på en biogasanlägning. De öppnade upp luckor som brukar vara stängda, och några av filmens bästa sekvenser kunde filmas. Personligen hade jag svårt att tänka ut miljöbilder till filmen. De finns ju med i alla reportage och dokumentärer så de finns i mitt vardagliga liv men ovanan av att dela upp


Redigering Redigeringen var svårast att få någon tidsuppfattning om innan eftersom flera av oss inte varit med om något liknade projekt. Den av oss som hade mest erfarenhet menar att det är en process som inte kan tidbestämmas i förväg. När vi redigerade tog en av oss ett större ansvar att hålla i den röda tråden när det kom till uppbyggnaden av filmens olika delar. Dock fick alls medlemmar i gruppen tycka till och lämna förslag.

Det svåra med redigering var att jobba utan att riktigt veta hur slutresultatet skulle bli det som var skönt var att vi kunde återupprepa den procedur vi gjorde i provfilmingen. D.v.s. klippa ner den 30 min långa filmmaterialet till ett grovmaterial på ca 6-7 min. Ju mer vi behövde klippa bort märkte vi att vi inte hade riktigt samma tankar om budskapet med filmen. Att det skulle handal om resursslöseri var vi överens om, men detaljer kring hur vi skulle skildra olika fenomen skiljde sig lite. Denna process kom att vara mycket tidskrävande (Fagerholm s.1 3). Dramaturgi När tiden för projektets avslut började närma sig märktes det att en av oss hade mer erfarenhet av att arbeta med film. En parallell historia kunde skapas av det film material vi redan hade och historien fick då ett till djup. För att tittarna skulle kunna följa med genom hela historien så hade vi tänkt att använda en speakerröst. Men efter en del tester så enades vi om att de åsikter som kom fram under intervjuerna var tillräckligt tydliga för att få fram budskapet. Istället ville vi låta vissa bilder i samspel med musik förstärka och förtydliga berättelsen. På så sätt kunde vi få en dramaturgisk struktur i berättelsen. Här belönade sig slitet med att ha samlat på oss mycket miljöbilder. Övergångar När vi jobbade med dokumentären så fanns tanken om att få skarp svarta igenom alla bildsekvenser för att få just känslan av en dokumentärfiln och realitet. Detta betydde att vi fick justera de olika sekvensen så att en enhetlig upplevelse uppnåddes. Musik valde vi för att förstärka och förtydliga budskap i scener och som sammanhängande klister genom dokumentärfilmen. Få musikinslag användes, och de fick ligga på längre sunder för att inte få till en känsla av musikvideo (Andersson s.26-27). Bildkvalite Finns alltid saker att förbättra med alla produktioner, så även här. nån enstaka inzooming hade lite skakning i sig och "ljussättningen" var inte helt optimal i scenerna med aktivisten som dumpsterdivade. Vi kunde bidra med mycket tid för att nå så bra resultat som möjligt men förutom tid behövs även pengar för att få till det sista för att ge inslaget autentisk känsla rakt igenom (Fagerholm s.55-57).


REFLEKTERANDE AVSLUTNING Inte med så mycket från lektionerna i denna loggbok, lite över min nivå och det blev mera learning by doping. Skriver loggbok i dåtid för att det sätt som passade mig var att skriva loggboken i nedstolpade begrepp och kärnord och när dessa skulle skivas ihop till löpande text blev det naturligt att använda greppet av att beskriva vad som har hänt. Nog förstår jag i efterhand att vårt grupp arbete inte uppfattades så harmonisk av alla i gruppen. Att en av oss kände sig mer kvalitesansvarig än de andra hänge jag med på, men inte kanske att det även innebar att vara prodoktionsansvarig. Det är som så ofta, svårt med kommunikation. Det denna kurs har gjort är att öppna upp ögonen för filmens olika slags tekniker, intentioner och möjligheter. Det jag även tar med mig är hur viktig det är att deltagarna kan programmen ordentlig så att tid kan läggas mer på skapandeprocessen och slutresultatet än på att försöka klura ut hur verktygen fungerar. Som lärare kan jag se vilka oerhörda möjligheter filmskapande och filmprodukter kan ha när det kommer till att öva samarbete och ge goda förebilder. Men även när det kommer till möjlighet för elever att visa upp egna kunskaper så som möjligheten att skapa en film för att lösa en uppgift istället för att göra en mer traditionell redovisning. Finns många elever där blyghet eller rent av skräck hindrar dem från att visa upp sin fulla potential. Så, vad behöver jag för att kunna genomföra en förändring och få till mer film i undervisningen för olika ändamål? Jag har redan lust och till viss del även redsakpen iform av kamera och redigeringsprogram, om än i billigare varianter för vidare filmskapande. Nu handlar det om att öva och öva, och göra det så pass ofta att jag "äger" hantverket och kan känna mig trygg som lärare och börja se nya användningsområden för filmproducerande. Mer film och filmskapande i pedagogiska situationer för ökad inlärning och måluppfyllelse!


KÄLLFÖRTECKNING Anderson, Lars Gustav; Hedling, Erik. Filmanalys: en introduktion. Lund: Studentlitteratur, 1 999 Fagerholm, Erik. Filma bättre: handbok för journalister, informatörer, lärare, reklamare och konstnärer. 1 . uppl. Malmö:Liber, 2006


Aktantmodellen applicerat på filmen "Super size me" Jag har valt att applicera aktantmodellen på filmen Super size me. Dels tycker jag filmen använder ett spännande grepp, dels är det en film jag själv använt i undervisningen inom NO när vi gått igenom kroppens ämnesomsättning. Som jag ser det blir både avsändaren och subjektet filmens huvudperson Morgan eftersom han även har finansierat filmen. Målet är, om än lite dold bakom "Undrar vad som händer om..", att upplysa allmänheten om att stora intag av snabbmat påverkar kroppen negativt. Den negativa påverkan syns i det yttre men kan även mätas upp när det kommer till förändringar in uti kroppen så som blodtryck mm. Han pekar även på att det finns stora ekonomiska vinster för företag, och att det i deras intresse ligger just ekonomisk vinning, inte allmänhetens välmående. Detta illustrerar Morgan genom att förutom att äta alla mål mat i en månad på McDonalds, utan även alltid säga ja på frågan om han vill ha extra stor portion när kassapersonalen frågar. I början såg jag både den övervakande läkaren och flickvännen som hjälpare, men tänker mig nu att både flickvännen och det granskade företaget är motarbetare. Företaget vill inte stå till svars och flickvännen är mer mån om Morgans hälsa än om hans projekt. Min textanalys omgjord till en schematisk bild över aktantmodellen.

Kommunikationsaxeln

Morgan

Hur påverkar snabbmat vår hälsa

Allmänheten

Avsändare

Objekt

Mottagare

Projektaxeln Konfliktaxeln

Läkare

Morgan

Flickvän

Flickvän Hjälpare

McDonalds

Subjekt

Motståndare


FILMAFFISCHEN


Titel: DUMPSTER DIVING Programvara: PHOTOSHOP Programform: DOKUMENTAR L채ngd: 5 min 24 sek M책lgrupp: UNGDOMAR Lanseringsdatum: 1 4 MARS Bakgrundsbild att utg책 ifr책n:


Bilaga 1 . Dumpster diving - Dokumentärfilm Filmen handlar om människor som letar mat i containrar där matvarubutiker dagligen kastar sina överblivna produkter. Varje år slängs stora mängder mat i Sverige. Vi människor tycks inte längre lita på vårt luktsinne när det gäller att avgöra vad som är ätbart eller inte, utan vi förlitar oss istället på den information som framgår på etiketter. Varje dag slänger matbutiker produkter för att bästföredatumet har gått ut, för att förpackningar är defekta, eller för att skapa plats i butikshyllorna för fräschare produkter. För vissa människor har det blivit en levnadsstil att ge sig ner i butikernas containrar i jakt på de matprodukter som faktiskt går att konsumera. Dumpster diving faller inom en lagstiftningsmässig gråzon, dvs. att fenomenet i ett flertal fall inte anses vara brottsligt, samtidigt som individer i vissa fall riskerar att straffas för sina handlingar. Vad som är rätt och fel i frågan om dumpster diving, tycks i mångt och mycket vara upp till var och en att avgöra. Filmen är tänkt att ge röst åt både butikspersonal och personer som hänger sig åt den här typen av aktivitet.


Bilaga 2 DOKUMENTÄR OM ”DUMPSTER DIVING”. Johanna Öberg Benjamin Best Helena Ekroth Tidsplan/Vilka steg måste tas v.4 Research om fenomenet ”dumpster diving” och gällande lagstiftning. Gränsdragning kring intervjuer, gällande oss själva och intervjuade personer. Finna personer som ställer upp på intervju. Prata med Hovgården och boka besök samt intervju- och filmtillåtelse. v.5 Planering av intervjuer- frågor, upplägg mm. Förfrågan om intervju med Ica fre. den 3e feb. Förfrågan om intervju med dumpstraren någon gång under v.6. v.6 Filma miljöbilder. Intervju med dumpstraren. v.7 Besöka soptipp eller återvinningscentral. Klippning v.8 Klippning Tillägg av filmmaterial - vad saknas? v.9 Ev. Filmning av tilläggsmaterial v.1 0 Färdigställande Musik? v.11 Redovisning av film Miljöer Utomhus filmas containrar med människor som utövar dumpster diving. Miljön i och kring matvarubutiker filmas. Intervjuer i dagsljus och lämpligt utvald miljö.


Hur gå tillväga Intervju med utövare. Intervju med affärsinnehavare. Aktiviteten ”dumpster diving” dokumenteras. Dokumentärupplägg Parallellhandling mellan intervjuer/action. Ljudsnuttar från intervjuer spelas upp medan miljöbilder/filmklipp visas. Dokumentärinnehåll Lyfta fram fenomenet ”dumpster diving”. Belysa en människogrupps sätt att hitta spänning, agera miljömedvetet och kritisera samhällets överflöd. Dokumentärslutsats, latent Ge tittaren en tankeställare. Tvinga tittarna att ta ställning. Fällor att undvika Filmning vid fönster på grund av överexponering och krock mellan inomhus- och utomhusljus. Alltför mörka bilder. Alltför många och långa intervjuer. För långt avstånd med mikrofonen vid intervjuer.


Loggbok inom IKT och Media C