Page 1

den urbana drรถmmen om skogen

Nr 1/2015


REDAKTION JOEL ERIKSSON Chefredaktör

FRIDA LUNDMARK Bildchef

EMILIA HALLING Chefredaktör

ELEONOR BROMAN Assisterande bildchef

SIMON SCHAGERSTRÖM Assisterande chefredaktör

JOANNA BARTLEY Reporter och krönikör

MARKUS JACOBSSON Assisterande chefredaktör

JOACIM F KAIBERGER Reporter och krönikör

JENNIFER JOHANSSON Webbredaktör

ELIN KARDELL Reporter

JOAKIM WENNERSTEN Webbredaktör

KARIN HANGASMAA SELÅKER Reporter

HENRIK NORMAN Assisterande webbredaktör

JOHANNA BODIN Reporter

LENA ÅSBERG Layoutansvarig

JONAS PETTERSSON Reporter

JOHN ANDERSSON Layoutansvarig

ERIK ELIASSON Ansvarig utgivare

KONTAKT Mail: magasinetbjork@gmail.com • Facebook: Magasinet Björk • Twitter: magasinetbjork • Instagram: magasinetbjork

VÄLKOMMEN TILL BJÖRK Vi är ett nytt magasin med fokus på natur, design och livsstil för den som trivs i stan men inte räds det vilda. Björk speglar den urbana människans möte med naturen. Vi gör sköna reportage och låter det visuella ta plats. Vi finns för den som längtar ut.


ledare

Skogslängtan Vi ser hjorten, hjorten ser inte oss. Kamerahanteringen är nu satt på sitt yttersta prov. Hitta fokus, hitta fokus. Nej, den såg oss. Den ståtligaste möjliga synen studsar ut ur linsens öga. Ett djur i sin naturliga hemvist vill inte ställa upp. Vi har inte djurens tillstånd att filma. Efter ett sådant misslyckande blir den där frukosten tvådelad. Vi är där för att filma djur, men gång på gång misslyckas vi. Klockan har hunnit bli 08.00 och vi kapitulerar. Hur trött eller besviken du än är blir lugnet lättare att hitta med en kopp på en soldränkt bergknalle. För mig har skogen alltid varit just det. Ett ställe där jag både känner mig hemma och helt borta. I total kontroll och utan grepp. Men mest känner jag mig hemma. Skogen är den plats som för mig alltid frambringar samma känsla. En känsla att jag är där jag borde vara. Människor söker sig till skogen. Ofta i olika utsträckning. Vissa vill bo där, vissa vill komma på besök. Varje individs relation till skogen är unik. Den går inte att bara kopiera från någon annan. Vad som är lika för oss människor är att vi söker något. Och i det sökandet kan vi få intryck och idéer från andra.

Att skapa ett magasin från grunden innebär att varje individ som jobbar med det lär sig en massa nytt om ett ämne. Jag har fått en inblick i den panik som en skogsbrand kan utsätta en djurägare för, hur naturromantik och samhällskritik kan vara samma sak, hur jakten efter skatten eller minsta antalet kast kan få människor att helt släppa den yttre världen. Det är bara en bråkdel av allt jag har lärt mig under skapandet av det här numret. Alla i redaktionen har helt säkert lärt känna skogen på ett nytt sätt. Att lära sig nya saker genom andras upplevelser är ett av människans bästa fortbildningsmedel. Oavsett vad du väljer att läsa, se eller lyssna, kommer du få lära dig genom andra människors upplevelser. I Magasinet Björk hoppas redaktionen kunna ge en bild av hur skogen lockar en varierad skara människor. Samtidigt vill vi ge inspiration för framtida möten med det som klär mer än halva den svenska landytan.

JOEL ERIKSSON, CHEFREDAKTÖR


innehåll

BJÖRK

06 Recension: Björkchampagne 07 Design & inredning 08 Min natur: Hans Beistorp 09 Björksav som huskur?

UTFLYKT

12 Ensam på leden

25 Utomhusträning oavsett väder

32 Fotoreportage: Botaniska

21 Sveriges bästa vandringar

26 På skattjakt i skogen

40 Fågelskådning – inte bara

22 Frisbeegolf – vägen ut i naturen

30 Lägerplatsen

24 Urskogen – hotad eller ej?

31 Vem äger skräpet?

44 Recept: Nässlor

för äldre


innehåll

VERKLIGHET

52 Skogen som verklighetsflykt

85 Det blommar i askan

89 Porträtt: Minns du den stad

60 Mår vi bra av att vara i skogen?

88 Uppsving för skogen

98 Krönika: Farväl min skog

62 Fotoreportage: Skogsrelationer 74 Ett danskt paradis

KULTUR

102 Den komplexa kreativiteten 105 Musik som flyr civilisationen 108 Recension: Böcker, musik & film 111 Krönika: Att vara trendig för evigt

SIDA


konsument

RECENSION

Sav Sparkling Den här mousserande drycken är gjord på ren björksav, som tappas i Jämtland och ligger på sin jästfällning i två år innan den släpps för försäljning. Mannen bakom drycken är Peter Mosten på Björksavsprodukter i Åre AB. Drycken finns som beställningsvara hos Systembolaget. Till utseendet har drycken en lätt gulaktig färg. Vid första anblick finns det ingeting som säger att det här bubblet är gjort på björk. Inte heller doften avslöjar den speciella ingrediensen. Den karaktäriseras av en svag, syrlig citrusdoft med en antydan till bitterhet. När det kommer till smaken är den syrlig och fruktig, men har samtidigt en aningen rökig karaktär som första smak. Det finns en bra balans mellan dessa två komponenter och den är varken för söt eller för bitter. Som i en andravåg kommer en sträv och torr känsla, man blir lite törstig av att dricka den. Eftersmaken gör att drycken står ut lite extra, med en jäsig, nötig och brödig smak. Ungefär som att man dricker något som egentligen borde ätas. Den lite lättare syrligare känslan övergår med andra ord snabbt till en fylligare och jordigare smak. Det är en väldigt speciell smak som fastnar både på tungan och på minnet. ELIN KARDELL


konsument

Design

VERA NOVIS

Vera Novis är ett småländskt formsamarbete mellan Sara Rudenstam (Formbruket) och Hillevi Magnell (Smålands Skinnmanufuktur). Tillsammans har de skapat en kollektion med möbler och inredningsdetaljer i ask och svenskt naturgarvat läder. Duon fick stor uppmärksamhet under årets Formex-mässa. Hur började samarbetet?

Foto: Joel Dittmer

För ganska precis ett år sedan flyttade vi in i en studio på Tändsticksområdet i Jönköping. Vi började spåna på ett gemensamt projekt. Vänner, formgivare och entreprenörer och med olika kunskaper inom trä, textil och läder. Vad skulle vi kunna skapa tillsammans? Vi satte oss ner med papper och penna och började skissa på former, stil, känsla och vad det vi skapade skulle stå för. Vi kände ganska snabbt att våra material gifte sig bra och lyfte varandra.

Kan ni beskriva kollektionen Vera Novis? Vi har inspirerats mycket av 50- och 60-talet, men gjort det till nutidens möbler. Vera Novis har mjuka och moderna former, men den klassiska känslan är bevarad. Kollektionen innehåller åtta delar, inredningsdetaljer och möbler. Gamla klassiker som satsbord och dagbädd och nya godingar som trapets och romerska ringar. Möbler som ska hålla länge både ur kvalitetssynpunkt och stil. Alla produkter tillverkas i Småland.

Hur ser framtiden ut för er? Vi skissar på nya produktidéer och kommer att utöka vår kollektion. Vi håller också tummarna för att få vara med på en mässa utanför Sverige senare i år.

NAMN Sara Rudenstam

NAMN Hillevi Magnell

ORT Huskvarna

ORT Jönköping

FLER KREATÖRER

A4 POSTER POLYBOTRIS SUMPTUOSA GEMA – LILJEBERGS 195 SEK

ARMBAND BJÖRK SILVER – JOHANNAN 2495 SEK

KUDDFODRAL BJÖRKALM – NOOMI SPANGE 595 SEK

Göran Liljeberg är en fotokonstnär med en passion för makrofotografi av små insekter. Han fotograferar och printar allt i sin egen studio. Bilderna har använts som illustrationer i faktaböcker, men har nu blivit populära även i inredning. Hans mål är att visa naturen med skärpa, färg och detaljer. Läs mer och se produkter: liljebergs.nu

Johanna Nilsson skapar smycken med norrländsk design som produceras enligt thailändsk hantverkstradition. I kollektionen Björk finns halsband, örhängen, armband och ringar i silver och mässing. Kollektionen är tillägnad Johannas hemstad tillika björkarnas stad: Umeå. Läs mer och se produkter: johanna-n.com

Noomi Spange är en svensk textildesigner och illustratör. Hon hämtar främst inspiration från naturen, gärna abstrakta ytor. Mönstret Björkalm föreställer lavarna som täcker björkar och almars stammar. Kuddarna trycks digitalt på linnetyg och produceras i Västra Götaland. Läs mer och se produkter: nordicdesigncollective.se

07


min natur

Min natur Hur kommer det sig att du äger skog? Det var lite av en slump, det är nämligen skogen bredvid mitt föräldrahem i Lindome och mamma klagade på att det var träd i vägen för hennes kvällssol. Hon tog då kontakt med markägaren och han kom förbi när jag var där. Markägaren var 85 år och var inte sugen på att jobba i skogen mer. Han sa att han kan lösa det, men frågade om vi inte ville köpa skogen av honom istället. Så då gick jag ihop med mina tre syskon och så köpte vi den lilla skogsbit han hade. Sedan fick vi lite feeling och köpte en bit till, så nu har vi 12,5 hektar skog.

Vad ska ni göra med den? Ja, till att börja med har mamma fått sin kvällsol nu. Annars har vi mycket björk nu till exempel, det kan man använda och sälja som ved om man vill. Men vårt syfte när vi köpte från början var att vi vill kunna stycka av den i framtiden och sälja tomter. Men vi inser att det är en process som kommer ta jättelång tid. Nu är det att hålla i ordning som är viktigt. Jag ser det som en långsiktig investering. Eftersom skogen ligger i ett bostadsområde fungerar den mest som en trevlig plats.

Har du fått reaktioner på att du äger skog? Ah, folk gillar det verkar det som. Det är mycket intressantare att man är skogsägare än lastbilschaufför

Hur är din relation till naturen? När jag var liten så byggde vi kojor och grejer. Jag har lekt i skogen kan man väl sammanfatta det som. I dag blir det inte så mycket, men jag är i skogen varje gång jag är hos mina föräldrar.

HANS BEISTORP Hans Beistorp, 29, bor i Lunden i Göteborg. Jobbar som lastbilschaufför. Uppvuxen i Lindome, vass på musikintrotävlingar och älskar Blåvitt. Men en sak sticker ut, han har sedan september 2013 ägt ett skogsområde större än Liseberg.

08


Attjo – björksav Det rinner, kliar och huvudet känns tungt. Det är pollen i luften. Det finns en massa husmorsknep för att bli kvitt med allergin. Ett av knepen är att dricka björksav. Funkar det eller är det traditionell allergimedicin som gäller? Nya produkter i mejerihyllorna och bland kosmetikaprodukterna. Björkchampagne, björkpesto och fil smaksatt med björksav. När träden börjar slå ut, så börjar olika naturliga huskurer mot pollenallergi också att cirkulera runt på nätet. En av dessa kurer är saven som sägs kunna mildra pollenallergi, förkylningar och andra sjukdomar. Björksav användes redan på 1700-talet, då den gavs till både människor och djur. Man trodde att saven skulle hjälpa mot förkylning, lunginflammation och njursten. Drycken har nu återigen fått ett uppsving. Monica Arvidsson, allergolog vid Sahlgrenska, tror inte att björksaven kan användas i det syftet. Hon tycker att tanken om björksav är god, men hon menar att det inte är så enkelt, eftersom att mag- och tarmkanalen inte är det effektivaste vägen för att bli kvitt symptomen. – I det här fallet bygger det sannolikt på tanken att vid allergi tillföra det man är överkänslig mot för att öka toleransen. Huskurer får naturligtvis spridning eftersom vi människor söker efter sådant som vi hoppas få hjälp av när vi har problem. ren. Monica Arvidsson menar att den effekt vissa känner av efter att ha provat björksav troligen beror på en placebo effekt. – Om det hade varit enormt effektivt borde dock de flesta björkallergiker ha använt det och så är inte fallet. Vi på Allergologen får massa remisser varje dag. Hade ”huskurer” fungerat så hade vi varit arbetslösa.

Förr gavs drycken till både människor och djur. Saven ser ut som kristallklart som vatten och har en svag söt smak. Den fås genom att björken suger upp vatten ur grunden när tjälen försvinner ur marken på våren. Trädet omvandlar vätskan till sav som sedan går att tappa. Under ungefär fyra veckor på våren savar björken, fram till dess att löven slår ut. Under den perioden går det utmärkt att tappa trädet själv och dricka direkt. Björkavtappning ingår dock inte i allemansrätten. Sav har ett rikt innehåll av naturligt socker (xylitol), kalcium, fosfor, magnesium, mangan, zink och järn. Än så länge finns det inga vetenskapliga studier som pekar på att björksav faktiskt skulle kunna lindra besvä-

Björksav kan nog inte liknas vid någon form av allergimedicin. Däremot är det kanske den svenska varianten på kokosvattnet med sina hälsosamma ämnen. En svensk naturlig sportdryck. JOANNA BARTLEY

09


utflykt uppleva / äventyr / avkoppling


Ensam på leden AV SIMON SCHAGERSTRÖM

Tiotusentals besökare vandrar Högakustenleden varje år, och nästan alla vill göra det i juli. I april, två månader före säsong, har turisterna inte anlänt än. Magasinet Björk har tagit reda på varför.


utflykt

P

Vi börjar i söder. De som bestämt sig för att vandra hela leden går oftast norrut. Kommer man med bil ställer man sig gratis vid hotellet precis norr om Högakustenbron. De första tre etapperna är, liksom hela södra delen av leden, den minst besökta. Varför, kan man fråga sig och egentligen

etter Seger har pulsat igenom meterhög snö kilometer efter kilometer och nu är han trött på snö. Ett tiotal meter bakom honom är vandringen marginellt bekvämare. Fotspåren i snön efter Petters genomtramp banar väg för min egen stegnedsättning. Efter 35 kilometers slit glömmer man lätt bort att man gett sig in i det här frivilligt. I huvudet rullar prognoser och tidiga varningssignaler som ett meningslöst, nedtyngande mantra. "Du vet hur leden ser ut så här års va?." "Det är en meter snö i Skuleskogen." "Ja, ni kommer i alla fall vara först i år." Två snötunga kilometer kvar till nästa raststuga. Helvete, tänker jag. Sverige är ett avlångt land.

Från Honöberget i syd till Örnsköldsvik i norr. Förbi Nora- och Gaviksfjärdens glasklara vikar. Upp på Valkallens och Skulebergets panoramatoppar och genom Nordingrå och Skuleskogens majestätiska nationalpark. Högakustenleden är förhållandevis kort. Men under 12,8 mil så gör den allt den kan för att erbjuda dig variation. Etapp 9. Skuleskogen 14


utflykt

Etapp 9. Vy från Slåttdalsberget

pudden, ett par etapper norrut, driver Agne Säterberg en friluftsanläggning under sommarmånaderna.De flesta av besökarna som kommer hit gör det under några hektiska juliveckor. Hans anläggning, som många andras, blir snabbt överfull. – Om man tänker i procent så kommer 75 % av besökarna under ett år under juli månad, säger han och fortsätter: – Något problem är det ju egentligen inte. Men det hade varit lättare för mig och de som vill starta anläggningar om man kunde förlänga säsongen lite. För egentligen kan man ju vandra leden från april till slutet av oktober, säger han. Sedan 2008 har Agne sett många företag komma och gå, just på grund av den korta säsongen. För att själv få det att gå runt är Agne brandman och kör taxi på deltid. Men när de allra flesta vill ha semester i juli är det också då, och därför alla besökare kommer samtidigt. För det är inte så att leden är extra fin just i juli. – Jag skulle säga precis tvärtom. Hösten är den absolut bästa tiden att gå, ända in i oktober. Det är ofta bra väder, klar luft och varmt i vattnet. Juli är ju årets mest regniga månad, säger han.

utan att få ett bra svar. Sträckorna är nämligen bland hela ledens finaste. Den första etappen känns till en början som en transportsträcka, men så fort man nått Grönviksfjärden efter några kilometer är det idel kustlinje till Fjärdbotten. Vikarna ligger ofta glasklara mot kustlinjer av klappersten och klipphäll. Östersjön i höjd med Höga kusten i april är kanske ingen badplats för den kinkige. Och även om hela kroppen värker av köld när man doppar sig så är smärtan kortvarig. Ungefär tjugo sekunder lång. Efteråt har kroppen fått en välkommen omstart. Väl framme vid målet på etapp två ligger Fjärdbottens raststugor. Raststugorna finns placerade längs hela leden. Timmerstugor med vedkamin och enkla sängbritsar är alltid ett bra alternativ till tält och vindskydd, särskilt i april då nätterna fortfarande är isande kalla.

Med ett glatt flin och odiskuterbart Höga kustens prydligaste mustasch möter Agne Säterberg upp oss vid raststugorna. Klädd efter friluftsfunktionalitetens alla principer. Kamouflerande färger och så väl åtsittande plagg att man frågar sig om han låtit sy upp sina friluftskläder. Vid Lap15


utflykt

Visst är det som Agne säger. Det går alldeles utmärkt att gå i april. Men konstaterandet kommer också med ett varningens finger. För snön är en faktor. På ledens högsta toppar, i de mest skuggiga partierna och i sluttningarna som vetter norrut är snön djup. Där solen inte riktigt når fram kan snön vara upp till en meter djup i mitten av april. Och fast än det sammantaget inte rör sig om så många kilometer så upplevs de långa och vandringsguidens löfte om att gå Etapp 2. Halsviken.


utflykt

leden torrskodd appliceras uppenbarligen inte i april. Och allra mest snö är det i etapp tre. Vid Jon Nilsberget får man stålsätta sig för att ta sig igenom snön. På kommunen delar man inte Agne Säterbergs lösning på problemet med den koncentrerade turismen. Siv Sandberg är turistchef på Örnsköldsviks kommun. – Vi har lämnat det här med att ”förlänga säsongen”. Det enda det resulterar i är att man förlänger säsongen med tre veckor innan och tre veckor efter. Vi ska istället satsa på att

ha flera olika säsonger. Tolv stycken egentligen, säger Siv Sandberg. Istället för att sprida ut de befintliga besökarna under hela året satsar man snarare mot att öka det totala antalet som kommer. – De som kommer hit är ofta helt lyriska över sträckorna de vandrat. Problemet är att inte tillräckligt många hittar hit. Jag tror att vi helt enkelt har varit för svaga på webben. Men vi håller på att bli bättre. Men förut var vi ett U-land på den punkten, säger hon. Agne Säterberg


utflykt

Etapp 9. Skuleskogen

Johan Uebel 18


utflykt

Prognoserna angående den aktuella snömängden längs leden stod delvis Johan Uebel från länsstyrelsen för. Någonting han inte är sen att påpeka när jag berättar om snön på Jon Nilsberget. – Told you so! Vi träffas vid ett spartanskt vindskydd omringat av tung snömassa. Ovanför oss reser sig Skuleberget och kastar sin skugga över E4:an som mullrar strax bredvid. Johan har tagit sig till bergets fot för första mötet med en ny förening bestående av Kramfors och Örnsköldsviks kommun, Västernorrlands länsstyrelse, ideell sektor och företagssektorn. Föreningen har kommit till då man tycker att det finns potential i den här leden som man kan utvinna. Vandring som ligger i tiden borde locka mer besökare. Ledens turism är viktig för bygderna längs med den. För besökarna lämnar ofta pengar efter sig. – Det finns mycket kvar att göra. Vandringsleden ska vara tillgänglig en stor del av året. Fler parkeringsplatser för att ställa bilen vid etappmål och etappstarter till exempel. Det är ett sätt att förlänga säsongen, säger han. Det är den här delen av leden som de allra flesta besökare väljer att börja på. På Skulebergets östra vägg tar Via Ferrata emot tusentals klättrare varje sommar. På toppen av berget finns bland annat en restaurang som är öppen under säsong och snart en ambitiös friluftsanläggning som beräknas vara klar till 2016. Från Skuleberget har man sen bara en etapp fram till Skuleskogens nationalpark. Med 50 000 besökare varje år är det vid denna etapp de flesta hamnar när de går leden. Med all rätt. Naturreservatet, som är tillika urskog, är nog i slutändan ledens finaste etapp. Den 40 meter höga Slåttdalsskrevan är enormt spektakulär. Men likt hela leden så handlar sträckan genom naturreservatet också om topparna. Att beskriva panoramautsikterna från naturreservatets utsiktsplatser ut mot Östersjön gör man kanske bäst med vandringspartnerns Petter Segers konstaterande vid en av topparna: – Nu ser man faktiskt så långt man kan se.

Etappens många besökare för också med sig ledens bästa service. Under stora delar av sträckan går man på spång och raststugor finns lite varstans. Men trots alla raststugor kan det under juli månad vara svårt att få tag i en raststuga. Det vittnar Agne Säterberg om. I mitten av april behöver man däremot inte oroa sig över upptagna raststugor. Vare sig i nationalparken eller längs resten med leden möter vi inte en enda vandrare under vår fyra dagars vandring. Längs vandringen får vi höra att om det inte är så att vi faktiskt är först för året så är vi åtminstone bland de första vandrarna.

19


utflykt

Etapp 8. Hålmyran.

Resan är målet. Vandring som resmål öppnar upp för otaliga klichéer av liknande sort. Och lika mycket sanning som ligger i det, lika mycket upplevs det som ett huvudmål att efter en tuff etapp fem ramla ner för Ringråberget till Ullångers lilla centrum. Att i sura skor, värkande fötter och sargat psyke släpa sig in i samhällets lilla livsmedelsbutik och upptäcka att därinne finns kylda folköl i mängder och dessutom från erkända bryggerier. Jag fyller en matkasse med allt onyttigt jag kan hitta. Jag går så fort jag bara kan ut ur Ullångers samhälle. Lägger mig på första bästa plats som inte är någons tomt. Och fast än klockan inte skulle vara fem någonstans i världen – så ser jag till att dricka upp ölen. För den skulle bara vara kall så länge. Det är någonstans i det ögonblicket som vandringens essens finns, åtminstone för mig.

Att få komma ifrån en innerstad och en vardag i 110 knyck. Där man måste ha en tiokrona för att kunna gå på toaletten i centrum. Där man inte kan parkera bilen i Linköping utan en krånglande app. Där man inte kan få tag i en kall öl halv tio på förmiddagen, och än mindre dricka den utan dömande blickar. Känslan av att hoppa ett par meter bort från leden för att uträtta behov, eller att frossa i öl och lösviktsgodis halv tio på förmiddagen ger en omatchat förlösande känsla. Som att leva ut en inneboende anarkistisk vilja utan att behöva möta några påföljder. För ens vandring behöver inte bli ett mandomsprov, man behöver inte räkna kilometer. Snabbast i mål vinner inte det här. Man går tills man känner att man har gått tillräckligt för dagen. Man äter vad man vill – när man vill. Bada? Bada naken. För ingen kommer se och betygssätta någon. För i april månad är du ensam på leden. 20


utflykt

4 1 3

Sveriges bästa vandringar

2

Fler och fler väljer vandring som reseform. Svenskar nöjer sig inte längre med paraplydrinkar vid poolkanter. – Förut var det Vasaloppsåkare som vandrade, nu har resekonceptet breddats. Alla vandrar!

5

Johan Magnusson är VD för ett reseföretag som inriktar sig mot vandringsresor. Hans företag har tredubblat sin omsättning under de senaste åren. Allt fler väljer vandring som reseaktivitet. Johan Magnusson kan se två anledningar till vandringstrenden som råder. – En anledning är att folk är mer rörelsebenägna. Det pågår en hälsotrend. Sen tror jag också att vi svenskar har tröttnat på paraplydrinkar och poolkanter. Vi har börjat ställa högre krav, säger han.

Sveriges fem bästa vandringar, enligt Johan Magnusson

Tidigare har vandringarna varit fokuserade på den fysiska utmaningen. Vältränade individer har vandrat krävande etapper i alpmiljö. I dag är konceptet förändrat. De fysiska utmaningarna finns kvar, men det har tillkommit ett substitut. – Nu är det mer kustvandringar, där den fysiska utmaningen inte är central. Då är det istället stort fokus på exempelvis kultur eller vin, säger Johan Magnusson.

1. Hemavan - Ammarnäs – Första delen av Kungsleden bjuder på varierad och fin vandring mellan fjällstugor. 2. Isälvsleden – Vandring på smala tallåsar längs sjöar och vattendrag i Västerbottens inland. 3. Jämtlandstriangeln – En klassisk stugtur med Sylarna och Blåhammaren som höjdpunkter.

Italien är det absolut mest populära landet att

4. Vandring vid Kebnekajse – Sveriges mest alpina terräng med Tarfalaglaciären. Kanske allra bäst på skidor.

vandra i, utanför Sverige. Södra Italien är kanske allra populärast, med fokus på Amalfikusten och Kalabrien, berättar Johan Magnusson och fortsätter. – Att vandra gör reseupplevelsen mer intensiv. Maten är ofta bättre och mer genuin än den du får i de stora turistorterna. Du får en helt annan kontakt med området du besöker.

5. Änggårdsbergen/ Sandsjöbackareservatet – Ett lokalpatriotiskt val – men vandringen här är riktigt bra och dessutom nära hem.

21


"You drive for show, put for dough" AV JOHN ANDERSSON & JONAS PETTERSSON

Frisbeegolf växer lavinartat i Sverige. I Slottsskogen, mitt i centrala Göteborg, är det allt som oftast fullt med folk på den natursköna banan. Det som förut var en sport för entusiaster är nu en rekreation för vem som helst.


utflykt

B

o Söderberg var en av de första som fick upp ögonen för sporten och började spela redan 1992. Då var intresset närmast obefintligt i Sverige. – När jag var liten brukade jag och mina kompisar kasta vanliga diskar och försökte träffa papperskorgar. Sen upptäckte vi att det fanns en sport som var precis det vi gjorde, säger han. Likheterna med skatekulturen är många. Sporten kommer från staterna och fick sin spridning genom entusiaster som på en hobbynivå skapade lokala tourer runt om i landet i början på 90-talet. Som med många andra sporter är det även där som pengarna finns. I dag finns det en hel del svenskar som korsar Atlanten för att gräva guld i USA. – När vi började spela på Skatås i Göteborg var vi tvungna att köpa våra diskar på postorder från Knickarp’s Frisbee Golf Mecka som i sin tur importerade från USA, säger Bo. I dag betalas de bästa spelarna av disktillverkarna. Det är sponsoravtalen som gör det möjligt att livnära sig. – Vinstpengarna inom sporten har varit för lite för att det ska räcka. Men det håller på att ändras. Nu börjar prispengarna bli större. Vinner du någon av de största tävlingarna får du runt 10 000 dollar på herrsidan och 7 000 på damsidan, säger han. I en röd liten stuga kan man hyra diskar och betala banavgift. Med utsikt upp mot den gamla backhoppningsbacken står Bo Söderberg tillsammans med kollegan Lova Axelsson och förbereder inför kvällens Riddarrunda. Det är en av de största tävlingarna i Västsverige som hålls varje tisdag under sommarhalvåret. I den deltar amatörer och proffs, både tjejer och killar.

– Hit kommer de allra bästa i Sverige. Vi brukar ha fem av de tio bästa i landet här varje vecka. Några av dem kastar så långt att du inte tror det är möjligt. Det är en fröjd att titta på men det krävs mer precision än kraft för att vinna. ”You drive for the show. You put for the dough” säger han. De senaste åren har allt fler tjejer börjat spela frisbeegolf. I Göteborg är det fler än i övriga städer. Bo Söderberg har tillsammans med sin syster jobbat hårt för att skapa en större bredd i sporten.

Vinner du någon av de största tävlingarna får du runt 10 000 dollar på herrsidan och 7 000 på damsidan. – Jag startade den här banan i Slottsskogen 2004 och då var det knappt en procent tjejer som spelade. I dag är nog en av fem som spelar här tjej. Det är väldigt roligt. Jag tror att anledning till att det blivit så populärt både bland tjejer och killar är att det är så lättillgängligt. En av de tjejer som satsar på tjäna pengar på sitt frisbeegolfande är Anneli André. Hon skall under 2016 börja söka sponsorer. I videoreportaget AKTA TRÄDEN kan man lära sig mer om Annelis resa. Bo Söderberg gillar att sporten växer och får framgångsrika spelare. Men det viktigaste är att sporten är lättillgänglig och något för alla. – Du kan ta med dig en frisbee och komma hit och gå en runda, sen är du hemma igen efter två timmar. Då har du gjort något kul och rört på dig och samtidigt varit väldigt social. Se reportaget om frisbeegolf på bjork.jmg.gu.se

23


Urskogen – granne med huvudstaden Det var inte alltid en självklarhet att Tyresta skulle bevaras som det gör idag. Under 60- och 70-talen expanderade Haninge kommun och Stockholm kraftigt. Då påbörjades en kamp för att bevara Tyresta. Det var inte förrän 1993 som urskogen i Tyresta fick statu-

– Tyresta är det största sammanhängande urskogsområdet söder om Dalälven. Nationalparken är inte jättestor, den är bara 2000 hektar, men skogen är väldigt unik för just det här området, med bland annat ett sprickdalslandskap, säger Teckla Jackson.

sen nationalpark. Genom folkliga initiativ instiftades först ett skyddande naturreservat. Idag är nationalparken hjärtat i ett större område med naturreservat runt om. Teckla Jackson, naturvägledare i Tyresta nationalpark, förklarar att skyddet har säkrats för området genom grundandet av nationalparken. – Närheten till Stockholm gör det extra attraktivt att bygga bostäder. Därför är det viktigt att vi försöker bevara den här delen av skogen. Nationalparker är det starkaste skyddet vi har för natur i Sverige.

Skogen i Tyresta ser ut att gå en ljus framtid till mötes. Och så har det varit länge. Genom historien har människorna som vistats där, av olika anledningar varit villiga att offra sin egen exploateringsrätt för att kunna ge skogen fritt tillträde. – Nationalparken är ju skyddat område, och så har vi naturreservatet runt om som en skyddande zon. Vad som händer om 50-100 år är svårare att säga. Om man börjar nagga lite i kanterna av naturreservatet är man kanske till slut inne i Nationalparken.

Beläget på Stockholmsåsen sydligaste kam, mellan kustskogen utåt Dalarö och Stockholms finskurna tallskogar. Med Tyresö i norr och Haninge åt väster omsluts Tyresta av både slott och koja. Format av istidens hårda tryck innehåller den alla karaktärsdrag från Södertörns unika natur.

Skogsbrand i Nationalparken I augusti 1999 brann ett stort område i nationalparken. Nära en tiondel av parken brann och krävde ett stort släckningsarbete. Man tror att den var anlagd men ingen har dömts.



Istiden har lämnat spår I nationalparken kan man hitta jättegrytor som bildats av friktionen från stenar och rinnande vatten över en längre tid.

24

JOEL ERIKSSON & HENRIK NORMAN

Olika naturmiljöer Södertörn får visa upp sina bästa sidor i form av sprickdalslandskap, barrskog, hällmark och träskmark.


utflykt

De bojkottar skivstången – lyfter träd i stället 75 min hård träning utomhus, oavsett väder. Det är Nordic Military Training. Det startade i Stockholm 2008 och idag har organisationen 900 aktiva medlemmar runtom i landet. – Det är en träningsform som passar alla, säger VD:n Anna Ericsson. Anna Ericsson och hennes vänner saknade bra utomhusträning. Så de startade Nordic Military Training (NMT) som en "kul grej" och upptäckte ganska snabbt att de inte var dem enda som ville träna ute i naturen. Som namnet antyder är NMT inspirerad av den träning som praktiseras inom det militära. Så det är ingen slump att instruktörerna består av bland annat officerare, fallskärmsjägare och militärpoliser. Under ett träningspass, som alltid utförs i grupp, används sällan redskap. Det är kroppen som är ditt redskap. Saker som nerfallna träd får ersätta skivstängerna på gymmet. Idag finns NMT i nio olika städer i Sverige, men det är i Stockholm majoriteten av medlemmarna finns. På fyra olika platser runtom i staden erbjuds NMT morgon och kväll, sex dagar i veckan. Passen har olika svårighetsgrad för att alla ska kunna vara med. Anna Ericsson säger att det inte finns någon typisk NMT-utövare utan deras medlemmar är allt från 18-67 år och även civilstånd samt arbetsförhållande skiljer sig stort. – Vi har allt från ensamstående mammor till VD:ar som bor och jobbar i innerstan, säger Anna Ericsson. En av deras medlemmar är Kristian Luoma, 36 år. Han jobbar som Art Director på en reklambyrå på Södermalm i Stockholm och har utövat NMT i snart tre år. Han tycker det bästa med träningsformen är att den är utomhus, att den ger en bra allroundträning och att man lär känna nytt folk. – Det är ett skönt gäng. Man lär känna varandra rätt bra, och snabbt, när man bär på varandra, brottas och håller på. Han kan inte komma på några direkta nackdelar mer än att det finns gott om rötter och stenar att snubbla på. Men han har aldrig skadat sig (skrapsår och blåmärken räknas tydligen inte).

Han ser sig själv som en "outdoorsy" person som får kraft och ett inre lugn av att befinna sig ute i naturen. Fisketurerna med pappa var något som han älskade som barn och han var med i scouterna tills hans tonårs-jag inte tyckte att det var coolt längre. – Jag vet inte om barndomen är något som har präglat mig eller om kroppen och själen helt enkelt söker kontrast till kontor och stadsliv, säger han.

Foto: Nordic Military Training

JOHANNA BODIN

25


Geocaching – en livsstil AV ELIN KARDELL & JOAKIM WENNERSTEN

Geocaching har blivit en livsstil för Torgny Svedberg. I dag ser hans sig själv som en nörd, men så har det inte alltid varit. – Jag tyckte det var riktigt löjligt att springa runt och försöka hitta något som någon annan har gömt, säger han.

26


Geocaching

Aktiviteten kan beskrivas som en modern form av skattjakt. Det går ut på att man med hjälpa av GPS, letar upp utlagda föremål. Dessa föremål kallas cacher. När man hittat cachen, skriver man sitt namn i loggboken. Det gör man för att markera att man hittat den.


utflykt

D

et var när Torgnys förra fru, fick geocahing-appen i födelsedagspresent som han först introducerades för aktiviteten. Hon försökte få med Torgny ut på skattjakt, men det visade sig vara svårt. – När hon gick ur bilen så satt jag kvar, dröjde det för länge så tutade jag för att visa mitt missnöje. Vändningen för Torgny kom när han lade ut sin första egna cache i sin hemort Öxabäck, efter det har intresset ökat och ökat. I dag använder Torgny geocachingnamnet Yngve Myrslok. Det är ett alias som man skriver i cachernas loggböcker, för att markera att man hittat skatten. – Vad det var som gjorde att jag började vet jag inte riktigt, men jag tror att det kittlade min naturvetenskapliga ådra om att lösa problem, säger Torgny. För Torgnys sambo, Anna Sommer började intresset när hon läste en artikel i lokaltidningen år 2009. Hela familjen började intressera sig för geocaching, inte minst barnen som fastnade för konceptet att leta efter skatter.

För mig är det en livsstil

Geocaching är ett stort gemensamt intresse för Anna och Torgny, och just gemenskapen är en viktig del. De brukar geocacha tillsammans och ibland även med andra. Torgny berättar att de känner några par som har fått gå i terapi till följd av geocaching. Han och Anna har dock lyckats hitta en bra balans. Båda är väldigt intresserade men de engagerar sig på lite olika sätt. Torgny är den pådrivande, planerar gärna och väljer ut vilka cacher de ska hitta. För Anna handlar det mer om naturupplevelsen och den sociala biten. När det kommer till geocaching är Torgny väldigt målmedveten. – Allt man gör inom geocaching loggas, det gör att det finns väldigt mycket statistik. Allt ifrån hur många av en speciell storlek man har loggat, till hur många av en viss svårighet eller terrängfaktor man loggat. Detta gör ju att man hela tiden strävar efter att förbättra statisken. Det är inte bara upplevelsen som driver paret, det finns även en tjusning i att utmana sig själva. Det gör Torgny och Anna genom att emellanåt försöka ta så svåra cacher som möjligt. Dessa kan finnas högt upp i ett träd, på bottnen av en sjö, eller på andra svårtillgängliga platser. Då använder sig Torgny och Anna bland annat av klätter-och dykutrustning. Torgny ser inte längre geocaching som bara en löjlig lek. Från att ha varit en motståndare är han idag en engagerad utövare. Han och Anna cachar utomlands, Torgny håller även i kurser om geocaching och båda två lägger ut egna cacher. Vem som helst kan lägga ut egna cacher, på det viset sprids fenomenet över hela världen. Man lägger helt enkelt ut ett eller flera föremål, tar koordinaterna genom att närma sig den med en GPS-enhet och till sist får man fylla i ett formulär på geocaching.com. Det finns vissa riktlinjer som man ska följa, även dessa finns på hemsidan.På sin arm har Torgny tatuerat in en så kallad travel-bug. Det är en cache som är i rörelse, oftast sätter man dem på till exempel sin bil. Men Torgny har istället valt att sätta den på sin kropp, vilket gör att andra geocachare kan komma fram och cacha den. 28


utflykt

Torgnys tatuering är en cache.

29


utflykt

Lägerplatsen Att tälta

Att elda

Om man ska tälta är det bra att ha en viss uppfattning om allemansträtten, även om tyglarna är rätt så fria när det kommer till var man får vara. Men det finns vissa grunder som man bör ha koll på för att inte störa andra och naturen. Som grundregel får man övernatta på valfri plats under ett dygn eller två, man får däremot inte stanna en längre tid. Detta gäller också om det är två eller tre tält. Är man däremot ute med en stor grupp kan man dock störa naturen och det kan uppstå problem med sanitet. Det gör att det blir viktigare att be om tillstånd av markägaren. Om det gäller nationalparker och naturreservat så handlar det ofta om specifika regler som man bör undersöka innan man slår läger. Friluftsområden kan också ha specifika regler som man bör följa. En bra grundregel om man är osäker är att kontakta den kommun man ska vistas i och kolla vilka regler som gäller. När det är dags att slå sig ner ska man börja tänka på var i naturen man ska ställa tältet mer exakt. Först och främst är det bra att leta upp skydd mot vinden, till exempel inne i skogen. Det gör mycket att undgå vinden då den annars försvårar uppsättning av tält och kan störa under natten. Bra grundregel är att ha kortsidan av tältet mot vinden och långsidan i lä för att inte skapa onödigt luftmotstånd. Man måste också tänka på att ifall regnet kommer så bör man ha placerat tältet på en plats där vattnet inte kan ansamlas. Därför får man fundera så att platsen uppfyller båda kraven så att man inte hamnar i lä men i en vattenansamlad sänka. Sedan får man även fundera på om man ska tåla lite blåst för att få en bättre utsikt som förgyller stoppet på vägen.

Att tälta associerar många med att göra upp en eld. Var och när man får göra upp eld skiljer sig mycket åt beroende på årstid och område. Det bästa underlaget att elda vid är grus eller mark av sandig karaktär. Mossa, torvmark eller skogsmark är mindre lämpliga områden då elden kan sprida sig eller till och med ligga och pyra även efter att elden är släckt. Man kan tro att det är bra att elda på berg eller stenblock, men sten kan faktiskt spricka av värmen som bildas. Det är inte tillåtet att ta material från levande träd för att elda, utan det man får ta kan vara nedfallna kottar eller lösa pinnar och grenar. Det finns det gott om i skogen, och brinner dessutom bättre än levande grenar och kvistar. När det är torrt och varmt kan det vara brandförbud som utfärdas av räddningstjänsten. Man kan även ringa och fråga om man är osäker om man får elda eller ej. I naturreservat och nationalparker är det ofta strikt förbjudet att elda. Men ibland finns det speciella grillplatser där man kan få göra upp eld.

JOACIM F KAIBERGER

Att göra upp eld Hur gör man upp eld? Börja med att samla torra småkvistar. Ta tre tjockare kvistar och ställ dem likt en pyramid. Placera därefter tidningspapper eller näver under. Det är dessa lättantändliga material som kommer vara det första som brinner. Ovanpå det lättantändliga materialet placeras de torra småkvistarna. Tänk på att bygga på höjden och att ha det luftigt. Efter att de små kvistarna börjat brinna kan man börja lägga på större och tjockare kvistar. Nu är elden igång. HENRIK NORMAN

30


utflykt

Vem äger skräpet?

landet. Appen fungerar så att vem som helst kan skicka in rapporter om upphittat skräp. Rapporterna överförs sedan till en databas. Totalt har cirka 7500 rapporter skickats in sen starten. – Appen fungerar bra och är ett sätt att samla ihop statistik som sedan kan föras vidare till kommuner. Problemet är bara att många kommuner är rädda att få ta del av rapporterna. De vågar inte ta ansvar för skräpet. Det är en resursfråga för kommunerna. Det kan vara så att man saknar de ekonomiska resurserna och då väljer man att inte ta itu med problemet, säger Joakim Brodahl. Skräpet i skogen kan vara svårt att hitta på grund av skogens terräng. Och skräp utgör inte bara problem för miljön. – Allt skräp i naturen är otroligt olämpligt. Farligt avfall som kemikalier och kylskåp ger en direkt miljöpåverkan. Men andra sorters avfall till exempel taggtråd som dumpas är en fara för både djur och människor som kan skadas.

Nedskräpning är något som oftast förknippas med stadsmiljöer men även våra skogar skräpas ner. Nedskräpning i skogen kan vara svår att upptäcka och det är svårare att fastställa vem som har ansvar för skräpet. I dag finns ingen samlad nationell statistik över nedskräpningen i skogen, utan varje enskild kommun får själva uppskatta situationen. Joakim Brodahl, verksamhetschef på Håll Sverige Rent, ser problem med situationen i skogen. – Det är svårt att avgöra vem som ska plocka upp skräpet, vi har en gammal lagstiftning som är otydlig när det kommer till ansvarsfrågan. Grundregeln är att markägaren ansvarar för sin egen mark. Men några domslut på senare år har dömt att kommunen är ansvarig för nedskräpning i skogen. Vi vill se en ny lagstiftning som ska göra det tydligt vem som bär ansvaret, men ingen sådan är på gång i från riksdagen. 2013 lanserades appen "Håll Sverige Rent" som ett verktyg för att ta reda på omfattningen av nedskräpningen runt om i

JOAKIM WENNERSTEN

31


VINJETT

Botaniska trädgården FOTOREPORTAGE AV FRIDA LUNDMARK & LENA ÅSBERG

År 1919 öppnade Botaniska Trädgården i Göteborg för allmänheten och har varje år över en halv miljon besökare. Henrik Zetterlund berättar om sina favoritområden i trädgården.

32


VINJETT

HENRIK ZETTERLUND Henrik Zetterlund arbetar i parken och har i över 30 år bott i sitt 1700-talshus på området. Tomten mynnar ut i Bambulunden, en av hans personliga favoritdelar. Sedan Henrik började arbeta i Botaniska år 1974 har han haft många olika positioner och tycker att han idag har den bästa av dem alla, med huvudansvar för Lökträdgården, Bambulunden och Klippträdgården.

33


utflykt

I Klippträdgården vaknar den Europeiska skuggsidan först.

34


KLIPPTRÄDGÅRDEN Klippträdgården ska illustrera växtgeografi från olika världsdelar och har varit trädgårdens stolthet sedan den stod klar år 1923. Sedan dess har trädgården blivit helt och hållet omdanad. Tunneln vid vattenfallet är den enda likheten med den gamla versionen.


utflykt

36


BAMBULUNDEN Det finns många arter av bambu, men långt ifrån alla är härdiga i Sverige. När trädgården var ny stod inte många träd alls i Bambulunden. Idag finns gamla barrträd som nu är nästan exakt hundra år. Men det glesas ut bland träden, så att solen kan tränga ner till marken och det ska gå att odla även där.


utflykt


utflykt

LÖKTRÄDGÅRDEN Efter vinterns svarta, bruna och vita nyanser kommer vårväxternas färger som en energikick. Lökträdgården är en praktfull anläggning med ett otroligt stort sortiment av växter från stäppen. Ingen annan liknande anläggning finns i världen.

39


VINJETT

SIDA


VINJETT

På spaning efter fågelskådarna AV JOACIM F KAIBERGER

Fågelskådning är en hobby som växer i Sverige. Men det är entusiaster över 50 år som blir ansiktet utåt för intresset. – Oftast ser man äldre ute i skogarna men på senare år har jag ändå sett fler ungdomar, fast vi är inte så många, säger Jenny Wendel, fågelskådare och 32 år.

SIDA


utflykt

Att äldre skulle gilla fåglar mer än yngre stämmer inte. Jag tror däremot att äldre är mer benägna att vara med i föreningar.

I

Morgan Johansson som är ordförande för Göteborgs Ornitologiska förening, GOF. Han slår fast att intresset inte är åldersbestämt. – Det tror jag inte alls på. Att äldre skulle gilla fåglar mer stämmer inte. Mitt intresse växte fram i tonåren. Jag tror däremot att äldre är med benägna att vara med i föreningar och umgås med andra. Yngre har nog lättare för att odla sitt intresse på egen hand.

Vitsippsdalen Göteborg, har våren börjat krypa fram. Platsen har precis börjat leva upp till sitt namn när marken fylls med små vita blommor. På en stig går Jenny Wendel och tittar till höger och vänster med ena handen beredd på kikaren runt halsen. Hon är 32 år och varit fascinerad av fåglar sedan hon var fyra. – Det är den perfekta tiden för fågelskådning just nu. När träden precis börjat knoppa ser man fortfarande fåglarna innan kronorna fylls av löv. Man ser fåglarna sen också såklart men det blir mycket svårare, säger Jenny Wendel.

Han sitter på övervåningen i föreningens gula villa bredvid Frölunda kyrka. Det är måndag och öppet hus för de som vill komma förbi och prata fåglar. En pappa berättar stolt om hur hans son börjar lära sig namnen på allt fler fåglar. Det är inte ofta det är yngre som kommer på besök i lokalen. Men intresset för föreningar och intresset för fåglar bör hållas isär. I slutändan pratar alla om ett intresse som inte har en ålder utan som hålls ihop av folks brinnande intresse för naturen. Jenny Wendel stannar upp vid ett träd och ser förbryllad ut. Hon känner inte igen kvittret från trädkronan och blir irriterad först men börjar sedan ana vilken fågel det är. – Det är kul att utveckla sig inom ämnet, man blir aldrig fullärd utan man måste alltid repetera. Det är svårt men roligt, jag vill alltid veta vad det är som kvittrar säger Jenny Wendel skrattandes, medan hon fortsätter titta runt bland träden.

Fågelskådning är ett intresse som ökar i Sverige och Jenny Wendel är inte ensam om att leta sig ut när våren bjuder på ett hektiskt fågelliv. Men när det kommer till vem det faktiskt är som tittar på fåglar kan det vara svårt att få fram ett svar. När man ska försöka se vilka som är intresserade vänder man sig snabbt till de föreningar som finns på riksnivå och lokal nivå. En medelålder i föreningarna på över 50 år är inget ovanligt, men om det är rätt sätt att mäta fågelskådarintresset är en annan fråga. – Oftast ser man äldre ute i skogarna men på senare år har jag ändå sett fler ungdomar, men vi är inte så många. Jag tror att det är för att pensionärer har mer tid helt enkelt, säger Jenny Wendel. Att det skulle ha att göra med att äldre gillar fåglar mer än yngre tror inte Jenny Wendel på. Hon får medhåll från

42


VINJETT

SIDA


Skogens godaste ogräs AV JOACIM F KAIBERGFER, JENNIFER JOHANSSON & MARKUS JACOBSSON

Det vildväxande ogräset är en riktig sommarplåga för bara ben, men de stickande små bladen är fullproppade med nyttigheter och passar utmärkt i matlagning! Mellan april och juni är brännässlorna späda och ljusgröna, det är nu de smakar som allra bäst.


utflykt

Nässelravioli INGREDIENSER Pastadeg 1 krm salt 0,5 msk vatten 2 msk olivolja 3 st ägg 2,5 dl vetemjöl 2,5dl durumvetemjöl Bra att veta: Durumvetet ger degen stadighet och gör den lättare att kavla ut riktigt tunt. Fyllning

GÖR SÅ HÄR Blanda alla torra ingredienser i en bunke eller på ett bakbord. Gör en grop i mitten och häll i oljan och alla äggen. Arbeta sedan med händerna ihop alla ingredienser till en smidig deg. Det kan behövas lite ljummet vatten om degen känns stabbig och torr, den ska vara mjuk men inte kladdig. Klä sedan in pastadegen i plastfolie och låt den vila i kylen i ungefär en timma. Medan pastadegen är i kylen passar det bra med att börja göra fyllningen: Koka upp en kastrull med vatten och koka nässlorna i ca 4-5 minuter. Vispa ihop ricotta och parmesan och vänd sedan ner nässlorna i blandningen. Krydda efter smak. När degen har legat i kylen tillräckligt länge är det dags att forma pastan. Dela den kylda pastadegen i fyra lika stora delar. Mjöla sedan en bra arbetsyta och kavla ut degbitarna till fyra tunna ark. Dela de fyra arken i 4x4 cm stora rutor och lägg en rågad tesked av fyllningen på varje ruta.

1 ägg

Vispa därefter ihop ett ägg med lite vatten och pensla kanterna på pastarutorna.

1/2 kasse ( ca 2,5 liter) späda, ljusgröna brännässlor

Vik sedan ihop dem till små paket och tryck med en gaffel längst kanterna på varje ruta för att försluta dem ordentligt.

250 g ricotta

Lägg sedan ner raviolin i kokande vatten. Se till att vattnet är rikligt saltat. Koka i 4-5 minuter eller tills pastan flutit upp till ytan.

50 g riven parmesanost salt och peppar

Servera nässelraviolin med riven parmesan och en stor klick smör.

45


VINJETT

Nässeljuice

INGREDIENSER 2 selleriskälkar 1 stor gurka 2 gröna, syrliga äpplen 2 lime, juicen från 1 näve färska nässlor

GÖR SÅ HÄR “Juicea” alla ingredienser och drick juicen med en gång. Har man ingen juicemaskin går det bra att mixa allt med en stavmixer. Tillsätt då lite vatten för att undvika att mixern fastnar. Tips: Med två cl tequila förvandlas juicen till en fräsch drink!

INGREDIENSER 100 g smör

150 ml vispgrädde

2 gula lökar(eller en purjolök)

1 liter nässlor

450 g potatis

1 liter kycklingbuljong

Nymalen peppar

Chili flakes

6 kokta ägg

Créme fraiche

GÖR SÅ HÄR Hacka lök och nässlor och skiva potatisen. Hetta upp smöret i en stor kastrull tills det börjar skumma. Häll då i den hackade löken och nässlorna och låt koka tills de ser glansiga ut. Rör ner potatisskivorna och häll över kycklingbuljongen. Låt soppan puttra på låg värme i 30-40 minuter utan lock. Ta därefter kastrullen från plattan och mixa soppan med stavmixer eller i matberedare. Hetta upp den igen och tillsätt grädden och kryddorna efter smak.

Nässelsoppa

Servera soppan med ägghalvor och möjligen en klick crémefraiche.

46


Mat för utflykten Vad smakar bättre än en lunch under bar himmel? För en lyckad utflykt behöver ryggsäcken vara packad med mat som smakar lika bra kall som varm.


utflykt

Bulgurpytt med ölkorv INGREDIENSER

GÖR SÅ HÄR

2 msk olivolja

Börja med att hacka löken och fräs den i olja tills den får en guldbrun färg. Tillsätt spiskumminen och den färska koriandern som ska vara finhackad.

1 stor gul lök 2 tsk spiskummin 1 knippe färsk koriander

Använd en stor teflonpanna med höga kanter så att all mat ledigt får plats vid omrörning. Häll sedan i all bulgur och rör om ordenligt innan du tillsätter vattnet.

2 dl bulgur 6 ½ dl vatten 1 grönsaksbuljongtärning 1 förpackning kikärtor 1 förpackning svarta bönor 3-4 st ölkorvar 1 nypa svartpeppar

Låt det koka i 10 minuter tillsammans med en tärning grönsaksbuljong. Efter det börjar rätten bli klar och det som återstår är ölkorven, ärtorna och bönorna. Hacka ölkorven i lagom stora bitar och rör ner i bulguren. Skölj sedan av kikärtorna och de svarta bönorna och rör ner i pytten. Smaka till sist av med salt och peppar.

Bulgurpytten går att variera i styrka geom valet av ölkorv. Tips för den lite hungrigare: Servera pytten i ett libabröd med en klick creme fraiche.

48


utflykt

Lyxiga piroger IINGREDIENSER

GÖR SÅ HÄR

250g färsk smördeg

Sätt ugnen på 200 C. Hacka basilikan grovt, skiva löken och de soltorkade tomaterna och riv vitlöken med ett rivjärn.

1dl färsk basilika 2 gula lökar 1 vitlöksklyfta 2 msk olivolja 1 krm cayennepeppar 200 g färsk spenat 5 stora soltorkade tomater 100 g fetaost flingsalt

Fräs sedan den gula löken på medelvärme i hälften av olivoljan tills den blir genomskinlig. Tillsätt kryddorna mot slutet. Fräs sedan spenaten och basilikan i resten av oljan i en annan stekpanna, tillsammans med den rivna vitlöken. Krydda med salt och peppar och blanda sedan ihop den frästa löken med spenaten och tillsätt till sist de soltorkade tomaterna. Låt svalna. Kavla ut smördegen till ungefär dubbel bredd. Skär sedan degen i 7X7 cm stora kvadrater och lägg på den svalnade fyllningen och smula över fetaost.

svartpeppar

Vispa ihop ägg med vattnen och pensla kanterna på smördegsbitarna. Vik därefter över hälften av degen till en trekant.

Till pensling

Tryck ihop kanterna noggrant med en gaffel. Pensla ovansidorna på alla knyttena och strö över ett par nypor sesamfrön.

1 ägg

Grädda pirogerna i mitten av ugnen i 10-15 minuter.

1 msk vatten 3 msk sesamfrön

49


verklighet lugnet / människan / mÜten


Skogen som verklighetsflykt AV ELEONOR BROMAN

Sjukskrivningar och utbrändhetsdiagnoser fortsätter att öka lavinartat. I en tid där regelbunden avkoppling ersatts med ständig uppkoppling lämnar allt fler stadens stress och återvänder till naturen. Magasinet Björk har träffat en av de som funnit lugn i skogen.


verklighet

I

Han ser sig själv som en lugn person och använder i första hand skogen som en källa till avkoppling. – Alltför många är stressade i dag, men det är sällan jag känner så. När jag slutar för dagen tänker jag inte mer på jobb. Det gör ändå ingen nytta.EU har fastställt att stress är ett av unionens främsta hälsoproblem.

Lunnevik på Skaftö överröstas den kalla vinden av koltrastens sång. Här har Jim Pettersson nyligen fått tillgång till egen jaktmark. Ovanför viken trängs kullvälta granar i gräset efter Egonstormen. Jim stövlar över trädstammarna, fäller ut ryggsäckens inbyggda jaktstol och plockar fram vapnet ur ett långsmalt fodral. – Jag fick det av morfar när jag började jaga, säger han och lutar bakstycket i massivt trä mot knäet. – Tanken är att det ska gå vidare till mina barn och till deras barn efter det. Vårdar man det man har håller det länge, säger han och häller upp termoskaffe i en kåsa. Jaktsäsongen har inte börjat än, så ammunitionen har han lämnat hemma. Jim plockar upp två förbrukade patroner ur flanellskjortan, 30-06:or med avbrutna spetsar. Det var med dem han sköt sin första älg.

Enligt Stressforskningsinstitutet har teknisk utveckling och otydliga gränser mellan jobb och privatliv påverkat våra förutsättningar till vila och återhämtning i en oroväckande omfattning. I takt med att utmattnings-syndrom och mental ohälsa blir allt vanligare inom samtliga branscher är det tydligt att något inte står helt rätt till. Bara under de två senaste åren har antalet stressrelaterade sjukskrivningar ökat med 73 procent enligt Försäkringskassan. Värst drabbat är Västra Götaland följt av Dalarna och Jönköpings län.

I jägarkretsen tillhör Jim en av de yngsta. 24 år gammal sänkte han jaktlagets medelålder till åtminstone fyrtiofem. I början var många kritiska till en ny jägare och ansåg sig både viktigare och skickligare med ålderns rätt. – Många har glömt att de varit unga. Ingen är en perfekt jägare från början. Men övning ger färdighet, säger han och lägger ifrån sig vapnet. Sedan jägarexamen 2009 har han jagat varje år även om morfar introducerade honom till jakten långt tidigare. Spänningen i att sitta på pass var det som gav motivation till att börja jaga själv. – Vanligtvis är det svårt att gå upp på morgonen, men är det jakt är man klarvaken vid nollfyra.

För många har jakt blivit ett sätt att komma bort från samhällskraven och hitta ett fokus i vardagen. Stereotypbilden av den försupne jägaren utmanas när allt fler ger sig ut i skogen. På bara några år har antalet godkända teoriprov för jägarexamen ökat med hela 58 procent samtidigt som kvinnliga jägare blir allt fler. Att antalet jägare växer ser Jim som positivt. – Det behövs nytt folk. Sedan finns det de som tar examen bara för att lära sig om naturen. Vissa klarar ju inte av att skjuta. Men jakt är en livsstil. Den förändrar dig och gör dig till en annan person.

Utöver heltidsjobbet på byggfirman blir det mycket tid i skogen. En gång om året reser Jim till Norge för att fiska och fjällvandra.

53


verklighet

dagar och kräver inga förkunskaper, ett upplägg som Jim är kritisk till. – Jag minns ju själv när man gick i skolan. Man satt uppe en eller två nätter och pluggade som fan till ett prov. Men fick man samma frågor en vecka senare hade man ju glömt svaren. Det är helt och hållet min personliga erfarenhet, men det känns mer som att de som går kurserna är intresserade av att få tag i ett vapen. Det tar ju tre dagar, sen är de lovliga jägare om de klarar proven. Och då kan ju vilken tjomme som helst gå ut och köpa vapen.

Men att beskriva hur det är att jaga är nästintill omöjligt. – Det är en känsla som måste upplevas. Men det blir ju ett lugn. Man kommer ifrån allt det andra, får sin egentid och träffar folk som har samma intressen.

Sedan Jim fick tillgång till egen jaktmark har hans relation till skogen förändrats. – Nu finns inget krav på att man måste ut och jaga på samma sätt. Men jag kan tänka mig att jakten blir något av en hajp för de som inte har tillgång till mark dygnet runt. Åtminstone upplever jag att många jagar på det sättet. Om de inte får skjuta så är det ingen bra jakt.

Jim har jobbat hårt för att få fram en bra stam på ön. Han har stenkoll på varenda älg inom de närmaste hektaren. Några sjuka djur finns inte i hans marker. Men några friska syns inte heller till. Jim berättar om fisket, hans näst största intresse och ett bra alternativ för den som inte vill lägga tid och pengar på en jägarexamen. Fiska kan vem som helst göra. Det handlar bara om att ta sig ut. Han häller upp mer kaffe. – Detta är min första kopp sedan förra helgen. Jag har sån där magkatarr. Han gör en konstpaus och tittar in i skogen. – Jag har ju faktiskt varit stressad och då hjälper inte kaffe precis.

Besvikelsen gör många till aggressiva skyttar. Inte sällan skjuter nyblivna jägare utan att veta vad de siktar på. – De skjuter ju rätt art men de skjuter fel djur. Där kommer en älg, då skjuter vi. Men sen kommer det två kalvar efter, och vad händer med dem? Man vill leverera men många blir stressade. Jag tror det har att göra med prestationskrav. Intensivkurser har blivit ett populärt sätt att snabbt få sin jägarexamen överstökad. Kurserna tar normalt sett tre

54


verklighet

På rangliga plaststolar längs Gibraltargatans tegelväggar trängs soldyrkande göteborgare på en provisorisk uteservering. Etnologen Eva Knuts har precis slutat för dagen och pillar in en snus under läppen. Att vi vill ut, bort och i väg är ett rörelsemönster som framgår i allt från jaktbloggar till stadsodlingsprojekt. Trendriktiga nostalgiker talar om en ny grön våg medan andra understryker miljövinsternas betydelse av en klimat-smart livsstil. Att många söker ett lugn i skogen tror hon handlar om en kombination av trendande ideal och en ökad miljömedvetenhet. – I dag finns en tydlig autencitetslängtan efter något äkta och ursprungligt, i jämförelse med stadslivet som kan kännas tillskruvat och konstlat. Men det handlar också om att man vill ha kontroll och klara sig själv.

Eva Knuts ser det växande intresset för skogen i allt från svampcommunities till Facebookgrupper där medlemmarna diskuterar hur mycket granbarr som är vettigt att äta på ett dygn. – Till skillnad från det ytliga plastiga stadslivet beskrivs naturen ofta som något besjälat. Naturupplevelser innebär för många en känsla av något som är bigger than life. Hon funderar en stund. – Samtidigt kan man fråga sig om trenden verkligen handlar om en längtan till skogen eller om en längtan bort från stan. Denna längtan bort från påtvingade förväntningar till självvalda rutiner påminner i hög grad om 1970-talets gröna våg. Att många lämnade storstäderna för ett liv på landsbygden var en reaktion mot de rådande idealen i ett samhälle som förlorat både mening och charm. Eva Knuts föräldrar var några av de som fick nog. En dag lämnade de lägenheten i Stockholm och flyttade till ett renoveringsobjekt i Leksand, ett val som mottogs med blandade reaktioner. – Då fanns nästan ett förakt mot miljömedvetna personer. Gröna vågare betraktades bland många som flummänniskor, helt enkelt på grund av att man förväntades göra karriär i stan.

Detta förakt har i dag ersatts med en helt annan attityd. Stadsodling har blivit ett etablerat uttryck, att inte källsortera är närmast ett lagbrott och nu fler växthus säljs än någonsin tidigare. Effekten av en allt mer påtaglig miljöpåverkan har utan tvekan varit bidragande i intressefrågan, men även sociala medier har varit med och skapat ett klimat som förändrat naturens status. – Att lägga upp bilder på sin skogspromenad är ju något man får cred för i dag. Istället för antidepressiva ordinerar läkare daglig jordkontakt på recept och studier visar på att hjärtrytmen går ner när vi pysslar med jorden.

Till skillnad från det ytliga plastiga stadslivet beskrivs naturen ofta som något besjälat.

55


verklighet

Eva Knuts tror att många funderar på hur de skulle klara sig utan all den komfort vi ständigt omringas av, en tanke som bottnar i en känsla av bristande kontroll och självständighet. Liksom sina föräldrar tröttnade hon på stadens arkitektritade förutsägbarhet och skrev kontrakt på en obehandlad kolonitomt 2010. Där marken tidigare täckts av tistlar och klöver samsas nu en stuga, nybyggt förråd och prunkande växter. – Man vill ha både och. Den centrala lägenheten i stan och möjligheten att komma ut, säger hon och kisar genom luggen.

Har man vuxit upp på en plats får man en speciell relation till den. Att kulturella förväntningar påverkar hur vi upplever vår omvärld är enligt Eva Knuts ett faktum. Hur vi uppfattar vår omgivning är nära kopplat till hur vi tidigt i livet lärt oss uppleva olika situationer enligt en förutbestämd idé. I kulturer där skogen framställs som mörk och farlig är det inte heller konstigt att många upplever den precis så. – På samma sätt är det med havet. För länge sedan sågs havet som ett nödvändigt ont eftersom det var någonting som tog människor ifrån en. Men att ha en positiv inställning till havet är exempelvis inte självklart för inlandsbor. Har man vuxit upp på en plats får man en speciell relation till den.

I sin forskning har Eva Knuts pratat mycket med människor uppvuxna utanför skogsmulle-Sveriges gränser. Inte sällan har dialogerna bekräftat kulturens betydelse av människors längtan och rädslor. Framför allt har många utlandssvenskar reagerat på hur svenskarnas relation till naturen ofta framställs som fin och positiv. – I Sverige tycker vi om skogen. Men i många andra kulturer är naturen skrämmande, ociviliserad och okontrollerbar. Det finns till exempel en förvåning kring varför förskolorna alltid ska vara ute och gå i friska luften.

56


VINJETT

SIDA


verklighet

58


verklighet

I

Lunnevik på Skaftö blickar Jim Petterson ut över skogsområdet. Han ser ut att höra hemma där på jaktstolen. För honom är relationen till både skogen, naturen och havet en självklarhet. Vinden har lagt sig men tystnaden bryts av en gren som knäcks. Plötsligt står en råbock bara några meter bort. Blickstilla iakttar Jim rådjuret medan det fejar hornen mot granarnas nedersta kvistar. Det är ett ungt djur. Vilt och fritt. För ett ögonblick stannar det till och stirrar rakt på oss, men inte förrän bocken klättrar upp i berget på andra sidan fältet känner det vittring och börjar skälla. Jim rättar till hörselkåporna utanpå den färgglada kepsen och ler stort. – Han har väldigt fina gener i sig. Det ser man på de jämnvuxna hornen. Du kände att hjärtat satte igång lite? Alla ord känns plötsligt överflödiga. Där stod det mitt framför oss, det skrämmande, ociviliserade och okontrollerbara. Är detta känslan jägare söker? Jim funderar en stund. – Att komma ut i skogen är ett sätt att fly vardagen. Och bara vara.

I Göteborg har entusiasterna plockat fram motorcyklarna ur garagen. De blankpolerade fordonens dova läte får hela staden att vibrera. Läderklädda förare lämnar de dammiga gatorna åt sitt öde. En del i jakt på frihet, andra på flykt från verkligheten.

59


verklighet

Mår vi bra av att vistas i skogen? Påverkar skogen vår hälsa och i så fall på vilket sätt? Jag vill hävda att skogen påverkar vår hälsa positivt. Vi har bott betydligt längre i naturen än i staden. I stadsmiljö utsätts vi ständigt för beslutsfattande och vi överöses av sinnesintryck. Vår hjärna får aldrig koppla av. Att cykla eller promenera genom staden får hjärnan att arbeta väldigt hårt eftersom vi alltid fattar beslut och måste förhålla oss till allt runtomkring. Även utvecklingen av den moderna tekniken pressar oss ständigt att allt ska gå fort.

Vad händer i kroppen? Vår forskning visar att hjärnan och kroppen mår bra och kan vila i skogen, där får den en tillräcklig mängd information. Det vi kan se är att blodtrycket och pulsen går ner när man vistas i skogen jämfört med i stadsmiljö. Man har även mätt hjärnans aktivitet när försökspersoner fått lyssna på fågelsång. Resultatet visar att fågelsången stimulerar lugn-och rokänslor. Foto: Ulrika Lagerlöf, Skogsällskapet AB

Hur lång vistelse i skogen krävs? Det handlar egentligen inte om exakt tid utan snarare att man vistas i skogen regelbundet. Det går att jämföra med träning. Man kan inte träna tre månader och sedan känna att man är klar, man måste fortsätta regelbundet.

ANN DOLLING Ann Dolling är universitetslektor på Sveriges lantbruksuniversitet och forskar om skog och hälsa. Forskningen visar att hjärnan och kroppen mår bra av att vara ute i naturen.

Kan inte en joggingrunda ha samma lugnande effekt som att vistas i skogen? Det beror på. Allt handlar om att tillvaron ska vara kravlös. Om man joggar kanske man tänker på hur snabbt det går, man kollar tiden och så vidare. Det blir till en prestation. Då är det bättre med avkoppling i skogen.

Vilken typ av skog är bäst för avkoppling? En öppen skog vid en sjö är bäst. Ofta vill man ha skydd i ryggen i form av buskar eller träd och öppen sikt framför sig.

60


verklighet

Det vi kan se är att blodtrycket och pulsen går ner när man vistas i skogen jämfört med i stadsmiljö.

61


I skogen med AV ELEONOR BROMAN

Vilka relationer har vi till skogen? Fem personer med olika bakgrund beskriver deras fĂśrhĂĽllanden till en mytomspunnen plats.


verklighet

"MILJÖN INSPIRERAR MIG OCH SKAPAR ENERGI ATT LÄGGA TILL NÅGOT NYTT I DEN FOTOGRAFISKA PROCESSEN."

Mert Sahbaz fotograf

65


verklighet

"JAG ANVÄNDER NATUREN FÖR ATT VISUALISERA DET SOM ÄR SVÅRT FÖR MÄNNISKOR ATT TA TILL SIG."

Jeanette Schäring environmental artist

66


verklighet

SIDA


verklighet

68


verklighet

"I SKOGEN ÄR DET INTE MÄNNISKAN SOM BESTÄMMER."

Hanna Ericsson ridinstruktör och stallchef

69


verklighet

70


verklighet

"ISTÄLLET FÖR ATT FOKUSERA PÅ ATT TA SIG FRAMÅT FOKUSERAR MAN PÅ NUET."

Kajsa Strand långfärdscyklist 71


verklighet

"I SKOGEN BLIR MAN MER UPPMÄRKSAM PÅ SIN OMGIVNING."

Edvin Mellergård klättrare

73


Ett danskt paradis AV JOANNA BARTLEY

Stenarna på marken täcks av den mörka fuktiga mossan som klättrar sig upp längs med granstammarna i den täta granskogen. Här möter skogens mystik golfbanans lugn. Ett paradis. Särskilt för danskar.


verklighet

P

recis vid gränsen till Småland, 46 kilometer nordost om Helsingborg ligger Örkelljunga. Här blandas granskog med bokskog och björkar. I kommunen bor knappt 10 000 personer. Hit har Woodlands country club lyckats locka flera golfspelande och designälskande köpenhamnsbor.

I hus nummer 30 hänger tvätten på tork och snabbkaffe rörs ner i det heta vattnet. Huset är ljust och rymmer flera designklassiker. Varje möbel och detalj känns noggrant utvald. Här bor Lena och Bo Andersen. Ett danskt par som var bland de första att köpa hus här. Genom några bekanta som varit och golfat på klubben fick de upp ögonen för Woodlands. Det var innan området ens hade börjat byggas. Lena och Bo blev nyfikna och en vecka senare åkte de för att titta. Innan dess hade de inga planer på att köpa ett fritidshus. Ännu mindre i Örkelljunga. Men nu föll de direkt för en tomt och bestämde sig för att slå till. – När vi var här och tittade första gången så var det en liten skogsdunge här. Ljuset föll så fint. Det är verkligen ett speciellt ljus här, säger Lena och ler när hon tänker tillbaka. Vid terassen som vetter ut mot golfbanan står Bo i sina brunrutiga byxor och kommenterar vädret. Förra helgens sol har nu bytts ut mot en jämngrå himmel med strilande kallt regn. Han är inte nöjd, men ger sig ändå ut för en runda golf. Lena slår sig istället ner i en av de gröna Eames plaststolarna insvept i en kofta. Lena och Bo bor i vanliga fall i ett äldre hus utanför Köpenhamn. I sju år har de besökt sitt hus här. Bilresan med färjan via Helsingborg tar cirka 1,5 timme. Hit åker de cirka tre gånger i månaden. Av Sveriges 571 277 fritidshus ägs 6,5 procent av utländska ägare. Örkelljunga är den kommun i nordvästra Skåne som har flest fritidshus. Av alla fritidshus i kommunen är 41 procent utlandsägda. På 1990-talet var det många köpare från Tyskland, men de har minskat betydligt. Nu är Örkelljunga istället ett populärt mål för danskarna. 11 415 fritidshus i Sverige ägs av dem. Efter finanskrisen 2008 försvann många av de danska husköparna, men de är fortfarande flest i kommunen. Magnus Sköld, fastighetsmäklare på Fastighetsbyrån i Örkelljunga, kan se att marknaden har balanserats upp sedan krisen. Det som gör Örkelljunga till en attraktiv ort är den geografiska närheten till kontinenten och för att här finns de kvalitéer som danskarna söker. – Det man kan se är att de efterfrågar avskilda lägen nära sjöar. De söker efter skogen och tystnaden. Att få komma bort från bruset i Köpenhamn, säger Magnus Sköld.

De söker efter skogen och tystnaden.

76


verklighet

77


VINJETT

SIDA


VINJETT

Vi åker ut en runda i golfbilen för att titta på området. Lena tar med sig ett stort fårskinn att sitta på. Golfanläggningen rymmer totalt 27 hål och runt banan med 18 hål ligger de 43 husen utspridda längs med kullar och sjöar. På området finns en fotbollsplan, tennisplaner, restaurang och en sjö där man kan paddla kanot och bada och en naturlekplats för barnen. Vid de två infarterna till området finns det grindar för att hindra ovälkomna gäster för att ta sig in. Lite som i ett ”gated community”. Att bo så här är en trygghet berättar Lena medan hon svänger runt den lilla golfbilen runt ett skogskrön. När Bo är ute och reser så känner hon sig aldrig rädd för att vara här själv. Ensamheten och otryggheten som kan infinna

79

sig ute i skogen finns inte här. I grundpaketet till varje hus ingår även två medlemskap i golfklubben. Lena växte upp med en far som var golftränare. Så intresset har alltid funnits där, men för Bo har intresset vuxit fram på senare år. Nu spelar de golf så ofta vädret tillåter.

Varje år anordnas det golftävlingar och fester för husägarna. Den goda gemenskapen mellan grannarna är en viktig del här på Woodlands. När Lena och Bo köpte huset kände de bara det närmsta grannparet som från början hade tipsat om stället. I dag har de flera goda vänner i området.


verklighet

Anna Kron Boysen jobbar som pr-chef på det danska kontoret hos kommunikationsföretaget VisitSweden, som marknadsför Sverige internationellt. Hon menar också på att de flesta danskarna gärna bor lite avskilt, gärna i norra Skåne, där skogen börjar på riktigt samtidigt som det är nära hem. De besöker gärna Kullaberg och Söderåsen för att det ligger nära de danska storstäderna, men har en helt

COUNTRY CLUB Generellt är en country club en privat klubb som erbjuder sina medlemmar en rad olika tjänster, oftast anknutna till någon form av sportanläggningar. Woodlands servicekoncept innebär att husägarna ska få mer tid till att spela golf eller ägna sig åt andra fritidsaktiviteter. De ska kunna koppla av tillsammans med familj och vänner.


verklighet

annorlunda natur. – I Danmark finns mycket bruksmark och skogarna är väldigt finskurna. Sedan har vi också allemansrätt, vilket inte finns i Danmark. Ska man ut i skogen är det ofta i någon av de statliga skogarna. Skogen i Sverige upplevs som vild och stor. Det danskarna helst gör i Sverige är att vandra och njuta

av naturen berättar Anna Kron Boysen. Bland barnfamiljer är det också väldigt vanligt att åka hit för att paddla kanot. – Skogen och naturen är det första som danskarna tänker på när de associerar till Sverige. De åker hit för att uppleva naturen. Sen lockar städerna också, som Stockholm, Göteborg och Malmö.


verklighet

Det finns bra arkitektur i Sverige, men det är mycket röda hus med vita knutar.

Att danskarna väljer att bo i ett fritidshusområde är

det är den danska arkitekten Henning Larsen som ritat husen, säger Karl-Johan Westberg.

inte vanligt, där är svenskar mer positiva. Trots det är danskarna i majoritet på Woodlands. Här bor en svensk, två norrmän och resterande är från Danmark. De flesta använder det bara som fritidshus, men det finns också tre par som bor här året runt. Karl-Johan Westberg, driftchef på Woodlands country club, tror att en anledning till varför det bor så många danskar här delvis beror på att Jens Nielsen, som grundade Woodlands, själv är dansk och med hjälp av sitt kontaktnät riktade han mycket av husförsäljningen åt den danska marknaden. – Sedan lockar själva konceptet. De är glada i design och

Henning Larsen anses vara en av 1900-talets ledande arkitekter. Han har bland annat ritat Köpenhamns operahus och Malmös stadsbiblioteket och var känd för att leka med ljuset. Här blev resultatet ett fritidshus i tre olika storlekar, där huset smälter in med naturen och inget har lämnats åt slumpen. Bo och Lenas hus på 152 kvadratmeter är av den största modellen. Att det var just ett Henning Larsen-hus hade sin påverkan vid köpet. Bo är själv arkitekt och grafiker och visste att det skulle bli något alldeles extra.

82


verklighet

skånska dialekt fram och den danska brytningen försvinner även om hon då och då slänger in nåt danskt ord. Hon pekar på en arbetshörna och förklarar att de ibland tar med sig jobbet hit. Ibland tar de också med sig sina kunder till huset. Här kan de blanda affärer med en runda golf och njuta av naturen. Huset har även blivit en mötesplats för släkt och vänner. Här kan syskon, barn och barnbarn njuta av att bara umgås i naturen och på golfbanan. – Tidigare åkte vi kanske till Sverige 14 dagar om året. Nu är vi ju här så ofta vi bara kan. Jag och mina syskon träffades tidigare hemma hos min mor. Nu har det här blivit den nya platsen där alla möts.

– Huset är byggt på pålar, två-tre meter upp. Det gör att det känns som huset svävar ovanför marken ut i naturen. Inte särskilt svenskt. Det finns bra arkitektur i Sverige, men det är mycket röda hus med vita knutar. Detta huset är byggt av kanadensiskt cederträ, säger Bo och går bort mot kylskåpet och häller upp ett glas vitt. Sen sjunker han ner i en fåtölj borta vid tv:n, där det visas golf.

Lena är uppvuxen i Råå utanför Helsingborg. Vid 18 års ålder flyttade hon till Köpenhamn för att studera till montessorilärare. I Danmark träffade hon Bo och blev kvar. Nu jobbar hon tillsammans med Bo på deras reklambyrå i Köpenhamn. Ju längre in i samtalet desto mer träder Lenas

83


verklighet

Det Lena gillar allra mest med Woodlands är helheten. Att komma ut och motionera, ta en tur i skogen och att låta hjärnan koppla av. – Det är en helt annan natur här. Danmark är ju helt platt och här är det mer kuperat. Jag tror att man använder skogen mer i Sverige än vad man gör i Danmark. Och visst har man saknat naturen ibland.

säger Bo. Lena skrattar och lägger till att Billesholm nog också kan platsa på den listan.

Vi trodde att detta skulle bli det huset när vi blev äldre. Men nej, jag har för mycket krut i rumpan.

Innan Bo och Lena köpte huset hade de ingen relation till Örkelljunga. Det var nåt helt nytt för dem båda. – När det är alldeles vindstilla kan man höra motorvägen, men annars är det alldeles tyst här. Vi bor ju utanför Köpenhamn där en massa larm och sånt låter. Så det är skillnad. Här är så lugnt. Vid sex-tiden på sommaren går det rådjur och betar här utanför. Det är så rofyllt. Både Lena och Bo är överens om att det är ett bra ställe. Däremot är de mer tveksamma när det gäller Örkelljunga. De besöker egentligen bara Örkelljunga centrum för att handla mat. Annars åker de mycket hellre till Ängelholm, Båstad eller Helsingborg, där det finns mer liv. – Det är ett bra ställe, ett fint hus. Men Örkelljunga är ingenting, de har ingenting. Vi handlar mat där på Coop, men annars kan det vara den tråkigaste stället i Skåne,

Lena och Bo hade tidigare en vision om att flytta till Sverige när de blev äldre. Kanske var detta ett prov på att se hur livet skulle kunna se ut på den svenska landsbygden? Trots naturens skönhet och all lyx de arkitektritade husen på Woodlands har att erbjuda så verkar det inte vara tillräckligt för dessa köpenhamnsbor. – Vi trodde att detta kanske skulle bli det huset när vi blev äldre. Men nej, jag har för mycket krut i rumpan. Jag skulle bli galen. Jag vill ha mer liv omkring mig, säger Lena.

84


Det blommar i askan AV KARIN HANGASMAA SELÅKER & JENNIFER JOHANSSON

En liten gnista räckte för att antända skogen kring Sala i Västmanland. Branden spred sig snabbt och den fjärde augusti 2014 stod 13000 hektar i lågor. Det blev den största branden Sverige upplevt i modern tid. Stora delar av skogarna jämnades med marken och förkolnade. Kommer det någonsin kunna växa något ur askan?


verklighet

O

Det är viktigt för mig att kommande generationer har en skog att bruka

skar Axfeldt sitter i bilen på väg hem från jobbet i Avesta då telefonen ringer. Det är en god vän. – Vi släcker ditt hus före vi släcker mitt, för ditt kommer att brinna ner först, säger vännen i telefonen. Det första Oskar tänkte på var djuren som gick på sommarbete i hagen intill hans hus i Örbäck. – Jag tänkte att jag först måste rädda det som lever istället för döda ting. Fixa en djurtransport och föra djuren i säkerhet, berättar Oskar.

I Oskar Axfeldts by är det många som väntar med att så

Han berättar hur han körde genom den brinnande

ny skog. De vet ännu inte vad de vill göra av marken, och kanske inte heller hur de ska göra. Oskar tänker däremot börja så ny skog med en gång. Han vet att det är en vild chansning men tar hellre den risken än väntar. – Jag har läst mycket om återplantering efter bränder och vill sätta i gång så fort som möjligt. Det är viktigt för mig att kommande generarationer har en skog att bruka. När det tar nästan 100 år för en tall att bli fullvuxen så jag ser ingen vits med att vänta, säger han.

skogen, på vägar som egentligen borde varit avspärrade för länge sen, och lyckades till slut få över alla djuren till sin fars gård en bit utanför brandområdet. Både huset och djuren klarade sig oskadda från branden men ännu visste inte Oskar hur hans skog såg ut, och vad som fanns kvar av den. Det dröjde flera veckor innan polisen släppte på säkerhetsspärrarna, eftersom att det var farligt att vistas i skogen. Rötterna hade brunnit bort och träden kunde välta när som helst. Det var inte heller säkert att branden var helt släckt. – Jag är en nyfiken jävel och behövde se med egna ögon hur min skog drabbats för att få ro, berättar Oskar. Stenhällarna var fortfarande varma när han kom upp i skogen. Han fick röra sig försiktigt över de fallna träden och den förkolnade jorden. På vissa ställen glödde det ännu. Snart insåg Oskar att nästan 20 hektar av hans skog var nedbrunnen. Han kunde inte förstå hur det någonsin skulle kunna växa i den sargade jorden igen.

Det ligger mängder av kottar i upptravde ölkartonger i köket hos Oskar Axfeldts föräldrar. Efter att avverkningsmaskinerna tagit bort de brända stammarna har han gått efter och plockat kottarna som ligger kvar. – När de torkar i värmen öppnar sig kottarna och man kan lätt knacka ut fröna i handflatan. Än så länge har jag och föräldrarna knackat ut frön för tre hektar skog Fröerna ska Oskar själv så i brandområdet i sin skog. Går allt som det ska har han en fin tallskog om drygt 30 år. Han har provodlat tio tallfrön i en liten vit kruka i köket. De flesta kom upp men vissnade snart. Två små ljusgröna, späda plantor har klarat sig och blivit lika höga som ett lillfinger. – Så här stora blir de inte lika snabbt i naturen. Den har haft gynnsamma förutsättningar som inte finns i skogen Jag tror på den här modellen.

Brandekologen Anders Granström, på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå, forskar om återväxt efter skogsbränder. Han berättar att skogsbränder är en helt naturlig företeelse. Med eller utan människan brinner det. – Det finns till och med både svampar, växter och insekter som nästan bara kan leva i brandhärjad skog. Efter branden i Västmanland kommer skogen att se annorlunda ut en lång tid fram över. Andra växtarter än de vi vanligen ser i området gynnas av de nya förutsättningarna. Svedjenävan har redan börjat blomma och lövträd kommer snart att slå rot. Vill man bruka jorden röjer man undan lövträden för att lämna plats åt gran och tall. – Gör man däremot ingenting kommer du att se skillnad på vegetationen i ungefär 30 år. Därefter dör arterna som trivs i brandhärjad mark på grund av att den vanliga skogen växer tillbaka.

Återväxten efter en skogsbrand är som allra kraftigast i början. Skogsägarna som planterar och sår ny skog får skjuts av naturen de första två åren. Många väljer dock att vänta ett år eftersom det finns risk för snytbaggar. Insekter som lever på den skadade skogen och är farliga för de friska träden.

Svedjenäva har redan börjat växa i området. Den kommer finnas i området i ett till två år efter skogsbranden.

86


verklighet

Oskar Axfeldts visar runt i sin nerbrunna skog. 20 hektar fĂśrsvann i lĂĽgorna fĂśrra sommaren.

87


verklighet

De största störningarna kommer från människan i form av urskogsavverkning. Linda Berglund påpekar att den svenska skogen har skötts dåligt men att man nu lärt sig av sina misstag och hoppas att trenden vänder uppåt. – I dag mår den svenska skogen inte särskilt bra. Däremot har vi sett en viss förbättring ur miljöhänsyn de senaste 20 åren där skogsbruket lämnar träd, löv och dödved som är en viktig struktur för många arter i avverkade bestånd, säger hon. Det är inte bara människan som utgör störningar på den svenska skogen. Det förekommer även naturliga störningar i form av översvämmade floder och lågintensiva bränder som gjort att den svenska skogen under åren anpassat sig till att föryngra sig och växa upp igen. Enligt Linda Berglund är det viktigt att bevara skogen utifrån tre olika aspekter. Det första är att arterna i sig har ett existensberättigande. Det andra är ur ett mänskligt perspektiv, det finns en enorm okunskap kring hur naturens arter kan användas till exempelvis läkemedel. Hennes främsta argumentet till att bevara skogen är att alla arter är beroende av varandra. Det handlar om att skydda skogens ekosystem. – Fram till 2020 har Sverige 16 miljökravsmål varav två av dessa man i nuläget beräknar kunna nå till dess. Det har som sagt skett en förändring de senaste 20 åren men det är en lång bit kvar att gå, säger hon.

Linda Berglund, skogsexpert på Världsnaturfonden

Uppsving för skogen I dag har vi bara små fragment av gammal naturskog kvar. Tidigare utgjordes 40-60 procent av Sveriges yta av gammal skog. Nu är det bara 5 procent kvar. – Jag ser med tillförsikt på framtiden för den svenska skogen, säger Linda Berglund.

MARKUS JACOBSSON

Mygg- eller getingår? Många har upplevt att den här våren varit blöt och blåsig. Jämfört med en genomsnittlig majmånad har det också regnat lite mer än vanligt. Det kan betyda att sommarens prövningar i skogen kommer att delas med en stor mängd mygg. Myggen behöver mycket nederbörd då deras ägg kläcks i vatten.

Den ekologiska maten fortsätter öka Svenskarna köpte så mycket ekologisk mat i fjol att det blev ett rekordår. Nu handlar 8 av 10 svenskar ekomat regelbundet. Försäljningen ökade med 38% under 2014.

När förhållandena för mygg blir dåliga ökar sannolikheten för en sommar med mycket getingar. För att getingarna ska kunna bli många krävs flera saker. En viktig ingrediens är att vädret är soligt och torrt.

Hela det ekologiska sortimentet har ökat men mest är det frukt och grönt som intresserar kunderna.

88


VINJETT verklighet

Minns du den stad AV JOHN ANDERSSON

SIDA


verklighet


verklighet

Allt han ser är grå asfalt. Hans tankar är någon annanstans. Allt han hör är det krampaktiga ljudet från trafiken. Han drömmer om någonting helt annat.

P

å marken ligger några granar som en gång varit en häck. Lutad mot den gröna högen står en yxa. – Allt behöver inte gå så fort hela tiden. Vi har en motorsåg, men då går det inte att prata med varandra under tiden man håller på, säger Erik Svensson. Var och en av granarna har omsorgsfullt fällts för hand. Bredvid honom står Björn Svantesson. Det är med honom som Erik pratar samtidigt som de iklädda varsin mörk fleecetröja och stövlar låter yxan arbeta. Efter allén som leder fram till huset är alla granar borta. Kvar är ett stort päronträd där en liten rödhake tittar fram. En bit bort står en spade nedstucken i marken. – Det är första gången jag odlar så jag kan egentligen ingenting om det här. Jag kanske testar lite lätta grödor som morötter och rödbetor och lite potatis måste jag väl ändå lyckas med. Men det är inte därför jag vill bo här, säger Erik.

För lite mer än tre år sen sitter Erik i Globala studiers lokaler i Göteborg. Han skriver sin kandidatuppsats om svenska turisters fotograferande i södra Afrika. Men det är någonting som gör att det tar stopp. Det står stilla. Han är fast i något han tycker är grått, trist och stressigt. Drömmen om att göra någonting annat, att komma bort från stan blir allt mer påtaglig. Erik hoppar av studierna. Han börjar läsa om hur det är att bo på landet och sparar till ett eget torp. Det är det enda han tänker på. Något som till viss del även gör att hans relation tar slut. – Vi såg saker på olika sätt. Jag levde inte i nuet utan i framtiden, i det jag har nu. Det är svårt att leva ihop om man inte delar samma dröm. Det går helt enkelt inte, säger Erik. En bit utanför Mariestad, i Sundsmarken, ligger torpet som Erik efter lite efterforskning tror heter Rumpegården. Det är i alla fall så han själv väljer att kalla det. Under alla år som han tittade ut genom fönstret i lägenheten på Hisingen var det här han längtade till.


verklighet

92


verklighet

Nu drömmer han inte längre. Från köket är det inte längre smutsig betong och gnisslande spårvagnar som möter hans blick. När han tittar förbi OP-flaskan på fönsterbrädan som används som vattenkaraff, så ler han. Allt där utanför är hans. Över fyra hektar med allt från träskmark fylld med stundande lupiner, björkar som radar upp sig som pärlband på öppna fält och längst bort tät skogsmark som likt en gigantisk gärdsgård ramar in och skyddar marken från världen på andra sidan. – Det är precis det här lugnet som gjorde att jag ville flytta ut på landet. Det finns ingenting som stressar mig här utan det är upp till mig vad som ska hända, säger Erik. Han tycker inte det ska bli en allt för stor grej av att han har valt att flytta ut på landet. – Det är bara för att vi har skapat en norm att det är i stan man ska bo. Det finns många fördomar om att det inte går att ha ett modernt liv här. Men det stämmer inte.

Björn kommer in i köket och slänger in två kluvna vedklampar i den gamla vedspisen. Han vrider lite på spjället och känner med handen över plattan innan han ställer dit en kaffekanna. Väggen bakom spisen är igenmurad. Erik och Björn tror att det finns en stenugn därunder. Men det är ett senare projekt. Var sak har sin tid och någon brådska är det inte. – Det är så härligt här. I stort sett är det gränslöst på vad man kan göra. Vi kan gå runt och tänka på vad vi ska hitta på för kul projekt härnäst. Även om vi inte vet hur vi ska göra går allt att lära sig. Kunskapsprocessen är minst lika viktig som slutprodukten.

Att göra stora projekt är inget som avskräcker Erik. Han säger att vi lever i ett överflödssamhälle där folk slänger allt möjligt vilket gör att det går att bygga vad som helst nästan gratis. Genom att ha mycket tid och kunskap går det att

Jag gillar inte att vara ensam. Jag tycker inte att man ska behöva vara 58 år, klappa katten och kolla på blommor bara för att man väljer att flytta ut på landet. Man kan ha ett aktivt och rikt socialt liv ändå, säger Erik.

komma undan billigt. – Sen har jag ju turen att Björn bor här också, han är ovärderlig. När Erik köpte sitt torp för sju månader sen var tanken att han skulle bo här själv. Det var lite skrämmande. Men det blev bara en knapp månad av ensamhet. Förra sommaren jobbade han som volontär på en ekologisk gård i utbyte mot mat och boende. Där träffade han många som nu kommer och hälsar på och hjälper till på Rumpegården. Björn var en av dem, men han ville gärna flytta in på heltid. Nu har han fått en säng i vardagsrummet och är en stor tröst i allt som måste fixas i ordning på torpet. Han läste bygghantverk i Mariestad, något som kommer väl till hands här. – Jag gillar inte att vara ensam. Det sociala är väldigt viktigt för mig. Jag och Björn delar samma intressen och går runt och pratar hela dagarna. Han betalar en femhundring i månaden och lär mig att bygga och jag lär honom att köra bil. Det är så det borde vara, säger Erik.

Mycket av dagens alla behov anser han vara konstruktioner av samhället och att det finns en allmän press på hur man ska se ut och vilka prylar som man måste ha. Genom att kliva ner lite på bekvämlighetsstegen tycker han sig kunna skapa ett bättre liv. – Jag läste att vi under en dag inne i stan får över 5000 reklamintryck, det är klart att vi påverkas av det. Här ute kan jag välja bort mer saker och vara ifred på ett helt annat sätt. Så fort jag kommer in till stan tänker jag direkt mer på mitt utseende. Här kan jag gå på toa, titta mig i spegeln och tänka – Åh fan, är det så här jag ser ut? Jag är nog rätt så lättstressad och orolig av mig. Just nu känns det väldigt skönt slippa tänka på allt jag tvingas göra inne i stan. Det finns andra saker som är mer relevanta för mig.

93


verklighet

Det är mycket som blir mer konkret när man bor så här. Jag kan på något sätt se ursprunget till saker.

Erik och Björn sitter på varsin stol på baksidan av huset och kliar sig i skäggen. Med stolthet i ögonen tittar de ut över marken och skogen. En ormvråk hörs från håll och lika tyst som resten av omgivningen kommer en katt smygande. Vide heter han. Fast ofta kallas han för Mikael Edman. Det är en karaktär i en gammal tv-serie från 70-talet, Nybyggarland. Den har de kollat en hel del på sen de flyttade hit. – Katten kommer från Tolarp, det var där vi volonterade i somras. Vi var där för ett tag sen och köpte ett styckat lamm och kom hem med en katt också, säger Erik.

94


verklighet

Att bli självförsörjande är inte målet för Erik. Det handlar snarare om själv få bestämma tempot, njuta och inte behöva slita hela dagarna. Han vill kunna sitta med en kopp kaffe utan att känna några måsten. Men dit är det fortfarande en bit kvar. Det är mycket investeringar som måste göras. Oljepannan ska bytas ut till en vedpanna för att få ner värmekostnaden. – Jag har bara använt badkaret en gång då jag skulle unna mig något gott. Då fyllde jag upp det till en femtedel och lade mig så platt jag kunde. Därför måste jag göra mer lönearbete än vad jag skulle vilja just nu.

Nedsjunken i stolen som står mot den faluröda husfasaden berättar Erik om hur det tidigare var omkring 200 granar framför huset. Nu är alla borta och en gärdsgård gjord av de fällda granarna börjar ta form. En stor tall som föll på grannens mark under vinterns storm blev till en ny takbjälke i ladugården. När de renoverade jordkällaren köpte de knappt något nytt. Allt fanns redan på torpet. – Det är mycket som blir mer konkret när man bor så här. Jag kan på något sätt se ursprunget till saker. När jag fryser på morgonen går jag ut och hämtar en vedklabb och lägger den i elden. Jag kommer mycket närmare allting.

95


verklighet

Erik tar fram det omaka porslinet och sätter sig vid köksbordet med en kopp kaffe. Han plockar upp en av det dussin chokladbollar som ligger på tallriken. – Är det en skogsduva? Eller en ringduva? Vid fönstret står en kikare. Bredvid ligger en gammal träningsdagbok som numera är deras fågelskådarbok. I den skriver de upp alla fåglar de ser. Än så länge är det sju stycken. Duvan flyger iväg och Erik hinner inte fastställa vilken sorts duva det var. Boken får lämnas orörd. – Det är kul att dokumentera och lära sig lite mer om naturen. Nu när jag ständigt är mitt i den kommer så mycket annat fram som inte märktes tidigare. Allt runt omkring mig får nyanser.

Det är inte bara utomhus som Erik och Björn har massa projekt igång. Ena stunden står de och hugger ved för att en timme senare riva upp linoleummattan inne i ett av rummen i det 85 kvadratmeter stora torpet. Ett organiserat kaos fyller hela huset. Små kikhål där de rivit loss vävtapet från väggarna och gjort hål i masonitplattorna i taket. Där under döljer sig originaldetaljer från när huset byggdes 1870. Allt ska fram. Så småningom. Mikael Edman har somnat i den gröna fåtöljen som nästan smälter ihop med den mossiga heltäckningsmattan i vardagsrummet, som någon gång ska bort. Erik tar på sig sina stövlar, som också är gröna, och går ut på framsidan. Han skrapar lite med nageln på fasaden. Nästa stora projekt är att måla om huset. Det ska få en gammaldags nyans av falu rödfärg, de hoppas få hjälp. Erik menar att en av fördelarna med att bo i ett torp är att de kan bjuda in folk och säga att de får stanna så länge de vill, och på riktigt mena det. Han ska lägga upp ett event på facebook. ”Knegarhelg på Rumpegården”. – Det är ett bra sätt att få hit massor av vänner, äta gott och arbeta lite. De flesta vill gärna få lite hands on-jobb när de kommer hit. Många av Eriks vänner bor i storstäder runt om i landet och är glada för att han valt att följa sin dröm. De drömmer på sätt och vis också om att få känna av lugnet som finns ute på landet. Men det händer ändå att han stöter på viss skepticism. – Många ser mig nog som en extrem gubbe som bor i skogen, men vad är egentligen normalt? För mig är det onormalt att man står ut med allt inne i stan.

96


verklighet


verklighet

KRÖNIKA

Farväl min skog

E

tt kalhygge. Det är allt som är kvar av den skog som skilde stad från hav. Här låg skogen vi sprang i som barn. Skogen som Skogsmulle älskade och lärde oss försvara som små. Långa ridturer under trädtopparna varma sommardagar med en kompis på hästen bredvid. Och där borta såg vi en salamander. Det som fanns i denna skog är nu ett minne blott. Skogen i Sverige är helt unik med sin allemansrätt. Vi pratar ofta om skogen som vår. Det är mitt kantarellställe och det är våra stigar. Där borta vid tallarna ligger min löprunda. Skogen är vår, men vad som händer med den har vi oftast inget att säga till om.

Vi planterar vår skog i oss själva. Vad händer när den plötsligt tas ifrån oss? När skogen som alltid stått där helt plötsligt försvinner, så försvinner också en liten del av oss. Vi har inget inflytande över det som händer. Vi står maktlösa när stormen drar fram. När branden äter upp alla de träd vi hållit kära. På andra ställen blir trädtopparna som skymmer solnedgången ersatta av betong. Betong som åter ska skymma vår solnedgång. Eller som i mitt fall där en skogsägare hade andra planer för marken där min skog stod. På det här kalhygget ligger delar av min identitet kvar. Detta var min skog fylld av minnen. En rubbad hemkänsla. Här fanns ingen rädsla. Här gick vi aldrig vilse. Åh, vad jag känner igen denna mark. Ändå är det svårt att orientera sig. Var låg stigarna? Och den lilla bäcken, finns den kvar? Tillsammans med träden försvann tryggheten. Jag hade ett förhållande med min skog. Det tog slut. Jag måste gå vidare och hitta någon ny även om det känns tungt. Hur ska jag någonsin hitta någon lika bra? Överallt finns ny skog att utforska, att lära känna. Det kommer kanske aldrig bli samma sak som med min skog där jag växte upp. Men det kommer att komma en ny skog med nya minnen och upplevelser. En skog där jag känner till varje meter. Jag kommer hitta till blåbärsriset, hitta det där trädet som har bra grenar att klättra i. Nu kommer jag kanske aldrig klättra hela vägen upp till trädkronan igen, men där ute finns min skog någonstans. JOANNA BARTLEY

98


KONTEXT annons

Ett nytt historiemagasin PODDAR

Valloner

Släktforskning MAT

Dialekter

Magna Charta

MENS

FILM

Cosplayvärlden

UTVANDRING

Äktenskap

Läs mer på kontext.jmg.gu.se

MANGA


kultur musik / form / litteratur


kultur

Den komplexa kreativiteten AV JOHANNA BODIN

I det lilla samhället Dals Långed, 17 mil norr om Göteborg, ligger designskolan Steneby omgiven av skog och med utsikt över Dalsland kanal. En god förutsättning för skapande kan tyckas, men faktum är att din kreativitet kan hämmas när du vistas i naturen.

s

kolan startades officiellt 1934, men embryot till Steneby föddes redan år 1919 när en ung folhögkolelärare vid namn Erland Borglund kom till Dals Långed. Arbetslösheten i samhället var hög och många av bygdens män ägnade dagarna åt att supa i brist på annat. För att sysselsätta dem med något annat startade därför Erland Borglund och hans kollega kurser i slöjd. Sedan år 2000 är skolan också en del av Högskolan för design och konsthantverk, HDK, i Göteborg. Idag har Steneby totalt 170 studenter från olika delar av världen som utbildar sig inom trä, textil eller metall.

103


kultur

En av dem är Petter Olsson som läser sista terminen på universitetsutbildningen möbeldesign- inriktning trä och beskriver sig själv som en riktig tränörd. Han tror att anledningen till varför han efter flera års utbildning fortfarande kan komma på nya idéer beror på att han gör något han verkligen tycker om. – Jag tror att det är en förutsättning för att kunna hålla kreativiteten levande, säger Petter Olsson. Inspirationen hittar han i vardagen, där han ser att det finns ett behov, men också i naturen. Men att naturen skulle gynna vår kreativitet motsäger sig psykologen och kreativitetsforskaren Samuel West. – Rent spontant skulle jag säga ”fuck the forest”. Han menar på att grundförutsättningen för en ökad kreativitet är att befinna sig i en miljö som ger många intryck och att träffa olika typer av människor. Så sett till den aspekten skulle det vara bättre för folk med kreativa yrken att vistas i en storstad framför naturen. Men då kan ett annat problem uppstå. – Man behöver tid för egna tankar och reflektioner för att kunna vara kreativ, men befinner man sig i en överstimulerande miljö finns risken att blir ”information overload” och att ens egna hjärna inte kommer igång, säger Samuel West. Så vad är då de optimala förutsättningarna för att få ut maximalt av sin kreativitet? – Det bästa hade varit att växla mellan de olika miljöerna. Att ha typ ett crazy ställe i Berlin och sedan åka upp i skogen för att skapa.

Artikeln är baserad på ett radioreportage som du hittar på vår hemsida bjork.jmg.gu.se. Där kan du höra mer om Steneby och vad som händer i vår hjärna när vi tänker kreativt.

104


Foto: John Moose pressbild

Musik som flyr civilisationen AV FRIDA LUNDMARK & LENA ÅSBERG

Kampen mellan människa och natur. Detta ambivalenta förhållande är temat på John Mooses nysläppta debutalbum. Genom alter egot, med samma namn, gestaltas en historia om att lämna civilisationen för att bli ett med naturen.


kultur

JOHN MOOSE John Moose består av André Szeles (sång och gitarr), Emil Florell (gitarr), Petter Falk (bas, synt m.m.), Tobias Norén (trummor) och Ia Öberg (sång och piano). Alla medlemmarna är uppvuxna i orter runt Hagfors och repar tillsammans i Karlstad. Debutskivan John Moose släpptes via deras eget skivbolag Anlesser den 24 april.

J

uppvuxna i skogarna runt Hagfors. Bandet grundades 2009 av André och Emil. Båda två studerade till miljöingenjörer och kände sig inspirerade att skapa musik med ett miljöetiskt tema. – Vi hittade på en historia till en låt, som sen byggdes på och blev flera låtar och ett koncept, säger André. Emil fyller i: – Historien handlar om en person, som vi kallar för John Moose, som flyr civilisationen för att bege sig ut i skogen.

ohn Moose är inget vanligt rockband. Medlemmarna ser snarare John Moose som ett kreativt forum som ger dem möjlighet att nå ut med sina tankar kring miljö, energi och hållbar utveckling. Ett led i detta var att försläppa skivan via en mobilapp som tvingar ut lyssnaren i skogen. Appen känner av mobilens GPSkoordinater och låser upp låtarna först när personen når ett skogsområde. – Eftersom temat på skivan är förhållandet mellan civilisationen och naturen tyckte vi att det var intressant att förlänga konceptet så att man faktiskt behövde bege sig ut i skogen för att lyssna på skivan, förklarar trummisen Tobias Norén, som också varit med och utvecklat appen.

Emil och André berättar att texterna om John Moose från början var ganska naturromantiska, men att de med åren förändrats. Fler bandmedlemmar har tillkommit och tillsammans har de utforskat den moderna människans förhållande till civilisation och natur. Romantik har bytts ut mot kritik.

John Moose består av medlemmarna André Szeles, Emil Florell, Petter Falk, Tobias Norén och Ia Öberg som alla är 106


kultur

– Det är lätt att tycka att John Moose gör en moralisk sak, att han lämnar civilisationen och att han är kritisk mot den. Men han är samtidigt naiv som tror att det är så enkelt, att man uppnår någonting genom att fly, säger Tobias.

Petter tror att folk felaktigt kan uppfatta bandet som något sorts hippiekollektiv som tycker att världen blir bättre om alla flyttar ut i skogen. Men de menar tvärtom att det är ett egoistiskt beteende, som inte löser några problem. Istället för att demonstrera sina åsikter på plakat, har John Moose valt konst som uttrycksform. – Vi pratar om dans och om att ha olika typer av workshops. Vårt koncept är allmängiltigt. Det kan göra sig lika bra i en diskussion mellan två människor som på en rockkonsert, säger Petter.

Arbetet med debutskivan har tagit två år. När den första versionen nästan var klar började bandet om på nytt, eftersom de inte var nöjda. Medlemmarna beskriver sig själva som ”kontrollfreaks” och smått maniska i sitt skapande. På debutplattan har de använt över 40 olika instrument. André Szeles menar att bandet lever efter mottot att logistik aldrig får bli ett problem. – Vill vi ha ett typ av instrument, ska vi försöka lösa det och få med det på något vis. Men det är krångligt ibland, säger han och skrattar. Emil Florell instämmer. – Mycket, säger han. Nu finns debutalbumet ute i butik och på Spotify. Mobilappen fungerar fortfarande, för den som gärna spenderar en timme i skogen. 107


kultur

När naturen får spela huvudrollen Björk har recenserat verk som på olika sätt skildrar naturen. Allt från bokklassikern Walden från 1854 till den hyllade serien True Detective. Vi har lyssnat på det senaste från The Tallest Man on Earth och John Moose debutalbum om en man som flyr civilisationen. I jakten på filmen att förälska sig i tipsar vi om flera vackra och intressanta filmer där naturen tar stor plats.

DARK BIRD IS HOME The Tallest Man on Earth 2015 Dead Oceans, Gravitation När Kristian Mattson för fjärde gången ska ge sig ut på vägarna i samband med skivsläpp kommer han behöva ett större fordon. Fler platser och mer bagageutrymme. I fyra album har det nästan uteslutande handlat om fingerspel och en raspigt kraftfull röst. Ensam med gitarren har han i fått stämpeln såväl geni som billig Dylankopia av tyckarna. Båda läger får nu bedöma med nya öron. Dalslänningen avslutade förra turnén tillsammans med att addera ett par av Augustifamiljens medlemmar. Att lyxa till det med blåskomp kan ha varit riktmärket till nya Dark Bird is Home. Skivan är ett trendbrott i soundet, nu hörs klarinett, mandolin och trumpet och körer. Samtidigt har sången mjukat till sig. Experimentet lyckas stundtals mycket väl. Efter de fina men något tröga inledande spåren blir man ordentligt medryckt av Slow Dance där pop och folk möts på ett ovanligt och mycket spännande vis. En distad klarinett gör Timothy så folkig att lyssnaren placeras på ett torg i karnevalstämning i den gammalsvenska kullerstensbyn. Det lugna pianospåret "Little nowhere towns" luktar Regina Spektor och Seventeen lyfts upp av körer i refrängerna.

MUSIK

De nya greppen är många. Men det är samtidigt inte svårt att känna igen sig i Mattsons enkla melodier och ryckigheten i sången. Texterna tar oss som vanligt fram som äventyrare över frusen mark, in på stigar och ut på stora hav. Med den större verktygslådan blir man förd längre in i den äventyrligt känslosamma och naturnära värld som Mattson berättar om.

JOHN MOOSE John Moose 2015 Anlesser

Det är lätt att sakna den mer råa och mer avskalade Mattson från de tidiga albumen. Detta är något annat. Men det är fortfarande riktigt bra. En av Sveriges nu riktigt stora singersongwriters på den internationella scenen testar en större kostym utan att ta sig vatten över huvudet. Kanske saknas en given storhit för skapa samma eko i musikvärlden som stallkamraterna José Gonzales och First Aid Kit. Vad som känns säkert är att Konsertbesökarna kan förvänta något än mer storlaget än den ensamme Tallest Man på scen. Och när bandet kör på alla cylindrar i kommer förespårkarna för den äldre upplagan behöva hålla sig rejält för att inte ryckas med.

John Moose är debutalbumet från det värmländska musikkollektivet med samma namn. Två år och 40 (!) olika instrument krävdes innan kvintetten kunde färdigställa skivan. Alla instrument bidrar till en närmast sakral känsla. En känsla som förstärks av den melankoliska körsången som är ett återkommande inslag skivan igenom. Först när uppstickaren ”Ocean” kommer halvvägs in i låtlistan lättas stämningen upp något, men melankolin kvarstår ända till sista tonen. Läs reportaget om John Moose på föregående sidor.

108


kultur

FILM

STAND BY ME

©1986 Columbia Pictures Industries, Inc. All Rights Reserved

GRIZZLY MAN

Rob Reiner 1986

Werner Herzog 2005

Det är sista veckan på sommarlovet. Tre vänner sitter i sin koja, röker cigg och spelar kort. Plötsligt dyker den fjärde kompisen upp. Med andan i halsen berättar han att hans storebror hittat en död kropp uppe i skogen vid järnvägen. Kan det vara pojken som varit försvunnen i ett par dagar? Helt klart är att de kommer komma med i tidningen om de hittar kroppen. De ger sig ut på en vandring längs järnvägsspåret. Det blir upptakten till ett stort äventyr där deras vänskap prövas. Filmen är en nostalgisk skildring av den ambivalenta övergången mellan att vara barn och vuxen. Filmen är baserad på en novell av Stephen King.

Timothy Treadwell var mannen som levde med grizzlybjörnar i Alaska. Han spenderade totalt 13 somrar i vildmarken och vigde sitt liv åt att skydda djuren, som han såg som sina vänner. Treadwell riskerade ständigt sitt liv, något han var medveten om. Med en jobbig livsbakgrund blev björnarna hans räddning, men till slut också hans död. År 2003 inträffade den attack som kostade hans liv. Treadwell filmade sitt liv bland björnarna i över 90 timmar. Med hjälp av filmerna samt intervjuer med Treadwells närmaste, kunde Werner Herzog skapa dokumentären om ett väldigt annorlunda liv.

TRUE DETECTIVE, säsong ett

INTO THE WILD

Nic Pizzolatto 2014

Sean Penn 2007

Året är 1995 och ett brutalt mord har ägt rum i Louisiana. Mordutredarna Rust Cohle och Martin Hart får i uppdrag att reda ut, vad som verkar vara ett mord av religiös karaktär. Hart och Cohle berättar sin historia i form av tillbakablickar i realtid. Huvudkaraktärerna som spelas av Matthew McConaughey och Woody Harrelson har väldigt komplexa och skilda personligheter. Det, tillsammans med den mörka och dystra miljön i den ensamma amerikanska södern gör serien till mycket mer än en vanlig deckare. Säsong två har premiär i USA juni 2015.

Atleten Christopher McCandless är färdig med universitet. Han har bestämt sig för att lämna sitt liv och skänker sina sparade pengar till välgörenhet. Genom att lifta tar han sig upp till Alaskas skogar för att leva i ödemarken. Filmen bärs av det visuella och lämnar absolut ett avtryck men bäst är den när man ser den ensam eller med en god vän. "Into the wild" kräver att man är i rätt stämning. På många sätt påminner filmens Christopher om Markus Torgeby som skrivit Löparens hjärta.

109


kultur

BÖCKER

WALDEN

HÄNDELSER VID VATTEN

Henry David Thoreau, 1854 Natur och kultur, utgiven som pocket 2009

Kerstin Ekman, 1993 Albert Bonniers klassiker, utgiven som pocket våren 2015

Walden kom ut första gången 1854 och hette då Skogsliv vid Walden. Författaren Thoreau flyttar till en enkel stuga vid tjärnen Walden och bor där i två år. Han lever av och efter naturen, har inte en onödig pryl och tittar med kritiska ögon på det samhälle som han har lämnat. Boken har blivit en bibel bland gröna vågen-folk, de äventyrlig sinnade och de samhällskritiska. Thoreaus sylvassa blick som dissekerar det vardagsliv de flesta av oss lever är underhållande och påfallande ofta påminner 1854 om 2015.

Annie och hennes dotter kommer till den norrländska byn Svartvattnet en midsommarafton någon gång på 70-talet. De ska flytta till ett kollektiv. Pojkvännen som skulle hämtat dem kommer inte. De bestämmer sig för att de ska gå istället och följer kartan genom skogen utan vägnät, på myrar som badar i ett aldrig slocknande ljus. Samtidigt sker två blodiga mord i ett tält vid forsen. Annie upptäcker kropparna. Det är en andlöst spännande deckare som ändå inte är en deckare. Romanen tar avstamp i dubbelmordet men handlar lika mycket om människorna i byn och den hotade skogen. Med Ekmans målande språk blir naturen en given huvudroll.

LÖPARENS HJÄRTA

DET SOM INTE VÄXER ÄR DÖENDE

Markus Torgeby Offside Press, 2015

Jesper Weithz Natur och kultur, 2012

Han är tjugo år och en lovande löpartalang. Men på en träning kollapsar Markus Torgebys fotvalv. Ångest och stress kommer i fatt. Han flyr upp i den jämtländska skogen. Där bor han i en torftig kåta under fyra års tid. Springer, tänker och är oftast helt ensam.

Henrik och Lotte ska snart resa till São Paolo. Där ska Lotte bli frisk. Bara huset ska packas ihop och Henrik ska avsluta jobbet i London. Med tusentals mil mellan varandra börjar tillvaron plötsligt att spricka. En sugande thriller om existens, kaos och vårt förhållande till naturen. 110


kultur

KRÖNIKA

Att vara trendig för evigt

V

ad betyder skogen för dig? Är det där du tar din löprunda på onsdagar eller plockar svamp på lördagar? Alla har alltid en koppling till skogen, vare sig den är stark eller svag. Men det är inte bara den direkta kontakten som vi nås av. Den finns också alltid där som en evig inspirationskälla för populärkulturen.

På senaste tiden har de flesta hört eller utbytt några ord om tv-serien Jordskott. Alla har inte tittat frenetiskt men de flesta verkar ha skaffat sig en uppfattning. Om det av någon anledning har slunkit förbi någon så utspelar sig berättelsen i den fiktiva småstaden Silverhöjd. Där är staden uppbyggd kring ett gammalt anrikt företag och sågverk som plöjer urskog och gör sig ovän med de mörka krafter som finns inne bland träden. Serien blev snabbt uppmärksammad, den är påkostad och väcker diskussioner med sitt mystiska tema och ibland råa framtoning. Men hur nytt och häftigt är det egentligen? Det pratas om att skogsromantik till viss del trendar men har den någonsin slutat vara aktuell? Vid första inblicken går parallellerna till den amerikanska tv-serien Twin Peaks som har samma utgångspunkt med ett sågverk som kretsar kring en småstad. Den gjorde stor succé på 90-talet och gav känslan av ödslig mystik som också beskriver Jordskott. Även händelseutvecklingen är sig lik när mordet på en tonårig tjej i Twin Peaks blir till en kidnappning av ett barn i Silverhöjd. Men denna direkta liknelse var inte den enda, för ju mer jag tittade desto mer kände jag att det var många detaljer jag sett förut. Under min uppväxt hade vi en bok hemma med gamla sagor och sägner som hette Bland tomtar och troll. Den tittade man i med spänning där konstnären John Bauers målningar illustrerade mörka skogar med troll som fick fantasin att skena iväg.

I Jordskott fick man se samma sak igen. När huvudrollen Ewas dotter kommer tillbaka från urskogen i vitt nattlinne, från en skog fylld av väsen, så känns det direkt taget från Bauers tavlor som målades för över hundra år sedan. När man senare i serien ser stora lastbilar åka in i skogen för att jämna den med marken är det samma upplägg som i den tecknade filmen Fern Gully: The Last Rainforest från 1992. När jag var 9 år gick VHS-bandet varmt när jag om och om igen följde ett folk av små älvor som kämpade för sitt hems överlevnad. Samma gäller i Silverhöjd där skogens väsen gör allt för att hålla den vid liv tillsammans med vissa av Silverhöjds arga invånare. Tänker jag på vilka böcker som har haft liknande teman dyker snabbt många barnböcker upp med skogen som utgångspunkt. Det handlar om gamla sagor som Rödluvan och berättelser som Nalle Puh, eller varför inte Barnen i Bullerbyn där man målar upp en mystisk skog med näcken som en skrämmande figur. Så även om det är en tecknad film, en tavla från tidigt 1900-tal eller en saga av Astrid Lindgren har fascinationen inte lagt sig. Jag säger inte att Jordskott har kopierat olika verk, utan att man har tagit del av ett vinnande koncept. Som visar att vår fascination för skogen inte har för avsikt att försvinna.

JOACIM F KAIBERGER

111


VINJETT

SIDA

Magasinet björk vt15  

VÄLKOMMEN TILL BJÖRK Vi är ett nytt magasin med fokus på natur, design och livsstil för den som trivs i stan men inte räds det vilda. Björk...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you