__MAIN_TEXT__

Page 1

Hammaren EN TIDNING FRÅN HAMMARÖ KOMMUN • november 2016

Bibliotekets egna BOKTIPS

Ladda ner vår nya APP

Hammarö kommun VI ÖNSKAR ER EN RIKTIGT

GOD HELG!

VÄXER

   så det knakar


Hammaren ges ut av Hammarö kommun

Sedan sist... • Psykiatridagen 2016 anordnades under oktober i Hammarö Arena. Hammarö kommun bjöd in till en spännande dag med fokus på psykisk ohälsa. Syftet med dagen var att öka kunskapen runt psykisk ohälsa och motverka fördomar och myter som finns i vårt samhälle. Hammarö kommun anser att vi måste våga prata om ämnet och bjöd därför in föreläsare och utställare med egna erfaren­ heter som är experter på området. • Aktivitetsdagen Hjul och Kul genom­ fördes i Hammarö Arena för tredje året i rad. Även detta år var det massor med besökare som bland annat provade på att vara skate­boardarsproffs för en dag, besteg klätterväggen eller utmanade kompisen i Nattduellen från Mästarnas Mästare.   Vi längtar redan till nästa år för ett nytt spännande Hjul och Kul.

Ansvarig utgivare och redaktör: Lotta Strömbäck lotta.stromback@hammaro.se Redaktör Elin Karlén Gustafsson Omslagsbild: Cathrine Rosenqvist och Rigmor Eriksson Foto: Jonatan Rist Christensen, Aktivitetsbyrån Grafisk form: Maria K-Back, Whiter Shade Tryck: Strokirk-Landströms AB Telefon: 054-51 50 00 E-post: info@hammaro.se Hemsida: www.hammaro.se

• Under september deltog Hammarö kommun i den Europeiska Trafikantveckan. Årets tema var ”Res håll­ bart, lönsamt och smart” och vi la fokus på att visa att det finns bättre ekonomiska, hälsomässiga och miljö­ mässiga alternativ än bil. Under veckan sattes bland annat skyltar upp vid utvalda vägar med budskapet att det går att undvika och minska bilköerna genom att inte ta bilen. Vi lånade även ut gratis cyklar för att uppmuntra till ett mer miljö­vänligt transportmedel.

Redaktören tipsar... I detta nummer är det ett nytt ansikte som ni möts av. Vår tidigare redaktör Katarina har slutat hos oss på Hammarö och nu lämnat över stafettpinnen till mig. Några av er kanske redan känner igen mig från kommunens kontaktcenter. Jag har nämligen varit er kommunvägledare under några års tid och hjälpt er med alla möjliga frågor och funderingar men jobbar nu istället som kommunikatör i Hammarö kommun. av Hammaren bjuder vi på massor av spännande reportage från olika verksamheter i Hammarö kommun. Vi kommer bland annat få inblick i vad Senior Alert är för något och hur hem­ tjänsten använder sig av telefonen när de gör hembesök hos våra brukare. Hammarö bibliotek delar även med sig av spännande boktips och vi lär er hur den nya Hammarö kommun appen fungerar. Även julen och vintern närmar sig med stormsteg och vi har samlat några exempel

I DETTA NUMMER

2  •  HAMMAREN november 2016

på aktiviteter som ni kan boka in i kalendern redan nu. Konsumentrådgivarna ger oss guid­ning i julhandeln med smarta julklapps­ tips och ni kan även läsa om hur Hammarö ­kommun jobbar med vinterväghållning och hur mycket snö det behöver komma innan vi kommer till din gata.  En tidigt god jul på er alla och ha en riktig fin vinter. ELIN KARLÉN GUSTAFSSON | REDAKTÖR


VINTERVÄGHÅLLNING I HAMMARÖ KOMMUN Enligt kalendern är vintern här och det är många som hoppas på en fin vit jul och en fortsatt lika fin vinter. Varje år får kontaktcenter frågor som berör vinterväghållningen i kommunen. Vi har här sammanställt några frågor och svar. Hur hanterar vi plogsträngar?

När åker vi ut?

Vi prioriterar snöröjningen efter följande ordning och snö­ djup (Måttangivelserna är aldrig exakta): 1. Gång- och cykelvägar 4 cm 2. Huvudvägnätet

6 cm

3. Medelstora gator

6 cm

4. Lokalgator

8 cm

De plogsträngar som kommunens personal lägger upp är kommunens ansvar. När snöröjningen och halkbekämp­ ningen är åtgärdad kan vi, när tillfälle ges inom ett par d ­ agar, även ta bort plogsträngar framför uppfarter exempelvis. Alla har rätt att få bort plogsträngarna. Kontakta kontaktcenter så hjälper de dig. Plogskador

Vart åker vi ut?

Kommunens fordon snöröjer och halkbekämpar kommu­ nens gator och vägar men inte Dingelsundsvägen, Hammarö­ leden, Skoghallsleden och Industrileden. Dessa vägar till­ hör Trafikverket. Hur arbetar vi och hur lång tid tar det?

Plogning sker på hela vägnätet över Hammarö enligt priori­ teringsordningen ovan. Därefter halkbekämpar samma personal samma sträckor.

Uppföljning och reparation av plogskador sker efter ­avslutad säsong. Hör av dig till kontaktcenter och beskriv din skada så hjälper de dig. Halkolyckor

Halkolyckor ska anmälas som kroppsskador. Kontakta kontaktcenter så hjälper de dig. Sand till egen uppfart

Det är tillåtet att hämta sand i de sandlådor som finns upp­ ställda i bostadsområdena som är märkta med Hammarö kommuns logga samt vid serviceförvaltningens lokaler vid Jonsbol. Kontaktcenter nås på: Telefon: 054-51 50 00 Mejl: kommun@hammaro.se Adress: Mörmovägen 5, Skoghall

FAMILJEHEM SÖKES personer som är i behov av extra trygghet i sin tillvaro. Det kan vara i form av boende, familje­ relation eller bara ha någon att prata med. För dig som vill göra en insats för behövande i Hammarö kommun är vi just nu i behov av kontaktfamiljer, kontaktpersoner och familjehem. 

DET FINNS MÅNGA

NYTT UTEGYM I CENTRUM I SLUTET AV NOVEMBER öppnar även ett nytt utegym vid Himlabacken, backen mellan kommunhuset och Skoghalls bangolf.

Gymet kommer innehålla redskap som kan användas året runt. 

om vad det innebär att vara kontaktfamilj, kontakt­ person eller familjehem kan du kontakta familjehemssekreterare MarieLouise Ljung.

VILL DU VETA MER

Mejl: marie-louise.ljung@hammaro.se Telefon: 054-51 51 85 Läs mer på: www.hammaro.se/kontaktfamilj

HAMMAREN november 2016  •  3


Senior Alert är ett nationellt kvalitetsregister men också ett verktyg för att arbeta förebyggande med fall, trycksår, undernäring och munhälsa bland äldre.   — Jag ser det numera som ett ­arbetssätt helt enkelt, säger distrikts­ sköterskan Camilla Cortinovis. text BRITTA NYBERG foto JONATAN RIST CHRISTENSEN

4  •  HAMMAREN november 2016

Anette Ljungberg och dis­ trikts­ ­ sköterskan Camilla Cortinovis som ansvarade för projektet när det introducerades i Hammarö kommuns hemtjänst våren 2015. – Vi startade med en pilotgrupp på Lövnäs i ­mitten av maj 2015 och sedan har vi successivt utbildat hemtjänstpersonal i varje hemtjänstgrupp så nu ska alla grupper vara introducerade och jobba aktivt med ­Senior Alert, berättar hon. Projektet är avslutat men arbetet med Senior Alert fortsätter. Catharina Rosenqvist som själv jobbar inom hemtjänsten är den som numera fungerar som spindeln i nätet. Hon berättar vidare. – Vi har sett många positiva effekter redan trots att vi inte varit igång så länge. Själv tycker jag nog att det mest positiva är att de som har fått erbjudandet att vara med också velat vara det. Jag tror att de känner sig sedda och mer delaktiga i planeringen för att de ska må bättre. Ofta handlar det faktiskt om ganska små medel som gör stor effekt för den enskilde, säger hon.

DET VAR SJUKGYMNASTEN


SENIOR ALERT ― hemtjänstens nya arbetssätt

Och hon fortsätter. – All personal i hemtjänsten är nu utbildade att använda sig av Senior Alert för att göra riskbedömningar och det har ökat engage­ manget och satt igång ett nytt sätt att tänka. Ett nytt arbets­sätt för att jobba förebyggande på för att för förbättra vården. Rent praktiskt går det till så att en vårdtagare över 65 år som har insatser enligt SoL (Socialtjänstlagen) eller HSL (Hälso- och sjuk­ vårdslagen) erbjuds ett risk­bedöm­ningssamtal med ­per­so­nalen. Tackar denne ja, sätter man sig ner tillsammans och går igenom ett antal frågor för att kunna identifiera risker för fall, trycksår, viktminskning och munhälsa. Utifrån detta p ­ lanerar man sedan i teamet, där rehab, distriktssköterska, sjuksköterska och hem­ tjänstpersonal ingår, gemensamt åtgärder och hur de ska genom­ föras. De åtgärder man kommit fram till ­presenteras sedan för vårdtagaren. – Upptäcks inga risker görs en uppföljning ett år framåt i tiden

men om vi finner något ska det följas upp och utvärderas redan efter tre månader, berättar Catharina. Alla uppgifter som samlas in läggs också i ett nationellt register som blir en kunskapsbank för vårdpersonal, forskare och andra. För att kunna göra detta måste varje enskild vårdtagare godkänna att uppgifterna läggs in i registret. – Vad vi vet är det bara en som tackat nej till att delta hittills och naturligtvis respekterar vi detta fullt ut, berättar Catharina och Camilla fortsätter. – Vi ställer inga krav på att man måste tillåta registrering för att få vara med. Här får man vara med hur man än vill ha det, slår hon fast. Även om man inte varit igång i full skala så länge ser vi redan positiva effekter. – Vi ser att vårdtagare mår bättre och känner sig sedda och mer delaktiga, avslutar Camilla Cortinovis.  HAMMAREN november 2016  •  5


Biblioteket är en av de flitigast besökta platserna i kommunen. Förra året räknade man till cirka 80 000 fysiska och 37 000 virtuella besök.Till detta kan man lägga skolbiblioteksverksamheten som startade 2014 och som nu finns i alla kommunens sju skolor. text BRITTA NYBERG

Biblioteket tipsar och även om det faktiskt går att låna konst på det här biblioteket är böcker och då tryckta på papper det allra vanligaste lånet. Årets mest utlånade titel är Lögnaren av Nora Roberts.

ANTALET LÅN ÄR RUNT 100 000 PER ÅR

Anna Ersdotter, bibliotekarie

Bokberoende, mest av skönlitteratur, men fantasy och biografier platsar också. Boktips:

Arthur, gatuhunden som lämnade djungeln och hittade hem av Mikael Lindnord 2014 tog sig multisportaren Mikael Lindnord an en hemlös hund under VM i Ecuador. Detta gjorde både honom och hunden världs­berömda. Han gav hunden ett namn, Arthur, och ett hem i Sverige. Boken handlar förstås om Arthur och hans strapatser ända fram till mål, men förstås även om Mikaels (tävlings-)liv. Böckerna om gatukatten Bob av James Bowen Den före detta hemlöse och uteliggaren, ­James Bowen har skrivit tre böcker om den gatukatt som han stötte på och som han ändå inte kunde låta bli att hjälpa. Det blev rädd­ ningen för både Bob och James. En film som bygger på första boken har premiär i England 4 november i år.

Men det finns så mycket mer att upptäcka och vem om inte perso­ nalen är de verkliga experterna. Vi lät dem presentera sig själva och tipsa om bra läsning i vinter­­ mörkret. 

Towa Zetterlund, biblioteksassistent

Läser helst thriller och deckare. Boktips: Istvillingar av S.K. Tremayne När Angus och Sarahs ena dotter om­ kommer i en olycka raseras allt. Ett år senare är det uppenbart att den som påverkats mest är systern som blev kvar. En psykologisk thriller med många bottnar och växlande perspektiv. Agneta Staaf, biblioteksassistent

Jag läser mycket när jag åker tåg, reser ofta till Skåne. Har också upptäckt fördelarna med att läsa e-böcker på surfplattan. Boktips: Stjärnklart av Lars Wilderäng (del 1 av 3) Vad händer i samhället när inte elektroniken längre fungerar? Hur lagar man mat när det inte finns ström eller hur får man tag på rent vatten? En spännande bok, dystopi, om det otänkbara skulle hända i Sverige idag. Jag var helt fascinerad och sträckläste boken. Birgitta Gullstrand, bibliotekarie

Therese Hallenquist, bibliotekarie

Läser allt möjligt men gärna u ­ ngdomsböcker, dystopier och fantasy. Boktips: Simma med de drunknade av Lars Mytting En släktkrönika som tar oss med på en resa ut i Europa och bakåt i tiden. Tillsammans med Edvard nystar vi i hans familjehistoria både under första och andra världskriget, vi åker till Shetlandsöarna och till Frankrike. Familjehemligheter grävs fram och trä har en central roll genom hela historien. Den är spännande som en deckare och en riktig bladvändare.

6  •  HAMMAREN november 2016

Bibliotekarie, utexaminerad 1978 och dessutom född 1951, precis som Marianne Rundström, för­ fattare till boken Passé. Boktips: Passé : de ofrivilliga pensionärerna av Marianne Rundström I den här boken gör TV-journalisten Marianne Rund­ström upp med gamla föreställningar om åldran­det, och ifrågasätter ett åldersnojigt Sverige. Varför ska en fullt frisk och pigg människa, som vill fortsätta jobba, tvingas gå i pension? Pensionsåldern är dock en politisk fråga, som har aktualitet om välfärden skall kunna b­ ibehållas. Författaren gör i boken även internationella jäm­ förelser, och även dessa speglar brister i svenska värderingar om äldres förmågor!


Karin Andreasson, bibliotekarie

Ida Nilsson, bibliotekarie

Jag är nybakad bibliotekarie som ­läser det mesta, även om jag numera und­viker kurslitteratur. Boktips: Djupgraven av Viveka Sten Den kända deckarförfattaren, har till­ sammans med dottern Camilla, ock­så hon författare, bildat en duo och släppt en riktig rysare som passar en yngre publik. Djupgraven är första delen av en trilogi som utspelar sig i skärgårds­ miljö. Märkliga saker börjar hända på havet och människor försvinner under mystiska omständigheter. Vi får följa Tuva, en flicka som under hela sitt liv känt en stark dragning till vattnet, börjar nysta i de ­märkliga händelserna. Detta är en riktig blad­ vändare och jag ser fram emot att läsa resterande delar.

Läs med öronen på biblioteket

FOTO: ©ADAM HAGLUND/APELÖGA

Jag jobbar själv en del med konst och kanske är det därför som bilder­böckerna hör till mina favoriter på biblioteket. Ofta får bilden en lika viktig roll som texten i en bilderbok. De två smälter samman, samverkar och gör berättelsen till en helhet. Här har jag valt att tipsa om en nyut­ kommen bilderbok av Anna-Clara Tid­ holm. Boktips: Vem kan räkna alla stjärnorna av Anna-Clara Tidholm Tim har sin katt och sin iPad med sig i soffan. Han håller på med ett spel som plingar och pratar. Plötsligt blir skär­ men svart och ser Tim sig själv inne i spelet bland fåglar och djur. Han flyger över marken, över bilar och vägar, till havet och nästan uppe bland stjärnorna. Men hur ska han komma hem igen, är det han upplever på riktigt eller på låtsas och vem kan räkna alla stjärnor?

Läsa tidningen med öronen? Är det möjligt? Javisst. För den som vill prova hur det kan låta går det utmärkt att gå till biblioteket. text BRITTA NYBERG UNDER 2016 pågår ett taltidningsprojekt på biblioteken i Värmland. Projektet är ett sam­ arbete mellan MTM, myndigheten för tillgängliga medier och länstidningarna NWT och VF. Det betyder att nu finns det möjlighet för den som vill prova att gå till biblioteket på Hammarö. Projektansvarig på biblioteket är Karin Andreasson. – Vi har prenumererat på både NWT och VF här under året som taltidning och även om det inte varit någon rusning är det flera som fått chansen att prova hur det är att lyssna på tidningen, berättar bibliote­ karien Anna Ersdotter. Att läsa dagstidningar på biblioteket har länge varit en självklarhet. Men att lyssna på samma tidning har på de flesta ställen varit förbehål­ let de som haft en egen prenumeration. Och dagstidningen som taltid­ ning är inte möjligt för alla att få. Det är här biblioteket kommer in. – Om man vill prenumerera på en taltidning ska man ha någon form av läsnedsätt­ ning. Hos oss får alla prova och det kan till exempel vara bra för anhöriga och andra som kommer i kontakt med de som har rätt till en taltidning, berättar Anna. En fråga som ofta kommer är om taltidningen innehåller samma som p ­ apperstidningen. Svaret är att det gör den. Det som står i papperstidningen blir uppläst av en syntetisk röst och man kan precis som med papperstidningen bläddra mellan olika artiklar och avsnitt i tidningen.

Hur gör man då rent praktiskt?

– Här på biblioteket går det att läsa tidningen i appen Legimus i sin egen smarta mobil­ telefon eller på sin surfplatta men det går också att läsa den i en speciell taltidningsspelare som man får låna, berättar Anna. Den som vill läsa tidningen hemma får prenumerera som vilken kund som helst och då får man låna en taltidningsspelare och hjälp av en instruktör om man behöver. Men den servicen står inte biblioteket för. – Nej, då får man ringa till den tidning man vill prenumerera på, avslutar Anna. 

FAKTA: • I Värmland kommer NWT, VF, Arvika Nyheter, Säffle-Tidningen, Filipstads Tidning och ­ Nya Kristinehamns-Posten som taltidning. • Taltidningen är till för personer som har någon form av läsnedsättning exempelvis syn­problem, afasi eller helt inte kan hålla i en tidning. • Man läser tidningen i en dator, mobiltelefon, surfplatta eller i en speciell läsare. • Myndigheten för tillgängliga medier, MTM, är den statliga myndighet som har det över­ gripande ansvaret för att ge människor med läsnedsättning tillgång till de medier de behöver. Läs mer på www.mtm.se HAMMAREN november 2016  •  7


FRITIDSGÅRDEN

— PLATSEN DÄR ALLT ÄR MÖJLIGT

TISDAG: 16.30 – 21.00 ONSDAG: 16.30 – 21.00 TORSDAG: 16.30 – 21.00 FREDAG: 18.00 – 23.30

En plats att träffas på utan krav på att man måste göra något. Men också en plats där man kan få nästan allt man vill att hända. Det är vad en fritidsgård är. På Hammarö finns den mötesplatsen för ungdomar på Mörmo gård. BRITTA NYBERG text

8  •  HAMMAREN november 2016

Åldersgräns högstadiet t o m 2:an på gymnasiet. Åk 5-6 är välkomna de två första timmarna varje kväll.

ÖPP

ETT

IDER


av arbete med ungdomar i b­ agaget är chefen för ungdomsenheten Jan Bjerkander. Det är han eller någon av hans fyra kollegor som de unga möter på fritidsgården. – Det som driver mig är att jag tycker det är så roligt och stimulerande att jobba med ungdomar, säger han. Fritidsgården håller öppet fyra kvällar i veckan, tisdag till fredag. Och den är välbesökt. – På vardagarna brukar det komma mellan 30 och 60 personer och på fredagarna då vi håller öppet längre är det oftast 60 till 80 ungdomar här, berättar Janne. Hur många som kommer beror också på årstiden. Höstterminen brukar vara den tid på året då det kommer flest besökare. – Varje höst bjuder vi hit alla nya sjundeklassare tillsammans med sina mentorer för att berätta om verksamheten och visa ­lokalerna, säger Janne. Det är just då, när man börjar högstadiet som man har åldern inne för att kunna gå till fritidsgården. Hit är man sedan välkom­ men ända tills man slutar tvåan på gymnasiet. Men vad gör man egentligen när man är här? – Ja det beror faktiskt mycket på ungdomarna själva. Det går all­ deles utmärkt att bara vara när man kommer hit även om det finns gott om saker att göra som att spela bordtennis, biljard, spel eller testa på någon annan verksamhet. Många hittar hit för att de vill spela musik och i musikhuset Redhouse är det alltid fullt av aktiviteter. Utöver den fullt ut­ rustade replokalen och eget musikskapande i programmet Cubase, så finns en DJ-studio. DJ-kurserna är det som varit mest populärt de senaste åren och har resulterat i att många av våra ungdomar fått spelningar runt om i Värmland. Här finns även replokaler för ungdomsband, där åtskilliga har repat sedan starten 1995. I musikhuset satsar vi nu även på 3D-skrivarverksamhet och vi har utrust­ ning som man får använda efter utbildning hos oss eller i skolan, berättar Janne. Vill man sedan hitta på något helt annat som exempelvis anordna ett LAN så startar vi och genomför det tillsammans med ungdomarna, berättar han. Återkommande arrangemang som exempelvis UKM, Ung Kultur Möts, luciavaka, Redhouse rocks och Livekarusellen tillsammans med Studiefräm­ jandet är också sådant som Ungdomsenheten är engagerad i.

SPINDELN I NÄTET OCH MED 27 ÅRS ERFARENHET

T

AK T N

KO

TELEFON: 054-51 52 85 ADRESS: Mörmo Gård, Mörmovägen 45 FB: Mörmo Gård Fritidsgård INSTAGRAM: mormo_gard_ fritidsgard SNAPCHAT: Mörmo gård

har hittat nya vägar under åren. – När jag började i slutet av 1980-talet jobbade vi mycket med musik och friluftsaktiviteter. Musiken är fortfarande viktig, men idag spelar färre i band. Däremot gör fler musik på egen hand. Intresset av utomhusaktiviteter var ock­ så större förr, med mycket kanothajker och läger. – Det är klart att vi är utomhus nu också men inte på samma sätt. Vi får ofta peppa mer idag för att våra ungdomar ska hänga på, säger Janne. Han berättar om friskvårdsprojektet Agda. – Vi är ute och går en kväll i veckan. Alla som deltar får poäng som de kan lösa in mot prylar i vårt friskvårdsskåp. Efter promenaden fikar vi tillsammans och testar då olika varianter som inte behöver vara så onyttiga. Och det anordnas fortfarande utflykter på fritidsgården. – Det kan vara fiske- skid- eller teaterresor. Testa på olika aktiviteter eller kanske gå på hockey. Vi jobbar också tillsammans med serviceförvaltningen för att få till en bra upprustning av skate­parken, Det som är viktigt är att ung­ domarna själva är med och bestämmer över verksamheten på sin fritidsgård, avslutar han. 

MYCKET I VERKSAMHETEN

HAMMAREN november 2016  •  9


1

Hammarö kommun växer så det knakar Hammarö kommun växer så att det knakar. Det är något inte minst projektledare Örjan Nässlander märker av i sitt jobb. Just nu är det tre nya byggen som kommit olika långt han har i fokus. ― Vi bygger ny förskola i centrum, ytterligare en förskola är precis på väg att börja projekteras på Bärstad. Dessutom så är vi på god väg med ett särskilt boende i Djupsundet.

har befolkningen på Hammarö ökat med 14,5 procent. Vid årsskiftet bodde 15 420 personer här. Det är 1 952 fler än 1990 och utvecklingen fortsätter åt samma håll. Hittills i år har vi blivit 132 fler invånare. – Hela Karlstadsregionen växer och många väljer att flytta till Hammarö, sär­ skilt unga familjer. Vi säger ibland halvt på skämt och halvt på allvar att de som byg­ ger nytt och flyttar hit är två vuxna med ett barn och ett i magen, berättar projekt­ ledare Örjan Nässlander.

DE SENASTE 25 ÅREN

DET FINNS ANDRA SÄTT att beskriva s­ amma sak som exempelvis med siffror. I s­ tatistiska centralbyråns officiella ­befolkningsstati­stik kan man läsa ut att mer än var femte hammarö­bo är under 15 år, 22,1 ­procent av invånarna för att vara exakt. Det är en betydligt större andel än i Sveriges ­kommuner överlag och den klart yngsta be­­folk­ningen i Värmland. 10  •  HAMMAREN november 2016

text BRITTA NYBERG

Örjan Nässlander har ytterligare ett sätt att beskriva hur utvecklingen ser ut på Hammarö. – Vi växer i en takt som motsvarar m ­ ellan en till två nya förskoleavdelningar om året, säger han. Det finns ingenting som talar emot att inte den här utvecklingen fortsätter och de behov som kommer med en växande be­ folkning blir naturligtvis en utmaning för kommunens tjänstemän och politiker. – Jag tycker nog att vi planmässigt är i fas med utvecklingen. Men man ska ­komma ihåg att byggprojekt av olika typer tar tid från plan till färdigt och inflyttningsklart, säger Örjan Nässlander. som kommit närmast klart i dagsläget är Lunna förskola i centrum som skulle ersätta paviljongerna mitt emot Lillängsskolan. Förskolan kommer när den står klar också att få ett nytt namn, Tall­ dungens förskola.

DET PROJEKT


2

Projektledare Örjan Nässlander märker varje dag i jobbet hur Hammarö kommun växer. Just nu pågår tre stora byggprojekt, två förskolor och ett särskilt boende.

1 2 3

Lunna förskola som den kommer att se ut och som kommer att få heta Talldungens förskola när den står klar. Idag är det inte mycket än ett tält att se där det om ett år kommer att vara fullt med barn som leker.

Första skissen på Lunna förskola handskissad under ett arbetsmöte. – Det är lite roligt att se att verkligheten faktiskt blir väldigt likt hur vi tänkte redan då, säger Örjan Nässlander.

4

Här, i skogspartiet norr om Hammarö Arena kommer ett nytt äldreboende att byggas.

foto Jonatan Rist Christensen

3

4

foto Jonatan Rist Christensen

– Verksamheten har varit trångbodd länge och behovet av funktionella lokaler stort. Tre nya avdelningar blir det när Tall­ dungen står färdig, berättar Örjan. Den som sett bygget vid bangolfbanan kanske undrat vad som pågår i det som ser ut som ett stort partytält. Örjan kan för­ klara närmare. – Vi bygger väderskyddat. Det är inte ett helt nytt sätt att bygga på men här på Hammarö är det första gången jag ansvarar för ett väderskyddat byggprojekt, berättar han. Det är ungefär vad det låter som. Enkelt förklarat så bygger man först ett tält som man sedan bygger inuti och när allt är klart rivs tältet. Fördelarna är just att vädret inte påverkar material eller själva byggandet. – Exempelvis minskar risken för fukt­ skador när man bygger på det här sättet. Dessutom minskar själva byggtiden. Bättre kvalitet på kortare tid helt enkelt, förklarar Örjan.

Nästa förskolebygge blir på Bärstad, en av de delar på Hammarö som växer fortast och ett område med många barn. – Här är vi nästan igång. Planfrågorna är lösta, bygglovet är klart så nu fattas bara beslu­tet i kommunfullmäktige om finansie­ ring innan vi kan börja byggnationen, be­ rättar Örjan. som är på gång att tillfreds­ ställas är för äldre med särskilda behov. En ombyggnation av Gunnarskärsgården är inte aktuell då det inte hade löst de behov och krav som finns för ett fungerande de­ mensboende. Det har varit en lång resa med flera ­alternativ och samråd kring var det är bäst att bygga nytt och slutligen har man nu satt ner foten och planerar ett nybygge i Djupsundet inte långt från Hammarö Arena. – Det är många olika faktorer som kom­ mer att vägas samman och vi har också

ANDRA BEHOV

tittat på och tagit med oss erfarenheter från andra demensboenden, särskilt från Oskars­lund i Karlstads kommun, berättar Örjan. Det nya demensboendet kommer att ha 100 vårdplatser och när det står klart kom­ mer Hammarö att vara i fas med de behov som man kan överblicka idag. När är vi då där? – Det är svårt att säga en exakt tidpunkt, men det rullar på. Nu i höst har en­entre­ prenör utsetts och projekteringen startar med personal och intresseorganisationer så fort beslutet vinner laga kraft, berättar Örjan. Utöver de här projekten pågår många bostadsbyggen runt om i kommunen. ­ Privata som kommunala och allt från ­ hyres­­rätter och bostadsrätter till ­friliggande villor. – Det är verkligen inte en överdrift att säga att Hammarö växer så att det knakar, avslutar Örjan Nässlander.  HAMMAREN november 2016  •  11


Julklappstips FRÅN KONSUMENTRÅDGIVNINGEN

Nu är det snart dags igen för den årliga julhandeln. Nästan 30 procent av oss konsumenter planerar att köpa julklappar från internet och utländska sajter. Köpen blir i och med detta mer komplicerade och kräver att konsumenterna har koll på sina rättigheter. Därför vill vi på konsumentrådgivningen ge dig lite hjälp på traven. AVBESTÄLLNING OCH DRÖJSMÅL Har du beställt en vara men ångrat dig innan leverans? Varan går att avbeställa så länge den inte avlämnats till dig, men däremot måste du betala ersättning till säljaren för kostnader och förluster som uppstår till följd av avbeställningen. Det kan till exempel vara kostnader för offerter, förvaring och fraktkostnader tillbaka till leverantören. Har du beställt något som du skulle ge bort i julklapp och inte fått förrän efter jul, trots att du och säljaren gjort upp om leveransdag, då är det dröjsmål och då kan du låta köpet gå tillbaka. DISTANSFÖRSÄLJNING Vid internetköp, telefonförsäljning, hemförsäljning, köp via julmarknader (över 400 kr) eller postorder har du, inom Sverige och hela EU, rätt att ångra köpet inom 14 dagar. Vid köpet ska du alltid få information om ångerrätten. Innan du gör ett distansköp är det bra att kolla att det finns kontaktuppgifter till företaget, så att du lätt kan nå dem om något blir fel i leveransen eller på varan. Ångerfristen börjar löpa: • den dag du tog emot varan. • den dag du tackade ja till tjänsten. FEL PÅ VARAN Köper du julklappar från ett företag har du alltid tre år på dig att klaga på ursprungliga fel. Vänd dig till butiken där varan är köpt så fort du hittar felet och visa kvittot och varan. Om varan du köpt har ett ursprungligt fel har du rätt att få den reparerad eller utbytt mot en liknande vara. ÖPPET KÖP OCH BYTESRÄTT Innan ett köp är det bra att fråga om butiken erbjuder öppet köp eller bytesrätt. Det finns ingen laglig rättighet att återlämna en felfri vara till en butik men många erbjuder det ändå. Har du rätt att lämna tillbaka en felfri vara behöver du i så fall spara och visa upp ditt kvitto när du lämnar tillbaka den. Varan ska vara oanvänd och helst ska prislappen och kartongen finnas kvar för att butiken ska kunna sälja varan vidare. Ett tillgodokvitto innebär att du kan välja andra varor för pengarna vid ett senare tillfälle. GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR ÖNSKAR KONSUMENTRÅDGIVNINGEN! Elisabeth, Ina, Jennie och Jessica BESÖKSADRESS: Gustaf Lovéns gata 30 (inre hamn i Karlstad) TELEFON: 054-540 46 90 (mån-fre 9.00-16.00) MEJL: konsument@karlstad.se

12  •  HAMMAREN november 2016


Du har väl inte glömt att ladda ner vår nya app? För några veckor sedan lanserade vi vår nya app. Med hjälp av den kan du nå oss på det sätt som passar dig bäst för att ställa frågor, lämna synpunkter eller göra en felanmälan. I appen kan du bifoga bilder och markera platser på kartan för att vi ska kunna ge dig bästa möjliga hjälp. Du kan även ta del av nyheter och evenemang samt få information om kommunens olika verksamheter. text ELIN KARLÉN GUSTAFSSON

1. Det här är startsidan på vår app. För att läsa mer om de olika delarna behöver du klicka på ikonerna.

2. När du klickat på någon av ikonerna öppnas en nya sida och du kan läsa om olika verksamheter i kommunen.

3. Du kan enkelt läsa alla våra nyheter som vi publicerar på www.hammaro.se direkt i appen.

SÅ HÄR LADDAR DU NER APPEN

4. Via appen kan du lämna felanmälan, ställa en fråga eller lämna en synpunkt. Du kan bifoga bilder och visa på karta vart du befinner dig så vi snabbt kan följa upp ditt ärende. Vill du exempelvis felanmäla ett hål i gatan kan du ta en bild på hålet, bocka i ”visa min position” och ange dina kontaktuppgifter så vi kan kontakta dig om vi behöver mer information. Du kan självklart även välja att vara anonym.

• Iphone eller Ipad

• Android

• Windows Phone

Ladda ner appen via App-store. Sök på ”Hammarö kommun”

Ladda ner appen via Google Play. Sök på ”Hammarö kommun”

Ladda ner appen via Windows Store. Sök på ”Hammarö kommun”

HAMMAREN november 2016  •  13


NYCKELFRI HEMTJÄNST I HAMMARÖ KOMMUN Sedan årsskiftet 2015/2016 ­jobbar hemtjänsten i Hammarö kommun nyckelfritt. Det innebär att vi monterat på ett extra lås på brukarens dörr som hemtjänstpersonalen sedan kan låsa upp och låsa med hjälp av sina mobiltelefoner som de använder sig av i tjänsten.

för våra brukare, då personalen inte behöver åka och hämta nycklar för att ta sig in hos brukaren vid ett eventuellt larm. I mobiltelefonerna har per­ sonalen även sina ärendelistor. Vem de ska åka hem till under nästa tur, vad som ska göras hos varje brukare samt vilket klock­ slag de ska vara på plats. – Sedan vi började använda oss av mobiltelefoner istället för nycklar har vi underlättat hemtjänstens arbete. Personalen kan vara på plats snabbare och vi kan på så sätt ge bättre service till våra brukare. Att ha all information samlad på samma ställe under­lättar även för personalen och de kan lägga mer energi på det dagliga arbetet, säger Linda Gödebu, enhetschef för hem­ tjänsten i Hammarö kommun. 

ATT ARBETA NYCKELFRITT ÖKAR SÄKERHETEN

text ELIN KARLÉN GUSTAFSSON

rörande nyckel­ fri hemtjänst, kontakta Linda Gödebu via kontaktcenter på telefon: HAR DU FLER FRÅGOR

054-51 50 00

14  •  HAMMAREN november 2016


FOTO CHRISTINE HOLM

Siw Gidlöf har ordet

BOKA IN » JULMARKNAD Lördag 26/11 kl 11-16

Arr: Hammarö hembygdsföre­ ning, Sockenstugan. TOMTENS DAG Söndag 27/11 kl 11-17

Träffa tomtefar och tomtemor, lämna önskelistan och få en julkram. Butikerna är fyllda med presenter inför jul, Skoghalls centrum. KILENEVECKAN 28/11-4/12

Prova på aktiviteter för hela familjen under hela veckan, Kilenegården. JULMARKNAD Lördag 10/12 kl 10-14

Arr: Hammarö naturskydds­ förening, Lunserudsstugan. SKINKMARSCHEN Söndag 11/12 kl 10-13

30:- för vuxna, barn går gratis. Det bjuds på p ­ eppar­kakor och glögg. Arr: Hammarö Frilufts­ främjandet, Kilenegården.

JUL I HAMMARÖ FÖRSAMLING 27/11 kl 11 Adventsguds­

tjänst, Hammarö kyrka.

27/11 kl 18 Adventskonsert,

I skrivande stund faller säsongens första snöflingor och snart är det advent med ljus och ­adventsstjärna som lyser upp årets mörkaste tid.

Skoghalls kyrka. 4/12 kl 18 Julkonsert med Skoghalls musikkår, Skoghalls kyrka. 8/12 kl 19 Hammarönoten – Sång i ­Adventstid, Hammars gård. 11/12 kl 18 Gudstjänst i Luciatid, Skoghalls kyrka. 18/12 kl 18 Barnmusikal, Skoghalls kyrka. 24/12 kl 11 Samling runt krubban, Hammarö kyrka. 24/12 kl 17 Julbön, Hammarö kyrka. 24/12 kl 23.30 Midnatts­ mässa, Skoghalls kyrka. 25/12 kl 07 Julotta, Hammarö kyrka. 26/12 kl 11 Gudstjänst med julgröt, Skoghalls kyrka. 1/1 kl 18 Ekumenisk guds­ tjänst, Skoghalls kyrka. 6/1 kl 18 Carol Evensong, Skoghalls kyrka.

DE SENASTE ÅREN i Hammarö kommun har präglats av en stor befolkningsökning och det senaste året i syn­nerhet. Det ställer stora krav på den ­kommunala ser­vicen inom skolan, barnomsorgen och fritidssek­ torn. Kommunen löser lokalbehoven inom barnom­ sorgen med tillfälliga lokaler i avvaktan på planerad ut­byggnad av fasta för­skoleavdelningar. I detta nummer av Hammaren beskrivs ­moderna tekniska lösningar inom vård och omsorg som under­lättar för både hammaröbon och personalen. Ja, det finns ett litet axplock av flera kommu­ nala verksam­heter. Med ­tanke på att de första snö­ flingorna ligger kvar (än så länge) finns det även information om kommunens vinter­väghållning. 

Jag önskar alla ett fint liv på fantastiska Hammarö.

Siw Gidlöf Kommunstyrelsens ordförande

ALLMÄNHETENS ÅKNING Tis 15.30-16.20 Ons 14.00-15.20 Lör 18.00-18.50 (ej v. 47) Sön 10.00-11.20

Vecka 51 Tis 15.30-16.20 Ons 14.00-15.20 Tors 12.00-13.30 m klubba Tors 13.30-14.50 Fre 12.00-13.30 m klubba Fre 13.30-14.50

Vecka 52

Mån 12.00-13.30 m klubba Mån 13.30-14.50

Tis 12.00-13.30 m klubba Tis 13.30-14.50 Ons 13.00-14.00 m klubba Ons 14.00-14.50 Tors 12.00-13.30 m klubba Tors 13.30-14.50 Fre 12.00-13.30 m klubba Fre 13.30-14.50

Vecka 1

Mån 12.00-13.30 m klubba Mån 13.30-14.50 Tis 12.00-13.30 m klubba Tis 13.30-14.50 Ons 13.00-14.00 m klubba Ons 14.00-14.50 Tors 12.00-13.30 m klubba

Tors 13.30-14.50 Lör 18.00-18.50 Sön 10.00-11.20

Vecka 2-7 Tis 15.30-16.20 Ons 14.00-15.20 Lör 18.00-18.50 (ej v. 4) Sön 10.00-11.20 (ej v. 4)

Tis 12.00-13.30 m klubba Tis 13.30-14.50 Ons 13.00-14.00 m klubba Ons 14.00-14.50 Tors 12.00-13.30 m klubba Tors 13.30-14.50 Fre 12.00-13.30 m klubba Fre 13.30-14.50 Lör 18.00-18.50 Sön 10.00-11.20

Vecka 8 Tis 15.30-16.20 Ons 14.00-15.20

Vecka 9

Mån 12.00-13.30 m klubba Mån 13.30-14.50

Vecka 10-11 Tis 15.30-16.20 Ons 14.00-15.20 Lör 18.00-18.50 (ej v. 10) Sön 10.00-11.20 (ej v. 10)

HAMMAREN november 2016  •  15

KLIPP UT & SPARA

Vecka 45-50


GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN

I karateklubben tränar vuxna och barn tillsammans Ett 50-tal personer i vita dräkter jagar boll i Mörmohallen. Småflickor och pojkar med glugg i tandraden sida vid sida med coola tonåringar, mammor, pappor och vältränade män. Det är inget konstigt med det. Det är såhär det ser ut tre kvällar i veckan när karateklubben värmer upp inför träningen. text & foto BRITTA NYBERG MITT I ALLT står klubbens grun­­dare, ordförande och sen­­sei, Leif Gumaelius. Han kon­­ staterar att det inte alltid sett ut på det här sättet. – Karate är en minoritetssport. Det är inget att hymla med. När jag flyttade hit från Stockholm 1979 och klev upp på kom­ munen och berättade att jag ville starta en karateklubb bara tittade de på mig. Det var fortfarande omgärdat med en massa myter och hysch hysch men det blev en klubb i alla fall och jag kunde fortsätta träna och tävla som jag var van, berättar han. Med sig tog han också stilen Karaten Sho­ tokan som var ny i Värmland. De ­klubbar som då redan fanns trodde s­tilen skulle överleva max ett år, men k­ lubben eta­blerade sig och idag är Leifs söner Adam och Kristofer instruktörer i ­klubben. För drygt fem år sedan blev det en enorm fart på verksamheten. Det var Leif som kom på en briljant idé. – Jag bjöd med föräldrarna som satt bredvid och tittade på medan deras barn tränade. Sa till dom att ta med tränings­ kläder och komma med. En del nappade och det spred sig och sedan växte klubben explosionsartat, berättar han. Idag har klubben runt 100 medlemmar och en vanlig träning mitt i veckan lockar

unge­fär hälften till Mörmohallen. – Intresset sprider sig och vi tar emot ny­ börjare hela tiden. Nybörjare som ofta tar med en eller två föräldrar, säger Leif. Linda Sedin som är där med 7-åriga ­dottern Novalie är en sån förälder. – Det var Novalie som ville börja i k­ arate och jag följde bara med. Jag har aldrig haft en tanke på att börja träna karate innan men har upptäckt att det är jätteroligt. Och förutom att vi gör någonting tillsammans så har jag kommit igång med regelbun­den träning, säger hon. Leif har en förklaring till vad som lockar till karateträning. – Nu för tiden kan man träna karate av olika skäl, som självförsvar eller sport för ­motion eller för att man är intresserad av den filosofi som är intimt förbunden med de gamla japanska kampsporterna, säger han. varit en del av vardagen under hela livet. Han brinner för sporten och han brinner för klubben. – Det finns dom som frågar hur jag orkar vara så engagerad i klubben och åka ­direkt från jobbet till träningen flera gånger i veckan. Men för mig är det ganska enkelt. Karate som sport handlar mycket om and­ ning, fokus och koncentration förutom att det håller kroppen stark och smidig och för mig är detta återhämtning, berättar han.

FÖR LEIF HAR KARATETRÄNING

Fokus och koncentrationen är en positiv smitta. Den går inte att ta på men den finns i lokalen och när uppvärmningen är över såväl hörs som syns den. Var någon annan­ stans ser du en så stor grupp i så skiftande åldrar sätta sig ner samtidigt i tyst medita­ tion? 

Föreningsliv Hammarö • Det finns 55 föreningar i kommunen. Åtta kulturföreningar, 18 sociala före­ ningar och 29 fritidsföreningar. • Av de 29 fritidsföreningarna är 23 idrottsföreningar. • 18 av idrottsföreningarna har ungdomsverksamhet och får lokalt aktivitetsstöd. • Största föreningen räknat i antalet medlemmar bland idrottsföreningarna är Hammarö golfklubb och minsta Sportryttar­sällskapet. • Största föreningen om man räknar ungdomsverksamhet är Skoghalls IBK och minsta Skoghalls bangolf. • Förutom Lokalt Aktivitetsstöd finns ett generellt bidrag till kultur- och sociala föreningar. • Kommunens anläggningsstöd och lokal­ bidrag som föreningarna kan få idag kommer att ses över och ett nytt bidrags­ system kommer att bli aktuellt.

Profile for Hammarö kommun

Hammaren nummer 3 2016  

Hammaren är Hammarö kommuns tidning till alla hushåll på Hammarö.

Hammaren nummer 3 2016  

Hammaren är Hammarö kommuns tidning till alla hushåll på Hammarö.

Profile for jlk1a
Advertisement