__MAIN_TEXT__

Page 1

EN TIDNING FRÅN HAMMARÖ KOMMUN

november 2017

Hammarö nära dig!

Hammarö växer så det knakar

sid 6-7

sid 4-5

Träna utomhus ­ i vinter sid 13


Sedan sist... • I september för fjärde året i rad gick Hjul och kul av stapeln i Hammarö Arena. Hjul och kul är en aktivitetsdag anordnad av Hammarö kommun som uppmuntrar hela familjen till fysisk ­aktivitet. I år slog vi på stort och bjöd in den populära extremsportsgruppen Rackartygarna. Drygt 2 000 besökte Hammarö Arena under söndagen 17 september och samtliga aktiviteter var väl besökta. Vi längtar till nästa år och spånar redan nu på kommande 5-års jubileum. • Under en heldag i början av oktober anordnades Äldredagen i Skoghalls Folkets Hus med fokus på våra äldre. Det bjöds på intressanta föreläsningar, aktiviteter och spännande utställare. Många kom och besökte dagen som var kostnadsfri och inte krävde föranmälan.

Hej på er alla Hammaröbor! SOM DU KANSKE har lagt märket till har detta nummer av Hammaren ett nytt utseende. Vi på Hammarö kommun har nämligen under året genomfört ett varu­märkesarbete för att vi ska kunna skapa en enhetlig bild av vilka vi är och vad vi står för. Detta arbete har bidragit till vissa förändringar i kommunen, bland annat i vårt grafiska material som hemsidan, skyltar och trycksaker. Du kan läsa mer om vår spännande resa på sidorna 6-7. DET HÄNDER ÄVEN MASSOR med annat på vår ö. Hammarö växer så det knakar och för varje månad blir vi fler invånare. Hammaren har träffat familjen Ystmark som är några av de som flyttat hit under året. Varmt välkomna Emelie, Damian, Maximilian och alla ni andra Hammaröbor. Vi är glada att ni valt att komma hit till oss. Du kan också läsa om byggnationen av vårt nya särskilda boende på Djupängen, få information om kommande folkomröstning samt inspiration till utomhus­ träning i vinter.

• Integrationsdagen anordnades 5 oktober i Skoghalls Folkets Hus. En kväll med föreläsning av Sara Mohammad som pratade om varför hedersrelaterat våld fortsätter i Sverige. Även teatergruppen Teater Tropos bjöd besökarna på föreställningen ”Vem kan du älska?”, en berättelse om längtan efter frihet, heder, ­syskonkärlek, svek och lojalitet. • Dagligen har Kilenegården på Hammarö massor med be­ sökare, både Hammaröbor och mer långväga gäster. Under vecka 42, ­16-22 oktober, slog vi upp dörrarna för Kileneveckan. Under hela veckan fick besökarna möjlighet att ta del av ­olika arrange­mang som bland annat träningspass, massage, ­föreläsningar och meditation. En uppskattad vecka för såväl ­veteraner som nykomlingar. • På måndagen 16 oktober gick startskottet för årets kultursmörgåsbord ”HammarÖs”. Under två veckor östes kultur­ arrangemang ned som ett oktoberregn över Hammarö. Gäster som bland annat Christina Gustafsson och Hammarö storband in concert, Viveca Sten och Odd Zschiedrich bjöd på kultur­upp­ levelser. Veckorna erbjöd även vernissage, allsång, teater, film och släktforsk­ ning. Något för alla helt enkelt.

HAMMAREN GES UT AV HAMMARÖ KOMMUN REDAKTÖR ELIN KARLÉN GUSTAFSSON OMSLAGSBILD STIG APPEL OCH INGRID APPEL

Luta dig tillbaka och njut av en stund tillsammans med oss! Vi önskar dig en riktigt fin vinter. • ELIN KARLÉN GUSTAFSSON

Redaktör

GRAFISK FORM MARIA K-BACK, WHITER SHADE TRYCK STROKIRK-LANDSTRÖMS AB RING OSS: 054-51 50 00 MEJLA OSS:INFO@HAMMARO.SE BESÖK VÅR HEMSIDA: WWW.HAMMARO.SE FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK: WWW.FACEBOOK.COM/HAMMAROKOMMUN

2  |  HAMMAREN november 2017


Hammarö satsar på specialpedagogik i skolorna I HAMMARÖ KOMMUN jobbar vi för att möta varje elev utifrån sina förutsättningar. För att kunna göra det behöver alla som arbetar i skolan ha goda förutsättningar för att skapa en positiv lärmiljö som är anpassad för eleverna och lärarna behöver också få goda förutsättningar att arbeta tillsammans och lära av ­varandra. Detta har vi i Hammarö tagit ansvar för i årets stora kompetensutvecklingsinsats, ˝Specialpedagogik för lärande˝. Vi behöver bli ännu bättre på att ge alla elever stöd och stimulans med en undervisning som möter alla elevers olika behov och förutsättningar. Därför har vi under läsåret 2017/2018 valt att satsa på en kompetens­ utvecklingsinsats för samtliga lärare i kommunen från förskoleklass till årskurs 9. Samman­taget är det 200 lärare som deltar i satsningen. TYCKER DU DETTA ÄR INTRESSANT? I vårens nummer av Hammaren kommer du kunna läsa ännu mer om projektet och om hur Hammarö kommun satsar för att skapa en bra skolgång för samtliga elever. •

DET FINNS MÅNGA personer som är i behov av extra trygghet i sin tillvaro. Det kan vara i form av boende, familje­ relation eller bara ha någon att prata med. För dig som vill göra en insats för behövande i Hammarö kommun är vi just nu i behov av kontaktfamiljer, kontaktpersoner och familjehem. • VILL DU VETA MER om vad det innebär att vara kontakt­

familj, kontaktperson eller familjehem kan du kontakta ­familjehemssekreterare Marie Dyberg.

Vi söker familjehem!

Mejla mig: marie.dyberg@hammaro.se Ring mej: 054-51 52 49 Läs mer på: www.hammaro.se/kontaktfamilj

HAMMAREN  november 2017  |  3


Hammarö är en bra plats för barn att växa upp på Emelie och Damian Ystmark med sonen Maximilian är nyinflyttade Hammaröbor. I slutet av augusti lämnade de centrala Karlstad för sitt nybyggda radhus på Rosenlund på Lövnäs.   – Hammarö är en bra kommun att växa upp i. Det var det som avgjorde beslutet att flytta hit, säger Emelie. text & foto BRITTA NYBERG

Att ge Maximilian en bra och trygg plats att växa upp på var huvudskälet till att köpa hus och flytta till Hammarö för Emelie och Damian Ystmark. 4  |  HAMMAREN november 2017


FÖR ETT ÅR SEDAN beskrev ­dåvarande

projektchefen på Hammarö ­ kommun Örjan Nässlander i Hammaren den typiska familjen som bygger nytt och ­ flyttar till Hammarö som två unga ­vuxna med ett litet barn. Det skulle ­kunna ­varit familjen Ystmark han beskrev. För det är just många unga familjer som flyttar in och det gör att Hammarö inte bara är den kommun i Värmland som växer mest utan också är den kommun som har den klart yngsta befolkningen. Emelie som själv är född och uppväxt på Hammar förstår varför det är så. – Jag hade en trygg och bra barndom här och det vill jag g ­ ärna ge mitt barn också, säger hon. Emelie skrattar och lägger snabbt till. – Visst har jag längtat tillbaka till vattnet också. Hon flyttade med familjen till Karlstad ungefär samtidigt som hon ­började gymnasiet. Damian har ingen egen koppling till Hammarö. Han är född i Sutterhöjden och gått i skolan i Lindfors, Molkom och när han blev äldre flyttade han till Karlstad.

– Fast det är ju klart att Emelie har t­agit med mig hit ut många gånger ­under de tolv år vi varit tillsammans, berättar han. Även om han inte är lika säker som Emelie på att de alltid kommer vilja bo på Hammarö så är han övertygad om att de gjorde precis rätt val när de bytte hyresrätten på två rum och kök i centrala Karlstad mot bostadsrättsradhuset på Hammarö. – Ska vi bo utanför stan så är Hammarö enda alternativet, säger han. EMELIES LÄNGTAN tillbaka till Hammarö och de bådas önskan att ge Maximilian en bra och trygg uppväxt är tunga skäl till varför de valde bygga nytt på Rosenlund. Men vad är det de upptäckt för fördelar och nackdelar efter att ha bott här några månader? – Vi har nog precis landat men jag minns den där känslan av vad skönt det kändes när vi lämnade lägenheten, s­ äger ­Damian. Emelie fyller på med fördelar. – Att kunna ställa vagnen ute och låta

Maximilian sova vidare. Sedan ser jag fram emot att kunna ha dörren ö ­ ppen och låta honom gå in och ut själv till sommaren. Även en så enkel sak som att ha en egen tvättmaskin som jag kan sätta på när jag behöver utan att behöva boka tid är fantastiskt, säger hon. Många barnfamiljer i området och att det är nära till både natur och stan är andra fördelar de lyfter fram. Men många barnfamiljer betyder också att trycket på barnomsorg är högt. – Nu är det inte aktuellt för oss riktigt än eftersom Maximilian bara är åtta månader men vi har stått i kön i några månader redan så vi tror nog att det kommer att lösa sig innan det blir dags nästa höst, berättar Emelie. Den största förändringen de märkt i vardagen är att de blivit bättre på att planera. – Det är ju inte riktigt lika enkelt längre att bara dra på jackan och sticka iväg om man till exempel glömt köpa skokräm. Här måste vi ju ta bilen om vi ska handla så vi har helt enkelt lärt oss att planera, berättar Damian. •

Så här ska Hammarö växa i framtiden Första halvåret 2017 ökade befolkningen med 290 personer och invånarna blev tillsammans för första gången över 16 000. text BRITTA NYBERG ANNA LINDSTEDT är planarkitekt och har de senaste åren varit med om en fantastisk utveckling på Hammarö. – Jag började här 2012 och då var vi knappt 15 000 invånare. 2014 hände någon­­ting och sedan dess har det bara växt och växt, berättar hon. Då fanns det byggklara tomter men ett lågt intresse för att bygga. Nu står drygt 200 personer i den kommunala tomt­kön och något tecken på att intresset skulle svalna finns inte. Men med intresset för att bosätta sig på Hammarö kommer också nya behov som måste till­fredsställas. – Trots att trycket är högt just nu vill

vi inte rusa iväg. Just nu håller man på att ta fram en ny översiktsplan för Hammarö och innan den är antagen undviker vi att lämna startbesked för nya projekt. Vi vill ha en strategi för byggandet och hinna med i planeringen för att klara behov som exempelvis förskolor, skolor och infrastruktur, berättar hon. MEN EN DEL PROJEKT är redan igång.

– Nybyggen kommer det bli på Släng­om­vägen och i centrum bygger Hammarö-

­­­bostäder nya hyresfastigheter. I Rosen­­ lundsområdet med nya radhus, parhus och friliggande villor har man börjat flytta in och hela området kommer stå färdigt under nästa år. Sedan är vi långt gångna i planerna för nybyggen på Anne­berg, Bärstad, Toverud och vid gamla Trofé­­depån nere vid Lillängshamnen, berättar hon. Finns det något ställe där det inte kommer att byggas? – Enligt de planer som finns kommer delarna av Hammarö söder om Sätter­ strand med fyren alldeles längst ut att fredas från ytterligare bebyggelse för att bevara det som ett natur- och frilufts­ område även i framtiden, säger hon. • HAMMAREN  november 2017  |  5


I våra verksamheter sker mängder med möten varje dag. Mellan lärare och elever, undersköterska och äldre, på biblioteket och mellan aktörer. Det är ett stort uppdrag för oss som kommun att få alla dessa möten att fungera på ett sätt som ger en enhetlig bild av oss. För att kunna göra detta på bästa sätt har vi under året genomfört ett varumärkesarbete och stärkt känslan för hur Hammarö kommun upplevs och vad vi står för.

6  |  HAMMAREN november 2017

FÖR ATT KOMMA FRAM till hur Hammarö kommun upplevs gick vi under våren 2017 ut och frågade er Hammaröbor vad ni skulle beskriva Hammarö kommun med för tre ord. Många beskrev Hammarö som en bra kommun att bo och leva i, en trygg och ­vac­ker plats. I sina beskrivningar av Hammarö nämnde n ­ästan alla ordet ”Nära”. Nära till vattnet. Nära till naturen. Nära till staden. Nära till äventyr. Nära till varandra. Detta var något vi ville jobba vidare med och har ­ därför utgått från era beskriv-

ningar i Hammarö kommuns uppdaterade varumärke. Vi vill vara och förknippas med ”Hammarö nära dig!” Hammarö Nära dig! Känslan av närhet har vi sedan arbetat vidare med i Hammarö kommuns varumärkesplattform och grafiska profil. En grafisk profil är de rikt­­­lin­jer för hur kommunens tryck­­­saker, marknads­föring och ­di­gi­­tala enheter ska ut­for­mas så att de ger ett enhet­­­­ligt intryck. Vi har utgått från en röd tråd i allt kommande material som färger, bilder, skyltar,


Vänern

Vasstrå

Vi söker busiga pedagoger Lupin

hammaro.se/jobb

Klippa

Strand

affischer, annonser och digi­ tala kanaler för att förstärka Hammarö kommun som avsändare i olika sammanhang. Varumärket Hammarö kommun Ett varumärke är ett löfte och en uppsättning förväntningar. Varumärket är det som byggs utifrån, det vill säga vad ni Hammaröbor har för förväntningar på kommunen. Vad ni upplever när ni tänker på Hammarö kommun och vad vi gör för att leva upp till de förväntningarna. Vårt varumärke Hammarö skapas på

så vis av alla som bor och verkar i kommunen. Även den interna förankringen är viktig för att ett varu­­märke ska anses som lyckat. Att de som är anställda och förtroendevalda i Hammarö kommun känner stolt­het och står för organisationens värderingar är en ­viktig del för varumärket. Hammarö är en boendekommun. Här kan du leva, bo och andas ut. Det är invånarna som med gemensamma medel skapar möjligheterna för kommunens verksamhet där vi tillsammans arbetar för

en god vardag och framtid för alla Hammaröbor. På så vis hjälps vi åt att skapa en kommun som är nära invånaren. Synliga förändringar Redan nu har du som Hammaröbo eller besökare kunnat se vissa förändringar i Hammarö kommuns profilering. Vi har bland annat justerat kommunens logotyp. Seglet har rätats upp och logotypen vilar nu med båda benen i ­Vänerns vågor. De nya logotypen är även i en annan blå nyans som är mer anpassad till både tryck och webb.

Våra nya färger är alla tagna från tillgångar som du finner runtomkring på Hammarö. Färger som Klippa, Vasstrå, Vänern, Strand och ­Lupin kommer användas i allt mate­rial, såväl trycksaker som arbets­kläder. Kommande ändringar kommer ske succesivt efter behov. Allt material som skyltar, trycksaker och arbetskläder kan inte bytas ut på en gång, men redan nu kan ni skymta vissa förändringar runt omkring på Hammarö. • text ELIN KARLÉN GUSTAFSSON bild TOMMY ANDERSSON

HAMMAREN  november 2017  |  7


På Djupängen växer Hammarös nya särskilda boende fram och även om det mest är mark­ arbeten och betong som syns just nu så håller man tidsplanen.   – Det är intensivt och många små beslut som måste tas hela tiden men så bygger vi ju också något som ska hålla och fungera i 50-60 år framåt, säger biträdande socialchef Annika Lückner.

Nya Djupängen byggs med brukaren i första rum text & foto BRITTA NYBERG

Annika Lückner och Örjan Nässlander som är projektledare har anledning att ses ofta och från nu i höst sker vecko­ avstämningar på plats i en barack jämte byggarbetsplatsen. – Jag tvekar inte att säga att detta kommer vara Sveriges bästa vårdboende när det står klart, säger Örjan. MEN VI BACKAR BANDET och tar det från början. Vi blir äldre och lever längre och Hammaröborna är inget undantag. Som en konsekvens ökar också vårdbehov och behov av särskilda boenden. När man på Hammarö fick upprepad kritik från ­Arbetsmiljöverket för arbetsmiljön

på Gunnarskärsgården var det dags att tänka till ordentligt. Lösningen blev ett helt nytt bygge och efter många diskussioner blev platsen bestämd till Djupängen. Ett beslut som det höjts en del kritiska röster mot som att det skulle placerats mer centralt. – Vi har genom hela projektet haft brukarna och deras behov i första rummet och jag tror man gör en missbedömning om man tror att människor med demenssjukdom skulle må bättre av parkeringarna i centrum än av miljön på Djupängen, säger Annika. Hela projektet har från starten 2013 haft en klar prioriteringsordning.

– Brukarna, arbetsmiljön och sedan har bygg och fastighet fått anpassa sig, berättar Örjan. Han ger ett konkret exempel. – Alla som kan byggen vet att det ­enklaste och billigaste sättet att bygga en korridor är rakt fram. Men det kanske inte är det bästa för en person som har en demenssjukdom eftersom det kan trigga igång exempelvis ett vandrar­ beteende. Sådana här exempel har per­ sonalen inom verksamheten med mycket erfarenhet och kunskap inom området kunnat lära vidare till byggingenjörer inom projektet och resultatet är att alla korridorer fått en ”knäck” på mitten. Så här kommer det att se ut så småningom när bygget på Djupängen står klart för inflyttning 2020.

Än så länge ser det mest ut som en ­vanlig byggarbetsplats men det särskilda ­boende som växer fram är genomtänkt in i minsta detalj utifrån brukarnas behov och med arbetsmiljön i fokus berättar Annika Lückner och Örjan Nässlander. 8  |  HAMMAREN november 2017


Annika fyller på med fler exempel som genomtänkt färgsättning och inredning. – Vi bygger helt enkelt för att under­ lätta vardagen för personer med de­ mens­ sjukdom. Visserligen så har inte alla som behöver ett särskilt boende en demenssjukdom men det som oroar en person med demenssjukdom är inte på något sätt störande för den som inte har den diagnosen så då tycker vi utgångspunkten är självklar, säger hon. Skrammel med nycklar och låsta d ­ örrar är en annan del man tänkt igenom i projektet. – Personer som bor här ska inte känna sig inlåsta. Vi ska inte låsa in folk men samtidigt behöver de skyddas och lösningen på detta blev digital, berättar Annika. I praktiken ett larm som alla boende bär med sig och som larmar personal när man lämnar den zon som man för tillfället bedöms klara av på egen hand. I huset har man jobbat med arbetsmiljön för personalen i stor utsträckning. Ett exempel är en central sopsug som gör att inga sopor bärs omkring i byggnaden utan sugs direkt ned till en central plats där den sedan hämtas av sopbil. Även en centraldammsugare kommer att installeras. – Husen kommer också ha stängbara smittskyddszoner och brandzoner för de boendes och personalens säkerhet, säger­ Örjan. ENLIGT ANNIKA OCH ÖRJAN är man i ett intensiv period men i fas med bygget. Fortsätter det så här kommer det vara inflyttningsklart sommaren 2020 och ha kostat 340 miljoner kronor varav staten bidragit med 20 miljoner. Bidragit har också de som står mitt i verksamheten gjort. Krav och behov har lyfts i arbetsgrupper med ­personal bland annat från hemtjänst, rehab, sjuk­sköterskor blandat med service- och fastighetspersonal. Även representanter från kommunens funktionsråd, SPF och PRO har bidragit med värdefulla tankar och idéer. – Det är extra roligt att det bygge som nu växer fram är så gott som samma bygge som arbetsgrupperna skissade på i starten. Skisser som arkitekten tagit till sig och omvandlat till ett boende vi kommer att kunna vara stolta över i många år framöver, avslutar Annika. •

Match2job ska hjälpa nyanlända till ett jobb Det börjar med ett behov av att anställa från en arbetsgivare.   – Projektet Match2Job handlar om att få nyanlända i arbete innan etableringstiden är slut så beskriver integrationssam­ ordnare Annika Axelsson projektet Match2job. I PRAKTIKEN BETYDER DET att nyanlända, efter att de fått sitt uppehållstillstånd och bosatt sig i kommunen, också ska få in en fot på arbetsmark­ naden. Etablerings­tiden är 24 månader och en etableringsplan upprättas av ­Arbetsförmedlingen, som har etableringsuppdraget. Under den perioden är det flera olika aktiviteter som den nyanlände deltar i, det är oftast SFI på 50 % och resterande tid kan vara praktik, arbete eller studier samt andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder som ingår i Arbetsförmedlingens uppdrag. Om inte den nyanlände går ut i egen försörjning via arbete eller studier ­kommer denne ha svårt att försörja sig på egen hand utan behöver få hjälp via försörjningsstöd. – Jag tror ingen vill ha det så därför är det viktigt att alla berörda aktörer som har olika stödfunktioner under etableringstiden jobbar mycket aktivt under de här månaderna för att ingen ska behöva hamna där, säger Annika Axelsson. Hammarö kommun är med som ett delprojekt som Kristinehamns kommun driver tillsammans med Arbetsförmedlingen och det är totalt åtta kommuner i Värmland som är med i det treåriga projektet Match2job. Annika Axelsson lägger halva sin arbetstid som integrationssamordnare i projektet. Hammarö och Karlstad har valt att samverka fullt ut och Karlstads projektledare Anna Thorén och Annika arbetar tätt ihop och projektet har gemensam styrgrupp. – Vi arbetar utifrån frågan vad som behövs för att den enskilde ska bli matchningsbar på arbetsmarknaden och tack vare att vi samverkar behöver inte alla sitta i sina kommuner och uppfinna hjulet själva utan vi delar erfarenheter och kunskaper utan prestige med varandra, berättar hon. En annan sak hon vill poängtera är perspektivet. – Vi utgår ifrån arbetsmarknadens behov. Branscher och företag som letar efter personal där det råder brist på utbildad personal, berättar hon. Ett konkret resultat är den yrkesutbildning som startade i mitten av september. – Det är en yrkesutbildning inom plåt och karosseri som bygger på praktik ute på ett företag kombinerat med lika mycket språkundervisning i svenska. Utbildningen är två år och de tolv som precis börjat är handplockade utifrån förutsättningar, intresse och kunskaper, berättar Annika. Hammarö är en kommun som kom igång sent med att ta emot nyanlända. När Annika tillträdde den nya tjänsten som integrationssamordnare i juni 2015 visste ingen att Europa bara några månader senare skulle uppleva den största flyktingvågen sedan andra världskriget. Ingen visste heller hur k­ ommuninvånarna skulle reagera. – Jag måste säga att jag är så glad över att Hammaröborna har verkligen ställt upp och välkomnat var och en på sitt sätt, säger hon. • text & foto BRITTA NYBERG

Vill du veta mer? Kontakta Annika på telefon: 054-51 50 00

HAMMAREN  november 2017  |  9


Rätt insats, rätt ersättning från rätt instans vid rätt tidpunkt Det är de fyra hörnstenarna i det 3-åriga ­­pro­­jektet TRIS, Tidig Rehabilitering i Samverkan. MALIN KARLÉN GUSTAFSSON är TRIS-samordnare i Hammarö kommun och berättar närmare vad TRIS handlar om. – Ett förekommande problem är idag att individer som är i behov av olika insatser hos olika myndigheter hamnar ­mellan stolarna eller bollas runt. Idén men TRIS är att skapa en samverkansstruktur som ska gynna både den enskilde och ­parterna, berättar Malin. De parter som är involverade i projektet är Hammarö kommun, Skoghalls vårdcentral, Arbetsförmedlingen och Försäkrings­kassan. Målgruppen är medborgare mellan 18 och 65 år som har offentlig försörjning och idag står långt från arbets­ marknaden. Projektet startade i våras och kommer att pågå i tre år. – Vid projektstart var det lite inflöde med ärenden men ­sedan maj har det rullat på. Runt 25 personer har hittills ­fångats upp och fem av dem har TRIS-teamet hjälpt till rätt insats, ­berättar Malin. FÖRDELEN MED TRIS är för den enskilde och handläggare från

respektive part är främst att kontaktvägarna blir enklare och snabbare. – Individen som deltar i projektet lämnar en fullmakt så att de olika parterna kan dela uppgifter med varandra. På det sättet slipper den enskilde själv jaga rätt handläggare på rätt myndighet. Det räcker med en kontakt på ett ställe eftersom vi i teamet har möts endera fysiskt eller via skype varje vecka, berättar Malin. I Malins arbetsuppgifter som samordnare ingår även avvikelse­rapportering. – Att upptäcka var, när och hur det ser ut när samar­ betet inte fungerar är en förutsättning för att projektet ska ­utmynna i en bra och stabil grund för fortsatt samarbete mellan parterna i framtiden, säger hon. För det är vad alla önskar att projektet leder fram till, en struktur för effektiv rehabiliteringssamverkan som gynnar alla parter – inte minst den enskilde medborgaren. • text & foto BRITTA NYBERG

Vill du veta mer? Kontakta Malin på telefon: 054-51 51 85

10  |  HAMMAREN november 2017

Rådgivande folkomröstning om organisering av skollokaler i Hammarö kommun Vid kommunfullmäktiges möte i juni i år togs beslutet att en rådgivande folkomröstning ska hållas i Hammarö. Bakgrunden är det folkinitiativ som bildades efter kommun­fullmäktiges inriktningsbeslut om det långsiktiga behovet av skollokaler i kommunen. text LOTTA CARLBORG & MARINA TILDERLINDT


Frågor och svar rådgivande folkomröstning 10 december Varför ska man gå och rösta 10 december när folk­ omröstningen endast är rådgivande?

4 APRIL I ÅR lämnades ett folkinitiativ in till ­Hammarö kommun

om att hålla en kommunal folkomröstning. Initiativ­tagarna ­ville ha en folkomröstning om det beslut som ­fullmäktige ­fattade 13 mars 2017 angående kommunens långsiktiga be­hov av skollokaler. Inriktningsbeslutet som ledde fram till folkinitiativet drogs tillbaka av kommunfullmäktige 29 maj 2017. Fullmäktige beslutade ändå 26 juni 2017 att en rådgivande folkomröstning ska hållas i kommunen. Folkomröstningen 10 december handlar om att ta ställning till om man tycker att kommunen ska ha en högstadieskola i kommunen på Hammarö utbildningscenter eller om man tycker att det ska finnas två högstadieskolor, en på Hammarö utbildningscenter och en på Hammarlunden. Vad är ett folkinitiativ? Att lansera ett folkinitiativ är en möjlighet för kommuninvånare att väcka ett ärende om folkomröstning i en viss fråga till kommun­ fullmäktige. Det krävs att tio procent av de röstbe­rättigade i en kommun står bakom förslaget och att de nödvändiga namn­ underskrifterna har samlats in under en tidsperiod om högst sex månader. För att avvisa ett folkinitiativ krävs att två tredjedelar av ledamöterna i fullmäktige säger nej till att genomföra en folkomröstning. Sedan 1977 har fullmäktige med stöd av kommunallagen ­kunnat utlysa en rådgivande folkomröstning i en fråga. Möjlig­heten för kommuninvånare att själva lansera ett folkinitiativ om kommunal folkomröstning har funnits sedan 1994. Då räckte det med att fem procent av den röstberättigade befolkningen ställde sig bakom initiativet. 2011 ändrades lagstiftningen så att fler röstberättigade invå­ nare måste ställa sig bakom initiativet för att fullmäktige ska ta ställning till en folkomröstning. Samtidigt ändrade man lagstiftningen så att det krävs att en kvalificerad majoritet i fullmäktige är emot att en folkomröstning hålls för att den ska utebli. •

Svar: Folkinitiativet som lämnades in till ­kommunen 4 april i år har skrivits under av drygt en tiondel av Hammarös röstberättigade befolkning. Det ­ ­ innebär samtidigt att kommunen inte vet hur nio av tio hammarö­bor ställer sig i frågan. Genom folkomröstningen 10 december får tio av tio röstberättigade kommun­invånare möjligheten att ta ställning till huru­ vida man tycker att Hammarö ska ha en gemensam högstadieskola för kommunens högstadie­ elever placerad på Hammarö utbildnings­ center eller om man anser att kommunen fortsatt ska ha två högstadie­skolor, en på Hammarö utbildningscenter och en på Hammar­lunden. För att kommunen ska få ett så representativt ­beslutsunderlag som möjligt, är det viktigt att alla som kan, går och röstar 10 december. Har man svårighet att ta sig till en omröstningslokal finns det möjlighet att förtidsrösta eller att rösta med hjälp av bud. Det ­stämmer att folkomröstningen är rådgivande men resultatet blir en viktig del när kommunen ska gå vidare med frågan om hur organisationen av skollokaler ska se ut framöver. Det fattades ett inriktningsbeslut i kommun­ fullmäktige om kommunens organisering av skol­ lokaler som sedan drogs tillbaka men nu blir det ändå en folkomröstning, hur kommer det sig? Svar: Inriktningsbeslutet om kommunens framtida organisering av skollokaler fattades eftersom det ­ behövs en långsiktig planering för hur kommunens ­ ­lokaler och resurser ska användas på bästa sätt. Hammarö är en kommun som växer och det ställer krav på att den kommunala verksamheten utvecklas i takt med befolkningens behov. Inriktningsbeslutet drogs tillbaka på grund av den opinion som bildades bland kommuninvånarna i och med folkinitiativet. ­Behovet av en långsiktig planering av kommunens skollokaler kvarstår dock och folkomröstningen är ett sätt för de förtroendevalda att samla in underlag för att kunna gå vidare i frågan. •

Folkomröstning 10/12 Mitten av november: Röstkort skickas ut till alla röstberättigade i kommunen. Lördag 25/11: Förtidsröstningen börjar i ­biblioteket, Folkets hus, Skoghall. Söndag 10/12: Folkomröstningsdagen. Det står på ditt röstkort vilken lokal du ska gå till.

HAMMAREN  november 2017  |  11


När ska jag betala? Konsumentrådgivningarna har kollen på fakturabetalningar! EN AV DE VANLIGASTE FRÅGORNA till konsumentrådgivningen är: ”Jag har fått en faktura som ska betalas om 10 dagar, men har jag inte alltid 30 dagar på mig?” Svaret är: Om du och säljaren inte avtalat om annat ska du betala när du uppmanas att göra det, oavsett om det bara är ett par dagar eller en månad. Normalt bör du ha fått varan eller tjänsten, men det finns inget som i sig hindrar förskottsbetalning.

Förfallodag Det är en vanlig missuppfattning att det alltid ska gå 30 dagar innan en faktura måste betalas, så är det alltså inte. Däremot får näringsidkaren inte ta ut dröjsmålsränta förrän 30 dagar efter att fakturan sänts, om inte annat framgår av avtalet. Det gäller alltså att noga stämma av förfallodagen för fakturan. Om det är kort tid och du tror att betalningen inte hinner nå mottagaren i tid är det säkrast att kontakta den som ska ha betalningen och be om några dagars extra tid för att få in betalningen. Det brukar sällan vara några problem att få gehör för det.

Har du andra frågor till konsumentrådgivningen? Besöksadress: Samhällsbyggnadshuset Gustaf Lovéns gata 30, (Inre hamn) Karlstad Telefon: 054-540 46 90 Mejl: konsument@karlstad.se Hemsida: www.karlstad.se/konsument

Påminnelseavgift En annan ofta förekommande fråga är påminnelseavgift. Har ett företag rätt att ta ut det? Jo, om det avtalats särskilt. Många företag skickar också en påminnelse utan att lägga på en avgift, en faktura kan ju komma bort på vägen. Det finns dock ingen skyldighet att skicka en påminnelse, undantaget för kontrollavgift vid felparkering, utan en förfallen faktura kan skickas direkt till inkasso. Då tillkommer en kostnad på 180 kronor. Irriterande. Men det innebär inte att du får en betalningsanmärkning. Har du missat en faktura, vilket lätt kan hända, är det bara att betala. Det är viktigt att du agerar på ett inkassokrav, betalar om det är rätt eller bestrider om du anser att det är felaktigt. Redan ett tiotal dagar efter att ett inkassokrav sänts, men inte betalats eller bestridits av mottagaren, kan den som äger fordringen skicka en begäran om betalningsföreläggande till kronofogdemyndigheten och ytterligare kostnader tillkommer för dig som kund. Fakturaavgift Fakturaavgifter är också något som retar många konsumenter. Får sådana verkligen tas ut? Jo, men en fakturaavgift måste framgå när avtalet ingås, den får inte läggas på i efter­hand. Om det framgår av avtalet får säljaren ta ut en skälig fakturaavgift för pappersfaktura, men även om betalning sker via autogiro eller e-faktura, vilket många inte tror. • text ELISABETH EKLO, KONSUMENTRÅDGIVARE

12  |  HAMMAREN november 2017


Vintern är en bra tid att gå ut och röra på sig text & foto BRITTA NYBERG

Att röra sig är en självklarhet för ­Sverker Granberg på Kilenegården. Vinter eller ­sommar spelar enligt honom ingen roll.   – Vi har jättefina träningsanläggningar och en fantastisk natur här på Hammarö som gör det enkelt. Ta på dig och ge dig ut i vinter, säger han. HAN ÄR EN AV DE FEM som jobbar ute på Kilenegården och är

mer eller mindre uppväxt härute. – Pappa var med från början här och jag fick ofta följa med honom hit. Mitt första jobb hade jag här när jag satt på ­trappan och sålde bastubiljetter och tjänade tio öre per såld biljett, berättar han. Det var i början av 1970-talet och efter några år blev d ­ etta även hans arbetsplats. – Jag började 1977 och året därpå fick jag fast tjänst härute och här är jag kvar, berättar han. Så med mer än 40 års erfarenhet har han varit med om utvecklingen av Kilenegården och det mesta i form av träningstrender. – Några trender har gått varvet runt. Ta utegym till exem­pel. Det fanns ett här så tidigt som på 1970-talet men intres­set försvann och det monterades ner. Nu är det inne igen och vi har

byggt upp ett nytt som fortsätter växa, ­säger han. Kilenegården är navet i motionsanläggningarna på Hammarö. Här finns motionshall, spår, vandringsleder och till och med en lekplats för de minsta. Vintertid kan man starta här om man vill åka skridskor eller skidor och pulkabacken inbjuder till lek och bus. På anläggningen finns dessutom en bastu­ anläggning som man kan avsluta ett träningspass eller en utedag på ett skönt sätt i. Men Kilenegården är långt ifrån den enda plats som bjuder på fina motionsmöjligheter. – Vid Hammarö Arena finns Mörmospåret och nere vid Lillängen ligger Grytudden som blivit väldigt populär. Sedan ska vi inte glömma alla leder; Bonäsleden, Pilgrimsleden, leden ute på Vidön och området kring Skagene fyr, säger Sverker. Själv pratar han gärna om vikten av att röra på sig. – Alla behöver det men det är ännu viktigare ju äldre man blir. Själv är jag inte mycket för att springa längre men långa och snabba promenader i spår, långfärdsskridskor en fin vinter­ dag eller bara ge sig ut i obanad terräng för att plocka svamp gör jag gärna, berättar han. Och han vet att han inte är ensam om att uppskatta lagom träning. – Vi hade en grupp här för att träna som en del av sin reha­ bilitering. Det är fem år sedan deras rehab avslutades men de håller ihop fortfarande och är mellan 20 och 25 personer som kommer hit och tränar tillsammans varje vecka, berättar han.•

Sverkers tips för att komma igång • Ta på dig gummistövlarna och börja med korta promenader. • Starta med att gå 2 gånger i veckan och utöka så småningom till 3 gånger i veckan. • Gå ett varv på något av motions­ spåren här ute och avsluta med det som känns roligt i utegymmet en liten stund.

Att avsluta promenaden i utegymmet på Kilenegården är något Sverker Granström rekommenderar.

HAMMAREN  november 2017  |  13


BOKA IN!

Lördag 25/11 kl 11-16 Sockenstugan

JULMARKNAD Arr: Hammarö hembygdsförening Söndag 3/12 kl 12-18 Skoghalls centrum

TOMTENS DAG Träffa tomtefar och tomtemor, lämna önskelistan och få en julkram. Butikerna är fyllda med presenter inför jul. Lördag 2/12 kl 10-14 Lunserudsstugan

JULMARKNAD Arr: Hammarö naturskyddsförening Söndag 10/12 kl 10-13 Kilenegården

SKINKMARSCHEN 30:- för vuxna, barn går gratis. ­ Det bjuds på pepparkakor och glögg. Arr: Hammarö Friluftsfrämjandet Lördag 16/12 kl 18 och 20 Hammarö kyrka

JULKONSERT Julkonsert med Hammarö Kammarkör

14  |  HAMMAREN november 2017

3/12 kl 11

25/12 kl 07

Adventsgudstjänst, Hammarö kyrka

Julotta, Hammarö kyrka

7/12 kl 19

Annandags gudstjänst med julgröt, Skoghalls kyrka

Noten – sång i adventsoch juletid, Hammarsgård

26/12 kl 11

31/12 kl 17

24/12 kl 11

Nyårsbön, Hammarö kyrka

Samling runt krubban, Hammarö kyrka

1/1 kl 18

24/12 kl 17

Ekumenisk gudstjänst, Skoghalls kyrka

Julbön, Hammarö kyrka 24/12 kl 23.30

6/1 kl 18 Carols, Skoghalls kyrka

Midnattsmässa, Skoghalls kyrka

JUL I HAMMARÖ FÖRSAMLING


Nu faller löv, nu blåser det på, nu börjar det om JA, SÅ SJUNGER LARS WINNERBÄCK, och för mig

är det tänkvärda ord. Jag stannar till lite grann, funderar eller grunnar lite som far skulle sagt. Ja, när denna text är ute har alla l­öven ­fallit och ligger klistrade mot marken och ­träden är ­nakna. Naturen stillar sig, pustar ut inför nästa skeende. Dagarna blir kortare och nätterna längre. Tid för reflektion, eftertanke, vila i en fåtölj, en filt omhuldande, ett levande ljus som brinner och fladdrar till. Höstmys.

Per Aspengren, kommunstyrelsens ordförande

I KOMMUNEN DÄREMOT är det högtryck. Här förbereds det för folkomröstning om skol­ lokalerna. Allt ska ordnas och fixas. Folkomröstningen kommer att hållas 10 december på själ­ vaste Nobeldagen. Här handlar valet om Hammarö ska ha en eller två högstadieskolor. Bygget på särskilda boendet vid ­Djupsundet rullar på, och kommunens anställda har fullt upp med att vara med i planering och olika beslut som ska tas efter vägen. Det hinner falla många löv, blåsa på och börja om innan sär­ skilda boendet på Djupsundet står klart till sommaren år 2020. Då har Hammarö Värmlands och säkert Sveriges modernaste särskilda boende.

Bostadskvarteret Lunden har också börjat med att få en kärleksfull renovering, där ska fasad, tak och el bland annat få en ansiktslyftning. Medan löven faller och det blåser på, så blir vi fler Hammaröbor. När jag skriver denna text är vi 16 126 Hammaröbor. Vi är den fjärde ­största kommunen i Värmland och den positionen kommer vi att ha långt in i framtiden. Härligt att så många vill bo här på Hammarö. Det ställer krav på kommunen och arbetet med att hinna bygga ut infrastrukturen, förskolor, ­skolor, cykelvägar, gångvägar och bilvägar. JAG VILL PASSA PÅ ATT TACKA alla medarbetare som varje dag gör skillnad för oss Hammaröbor och ser till att vi har en välskött och vacker kommun, som tar hand om våra kommun­ invånare, alla som behöver omsorg, förskola, fritids, skola, håller våra lokaler rena varje dag, att värmen kommer fram till våra bostäder, vatten i kranen, gatan plogad och sandad, blommorna och ­gräset, ja alla insatser som utförs varje dag året om. •

Stort tack!

Allmänhetens åkning i Hammarö ishall Fredag 13.30-14.50 Lördag 18.00-18.50 Vecka 1 * = med klubba Tisdag 12.00-13.30 * Tisdag 13.30-14.50 Onsdag 12.00-13.30 * Onsdag 13.30-14.50 Torsdag 12.00-13.30 * Torsdag 13.30-14.50 Fredag 12.00-13.30 * Fredag 13.30-14.50 Söndag 10.00-11.20 Vecka 2 * = med klubba Måndag 12.00-13.30 * Måndag 13.30-14.50 Tisdag 15.30-16.20

Onsdag 14.00-15.20 Lördag 18.00-18.50 Söndag 10.00-11.20 Vecka 3-7 Tisdag 15.30-16.20 Onsdag 14.00-15.20 Lördag 18.00-18.50 Söndag 10.00-11.20 Vecka 8 Tisdag 15.30-16.20 Onsdag 14.00-15.20 Vecka 9 * = med klubba Måndag 12.00-13.30 * Måndag 13.30-14.50 Tisdag 12.00-13.30 * Tisdag 13.30-14.50

Onsdag 12.00-13.30 * Onsdag 13.30-14.50 Torsdag 12.00-13.30 * Torsdag 13.30-14.50 Fredag 12.00-13.30 * Fredag 13.30-14.50 Lördag 18.00-18.50 Söndag 10.00-11.20 Vecka 10-11 Tisdag 15.30-16.20 Onsdag 14.00-15.20

KLIPP UT & SPARA

Vecka 46-50 Tisdag 15.30-16.20 Onsdag 14.00-15.20 Lördag 18.00-18.50 Söndag 10.00-11.20 Vecka 51 Tisdag 15.30-16.20 Onsdag 14.00-15.20 Lördag 18.00-18.50 Vecka 52 * = med klubba Tisdag 12.00-13.30 * Tisdag 13.30-14.50 Onsdag 12.00-13.30 * Onsdag 13.30-14.50 Torsdag 12.00-13.30 * Torsdag 13.30-14.50 Fredag 12.00-13.30 *

HAMMAREN  november 2017  |  15


GRUPPFÖRSÄNDELSE TILL HUSHÅLLEN

Massor med aktivitet i Hammarö Ishall Hammarö HC, Hammarö Chiefs och Hammarö konståkningsklubb gnäller inte – de samarbetar.   – Det handlar om respekt för varandras idrott, säger Catrin Hasewinkel, huvudtränare i konståkningsklubben. A TT SAMARBETET verkligen fungerar bekräftas av såväl Tomas Birgersson, coach i Hammarö Chiefs, som Jakob Rubensson, ordförande i Hammarö HC. Jakob berättar vad som hände för bara några veckor sedan. – Vi behövde låna av konståkningsklubbens tid i hallen för att kunna genom­föra en seriematch och jag hade glömt att ta kontakt i tid med dom så jag skickade ett sms. Svaret kom direkt – ett ja utan några krav på motivering eller förklaringar. Det är ett bra exempel på hur stämningen är mellan oss före­ ningar i ishallen, säger han. Så här gnisselfritt har det inte alltid ­varit. – Det som ändrade det hela från kär­va ord till bra samarbete var framför allt att en klok tjänsteman på kom­munen satte sig ner och gick igenom samtliga före­ ningars behov och matcha­ de det med möjliga tider, be­rät­tar Catrin Hasewinkel. Att det blev en förändring beror också på en attitydförändring. – Det är en medveten målsättning från oss i föreningarna men visst har det varit en kraftansträngning, säger Jakob.

Resultatet ser och hör han bland de cirka 70 ledarna som arbetar ideellt med föreningens alla lag. – Det finns en respekt och samsyn kring att vi måste dela på den tid som finns, även om alla naturligtvis har en gemensam önskan om mer istid, säger han. Mer istid är vad konståkarna också önskar sig. – Vi har elitåkare i klubben och ska man vara strikt så säger konståkningsförbundet att en elitåkare ska g ­ arante­ras 15 timmar på is i veckan. Vår klubb har totalt tolv timmars istid och då ska alla åkare från rena nybörjargrupper till elit­ åkare få plats, berättar hon. HAMMARÖ CHIEFS är den av de tre före­ ningarna som är helt nöjda med sin tid i hallen. – Vi tränar två gånger i veckan och har tillräckligt med tid men så är våra förutsättningar lite annorlunda. Vi har bara ett lag som spelar ishockey för att det är kul. Vi har ingen ungdomsverksamhet och inga ambitioner att växa eller klättra i seriesystemet, säger Tomas Birgersson. Samtidigt är han helt klar över att det

finns behov av mer istid och han har ett förslag. – Vi behöver mer isyta men det behöver faktiskt inte vara en ishall till. Själv växte jag upp med uterink och det går bra bara det är konstfruset. Nu när kommunen investerat i en ny sarg i ishallen skulle man kanske kunna använda den gamla till en konstfrusen uterink i anslutning till ­hallen, säger han. • text & foto BRITTA NYBERG

Fakta Hammarö Konståkningsklubb Grundad 1982 Antal medlemmar: Cirka 80 varav 70 är aktiva åkare Istid i veckan: 12 timmar Hammarö Chiefs Grundad 1997 Antal medlemmar: 25-30 alla aktiva spelare Istid i veckan: 2 timmar Hammarö HC Grundad 1972 Antal medlemmar: 350 aktiva spelare Istid: 53 timmar

Profile for Hammarö kommun

Hammaren 2 2017  

Hammaren är Hammarö kommuns tidning till alla hushåll på Hammarö. Den utkommer två gånger per år.

Hammaren 2 2017  

Hammaren är Hammarö kommuns tidning till alla hushåll på Hammarö. Den utkommer två gånger per år.

Profile for jlk1a
Advertisement