__MAIN_TEXT__

Page 1

Hammaren EN TIDNING FRÅN HAMMARÖ KOMMUN

1

NOVEMBER 2018

Nattkameror skapar trygghet

Hammarökockar bidar till kokbok

Hammarö ska växa hållart!

Sida 6

Sida 8–9

Sida 10–11

HAMMAREN NOVEMBER 2018


Sedan sist... REDAKTÖREN HAR ORDET

Hjul och kul I år firade Hjul och kul femårsjubileum och det stora kalaset gick av stapeln i Hammarö Arena i mitten av september. Hjul och kul är en aktivitetsdag som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Dagen bjöd på massor med prova på aktiviteter för alla åldrar och cirka 2 500 personer besökte arenan under dagen. Badbåten Sommaren 2018 kommer det nog ta bra många år att glömma med dess frånvaro från regn och rusk. Många av er tog chansen att njuta av varma soldagar på Västra Söön när Hammarö kommun under fyra veckor erbjöd våra invånare och besökare kostnadsfria båtturer från Lillängshamnen och Mörudden vidare ut till Söa. Under dessa veckor passade 6 500 passagerare på att ta sig en tur med badbåten för ett besök i vår vackra skärgård. Skolornas framtid

Vi har nu lämnat en sommar med rekordvärme och en höst som bjudit på soliga dagar i vackra färger. Vintern knackar snart på dörren och efter sommarens alla soltimmar är vi på Hammarö kommun redo för en vinter med massor av nya projekt och utmaningar. Några av dem kan du ta del av här i detta nummer av Hammaren.

För att kunna fortsätta hålla våra skolor i toppklass och

Hammarö kommun har tagit fram en översiktsplan där både invånare, politiker och anställda har varit delaktiga. Du kan läsa mer om översiktsplanen längre fram i tidningen. Du kan även lära dig mer om hur vi jobbar med digitala lösningar för att underlätta vardagen för våra brukare eller ta del av den värmländska kokboken som kommer förse våra storkök med smarriga recept.

Redan nu börjar planeringen för att skapa de bästa förut-

Mys ner dig i soffan tillsammans med en varm kopp och en filt och njut av en stund tillsammans med oss. Ha en fin vinter och en riktigt god jul! Elin Karlén Gustafsson Redaktör

sträva efter att bli ännu bättre krävs det lokaler som är anpassande för framtidens behov. Under kommande år kommer våra befintliga skolor och förskolor utvecklas och nya lokaler kommer byggas. I mitten av september skrev Hammarö kommun på avtal tillsammans med ByggDialog om ett strategiskt partneringprojekt gällande flera skolor och förskolor. Det nya samverkansprojektet starta under hösten 2018 och sträcker sig fram till årsskiftet 2025/2026. sättningarna för våra barn, elever och vår personal.

Hammaren ges ut av Hammarö kommun Redaktör Elin Karlén Gustafsson Formgivning Jessica Sjöstedt Omslag Fotograf Jeanette Dahlström Modell Julian Sjöstedt Tryck Strokirk-Landströms AB Kontakt Ring oss: 054-51 50 00 Mejla oss: Info@hammaro.se Besök vår hemsida: hammaro.se Följ oss: www.facebook.com/hammarokommun

2

HAMMAREN NOVEMBER 2018


Vinterväghållning i Hammarö kommun Det är några veckor kvar innan vintern är här och det är många som hoppas på en fin vit jul och fortsatt lika fin vinter. Varje år får kontaktcenter frågor som berör vinterväghållningen i kommunen. Vi har här sammanställt några frågor och svar. När åker vi ut? (Måttangivelserna är aldrig exakta) Vi prioriterar snöröjningen efter följande ordning och snödjup: 1. Gång- och cykelvägar 4 cm 2. Huvudvägnätet 6 cm 3. Medelstora gator 6 cm 4. Lokalgator 8 cm Vart åker vi ut? Kommunen och vår entreprenör LBC snöröjer och halkbekämpar gator och vägar, men inte Dingelsundsvägen, Hammaröleden, Skoghallsleden och Industrileden. Dessa vägar tillhör Trafikverket. Hammarö kommun ansvarar även för en del enskilda vägar där det finns permanentboende. Hur arbetar vi och hur lång tid tar det? Plogning sker på hela vägnätet över Hammarö enligt prioriteringsordningen ovan. Därefter halkbekämpar samma personal samma sträckor.

Hur hanterar vi plogsträngar? De plogsträngar som kommunens personal lägger upp är kommunens ansvar. När snöröjningen och halkbekämpningen är åtgärdad kan vi, när tillfälle ges inom ett par dagar, även ta bort plogsträngar framför uppfarter med mera. Alla har rätt att få bort plogsträngarna. Kontakta kontaktcenter för att få hjälp. Plogskador Uppföljning och reparation av plogskador sker efter avslutad säsong. Kontakta kontaktcenter och beskriv din skada så hjälper de dig. Halkolyckor Halkolyckor ska anmälas som kroppsskador. Kontakta kontaktcenter så hjälper de dig.

Har du frågor kan du kontakta kontaktcenter Måndag–torsdag: 7.45–17.00 Fredag: 7.45–16:00 Ring oss: 054–51 50 00 Mejla oss: kommun@hammaro.se Besök oss: Mörmovägen 5, Skoghall

Sand till egen uppfart Det är tillåtet att hämta sand i de sandlådor som finns uppställda i bostadsområdena som är märkta med Hammarö kommuns logga samt vid serviceförvaltningens lokaler vid Jonsbol.

Några av er har kanske fått ett SMS under den senaste tiden där Hammarö kommun har varit avsändare. Nu använder vi oss nämligen av en tjänst där vi kan nå er Hammarbor med viktig information direkt till era mobiltelefoner. Tjänsten kommer användas i samband med händelser där vi behöver nå er snabbt, som exempelvis en vattenläcka eller ett stort byggprojekt. Telefonnummer till invånare och företag som används vid utskick hämtas från offentliga register och används endast för varningsmeddelanden och samhällsviktig information och lämnas inte ut till obehöriga. Du kan läsa mer om tjänsten på: https://hammaro.servicevarning.se/

HAMMAREN NOVEMBER 2018

3


Valet 2018 Söndagen 9 september var det val till riksdag, kommun och landsting. Här kan du läsa mer och ta del av statistik för de olika valdistrikten på Hammarö. Kommunfullmäktige På nyvalda fullmäktiges första sammanträde 22 oktober valdes ny ordförande, 1:e vice ordförande samt 2:e vice ordförande för mandatperioden 2018-10-15 till 2022-10-14 Till ny ordförande i kommunfullmäktige valdes Peter Johansson (L) Till 1: e vice ordförande valdes Anja Holmgren (M) Till 2:e vice ordförande valdes Thomas Bäckman (S)

Frågor till valnämndens ordförande Lars-Gösta Johansson Vilka är valnämnden och vad är deras uppdrag? Valnämnden består av 5 personer samt ersättare. Valnämndens uppgift är att se till att valet fungerar som det ska och följa de riktlinjer som valmyndigheten tagit fram. Hur var det att jobba med valet 2018? Det har gått väldigt bra att jobba med valet 2018. Alla våra röstmottagare har gjort ett jättebra jobb, både under förtidsröstningen och valdagen och inga incidenter har inträffat. Var det något som skiljde sig i årets val från tidigare val?

4

HAMMAREN NOVEMBER 2018

Då Hammarö ökar i befolkning har vi i år utökat våra distrikt till ytterligare ett. Med nya distriktet Östra Bärstad-Rud finns det nu 9 distrikt på Hammarö. Nytt för i år var även ambulerande röstmottagare. Ambulerande röstmottagning betyder att röstmottagare kommer till ditt hem eller annan plats där du befinner dig för att ta emot din röst. Denna tjänst användes av flera av våra kommuninvånare som på grund av sjukdom, ålder eller funktionsnedsättning inte kunde ta sig till en röstningslokal. I år var det fler personer som valde att förtidsrösta och att röstdeltagandet var högre över lag, något vi i valnämnden är väldigt glada för!


Statistik för distrikten: kommunvalet Område

M

C

L

KD

S

V

MP

SD

FI

ÖVR

OGEJ

BLANK OG

VDT

Gunnarskär

20,97%

8,18%

7,53%

6,88%

40,00%

5,51%

3,89%

6,72%

0,32%

0,48%

90,19%

Haga

14,15%

6,12%

5,55%

4,55%

45,45%

7,97%

3,06%

13,02%

0,07%

0,07%

0,14%

1,68%

86,84%

Hallersrud

26,25%

6,40%

8,79%

9,65%

31,02%

4,12%

5,97%

7,70%

0,11%

1,18%

83,90%

Hammar

24,07%

6,40%

9,64%

9,72%

32,33%

5,11%

6,08%

6,40%

0,16%

0,08%

0,64%

93,45%

Klöverud

24,09%

5,49%

7,85%

7,32%

36,59%

5,11%

5,87%

7,32%

0,23%

0,15%

0,15%

1,43%

92,70%

Lövnäs

34,57%

6,25%

10,63%

8,70%

23,49%

2,45%

8,92%

4,76%

0,22%

0,07%

0,88%

93,46%

Mörmon

11,91%

4,73%

6,55%

4,64%

46,91%

7,91%

3,36%

13,82%

0,18%

0,18%

1,52%

82,58%

Skoghall

10,05%

5,71%

6,18%

3,96%

44,98%

9,68%

4,33%

14,93%

0,09%

0,09%

0,09%

0,91%

79,19%

Östra Bärstad-Rud

31,64%

8,59%

13,18%

7,81%

19,53%

4,30%

7,23%

7,42%

0,20%

0,10%

0,29%

0,68%

93,24%

Uppsamlingsdistrikt

27,74%

11,68%

4,38%

7,30%

25,55%

8,76%

11,68%

2,92%

2,08%

2,78%

Hammarö

22,04% 6,47% 8,31% 6,99% 35,68%

89,57%

5,82% 5,48% 8,98% 0,18% 0,06% 0,13% 1,08%

Kommunvalet Antal röstberättigade i Hammarö kommun:12 205 Valdeltagande: 10 932 (89,57%) Förk.

Mandat 2018

+/-

Mandat 2014

M

Moderaterna

7

+1

6

C

Centerpartiet

2

2

L

Liberalerna (tidigare Folkpartiet)

2

2

Kristdemokraterna

2

2

S

Arbetarepartiet-Socialdemokraterna

11

-2

13

V

Vänsterpartiet

2

2

MP

Miljöpartiet de gröna

2

2

SD

Sverigedemokraterna

3

+1

2

31

31

KD

Totalt

Parti

HAMMAREN NOVEMBER 2018

5


Kameran har medfört nattro Kristina Skoglund på Hammarö är en av de 13 som har nattillsyn via en kamera i sovrummet. För henne har det fungerat alldeles utmärkt. –Jag är jättenöjd. Det har inte varit några problem alls.

Kommer ni ihåg SOL-projektet vi skrev om Hammaren förra året? Projektet som under tre år skulle titta på olika tekniska lösningar för att öka livskvalitén bland brukarna på socialförvaltningen. En av lösningarna, tillsyn via kamera istället för fysisk påhälsning på natten, är nu i fullt bruk. 13 kameror är installerade hittills och Moen Temeri, undersköterska och larmtekniker, är den som brukarna möter. Han installerar, servar och är länken mellan biståndsbedömare, brukare, anhöriga och personal som hanterar kamerorna i vardagen. –Jag har bara mött positiva reaktioner och tekniken har fungerat så gott som klanderfritt, berättar han. Det bästa som han ser det är just att brukarna får nattro. –Vi vet ju hur viktig sömnen är och kameran besparar många från att vakna när nattpatrullen kommer för att titta till att allt är okej. Bara att någon kommer in när man sover kan förstöra nattsömnen särskilt för någon som är lättväckt. Nu får de lugn och ro även om de kanske behöver flera besök under natten, säger han.

–Vi har sett till att alltid ha två kameror i lager. Det gör att vi alltid kan byta ut en kamera som inte fungerar som den ska inom några timmar och är det bråttom kan vi installera en kamera hos en ny brukare på dagen, berättar han. Brukaren Kristina Skoglund bekräftar det Moen berättar. –Ja det var gjort och klart på bara någon dag hos mig, berättar hon. Och att kameran fungerar som den ska kan hon också bekräfta.

"Vi är noggranna med att in­ formera om hur det hela fungerar och såväl brukare som anhöriga har känt sig trygga"

Text och bild: Britta Nyberg

Moen Temeri berättar hur man jobbar för att värna den enskildes integritet. –För det första är det bara bild man kan se. Alltså inget ljud. Den nattpersonal som gör hembesök med kameran är inte ständigt uppkopplad utan bara korta stunder på förutbestämda tider som överenskommits med brukaren. Inget av det som visas sparas heller i någon form så det som syns är bara för den som tittar just där och då, berättar Moen. Hammarö var tidigt ute med nattkameror. Nu har fler kommuner följt efter och det händer att Moen får samtal från andra kommuner för att berätta om hur man går till väga.

–Jag tycker det är roligt att vi uppmärksammas och jag är övertygad om att vi kommer kunna använda oss av mer smart teknik i framtiden för att brukarna –Jag vaknade en natt och gick upp och ska få det ännu bättre, avslutar han. ut på terassen en stund. Det var precis på den tiden som kameran slogs på och eftersom ingen såg mig i sängen så dröjde det inte länge innan nattpatrullen dök upp och undrade om det hänt något, berättar hon. Det är precis så det är tänkt att fungera. Han har inte mött någon större rädsla för Om den som tittar på kameran inte ser integriteten hos den enskilde. brukaren sova i sin säng larmar man ut –Vi är noggranna med att informera den fysiska nattpatrullen som gör ett om hur det hela fungerar och såväl bruhembesök för att försäkra sig om att allt kare som anhöriga har känt sig trygga, står rätt till. berättar han. Att kameran på något sätt skulle kränka Det är Moen som installerar men det är integriteten är inget Kristina är orolig för. inte han som tar initiativet eller beslutet. –Jag tycker det är tryggt och bra, säger –Initiativet kan komma från brukaren hon. själv, anhöriga, personal eller från biståndsbedömaren. Det är biståndsbedömaren som tar beslutet och från denne får jag uppdraget att installera kameran. Och från beslut till att kameran sitter på plats är vägen kort.

6

HAMMAREN NOVEMBER 2018


”Det har blivit en jättefin skola” Gamla Mörmoskolan 7–9 hade gjort sitt när vårterminen 2018 var slut. För några månader sedan togs den tillfälliga modulskolan i bruk. Att det på något sätt skulle vara en sämre skolmiljö är långt ifrån verkligheten. –Vi trivs väldigt bra här, konstaterar rektorn Patrik Olofsson. Den som kopplar samman moduler och tillfällig lösning på skollokaler med ett halvdåligt bygge utan finess bör ta sig en titt i den nya modulskolan på Mörmon, eller Mörmodulskolan som den kallas.

Bild Mörmo modulskola: Hammarö kommun

Finns det verkligen inte någon som inte är positiv till Mörmodulskolan? –Jag tror faktiskt inte det. Jag tror det fanns mer oro och negativt kring gamla Mörmoskolan med bland annat de luft–Utsidan kanske inte ser så rolig ut men problem som fanns. Sedan har vi verkligen det är en helt annan känsla på insidan. under tiden planering och bygge pågått När man kommer in i skolan blir man posi- varit noggranna med att informera personal, elever och deras föräldrar och det tivt överraskad, säger Patrik Olsson. Det är ljust, fräscht och luktar nytt i sko- tror jag vi haft nytta av, berättar Patrik. lan. På utsidan återstår en del att göra För det var lukt och luft som till slut drev med bland annat innergården men i det fram beslutet att bygga en tillfällig skola. stora hela är det som vilken nybyggd För tanken var ju den att Mörmoskolan skola som helst. skulle flyttat sin verksamhet till Hammarö –Det är ju vad det är också, säger Patrik. utbildningscenters lokaler. Nu blev flytten I cafeterian luktar det nybryggt kaffe fördröjd på grund av skolbränderna men och de tre elever som hänger där håller tid till att avvakta fanns inte.

–Vi blev helt enkelt tvungna att påla marken innan vi kunde börja bygga och det hade vi inte räknat med, berättar Gunnar. Vecka 22, i slutet av maj, anlände de 48 första modulerna och när skolan började 15 augusti stod alla 148 moduler klara att ta emot skolans 250 elever och all personal. –Det har varit ganska hektiskt här i sommar men vi lyckades och när terminen startade var allt klart även om det jobbades så länge som natten innan, berättar Gunnar.

Någon permanent skola är det där­ emot inte. Hammarö kommun hyr modulerna på tre år med option på med sin rektor. Sent 2017, medan svar på nya luftmät- två år till. Här någonstans ska det vara –Skolan är helt okej även om skolan inte ningar gjordes, började projektledaren klart för flytt till utbildningscenter men är det bästa jag vet, säger en av dem. Gunnar Skjaeret skissa på en plan B – en till dess kommer elever och personal tillfällig lösning med moduler. att jobba vidare i sin nya skola, Mör"Det har fungerat jättebra och –Vi hade några alternativa lösningar på modulskolan. eleverna gillar sin nya slöjdsal, placering men fastnade för den här. När särskilt symaskinerna som kan luftmätningarna förra hösten var klara dröjde det inte många veckor innan det Nedan: Projektledare för modulskolan fällas ner i arbetsborden" fanns ett beslut att börja bygga, berättar Gunnar Skjaeret och rektor Patrik Olofsson är mycket nöjda med den nya Gunnar. modulskolan på Mörmon. I textilslöjden är doften helt annorlunda. Det var första veckan i januari och projekLinda Dahlgren som undervisar i slöjd är tet tog fart med upphandlingsförfarande. en av de lärare som fått ny arbetsplats Parallellt gjordes markundersökningar den här hösten. och där dök ett problem upp. –Det har fungerat jättebra och eleverna gillar sin nya slöjdsal, särskilt symaskinerna som kan fällas ner i arbetsborden, berättar hon. Själv hade hon inför flytten svårast med att hon inte skulle få ta med något gammalt från sina gamla lokaler. En oro som vändes till något bra. –Jag har ju under åren sytt en del exempel och allt fick jag lämna. Det bekymrade mig litegrann men nu såhär i efterhand ser jag ju att det var bra för mig att få tänka om och producera nya exempel. Det är ju så lätt att man fastnar i gamla hjulspår, säger hon.

Till Vänster: Linda Dahlgren uppskattar arbetsmiljön i den nya skolan. –Jag trivs och eleverna trivs, säger hon.

Text och bild: Britta Nyberg

HAMMAREN NOVEMBER 2018

7


Hammarökockar bidrar till kokbok

Text och bild: Britta Nyberg

Till vardags är de kockar i Hammarö kommuns tjänst. Nu blir Katarina Grützelius och Lena Johansson också kokboksförfattare. Tillsammans gör de en meny med storkökskockar från nio andra kommuner i Värmland. –Det ska bli jättespännande, säger Lena Johansson. Hur lyder receptet för en riktigt bra värmländsk kokbok för storkök? Ungefär såhär: Som grund tar man ett politiskt initiativ från Karlstads-Hammarö gymnasienämnd som i sin tur engagerar andra kommuner. Dessa frågar sedan vidare bland sina kunniga medarbetare i storköken, låter dem få besöka producenter i närheten för att sätta samman egna recept med de besökta gårdarnas råvaror i fokus. Har man mixat dessa ingredienser riktigt väl kryddar man lagom med proffsiga bilder, snygg layout och vips har man en kokbok för storkök som bygger på värmländskt och lokalproducerat. Ungefär så har det gått till i processen för den nya storkökskokboken som kommer att släppas på den värmländska bokmässan i november. Två av kockarna som medverkar arbetar till vardags i Hammarö kommun. Katarina Grützelius är en av de två och hennes mat serveras dagligen till barn på Bärstad. –Att så långt det är möjligt använda mig av lokala råvaror är ett sätt jag jobbar på redan idag. Jag handlar när det är fördelaktigt och fryser in för framtiden, berättar hon.

"Att så långt det är möjligt använda mig av lokala råvaror är ett sätt jag jobbar på redan idag." –Jag har tagit fram recept bland annat på lammjärpar och nötjärpar serverade med rotfrukter och en tomatchutney, berättar Katarina. Men fungerar det verkligen att servera lamm i ett storkök? –Jadå, man måste bara veta hur man ska tillaga det, svarar hon raskt. Att ta tillvara det ingen annan vill ha kan bli fantastisk mat. Det är ett av Lenas recept på vasslefrallor i boken ett lysande exempel på. –Det receptet föddes när vi besökte Lakene ostgård och jag noterade att all den vassle som blir en restprodukt vid osttillverkning borde kunna användas, berättar Lena.

I kokboksprojektet har hon jobbat tätt tillsammans med kollegan på Gunnarskärsgården Lena Johansson. För hennes del har det betytt en nytändning. –Ja verkligen. Jag hade nog en dip yrkesmässigt i fjol höst. Det var plötsligt inte lika roligt längre och det var då min chef föreslog det här projektet. Det har verkligen varit en kick, säger hon. De recept de bidrar med i boken bygger lika mycket på deras egna intressen som på den lokala maten. Medan Katarina älskar att använda ”ovanliga” styckdetaljer är Lenas stora passion bröd, bakning och grönsaker i all dess former. Båda jobbar alltid efter principen att ta tillvara på allt.

8

HAMMAREN NOVEMBER 2018

Lena Johansson och Katarina Grützelius med två av de recept de skapat och som finns med i nya boken, vasslefrallor och lammjärpar.


Bild: Öyvind Lund

Det är så de har jobbat under året. Besökt lokala matproducenter där maten blir till och tagit med sig smaker och idéer hem till sina ordinarie kök för att testa. –Vi har bland annat besökt Lindås lamm, Värmlands mejeri, Greeks trädgård och slakt­eriet i Kil för att bli inspirerade, berättar Katarina. På samma sätt som Katarina och Lena har kockarna från de andra kommunerna jobbat och i slutet av september var det finaldags när alla samlades för en slutlagning, provsmakning och matfotografering i Sundstagymnasiets kök.

–Projektet har gett resultat. I våra gymnasie­ skolor är vi bättre än någonsin på att köpa närproducerat och under tiden har vi börjat köpa råvaror av fem nya lokala producenter utöver de vi handlade av tidigare, säger han. Så om dina barn kommer hem från skolan och berättar att de fått raggmunk med skogens guld till lunch så ska du tro på dom. De har fått mat lagad på Katarinas recept i nya boken.

Totalt har ett 20-tal gårdar runt om i hela Värmland fått besök under året och redan innan boken tryckts kan Alain Grenard som är kostchef på karlstad-hammarö gymnasie­ förvaltning sett förändringar.

HAMMAREN NOVEMBER 2018

9


Hammarö ska växa hållbart Vi är glada att så många väljer att bosätta sig här hos oss och att näringsliv väljer att starta upp nya verksamheter. Men när vi blir fler ökar även kraven på våra kommunala tjänster. Vi får fler elever och barn till skola och förskola samtidigt som vi blir allt äldre. För att kunna tillgodose våra Hammaröbors behov krävs det både snabba beslut och långsiktiga planer. Det betyder även att vi måste jobba mer för att använda våra resurser på bästa sätt för att Hammarö ska fortsätta vara en kommun och plats att leva, bo och andas ut på.

Hammarö kommuns översiktsplan Hammarö kommun har tagit fram en översiktsplan där både invånare, politiker och anställda har varit delaktiga. I planen ger vi uttryck för hur vi på bästa sätt utvecklar kommunen för att ge fler möjlighet att bo här på vår ö och samtidigt bevara de kvalitéer som gör vår kommun unik. Översiktsplanen är kommunens viktigaste strategiska dokument för hur vi vill förvalta mark och vattenresurser på lång sikt. Översiktsplanen behandlar den framtida utvecklingen av Hammarö kommun och är en beredskap för den långsiktiga fysiska utvecklingen av kommunen. Planen ska ge väg-

vattenområden samt om hur den bebyggda miljön ska bevaras och utvecklas. Planen ska redovisa hur kommunen i den fysiska planeringen avser att ta hänsyn till och samordna översiktsplanen med relevanta nationella och regionala mål, planer och program av betydelse för en hållbar utveckling inom kommunen. Planen ska även redovisa de allmänna intressen som anges i plan- och bygglagen (PBL) och miljöbalken (MB). Översiktsplanen ska leda till ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart samhälle.

ledning för beslut om användningen av mark- och

Bra att veta Översiktsplanen togs fram under åren 2013 till 2018 och fastställdes i kommunfullmäktige i juni 2018. Planen är obligatorisk och ska hållas aktuell, vilket innebär att kommunfullmäktige under varje mandatperiod ska ta ställning till planens aktualitet. Vill du ta del av översiktsplanen kan du besöka vår hemsida www.hammaro.se

Karta över Hammarös utvecklingsområden 10

HAMMAREN NOVEMBER 2018


Hammarö kommuns strategiska utveckling Ett växande Hammarö där människan och miljön står i fokus. Hammarö ska växa genom en planering där utbyggnaden huvudsakligen sker i tätorten eller områden med närhet till befintlig infrastruktur. Utbyggnad av bebyggelsen kommer koncentreras till den norra delen av ön och det är framförallt flerbostadshus som byggs. Stort fokus läggs på gående och- cyklister, och bilen får ta mindre plats. En högre exploatering medför att det går att skapa mervärden i områdena som exempelvis aktivitetsparker med medfinansiering av exploatörer. Naturområden som grönområden, parker och skolskogar bevaras och integreras i ny bebyggelse. Kommunen har tagit fram riktlinjer som ger uttryck för

Busslinje Utbyggnad/förbättring busslinje Huvudcykelstråk Huvudcykelstråk i blandtrafik Utbyggnad/förbättring GC-väg Järnvägsstråk Grön koppling Exploateringsområde Område med gällande fördjupning av översiktsplanen

Skog Öppenmark Bebyggelse Industriområde Vatten Sankmark Bytespunkt Utbyggnad bytespunkt

kommunens ambitioner för kommunens kommande utveckling när vissa avvägningar behöver göras. De fyra riktlinjerna är: • •

Behålla vår närhet och tillgång till skärgården,

Karta över Hammarös utvecklingsstråk

naturen och kulturmiljön

Kommunens utvecklingsstråk

Skapa en tätare bebyggelsestruktur av varierad

På Hammarö ska bebyggelsestrukturen och trans-

karaktär

portstråken utvecklas i en pärlbandsstruktur, där

God livskvalité

bebyggelsen förtätas i cirklar/pärlor längs kollektivtra-

Klimatsmart och resurshushållande bebyggelse

fik- och cykelstråk. Strukturen skapar förutsättningar för tillgängliga transporter och ger våra invånare gångavstånd till dessa. Strukturen ger också förutsättningar för minskat anspråk av markyta till transporter, även om befolkningen ökar på ön.

Hammarö kommuns utvecklingsområden Hammarö kommun är en skärgårdskommun och var man än befinner sig så har man nära till vattnet. Att alla ska kunna uppleva vår vackra skärgård och natur är viktigt för kommunen och därför är ställningstagandet att inte exploatera mer kring orörda kuster och södra halvan av Hammarö. Lillängshamnen är en befintlig hamnmiljö placerad centralt i Skoghall där ambitionen är att göra området attraktivare och mer tillgängligt samt att skapa nya bostäder för att ge ännu fler möjligheten att bo i vår skärgårdskommun. Hammarö är en kommun med mycket landsbygd, en landsbygd som vi värnar om, ny bebyggelse ska planeras kring befintlig infrastruktur och södra Hammarö ska fredas från ytterligare bebyggelse. I arbetet med att ta fram utvecklingsområden i kommunen har de områden med bäst förutsättningar utifrån befintlig infrastruktur och god tillgänglighet prioriterats.

HAMMAREN NOVEMBER 2018

11


Mer än bara en studieresa till Auschwitz –Våra ungdomar blir ambassadörer för ökad tolerans. I samhället i stort och i synnerhet i Hammarö, säger Erika Karlsson, en av projektledarna för Toleransprojektet och lärare på Mörmoskolan 7-9. Det börjar så fort eleverna antagits till projektet. I Toleransprojektet jobbar elever från de två högstadieskolorna i kommunen tillsammans. –Bara att lära känna eleverna på den ”andra skolan” kan vara en stor grej för många, berättar Erika. Det är oktober 2018. Det är visserligen höst men än har inte sommaren släppt greppet och på Hag­ udden alldeles intill Fryken har toleransgruppens elever samlats med sina ledare för en tvådagars kickoff. Eleverna sitter med skrivuppgiften ”Vem är jag” där de ska fundera kring och beskriva sin identitet. Snart ska de återsamlas för samarbetsövningar och det dröjer inte länge innan det börjar råmas och bräkas i tallskogen ner mot sjön där de olika lagens medlemmar löser uppgifter tillsammans. –Vi provade en kickoff förra året och märkte att den gjorde gott för gruppen som lärde känna varandra snabbare och närmare än tidigare grupper, berättar Erika.

Text: Britta Nyberg Bild: Erika Karlsson

12

HAMMAREN NOVEMBER 2018

Det är tredje året hon är med i Toleransprojektet och även om det varit lite olika upplägg de åren hon varit med så har alla år utmynnat i den där resan – resan till Polen och studiebesök på nazisternas utrotningsläger. –Det är starka upplevelser för alla och vår uppgift är att förbereda eleverna under läsåret, berättar hon. Förberedelser där målet är att var och en ska lära känna sig själv bättre, våga och framför allt kunna sätta ord på sina åsikter och att ta emot och lyssna på andra när de sätter ord på sina tankar utan att behöva värdera. Sammanfattat handlar det om att växa som människa.


Ska man leda en grupp till detta krävs kunskap och därför har ledarna genomgått en 15-poängskurs på Segerstedtska institutet på Göteborgs universitet. Ledarna är anställda i kommunen men har olika professioner. Erika Karlsson är pedagog på Mörmoskolan. Pedagoger är också Britt Bagge och Hans Nordmark på Hammarlunden. Janne Bjerkander är fritidsledare medan Hasse Lundström representerar föreningslivet. Tillsammans utgör de den trygghet som ungdomarna kommer att behöva under resans gång. 25 elever ingår i gruppen och för att få chansen måste alla lämna in en ansökan där de beskriver sig själva och vad de vill uppnå med Tolerans­ projektet. Detta gör man på våren i sjuan. Och det är populärt att söka. –Det är fler som söker än vi kan erbjuda en plats, säger Erika. De som slutligen antas kommer under hela åttan att träffas ofta. –Gruppen träffades första gången i början av oktober för en uppstart och på den andra träffen åkte vi på den här kickoffen. Sedan träffas gruppen två timmar varje vecka och på våren har man åkt till Polen för att under en vecka bland annat besöka platser som Lublin, Auschwitz, Krakow med de judiska kvarteren och följa i nazismens spår från där den växte fram till där den ödelade människor och kvarter, berättar Erika.

Denna resan har varit omtumlande för tidigare års elever. Och förutom att vara vaksamma under resan förbereder man eleverna genom att lära känna sig själv och de andra. Kort sagt – skapa trygghet och tolerans. Rent praktiskt jobbar man under läsåret med fyra olika bitar. Berättelser som ger inblick i personers liv och öden, traditionsenlig undervisning, sam­ arbetsövningar och värderingsövningar.

"De blir ambassadörer för tolerans när projektet är avslutat. Vi utser dom inte utan det blir en naturlig fortsättning för de allra flesta" Resan till Polen har inte ses som en slutpunkt på projektet utan mera som en startpunkt på något annat. En startpunkt som börjar med att samla ihop alla bilder, intryck och kunskap för att redovisa projektet för sjundeklassare som har möjlighet att söka kommande år, för klasskamrater som inte fått plats eller inte velat delta i projektet och för föräldrar. Att sätta ord på det de varit med om och knyta ihop alla intryck är viktigt. –De blir ambassadörer för tolerans när projektet är avslutat. Vi utser dom inte utan det blir en naturlig fortsättning för de allra flesta, säger Erika.

HAMMAREN NOVEMBER 2018

13


BOKA IN!

Evenemang Lördag 24/11 kl 11.00-16.00 Hammarö Hembygdsgård

JULMARKNAD

Arr: Hammarö hembygdsförening Söndag 2/12 kl 12.00-16.00

TOMTENS DAG

Träffa tomtefar och tomtemor, lämna önskelistan och få en julkram. Butikerna är fyllda med presenter inför jul. Söndag 16/12 kl 10.00-13.00 Kilenegården

SKINKMARSCHEN

30:- för vuxna, barn går gratis. Det bjuds på pepparkakor och glögg. Arr: Hammarö Friluftsfrämjandet Lördag 15/12 kl 18.00 och 20.00 Hammarö kyrka

JULKONSERT

Julkonsert med Hammarö Kammarkör

14

HAMMAREN NOVEMBER 2018

Jul i hammarö församling 2/12 kl 11 Adventsgudstjänst, Hammarö kyrka 2/12 kl 18 Adventsgudstjänst, Skoghalls kyrka 9/12 kl 18 Adventskonsert, Skoghalls kyrka 24/12 kl 11 Samling runt krubban, Hammarö kyrka

24/12 kl 17.00 Julbön, Hammarö kyrka 24/12 kl 23.30 Midnattsmässa, Skoghalls kyrka 25/12 kl 07 Julotta, Hammarö kyrka 26/12 kl 11 Annandagsgudstjänst med julgröt, Skoghalls kyrka 31/12 kl 17 Nyårsbön, Hammarö kyrka 6/1 kl 18 Musikgudstjänst, Skoghalls kyrka


Allmänhetens åkning Vecka 36-43 5 september - 24 oktober Onsdag

Vecka 1 2 januari - 3 januari

14.00-15.20

Onsdag

12.00-13.30 med klubba

Vecka 44 29 oktober - 4 november

Onsdag

13.30-14.50

Torsdag

12.00-13.30 med klubba

Mådag

12.00-13.30 med klubba

Torsdag

13.30-14.50

Måndag

13.30-14.50

Tisdag

12.00-13.30 med klubba

Tisdag

13.30-14.50

Onsdag

12.00-13.30 med klubba

Onsdag

13.30-14.50

Torsdag

12.00-13.30 med klubba

Torsdag

13.30-14.50

Lördag

18.00-18.50

Söndag

10.00-11.20

Vecka 2 7 januari - 13 januari Måndag

12.00-13.30 med klubba

Måndag

13.30-14.50

Tisdag

15.30-16.20

Onsdag

14.00-15.20

Lördag

18.00-18.50

Söndag

10.00-11.20

Vecka 3-8 15 januari - 24 februari

Vecka 45-51 6 november - 23 december Tisdag

15.30-16.20

Onsdag

14.00-15.20

Lördag

18.00-18.50 (ej 17/11)

Söndag

10.00-11.20

Tisdag

15.30-16.20

Onsdag

14.00-15.20

Lördag

18.00-18.50

Söndag

10.00-11.20

Vecka 9 25 februari - 1 mars

Vecka 52 26 december - 30 december

Måndag

12.00-13.30 med klubba

Onsdag

12.00-13.30 med klubba

Måndag

13.30-14.50

Onsdag

13.30-14.50

Tisdag

12.00-13.30 med klubba

Torsdag

12.00-13.30 med klubba

Tisdag

13.30-14.50

Torsdag

13.30-14.50

Torsdag

12.00-13.30 med klubba

Fredag

12.00-13.30 med klubba

Torsdag

13.30-14.50

Fredag

13.30-14.50

Fredag

Lördag

18.00-18.50

Fredag

Söndag

10.00-11.20

13.30-14.50

Vecka 10-11 5 mars - 13 mars Tisdag

15.30-16.20

Onsdag

14.00-15.20

Följ oss i våra sociala medier och ladda ner Hammör kommuns app Facebook facebook.com/hammarokommun

Instagram

@hammarokommun

Linkedin linkedin.com/company/ hammaro-kommun/

HAMMAREN NOVEMBER 2018

15


Skoghalls IBK - en helt jämlik förening Skoghalls IBK räknar sig som Hammarös största förening. –Vi är runt 550 spelare från 6 år och uppåt och drygt 100 som jobbar ideellt i klubben, berättar ordförande Björn Haevaker.

Text och bild: Britta Nyberg

Vi poängterar också gemenskapen Det är 33 år sedan som några bangolfoch har till och med en egen hashtag spelare i Skoghall tog initiativ att bilda #viärskoghall, berättar han. en innebandyklubb. Då var det en liten Den här säsongen har klubben 23 tränings- klubb med några få lag. Sedan dess har utvecklingen gått i rasande fart grupper men ännu fler lag i seriespel. –Det beror på att flera träningsgrupper är och såväl innebandyn i Sverige som på så många att de har flera lag som spelar i Hammarö har växt lavinartat. Säsongen 2005/2006 var man Sveriges 10:e största olika serier, berättar Björn. innebandyförening och Björn Heavaker För att få föreningen att fungera har man tror att klubben fortsatt kommer att stå också ett kansli med en administratör på stark. Att ha all verksamhet samlad i en arena är halvtid och sedan en tid också en an–Målet är naturligtvis att ha ett lag i högfå föreningar förunnat. Vad det betyder ställd marknadschef på halvtid. sta ligan men vi håller också på vår sträför en förening vet Björn. –För det ekonomiska samarbetar vi med van att alltid bygga bra lag och grunden –Det blir en bra stämning där alla lag IFK Skoghall om en ekonomitjänst, berättar med egna spelarprodukter, avslutar han. med spelare, ledare, ideella krafter och Björn. kansli lär känna varandra väl, säger han. Men en klubb som Skoghalls IBK skulle aldrig Just då kommer klubbens marknadschef fungera utan alla ideella ledare och funkBra att veta och damtränare Jonas Kruse gående. tionärer av olika slag. Björn räknar grovt Han är tvärsäker på vad som gör Skoghalls med att det är cirka 100 personer som är innebandyklubb till en så bra förening. Skoghalls innebandyklubb engagerade på ett eller annat sätt. –Du kan skriva att det bästa med Skog–Man kan inte nog poängtera hur mycket Bildad 1985 halls IBK är att det är en fullt ut jämlik för- arbete de lägger ner för föreningen och 23 träningsgrupper ening, säger han och skyndar vidare. för lagen. Jag räknar med att en ledare i 550 spelare från 6 år och uppåt något av våra ungdomslag lägger cirka Björn tar upp jämlikhetstråden. 100 ideella ledare –I vår klubb har alla samma förut­ 10 timmar i veckan av sin fritid på klubben, säger han. sättningar. Sedan spelar det ingen roll En vanlig kväll mitt i veckan. I Hammarö Arena sjuder det av liv. I hallarna pågår träning samtidigt som några tar vägen förbi cafeterian på väg hem efter avslutat pass. Björn Haevaker som är ordförande men också tränare för pojklaget som är födda år 2003 möter upp för att prata innebandy på Hammarö. –Så här ser det ut varje kväll här, säger han.

om man är tjej eller kille eller hur gammal man är. Klubbens resurser fördelas mellan lagen utan att någon gynnas lite extra.

Profile for Hammarö kommun

Hammaren November 2018  

Hammaren November 2018  

Profile for jlk1a
Advertisement