__MAIN_TEXT__

Page 1

SOLFBLADET

November 2012 / Årgång 6 Nr. 12

Hästflickor vallfärdar till Stall Långvik s. 4–5

Erik och hästvagnarna

Musikskolan som välkomnar alla

Munsmo hembygdsförening

s. 6–7

s. 8–9

s. 14–15

Sosiaalista yhdistystoimintaa

Solfbladet november 2012 1

s. 18


INNEHÅLL Sid. 2 Hälsning från Byarådet och redaktören för Solfbladet Sid. 3 Julöppning i Solf Sid. 4–5 Hästflickorna vallfärdar till Stall Långvik Sid. 6–7 Erik och hästvagnarna Sid. 8–9 Alla välkomna i Bjarnes musikskola Sid. 10–11 Nästan 200 jägare i Solf jaktförening Sid. 12 Solf UF behöver vandrande föräldrar Sid. 13 Stundars: Jultider och jubileumsår Sid. 14–15 Munsmo hembygdsförening väcktes till liv igen Sid. 16–17 Hvad fordom timat i Solf Sid. 18–19 Suomenkielinen yhteenveto Solfbladet ges ut av Solf byaråd r.f., en förening som har fungerat sedan år 2000 för att driva Solfs invånares intressen, öka trivseln och gemenskapsandan, samt befrämja en positiv utveckling av byn. I styrelsen sitter representanter från många olika föreningar som verkar i Solf med omnejd. Redaktion: Sara Bergström (ansv.), Bengt Brors, Fredrik Båsk, Peter Båsk, Lotta Flemming, Jan Jacobson, Susanna Vestling Sammanfattning: Lotta Flemming Översättningar: Sirpa Båsk Annonser: Bengt Brors, Mikael Englund Pärmbild: Sara Bergström Layout: Kustmedia Ab Tryck: Fram 2012 Upplaga: 1000 ex

HÄLSNING FRÅN BYARÅDET Det börjar bli dags att skriva en önskelista inför nästa verksamhetsperiod och samtidigt utvärdera den gångna. Försäljningen av den hemkokade rödmyllan lyckades över förväntan och vi bör nog koka en lite större sats i april nästa år. Vårstädningen lockade kanske inte så många deltagare men resultatet blev skräpfria vägrenar och diken. Borde Susanna Vestling, ordförande vi kanske kombinera städtalkot med något annat evenemang, för att locka fler deltagare? I juni ordnades ett gårdsloppis med över 10 försäljningspunkter i Munsmo. Besökarna kunde bekanta sig med byn samtidigt som de fyndade. Evenemanget hade varit värt mera marknadsföring och kunde då också ha lockat besökare från grannbyarna. Under den traditionella julöppningen lördagen 1 december tänds julstjärnorna i byn och tomten finns på plats vid Axet. Nästa år besöker tomten säkert Solf igen. Vi har också tänkt uppdatera och förnya vår hemsida www.solf.fi, för att kunna öka dess användning samt informations- och marknadsföringsvärde. En ny Solf-skylt finns också med i planerna. Byarådet är ett bra forum där föreningarna tillsammans kan planera och koordinera sina aktiviteter och evenemang. Har ni önskemål och idéer, så kontakta oss gärna. Jag ser redan nu fram emot ett nytt och samarbetsrikt år tillsammans med alla Solfbor.

HÄLSNING FRÅN REDAKTÖREN Vi som sitter i redaktionen för Solfbladet har aldrig problem att hitta ämnen och intressanta människor att skriva om. Snarare får vi försöka sålla bland alla idéer. Den här gången satsade vi på ett ämne som engagerar både stora och små Solfbor, nämligen hästar. Dessa stora varelser som är så spännande att lära känna och de som blir lite närmare bekant med dem fastnar oftast totalt. På nästa uppslag kan du läsa om familjen Brandt-Klemets som renoverar släktgården och har byggt ett mo- Sara Bergström, ansvarig redaktör dernt stall med många fina hästar i Munsmo. Och längre fram i tidningen möter vi Erik Westerlund som sålt tusentals hästvagnar under sitt aktiva arbetsliv. Läs också om Solf UF och Bjarnes musikskola som behöver fler engagerade människor. Solfbladet ska vara en blandning av reportage, personporträtt, aktuella notiser och information om föreningarna i Solf. Ta gärna kontakt om du vill medverka. Vi tar med glädje emot fler skribenter som är någorlunda vana att uttrycka sig i skrift. Nästa chans blir på vårvintern då vårnumret ska planeras. Många av annonsörerna vill att tidningen kommer ut i slutet av april istället för slutet av maj så vi ändrar tidtabell våren 2013. Men först blir det jul! Njut den!

Vi sitter i styrelsen för Solf byaråd 2012–13. Ta gärna kontakt! Ordf. Susanna Vestling , vice ordf. Peter Båsk (Stundars), kassör Bengt Brors (Hembygdsforskarna), sekr. Mikael Englund (Solf lokal-tv), ansv. Solfbladet Sara Bergström (Solf fria församling), webbansv. Tina Westerlund Ebba-Stina Beukelman (Solfs församling, Röda Korset) Ari-Pekka Soini (Vasa Agility) Marianne Lund (Solf Marthaförening) Arne Lervik (Solf IK) Olof Lund (Solf lantmannagille) Lise-Lotte Flemming (Munsmo by)

Tryckeri

2 Solfbladet november 2012

Anna-Lena Sjöberg (Folkhälsan) Tove Söderholm (Korsholms sportryttare) Greger Snickars (Byggansvarig) Hanna Svarvars (Solf UF) Sven Wester (Söderfjärdens hembygdsförening) Lotta Risku


Julöppning i Solf den 1.12

Byarådet ordnar traditionell julöppning i Solf på lillajul, den 1 december kl. 16 vid Axet. Hemlig talare medverkar. Blåsorkestern spelar julmelodier. Jultomten delar ut godis åt barnen. Granen och övrig julbelysning tänds. Riduppvisning i Solf-manegen kl. 16.30.

Luciatåg den 13.12

Aktuellt i Solf:

Skriande brist på tomter för egnahem i Solf av peter båsk

Det finns bara fyra tillgängliga tomter på kommunala bostadsområden i Solf. På Björngärdsvägen är en planeändring på gång och där kommer fyra tomter för egnahemshus och två parhustomter. Tomternas pris är 10 € kvadratmetern enligt beslut från år 2007. Planläggningingenjör Barbara Påfs säger att förhandlingar pågår med markägare om inköp av råmark, men än har man inte lyckats köpa lämplig mark i centrumområdet. Gängse pris för råmark på andra ställen i kommunen varierar mellan 1,20–2,25 € kvadratmetern. Under de tre år Påfs varit planläggningsingenjör har kommunen inte köpt mark i Solf och inget lokalt råmarkspris har utkristalliserats, men att sälja råmark till kommunen medför skattefördelar. En lokalpolitiker har inlämnat en motion till fullmäktige om behovet av råmark för egnahemshus i Solf. Ärendet är under beredning. Personer intresserade av tomter på privata markområden kan vända sig till byarådets ombud Bengt Brors som förmedlar kartor över tillgängliga tomter.

Kom och se på luciatåget den 13 december med hästar från Munsmo. Det går från skolområdet till kyrkan. I kyrkan blir det program av Bjarnes Musikskola.

www.tahtipyora.fi

Se närmare i församlingens annons.

NS CAPELLA 183, FIN

I 7 FÄRGER

Solf Service

✆ 344 0022, 050-69 022 2

ÅRETS JULBLOMMA Känner du någon i Solf som förtjänar en uppmuntran? Motivera kort ditt förslag och lämna sedan in lappen vid någon av våra insamlingslådor vid Aktia, Florina eller Axet, eller e-posta till bengt.brors@agrolink.fi före den 14.12.2012. Utdelningen sker före jul. OBS! Tidigare års mottagare får inte nomineras (Håkan Berg, Margit Holm, Arne Lervik, Bengt Köping, Linnéa Träskelin, Alf-Martin Haagensen, Gabriella Svenns, Ulf Östman, Tina Westerlund, Roshild Westerlund, Camilla Svedberg-Smeds, Johan Bonns, framlidne Sirpa Ljungkvist, Helena, Christer och Eivor Finne, Ingmar Weckström). Tunnetko ketään Sulvalla joka mielestäsi kaipasi kannustusta? Perustele ehdotustasi ja jätä se ehdotuslaatikkoihimme Aktiassa, Florinassa tai Axetissa ennen 14.12.2012. Kukka jaetaan ennen joulua. HUOM! Viime vuosien vastaanottaja ei saa ehdottaa. FÖRSLAG/EHDOTUS: MOTIVERING/PERUSTELUT:

Solfbladet november 2012 3


Då man växer upp vid ett stall kommer man tidigt upp på hästryggen. Nora och Ville tillsammans med barnen Alina, 3 år och Alma, 8 månader på ponnyn Brenda.

Hästflickorna vallfärdar till Stall Långvik av Sara Bergström

Tanken var att de skulle ha en egen häst i stallet och med lätt hand renovera släktgården i Munsmo. I dag har Nora Brandt och Ville Klemets åtta hästar i det nybyggda stallet, två timanställda ridinstruktörer, en praktikant och fullt med liv på gården. Privatlektionerna som ges på Stall Långvik har på kort tid blivit populära bland skolflickorna i Solf. Och hästintresserade kommer på studiebesök för att se stallet som hämtat inspiration från Mellaneuropa. Ville Klemets och Nora Brandt tog i praktiken över Villes farföräldrars gård i Munsmo för fyra år sedan då de började renovera det som skulle vara släktens semesterhus. De är fortfarande skrivna i Vasa, men kommer småningom att ta över gården också officiellt av föräldrar och syster. Här bor de med sina små döttrar Alina, tre år och Alma, åtta månader. – Vi har alltid haft drömmar om ett stall, säger Ville. Drömmen och längtan till landet var speciellt stark under studietiden i den urbana miljön i Helsingfors. 4 Solfbladet november 2012

Både Nora och Ville jobbar som sociologer vid Åbo Akademi. Nora är föräldraledig doktorand, men också utbildad hästskötare och har jobbat som ridlärare. Även om Ville beskriver sig själv som ”stadspojken på landet” så har han umgåtts i kretsar där hästarna alltid funnits med. Och då Nora skaffade sin egen häst och till en början hade den i ett privat stall, så insåg Ville att hästhållningen upptar all fritid. – Jag förstod att jag måste vara delaktig om jag alls vill träffa min hustru, säger han med ett skratt.

Och då familjen skulle få tillökning blev det naturligt att börja planera ett eget stall. – Ja, hur skulle familjelivet se ut om jag åker iväg varje kväll för att sköta min häst. Och det går ju inte att släpa med små barn till ett annat stall i längden, säger Nora.

Hästarna går i lösdrift Ville är född i Vasa, men har vuxit upp i Munsmo. Nora har bott i Helsingfors, Karis och gick hästgymnasium i Strömsholm utanför Västerås i Sverige. Där sattes grunden till det som nu är Stall Långvik, ett modernt automatiserat stall, där hästarna går i lösdrift. – Min förra arbetsgivare byggde sitt stall med inspiration från Mellaneuropa. Här i Finland har det inte skett någon utveckling alls, säger Nora som för övrigt skriver sin doktorsavhandling om det nya hästfinland. I traditionella stall sätts mycket tid på mockning, att föra hästarna in och ut och klä av och på täcken. I Stall Långvik får hästarna själva bestämma när de är ute eller inne. Boxarna


har direkta öppningar ut till den 1000 m2 stora hagen. I boxdelen, som är byggd en halv meter djupare än stallgången, står hästarna på en bädd av djupströ som fylls på med halm ett par-tre gånger i veckan så de har torrt under fötterna. – Vi vill att hästarna ska leva så ”hästigt” som möjligt, säger Nora. De är gjorda för att röra på sig hela tiden. Även om stallet är kallt så fryser de inte. Hästar har så lång hals så de tål kall luft bra. Damm och fukt tål de däremot dåligt. I ett lösdriftsstall är det alltid väldigt bra luft och blir aldrig kondens. De fryser av vind och nederbörd, men jag behöver aldrig vara orolig och fundera om jag ska ta in hästarna eller inte. Det sköter de själva.

Åtta hästar i stallet Av de åtta hästar som just nu finns i stallet är fem till för ridverksamheten, en är Noras, en är ridinstruktörens och en är hovslagarens. Att det alls blev ridundervisning är en liten dröm i sig. – Vi skaffade en ponny till låns för att Alina som då var ett och ett halvt år skulle få rida. Men ponnyn måste få röra på sig mer och vår hovslagare Tove Söderholm sa att hon vet några flickor som vill rida. ”Ja, skicka hit dem bara” sa jag och på den vägen är det, säger Nora. Efter ett och ett halvt års ridundervisning är antalet elever uppe i 25, utan någon annan marknadsföring än djungeltelegrafen. – Det är väldigt familjärt, säger Ville och Nora. Vi vill ha det småskaligt. Det här är vår privata gård och alla som kommer hit kör förbi vårt köksfönster. Om vi inte känner eleverna har det blivit för stort. Vi vill veta vem vi har som elever och vilka ambi-

tioner de har, säger Nora, som regelbundet har palaver med de två ridinstruktörerna för att få höra hur det går.

Plats för fler elever Även om Nora och Ville vill hålla ridverksamheten småskalig finns det plats för fler elever nu efter att de skaffat två nya hästar i höst. – Det är stor efterfrågan. Hade någon sagt till oss för ett år sedan att vi nu skulle ha fem hästar i ridverksamhet hade vi inte trott på det, skrattar Nora. Den yngsta eleven är åtta år och ungefär en tredjedel av eleverna är vuxna. Alla är flickor eller vuxna kvinnor. Det finns många orsaker till att det är så. – Flickorna trivs med det sociala nätverket i stallet, blir kanske fästa vid en häst tidigt och vill ta hand om och sköta om den. Det sociala rum stallet utgör har en terapeutisk inverkan, säger Nora som drömmer om att också kunna erbjuda terapiridning på stallet i framtiden. Övriga framtidsplaner är en ridplan, kurser, läger... Men båda är måna om att det ska få ta tid att utveckla ridverksamheten. De egna barnen är små, huset är bara halvt renoverat, gården ska det ännu jobbas med. Och så har de nyligen grundat en ny förening, Munsmo hästsällskap, där stallen i byn ska samarbeta med markägarna om var i terrängen det är fritt fram att rida. – Jag tror att munsmoborna tycker att det är positivt att det kom djur till byn. De sista korna försvann ungefär samtidigt som vi tog hästar, säger Ville. Och under stallbygget har flera äldre män kommit och berättat sin egen hästhistoria.

Nora beskriver hästarna i Stall Långvik: Malagueta

PRE Pura Rasa Española 20 år. Genomsnäll. Det finns inget ont i henne. Var vanvårdad då hon kom och vi har kämpat för att få henne i skick. Gick Lucia i Solf i fjol. Fungerar för både barn och vuxna. Ändrar skepnad då en skicklig ryttare sätter sig på henne. Då blir hon den spanska livliga hästen.

Bijou

Tysk ridponny. 9 år. Otroligt talangfull och blivande tävlingsponny. Snäll och känslig. Favorit bland vuxenryttare. Bijou öppnade upp idén om en ridskola för ryttare på alla nivåer. Flickorna avancerar snabbt då de får individuell undervisning, så det är bra att Bijou väntar.

Brenda

Welshmountain ponny. 14 år. Jättesnäll och mycket envis. En bra lärare för barnen. Hon gör inget gratis, man måste vara koncentrerad. Brenda är den första man rider om man är liten och nybörjare.

Douglas

Svensk korsningsponny. 13 år. Snäll nallebjörn som snabbt blivit favorit. Enda valacken bland alla ston. Många mammor vill rida Douglas. För höjdrädda vuxna är han perfekt.

Soso

Appaloosa. 9 år. Till låns. Högutbildad, snäll. Fungerar också för barn, även om den är tänkt för vuxna i första hand. Wilma Lindén och Cornelia Berg går båda på femman och har ridit i tre år. Här står de med sin favorithäst Brenda som de skött länge. De kommer till stallet två-sju dagar i veckan och hjälper till med det de får. Det roligaste med ridningen är att rykta, ge foder och sköta om hästen. Solfbladet november 2012 5


Erik och hästvagnarna Hemma hos Saga och Erik Westerlund råder ingen brådska. Det är mest köksklockans tickande som påminner om att timmarna går. För berättelserna och funderingarna tar inte slut och den gemytliga stämningen vittnar om femtionio goda år tillsammans. – Jag har nog varit med om så mycket i livet och provat på så många yrken så du tror inte, säger Erik. Men jag ångrar inte en enda dag. av Jan Jacobson

Erik Westerlund har bott här på samma ställe sen 1936 då han var sex år. Bakom gårdens uthus finns åkrar på gammal sjöbotten – här svallade i tiderna Bottniska viken. Och precis där bakom uthusen tog man i land med den altartavla som finns i kyrkan i Solf. Den kom från Hudiksvall och var kanske ämnad för den nybyggda kyrkan i Ylistaro, funderar Erik. Men av nån anledning hamnade den i Solf i stället. När Erik växte upp fanns det inte så många barn i Östersolf, bara en handfull i centrum. Han kommer ihåg då de evakuerade karelarna kom till byn och inkvarterades i en gård i närheten. Det fanns pojkar i familjen så Erik gick över för att hälsa på. Mamman bjöd honom att stiga in, eller åtminstone gissar han nu efteråt att det var det hon gjorde. 6 Solfbladet november 2012

Men Erik kunde ju ingen finska så han blev bara stående i dörröppningen en stund innan han vände och gick hem. – Det var då jag bestämde mig för att lära mig finska, säger han. Jag gick till lärarinnan i skolan och bad om lektioner, och sa att pappa betalar. Lärarlönen var väl inte så häv på den tiden och jag hade kollat med farsan att det var okej med extralektioner.

Importerade hästvagnar Mycket av Eriks liv har kommit att kretsa kring hästar och det betyder också att familjen har varit inblandad. För det har varit mycken trafik till gården på Lervägen där det både har fötts upp travhästar och kanske framförallt för de hästtransportvagnar som har sålts i tusental.


– Det var i mitten av 70-talet som jag kom i kontakt med Umesläpet och någon föreslog att jag skulle börja importera dem till Finland. Jag sa att jag inte tror att hästfolket här har råd med så fina vagnar utan de bygger om en gammal bullabil istället. Men det blev 6–7 vagnar på prov det första året och småningom började det rulla på. Så när Finland gick med i EU hade Erik importerat 1000 nya och 500 begagnade. Men då priserna gick upp tyckte han att vagnarna började bli för dyra och att han gott kunde börja ta det lite lugnare med ålderns rätt. Det gick bra något år, sen blev tiden lång och han började importera begagnade vagnar. – Om en vagn är omkring fem meter lång så börjar det väl vara uppe i 10 kilometer nu, om man skulle ställa dem på rad, säger Erik.

Oändlig trafik till gården Dottern Camilla har kommit in på besök och säger att det var en oändlig trafik med folk till gården då hon växte upp. När affärerna var avslutade skulle det drickas kaffe i det Westerlundska hemmet och då var det Saga som skötte det, efter att hon klarat av gårdssysslorna. – Jag förstår inte att du orkade, säger Camilla men Saga bara skrattar. Fast visst har hästarna stått en upp i halsen ibland säger hon med en pillemarisk blick på Erik. Saga har vuxit upp i Tölby och det var nu ungefär så långt man kom sig på frieri på den tiden, påstår Erik. Det är då inte hela sanningen för han var väldigt tidig med att skaffa bil. Redan 1949 köpte han tillsammans med en kamrat en Ford Mercury. Då var han nitton år och gick i jordbruksskolan i Korsholm och efter det tog han över jordbruket på hemgården. – Då efter kriget hade mekaniseringen av jordbruket kommit igång och alla skulle ha en traktor i stället för hästen som hade varit bondgårdens hjärta. Och så kom bogserartröskorna men de var inte så effektiva då det var blåsigt på höstarna. Så Erik bestämde sig för att skaffa en självgående skördetröska, en investering på svindlande en och en halv miljon mark. Han knallade in på Nordiska Föreningsbanken på nedre torget i Vasa och bad om att få låna halva den summan. Den andra halvan skulle kompanjonen Jalle Gästgivars stå för.

”Känner du Erik” är från Veijo Toivonens bok ”Laukka numerolle kuusi” som handlar om hästmänniskor i Finland.

”Fast visst har hästarna stått en upp i halsen ibland...”

– Hon i kassan tittade nog lite storögt på mej men ordnade ett möte med bankdirektör Glad. Det gick vägen men nog var vi bankens drängar ett bra tag sen, det gällde att köra åt andra så mycket det bara gick för att klara av det. Det här var i början av 60-talet och det kom att bli flera tröskor under åren och upp emot 200 tunnland per år på frakt, som Erik säger.

Stora framgångar i trav Men det är som sagt hästarna som har varit nära hjärtat och en stor del av livet hemma på gården. Det första varmblodet köpte han från Sverige i mitten av 60-talet tillsammans med Emil Rodas i Tölby, och det ledde till en ganska omfattande avelsverksamhet. Stora framgångar som travare har bland andra hästen Kromosoi haft, som också har representerat Finland i internationella sammanhang. Idag är det

sonen Stefan med familj som har tagit över gården och hästintresset. Erik var en av de drivande krafterna då travbanan i Vasa kom till så det planerade hästsportcentret i Tölby-Vikby kommer förstås på tal. – Jag engagerade mig lite i början, men nu tycker jag nog att det är dåligt skött. Och nu när vi talar om kommunsammanslagningar - om man inte ens klarar av ett så litet projekt som en ny travbana så är det nog väldigt svagt. När det gäller kommunsammanslagning har Erik sin åsikt klar: – Korsholm är en av de bäst skötta kommunerna i landet idag och så skulle det aldrig ha blivit om vi inte hade förstått att gå samman 1973. Vi skulle aldrig ha byggt ut en sån service i både byarna och Smedsby. Men går vi ihop med Vasa nu, då blir det nog stagnation, menar Erik Westerlund. Solfbladet november 2012 7


Alla välkomna i Bjarnes musikskola av Fredrik Båsk

All är välkomna att delta i musikskolans evenemang, gammal som ung. – Vi diskriminerar ingen och alla är välkomna, säger Carina Andersson som är ordförande för styrelsen, som har hand om musikskolan. De flesta börjar i musikskolan i lågstadieåldern, men under årens lopp har även vuxna deltagit i musikundervisningen. Musikskolan är till för dem som bor i Tölby, Vikby och Solf. Undervisningen hålls i respektive skolor och efter att Solf skola blev klar har man återigen fått möjlighet att koncentrera undervisningen i Solf. – Större årskullar har gjort att antalet elever ökat i musikskolan. För tillfället undervisas 84 musiktimmar i Bjarnes musikskola. Det finns ett antal elever som studerar flera instrument och då blir det totala antalet elever runt 60 stycken, enligt Andersson. För tillfället undervisas det i åtta olika instrument och ett av de senaste tillskotten är mandolinundervisning. – Mandolinundervisningen började vi med till hösten och de övriga instrumenten

Aktuellt i Solf:

Ny terrass vid grillplatsen vid fågeltornet av Peter Båsk

Under våren och försommaren lät byarådet bygga en terrass på talko. Timo Korpisaari utförde grävarbetet, Stefan Smeds donerade grus till grunden, Bengt Brors transporterade virket, Greger Snickars planerade och byggde och Mikael Englund skötte grustransporten. Byarådet tackar för talkoinsatserna och hoppas att utemöblerna finns på plats nästa sommar. 8 Solfbladet november 2012

Victor Dalgren, från Solf, tränar på det nyaste instrumenttillskottet i musikskolan, mandolinen. Niclas Buss tipsar och ger råd för att förbättra spelandet, som sig bör av en mandolinlärare. Foto: Peter Båsk har hängt med en god stund. Mandolin är väl egentligen inte nytt, men det har inte undervisats i musikskolan på länge.

Söker verksamhetsledare – I snart två års tid har vi sökt en verksamhetsledare som skulle kunna åta sig de mer praktiska uppgifterna i föreningen.

För tillfället är det vi i styrelsen som sköter om de praktiska evenemangen och håller kontakten till elever, lärare och stödmedlemmar, säger Andersson. Till de årligen återkommande evenemangen hör ett uppträdande vid juletider ungefär vid Lucia och ett till uppträdande i maj månad.


Alfred Böling, från Tölby, tränar flitigt på sitt sjungande. Med tanke på hans språköra så borde det inte vara så svårt för sångläraren Marina Nygård. Foto: Peter Båsk

– Vi följer skolåret ganska exakt så då passar det bra med uppträdanden vid de här tidpunkterna. Utöver dessa två ordnar vi den traditionella påskbrasan, men det är mer en byafest än något annat. Någon gång har det varit uppträdanden där och vill eleverna uppträda så stöder vi givetvis det, säger Andersson.

Har du idéer som byarådet ska ta sig an? Kontakta ordförande susanna.vestling@gmail.com

Carina påminner om att levande föreningar alltid behöver nya krafter för att hålla kvar livsgnistan. – Våren för med sig nya utmaningar och föreningen lever, men vi ser gärna att nya eldsjälar kommer med och ger tips och förslag till hur vi kan utvecklas och bli ännu bättre. Alla är välkomna,

som elev, lärare eller styrelsemedlem, säger Carina. För intresserade kan man kolla in hemsidan på www.bjarnesmusikskola.fi. Det är också möjligt att att anmäla sig till musikskolans undervisning via hemsidan. På webbsidan finns även en kort historik om musikskolan och kontaktuppgifter till styrelsen.

Husbyggare och renoverare! Fråga hushållsmaskinsofferter av oss, många olika märken, förmånliga priser!

Gratis hemleverans! SOLF Tel. 344 0240 www.ostmansradiotv.fi Solfbladet november 2012 9


Nästan 200 jägare i Solf jaktförening av Susanna Vestling

Jakt har alltid varit ett sätt för finländare att få tillgång till viltkött. I Finland finns idag ca 300 000 jägare, d.v.s. personer som genomgått jägarexamen och erhållit jaktkort. Jämfört med andra europeiska länder och i relation till befolkningsmängden är antalet jägare i Finland högt. Jakten har fortfarande en viktig ställning i det finländska samhället och jägarnas antal ökar, speciellt andelen kvinnliga jägare.

Intresset för jakt enar många jägare. Här tar älgjägarna en grillpaus samtidigt som de delar med sig av jaktupplevelserna. 10 Solfbladet november 2012

Solf jaktförening har över 150 medlemmar samt ca 40 års- och säsongkortsinnehavare, berättar jaktföreningens ordförande Karl-Gustav Hietanen. Föreningen förverkligar och främjar sin verksamhet genom införskaffande av jakt- och viltvårdsområden. Jaktområdet i Solf består förutom av skog också av stora odlingsområden. Totalt utgör jaktområdet 7400 hektar. Jakträtten upplåts till jaktföreningen genom jaktarrendeavtal med markägare. Till uppgifterna hör också viltvårdsarbete genom utfodring av t.ex. skogshönsfåglar och små hjortdjur. Föreningen försöker tillmötesgå markägarnas önskemål och arbeta för att begränsa skador som viltstammarna åstadkommer på odlingsmarkerna. I samarbete med Forststyrelsen genomförs en smårovdjurskampanj där mårdhundar bekämpas med fällor. För att kunna begränsa och förebygga hjortdjurskador finns

förutom jaktlicenser för älg också licens för vitsvanshjort. Dessutom följs viltdjuren upp i form av inventeringar. – Om villebråden minskar för mycket kan viltarter fredas, säger Hietanen. Orsaken till dessa minskningar är oftast inte jakt utan en ökning av rovdjur. Den minskande rådjursstammen beror t.ex. på att lodjur och rävar ökat. Lodjur äter rådjur på vintern och på våren tar rävar nyfödda killingar. Verksamheten är säsongsbetonad enligt årstiderna. Under hösten är fågeljakten störst och engagerar flest jägare. – Jakten är en väldigt social verksamhet och ett sunt sätt att tillvarata naturresurser.

60 jägare i älgjakten Jaktföreningen har två älgjaktlag med egna slakthus och varje höst deltar ca 60 jägare i älgjakten. Det finns också ett jaktutbyte


med Åland och varje höst deltar åländska jägare i älgjakten. Jägare från Solf deltar sedan i rådjursjakt på Åland. Föreningen har också byggt två grillkåtor och dessa står till allmänhetens förfogande. Tillsammans med sex andra jaktföreningar inom Malaxnejdens jaktvårdsförening upprätthåller de en skjutbana i Tallmossen i Petalax där träningsskytte, skjutprov och utbildningar ordnas i samarbete med Viltcentralen. Föreningen stöder även jakthundsverksamheten genom att upplåta marker för jakthundsprov och spårhundsträning. – Jakt är också ett hållbart utnyttjande av naturresurser, avslutar Hietanen. Genom jakt- och viltvårdsverksamhet kan en jämvikt inom och mellan viltstammarna upprätthållas samtidigt som skador på skogs- och odlingsmarker begränsas.

Aktuellt i Solf:

Solf lokal-TV r.f. informerar Programsamarbetet mellan lokaltv-föreningarna i Solf och i Sundom upphörde fr.o.m. 1.1.2012. Sedan nyåret har vi haft ett provsamarbete med Malax TV. Söndagssändningarna från Malax har bandats för uppspelning i Solf-nätet på tisdagar och söndagar veckan därpå. Vi undersöker som bäst om det är tekniskt och ekonomiskt möjligt att överföra direktsändningar mellan våra byar. Solf lokal-tv är i stort behov av nya medarbetare. Om du är gammal eller ung spelar ingen roll, bara du är kreativ och nyfiken, med intresse för ljud och bild. Du får gärna också komma med på projektbasis om du har en programidé du önskar förverkliga. Kontakta ordförande Alf Haagensen, 050-502 5551 eller skicka ett mail till sltv@netikka.fi

Tolv lägenheter byggs på Himisbackvägen av peter båsk

Byggnadsfirma ”Metsä& Talo Myllykangas Oy ” håller på och bygger tolv radhuslägenheter som alla är 66,5 kvadratmeter stora och inkluderar biltak i Tallbacken. De första sex lägenheterna beräknas bli klara i augusti 2013. Samma firma har framgångsrikt byggt i Solf i många år.

På granntomten bygger Ingenjörsbyrå Mathias Smeds ett radhus som vi skrev om i förra numret av Solfbladet. Det blir inflyttningsklart till julen. Solfbladet november 2012 11


Danserna populära

foto: peter båsk

Solf UF behöver vandrande föräldrar av Hanna Svarvars, avgående ordförande

Ungdomslokalen är en naturlig samlingsplats i byn och den är till för alla. För att det ska finnas en ungdomslokal krävs dels finanser och dels folk som ställer upp och håller lokalen i skick. Det behöver ordnas verksamhet som bringar in pengar, eftersom understöd från fonder och kommunen inte räcker. Ungdomsdanserna är en stor inkomstkälla som möjliggör att vi kan upprätthålla föreningshuset. Lokalen kräver ständigt underhåll på grund av sin ålder. Med medel från danser och annan verksamhet har föreningen bland annat kunnat måla om inomhus. För snart tre år sedan blev salen

totalrenoverad. Den fick ny färg, förstärkt tak i paviljongdelen och nya lampor. Även hallen och cafeterian har målats om, och en lastbrygga har blivit byggd. Projektet med vaktmästarbostaden på vinden har fortsatt, och framskrider i takt med att kontot tillåter. För att det skall kunna ordnas vinstbringande danser behövs förutom styrelsen också hjälp utifrån. Under en dans behövs ca 30 ordningsvakter samt vandrande föräldrar. Föreningen har fått en del klagomål över att danser ordnas och över att ungdomarna är stökiga. Ordningsvakterna gör sitt bästa för att hinna med, men deras uppgift är att vakta dansområdet och näromgivningen. De hinner inte gå runt hela byn. Därför behövs vandrande föräldrar, som kan gå en runda i Tallbacken och centrum och leda tillbaka ungdomarna till dansområdet.

Öppet vardagar 09.00 - 18.00 Korsholmsesplanaden 38, Vasa 06 319 7700 I info@multittronic.fi

389,00€

Packard Bell Easynote 15.6" B960 2.2GHz RAM 4GB HDD 320GB Windows 7

Vi erbjuder gratis Windows 8 uppgradering! www.multitronic.fi

12 Solfbladet november 2012

Ungdomsdanserna är populära. Solf har hittills varit den enda ungdomsföreningen som ordnat sådana danser. Det samlas kring 350-500 ungdomar från stora delar av Österbotten och när en dans är slut kommer genast förfrågningar om nästa. Genom att ställa upp som funktionär på danserna får man en inblick i var ungdomarna rör sig och vad de gör under en kväll. Vi vänder oss nu speciellt till de föräldrar som har tonåringar på danserna, men självklart även till övriga. Vuxnas närvaro har stor betydelse.

Kom gärna med i styrelsen! I skrivande stund håller vi på att samla ihop intresserade till nästa styrelse. Det har i år varit svårt att få ihop nya styrelsemedlemmar och föreningen blev till följd av detta tvungen att kalla till ett andra höstmöte. Som ni vet så behövs det folk i styrelsen för att kunna upprätthålla verksamheten. Om intresserade inte finns, så kan inte heller ungdomsföreningen fungera och därmed förfaller lokalen. Styrelsen tar gärna emot förslag på all slags verksamhet. Vi vill ordna sådant som intresserar byborna i alla åldrar, ung som gammal. Det är människorna och aktiviteten som gör att lokalen kan fortsätta vara en samlingsplats för hela bygden. Jag vill samtidigt passa på att tacka för mig. Under mina fyra år i styrelsen har jag hunnit vara såväl kassör som ordförande. Det har varit mycket roligt och genom föreningslivet har jag lärt känna massor av folk. Eftersom föreningen i skrivande stund inte ännu bildat någon ny styrelse, kan denna inte presenteras såsom jag hade för avsikt att göra. Men titta gärna in på vår hemsida www.solfuf.sou.fi så ser ni vilka krafter som finns till förfogande 2013.

Fridfull julheg önskar Solf Byaråd


Aktuellt från Stundars:

Jultider och jubileumsår av Gunilla Sand/Stundars

Stundars jultid är numera vår andra stora högsäsong. Vi räknar med att drygt 1000 barn från traktens daghem och förskolor skall besöka oss i november och december. ”Det stora julbaket” och ”Vinterlek” är namnen på de program som museipedagogerna Susanne Lagus, Victoria Nylund och Annika Harjula-Eriksson bjuder ut. Årets julmarknad hålls traditionsenligt på lillajul eller första adventssöndagen. Då har vi också glädjen att utkora ”Årets Gunnar”. Årets Gunnar är en ny utmärkelse som vi tar i bruk för att uppmärksamma någon enskild eller grupp som gjort något i Gunnar Rosenholms anda. Hela året har ju firats som ett minnesår över museigrundaren Gunnar Rosenholm (1912-1999). Tre tomtar på väg upp till loftet; Peter Båsk, Kalle Berg och Charsten Gran.

Klappjakt 15 december En annan nyhet denna jul är ”Den stora klappjakten i Solf” som hålls lördagen den 15 december. Tillsammans med Cirkas och Lilla Eden håller Gros butik öppet, liksom övriga veckoslut i december. På Stundars kan man den här lördagen tillverka sina egna pepparkaksformar med bleckslagarmästare Krister Vidgren (kl. 12-14) och också baka pepparkakor i Lanthandeln. I bageriet hålls även en bakningskurs med bagarmästare Mikael Eriksson.

På byggfronten har Kalle Berg, Peter Båsk, Carl-Erik Forth och Charsten Granholm haft händerna fulla med att resa upp stommen till det nya Hantverkarhuset. Första spadtaget togs i augusti och i början av november lades plåttaket på. Huset har flyttats från Rådhusgatan 23 i Vasa och ritningarna är signerade C.A. Setterberg år 1862. Huset kommer att betjäna både nya och gamla besökare som önskar delta

i kurser och undervisning. I huset kommer att finnas utrymmen för träslöjd och målning, liksom andra hantverk. Projektet inbegriper även inredning, utrustning samt iordningsställande av uteområde. Nästa år blir ett jubileumsår då Stundars r.f. firar 40 år. Det uppmärksammar vi bland annat med en jubileumsbok och en stor folkfest 15.6.2013.

Försäljning, service och reservdelar!

Läs Solfbladet på webben! Gå in via Solfs hemsida eller direkt på www.solf.fi/solfbladet.html

Cirkelvägen 15, 65100 Vasa • tel. 318 2950, 0500-364 688 • www.marander.fi • email: marander@maskin.netikka.fi

ADET SOLFBLSOLFBLADET Maj 2011 / Årgång

5 Nr. 9

SOLFBLAD ET November 2011 / Årgång 5 Nr. 10

Maj 2012 / Årgång

Solf Service

Solf skola Händerna fulla närStug folk flyttar in invigdes s. 8 man har trillingar vid Stundars s. 15

Veterinärklinik på kommande

s. 4–5 Solf IK - idrott Bjarnes och motion Aktias nya musikskola kontorsdirektör t på Videodling Nya radhus på Fibernä Hälsostation iPrästyrkVälkomna med gång i Solf et både som hobby Himisbackvägen lärarbostäderna? Fotbollssektione ger och i Solf IK tar

Solfbladet maj

s. 4–5

2011 1

s. 12–13

s. 10–11

s. 6–7

s. 4–5

s. 6–7

informerar

s. 8

s. 11

s. 6–7

n

Onni asua Sulvalla

Solfbladet november 2011 1

s. 12–13

s. 10–11

6 Nr. 11

Solfbladet maj

s. 19

✆ 344 0022, 050-69 022

2012 1

Solfbladet november 2012 13


Munsmo hembygdsförening väcktes till liv igen

Höstjippot bjöd på program både ute och inne. Foto: Martina Lönnvik.

av Lotta Flemming

Munsmo hembygdsförening har en aktiv sommar bakom sig. Byborna har flera kvällar mött upp till talko och skurat, spikat och målat. Det började med att förre ordföranden Stefan Snåfs bjöd in alla bybor till ett möte för att diskutera föreningens framtid. Resultatet av mötet blev en ny styrelse, som samma kväll höll sitt första möte. En av de första sakerna den nya styrelsen tog sig an var att fortsätta renoveringen av byastugan, som blivit på hälft. – I slutet av 90-talet frös ett rör sönder och en stor mängd vatten läckte genom 14 Solfbladet november 2012

taket och väggen från andra våningen, berättar Stefan. Efter upptäckten rev vi ut kök och sågade ner taket i servering och kök. På samma gång förstärktes och isolerades golvet i salen. Men på 2000-talet låg

Peter Nylund, föreningens 18:e ordförande, och Johan Kronman målar på hög höjd. Stefan Snåfs målar ytterdörren.

verksamheten nere då ingen var intresserad av talkojobb. Byastugan är byggd sommaren 1938 av solfbon John Båsk och hans män. Byborna hjälpte också till, och så gott som varje gård bidrog med virke. Bygget finansierades med insamling, basarer mm. När byn så hade fått en samlingslokal grundades Munsmo hembygdsförening. – Det var tänkt att det skulle ordna danser och möten i byastugan, men på grund av kriget och de nära kontakterna med Solf uf blev verksamheten inte så livlig, berättar Margit Holm, som tidigare var aktiv i föreningen. Ändå har verksamheten tidvis varit rätt livlig och stugan har använts för söndagsskola, juniorverksamhet, föreningsmöten, läsmöten, kursverksamhet, julfester mm. Maria Landgärds minns speciellt när de


Utredning över Munsmo Margit Holm har sammanställt en ny lokalhistorisk utredning, Lejrona – tidigare Lerviken i Munsmo samt Förteckning över emigranter i Munsmo. Den cirka 15 sidor långa utredningen inleds med uppgifter om tidigare och nuvarande boende på sammanlagt 11 gårdsplatser nedanom Sparvisbacken på norra sidan om landsvägen till och med Dammbacken. Efter det följer en förteckning över emigranter från Munsmo som reste till Amerika och Canada. Den innefattar också personer som varit på kortare tids arbetsförtjänstresor. Utredningen kostar 3 euro och fås av Bengt Brors. (LF)

på 90-talet regelbundet samlade byns barn till olika program i byastugan. – Vi pysslade, gräddade våfflor och gjorde allt möjligt tillsammans med barnen, och det var mycket uppskattat.

Finns planer på byafest I augusti1991 firade hembygdsföreningen 50-årsjubileum med bland annat blåsorkestermusik, festtal av riksdagsman Håkan Malm och kaffe och tårta som byborna njöt av utanför byastugan. I slutet av september i år hade föreningen det första evenemanget efter nystarten, ett höstjippo, med syfte att samla in pengar för stugans fortsatta renovering. Där fanns lotteri, kaffe med dopp, grillad korv, ridning etc. Dagen inbringade ett välkommet bidrag till kommande reparationer. – Något av det som återstår är att få elen färdigställd, så att vi får värmebatterier inkopplade och belysning i hela huset. Ett vattenrör som frusit sönder måste repareras och

ena källardelen borde fyllas med grus för att det inte skall stå vatten där. Plåttaken borde målas på huset och uthuset och bakväggen mot Solf borde brädas om. Verksamheten vid byastugan har också inneburit att nya och gamla bybor har träffats. En av byns nyinflyttade är Christoffer Skuthälla, som är kassör i hembygdsföreningen. Han bor med sin familj invid byastugan. – Vi flyttade till Munsmo från stan och slogs av den känsla av gemenskap som finns här. Jag tycker medlemskapet i hembygdsföreningen har varit ett bra sätt att börja känna folk på, dessutom ger det ju erfarenhet av hur föreningsverksamhet fungerar. När nästa evenemang ordnas beror på hur det går framåt med el- och vattenarbetena i stugan, men planer finns. – Vi har funderat på att ordna en byafest med mat och kanske ett loppis, berättar Ayla Bräster, föreningens sekreterare.

BEHÄNDIGA OCH BEKYMMERSLÖSA SÄTT ATT FÖRVALTA

DIN FÖRMÖGENHET Aktia Profiltjänst erbjuder aktiv och helomfattande skötsel av din förmögenhet i form av en sparförsäkring. I Profiltjänsten tecknar du en sparförsäkring och ingår samtidigt ett avtal om förvaltning av profilportföljen som ansluts till försäkringen. Profilportföljerna består av aktie- och /eller räntefonder. Tillsammans med våra rådgivare väljer du den av fem alternativa portföljer som lämpar sig bäst för dig. Du kan ta del av tjänsten med en placering på minst 10 000 eruo. Investeringsobjektens värde kan stiga eller sjunka och deras historiska värdeutveckling är ingen garanti för kommande avkastning. Tjänsteleverantörerna kan inte garantera resultatet för investeringsverksamheten eller att försäkringens inbetalda kapital bevaras. Sparförsäkringen beviljas av Aktia Livförsäkring Ab, för vilket Aktia Bank Abp fungerar som ombud. Profilportföljerna sköts av Aktia Asset Management Ab. *Via fast linje 8,28 cent/samtal + 5,95 cent/min., från mobiltelefon 8,28 cent/samtal + 17,04 cent/ min.

Aktia Bank Abp Solfvägen 213, 65450 Solf tfn 010 247 5210* www.aktia.fi

Ser en människa i varje kund.

Må, ti, to 10–17, ons stängt, fre 10–18, lö 10–14 Solfvägen 218, tel. 06-3440 858

Köp frimärken och väskor Produkterna säljs på Axet (kontant betalning) och vid Stundars butik. Kan också köpas direkt av kassör Bengt Brors.

Osta postimerkkejä ja kasseja

Styrelsen ställer i ordning för höstjippot.

Tuotteita myydään Axetissa (käteismaksu) ja Stundarsin kaupassa. Tuotteita voi ostaa myös suoraan rahastonhoitaja Bengt Brorsilta. Solfbladet november 2012 15


Hvad fordom timat i Sammanställt av Bengt Brors

Åskväder med hagel Vasa 14 augusti. En häftig åska, åtföljd av störtregn, gick här sista fredag på e.m. I Malax socken har det under samma åskväder haglat starkt, hvaraf på åtskilliga ställen icke ringa skada förorsakats. I synnerhet har Rimal by lidit betydligt, de flesta fönster hafwa blifwit förstörda och åkrarna ligga nerslagna. För öfrigt har den vackra wäderleken, som så behagligt utmärkt denna sommar framför de närmast föregående årens, fortfarit. Åbo Tidningar 20.8.1850

Dråp i byn Dubbelt dråp. Gästgifvaren Anders Johan Rimal och bondesonen Jonas Ånäs eller Rimal blefvo den 26 sistl. Januari om aftonen, uppå Ånäs hemmans gård i Rimal by, af en förbifarande mansperson, som misstänkes hafva varit bondesonen Thomas Korpi, från Niemi by i Jurva socken, utan föregående ordvexling tilldelade hvardera ett slag mot hufvudet med något gröfre tillhugg, antagligen med ett metallknopp försedt piskskaft eller en s.k. malmare, till följd hvaraf Anders Johan Rimal och Jonas Ånäs aflidit å länelasarettet, Rimal den 10 och Ånäs den 7 dennes. Rannsakning om brottet pågår för närvarande vid Häradsrätten i Malax, Solf och Pörtom socknars tingslag. Wiborgs Tidning 2.3.1872, Helsingfors Dagblad, Vasabladet

Flugor i mjölken …Hwad will den matfriske läsaren göra, om han, i likhet med mig, är tvungen att midt i sommarhettan och torkan landwägen förflytta sig exempelwis från Wasa till Björneborg och, kommen till Rimal, det will säga twå mil söderut, finner att han glömt sin matsäck hemma? Kanske lugnar han sig till en början och reqvirerar en flaska öl. ”Telegrafherren brad just upp sista buteljen” under det tröstefulla swaret. ”har ni tjernmjölk?” ”Ja, bewars! Kommer genast” ”Skönt” tänker wår resande, men ändrar åsigt, då han finner mjölken wara 16 Solfbladet november 2012

omkring 30 grader warm och bemängd med flugor. Han förflyttar sig en och en half mil längre söderut, till Johannisdahl... Åbo Underrättelser 29.7.1874

Gästgiveriets hållskjutsning Ännu en gång hållskjutsningsfrågan. I dagboken på wårt gästgifweri står att 5 hästar finnas och att med dem skall skjutsas 9 ggr i dygnet. Wid Rimal finnas 5 hästar med skyldighet att skjutsa endast 5 ggr under samma tid. På det förra får sålunda hwarje 10:e resande erlägga dubbel skjuts, då däremot på det senare redan hwar 6:e får göra det. Bägge äro emellertid belägna emellan städerna Kristinestad och Wasa och torde i det närmaste passeras af lika många wägfarande Sant är att det förra är beläget inom Ilmola härad det senare i Korsholms, men frågas: hwad är orsaken till missförhållandet? Lag borde wäl gälla lika öfwer hela landet. Hållskjutsningsförordningen är ju wid landtdag tillkommen och borde wara lag för hela landet. Men huru kalla det lag, då hwarje kommun i samråd med länsman uttalade åsikt är den lag på stället gäller… Wasa Tidning 17.3.1885

Ria nerbrunnen Från Solf skrifwer wår korresp. Den 12 dennes. Eldswåda. Natten mot den 4 dennes nedbrann en bonden Johan Remahl i Rimal by af denna socken, tillhörig riebyggnad. Uti rian war insatt till tröskning kornskörd, hwilken nu tillika med en mängd halm blef lågornas rof. Enär byn ej eger någon brandspruta, utan en sådan måste hämtas från Tobyn så hann elden tilltaga till den grad att alla släckningsförsök woro förgäfwes. Skadan är uppskattad till 500 mk. Wasa Tidning 18.10.1885

Bröllop i fyra dagar Bröllop och brännvin. Tillgången vid ett bröllop, som Mariedagen den 25 mars egde rum i Rimal by af Solf socken skildras af en ins., till Vasabladet, tillhörande allmogeklass på följande sätt: Mariedagen var det bröllop i byn. Emot vanligheten hade mera litet folk infunnit sig, hvadan

ock brännvinet räckte väl till och då bröllopsfirandet uträcktes till fyra dagar var det ju ej underligt om ”små olyckor” hände under tiden. Första måltiden blef en sådan, att presten måste gå ut ur brudsalen och resa bort. På fredagen klädde sig flickorna till gossar och gossarne till flickor, ”ett långt tåg” bildades, dervid brudens far och brudgummens far gingo främst med långa stafvar samt ungdomen par om par. De drogo spelmannen på kälke, med en stubb till stol. Spelmannen spelade ”marschen”, och så vandrade man från brudgummens hem till brudsalen. Och här blef nu ett dansande , supande och väsnande! Samma natt blef en att sofva i en spis och brände sig så illa, att han måste föras till lasarettet i gamla Wasa, på Solf kommuns bekostnad. Fredrikshamns Tidning 11.4.1885, samma i Nya Pressen 7.4.1885

Röfvarband i farten Tjufhistorier från Solf för 4 à 5 decennier sedan. För snart ett halft århundrade tillbaka, funnos tjufwar i stor ymnighet här i trakten. Wanligen woro dessa från andra socknar, icke en häller härifrån. De bildade understundom formliga röfwarband, uppgående ibland ända till 10 à 11 man. Innebyggarne härstädes, måste därför widtaga wissa säkerhetsåtgärder såsom att låta 6 à 8 man hwarje natt hålla wakt öfwer hela byns egendom m.m. Sådana tjufwar som de ännu allmänt omtalade Storspad, Klöfwer, Bild och Konstantin woro de farligaste i hopen. Om Bild berättade ett ögonwitne följande: han kom en eftermiddag in i en gård, hwarest ingen karl fans, utan bara kvinnor. Där satt han på bänken snokande och stirrande omkring sig en god stund, ibland låtsande sofwa. Då fans bland kwinnorna en som war mycket kwick och listig, som sådana oftast äro, och hon kände igen stortjufwen Bild från Toby. För att nu få bort den farliga gästen fann hon på det rådet att börja wäsnas med de andra kwinnorna om att de som skyndsammast skulle laga maten färdig, emedan karlarna, hwilka woro till skogen oförtöfwadt kunde komma hem. Bild tog då genast påsen på ryggen och gick sin wäg. En annan gång


Rimal by terting för att swara för olofligt krögande. Wasa Tidning 11.2.1896

Wåra kwinnor tyckes äfwen wara rätt wildsinta af sig... stallet och – och kila iväg. Om Konstantins lif sedan wet jag platt ingenting och det kan också wara likgiltigt ty nog har man nu redan funnit, att han likasom de andra tjufwarne war ett – samhällets olycksbarn. Wasa Tidning 25.8.1885

Kwinnor i slagsmål Wåra kwinnor tyckes äfwen wara rätt wildsinta af sig säger W.T. Så ägde häromdagen ett större slagsmål rum mellan twänne kwinnor i Rimal hwarwid den ene af de kämpande med en sten tillfogade den andra många och swåra sår i hufwudet. Den sårade wårdas å lasarettet inwid gamla Wasa. Norra Posten 2.10.1889

Ko föder tre kalvar Owanlig fruktsamhet. En ko tillhörande en bonde i Rimal by af Mustasaari socken framfödde i måndags icke mindre än trenne kalfwar, samtliga kokalfwar och af wanlig storlek, raska och duktiga samt swarta till färgen. Ett år har ännu ej förflutit sedan samma ko framfödde, såsom wanligt. En kalf. Den har sålunda nu inom mindre än ett års förlopp ökat sin husbondes ladugård med fyra ”hufvuden”. Wasa Tidning 15.5.1895

Olovligt krögande Framåt går det äfwen i Malaks med nykterhetssaken, då numera all ölförsäljning å gästgifwerierna blifwit förbjuden, skrifwes till oss därifrån. Likaså lär förhållandet wara å alla gästgifwerier inom Malaks länsmansdistrikt, och att det är allwar med förbudet framgår däraf, att gästgifwaren i Rimal by blifwit instämd till pågående win-

Hästen måste skjutas I fredags på aftonen råkade torparen Mickel Westerback från Nämpnäs by i Närpes, hvilken var på väg söderut med ett lass handelsvaror, att ett stycke norr om Rimal gästgifveri köra så nära vägkanten att den lastade släden välte i diket. Westerback urspände hästen, hvilken icke följt med i diket och förde den till andra sidan af vägen medan han bringade lasset åter till rätta. Medan han höll på härmed kom en tydligen drucken pörtombonde, som festat om på gästgifveriet, skrikande och hojtande samt körde med vild fart rakt på Westerbacks häst, så att denna fastnade i skackelredet och medsläpades några famnar tills den föll omkull och i fallet afbröt ena bakbenet i närheten i knäleden. Westerback sände genast bud till länsveterinären, magister A Stoor härstädes och rekvirerade honom till stället. Då magistert Stoor i lördags på e.m. anlände och besiktigade hästen fann han dock att hästen icke kunde räddas utan gaf order att omedelbart aflifva djuret, hvilket oaktadt sina 21 år var ett godt exemplar samt värderades till 150 mk. Vasabladet 23.2.1897

Storbrand i byn En eldswåda inträffade förra måndags i Rimal by. Wid hållen polisundersökning har framgått att elden löskommit från skorstenspipan i gästgifwaren Karl Schultz därstädes fähus där ett wärmhus war inrymdt samt att elden antändt fähusets tak, som bestått af halm. Från fähuset kastade sig elden till öfriga Schultz byggnader och granngårdar med den påföljd att byggnaderna till 6 gårdar nedbrunno till grunden. Åt den sjunde uppbrunno samtliga uthus. Såwäl byggnaderna som lösegendomen, af hwilken sistnämnda en stor del uppbrann, woro försäkrade i Malaks och Solf socknars gemensamma brandstodsbolag, en del till halfwa wärdet, en del under. Angående skadans storlek äro wi ännu ej i tillfälle att meddela uppgifter. Vbl. Österbottningen 22.5.1900 Solfbladet november 2012 17

Faksimil: Historiska tidningsbibilioteket

kom samma Bild händelsewis till en gård, där någon på okändt sätt förlorat en 20 kopek. Alla husets hjon sökte förfärligt efter 20 kopekingen och bland de sökande fans äfwen Bild. En kwinna, som icke kände igen honom sade slutligen åt de sökande att det wore omöjligt att finna penningen såsnart Bilden fans någonstädes i trakten. Denne war stum som en fisk och gick fort därpå widare. Den wärste bland alla tjufwar war dock utan twifwel, den så mycket beryktade Konstantin, broder till waktmästaren å gamla Korsholms häkte. Konstantin hade sin hufvudstation i Pundars, där han war wäl skyddad, emedan gubben Tomas härstädes, hyste samma åsikter som Konstantin själf. En gång företog han en tjuffärd till Björneborgs trakten där han snappade åt sig en häst på Björneborgs marknaden. Då han sedan återkom till Pundars och ej anade det minsta oråd blef han en söndags morgon gripen och förd till häktet. Några finnar kommo näml. till Rimal och frågte om någon wisste hwar Konstantin wore, de skulle nu försöka få tag i honom. Rimalborna wisste nog hwarest han hade sitt högkwarter och en af dessa nämdeman R. – en stor och stark karl – följde äfwen med finnarna till Pundars. Wid ankomsten dit hörde de att någon kom körandes mot dem. Tomas och Konstantin tänkte nu näml företaga någonslags färd. Konstantin satt så nöjd till finnes bakpå den lilla kärran icke anande hwad snart skulle ske. Snart möttes kontrahenterna och förrän Konstantin wisste ordet af hade nämdeman R. Slagit sin wäldiga ram i honom med sådan styrka att ett duktigt stycke av wadmalsjackan följde med. Konstantin sade härwid: jag måste nu ge mig utan motstånd när en ordentlig karl griper mig. Widare sade han åt nämdeman R. Skulle jag wetat att du skulle fängsla mig så hade jag fält ned dig häromdagen, när du gick och solade dig på ängen. Konstantin blef nu förd till Korsholms häkte och fick där wara nägot fri, därför att han, såsom sagt, war broder till waktmästaren därstädes. Men en gång fick han smaka broderns karbas hwarför han fann för godt att en natt hänga brodrens wackraste häst i


Kiinnostus metsästykseen yhdistää monia metsästäjiä. Hirvenmetsästäjät pitävät grillaustauon ja kertovat samalla jahtikokemuksiaan.

Metsästys – sosiaalista yhdistystoimintaa Susanna Vestling

Suomessa on tällä hetkellä n. 300 000 metsästystutkintoa suorittanutta metsästäjää, joilla on metsästyskortti.Verrattuna muihin eurooppalaisiin maihin ja väestön määrään on luku korkea. – Sulvan metsästysseuraan kuuluu yli 150 jäsentä sekä n 40 vuosi- ja kausikortin omaavaa, kertoo metsästysyhdistyksen puheenjohtaja Karl-Gustav Hietanen. Sulvan metsästysalue käsittää 7400 hehtaaria metsää ja viljelysaluetta. Oikeus metsästykseen luovutetaan yhdistykselle 18 Solfbladet november 2012

metsästysvuokrasopimuksella maanomistajien kanssa. Toiminta on kausiluontoista. Syksyisin lintujen metsästykseen keskittyy eniten metsästäjiä. Joka syksy osallistuu n. 60 metsästäjää hirvijahtiin. Yhdistyksellä on metsästysvaihtoa Ahvenanmaan kanssa ja joka syksy osallistuu ahvenanmaalaisia metsästäjiä hirvijahtiin. Sulvalaisia metsästäjiä osallistuu vuorostaan peurajahtiin Ahvenanmaalla. – Metsästys on todella sosiaalista toimintaa ja terve tapa ottaa talteen luonnonresursseja. Tehtäviin kuuluu myös riistanhoitotyötä esimerkiksi ruokkimalla metsälintuja ja pieniä peuraeläimiä. Yhteistyössä Metsähallituksen kanssa tehdään pienpeuraeläinkam-

panjaa, missä supikoiria torjutaan ansoilla. Peuraeläinvahinkojen rajoittamiseksi ja estämiseksi on myös lisenssi valkohäntäpeuroille. Lisäksi riistaeläimiä seurataan inventoinneilla. – Mikäli metsänriista vähenee liikaa, voidaan riistarotuja rauhoittaa, sanoo Hietanen. Yhdistys on rakentanut kaksi grillikotaa, jotka ovat myös yleisön käytössä. Yhdessä kuuden muun Maalahdenseudun metsästysyhdistyksen kanssa ylläpidetään ampumarataa Petolahden Tallmossenissa missä järjestetään harjoitusammuntaa, ammuntakokeita ja opetusta. Yhdistys tukee myös metsästyskoiratoimintaa luovuttamalla käyttöön alueita metsästyskoirakokeille ja vainukoiraharjoituksille.


Kaikki tervetulleita musiikkikouluun Fredrik Båsk

Kaikki ovat tervetulleita osallistumaan musiikkikoulun tilaisuuksiin, niin vanhat kuin nuoret. Useimmat aloittavat ala-asteikäisinä, mutta myös aikuisia on osallistunut musiikin opetukseen, kertoo Carina Andersson, joka on hallituksen puheenjohtaja. Musiikkikoulu on tarkoitettu Tölbyssä, Vikbyssä ja Sulvalla asuville. Opetus tapahtuu kouluissa. – Tällä hetkellä opetuksessa on 84 musiikkituntia. Jotkut oppilaat soittavat useaa soitinta ja oppilaiden lukumäärä on noin 60, Anderssonin mukaan. Juuri nyt opetetaan kahdeksan eri soitinta ja yksi viimeisimpiä soittimia on mandoliini. Vuosittain järjestettäviin tilaisuuksiin kuuluu esiintyminen Lucian aikoihin ja toinen toukokuussa. – Järjestämme myös perinteisen pääsiäiskokon, mutta se on enemmänkin kyläjuhla. Joskus siellä on ollut esiintymisiäkin ja jos

Victor Dalgren ja Niclas Buss. Kuva: Peter Båsk oppilaat haluavat esiintyä, saavat he tehdä sen, sanoo Andersson. Pian kaksi vuotta olemme hakeneet toiminnanjohtajaa musiikkikoululle. Tällä hetkellä hallitus hoitaa käytännön tapahtumat ja pitää yhteyksiä oppilaisiin, opettajiin ja tukihenkilöihin. – Näkisimme mielellämme uusien innokkaiden henkilöiden tulevan mukaan ja

antamaan vinkkejä ja ehdotuksia toimintamme kehittämiseksi vielä paremmaksi. Kaikki ovat tervetulleita oppilaiksi, opettajiksi tai hallituksen jäseniksi, sanoo Carina. Kiinnostuneet voivat tutustua kotisivuun www.bjarnesmusikskola.fi. Siellä voi myös ilmoittautua musiikkikoulun opetukseen.

Nuorisoseurantaloon tarvitaan liikkuvia vanhempia Hanna Svarvars

Nuorisoseurantalo on kylän luonnollinen kokoontumispaikka kaikille. Mutta sen kunnossa pitämiseksi tarvitaan sekä varoja että tekijöitä. On järjestettävä rahaa tuottavaa toimintaa, koska pelkkä avustus ei riitä. Talo vaatii jatkuvaa kunnossapitoa johtuen sen iästä. Viimeisten vuosien aikana yhdistys on kunnostanut salin, maalannut aulassa ja kafeteriassa ja rakentanut lastauslavan. Projekti yläkerran vahtimestarinasunnossa edistyy sitä mukaa kuin tili sen sallii.

kuva: peter båsk

Nuorten tanssit ovat suosittuja ja näin ollen suuri tulolähde. Niissä käy 350500 nuorta suuresta osasta Pohjanmaata. Yksien tanssien aikana tarvitaan noin 30 järjestysmiestä ja ympäristössä liikkuvia

vanhempia. Yhdistykselle on tullut valituksia häiritsevistä nuorista. Järjestysmiehet tekevät parhaansa, mutta heidän tehtävänsä on vahtia tanssialuetta ja lähiympäristöä. Siksi tarvitsemme vanhempia, jotka liikkuvat kylässä. Aikuisten läsnäololla on suuri merkitys. Hallitus ottaa mielellään vastaan ehdotuksia toiminnasta. Haluamme järjestää sellaista, joka kiinnostaa kaikenikäisiä kyläläisiä. Ihmiset ja toiminta mahdollistavat sen, että talo voi jatkossakin toimia koko seudun kokoontumispaikkana. Samalla haluan kiittää kaikkia omasta puolestani. Neljä vuottani hallituksessa ovat olleet hauskoja ja olen oppinut tuntemaan paljon ihmisiä. Tätä kirjoitettaessa ei yhdistys ole vielä muodostanut uutta hallitusta, mutta katso kotisivuiltamme, www.solfuf.sou.fi. niin näette käytössä olevat voimat vuonna 2013. Solfbladet november 2012 19


IK Itella Posten Ab Itella Green

Verifine BOKFÖRING

AB

erifine Vfine

BOKFÖR

OY

ING

7 0834 050 Linda

597 0834

foa ä in lifsoäa

o /in foa insfää ä inmefor / li lisä in

w r me

Magnus Nyberg Bygger, inreder & fuktmätningar Tel. 050 4684 849, magnus.nyberg@netikka.fi

julöppning joulunavaus

TRIVSAM BETJÄNING I SOLF

Välkommen-Tervetuloa

Strandvägen 1290

77 6624

Peter 050

Peter 0500 77 6624

Klipphörnan Regina Ilvoranta Tel. 344 0570

Frisering Siv-Britt Siv-Britt Vestling Tel. 344 0028, 050 527 2765

CHRISTINAS SHOP

Öppet: tisdagar 17–19, lördagar 11–15 040-5208 722

Allt inom branschen hörande maskiner och annan utrustning

Öppet: Måndag-Fredag 7.30-17.00 Lördag 9.00-12.00

0500 Peter

VÄLKOMMEN till Himistået 23 till vår mysiga gårdsbutik med pärlor, inredning, presenter m.m.

Lö/La 1.12 kl. 9–17 Glöggbjudning, lotteri m.m. Glögitarjoilu, arpajaiset y.m.

lh . fo o m h l n noa

hr ag n r . a g r .w . gw w w w w w Linda 050 597 0834

Tfn 0500 163 060 www.smeds.fi

: sin

fi m . mi l

Tfn 320 8400

www.lokaltapiola.fi

UFFE´S TAXI 0500 128 374

Nybyggen, renoveringar, golvgjutningar mm.

Gräsklippare, motor66100 Malax sågar, byggmaterial mm.

FRISERING MARLEN BANKHUSET

Tel. 044 3440 192

Solf blomsterhandel Sulvan kukkakauppa 344 0633

• Julblommor, planteringar och binderier. • Gåvoartiklar, krukor och kort m.m. Öppet: Må–Fr 9–17.00 Lö 9–13.00

Öppet i julveckan: Må–Fr 9–20.00, Lö 9–18.00, Sö 10–18.00, Julafton 9–13.00

tel: 347 5800 info@agrolink.net

Datorer - tillbehör Service - installation Kameraövervakning Internettjänster Webbsidor Webbhotell Vi finns i SOLF centrum (ingång till Fredrikas)

Myrvägen 25, SOLF

20 Solfbladet november 2012

Direktförsäljning. Ring 050 - 4036 472

Restaurang – Ravintola

Fredrikas traditionella julbord 15–16.12 kl. 12–18. Ring och boka! Öppet: Må–to 10–15, fre 10–22, lö 14–22, sö 14–20

Välkommen!

www.fredrikas.fi Solfvägen 219, Solf 045-1333 956

Profile for Johanna Björknäs

Solfbladet 2/2012 web  

Solfbladet 2/2012 web  

Profile for jbj011
Advertisement