Page 1

Hela Resan En tidning för alla som jobbar för SL–trafiken. Värde: 27 kronor Årgång 2

Nr 4 – 2005

7 Bussar får videokameror 12 Depån i Bro: högteknologi i kubik 17 Roslagståg vände sjuktalen

34514_HR4-05.indd 1

2005-12-12 19:55:26


Hela Resan Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafiken. Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafik Tel: 08–686 16 00 Fax: 08–686 14 44 E–post: tidningen@sl.se Adress:Lindhagensgatan 100 (T–bana Stadshagen) www.sl.se Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg (föräldraledig) Tf ansvarig utgivare & chefredaktör: Lena Hed 08-686 15 24 Redaktion: Synnöve Adèll, Jan E Svensson, Maria Johanson, Louise Norlander, Maria Adolfson, Gisela Poellinger Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafiken. Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy. Redaktören har rätt att korta insändare.

Grafisk form: Jan E Svensson Tryck: EO Print AB ISSN 1652–1781

”Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt”.

Foto: Melker Dahlstrand

Omslaget: Infarten till verkstadshallen i Brodepån.

2

34514_HR4-05.indd 2

Synnöve Adèll Vikarierande redaktör

”Helt oacceptabel otrygghet” Ett nytt år väntar. Nya utmaningar och möjligheter. Men gamla problem kvarstår. Under året har inte minst trygghetsfrågorna varit på tapeten. Våldtäkterna i tunnelbanan som skakade om i oktober är otäcka påminnelser om att mycket återstår att göra. Många anställda utsätts också för våld och hot i sin arbetsmiljö. Mellan juli och november drabbades förare, tjänstemän och biljettkontrollanter av våld vid 42 tillfällen. En helt oacceptabel siffra.

En grupp kvinnor i en av SLs så kallade fokusgrupper berättade under hösten att de känner sig trygga som resenärer på dagtid. Under kvällar, nätter och helger, när det är mindre folk i rörelse händer något, otryggheten ökar. Samtliga kvinnor i gruppen berättade också att de undviker öde platser. Måste de gå ensamma på en plats där de inte känner sig trygga förbereder de sig på något sätt, med överfallslarm, hårspray, en vass nyckel. Att inte känna sig trygg är att känna vanmakt och att

förlora en bit av sig själv, av sin handlingsfrihet. Det är inte roligt att kasta en blick över axeln och snabba på stegen till eller från tunnelbanan, pendeltåget eller bussen. Att höra hur pulsen och andningen stiger. Jag vet, jag gör det själv ibland. I detta nummer kan du läsa om vad SL gör för att öka tryggheten, där inte minst den nya gemensamma Trygghetscentralen har en nyckelroll. Flera spännande händelser sker under 2006. Den 3 januari är det dags. Då får

vi ett första kvitto på om trängselavgifterna kan förmå Stockholmarna att resa med SL under de hårt trafikerade veckodagarna. I mitten av januari invigs den nya knutpunkten i Årstaberg, efterlängtad av många. I maj börjar den nya enhetstaxan gälla, en omvälvning som påverkar i stort sett alla. Frågorna är många och ett intensivt arbete har inletts med att anpassa det gamla systemet. Hur det kommer att fungera ser vi under 2006. God Jul och ett Gott Nytt trafikår önskar jag dig.

Senaste nytt Foto: Louise Norlander

Prenumerationer Adressändringar anmäls till respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen: tidningen@sl.se.

Redaktören har ordet

Fler reser med SLs utökade trafik SL-trafiken visar en positiv resandeutveckling. Förra årets siffror överträffades med råge i oktober, då trafiken hade 50 000 fler påstigningar varje dag, jämfört med 2004. – Ungefär hälften av ökningen beror på SLs utökade trafik, resten kan förklaras av de höjda bensinpriserna

och den förbättrade samhällsekonomin, säger Eric Tedesjö, projektledare på SL, med ansvar för den utökade trafiken. Trafiksatsningen med bland annat 14 nya direktbusslinjer, två nya blåbusslinjer och 20 förstärkta busslinjer har hittills fallit väl ut. Bussresandet ökade med

nästan 4 procent jämfört med oktober 2004. Det innebär 35 000 fler påstigande per dag, där den utökade trafiken är en viktig förklaringsfaktor. Antalet resenärer på morgonens direktbussar minskade en aning i november, men fortfarande gjordes drygt 8 000 resor per dag med direktbussarna.

– När vi sett över belastningen har vi fortfarande en hel del ledig kapacitet kvar. Det är viktigt när trängselskatterna införs den 3 januari, säger Eric Tedesjö.

Kraftig ökning av e-handeln E-handeln av SLs säsongskort fortsätter att stiga. Sedan starten 2003 har antalet sålda säsongskort via Internet ökat med mer än 200 procent. Över 45 000 personer har handlat kortet via nätet under 2005. I december satsade SL på att få fler ungdomar att e-handla sitt terminskort

genom att dela ut information och annonsera på Dagens Nyheters tv-sidor. Samtidigt spreds information i olika annonser i trafiken. Under hösten erbjöds också kunder att e-handla med ett erbjudande om en mobiltelefon och fri samtalstid, genom ett samarbete med företaget 3. E-handeln kommer att

öka kraftigt framöver, spår SLs nytillträdde försäljningschef Jarl Klang. – Allt fler stockholmare känner till förmånen med förlustgarantin som kan utnyttjas om en kund förlorat sitt kort och kortet har köpts via Internet. Förlustgarantin är en uppskattad tjänst som driver på e-handeln. Vi hoppas att vanan att handla på

detta sätt ska öka eftersom det nya resekortet ska kunna e-handlas när det börjar användas 2007, säger han. Såväl sommarlovskortet som terminskort plus har kunnat e-handlas sedan 2004. Från och med i år kan man även köpa årskortet, liksom det vanliga terminskortet via Internet.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-13 17:17:19


Min åsikt Stora satsningar på ökat resande

SL-buss på vift

År 2006 satsar SLs avdelning för marknadskommunikation ännu hårdare på att öka antalet resenärer och andelen nöjda kunder. Mervärden i form av olika erbjudanden ska bli vanligare, men e-handeln förväntas också förbättra försäljningen, liksom försöket med trängselskatter från den 3 januari. – Stockholmsförsöket kommer att vara extremt viktigt under året och påverkar alla SLs mål, inte minst när det handlar om att öka resandet, säger Jesper Tengblad, avdelningens chef. En viktig kundgrupp är bilisterna. I början av 2006 vänder sig SL direkt till dem. – Vi annonserar i Dagens Industri, SvD och DN och blir väldigt konkreta. Vi visar att det finns ett fullgott och billigare alternativ till bilen. Baskostnaderna för bil är högre, men det höga bensinpriset och trängselskatterna gör det också väldigt ofördelaktigt med bil i pendlingen, säger Eva Ersson Åbom, projektledare. Mellan 75 000-100 000 bilister kontaktas personligen och erbjuds ett prova-

Detta brev kom in till SLs Kundtjänst via e-post i mitten av oktober.

på-kort om de besvarar en enkät. Företagen bearbetas också mer nästa år, liksom nyinflyttade. – De som flyttat till länet eller bytt kommun får besvara en enkät och registreras om de vill vara med i en kampanjdatabas. Efter detta skickar vi ut information som ska stämma med just den här kundens behov, säger Ingela Norelid, projektledare. Ett viktigt område att informera om under 2006 är den nya enhetstaxan som införs från och med 1 maj. Fortsättningen på de senaste årens Dialogkampanj, är också ett viktigt område. Under 2006 prioriterar SL de ungas åsikter när man under ett par veckor möter resenärerna. – Vi vill lära oss mer om deras perspektiv, och berättar om vad vi gör på SL inom områden som har visat sig vara viktiga för dem – enkelhet, snabbhet, pålitlighet och trygghet, där det senare ska stå i fokus. Vi startar kampanjen i mars och utvärderar den i höst, säger Jesper Tengblad.

Stora delar av SLs resenärer är nöjda med SLtrafiken.

Illustration: Åmgpanneföreningen-Infrastruktur AB

Något färre nöjda resenärer

Höstens enkät med resenärer på SLs fordon visar att 64 procent av SLs rese- Upplevd kvalitet i SL-trafiken år 2006, andel närer är nöjda och 15 nöjda resenärer hela länet frågorna för resenärerna. procent missnöjda med SL-trafiken, I den senaste mätningen var 59 vilket är ett något sämre resultat procent av resenärerna nöjda med tidjämfört med vårens mätning. Då var hållningen. Det är en försämring med 66 procent nöjda och 13 procent fem procentenheter. missnöjda. Städningen upplevs alltid som bättMålet är att 75 procent av SLs resere på hösten jämfört med våren. Hösnärer är nöjda och högst 10 procent ten 2005 har andelen resenärer som är missnöjda med SL-trafiken år 2010. är nöjda med städningen ombord på Från år 2000 och fram till idag har fordonen ökat jämfört med föregåensiffrorna successivt förbättrats. de höst från 59 till 62 procent. Liksom hösten 2004 är tidhållCirka 18 000 intervjuer har genomning, trängsel ombord på fordonförts. en och städningen de viktigaste

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 3

Jag var nyss i Bulgarien och dess internationella flygplats i Varna. Döm om min förvåning när 709: ans SL-buss stod där och fungerade som transferbuss. På bilden kan man läsa ”SL i samarbete med Linjebuss”.

Min fråga är vad en SL-buss gör där, och hade jag kunnat åka buss 709 till Varna istället?

”Hela Resan – inte min verklighet” Jag undrar om det finns något inom SL som gör mig eller mina kollegor stolta över att slava åt er. Att jobba i spärren vid Islandstorget som svämmar över av vatten för att det regnar in, att bli rånad för att man tvingas ha dörren till spärrkiosken öppen på grund av den undermåliga ventilationen vid Bergshamra, att jobba på stationer som gör en sjuk – det finns ett flertal, att få ett antal dödshot, spottloskor, höra att man är en svartskalle eller rasist och ta emot svordomar med grova sexanspelningar under en normal arbetsdag. Att förvägras datorer så att man kan ge kunder snabb information, med mera. Innehållet i Hela Resan har inget att göra med den verklighet som jag och mina kollegor jobbar i. Och det är väl inte heller meningen? Hälsningar, Jan Björkqvist Svar: De äldsta spärrkioskerna är högt prioriterade och ska åtgärdas av SL och Connex. Det är trist att du inte känner igen dig i Hela Resan. Målet är att alla ska hitta något intressant att läsa. Synnöve Adèll, redaktör

”Bänkar skymmer turlistor” Som flitig resenär med SLs kollektiva trafikmedel i hela länet hamnar jag ofta vid olika terminaler och hållplatser med olika design och utförande. Som före detta anställd har jag fortfarande intresse för SLs agerande och tar med intresse del av vad som händer inom företaget. Det finns en opraktisk detalj i en del hållplatskurer vid vissa bussterminaler, bland annat vid Solna Centrum. Här sitter turlisttavlorna längst ut mot sidorna på hållplatskuren. Kanske för att bättre skydda dem mot eventuellt klotter. Mindre praktiskt är att det även placerats välbehövliga och flitigt använda bänkar framför turlisttavlorna. Resenärer får tränga sig in i det trånga utrymmet mellan den främre väggen på busskuren och eventuella sittande väntare för att se när nästa buss går. Det känns otillfredsställande att på detta sätt vara ”påträngande” för att få upplysning om bussarnas avgångstider. Före detta bussförare vid SL Svar: Tidtabellerna ska gå att läsa. Bänkar ska därför inte vara placerade framför informationstavlorna. Det finns i huvudsak två typer av regnskydd som har tidtabellerna inne i skydden: I båda regnskyddstyperna är bänkarna placerade så att de inte är i vägen för den som vill komma nära informationstavlan med tidtabeller. Vissa hållplatser har fått en extra informationsram; den kan då få en mindre lämplig placering, men då utrymmet är begränsat är det ändå den bästa möjligheten. Åsikterna om vad som är en god regnskyddsstandard har skiftat genom åren. De närmaste åren satsar SL på att byta ut många äldre skydd. Solna kommun har träffat ett eget avtal om reklamfinansierade regnskydd; utformningen av dessa har SL ett begränsat inflytande över. Göran Ståldal, SL 3

2005-12-12 19:55:38


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

Satsningen på att minska svinnet ger fortsatt bra resultat. Den preliminära rapporten visar att SL under 2005 kommer att spara omkring 30 miljoner kronor på sina satsningar. – Vi har gått ifrån mellan fem-sex procents svinn det senaste året till cirka fyrafem procents svinn och vi har sett att de som åkt utan giltig färdbiljett någon gång under perioden minskat från cirka 30 till cirka 20 procent, säger Anders Björlinger som ansvarat för projektet Ta betalt. Arbetet för att öka antalet resor med giltiga biljetter sker på alla plan inom trafiken, där satsningar på servicevärdar och fler slutna spärrlinjer är två exempel. Resultatet bygger på uppgifter från biljettkontrollen, den årliga biljettundersökningen, kontroller av personalens förmåga att ta betalt (Mystery Shopping) och en analys av intäkterna.

Stockholmsförsöket:

Gratis för SLs resenärer Bilister som har giltigt SLkort för vuxna kan sedan 1 november ställa bilen avgiftsfritt på Stockholms stads infartsparkeringar. Extra kortläsare har satts in i automater vid 20 infarter. Resenären drar sitt SLkort i periodkortsläsaren och trycker sedan på biljettknappen. Automaten skriver då ut en avgiftsfri parke-

Satsningarna sparade omkring 40 miljoner kronor åt SL 2004. Kvalitet:

Insta förbättrar städningen Insta 800 är en ny metod för att mäta kvaliteten på städning som införs av SL, Tågia och Connex. Systemet provas just nu ut i ett gemensamt projekt på tunnelbanans Röda linje, Tvärbanan och Nockebybanan.

ringsbiljett som gäller fram till klockan 04:30 nästföljande morgon. Gratisperioden betalas av Stockholms stads miljöavgiftskontor. Tanken är att få fler att välja ett kollektivt färdmedel under Stockholmsförsöket, och pågår fram till och med 31 juli, 2006. Inga uppgifter kommer att lagras om vilka biljetter som läses i automaten.

Insta står för internordisk standard och beskriver hur man ska definiera och mäta städkvalitet. Tanken är att det ska göra arbetet tydligare för dem som städar i tunnelbanevagnar och i spårvagnar, liksom för beställare av städning. Städpersonalen har under hösten lärt sig nya städmetoder och att utföra egenkontroller enligt modellen. Projektet har fått arbetsnamnet ROMB (Rent ombord).

Roslagståg:

Roslagsbanan får en ny station vid Lilla Frescativägen. Den nya stationen ersätter de nuvarande vid Universitetet och Frescati. De båda stationerna är i dåligt skick och Frescati har dessutom varit en stor säkerhetsrisk eftersom den ligger i anslutning till en stor vägkorsning. – Nu vill vi satsa på en station där säkerheten är hög och som är bättre anpassad efter resenärernas behov,

4

34514_HR4-05.indd 4

Foto: Jan E Svensson

Ny station på Roslagsbanan

Två stationer blir en på Roslagsbanan. säger SLs ordförande Anna Kettner (s) . Den nya stationen kommer att ligga närmare universitetsområdets centrala delar och därmed kortas

gångavståndet för 20 000 studenter och för de som arbetar på de knappt 3 000 arbetsplatserna. Dessutom ska stationen ligga i anslutning till Universitetets tunnelbanestation och därmed underlättas byten till övrig kollektivtrafik. Byggandet av stationen som beräknas att kosta tio miljoner kronor startar nästa år och slutförs våren 2007.

Foto: Stockholm Parkering

Fler resenärer betalar resan

Bilister som har giltigt SL-kort för vuxna kan sedan 1 november ställa bilen avgiftsfritt på Stockholms stads infartsparkeringar.

– Om projektet fungerar bra kommer metoden att införas även på Gröna,- och Blå linjen, samt på Lidingöbanan och Saltsjöbanan nästa år, säger Anne-Charlotte Eklund, projektledare vid SL. Finansiering:

organiseras inom SL eller som ett separat bolag. Modernisering:

SL-center vid T-centralen öppnat Foto: Jan E Svensson

Ta betalt:

Ny modell för finansiering av bussar SL har beslutat om en modell där bussar hyrs ut till entreprenörerna i SL-trafiken. Bussbolagen behåller dock det fulla ansvaret för drift och underhåll. Beslutet som tagits av styrelsen kan ge flera positiva effekter för SL, men även för bussbolagen. SL räknar med att kostnaderna för busstrafiken blir lägre genom att finansieringen kan bli mer fördelaktig. Trafikkostnaderna kan också bli lägre genom att konkurrensen förstärks. SL vill också utveckla samarbetet med olika huvudmän för trafiken när det gäller inköp, finansiering och att utveckla standardiserade bussmodeller. Modellen heter SL BussFinans och kommer att

SLs skolinformatörer bjöd på invigningsfest.

Den 3 december stod det nya SL-centret vid T-centralens norra entré klar. Det nya centrat har fått ett helt nytt utseende med en öppen kassadisk och en inbjudande och öppen miljö. Målet har varit att skapa en interiör som ska vara ljus, modern och effektiv, och bjuda in kunden. Arbetet med att bygga den nya glasade entrén som ersätter den numera rivna Muttern blev färdigt i slutet av november. Ingången har sina dörrar i Drottninggatans gångriktning. Biljetthallen har fått en

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-13 17:17:36


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Upphandlingen har överklagats. När tidningen trycktes hade länsrätten ej fattat beslut om en prövning.

Bättre service:

Värdar införs på pendeltåg

Reseplaneraren:

Servicevärdarnas arbete i tunnelbanan har varit lyckat. År 2006 kommer SL därför att införa värdarna även i pendeltågstrafiken. Åtta team ska arbeta under vardagar vid olika stationer. Den 5 september utökade SL antalet team i tunnelbanan till totalt 14, motsvarande 29 personer. Prövotiden mellan apriljuni visade att färre resenärer försökte smita förbi spärrarna och att försäljningen av biljetter steg.

SL samarbetar med Eniro

Upphandling:

Stockholmståg AB vann Eniros sökbox finns nu på sl.se

Eniros kunder kan nu nå SLs reseplanerare via sajten www.eniro.se. Genom att skriva in en adress eller telefonnummer och klicka på; Vägbeskrivning och därefter; Planera din resa med Storstockholms Lokaltrafik får du hjälp med att hitta ett kollektivt färdmedel. Idén väcktes förra året när reseplaneraren skulle förbättras. Då kontaktades SL av Eniro. Under en provmånad kunde två miljoner besökare per dag läsa om den nya tjänsten på Eniros hemsida. Se-

Ta betalt:

Öppen spärr ökade fusket Fler resenärer fuskade med biljetter och försäljningen av kontantbiljetter minskade. Samtidigt vill många ha öppna spärrar. Det fann SL när spärren vid Slussens norra entré öppnades på försök under förra året. Fram till att biljettkontrollen inledde riktade kontroller i slutet av april, fördubblades fuskåkningen. Flertalet av resenärerna tyckte dock att det är bättre att ha öppna spärrlinjer, de

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 5

dan dess har omkring 2 000 personer dagligen använt möjligheten. På sl.se finns också en direktlänk till Eniro, med en så kallad sökbox. Där kan man leta efter både privatpersoner och företag. – Vi fortsätter samarbetet så länge båda parter har nytta av det, säger Åke Lindström Foto: Jan E Svensson

Stockholmståg har fått uppdraget att köra pendeltågstrafiken i Stockholm de närmaste fem åren. Även uppgiften att ansvara för drift och skötsel av pendeltågsstationerna gick till Stockholmståg. Stockholmståg är ett samägt bolag där SJ och Tågkompaniet är delägare. – Jag har stort förtroende för att Stockholmståg kommer att erbjuda våra resenärer en punktlig och väl fungerande pendeltågstrafik i rena och snygga fordon och dessutom se till att stationerna är välstädade och bemannade med personal som ger bra service, säger SLs vd Lennart Jangälv.

Försök med öppna spärrar vid Slussen är avslutat. ansåg att det blir mindre köer och enklare och bekvämare att passera. Speciellt yngre män var positiva. Samtidigt pekar en majoritet av resenärerna på att de tror att en öppen spärrlinje leder till ett ökat fuskåkande. Under försöket minskade SL sina intäkter med 1,9

Foto: Jan E Svensson

rundad form som är lättare att överblicka, nya ytskikt, nya spärrkiosker och en delvis ombyggd spärrlinje. Entrén från biljetthallen mot Sergels torg har också fått en ansiktslyftning och breddats.

miljoner kronor. Numera är linjen sluten, med vändkorsspärrar som inte kan dras mot kroppen. SL har beslutat att säkra de öppna spärrar som finns kvar i trafiken mot svinn. Fortfarande är Gubbängens norra entré öppen. Hur stationen ska se ut framöver är inte beslutat. – Resultatet från försöket vid Slussen kommer att användas som underlag när SL formar framtida stationer och terminaler, säger Eva Brostedt, projektledare vid SL.

Succé med servicevärdar utökas till pendeltågen. Spärrexpeditörerna är också positiva till värdarna. Man anser i en enkät att servicevärdarna underlättar arbetet på stationerna. Även resenärerna tycker att det varit bra att SL har

på SLs enhet för verksamhetsutveckling. JustNu:

Nu är 7 500 bussförare utbildade Omkring 7 500 bussförare på Busslink, Swebus och Connex har utbildats i att använda BussKom och BussPC. Det nya gemensamma radiosystemet för alla SL-bussar har en teknik som för över och samordnar informationen till och från bussar ute i trafiken och ingår i JustNu-projektet. Datorn i BussPC sköter automatiska utrop och styr även de digitala skyltar som meddelar destinationen och nästa hållplats. Den gör det också möjligt att göra automatiskt utrop av destination från högtalare på bussens utsida vid utvalda hållplatser. Bussdatorn kommer också att kommunicera bland annat med försäljningsutrustning-

infört värdarna i trafiken. Värdarna kontrollerar att resenärerna har giltiga biljetter, hjälper och svarar på frågor, och ökar tryggheten.

en, och realtidssystemet som ska hålla koll på hela trafiken från och med 2007. Fortbildningskurserna för trafikledare inom Busskom startar i januari. Reparatörsutbildningar för BussPC har genomförts under våren och hösten. Namnbyte:

Haninge C byter namn Beslut har tagits av SL om att byta namn på stationen Haninge C till Handen. Kommunen vill byta namn eftersom övergången från ortsnamnet Handen till Haninge C aldrig genomfördes när postadressen Handen ändrades till det senare 1987. Skyltar, trycksaker och inställningar i ställverk behöver ändras. Namnbytet kommer att vara genomfört till sommartidtabellen 2006.

5

2005-12-13 17:17:41


Foto: Jan Danielsson

Trygghet

Trygghetsprojektet Införandet av videokameror på tunnelbane- och pendeltågsstationer är bara en del av SLs Trygghetsprojekt – insatser som SL gör för att höja tryggheten för resenärer och medarbetare. Målet är att:

Trygghet Kamerorna blir ett viktigt hjälpmedel om en station måste utrymmas.

Övervakning ökar säkerheten Fler kameror ska öka tryggheten och säkerheten på tunnelbane- och pendeltågsstationerna. De ska också förebygga brottslighet och hjälpa polisen med att bekämpa brott. Av Synnöve Adèll

Ett försök pågår just nu vid Zinkensdamms T-banestation, där kameror med inspelningsmöjlighet har installerats. Tillstånd för att spela in bilder finns numera även för stationen i Norsborg. Det är första gången som SL har fått möjligheten att spara bilder fullt ut, efter prövning av Kammarrätten. Vetskapen om att stationen är kameraövervakad ökar upplevelsen av trygghet för resenärerna, menar Jan Ekström, säkerhetsingenjör på SL. – Vet de om att det finns kameror kan de också känna sig lugnare. Händer ett brott lämnar vi över bilderna till polisen. 6

34514_HR4-05.indd 6

Bara kameror räcker inte Endast kameror räcker dock inte, menar han. Det behöver kombineras med personalresurser och bättre belysning för att de resenärerna ska känna sig trygga. De nya kamerorna ska också öka säkerheten om olyckan är framme. De ska i framtiden vara kopplade direkt till Trafikledningscentralen och Trygghetscentralen. – Kamerorna blir ett viktigt hjälpmedel om en station måste utrymmas, exempelvis vid rökutveckling. Trafikledarna kan följa händelseförloppet och fatta rätt beslut om åtgärder, säger Jan Ekström. Målet är att kameror med inspelningsmöjlighet ska finnas på tunnelbanans underjordsstationer, på vissa vändpunkter och på några pendeltågsstationer. Hjälptelefoner ska också införas på stationerna. – Vi har fått ett utökat tillstånd för kameraövervakning för Bagarmossen, Aspudden, Fridhemsplan och Öster-

malmstorg, så att de ska ha samma system som Zinkensdamm. De kommer att installeras efter att testperioden är över, säger Jan Ekström. Totalt planeras kameror med möjlighet att spela in bilder, till cirka 70 stationer. – Vi hoppas att den första gruppen stationer ska ha fått kameror uppsatta med detta system i oktober nästa år, säger Henrik Virro, projektledare för SLs Trygghetsprojekt.

Integritet vägs mot nyttan I dagsläget måste alla tillstånd för kameraövervakning sökas för varje enskild station. Den enskildes integritet vägs mot nyttan. Jan Ekström, hoppas att ett generellt tillstånd ska kunna ges av länsstyrelsen för alla stationer. – Det vore bäst, eftersom det skulle minska tiden för ansökningsförfarandet. Men då behövs en ändring i lagen först. Vi blir också tvungna att följa vissa ramar som de sätter upp. Fotnot: Äldre modeller av pendeltåg och tunnelbanevagnar har successivt fått kameror med inspelningsfunktion monterade. Alla nya fordon levereras idag med kameror. Dessa blir därmed fler i takt med att gamla vagnar byts ut.

Minska antal rån och överfall Hjälpa polis med bevisning vid brott inom SL-trafiken Sänka kostnader för klotterbekämpning/sanering och övrig vandalisering Minska antal skadade och döda i SL-trafiken. Öka den upplevda tryggheten för SLs resenärer och personal Kortare ledtid för inställelse i larmsituationer Minimera konsekvenserna av fellarm Minska störningarna i trafiken.

Förare bär personliga larm Nu har Connex samtliga tunnelbaneförare bärbara, personliga överfallslarm. Larmen som ska bäras under tjänstetid består av en så kallad handenhet med larmknappar på. Med den kan föraren skicka en larmsignal till trafikledningen som ser vilken enhet det är som larmar och varifrån. Larmet har införts efter krav från Arbetsmiljöverket, efter påtryckningar från Connex skyddsombud.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:55:47


Foto: Lena Granefelt

SL har beslutat att införa videokameror vid bussförarplatsen. 100 bussar ska utrustas med kameror under en försöksperiod. Ett av de viktigaste skälen är att minska risken för rån. Faller försöket väl ut ska alla nya bussar som köps in framöver ha videoövervakning. – Vårt mål är att sätta in en provkamera i slutet av detta årsskifte, säger Eric Stenbäck, säkerhetsingenjör på SL. – Upphandlingen sker under första halvåret 2006, säger han. Vi kan troligtvis börja använda dessa i befintliga bussar under samma år. Under våren har SL haft många diskussioner kring hot och våld som entreprenörernas personal råkar ut för. En oro har funnits hos förarna för att rånrisken ska öka på samma sätt som i resten av samhället. – Helst vill SL och fackförbun-

den få bort all kontanthantering för att minska rånrisken. Problemet är att det skulle minska servicegraden i för stor utsträckning. Lösningen vi har kommit fram till är att kontanthantering får förekomma, men endast i begränsad omfattning. Häften får inte säljas på bussen längre, menar Eric Stenbäck. Enligt Per-Olof Bergman, chef på Trygghetscentralen, uppstår flest hotfulla situationer när en påstigande ska betala eller visa upp sin biljett. – Där sker nog 90 procent av alla incidenter. Idag måste chaufförerna enligt avtal kontrollera resenärernas biljetter. säger han. Rånrisken är inte speciellt stor, men det förekommer enstaka fall av rån i statistiken. Vanligare är ordningsproblem, alkoholförtäring och snö- eller stenkastning, Förhoppningen är att närvaron av en kamera ska vara avskräckande i sig. – Vi vill att kamerorna placeras så att alla resenärer vet om att de finns.

– Kameror i bussarna låter jättebra, syns de väl så är de nog avskräckande, säger Haldis Nordlund, som kör nattbuss för Connex i Kallhäll. Hon har kört nattbuss i tio år och trivs bra med det. Rädd är hon aldrig, möjligen extra vaksam. – Om jag vore rädd skulle jag inte hålla på med det här. Jag försöker lugna mig själv och ber dem lugnt att sluta. Jag skriker aldrig. Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 7

Fredrik Källberg kör nattbuss för Busslink i centrala Stockholm. – Kameror är nog bra för identifiering av gärningsmän men min erfarenhet är att de inte är nödvändiga i dagsläget. Hotbilden är inte så stor. Fredrik har kört nattbuss till och från sedan 1999 och har aldrig drabbats av hot eller våld. Hans metod för att undvika bråk är att bibehålla sitt lugn.

Foto: Mikael Hedlund

Foto: Mikael Hedlund

Foto: Mikael Hedlund

Bra idé med kamera i buss

Åke Joelsson vid Swebus i Tyresö har kört buss i 33 år. De senaste tio åren på nätterna. – Kamerorna kanske skrämmer de flesta busarna får man hoppas. Åke har misshandlats en gång så att läppen och glasögonen sprack. Trots överfallet hävdar Åke att han älskar sitt jobb och att träffa nya människor.

Alla nya bussar som köps in ska framöver ha videoövervakning.

Det är också bra av integritetsskäl. Om något skulle hända så kan man plocka ut bilder till polisen inom ett dygn, säger Erik Stenbäck. Under hösten har en arbetsgrupp bestående av SL, fackförbund och bussbolag diskuterat om hur bilderna ska tas om hand och om hur de tekniska lösningarna ska se ut. Vilka busslinjer som ska få kamerorna är inte bestämt. Det beror bland annat på möjligheten att lagra bilder. – Vi måste ha platser att ta emot och lagra bilderna på längs bussarnas färdväg. Vi måste också fundera mer på hur filmandet ska gå till under natten, säger han. SL har inspirerats av Västtrafik,

som haft systemet i flera år på bussar, pendeltåg och spårvagnar. – De har kameror som syns ordentligt och det har hittills givit en väldigt bra effekt på tryggheten. I början av 2007 utvärderas försöket. – Om resultatet är positivt monteras kameror i alla nya bussar. När hälften av bussarna har kameror är det möjligt att sätta ut dessa på alla linjer i lågtrafik där det finns behov. Det tar mellan fem och sju år innan vi når dit, säger Erik Stenbäck. Av Synnöve Adèll

Rapporterade incidenter i SLtrafiken, julinovember: Tunnelbanan: 7843 Busstrafiken: 2057 Pendeltåg: 1242 Spårväg: 103 I första hand handlar störningarna om ordningsproblem eller berusade resenärer eller personer i omgivningen. Skadegörelse, klotter och hot mot personal är också ett återkommande problem. Under perioden rapporterades 127 fall av skadegörelse, 140 fall av

Foto: Göran Ståldal

Kameror på prov i bussar

Skadegörelse är ett återkommande problem. stenkastning, 209 fall av äggkastning och 213 fall av klotter mot tåg, bussar och fasta anläggningar. Spärrexpeditörer, tjänstemän och förare har rapporterat in att de hotats vid totalt 98 tillfällen, biljettkontrollanter har uppgivit att de drabbats av våld vid 13 tillfällen, medan förare och tjänstemän utsatts för våld 29 gånger.

7

2005-12-13 17:17:47


Trygghetscentralen

Trygghet

– 80 procent av alla anrop gäller tunnelbanan, berättar Therese Thörn och Fredrik Holmström, operatörer vid SLs trygghetscentral.

Mellan augusti och oktober i år tog Trygghetscentralen emot 6 044 samtal. Cirka 100 av samtalen ledde till en åtgärd. Den största andelen var rapporter om klotter och skadegörelse. Den vanligaste orsaken till larm inom kollektivtrafiken är en ordningsstörning i tunnelbanan. Det är oftast berusade personer, som antingen sover, vägrar att betala eller gapar och skriker. Trygghetstelefonen 08-600 10 00 är öppen dygnet runt. Via menyn når man bland annat en trafikinformatör på Kundtjänst eller Trygghetscentralen.

SLs åtgärder för tryggheten Trygghetskoncept för tunnelbanan, med fler väktare eller ordningsvakter på alla tåg från 20:00 till trafikens slut på helgerna. Trygghetscentralen, som är öppen dygnet runt, tar emot tips och larm från resenärer och personal. Ökad kameraövervakning, både i tågen och på perrongerna. Närmare samarbete med polisen. Fler servicevärdar och väktare i tunnelbanan. Utökad information i skolorna. Årligen satsas 150 miljoner kronor på trygghetsskapande resurser.

Trygghetscentralen sover aldrig

Av Mikael Hedlund. Foto: Lena Granefelt

Idag är det åtta heltidsanställda operatörer som delar på sysslan från en gemensam lokal i Hornsberg. SLs trygghetscentral bildades i somras genom en sammanslagning av de två centraler som hanterade ordningsvakterna för samtliga trafikslag tidigare. Operatörerna förfogar över kollektivtrafikens alla ordningsvakter och ser till att hjälpen kommer när tryggheten är hotad. Uppgiften är densamma som förut: att snabbt förse hot- och våldssutsatta personer inom SL-trafiken med trygghetsresurser i form av ordningsvakter, poliser och trafikledare. Bildandet av en trygghetscentral är en av åtgärderna i SLs trygghetsprojekt. Sammanslagningen har gjort trygghetsarbetet ännu effektivare, hävdar Per-Olof Bergman, operativ chef:

8

34514_HR4-05.indd 8

– Vi kan inte tänka i revir när det gäller tryggheten. Nu löser Trygghetscentralen problemen för hela kollektivtrafiken istället för att bolla dem mellan trafikslagen. – Vi kan jobba friare nu. De bilburna ordningsvakterna är behöriga att rycka in för alla trafikslag. Omvänt ber vi emellanåt ordningsvakterna i tunnelbanan att hjälpa till vid busshållplatserna. Så var det inte förut, förklarar Kent Martin, operatör vid Trygghetscentralen.

Samma rutiner, nya verktyg För SLs trafikpersonal märks ingen skillnad, bortsett från att resurserna förhoppningsvis kommer snabbare när de behövs. Larmrutinerna är oförändrade. Larm från tåg eller buss går fortfarande via respektive trafikledning, som skickar ut sina trafikledare och vid behov begär hjälp av Trygghetscentralen. Spärrexpeditörerna ringer direkt dit, tills vidare på samma nummer som före sammanslagningen. Trygghetscentralen förfogar inte bara över ordningsvakterna, man vakar också med videoteknikens hjälp över ett antal tunnelbanestationer. Videoövervakningen byggs ut efterhand.

Fullt utbyggt inom de närmaste åren – Först och främst är det tunnelbanan som ska kopplas upp, pendeltågsstationerna, pendeltågsdepåer och uppställningsplatser. Målet är att ha övervakningssystemet fullt utbyggt inom de närmaste åren, berättar PerOlof Bergman, operativ chef. Operatörerna tittar inte på tv-övervakningen hela tiden. Förhoppningen är att så kallade smarta kameror kommer att göra grovarbetet.

– Då slår videoövervakningen larm om någon går ner på spåret eller om någon rör sig på stationen efter stängningsdags, förklarar Per-Olof Bergman. Inom kort ska även SLs egendomsbevakning, med videokameror och väktare, sorteras in under Trygghetscentralen.

Hjälptelefoner på fler stationer Fyra hjälptelefoner har varit igång på prov på Zinkensdamm och Gullmarsplans tunnelbanestationer sedan den 25 april. Med ett tryck på informationsknappen, eller larmknappen kommer man i kontakt med SLs kundtjänst eller Trygghetscentralen. Trygghetsoperatören kan se den som larmar ur olika kameravinklar och kan lätt avgöra om det är en busringning eller ej. Under de första tre provmånaderna har fem samtal har varit skarpa, varav två föranledde väktarinsats.

Foto: Lena Granefelt

Dygnet runt alla dagar i veckan sitter två operatörer vid SLs trygghetscentral med ett fokus för ögonen: medarbetarnas och resenärernas välbefinnande.

Ett tryck för hjälp. Fram till nästa sommar ska försöket utökas med ytterligare tre stationer. Därefter ska en utvärdering göras.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:56:03


Förra året vann firmorna Region Skånes arkitekturpris. Juryn menade att Centralplan blivit en raffinerad och överblickbar nod. Själv älskar Ann-Sofi att jobba med utemiljöer. – Jag gillar både den sociala och den naturvetenskapliga biten. Jag hade en fin uppväxt med naturen intill knuten, som påverkat mig. Skönhet är en viktig faktor i en människas liv – det vill jag försöka skapa, avslutar hon.

vit granit som ger rätt kontrast för personer med ledsyn, och taktila stråk i mässing. Stadens historia ska också märkas i knutpunkten. Det för Malmö typiska kanalområdet intill breddades och snyggades upp. Miljön skulle se ut som att det alltid legat intill det 100-åriga stationshuset. – Människor känner sig säkra när de vet att en plats har en historia, det skapar trygghet i området. säger AnnSofi. År 2003 stod centralplan färdig.

Lugnare miljö på Centralplan Olika material har använts för att öka trafiksäkerheten vid Centralplan i Malmö. Otrygga miljöer byggdes bort med hjälp av genomtänkt arkitektur.

– Vi har jobbat mycket med att visa folk hur de ska hitta rätt väg genom beläggningarnas mönster på marken, säger hon.

Text och bild: Synnöve Adèll

Människan väljer helst att gå på släta granithällar och följer trottoarer eller gatstenskanter om det finns sådana, enligt henne. Ann-Sofi och hennes kollegor valde slät sten för att styra människorna rätt. Flätningar av släta hällar och gatsten markerar nya gångriktningar, pollare av granit ser till så att trafikanterna väljer säkrare gångstråk. Övergångsställena höjdes upp och gjordes släta, vilket ökade tillgängligheten för rörelsehindrade. – Asfaltsytor är vanliga vid övergångsställen, men liknar vägbanan för mycket. Nu vet förarna var människor kommer att korsa körytan, menar hon. Det viktigaste området är en terminalö som samlar alla bussresenärer, där väggarna är glasade för att inte skymma omgivningen. Kiosker och skyltar som stått i vägen har tagits bort. En bra överblick ökar den upplevda tryggheten. Synskadade har fått sten i svart och

Ett flertal utmaningar mötte firmorna Svenska Landskap och Metro Arkitekter när de fick uppdraget att göra om knutpunkten framför centralstationen i Malmö. Det handlade om att skapa en säker trafikmiljö och en större trygghet för alla som passerar platsen. Men också om att knyta an till den historiska miljön. Under två år jobbade Ann-Sofi Högborg och Cecilia Parin, landskapsarkitekter på Svenska Landskap med uppdraget. Platsen var tidigare rörig och sliten.

Stor knutpunkt Här passerar varje dag 9 000 personer för att bland annat åka fjärr- och lokaltåg, flygbuss och taxi. – Resenärerna mellan de olika trafikslagen gick inte alltid på övergångsställena och taxi- och busschaufförerna hade svårt att ta sig fram, säger Ann-Sofi Högborg. Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 9

Människan går helst på släta granithällar

Vad säger ministern? Arbetslivsministern Hans Karlsson menar att en hel del görs för att öka tryggheten för personalen i kollektivtrafiken. Vad kan de folkvalda rikspolitikerna göra för att minska problemen med hot och våld? – Regeringen har tagit fram en strategi för bättre hälsa i arbetslivet och i den ingår en rad olika insatser för att stärka det förebyggande arbetsmiljöarbetet på arbetsplatserna. Jag har också tillsatt ett arbetsmiljöråd, som ska diskutera och öka kunskapen kring aktuella arbetsmiljöfrågor. Där ingår bland annat skyddsombud och andra företrädare för fackliga organisationer, arbetsgivare, forskare, företagshälsovården, myndigheter och organisationer. Vi har nyligen diskuterat det växande problemet med hot och våld på arbetsplatserna. Vad ska de som jobbar i utsatta serviceyrken göra för att slippa obehagliga händelser? – Samverkan mellan arbetsgivare, arbetstagare och deras organisationer är avgörande. Regelbundna arbetsplatsträffar kan vara bra. Man behöver ha en dialog mellan arbetstagare, ledning, chefer och skyddsombud. Arbetstagarna måste känna att det går att diskutera jobbiga situationer.

En viktig annan viktig faktor är en stark lagstiftning. Där läggs idag ett tydligt ansvar på ett förebyggande arbetsmiljöarbete. Vems är ansvaret? – Ytterst har arbetsgivaren ansvaret för säkerheten på arbetsplatserna. Det är viktigt att ett effektivt systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) görs på arbetsplatserna och ingår som en naturlig del i den dagliga verksamheten. Det ska finnas en arbetsmiljöpoFoto: Frida Hedberg

Ann-Sofi Högborg anser att olika förändringar kan göra en plats både tryggare och mer säker.

Hans Karlsson leder Arbetslivsdepartementet. licy som beskriver hur arbetsförhållandena ska vara utformade och rutiner som om hur samarbetet ska gå till. Risken finns att arbetsmiljön blir en upphandlingsfråga, eftersom det i dag saknas ett beställaransvar i arbetsmiljölagen. Regeringen har fattat beslut om att se över om det är möjligt att införa ett beställaransvar i arbetsmiljölagen. Av Synnöve Adéll

9

2005-12-12 19:56:21


Modernisering

Fler pendeltåg till Jakobsberg

Nyinvigning

Mycket station för pengarna i Jakobsberg

Jakobsberg har tidigare fått två nya pendeltågsavgångar i samband med Stockholmsförsöket. Dels ett morgontåg till Älvsjö, och dels en ny avgång från Stockholms central till Jakobsberg på eftermiddagen. Trafiken till stationen ökar ännu mer i och med att båda Årstabroarna nu står klara. Ett eftermiddagståg sattes in mellan Jakobsberg och Tumba och ett mellan Stockholms central och Jakobsberg den 19 december. Den 9 januari tillkommer även ett morgontåg från Tumba till Jakobsberg och ett eftermiddagståg i motsatt riktning.

Tusentals resenärer passerar stationen varje dygn.

En vintermorgon i början av december stod Jakobsbergspendlarna som vanligt och huttrade på den smala provisoriska plattformen i väntan på tåget. Samma eftermiddag klev de av vid en helt ny, inglasad station.

Både perrongen och den nedslitna stationsbyggnaden från början av 1980-talet revs. Två provisoriska perronger har prövat pendlarnas tålamod sedan dess. – De plattformarna var en förutsättning för att vi skulle kunna arbeta ostört och utan risk för resenärerna, förklarar Fredrik Landstorp, byggledare.

Av Gunilla Schönning. Foto: Melker Dahlstrand

Större och ljusare

Jakobsberg station är en av de största i landet och invigdes den 1 december. Varje dygn passerar mellan 20 000-25 000 resenärer genom stationen. För 80 miljoner kronor har nu SL moderniserat den gamla stationen. Pendlarna och stationspersonalen är nöjda. – De har fått mycket station för pengarna, säger SLs projektledare Anders Eriksson.

Stationen är 100 meter lång, har två uppgångar, rulltrappa och två nya hissar. Här finns fler spärrar, uppvärmda bänkar, sittbrädor att luta sig mot och en pressbyråkiosk. ”Baby Blue Sky”, den konstnärliga utsmyckningen med moln som förändras i takt med dagsljuset och belyses på kvällen, bidrar till att göra väntetiden behaglig. Stationsväggarna är av glas och ljusinsläppet förstärks av en bred glasspalt i taket. Ljuset samverkar med konstverket som ligger i golvnivå och syns i gångtunneln under stationen där den fått en takhöjd på fem meter. – Det här är Sveriges fräschaste station just nu, konstaterar Anders Eriksson. Golvet i cementmosaik och övriga materialval är gjorda för att vara lätt-

Om stationen Kostnad: 80 miljoner kronor Antal passagerare: 20 00025 000 per dygn Generalentreprenör: Veidekke Konstnärlig utsmyckning: Aleksandra Stratimirovic.

10

34514_HR4-05.indd 10

Anders Eriksson (till vänster) och Fredrik Landstorp är mycket stolta över Jakobsbergs nya station. Det speciella zinktaket kommer med tiden att ärga på samma sätt som koppar. Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:56:24


Ständiga moderniseringar SLs tunnelbane-, pendeltågs-, och lokalbanestationer moderniseras kontinuerligt. Fastighetsavdelningen väger samman behoven och gör varje år en ny bedömning och prioritering. Detta görs i år:

Tunnelbanan Hammarbyhöjden, Karlaplan, Liljeholmen, Kungsträdgården, Odenplan, Skanstull, Skärholmen, T-centralen (krysset och norra uppgången mot Sergels torg). Andra stationer som upprustats under året är Thorildsplan, Ropsten, Gärdet södra, Kista, Västertorp, Bergshamra, Hagsätra, Mariatorget och Universitetet.

Vad tycker du om Jakobsbergs nya station? David Wassholm – Det är snyggt och det är skönt att sitta inne på stationen. Men det blev inte riktigt som jag trodde det skulle bli. Min morfar visade mig ritningar tidigare och då planerades en gångbro över järnvägen. Jag åker varje dag från Jakobsberg till min skola i Nacka och ser att gångtunneln redan förstörts flera gånger av klottrare.

Pendeltåg Förutom modernisering av Karlberg har Jakobsberg fått en ny stationsbyggnad och Årstaberg har tillkommit som ny station.

Stationen har ljus och rymd och kapacitet för ännu fler resenärer.

städade och försvåra klotter. Taket är belagt med en underhållsfri zinkplåt som med tiden kommer att ärga på samma sätt som koppar.

Lyckat bygge trots förseningar Anders Eriksson och Fredrik Landstorp tycker att bygget har gått bra. Trots att en försenad upphandling och en del administrativa problem spräckte tidplanen med nästan ett halvår är det ändå viktigast att inga olyckor bland resenärer eller personal har inträffat. – Byggpersonalen har jobbat i farlig närhet av strömförande kontaktledningar och tåg har passerat ofta.

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 11

Men det har gått bra, konstaterar Fredrik Landstorp. På bussterminalsidan satte vi upp skyddsräcken och ett avsmalnande körfält ökade resenärernas säkerhet. De två provisoriska plattformarna har varit krångliga för resenärerna, men för SL har det givit en mycket positiv effekt. – Biljettintäkterna har ökat med 25 procent i Jakobsberg under byggtiden, konstaterar Anders Eriksson. Den nivån måste vi behålla nu.

Anpassad plattform Innan byggandet började på allvar, anpassades plattformen till de nya pendeltågen. Normalt är det Ban-

verkets ansvar, men här var det en fördel att SL gjorde även det jobbet för att anpassa det tidsmässigt till stationsbygget. – Den nya plattformen underlättar av- och påstigning både till de nya och de äldre pendeltågen, förklarar Anders Eriksson.

Ny arbetsmiljö För spärrvakterna blir den nya stationen en stor förändring. De har fått möjlighet att påverka sin blivande arbetsmiljö. – Det ska bli väldigt skönt att få flytta över till den nya stationen. Jag vill sitta där i vinter, säger Cavit Koc, som varit spärrvakt i Jakobsberg sedan byggstarten. Han medger att det varit trångt i de provisoriska utrymmena och att det tidvis varit rörigt och ganska irriterat bland resenärerna. – Det här kommer att bli väldigt bra, nöjda passagerare ger bättre arbetsmiljö för oss, säger han.

Maj-Britt och Lars Söderqvist: – Snyggt och bra med utrymmen. Det är skönt att kunna stå inomhus och vänta och att Pressbyrån finns här. Vi har bott i Jakobsberg sedan 1963. När jag jobbade åkte jag härifrån varje dag, säger Maj-Britt. Som pensionärer åker vi mer sällan, men det kanske blir mer nu när stationen är så fin. Men det kan bli svårt att hålla gångtunneln ren från klotter. Nejad Kadiri – Den nya stationen behövdes, nu slipper man stå ute och frysa. Jag åker mellan Vällingby och Jakobsberg varje dag eftersom jag går i skolan här.

11

2005-12-13 17:18:02


Om depån Bygget startade sommaren 2003 och hela depån blev klar i december i år. Budget: 790 mnkr Kapacitet: Uppställningsplats för 12 pendeltågsfordon av typen X60. Verksamhet: Uppställning, klottersanering, städning, service, tvättning, avisning och verkstadsunderhåll. Framtid: Depåområdet är förberett för en omfattande utbyggnad. Där finns också möjlighet att bygga övernattningsrum för tågförare.

Ny trafik

Mejsel byts mot laptop i Brodepån – Varje liten förändring på tågen har påverkat vårt arbete. Det har varit många justeringar längs vägen, säger Kurt Seliberg.

Ett nylevererat pendeltåg, X60, står uppställt i den nya depån i Bro. Allt är rent och glänsande blankt. När arbetet kommer igång ska ett tåg städas på 30 minuter och en teknikmodul bytas på två timmar. – När tågen kommer in ska personalen stå beredd, precis som vid hjulbyte på stora biltävlingar, säger Kurt Seliberg, SLs projektledare för depåbygget. Av Gunilla Schönning. Foto: Melker Dahlstrand

SLs nya pendeltåg har fått en ny, modern depå med uppställningshall och klottersaneringshall. Där finns också utrymmen för daglig service och städning, tvätt och avisning. I den stora underhållsverkstaden ska reparatörerna använda laptop istället för skruvmejsel. De takplacerade teknikmodulerna repareras inte på plats, utan byts ut för att tågen snabbt ska komma ut i trafik igen. – Det tar ungefär två timmar att byta ut en modul. Tågen blir inte stående länge i verkstaden, konstaterar Lars Bengtsson, Citypendelns depåchef. 12

34514_HR4-05.indd 12

Depån som blev helt klar i december ligger mellan järnvägen och Mälaren, på gammal sjöbotten. Kurt Seliberg beskriver grundarbetet som ett ”geotekniskt pussel” där lermarken stabiliserats med 20 000 kalkcementpelare. Från järnvägen syns den stora uppställningshallen med plats för tolv fordon, det vill säga 24 X60-vagnar. – I uppställningshallen parkerar tågföraren tåget på kvällen och hämtar det på morgonen, förklarar Lars Bengtsson. Uppställningen inomhus gör att tågen är uppvärmda och helt förberedda för trafik när de hämtas. Det skyddar förstås också mot klotter och vandalisering.

Miljöprövning Närheten till en start- och slutpunkt i pendeltågens spårsystem var avgörande för valet av depåplats. En ledig tomt och ett industrispår underlättade förstås, men depån miljöprövades noga för sin närhet till Mälaren och ett Natura 2000-område. Vid årsskiftet flyttar Citypendeln in som hyresgäst, och ersätts av den nya trafikentrepenören från och med 18 juni. – Det är först nu som allvaret börjar för oss, påpekar Lars Bengtsson.

I servicehallen städas och servas tågen regelbundet.

Tidplanen har hållit, trots att många justeringar har gjorts efter hand. – Tågen och depån byggdes parallellt och vi har haft mycket kontakt med tågleverantören Alstom. Varje liten förändring på tågen har påverkat vårt arbete. Det har varit många justeringar längs vägen, berättar Kurt Seliberg.

Upplyfta tåg Sex kilometer spår har byggts på området. I en av kurvorna ligger den nya avisningsanläggningen, helt utomhus.

I det uppvärmda betongtråget spolas tågens underreden med 30-gradigt vatten när de fått isbeläggning, Anläggningen är den enda i landet i sitt slag. På nästa raksträcka ligger den stora verkstaden med servicehall för daglig tillsyn och städning och strax bortom också en tvätthall. Både i servicehallen och i den stora verkstadshallen, där tågen tas in efter vissa kilometerintervall, kan personalen jobba på Fotnot: Stockholmståg vann upphandlingen. Vid tiden för tidningens tryck hade upphandlingen överklagats.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-13 17:18:11


”På sikt kommer vi att vara ett 50-tal personer; städare, servicepersonal, reparatörer och rangerare.”

flera nivåer. Men det mesta av underhållet görs på vagnens tak och arbetsmiljön blir helt annorlunda än i traditionella depåer. Utrustning och verktyg är specialanpassade och arbetet under hösten präglas mest av tester och planering. En grupp tekniker har fått specialutbildning hos leverantören i Tyskland och ska vidareutbilda sina arbetskamrater. – Verkstadspersonalen ska ha grundutbildning på våra äldre tåg och sedan en påbyggnad för att klara de

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 13

nya tågen, säger Lars Bengtsson. Depåerna samarbetar och Lars räknar med att de flesta reparatörerna ska komma från Älvsjödepån där det redan finns mycket kompetens. Det tar tid att lära upp folk, men om några år ska de flesta kunna hantera både nyare och äldre pendeltåg. I januari räknar Lars Bengtsson med att ha ett tiotal personer på plats. – På sikt kommer vi att vara ett 50tal personer; städare, servicepersonal, reparatörer och rangerare, säger han.

Tunnelbanans stationer moderniseras, gammal räls byts ut kontinuerligt och utslitna kablar ersätts av nya. Sedan 1997 pågår även en upprustning av tunnelbanans depåer.

Foto: Jan E Svensson

Foto: Melker Larssonw

I underhållsverkstaden görs det mesta av arbetet på fordonens tak.

Här sover tågen om natten

Av Jan E Svensson

Två C20-tåg på väg in i tvätthallen i Högdalen.

I tunnelbanans barndom var depån i Blåsut hem för alla spårgående fordon. Under Stockholms mest expansiva år under 1950- och 1960talen tillkom många nya stationer och tunnelbanenätet bredde ut sig. I takt med att nya fordon anskaffades byggdes nya depåer och verkstäder i Högdalen, Nyboda och Vällingby. Den senast byggda depån invigdes i Rissne i mitten av 70-talet i samband med utbyggnaden av tunnelbanans blå linje till Akalla respektive Hjulsta. I tunnelbanans och spårvagnarnas depåer råder full verksamhet. Vagnarna rengörs i tvätthallen, nödvändiga reparationer utförs och hjul svarvas. Det senare gjordes tidigare även i Vällingby, men nu endast i Nyboda och i spårvagnsdepån i Bromma. Klottret saneras, utslitna säten ersätts med nya, motorer byts vid be-

hov och sönderslagna fönster byts ut. Allt för att tågen ska vara i bästa skick när depågrindarna öppnas för första morgonturen. – Visserligen anpassades depåerna till nya krav när den nya tunnelbanevagnen C20 introducerades, men en större upprustning har inte gjorts sedan de byggdes, säger Martin Lindahl, SLs projektledare sedan 2001. Anpassningen till C20 som påbörjades 1997 innebar nya verkstadsplatser med lyftar, tvätthallar, klottersaneringshallar, översynsspår med mera. Nybodadepån återinvigdes 2003 efter ett par års omfattande modernisering, Vällingbydepån var klar 2004 och i Högdalen har arbeten pågått sedan hösten 2004. De avslutades i oktober och innebar upprustning av bangårdarnas spår och annan infrastruktur, dock inte själva verkstäderna.

SLs depåer för spårtrafik

Tunnelbanan

Pendeltåg Älvsjö – äldre depå som anpassats för att klara alla typer av pendeltågsfordon. Bro – helt anpassad för de nya X60. Äldre pendeltåg av typen X10 ska också kunna städas, klottersaneras, tvättas och ställas upp i Bro. Fler anläggningar diskuteras att uppföras, bland annat i Södertälje. Inget beslut är dock fattat.

Grön linje – Högdalen, Vällingby Röd linje – Nyboda Blå linje – Rissne Dessutom särskild verkstad i Hammarby.

Lokalbanorna Tvärbanan/Nockebybanan – Bromma Lidingöbanan – Aga Saltsjöbanan – Neglinge Roslagsbanan – Mörby, Östra Station (serviceanläggning).

13

2005-12-13 17:18:26


Foto: Synnöve Adèll

Resekortet

Extrapersonal ska rekryteras till Kundtjänst under 2006 för att enbart hantera resekortsärenden.

Kundtjänst laddar för frågor om resekortet Inför lanseringen av det nya resekortet pågår en gedigen research inom SLs kundtjänst. En referensgrupp går nu igenom förväntade frågor vid introduktionen av det nya betalsystemet. Av Lena Gylfe

Samtidigt specificeras det kompletterande utbildningsbehovet för Kundtjänsts personal. Cecilia Jansson, gruppchef på Kundtjänst ingår tillsammans med assistenten Ylva Wallingstam i Resekortsprojektet, i den referensgrupp med representanter från SL-Center som träffas regelbundet. Kontakter har bland annat tagits med personal i Londons kollektivtrafik, där det i dag finns ett smartkortbaserat betalsystem. 14

34514_HR4-05.indd 14

– Vi spekulerar kring vilka frågor som blir vanligast från resenärerna. I den här processen tar vi till oss kunskap och erfarenhet från Londons trafikpersonal, med vilka vi fört intressanta och öppna samtal, säger Cecilia. Simulerade frågeställningar blir sedan underlag för den utbildning – under ansvar av Thomas Sundel från Busslink – som Kundtjänsts personal ska genomgå fram till mitten av 2007.

Gamla rutiner byts ut Det är många stationer på vägen innan det nya resekortet kan lanseras av SL. Personal behöver kompletterande utbildning och utrustning måste installeras, allt vid rätt tidpunkt och plats. Av Lena Gylfe

Rekrytering med framtidstro I dag arbetar drygt hundra personer, i olika anställningsformer, på Kundtjänst. Under 2006 påbörjas rekryteringen av extrapersonal med uppgift att enbart hantera resekortsärenden. Cecilia känner sig trygg i att tidplanen för rekrytering och utbildning håller. – Vår personal är mycket kompetent, och ser det nya resekortet som en rolig utmaning, säger hon.

Att ersätta det gamla betalsystemet handlar mycket om att ersätta manuella rutiner till avancerad datateknik. Magnetremsan på dagens trafikkort har några år på nacken, liksom förarnas stämpel. – Vissa rutiner är mycket gamla och måste bytas ut. När vi nu arbetar för att ersätta ett gammalt biljettsystem. Det här innebär att personalen behöver vidareutbildas och

resenärerna förses med information om resekortets användande, förklarar Lars Göran Nilsson, som tillsammans med sina kolleger arbetar för resekortets entré i SL-trafiken 2007. Han poängterar att det ingalunda blir någon ”Big Bang” från den ena dagen till den andra. I mitten av 2006 byggs spärrarna om så att de kan läsa resekortet. Då prövas den nya utrustningen bland SL-anställda inklusive samtliga entreprenörers personal. Skälet till detta är att SL måste testa och lära sig systemet. Utrustning och produkter introduceras sedan etappvis och riktar sig då till olika grupper för att inhämta deras synpunkter. Lars Göran är medveten om att tekniska hinder kan uppstå och menar att dessa måste vara undanröjda innan systemet går i drift. – Jag tror att resenärerna har lättare att acceptera förseningar än ett stort antal fel.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:56:56


Foto: BLR Fotograferna

Resekortet på frammarsch månadskort med systemet. Om lite mindre än ett år kan kortet också laddas med pengar, och ett gemensamt prissystem blir verklighet. Tommy Edh känner sig trygg i processen, men medger att allt inte gått hundra procent smärtfritt: – Vi har testat systemet, både i fabriksmiljö och ute i trafiken. Vi kommer självklart att ha stor bevakning och uppföljning av systemet när vi nu kör igång i stor skala.

Gränsöverskridande kort

Foto: Roger Engstrand

I mars ersätts månadskortet av Västtrafiks nya smarta kort.

På flera håll i landet är det nya resekortet redan introducerat eller i startgroparna för lansering. Västtrafik gör sig nu redo för att börja använda kortet. Hos Länstrafiken i Jämtlands läns infördes ett resekort för fyra år sedan. Namnet på kortet är Best Price. – I början kändes det främmande och resenärerna undrade vad det var för något tok, berättar Marie Olsson på Länstrafiken i Östersund. Nu är det andra tongångar hos kunderna och i dag är de flesta nöjda med kortet. – Utvecklingsmöjligheten med betalsystemet är stor, vilket gör arbetet kul och spännande, säger Marie Olsson som sysslar med administrativa frågor. Först att introducera ett smart kort var Västernorrland, tätt följt av Västerbotten. Nu står Skånetrafiken på tur liksom Västtrafik.

Etappvis introduktion Västtrafik har i dag olika system och principer för hur man tar betalt. Ett arv efter att Västra Götalandsregionen bildades 1999, då flera länstrafikbolag slogs samman.

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 15

I dag är de flesta resenärerna nöjda med kortet, berättar Marie Olsson på Länstrafiken i Östersund.

Ganska snart började Västtrafik planera för att skapa ett enhetligt pris- och betalsystem. Ett så kallat smart kort är nu på gång att införas, som ersätter ett stort antal olika kort som använts tidigare. – Mellan augusti och november i år har drygt 5 000 personer av vår personal utbildats i det nya betalsystemet. Vi har börjat montera in utrusningen som läser av kortet och förarnas biljettmaskiner i fordonen, säger Tommy Edh, projektledare på Västtrafik. Under november i år ersattes skolkorten i Skaraborgsområdet med Resekortet. I mars ersätts alla

Skånetrafiken arbetar med sitt resekort under namnet Biff-projektet: Biljettsystem för framtiden eller Biljettsystem för fem – Skåne och grannarna Halland, Blekinge, Kronoberg samt Jönköpings län. – Vi hoppas att samarbetet ska ge ett bra resultat, säger Jan-Henrik Pettersson, ledare för projektet. Under hösten kravspecificeras systemet. Till sommaren påbörjas tester och våren 2007 ska det vara i drift. Jan-Henrik tror starkt på resekortet: – Det förenklar trafikanternas vardag och ger en bättre kundservice med möjlighet att utveckla fler individuella erbjudanden. Av Lena Gylfe

Om Västtrafik Västtrafik är Sveriges näst största trafikbeställare. Det ägs till hälften av Västra Götalandsregionen och till hälften av de 49 kommunerna i Västra Götaland. Totalt har Västtrafik tillgång till 1 700 fordon i form av bussar, tåg, spårvagnar, taxibilar och båtar. Cirka 22 000 hållplatser är fördelade från Strömstad i nordväst till Kinna i sydost. På ett normaldygn körs 24 000 mil av trafiken eller en halv miljon resor. Fakta: www.vasttrafik.se

Entreprenörer rustar för resekortet Mycket står på schemat hos SLs entreprenörer inför resekortets entré. – Det är ett komplicerat arbete. Budgetering, utbildning, nya rutiner, samtal med facket och krav från Arbetsmiljöverket – frågor som på sikt kräver sina svar. Man kan inte bara installera utrustning och köra, säger Matt Kinane, Connex. Anders Sveholm, projektledare för resekortet på Swebus pekar på logistikarbetet bakom varje installation: – Det gäller att få loss vagnarna från trafiken. Svårt, men visst klarar vi det, säger han. Matt Kinane och Anders Sveholm deltar i arbetsgrupper för att identifiera olika behov med anledning av resekortet. – Nästan varje typ av jobb i trafiken påverkas av den nya tekniken, säger Matt. Anders nämner frågor som ansvarsfördelning, försäkringar och avtal som måste diskuteras. Entreprenörerna ingår i en referensgrupp som låter personalen testa teknisk utrustning och tycka till. Gruppen verkar för att så många som möjligt ska säga sitt. – I ett sånt här projekt kan man inte jobba utan verklighetsförankring, understryker Matt. Personalen ska känna trygghet, att alla får stöd och information. Med nästan två år kvar till införandet av resekortet kan tyckas att projektet har gott om tid. – Nej. Till exempel behöver utbildningen planeras, utformas och läggas så nära lanseringen som möjligt för att nyförvärvade kunskaper ska vara i färskt minne hos all personal, säger Matt Kinane. – Det är alltid mer att göra än man tror, säger Anders Sveholm. Av Lena Gylfe

15

2005-12-12 19:57:00


Förare lär om säkerhet

”Ingen har hittills kört så fort att körkortet har förlorats, eller så att man förlorat tjänsten.”

Mätningar minskade fortkörning Fortkörning är en attitydfråga, där problemet finns i hela samhället och inte bara hos chaufförer.

Hastighetskontroller har givit sänkta hastigheter i busstrafiken. Swebus och Connex vittnar om lyckade satsningar på att ändra förarnas körbeteende. Även Busslink satsar på hastighetskontroller. Av Synnöve Adèll. Foto: Jan Danielsson

Enligt tidigare mätningar som NTF har gjort så är fortkörning i busstrafiken ett utbrett problem. Connex började införa hastighetskontroller av den egna trafiken i Stockholms län för tre år sedan. Sedan dess har företaget haft kontroller under två perioder per år. – Vi brukar ha en på våren och en på hösten. Det handlar både om öppna kontroller som vi annonserar om och oanmälda kontroller, säger Joachim Ytterstene, affärsområdeschef i Stockholm. De väljer själva ut flera av de linjer som ska mätas, resten väljs ut av NTF (Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande) som genomför mätningarna. Utrustningen är av samma typ som polisen använder. – Medelhastigheten har sjunkit med

16

34514_HR4-05.indd 16

ett par procent sedan vi började och skadorna på fordonen har också minskat. I år sjönk de med 10 procent. Vi vet att hastigheten har en koppling till både olyckor och skador på fordon, menar Joachim Ytterstene. Om någon förare har kört för fort i en kontroll kallas de in till samtal med närmaste chef. De kan också bli av med jobbet vid grova överträdelser. – De får förklara varför de har kört för fort. Ingen har hittills kört så fort att körkortet har förlorats, eller så att man förlorat tjänsten, säger Joachim.

Fortkörning är en attitydfråga Han menar att fortkörning är en attitydfråga, där problemet finns i hela samhället och inte bara hos chaufförer. Swebus har beställt samma typ av kontroller av NTF sedan våren 2004. Chaufförerna har sedan dess sänkt medelhastigheten med fyra kilometer i timmen. – Det är otroligt bra, det är höga siffror när det handlar om hastighetsminskningar, säger Kjell Hägglund, säkerhetsansvarig på Swebus. Totalt har flera tusen mätningar gjorts. De genomförs minst en gång i veckan på slumpvis utvalda platser. Resultatet av kontrollerna sätts upp

på arbetsplatserna. – Vi skriver inte vilken buss som kört för fort, men visar hur det gått på de olika anslagstavlorna. Den som inte hållit hastigheten får tala med sin trafikchef och förklara varför, menar Kjell. Hittills har endast ett fåtal chaufförer ertappats med att ha kört för fort, i förhållandet till antalet mätningar. Projektet med hastighetskontroller är ett led i Swebus kvalitetsarbete. – Det handlar om värderingar. Man kör fört fort för att man tycker att det är okej. Vi har gjort provturer tidigare för att se om tidtabellerna är för snäva och funnit att de inte är det, säger Kjell. Även Busslink genomför kontroller. – De beställs på lokal nivå. Vi har även hållit i utbildningar om trafiksäkerhet och hastigheter via NTF, säger Mats Grillhammar, ansvarig för skadestopp i innerstaden. Förra året genomfördes mätningar vid två-tre tillfällen i city. År 2005 har sex mätningar genomförts i hans område. Samarbetet ska fortsätta med både mätningar och utbildning. – Vår policy är att hålla nere hastigheterna. Det finns inga skäl till att våra förare ska köra för fort, säger han.

Connex och Swebus har deltagit i Vägverkets projekt ”Beteende – Struktur – Trafiksäkerhet för att minska olyckorna på vägarna. Connex har genomfört utbildningen i Råsta och Kallhäll. Totalt har 650 personer förare gått kursen som arbetats fram av Vägverket. – Det är en specialsydd kurs som utgår ifrån hur förarna själva säger att de agerar i olika situationer i trafiken, sammanställd av Vägverkets säkerhetsexperter. Den tar tag i de olika brister som kommer fram i kontakten med förarna, berättar Joachim Ytterstene. Resultatet har märkts snabbt. – Det har givetvis haft en påverkan på skadefrekvensen på våra fordon som har minskat. Det har ökat säkerhetsmedvetandet, säger han. Enligt Joachim handlar det om att långsiktigt ändra attityder i trafiken. Swebus Märsta har deltagit i ett pilotförsök. Förarna fick lära sig hur incidenter kan motverkas i trafiken under olika seminarier. – Vi jobbar inte vidare med Vägverket längre, men vi har blivit ännu bättre på att följa upp olika incidenter efteråt, säger Margareta Dahl, chef för Swebus trafikområde i Märsta. Hon påpekar att säkerheten alltid ska gå först i hela Swebus, men att lärdomarna efter utbildningen är att bli noggrannare när man utreder olika händelser. Av Synnöve Adèll

Säkerhet i bok Busslink har satsat på ett eget utbildningsmaterial om säkerhet. Alla chaufförer får en bok om trafiksäkerhet, som påpekar vikten av att hålla hastigheten och att anpassa körningen efter riskerna. Alla lokala områden har ett eget informationshäfte som visar var riskerna för trafikolyckor är störst.

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:57:08


Hög sjukfrånvaro måste angripas med handlingskraft och lyhördhet. Det menar Citypendeln som startat ett projekt för att minska frånvaron hos personalen. Av Synnöve Adèll

– Vårt mål är att införa ett gemensamt synsätt för att få ner sjukfrånvaron på hela företaget, säger Emma Ottosson, projektledare. Förra året landade sjukfrånvaron på cirka 12 procent vilket är kostsamt för företaget och den enskilde. Därför startade ett projekt som ska stödja cheferna och de anställda. Under hösten har cheferna gått en utbildning som ska hjälpa dem att bli bättre än i dag på att uppmärksamma de anställda. Alla ska känna sig behövda av företaget. Cheferna har

Foto: Synnöve Adèll

Gemensamt synsätt för färre sjuka också fått kunskaper i hur de ska tolka signaler på om någon inte mår bra. För att detta ska fungera måste varje chef ha ett rimligt antal anställda under sig, vilket inte alltid varit fallet. – Det är viktigt att alla vet vem som är deras närmaste chef och att antal medarbetare under en chef inte är för många för att kunna ha en kontakt med alla som arbetar i en grupp, säger Emma Ottosson. Arbetsplatsträffarna ska ge medarbetarna utrymme att ta upp problem och vädra olika synpunkter. De får också kunskap om företagets verksamhetsmål. Långtidssjukskrivna bjuds idag också in till arbetsplatsträffarna. Alla som varit sjukskrivna mer än 90 dagar träffas regelbundet på gemensamma möten. – De här träffarna är viktiga så att man inte förlorar kontakten med före-

Citypendeln satsar på att stävja ohälsan. Här kontrollerar Milo Cesljar till vänster och Davy El-Hadjali biljetter.

taget. Det handlar om att avdramatisera en återgång till arbetet. Förra året startade en offensiv satsning för att få ner antalet korttidssjukskrivningar. Med hjälp av företagshälsovården utreds de med hög korttidsfrånvaro för att se om det går att vända trenden. De som sjukanmäler sig blir alltid uppringda av sin arbetsledare. – På det sättet får chefen mer kunskap om de anställda och visar också att han eller hon bryr sig, säger Emma Ottosson.

Alla kan inte få hjälp. Skiftarbetet kan vara slitigt och passar inte alla. – Märker vi att någon inte trivs alls kan de erbjudas ett samtal med ett företag som hjälper dem med livsoch karriärplanering. Det behöver inte betyda att man lämnar företaget, men man kan exempelvis komma fram till att det vore bra att vidareutbilda sig och därmed ta studieledigt. Efter årsskiftet gör Citypendeln en utvärdering för att se om sjuktalen gått ned. – Vi har redan sett vissa tendenser på att det sjunkit.

Foto: Lars-Henrik Larsson

Stigande hälsa på Roslagsbanan Roslagståg lyckades under två år sänka korttidsfrånvaron från 15 till 2 procent. Satsningarna på personalen gav ett omedelbart resultat. Sjukfrånvaron var mycket kostsam för två år sedan då företaget tog över trafiken på Roslagsbanan. Man valde då att anställa mer personal. Fler tåg sattes in och väntetiderna mellan avgångarna gjordes längre. För att undvika snäva vändningar såg man till att inte vända med samma tåg. Varje anställd fick också mer tid före och efter arbetspassen. – De anställda har fått mer tid till att ta in information, säger servicechef Eva Bronder. Man har också satsat på personalvård. Bonuspengar från uppdrags-

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 17

– Personalen vet vilka de ska kontakta om något händer, säger Eva Bronder, servicechef på Roslagståg.

givaren går oavkortat till personalen i form av gratis kaffe, fruktkorgar, styrketräning och massage. – Vi ser till att berätta om möjligheten till bonuspengar. Vi är medvetna om att det är vår engagerade personal som ser till att när vi når upp till och över målen. Förutom bonus är det viktigt att tala om för personalen när resenärerna har givit beröm. Närheten till cheferna är också viktig för personalens hälsa, säger Eva Bronder. – Vi är en liten organisation med endast 220 anställda. Personalen vet vilka de ska kontakta om något händer. Utbildning av personalen är också viktigt. – De anställda har egna kompetensplaner som följs upp årligen. Meningen är att man skall få möjlighet

att själv påverka vad man behöver i form av utbildning. Eva Bronder menar att man inte kan luta sig tillbaka som chef och känna sig nöjd om personalen är sjuk. Om någon insjuknar tar hon eller någon arbetsledare kontakt med den sjuke och hör hur det står till. – Vi kan inte göra något åt att virus gör folk förkylda men det finns många andra frånvaroorsaker vi kan hjälpas åt att mildra. Mätningarna av hur personalen mår har visat generellt höga siffror vad gäller trivsel och arbetsglädje Eva Bronder tycker inte att åtgärderna varit unika. – Det är sånt man kan läsa om i varenda personalhandbok. Av Synnöve Adèll

17

2005-12-12 19:57:16


Foto: Louise Norlander

Galler effektivt skydd

På pendeltågsstationen i Barkarby har ett smalrandigt galler satts upp på själva stationshuset. Tidigare klottrades huset ner ett par gånger i veckan.

Fördelen med glasemalj är att klottret inte fastnar lika lätt, säger Lars Averyd på SLs fastighetsavdelning.

Glasemalj skyddar mot klotter SL har låtit montera plattor av glasemalj på väggarna för att trötta ut klottrarna. Saneringen går fort och kräver inga starka rengöringsmedel. Av Peter Nyström. Foto: Jan Danielsson

Sedan en tid tillbaka är Karlaplans plattformssidor täckta med lättsanerade glasemaljplattor. Stationer på tur är Gärdet och Mariatorget. Nu tar SL krafttag mot klottret genom att montera klotterbeständiga plattor på väggarna i tunnelbanan.

Krafttag mot klottret – Vårt mål är att minska klottret för att miljön ska bli renare och trevligare för våra resenärer. Fördelen med glasemaljen är att klottret inte fastnar lika lätt och att vi kan använda snällare kemikalier för att sanera väggarna, säger Håkan Karlsson, chef för SLs fastighetsavdelning.

18

34514_HR4-05.indd 18

Tidigare har SL tvingats använda starka rengöringsmedel för att få bort klottret. Det har inneburit förslitningar i betongen, på bärande pelare och väggar. Plattorna av glasemalj har inga porer på ytan vilket gör att sprayen inte tränger in och får fäste.

Plattan ser ny ut efter varje rengöring Dessutom ser plattan ny ut efter varje rengöring. SL räknar med att det kostar en miljon kronor att klä spårväggar på en station med glasemaljplattorna bara i materialkostnader. Till detta kommer ersättning för monteringsarbetet som måste ske nattetid samt kostnader för extrapersonal. Men SL tror sig på sikt ta igen kostnaden med tanke på vad saneringen kostar. – Jag hoppas och tror att den nya metoden ska minska skadegörelsen så att vi kan minska de höga kostnaderna och att våra resenärer får en re-

nare miljö att vistas i när de reser i SLtrafiken, säger Håkan Karlsson. Vad som händer i framtiden beror på utfallet. – Efter Karlaplan, Gärdet och Mariatorget gör vi en utvärdering av resultaten som får avgöra om vi ska fortsätta arbetet på fler perronger, säger Håkan Karlsson.

Skadegörelse kostar 2004 kostade skadegörelsen på bussar, vagnar och stationer 125 miljoner kronor. Det motsvarar 30 kronor per månadskort, eller driften av 70 bussar under ett helt år. Detta är bara en del i den faktiska kostnaden för all skadegörelse. Med vagnar som tas ur trafik, inställda avgångar och uteblivet resande till följd av den otrivsamma miljön blir kostnaden betydlig högre.

Gallret som är orangefärgat syns nästan inte alls på avstånd eftersom det har samma färg som underlaget. Med galler på väggen går det inte att göra en sammanhängande bild och därmed blir väggen ointressant att klottra på. Vid ingången till tunneln under stationen sitter en rutmönstrad träspaljé uppe. Den funkar precis som gallret förebyggande, då det inte går att få till en bild med sammanhang, eftersom ytan är täckt av en spaljé. Stationshusets fönster är självrengörande; beläggningen på glaset reagerar med UV-strålningen vilket leder till att smuts bryts ner och lösgörs. Smutsen sköljs sedan bort när det regnar. Längs med väggarna runt nedgången till pendeltåget sitter också nya klinkers uppe som är lätta att sanera. I tunneln mellan stationen och centrumhuset sitter nya skyltar i emalj, som fungerar på samma sätt som på Karlaplans station. Ny belysning gör också att tunneln blivit ljusare. Barkarby är ett pilotprojekt och om försöken faller väl ut kan stationen stå modell för fler stationer i framtiden. Av Louise Norlander

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:57:19


Miljö

Nästa år kommer SL att ha nästan 390 etanolbussar i trafik. Satsningarna på bussarna har dragit till sig ett stort internationellt intresse. Av Synnöve Adèll

– Etanol är ett av de mest realistiska och kostnadseffektiva sätten att snabbt förbättra både globala och lokala miljöproblem, säger Jonas Strömberg, miljöansvarig på SL. Det finns ett stort intresse från hela världen för SL-trafiken i Stockholm eftersom vi har lång erfarenhet av att införa etanolbussar i stor skala. Under framförallt nästa år kommer 123 nya etanolbussar att levereras. Det blir ett viktigt tillskott till SLs bussflotta som drivs med miljövänligt bränsle. För att skapa en större marknad för fordon och motorer deltar SL i ett internationellt samarbetsprojekt, där olika städer testar etanolbussar. I dag är Scania ensam leverantör i världen av etanolbussar för kollektivtrafik. Sju städer i världen har hittills sagt ja till att delta i projektet 2006. – Först testas bussarna ett till två år. Sedan samlar vi oss till en stor, gemensam upphandling, säger Jonas Strömberg.

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 19

Studiebesöken från länder som vill lära om etanol har varit många under den senaste tiden hos SL. Antalet städer som vill delta ökar hela tiden. Just nu förs diskussioner med Rom och London. – För oss är det bra om vi blir fler, säger Jonas. Ju fler som kör etanolbussar, desto större blir marknaden. Det sänker kostnaden för inköpen vilket är nödvändigt för att kunna öka dagens användning i Sverige och andra länder. Ur miljösynpunkt är etanol helt överlägset jämfört med diesel. Dels slipper man tillskott av koldioxid som bidrar till växthuseffekten, dels är utsläppen av farliga partiklar mycket lägre. Framtiden för etanolbränslet är bättre än någonsin, menar Jonas Strömberg. – Krisen i oljeindustrin ger draghjälp, samt att många städer i Europa måste klara att leva upp till EU: s miljökvalitetsnormer om luftkvalitet i städer.

130 biogasbussar SLs mål SL fortsätter att investera i biogasbussar. I augusti sattes nio nya bussar i trafik på linje 3 mellan Södersjukhuset och Karolinska sjukhuset. Ett trettiotal av Söderhallens bussar drivs i dag med biogas från Henriksdals reningsverk. Målet är att SL ska ha 130 biobränslebussar år 2008-2009.

Miljövänliga alternativ är viktigare än någonsin, säger Ulrika Messing. både utformningen av tidtabeller, tillgängligheten för funktionshindrade och säkerhet, säger Ulrika Messing som vill se fortsatta satsningar på ny teknik. Hon talade på SLTF:s 100-årsjubileum i höstas. Av Synnöve Adèll

Lyckat försök med bränslecellsbussar 17 november gick sista turen med Stockholms tre bränslecellsbussar. Sedan januari 2004 har bussarna rullat cirka 9 000 mil på linje 66 mellan Sofia och Reimersholme på Södermalm och fungerat mycket bra. Bussarna drivs med vätgas som producerats av Fortum i en anläggning på bussdepån Söderhallen. Vätgasen framställs genom elektrolys av vatten. Från avgasröret på bussarna kommer endast vattenånga ut. – Både förare och passagerare är förtjusta över de tysta och rena miljöbussarna. De har sedan årsskiftet rullat nästan utan några driftstopp – trots att det är helt ny teknik som provas. Detta utan att hela eller

Foto: Jan E Svensson

Foto: Jan E Svensson

Målet är att alla bussar i SL-trafiken ska drivas av förnybar energi.

Ulrika Messing är mycket nöjd med vad kollektivtrafiken i Sverige uppnått på miljöområdet. – Den ligger i topp när det gäller att använda miljövänligt bränsle till sina fordon, säger hon. Hon hoppas att kollektivtrafiken kommer att fortsätta att driva på utvecklingen. Omställningen mot miljövänlig diesel och biobränsle är ett led i rätt riktning. – Det här är en omställning som betalar för sig. Inte minst om vi tittar på de höga oljepriserna. I dag är det viktigare än någonsin att satsa på miljövänliga alternativ, säger hon. Infrastrukturministern anser att trängseln i Stockholm och andra tätorter i landet skapar krav på alternativ till bilen. Bilberoendet har inte visat några tecken på att minska, säger hon. – Ska vi locka fler människor till kollektivtrafiken måste också även den utvecklas ännu mer. Det gäller

Foto: Synnöve Adèll

”Miljöarbetet i rätt riktning”

Framåt med etanol

Bussarna har fungerat över förväntan. delar av bränslecellen har behövt bytas ut, säger SLs miljöchef, Jonas Strömberg. Två tekniker har arbetat med att serva bussarna på heltid och utvärderar och sammanställer resultat från mätutrustningen på bussarna. Bussarna har ingått i EU-projektet CUTE (Clean Urban Transport For Europe). – Försöket banar väg för en vidare utveckling av bränslecellerna, säger Jonas Strömberg. Av Synnöve Adèll

19

2005-12-13 17:18:32


Hur firar du jul?

Blåsmusik igen i tunnelbanan

Text och bild: Synnöve Adèll

Johanna Löwendahl, projektledare, AB SL: – Jag ska fira med min bror i Stockholm. Det blir bara vi två, så har vi det vartannat år. Vi tittar nog på film och äter det vi tycker är gott. I år blir det nog fisk och skaldjur.

Mahmoud Edrisi, spärrexpeditör, Connex: – Jag är bara ledig på julafton och nyår. Vi har inte riktigt bestämt vad vi ska göra, men jag kommer att fira med min familj och mina barn.

Kjell Nilsson, busschaufför, Busslink: – Julen firar jag med släkten, mina barn och barnbarn hemma i Vårberg. Vi kommer nog att äta en hel del god mat.

Ingela Svanberg, assistent, AB SL: – Jag firar med min och min systers familj. Först blir det Kalle Anka. Sedan äter vi julmat, och så har vi en tomte. Det blir lugnt och skönt.

Blåsarsymfonikerna som fyller 100 år nästa år spelar fram till maj 2006. Den sista torsdagen i varje månad har Stockholms läns blåsarsymfoniker låtit tonerna flöda på olika stationer i tunnelbanan. Tanken är att SLs resenärer ska få en musikupplevelse på väg till eller från tåget. – Det här är en gammal tradition som vi tagit upp igen, säger Rikard Gateau, som är marknadsansvarig. Vi vill spela på platser där folk finns. Det handlar om musik mitt i vardagen. Det känns som en viktig insats att göra. Näst sista torsdagen före jul, den 22 december, framförs julsånger

Jag vill rikta ett stort tack till alla medarbetare i SLtrafiken för alla insatser under året. 2005 har inneburit både vin och vatten för oss och utmaningarna har varit stora. En av de positiva nyheterna för året är att SLs strategiska plattform blivit verklighet. De gemensamma ledorden: samverkan, ansvar, förtroende och engagemang genomsyrar det vi

20

34514_HR4-05.indd 20

alla gör i dag, oavsett om vi arbetar morgon, middag, kväll eller natt. Ett speciellt tack vill jag rikta till alla som bitit ihop och kämpat på för att få trafiken att rulla under några jobbiga höstmånader. Branden i tunnelbanevagnen i Rinkeby har inneburit stora påfrestningar. Ett jobbigt minne är också att vi i år drabbats av lövhalkan i större omfattning än vanligt, eftersom löven föll ovanligt sent och frosten inföll tidigt.

Text och bild: Synnöve Adèll

Foto: Jan Danielsson

Till alla medarbetare i SL-trafiken

på svenska och finska av blåsarnas egen tomte (P-O Ukkonen) tillsammans med Blåsarkapellet. Egna arrangemang på kända julsånger utlovas. Blåsarsymfonikerna som fyller 100 år nästa år spelar fram till maj månad. – Vi fortsätter att spela i tunnelbanan så länge vi kan och får, det känns väldigt värdefullt, säger Rikard Gateau.

Lennart Jangälv önskar alla medarbetare i SL-trafiken en God Jul och ett Gott Nytt År. Glädjande är att vi samtidigt fått synliga bevis på att varken SL eller entreprenörerna har tummat på säkerheten. Vi ställer hellre in trafik än

riskerar resenärernas säkerhet. Våra resenärer ger oss bättre betyg än på många år och vi kan fira nyår med ett SL-resultat rejält bättre än budget. På AB SL har vi också nyligen flyttat ihop i ett gemensamt kontor för första gången. Nu kan vi glädjas åt att träffa alla som jobbar i bolaget i ett och samma hus. Med dessa ord vill jag önska dig och dina nära och kära en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År. Lennart Jangälv, vd AB SL

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:57:37


Han har tillsammans med sina kolleger gjort analyser av skillnader i hälsa mellan de som åker bil respektive de som tar kollektivtrafiken till arbetet. Han förvånas över resultatet. – Jag trodde inte att det skulle finnas några tydliga skillnader mellan de två grupperna. Bilägare har generellt sett högre inkomst, vilket brukar indikera bra hälsa, säger han.

Promenad till hållplatsen

En halvtimmes motion per dag är livsviktigt för vårt välbefinnande, säger Erik Hemmingson.

Hälsan bättre hos kollektivresenärer Text och bild: Niklas Carlsund

– De som regelbundet använder kollektivtrafiken rör sig mer, väger mindre och har bättre kondition

än de som kör bil, säger Erik Hemmingson, forskare på Överviktsenheten på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge.

Undersökningen visar att en hel del energi går åt till och från jobbet, oavsett om man promenerar, tar bussen eller tunnelbanan – bara man inte kör bil. I regel måste man promenera till hållplatsen eller stationen, och det är den biten som gör att resenärerna bibehåller sin motion, medan bilisterna kör hela vägen fram till jobbet. – Man behöver inte vara forskare för att inse att vår vardag i allt större utsträckning styrs av maskiner. Förr i tiden rörde vi på oss mer i vardagen. För att undvika hälsoproblem behöver vi nu hitta sätt att kompensera bristen på energiåtgång som förr i tiden

var naturlig. Då är promenadvägen till och från bussen en bra början, konstaterar Erik Hemmingson. Det krävs varken dyra gymkort eller de senaste löparskorna för att motionera. Att gå till tunnelbanan räcker. Erik kallar det för vardagsmotion. Men vardagsmotion är inte alltid så lätt att tillämpa praktiskt, med tanke på hur stressigt, trångt och riskfyllt det kan vara att cykla och promenera på Stockholms gator. – Det är dags att vi tar överviktsproblemet på allvar, och ger mer anslag till forskning. Vi måste se helheten med överviktsproblemet i samhället, och på olika sätt främja att folk rör på sig, säger Erik Hemmingson. – Att röra sig minst en halvtimme per dag, är livsviktigt för kroppen och för vårt välbefinnande. Rör vi oss mindre finns risk att vi utvecklar fetma och därmed hjärtproblem, diabetes, åderförkalkning, stroke och ledbesvär, säger han.

Vilken är nästa års viktigaste fråga? nu pågår därför ett intensivt arbete med att se till att vagnarna så snabbt

– Punktligheten. Alla avgångar som vi utlovat i våra tidtabeller, ska gå i tid.

som det bara går kan återinsättas i trafik.

Under hösten har vi haft en synnerligen besvärlig situation med olika fel på

Henrik Höjsgaard, vd Busslink

våra fordon som jag hoppas att vi slipper i framtiden. Speciellt nu när försöket med trängselskatter kommer i gång på allvar, är det extra viktigt att

Foto: My R

fortsätta arbeta med hot och våld och framkomlighet. Det som är mycket positivt med detta fokusområde är att det i nästa led hjälper oss att förändra och förbättra servicen till resenärerna.

– Att säkra upp den totala kvaliten så att ”våra” kunder får ett bekymmersfritt resande med oss. Detta skall vi göra genom att skapa ett större kvalitetsmedvetande inte bara hos våra egna medarbetare utan hos alla som

kommunikation mellan varandra ska göra detta möjligt.

Anders Rosmark, affärschef Swebus Stockholm – Att få fler och nöjdare kunder. Swebus har idag ett systematiskt och kontinuerligt utvecklingsarbete med detta slutmål. Kunderna ska erbjudas en resa som är säker, trygg, komfortabel, trevlig och effektiv, där förarna är nyckelpersoner. Genom att skapa rätt interna förutsättningar och ökad delaktighet bland våra medarbetare ska vi lyckas med detta.

Foto: Hasse Fridén

förbättra arbetsmiljön för dem som arbetar i branschen. Vi kommer att

Ingemar Nilsson, vd Roslagståg

är involverade i vår trafik genom att få alla delaktiga i trafiken. Rak och bra

Gunnar Hallert, vd Citypendeln – För mig är det viktigt att pendeltågstrafiken fungerar tills att den nya operatören tar över trafiken i juni. Det betyder punktliga, rena och trygga tåg och stationer. Vi skall göra vad vi kan för att underlätta ett smidigt övertagande för den nya operatören och välkomnar denne till verksamheten.

Ingvar Winbo, vd Tågia – Att arbeta med att öka säkerheten och kvaliteten ytterligare. Vi har tagit fram ett antal aktiviteter inom dessa områden. Vi fortsätter även med förbättringsarbetet med hjälp av våra medarbetare. Jag tror att detta tillsammans bidrar till fler nöjda resenärer och nöjda kunder i SL-trafiken.

Torborg Chetkovich, chef division Stockholm, Connex – Vi vill ha fler betalande och nöjda resenärer som väljer att åka kollektivt. Connex stora utmaning blir därför att återställa pålitligheten i trafiken efter vagnsbranden i Rinkeby, så att både nya resenärer lockas till kollektivtrafiken och de som redan reser med oss känner att de gjort rätt val. Just

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 21

– Arbetsmiljön. För oss är det viktigt att vi arbetar med att säkerställa och

som alla vet kapacitet för långt många fler resenärer.

Foto:Tobias Stålberg

Foto: Hasse Fridén

de som nu väljer SL-trafiken upplever den så attraktiv som möjligt. Vi har

Foto: Mikael Hedlund

Lennart Jangälv, vd SL

Foto: Eva Starberg

Foto: Janne Danielsson

SLs vd och entreprenörerna svarar.

För information om SL – besök vår webbplats sl.se 21

2005-12-13 17:18:46


Smått & blandat

Jag jobbade som spärrvakt i fyra år. En blick från buren ut till Stockholm. Som spärrvakt blir man en del av interiören efter ett tag. Folk glömmer bort att man hör och ser. De släpper därför på många av de vardagliga fasader som vi annars roar oss med. Jag har sett kärleksscener som tagna från en Hollywoodfilm. Bittra avsked. Misslyckade raggningsförsök. Fantastiska vurpor. Det omvända kan gälla också. Precis som jag ibland petar mig i näsan i bilkön. Jag är ju ensam. Inomhus. Att det är glasväggar och alla kan se in blir liksom oviktigt efter ett tag. Jag har nog petat mig i näsan en och annan gång i spärren också. Eller sagt nåt till mig själv. Ni vet allt sånt där man gör när man tror att ingen ser på. Det är lustigt hur mycket en uniform spelar roll. När jag hade på mig Connex-dressen representerade jag inte längre mig själv utan ett helt system. Var tåget sent var det självklart mitt fel. Funkade inte hissen var jag boven. Hade trafikanten glömt sina pengar var jag den som klandrades. När jag tog av mig uniformen var jag en av trafikanterna. När den var på var bemötandet helt annorlunda. Jag som trodde att män i uniform var heta. Kanske kunde jag attrahera lite guzzar med min nystrykta skjorta och marinblå, välsittande byxor. Men spärrvaktsuniformen smällde inte lika högt som brandmännens eller polisens. I stället var det ett steg ner i samhällshierarkin. Att status ska vara så kopplat till yrke. De som går upp fyra på morgonen för att öppna tunnelbanan, som går igenom

sömnlösa nätter för att folk ska kunna ta sig hem efter att ha roat sig. Människor som ser till att stan lever och kan röra sig. De borde sättas på en piedestal och hyllas. Vardagshjältar som aldrig får kredd. Jag rekommenderar alla att testa på ett ”lågstatusyrke”. Det ger en ödmjukhet. Ett inifrånperspektiv och känsla av respekt och solidaritet. Jag hälsar alltid vänligt på spärrvakter. Gnäller aldrig över tågförseningar. Precis som jag alltid plockar efter mig på MacDonalds. Ger dricks till taxichaffisar. Inte snäser åt telefonförsäljare. Jag vet hur det är att vara på andra sidan.

Årets förnyare Zanyar Adami, chefredaktör på tidningen Gringo, fick i november Stora Journalistpriset i kategorin Årets förnyare. Han belönades enligt juryns motivering ”för att han med värme och humor öppnar en arena för det unga och multikulturella Sverige, förvandlar förorten till centrum och bidrar till att journalistiken berikas både språkligt och ämnesmässigt”. Tidsskriften Gringo Grande, där Zanyar också är chefredaktör vann pris som årets nykomling av Sveriges Tidsskrifter i oktober.

Hon gillar att meka Foto: Per Eklöf

Vittnesbörd från andra sidan

Amanda Lindelöf är anställd av Tågia som reparatör av tunnelbanevagnar.

– Jag har alltid gillat att meka, att skruva på saker. Amanda är 21 år och yngst Intresset för att meka har på Hammarbydepån. jag fått från min storebror och min pappa, säger hon. – Att jag sedan är uppvuxen på en lantgård med en mamma som gillar att köra traktor har säkert bidragit till motorintresset. På fritiden har Amanda Lindelöf länge kört crossmotorcyklar, eller snarare som hon säger ”fixat med dem i garaget eftersom jag jämt kör sönder dem”. I gymnasiet gick hon det industritekniska programmet och praktiserade som reparatör på Tågia, både på Nybodadepån, Högdalsdepån och Hammarbydepån. Av 20 elever i varje årskurs var högst två tjejer. Efter examen vikarierade hon ett år på Tågia för att sedan, för ett drygt år sedan bli fast anställd på Hammarbydepån. – Jag är 21 år och yngst på depån. Min jobbarkompis heter Hasse Jonsson och är med sina 66 år äldst. Tillsammans jobbar de på parlyften som fått sitt namn för att den lyfter två vagnar som sitter ihop. Arbetet innebär till exempel att ta loss boggin, underredet inklusive hjulen, och köra in den till boggiverkstaden, att laga kablar och annat som finns under tunnelbanevagnarna. – När jag rullade hit mitt verktygsskåp, då kände jag att nu är jag här för att stanna. Med lite tur kommer jag att arbeta här när jag är lika gammal som Hasse. Det är den lekfulla stämningen, rå men hjärtlig som Amanda beskriver den, och att hon faktiskt gillar att arbeta hårt och få olja under naglarna som gör att hon inte kan tänka sig ett bättre jobb. Fast efter arbetsdagens slut har folk i allmänhet svårt att tro henne när hon berättar vad hon arbetar med. – Jovisst, och jag är vd för IKEA kan de säga och be mig visa händerna. När de ser hennes händer tystnar de. Amanda arbetar med handskar, men är ibland tvungen att ta av dem för att kunna utföra vissa handgrepp. Händerna blir därför lätt nariga och det är svårt att få bort all olja hur mycket man än skrubbar. På frågan om hon skulle rekommendera andra att arbeta med samma sak svarar Amanda: – Absolut. Jag till och med uppmanar folk att söka den här typen av arbete. Av Per Eklöf

Zanyar Adami Chefredaktör Gringo Foto: Göran Segeholm

22

34514_HR4-05.indd 22

Hela Resan nr 4 – 2005

2005-12-12 19:58:05


Redaktionsrådet

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafiken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafik, 120 80 Stockholm eller mejla: tidningen@sl.se.

Foto: Jan E Svenssonw

I Sandsborgs biljetthall fanns tidigare bara en bänk att sitta på. Ingrid, som bor i Dalens servicehus kontakIngrid Nord- tade då SL. lund har en Hon berätegen bänk i Sandsborg. tade för Jan Augustsson på fastighetsavdelningen om bristen på sittplatser. – I Blåsuts biljetthall, som är lik Sandsborg, fanns förut en kaffeautomat. När den togs bort satte vi in en extra bänk efter ett förslag från Connex, säger han.

Vid en stillsam invigning betonade Jan att det inte enbart är de stora projekten som gör positiva saker för SLs kundnytta. Skylten ”Ingrids bänk” finns fastskruvad i bänken för att kunna följa med vid en eventuell framtida flytt eller ombyggnad. Jan E Svensson

Tävla i Nyboda Den 12 februari inbjuds alla hugade att delta i SL-mästerskap i inomhusfotboll. Tävlingen sker i SLs motionshall i Nyboda i Hägersten. Sista anmälningsdag är den 1 februari. Året om kan alla som jobbar i SL-trafiken och som har

Foto: Synnöve Adèll

Fick egen bänk i Sandsborg

ett medlemskap i Globens motionsklubb boka träningstider i hallen. Anmälan till tävlingarna sker på faxnummer: 08-555 90 25 24.

Connex tog storslam i SM Tre nya mästare kammade hem priser i årets SM-mästerskap för bussförare. Alla tre förare är anställda av Connex. Andrapristagaren Eric Westanskog kör buss 592 i Stockholm. – Det känns buskul. Flera av tävlingsmomenten ingår i en certifiering för förare som vi inte har på min arbetsplats än – kul att klara det ändå.

Annons från Svenska Kommunalpensionärers förbund:

Du blivande pensionär, gå med! Du som varit anställd vid AB SL, dess dotterbolag eller trafikentreprenörer kan gå med i SL Pensionärsförening. Årsavgiften är 120 kronor. Föreningsexpeditionen finns på Tegelviksgatan 18 (under Söderhallen). Öppet varje helgfri tisdag och torsdag klockan 10:00-12:00. Tfn exp: 08-641 81 32, ordf Stig Holmqvist, 08-744 38 19, medl.ansv. Gun Eriksson, 070-567 27 40. Plusgiro: 70 03 10 - 6, webbsida: sl-pensionarerna.se, e-post:exp@ sl-pensionarer.se

För att fånga upp olika perspektiv har Hela Resan ett redaktionsråd bestående av ett antal personer från olika delar av SL–trafiken: Lars Henrik Larsson Roslagståg 08–686 30 70

Vinnare blev Petter Krans från Connex i Finspång (mitten), tvåa Eric Westanskog (höger) från Stockholm och trea Anders Crona från Umeå (vänster).

Tobias Stålberg Citypendeln 08–588 960 69

Eva Starberg Tågia 08–686 34 52

Föraren ska behärska bussen på ett säkert och miljöanpassat sätt, bemöta kunderna på ett bra sätt och klara av hjärt- och lungräddning. Tävlingen arrangeras av Kollega och Svenska Lokaltrafikföreningen. I årets rattmästerskap för bussförare vanns lagtävlingen för tremannalag av laget Söderort 1, den individuella klassen vanns av John Ekholm från Hornsberg. Tävlingen om bästa garage vanns av Peter Sjunnefeldt från Botkyrka.

Karin Adegård Connex 08–629 51 46

Anna Nyhlén Busslink 08–519 020 50

Sonny Hedblom Swebus 08–546 301 12

Ragnar Thörnblom AB SL 08–686 15 00

Synnöve Adèll

Tävling Vad visar bilden? Spårvägsmuseet har grävt i sitt bildarkiv och hittat denna fina bild. Den är tagen av en okänd fotograf under en strålande vacker dag. Titta noggrant och skicka sedan in ett förslag på vad bilden föreställer och ungefärligt årtal. Tre pristagare kommer att presenteras i nästa nummer. De får förutom äran två biobiljetter i var.

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526

Skicka in din lösning till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafik, 120 80 Stockholm Vi lottar ut tre vinster med vardera två biocheckar bland dem som har löst bildgåtan rätt!

Det här är SL-trafiken Stockholms Läns Landsting Storstockholms Lokaltrafik SL Finans 100 %

SL HR-service 100 %

Namn: ................................................................

Företag: ........................................................................

SL Kundtjänst 51 %

Adress: ............................................................................................................................................................ Postadress: ....................................................................................................................................................

Hela Resan nr 4 – 2005

34514_HR4-05.indd 23

Nästa nummer av Hela Resan:

Busslink 30 %

Connex

Tågia 33,3 %

Swebus

Transitio 49 %

Citypendeln

Stockholms Terminal

Roslagståg

40 %

Svensk Banproduktion 40 %

Manusstopp 31 januari.

23

2005-12-13 17:19:09


S책 h채r ser v책r nya tidtabell ut.

Planera din resa p책 mobil.sl.se Sajten lanseras den 13 januari.

34514_HR4-05.indd 24

2005-12-12 19:59:03


Hela resan, nr 4 2005  

Depån i Bro: högteknologi i kubik, Bussar får videokameror, Roslagståg vände sjuktalen

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you