Page 1

Hela Resan En tidning för alla som jobbar för SL-trafiken. Värde: 27 kronor Årgång 1

6 ”Kul att jobba med det absolut senaste”:

Nya pendeltåget rullar in 10 Företrädare för SL-trafiken är eniga:

Samsyn ger bättre trafik 14 Biljettkontrollen:

SL-trafikens ”lapplisor” 18 Rån, våld och stenkastning:

Nu är det nog

Nr 4 – 2004


Hela Resan Tidning för alla som arbetar inom SL-trafiken. Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafik Tel: 08-686 16 00 Fax: 08-686 14 44 E-post: tidningen@sl.se Adress: Arenavägen 27 (T-bana Globen) www.sl.se Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg Chefredaktör: Lena Hed 08-686 15 24 Redaktion: Jan E Svensson, Pernilla Hjelm, Sara Lindström, Per Värnholm

Prenumerationer Adressändringar anmäls till respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen: tidningen@sl.se. Layout: Jan E Svensson Tryck: EO Print AB ISSN 1652-1781

2

Under hösten har arbetsmiljön stått i fokus efter de upprepade incidenterna i Tensta och Nynäshamn. Sabotagen visade vilken otrygg arbetsmiljö trafiken i värsta fall kan vara. Stationer, perronger, tåg och bussar är inte bara transportsträckor. Det är någons arbetsmiljö. Dag efter dag, år efter år. Facket drog i gång en kampanj som kulminerade i en manifestation på fem stationer den 25 november där

arbetsgivare och fack gick ihop. Man ville uppmärksamma allmänheten på vilka attityder som trafikpersonal måste stå ut med. Budskapet var att vi alla är gemensamt ansvariga för vad som händer i stadens offentliga miljöer. Det goda som höstens händelser förde med sig, är att trygghetsfrågan kom högst på dagordningen och resulterade i ett tätare samarbete för att snabbt rapportera och bemöta våld och vandalism.

Att göra gemensam sak i viktiga frågor är bästa sättet att nå resultat. Vikten av samarbete är till och med belagd i forskning. Men man behöver inte vara professor för att förstå att det underlättar. Vi har alla olika perspektiv på det vi gör. Det gäller den kommande storhelgen också. En del vill ha julotta och hela

Lena Hed Redaktör det traditionella paketet, andra värjer sig emot julstress och lämnar landet. Själv tänker jag glädjas med mina två barn över en glittrig helg, lite utöver det vanliga. Jag hoppas att du, liksom jag, har några semesterdagar att ta ut över julen för att samla nya krafter inför det kommande året. God helg och på återseende 2005!

Senaste nytt

En buss lastad med hopp I Stockholm svälter inga hemlösa ihjäl. Frivilliga bullutdelare och soppkök är en livlina som fungerar. Däremot händer det att uteliggare dör av köld eller för att de är för svaga för att söka sjukvård när de behöver. I glappet mellan bullutdelare och socialtjänst har Stockholms stadsmission etablerat sig. Deras nattjour är en mobil verksamhet som med en minibuss söker upp de mest behövan-

de. Det är hemlösa, missbrukare och sjuka som är ur stånd att klara sig själva. Personer som behöver hjälp för att hitta en sovplats, att få kontakt med socialtjänst eller sjukvård. Fem heltidsanställda och ett antal timanställda arbetar på nattjouren. Verksamheten finansieras med hjälp av bidrag från bland annat SL. En av Nattjourens grundprinciper är att hjälpa folk att hitta nya vägar och bryta

Victoria Engman och Benny Karlsson arbetar med Stadsmissionens nattjour.

mönster. – Vi hjälper många att hitta en sovplats för natten. Men ingen blir hjälpt av att kväll efter kväll gosas ner i en färdigbäddad säng. Vi sätter gränser för vårt arbete och försöker

Finansiering av bussar för trängselförsöket klar Den 4 november tecknade Handelsbanken Finans och SL Finans avtal om finansiering av bussar upp till 800 miljoner kronor för försöket med trängselskatter. För att SL ska kunna klara den förväntade anstormningen av nya resenärer efter införandet av trängselskatter finns behov av nya bussar.

Genom avtalet med Handelsbanken har ett första steg tagits.

Ökat resande Försöket med trängselskatter i Stockholm väntas öka resandet med SL-trafiken; ytterligare cirka 12 000 nya personer beräknas resa med SL mot innerstaden en vardagsmorgon kl 06.00-

SLs ekonomichef Lennart Hallgren och Hans Widmark bekräftade överenskommelsen.

09.00. Förstärkningen sker främst på bussidan eftersom kapaciteten i spårtrafiken i de flesta fall redan nyttjas fullt ut.

och illustration: Johan Ovefelt istället motivera de hem- Idé och Petteri Pohjalainen. © 2004. lösa att själva ta tag i sina liv, säger Benny Karlsson. SL har även i år beslutat att skänka pengarna för julkort, mellan tjugo och trettio tusen kronor, till Stockholms stadsmission. Att skicka julkort är trevligt, men antalet nöjda kunder blir inte fler. De pengarna går istället till Stadsmissionens julinsamling där de gör bättre nytta.

Av Eva Hedberg

Foto: Ywonne Bjuvenmark

Foto: T. Alvreten

Omslaget: På servicespåret för det nya pendeltåget i Älvsjö kan personalen jobba både under, i och ovanpå tåget samtidigt. På så sätt kan tåget komma ut i trafik mycket snabbare efter verkstadsbesök.

Tryggheten i centrum

Foto: Göran Segeholm

Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken. Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy.

Redaktören har ordet

Tolv nya direktbusslinjer kommer att inrättas samtidigt som nuvarande stomtrafik förstärks. Cirka 200 nya bussar med höga komfort- och miljökrav köps in. De nya busslinjerna kommer att ha sina respektive sluthållplatser i innerstaden: Fridhemsplan, Klarabergsgatan/Vattugatan, Humlegården/Stureplan samt Sergels torg. Av Jan E Svensson

Hela Resan nr 4 - 2004


Min åsikt Detta nummers ”Min åsikt” innehåller flera synpunkter på SLmiljöer. Vi har listat några frågor som kommit in från trafikpersonal och redovisar här svar från Lars Ewaldh, förvaltare på SL Infrateknik. Hål i perrongerna i Märsta ”På perrongerna i Märsta och Norrviken har man borrat hål. Det är gropar på 1015 centimeter i diameter, där äldre ofta snubblar. Varför gör SL inget åt groparna?” Svar: Troligen är groparna rester från Banverkets provtagningar inför höjningen och anpassningen av plattformar som måste göras för det nya pendeltåget. Vi åtgärdar hålen omgående eftersom de är en säkerhetsrisk.

Duvorna smutsar ner ”Spikarna som satts upp för att hindra fåglar från att smutsa ner på Centralen täcker bara en del av perrongen över spår 15-16. Det behövs ett innertak – finns det något sådant i SLs planer?” Svar: Ett nättak sätts i november upp på just delarna av plattform 15-16. Om det slår väl ut fortsätter vi på hela Centralstationen och även på övriga stationer som har duvproblem. Dålig belysning vid Karlberg ”Belysningen på plattformarna verkar utformade enbart med hänsyn till estetiken. I Karlberg till exempel, lyser inte de nya lampstolparna tillräckligt för att lokförarna ska kunna se i backspegeln om någon fastnat i dörrarna.” Svar: Belysningen på Karl-

berg kompletterades sommaren 2001. SL Infrateknik har inte hört något från Citypendeln om dålig belysning där sedan dess. Karlberg ska rustas upp under vintern som en del i moderniseringsprogramet. Men SL Infrateknik ska undersöka om man kan få med belysningskompletteringar då.

städinsatserna anpassas efter behovet.

Stank och pölar på Centralen ”Det borde kunna gå att fixa en ’pissränna’ på norra delen av pendelplattformen vid Centralen. Finns urinpölar överallt som det är nu. Känner SL till det?” Svar: Ja, men det är olämpligt att installera urinoar eller toalett på plattformen. Eftersom det saknas avlopp skulle man behöva gräva upp spåren och ett toaletthus skulle försämra sikten för förarna. Däremot ska

Var ska de vänta? ”Kommer det att finnas markeringar på perrongen var första och sista vagnen stannar när X60 kommer? Hur ska annars funktionshindrade veta var de ska vänta?” Svar: Banverket arbetar med anpassningen av plattformen. Det har diskuterats, men beslut är inte fattat.

Spännande kommunikationsår – och än är det inte helt över Det har varit ett spännande kommunikationsår och än är det inte helt över. Inför julen planerar SL tre försäljningskampanjer julevenemang i trafiken och gratis kartutdelning. Dessutom kan vi presentera smått unika siffror för satsningen på nyinflyttade. Kring lucia drar årets sista försäljningskampanj igång. Då slår SL ett slag för att resenärerna kan köpa terminskort plus, säsongskort och årskort över internet. Allt med förlustgaranti. Kampanjen riktar sig till ungdomar via ungdomstidningen Chili och vykort i skolorna. Säsongskortet kommer att annonseras i Metro, på Dagens Nyheters webbplats och i SL-fordon. Annonseringen för årskortet vänder sig i första hand till småföretagare via olika webbadresser och småannonser i dagspressen. SL planerar också ett julevenemang i trafiken där vi kommer att fin-

Hela Resan nr 4 - 2004

nas under parollen ”SL hjälper dig att spara tid”. SL har även lovat att dela ut de nya stockholmskartorna.

Rulltrappor vid Centralen ”Varför är det så få rulltrappor vid Centralen, den mest trafikerade stationen i hela SL-trafiken?” Svar: Disponibel yta medger inte installation av rulltrappor.

Anmäl brister så här Alla synpunkter/klagomål ska anmälas till Kundtjänst

;ŽgY^\hdb~ghidgcd\Vii heg^c\VjiZe€`k~aaVgcV#

Satsar på trygghet SL inleder det nya året med att lansera en trygghetscentral. Det sker genom en informationskampanj. Det finns också en färdig kampanj i syfte att minska tiggeriet i tunnelbanan. Kampanjen är ett samarbete med Situation Stockholm i hopp om att få fler att ge till dem som hjälper hemlösa istället för till tiggarna i vagnarna.

Nyinflyttade en succé SLs satsning på att rekrytera nyinflyttade som SL-kunder har blivit en succé. Utvalda områden i Stockholms län ingår i projektet där alla nyinflyttade får en välkomsthälsning. Om de svarar på ett antal frågor får de sedan ett prova-på kort för en vecka. Svarsfrekvensen ligger på hela 50

procent vilket är mer än vi räknade med, att 20 procent skulle nappa var förhoppningen. Av de som svarar vill 73 procent dessutom ingå i SLs kundklubb och bli pionjärer i SLs satsning på att bygga en kunddatabas. För att detta projekt ska gå runt ekonomiskt och visa sig lönsamt så behöver 1 procent av de svarande uppge att de tänker öka sitt resande med SL. I dagsläget är den siffran redan uppe i 6 procent.

där de samlas i samma databas. Ärendena skickas sedan direkt vidare för åtgärd. Medarbetaren som lämnar synpunkten får alltid reda på vad vi gör med ärendet, om personen lämnat telefonnummer eller mejladress. Joakim Christensson, SL Kundtjänst Fel bild Bilden till artikeln ”Med tunnelbanan in i kretsloppet” i Hela Resan nr 3 stämmer inte med texten. Det står att man tar bort fönsterglaset innan vagnarna skrotas i Gladökvarn, men på bilden sitter fönsterrutorna kvar! Chaufför Hornsberg Svar: Det var uppmärksamt! Bilden togs runt 1999, innan man började återvinna även glaset. Därför stämmer inte text och bild överens. En ny bild hade varit på sin plats. Redaktionen

IZgb^ch`dgiEajh\~aaZg Yn\cZigjci!VaaVYV\Vg ^kZX`Vc![g€c&_VcjVg^ i^aa&,_jc^#:"]VcYaV `dgiZie€ha#hZdX][€ [Žgajhi\VgVci^#

Till jul kommer SL att följa upp de som valt att ingå i ”klubben” med brev och något erbjudande. Detta kundunderlag kommer sedan att kunna bli en stor tillgång när SL introducerar det nya resekortet och inför mervärden till trogna och nyvärvade resenärer. Av Charlotta Volgsten Forberg SLs kommunikationschef

3


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser SL:

Regler för kort stramas upp I januari skärptes kraven för att få tillgång till obeskattat SL-kort, det som gäller enbart för arbetsresor. Nu vid årsskiftet stramas reglerna upp ytterligare. Att åka med SL-trafiken till och från jobbet räknas inte som resor i tjänsten, utan som privata resor. Då kan man använda det förmånsbeskattade tjänstekortet, som gäller för såväl privata som arbetsresor. Den som enbart reser i tjänsten kan i fortsättningen få låna ett kort tillfälligt. Busslink:

Måndag 1 november startade ett försök med trafikvärdar på blåbusslinje 4 som går mellan Gullmarsplan och Radiohuset. Trafikvärdarna kommer att stå på vissa hållplatser utmed linjen, framför allt under rusningstrafiken. Det finns flera syften med försöket. När en trafikvärd finns på hållplatsen kan en av bussens bakdörrar öppnas

Hälften av pengarna till SL-trafiken kommer, enligt politiskt beslut, från länsinvånarnas skatt, den andra hälften från biljettintäkter. I november antog Landstingsfullmäktige efter två dagars debatt och demokratisk omröstning den politiska majoritetens (Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet) förslag för hur skattepengarna ska fördelas nästa år. Budgeten för 2005 förutsätter en fortsatt kontrollerad kostnadsutveckling. Samtliga förvaltningar och bolag ska ha en ekonomi i balans. Skatten, patientavgifterna och SL-taxan blir oförändra-

de. Från och med den 1 maj ska SL införa en ny taxenivå, där två kontantkuponger ska räcka för en resa mellan två stationer eller hållplatser på var sin sida om en zongräns. Beslutet innebär också att under 2005 och 2006 ska sammanlagt 160 dieselbussar i länet bytas ut mot etanolbussar av miljöskäl. Handikappanpassning av hela kollektivtrafiken ska prioriteras.Trafikvolymen under 2005 ska uppgå till minst samma volym som våren 2004. Enligt SLs beräkningar behövs antingen ett ägartillskott från landstinget eller en biljetthöjning 2006, för att

Trafikvärdar på prov längs blåsbusslinje 4.

Skolor bjuds in att skapa framtidens SL-trafik SL bjuder in elever från 20 klasser i årskurs 5 att vara med och skapa framtidens miljövänliga kollektivtrafik. Som deltagare i projektet bjuds klasserna på specialvisningar på Spårvägsmuseets utställning ”Från hästbajs till biogas och vatten” och på Naturhistoriska riksmuseets nyöppnade utställning ”Uppdrag: KLIMAT”. Varje klass får där fem så kallade Klimatkort,

4

finansiera ökade kostnader för driften av hela trafiksystemet. Annars kommer bristen på pengar att slå mot trafiken. Driftskostnaden växer i takt med att fordonsparken och banorna blir äldre och att investeringar i nya pendeltåg, stations- och depåunderhåll och resekort görs. Fram till år 2010 planerar SL investeringar i infrastrukturen på 12 miljarder kronor. Biljettintäkterna ligger något över budget trots att resandet har fortsatt att minska (-1,1 procent i september). En annan form av intäkter är de som SL får genom att hyra ut platser i

Foto: Sara Lindström

Smidigare med värdar?

Åldrande trafiksystem kostar allt mer

en cd som ger möjlighet att ta med delar av utställningen hem. Kortet laddas med information från olika statio- Anton Sanyang, 9 år, har ner i utställningen och kan skickat in ett bidrag till en därefter användas som klas- av SLs teckningstävlingar. sens egen klimatwebbplats Resultatet av projektpå datorerna i skolan. arbetet kommer att ställas Under hösten omsätut som en egen utställning ter eleverna sedan sina nya på Naturhistoriska riksmukunskaper i ett kreativt proseet under vårterminen jektarbete på temat ”Fram2005. tidens klimat och kollektivtrafik”. Av Jesper Tengblad

och värden släpper in dem som har en giltig biljett att visa upp. Försöket ska visa om det går fortare för alla att stiga på bussen och om ”flödet” av bussar blir bättre. Trafikvärden kan också vara till hjälp för den som har barnvagn eller har något rörelse- eller funktionshinder och informera om resvägar och annat. Det här försöket kommer att pågå till i mitten av juni, för att sedan utvärderas. Hållplatserna där trafikvärdarna till en början finns är Skanstull, Södra station, Hornstull, Fridhemsplan, Fleminggatan, Odenplan och Östra station. SL:

Nya regler för stående i buss SL utreder just nu konsekvenser och kostnader förknippade med ett aviserat lagförslag från Vägverket. Det handlar om ett nytt

stationsmiljöer till butiker. Tanken är att skapa fler ”SLgallerior”. Ta del av budgetbeslutet på sll.se

Kostnad: 550 onödiga miljoner Väktare 175 miljoner kronor Fuskåkning cirka 200 milj. Vandalisering 114 milj. Biljettkontroller 28 milj. Svårforcerade spärrar 18 milj. Övervakningskameror 15 milj. Utöver de 550 miljonerna har SL kostnader förknippade med ersättningstrafik i samband med sabotage och framtagande av speciellt klottertåliga material till fordon och stationer.

förbud mot stående passagerare i hastigheter över 70 km/tim. Ändringen kräver fler bussar och får konsekvenser även på terminaler och depåer. Tidigast den 1 januari 2005 träder lagändringen i kraft. Förra vintern skadades flera stående personer i en bussolycka på Värmdöleden. SL/Connex:

Reklam på tunnelbanevagnar SL och Clear Channel, som på SLs uppdrag sköter om försäljningen av reklamplatser i SL-trafiken, har kommit överens om att göra ett försök med reklam på utsidan av tunnelbanevagnarna. Försöket påbörjas i december och kommer att pågå i sex månader, varpå en utvärdering görs. Försöket omfattar totalt fem vagnar på Gröna linjen. Nästan hela vagnarna kommer att kläs in med det akHela Resan nr 4 - 2004


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser tuella företagets varumärke. Fönster och textytor kommer dock att undantas. Materialet som används är brandklassat och PVC -fritt. – Ambitionen är att successivt starta upp försöket genom att rulla ut en ny vagn i veckan från mitten av december, säger Kent Jacobsson på Clear Channel, som ser positivt på försöket. – Intresset för det här är stort och just nu håller vi på att se över de intresseanmälningar som kommit in. Upplägget är att annonsören tecknar sig för hela sexmånadersperioden, och då ingår även all annonsering inne i vagnen. Där kan annonsmaterialet bytas ut, men på utsidan är varumärkesprofileringen densamma under hela perioden. Även SL är positiva till försöket med den här nya typen av annonsering. – Vi ser det som en möjlighet att öka intäkterna.

– Vi tror att om det görs på rätt sätt kan det bli bra och det är det som utvärderingen får visa, säger Lars Liljegren på SLs kontraktsavdelning. Av Torgny Carlson

SLTF:

Frågesport om kollektivtrafik Genialt.nu är öppen för unga som vill testa sina kunskaper om kollektivtrafik. Tipsa dina barn! Här kan de tävla om cdskivor, böcker och resor med läns- och lokaltrafiken till ett värde av 500 kronor varje vecka. Varje torsdag utses veckans vinnare. Det är Svenska Lokaltrafikföreningen som står bakom sajten genom sitt skolprojekt för gymnasieskolan.

Närtrafik i Färdtjänstens regi Närtrafiken är det nya namnet på de tidigare servicelinjerna. När Färdtjänsten under hösten övertog de 24 servicelinjerna från SL, ville man behålla allt det positiva som servicelinjerna erbjudit. Färdtjänstens Närtrafik trafikeras med små handikappanpassade bussar och förare som har tid att ge en service utöver det vanliga.

Servicelinjerna är öppna för alla och SL-biljett gäller. Närtrafiken kan även vara ”anropsstyrd”, det vill säga att varje busstur anpassar sin linje efter vilka som vill åka med. Ett lyckat försök med anropsstyrd Närtrafik har varit den så kallade ”Flexen” i Vällingby, som nu står som modell för den planerade utbyggnaden av

Närtrafiken. Närtrafiken vänder sig främst till resenärer med olika typer av funktionshinder och äldre personer. Utvecklingen av servicelinjerna till Närtrafik skall ske successivt. Runt 80 000 personer i Stockholm är helt eller delvis beroende av Färdtjänst. Källa: Färdtjänstens Nyhetsbrev nr 4-2004

SL:

Pendel StockholmUppsala? Kommunerna i ABC-området utreder en utökad pendeltrafik Uppsala-Arlanda-Upplands Väsby, som kan vara klar 2006.Förslag finns på tågstopp i Kista-Häggvik och nya stationer vid Bergsbrunna, Alsike, Knivsta, Arlanda och Upplands

Väsby, där man bekvämt skulle kunna byta till SLs pendeltåg. Regionplane- och trafiknämnden är positivt till idén som de tror kan utöka kollektivresandet i regionen. Källa: RPTK informerar 5/04.

SL:

Reseplanerare slog rekord Fler och fler upptäcker SLs reseplanerare på webb-

platsen sl.se. Antalet frågor till tjänsten har ökat. Under hösten besvarades i genomsnitt 232 000 frågor per dag via webb, wap, talsvar och SL Kundtjänst. Måndagen den 23 augusti slogs nytt rekord med 354 642 besvarade frågor. I genomsnitt ställer varje resenär fem frågor per besök. Mest används tjänsten i samband med att sommar- och hösttidtabellerna börjar gälla och vid större evenemang.

Antalet nöjda resenärer ökar Två tredjedelar av SLs resenärer är nöjda eller mycket nöjda med SL-trafiken. SLs marknadsmål är att få fler och mer nöjda resenärer. Målet är att 75 procent av SLs resenärer är nöjda och högst 10 procent missnöjda med SL-trafiken år 2010. Hösten 2004 steg andelen nöjda resenärer från 63 procent till 66 procent. De missnöjda sjönk från 15 till 13 procent. En tydlig förbättring jämfört med våren. Sedan år 2000 har andelen nöjda resenärer ökat varje år. För att SL ska nå målet

Hela Resan nr 4 - 2004

75 procent nöjda resenärer år 2010 krävs det en ökning med 1,5 procentenheter varje år. Hösten 2004 är tidhållning, trängseln ombord på fordonen och städningen viktigast för resenärerna. Även när det gäller trafikens tidhållning har det skett en förbättring - 63 procent är nöjda jämfört med 58 procent i våras. Men det är fortfarande en bit kvar till målet 70 procent nöjda. I SLs tidigare mätningar har alltid störningsinformation tillsammans med tidhållning varit viktigast för resenärerna. Nu har tidhållningen blivit mycket bättre och behovet av störningsinformation

Upplevd kvalitet i SL-trafiken år 2004 andel nöjda resenärer - hela länet

75

61

mars 2002

61

oktober 2002

64

63

63

66

Genom SLs reseplanerare kan du som har tillgång till Internet, sms, wap eller telefon planera dina resor.

mars 2003

oktober 2003

upplevs inte som lika viktigt. Städningen upplevs alltid som sämre på våren jämfört med hösten. Det är oftast mycket slaskigare ute och det medför att fordon och övriga kundmiljöer upplevs som mer ostädade. När det gäller trängsel säger 52 procent av alla resenärer att de

mars 2004

oktober 2004

mål 2010

sällan besväras av trängsel, 31 procent är missnöjda med trängselsituationen. Siffrorna kommer från de cirka 18 000 intervjuer som gjordes ombord på SL-fordon under hösten.

Hela Resan har tidigare berättat om lanseringen av en ny version av reseplaneraren med kartstöd och adresssökning. Lanseringen är uppskjuten till våren och kommer att ske stegvis. Vi återkommer i nästa nummer med mer information.

Av Gunilla Rosenqvist

5


Nya pendeltåget rullar in

Det nya pendeltåget Luftkonditionering, flexutrymmen för cyklar, barnvagnar och rullstolar samt nödtelefoner och kameraövervakning är några av de förbättringar som ska öka komfort och trygghet i de nya tågen.

Så var det äntligen här, det första exemplaret av det toppmoderna nya pendeltåget. I februari får vi se de nya vagnarna rulla för egen maskin, men då återstår flera tester innan första tåget kan sättas i trafik i augusti 2005. Av Johan Beer. Foto: Melker Larsson/ T. Alvreten

Varje dag kliver runt 230 000 resenärer på pendeltågen i Stockholmsområdet. En majoritet av de vagnar som rullar idag byggdes för 30 år sedan, och det är hög tid att byta ut dessa slitna trotjänare mot moderna-

re och bekvämare tåg. SL har valt nya tåg utifrån ökad tillförlitlighet och komfort för passagerarna, men också med tanke på att locka nya resenärer. Den mest märkbara förändringen, bortsett från den moderna designen, är att vagnarna får insteg i höjd med perrongen, vilket gör resan bekvämare inte bara för funktionshindrade utan för alla resenärer. Interiören blir ljus och luftig, med luftkonditionering i varje vagn. Men reseupplevelsen bygger minst lika mycket på god tidpassning som på komfort. Den nya tekniken i vagnarna bidrar till att minska driftstörningar av olika slag. Den stora skillnaden här är dato-

riseringen. Moderna tåg är datoriserade, vilket innebär att det går mycket lättare att söka fel och åtgärda dem. På så vis får man ut tågen fortare i trafik efter service och reparation. I och med det låga golvet har en stor del av maskineriet flyttats upp på tågens tak, vilket också gör det enklare att laga eller byta ut komponenter – allt i syfte att minimera tiden då tågen står still. SL hoppas att dagens återkommande problem med is och snö ska bli mindre i framtiden. Under hösten och vintern inleds mycket omfattande tester av tågen, bland annat i en klimatkammare i Wien, Österrike, där man simulerar snö och minusgrader.

Ett lyft för pendeltågsresenärerna SL investerar runt fem miljarder kronor under perioden 2004-2007 för att förnya pendeltågen. 55 nya pendeltåg köps in och en helt ny depå byggs i Upplands Bro. Tågen byggs i Salzgitter, Tyskland av tågtillverkaren Alstom. De nya tågen blir tillgängliga för funktionshindrade med golvet i höjd med perrongen och extra utrymmen för rullstolar och barnvagnar. Samtliga vagnar får luftkonditionering, nödtelefoner och kameraövervakning för ökad komfort och trygghet. Ett omfattande test- och utbildningsprogram påbörjas nu inför invigningen i augusti 2005.

Foto: Alstom

Sommaren 2003. Depån i Bro börjar byggas. 6

Hösten 2004. Första test av fordonet.

Vintern 2004-2005. Andra test av fordonet.

Våren 2005. F av fordon. Hela Resan nr 4 - 2004


Nästan 40 år skiljer mellan nya pendeltåget och de gamla vagnarna från 60talet. Tekniksprånget innebär bekvämare och snabbare resor samt mer tillförlitlig trafik.

”Kul att få jobba med det absolut senaste”

– För oss reparatörer blir det ett helt nytt sätt att arbeta, säger Christer Lyderstedt som är produktionstekniker på Citypendeln. Den stora skillnaden mot dagens vagnar är att de nya tågen är datoriserade. All felsökning sker med hjälp av datorer. – Istället för att gå med felsökningschema och leta fel steg för steg

Foto: T. Alvreten

För verkstadspersonalen i Älvsjö blir introduktionen av nya pendeltåget en smärre revolution. Ny teknik och modern konstruktion ger många fördelar jämfört med den gamla vagnparken.

”Det nya pendeltåget innebär att vi får arbeta med den senaste tekniken. Dessutom blir arbetsmiljön mycket bättre”, säger Christer Lyderstedt, produktionstekniker på verkstaden i Älvsjö. kopplar vi in en bärbar dator som visar var felet ligger. Det blir både snabbare och lättare att serva och laga tågen, säger Christer. Arbetet blir också renare och smidigare i och med att mycket av tekniken placerats på tågens tak. – Idag står vi i gravar under tågen

och arbetar i trånga utrymmen med armarna uppåt. I framtiden kommer vi att jobba på plattformar längs med tågens tak. Det blir betydligt mer lättarbetat. Maskineriet i de nya vagnarna är uppbyggt i moduler, vilket gör att man rätt enkelt plockar ut den komponent som är trasig och ersätter med en ny. – På det viset kan tiden i verkstaden bli kortare. I dagens tåg är det mer ”mutter och slägga”, det tar längre tid att komma åt de delar som måste repareras eller bytas ut, säger Christer. En del av personalen får dessutom en helt ny arbetsplats på depån i Bro nordväst om stan, som blir en toppmodern anläggning där drygt hälften av de 55 nya tågen kommer att stationeras. För att lära sig den nya tekniken kommer en första grupp av reparatörer gå på kurs på fabriken i Salzgitter i Tyskland där det nya tåget tillverkas. Dessa blir i sin tur instruktörer för

resten av personalen i Älvsjö. – Visst blir det mycket nytt att lära. Vi gör ju ett teknikhopp på nästan 40 år, från de gamla 60-talstågen till världens modernaste motorvagnar. Men för mig som teknikintresserad känns det otroligt stimulerande, säger Christer. Av Johan Beer

Pendeltågens hem sedan 1968 På verkstaden vid Varuvägen i Älvsjö arbetar cirka 100 personer med att städa, reparera och serva pendeltågen. Verkstaden har byggts ut i olika etapper, bland annat finns särskilda spår för avisning, reparation, städning och klottersanering insprängda i berget. Det senaste tillskottet är ett nybyggt verkstadsspår där service kan ske samtidigt under, i och ovanpå de nya pendeltågsvagnarna.

Visste du att… Peter Recke från Alstom och Johan Sjöholm, SL Infrateknik.

Första leverans

Hela Resan nr 4 - 2004

Tidiga modeller av fronten.

Sommaren 2005. Det nya pendeltåget tas i trafik.

Kollisionsskyddet på förarhytten.

Hösten 2005. Brodepån i full drift.

Det nya pendeltågen är bland de modernaste motorvagnar som finns på marknaden idag. Fordonet med sina sex sammanbyggda delar blir 107 meter långt och har 374 sittplatser och 565 ståplatser. En del av tekniken är dubblerad för att minska trafikstörningar. Maxhastigheten är 160 km/h.

Vintern 2007. Samtliga 55 tåg levererade. 7


Det nya pendeltåget

SLs största depå byggs i Bro en med tanke på snabb och smidig service, säger Lasse Bengtsson, som är ansvarig för underhållsplaneringen i Älvsjö och Bro. Uppställningshallen blir hela 430 meter lång, något av ett rekord för en tågdepå. Att uppställning och arbete sker inomhus ger inte bara arbetsmiljöfördelar. Problemen med snö

Perrongjobb på pendeln

Brodepån ska serva 33 av de 55 nya pendeltåg som levereras under perioden 2005-2007. Uppställningshallen blir hela 430 meter lång och ska innehålla sex spår där 12 fulllängdståg kan få plats samtidigt. Hela anläggningen, med bland annat uppställningshall, klottersaneringshall och verkstadsbyggnad kommer att kosta 800 miljoner kronor.

Sommaren 2005 tas SLs nya pendeltåg i trafik. Men redan nu börjar arbetet med att finjustera stationsperrongerna i höjd- och sidled för att av- och påstigningen ska bli så bekväm och säker som möjligt. Höjdskillnaden mellan perrongerna och golven hos de nya tågen ska vara så liten som möjligt. Gliporna mellan perrongerna och dörrtrösklarna ska också vara så små som möjligt. Dessutom ska räfflade plattor, som bland annat tjänar som avståndsmarkering för synskadade, läggas längs kanterna. Under hösten 2004 kommer 16 stationer att anpassas. Den första stationen är Ulriksdal (arbetet påbörjades i september) och därefter följer Sollentuna, Helenelund och Spånga. Banverket, som ansvarar för arbetet, räknar med att det inte kommer att medföra några trafikstörningar.

Skiss: BBH Arkitekter & Ingenjörer AB.

Just nu byggs det för fullt på SLs största depåanläggning – den 907 meter långa depån i Upplands-Bro, som ska bli verkstad och uppställningsplats för drygt hälften av de 55 nya pendeltågsvagnarna.

Toppmodern verkstad

Av Johan Beer

De nya pendeltågen kräver serviceverkstäder med specialanpassad utformning. Därför bygger SL en helt ny tågdepå i Upplands Bro, som blir en av de modernaste i sitt slag. Eftersom mycket av tekniken i de nya tågen sitter på taket så utförs servicen till stor del från plattformar som gör det enkelt att arbeta ”ovanpå” tågen. För att komma åt hjul, motorer och axlar så lyfts hela tåget upp i luften! – Målet är ju att tågen ska behöva tillbringa så lite tid som möjligt i verkstaden. Därför byggs hela anläggning-

I den nya verkstaden i Bro servas tågen ovanifrån genom plattformar i taket eller genom lyftanordningar för att enkelt komma åt motorer, hjul och axlar.

För spåranläggningarna är vintersäsongen något kortare – från slutet av november till och med mars. Att se till att snön forslas bort är bara en liten del av vinterberedskapen. Det handlar även om planering, möten, förberedelser och övning. Man går igenom vad som krävs för att förebygga och reducera störningar i spårtrafiken till följd av snö,

8

blåst, is, fukt och kyla. Genom samarbete med SMHI får SL Infrateknik väderprognoser som underlag för insatserna. Tunnelbanans strömskena är särskilt utsatt vid snöoväder. Risken för isbildning är som störst vid temperaturer runt nollstrecket. Riktigt kalla vinterdagar är det däremot inte lika stora problem. Under året har strömskenevärme installerats mellan Gullmarsplan och Globen samt mot Hagsätra. Sträckan mellan Gullmarsplan och Globen är speciellt känslig då tåg som utgår från Högdalsdepån passerar här. Strömskenevärme på Tranebergs-

Foto: Laszlo Szabo

Störst risk runt noll Mellan oktober och april ligger SL-trafikens aktörer i beredskap då det kalla, snöiga vädret kan påverka trafiken.

och isbildning minskar under vinterhalvåret. – Ytterligare en fördel med att ha tågen inomhus är förstås att vandaliseringen och klottret minskar. Det ger säkrare resor och bättre tidpassning för resenärerna, eftersom vi slipper ta tåg ur trafik och minskar tiden i verkstaden, säger Lasse Bengtsson.

Avisning av strömskena testas i Arvidsjaur. bron beräknas bli klar under januari 2005. Alla växlar är dessutom känsliga för is och snö. Växelvärme finns installerad i de flesta växlar för att hålla dem snö- och isfria under vintern. Det finns sammanlagt 667 eluppvärmda växlar på SLs banor. Vid ex-

tremt snöoväder är det dock inte säkert att växelvärmen räcker för att hålla växeln snöfri. SL Infrateknik har beställt en ny snösug/snöslunga. Den testas på provspår i Arvidsjaur före levererans i januari. Snösugen kan utvecklas och småningom även förses med en snöborste som kommer åt bakom strömskenan. Vintern 2006 planerar SL Infrateknik att genomföra en personalutbildning i snöröjningsredskap. Man planerar även utbildning i manuell och maskinell snöröjning av växlar och andra vintertester. Av Jan E Svensson

Hela Resan nr 4 - 2004


Grov uppskattning av ”trängselskattens” påverkan på skadliga utsläpp

Illustration: Miljöavgiftskansliet. Stockholms stad.

Kväve

Koldioxid

Extra utsläpp buss

57 933

13 102 107

kg

Minskade utsläpp bil

31 959

13 584 522

kg

483 000

kg

Total utsläppsminskning -26 000

Beräkningen ger en fingervisning om att trafikutsläppen av kväve ökar något per år, medan utsläppen av koldioxid, kolväten och partiklar minskar.

Satsning på kollektivtrafik Stockholmsförsöket medför en utbyggd kollektivtrafik:

Trängselskatten

197 nya bussar

Stockholmsförsöket – en utmaning för SL-trafiken

Av Lena Hed

Efter sommaren kommer kontrollstationerna att vara på plats vid infarterna till staden. SL-trafiken kommer samtidigt att köra fler bussar och starta helt nya busslinjer för att kunna ta emot nya resenärer. Däremot tar kollektivtrafiken på tunnelbane- och pendelspåren redan så många resenärer som det är praktiskt möjligt. Det får helt enkelt inte plats så många mer tåg på spåren berättar Eric Tedesjö som håller i trådarna på SL. De små effektiviseringar som kan göras för pendeltågen förhandlas just nu med Banverket. Vad händer nu på bussidan? – SL arbetar vidare enligt avtalet med staten. 197 nya bussar är beställda. Avtal med bussföretagen som ska köra den utökade trafiken skrivs Hela Resan nr 4 - 2004

Foto: Göran Segeholm

I augusti nästa år inför staten en speciell skatt för den som vill köra bil i eller genom Stockholms innerstad på vardagar mellan 06.30 och 18.30. Eric Tedesjö håller i trådarna på SL.

förhoppningsvis före årets slut. Företagen kommer att rekrytera och utbilda de nya förare som behövs, ungefär lika många som antalet bussar. – Stockholms stad och Vägverket ser också över hur man kan förbättra framkomligheten för busstrafiken. När införs biltullarna? – Tidpunkten för trafikstart är framskjuten efter tvisterna kring Vägverkets upphandling av IT-systemet. Det blir sannolikt först i augusti. – Det blir antagligen en ”tvåstegsraket”. Den utökade ”trängseltrafiken” kommer att starta lite tidigare än den vanliga, som rullar igång vid hösttidtabellomläggningen i augusti. Vad händer efter försöket? – Ett tilläggsavtal ska nu i december

14 nya stomlinjer 18 befintliga busslinjer får tätare trafik 12 bussdepåer byggs ut.

tecknas för det andra halvåret 2006, när det regelrätta försöket med trängselskatt har avslutats, men då kollektivtrafiksförstärkningen kommer att löpa vidare i samma omfattning till slutet av år 2006. En knäckfråga som ska beslutas av riksdagen, är hur intäkterna från försöket ska tillfalla kollektivtrafiken. Vem betalar alla nya bussar? – Staten ska betala bussarna på ett eller annat sätt. Det blev klart i somras. Rent tekniskt blir det ett borgensåtagande, statligt eller genom landstinget. – Trängseltrafiken kommer uppskattningsvis att kosta cirka 450 miljoner kronor per år och infratekniken som behövs cirka 150 miljoner kronor. Hur går det med depåerna? – Tolv depåer för bussuppställning påverkas i större eller mindre omfattning. Den planerade nya depån i Åkersberga blir dock inte av, eftersom kommunen inte givit bygglov. Nu letar SL efter ett nytt alternativ. Blir det fler pendelparkeringar? – Pengar har avsatts för 15 nya infartsparkeringar med cirka 1 000 parkeringsplatser i länet och dem jobbar man för fullt med. Stockholm

Här byggs depåerna ut Lidingö Hornsberg Handen Täby Åkersberga Norrtälje Kallhäll Råsta Tyresö Nacka/Värmdö Huddinge/Botkyrka Ekerö.

stad ansvarar för infartsparkeringar i innerstaden.

Är de nya bussarna miljövänliga? SLs miljömål är tufft och tydligt: År 2030 ska alla SLs bussar köras på förnybara bränslen. Idag är det 15 procent. Nio av de ledbussar som ingår i trängseltrafiken kommer att drivas med biogas, som inte tillför någon miljöskadlig koldioxid till atmosfären. Men tillgången på biogas är begränsad. Det innebär att direktbussarna från förorten måste köras på diesel. Någon produktion av etanolbussmotorer finns inte alls för närvarande. Däremot hoppas SL att den produktionen kommer igång senare.

9


Oavsett arbetsgivare arbetar vi alla utifrån en gemensam syn på vad som skapar värde för våra kunder och ett mer attraktivt Stockholm.

Björn Holmberg, SL.

Torborg Chetkovich, Connex.

Värderingar En viktig fråga är hur SL-trafiken ska bli mer attraktiv som arbetsplats. Här diskuterar cheferna inom SL-trafiken hur du ska trivas bättre på jobbet. Några förslag var mer friskvård, ökad status och bättre trygghetsprogram.

Samsyn ger bättre trafik

Lennart Jangälv har varit koncernchef för SL i drygt ett år. Under den tiden har han engagerat både medarbetare och trafikentreprenörer i en översyn av strategier och arbetssätt. Av Lena Hed. Foto: Göran Segeholm

Nio stationer från Ropsten med Lidingöbanan ligger Högberga gård på Lidingö. Hit bjöd Lennart Jangälv i september de fem trafikföretagen och samarbetsparterna i SL-trafiken. Under en intensiv måndag ägnade 38 deltagare från Busslink, Citypendeln, Connex, Roslagståg, SL och Swebus hela dagen åt att vaska fram goda idéer för samverkan i SL-trafiken. 10

Underlaget till detta och tidigare möten, är SLs nya strategiska plattform. – Kollektivtrafiken har funnits i decennier och åter decennier och kommer att fortsätta att finnas. Därför kan SL i vårt långsiktiga arbete inte ha korta puckar i beslut om spårutbyggnad, depåer eller andra väldigt kostsamma investeringar. I vår nya plattform tog vi sikte på år 2015 när vi formulerade SLs nuvarande mål och

strategier. Tanken var att inriktningen ska vara på tillräckligt långt avstånd för att gripa över flera valperioder, förklarade Lennart Jangälv. Deltagarna bildade grupper som fick börja med att rangordna de 15 viktigaste områdena för SL-trafiken. Datorer användes som ”elektroniska blädderblock” för att samla in alla uppgifter. Frågan för dagen var vad man kan göra tillsammans för att öka värdet för resenärerna och tillvarata alla medarbetares erfarenheter, idéer och engagemang. Och som någon konstaterade i en paus: ”Vi som samlats här i dag bör ju veta vad som krävs”. Många verkade uppskatta chansen att träffa kollegor, att för en stund

Ansvar för hela resan

Pålitlighet

Enkelhet

”Med SL tar jag mig runt i hela Stockholm”

”Jag kan alltid lita på SL”

”SL underlättar min dag”

Samordning

Tillgängligt

Enkelt att resa

Långsiktighet

Punktligt

Enkelt att betala

Samhällsansvar

Säkert

Enkelt att hitta

Tryggt

Enkelt att förstå

Den bild av SL-trafiken som SL vill skapa utifrån de tre kärnvärdena ”ansvar för hela resan”, ”pålitlighet” och ”enkelhet”.

Många ämnen presenterades.

Det surrade i luften vid borden.

bortse från det faktum att man är konkurrenter och istället prata om gemensam utveckling för resenärernas bästa. Gemensamma värderingar är en förutsättning för att nå de ambitiösa målen för kollektivtrafiken i Storstockholm. Det kräver samverkan, ansvar, förtroende och engagemang. Synpunkterna och önskemålen som kom fram tog SLs ledningsgrupp med sig tillbaka för att sortera och angripa. Vid nästa träff kommer man att titta närmare på de prioriterade frågorna – störningsinformation, trygghet och tidhållning. En konkret åtgärd röstades dock ner: gemensamma medarbetarundersökningar med frågor kopplade till mål, strategier och värderingar, en sorts ”nöjdpersonalindex”. Det förslaget ställde sig Swebus, Citypendeln och Connex tveksamma till. Man menade att det kan leda till förvirring när det gäller arbetsgivarens respektive huvudmannens ansvar. Hela Resan nr 4 - 2004


Hela Resan ställde tre frågor till ledningen för trafikentreprenörerna:

Foto: Göran Segeholm

Vad tyckte du om mötet på Högberga?

Vad drar du för slutsatser av mötet?

Hur tror du att samarbetet inom SL-trafiken bäst kan utvecklas?

”Det var ett bra möte som visade SLs viljeinriktningar. ”

”Att rollerna inom SLtrafiken blir tydligare och vad är viktigast att utveckla.”

”Den här träffen visade på vikten av att SL och operatörerna behöver träffas tillsammans för att diskutera gemensamma frågor, vilket skedde på ett bra sätt på Högberga.”

”En framgångsrik utveckling inom kollektivtrafiken är helt beroende av ett väl utvecklat samarbete mellan entreprenörer och trafikhuvudman. Mötet visade flera exempel på att den samarbetsviljan finns.”

”Det gäller att skapa struktur för samarbete när det gäller ansvaret för resenärens hela resa och skapa former som driver entreprenörerna att ytterligare utveckla kvaliteten.”

”Även om många av oss träffas och arbetar tillsammans i olika sammanhang är det värdefullt att träffas emellanåt för att diskutera olika frågor.”

”Genom att vi tar vara på de goda exemplen och bygger vidare på dem, för att öka resandet och antalet nöjda kunder i SL-trafiken.”

”Detta möte måste följas av flera. Det var bra att vi nådde fram till en samsyn kring de viktigaste utvecklingsfrågorna. Kommande möten kanske kan vara ännu mer fokuserade. ”

”Genom att skapa förståelse på alla nivåer för varandras roller; att SL har sin roll och vi entreprenörer vår. Det underlättar även för de stödjande funktionerna. Här finns mycket att göra – från upphandling, avtal och leverans till långsiktig utveckling av trafiken.”

Anders Gustad, produktionschef, Citypendeln Foto: Göran Segeholm

”Det var ett konstruktivt och bra möte.”

Jan Bosaeus, vd Swebus Foto: Göran Segeholm

”Mötet på Högberga var givande på flera sätt. En intressant diskussion rörde förbättringsområden, en annan att höja statusen för alla som jobbar inom kollektivtrafiken.” Torborg Chetkovich, chef division Stockholm Connex Foto: Göran Segeholm

”Mötet var bra. Det är naturligtvis viktigt att skapa en gemensam referensram, framförallt i ett framtidsperspektiv. Vi måste dra åt samma håll. Och träffas vi inte och stämmer av med varandra så blir det svårt.”

Bengt-Erik Johansson, vd Roslagståg Foto: Connex

”Jag tyckte mötet var mycket bra.”

Lars Ericsson, affärsområdeschef Connex Foto: Lena Gylfe

”Mötet var mycket bra och intressant med tanke på att samtliga entreprenörer var representerade.”

Max Ahlstedt, regiondirektör Busslink i Sverige AB

Hela Resan nr 4 - 2004

”Det finns definitivt anledning att samlas på detta sätt under SLs ledning någon gång per år för erfarenhetsutbyte och för att ge alla en gemensam bild av vad SL vill och är på väg.”

”Genom ökad dialog operatörerna emellan, kanske främst på operativ nivå för att diskutera det löpande, t.ex. samtrafik, anslutningspunkter, samverkan vid störningar… Då skulle även SLs affärsutvecklare kunna medverka. Det är ett mognadstecken att vi nu, drygt 10 år efter de första upphandlingarna, möts över bolagsgränserna för kundernas bästa.”

”Det verkar finnas ett önskemål från SL att bättre utnyttja samarbete mellan entreprenörerna och därigenom skapa gemensamma processer för en bättre kollektivtrafik. Det framgick även att SL vill ta ett större ansvar när det gäller arbetsmiljö för de anställda inom kollektivtrafiken, och det är mycket bra.”

”Genom att diskutera frågor gemensamt med samtliga entreprenörer. Avtalsstrukturen är en annan fråga som behöver ses över, med målet att förbättra entreprenörernas och SLs möjligheter att leverera en bra produkt till ett konkurrenskraftigt pris med acceptabla ekonomiska marginaler. Jag ser fram emot vidare möten.”

SL-trafikens utmaningar Den första träffen mellan ledningsgrupperna hos SL och entreprenörerna ägde rum den 17 mars. Utmaningar för SL-trafiken som man då listade, blev avstamp för mötet på Lidingö: Öka attraktiviteten och höja den totala trafikkvaliteten (fräscha fordon, bemötande, turtäthet, punktlighet, trygghet, komfort, tillgänglighet) Höja säkerheten och tryggheten för passagerarna och personalen Höja anseendet och förtroendet för SL Höja medarbetarnas trivsel och status Att de nya pendeltågen tas i trafik i tid och utan att problem uppstår Ekonomin – att få bukt med driftbudgeten och höja självfinansieringsgraden Få bukt med förlorade intäkter (minska svinnet) Smidigt införande av nytt biljettsystem Förbättrad infrastruktur för bussoch tågtrafik Beredskap inför införandet av biltullar Kunna hantera krissituationer bättre Minska skadegörelse och klotter Skifta fokus från kostnadssidan till intäktssidan Utveckla nya prisstrategier Förbättra marknadskommunikation och information Förtydligande av gemensamma visioner, mål och strategier för SL och entreprenörer samt de olika partnernas ansvarsområden.

Tempen på SL-trafiken Resandet under januari-september 2004 var 1,1 procent mindre än under motsvarande period 2003. Efter tio månader ökar lokaltågen medan busstrafik, pendel och tunnelbana minskar. Höstens undersökning av upplevd kvalitet visar en klar förbättring. Punktligheten för de nio första månaderna är bättre för i stort sett samtliga trafikslag. Andelen ej utförd trafik har minskat för samtliga trafikslag utom för pendeltågen, tunnelbanans Röda linje och Saltsjöbanan. Antal stopp i trafiken har minskat och är nu cirka 16 procent bättre än 2003.

11


SLs strategier

Bakgrund Förväntningarna på framtidens SL-trafik är stora, samtidigt som behovet att hushålla med resurserna kanske aldrig har varit tydligare. Under året har Lennart Jangälv engagerat medarbetare och trafikentreprenörer i en översyn av strategier och arbetssätt. Det resulterade bland annat i en utvecklad strategisk plattform för SL under hösten. SL har också satt upp nya mål för fler resor, fler nöjda

resenärer och större intäkter till år 2010. Under nästa år flyttar SLs moderbolag, SL Infrateknik och SL Kundtjänst till gemensamma lokaler. Vid ett antal möten mellan SL och trafikentreprenörerna har ett nytt ”samsynstänkande” etablerats. Hela Resan återkommer med rapporter från arbetet kring SLs nya strategiska plattform.

SL har formulerat tio strategier som ska underlätta att nå målen som satts upp till år 2010. Det kräver mer samverkan mellan beställare och utförare.

Affär

1. Produktutveckling 2. Addera mervärden till resan 3. Aktiv marknadsföring och försäljning

Medarbetare

4. Säkerställa kompetensen 5. Ökad delaktighet och samverkan

Arbetssätt

6. Uthålligt kvalitetsarbete och ständiga förbättringar 7. Affärsmärssig samverkan med trafikentreprenörer 8. Säkerställa tillgång till personal i SL-trafiken 9. Delta aktivt i samhällsplaneringen 10. Integrerad kommunikation

Han har ett klart mål Foto: Göran Segeholm

Samarbetet mellan SL och de företag som kör trafiken i Storstockholm har fått en nystart. Vid tre tillfällen under året har SLs vd Lennart Jangälv samlat entreprenörerna i SLtrafiken. Av Lena Hed

Vid det senaste tillfället den 13 september träffades ledningsgrupperna från både beställare och utförare på Högberga gård på Lidingö för att se hur överens man är i grundfrågorna och för att vaska fram konkreta idéer. Summera dina intryck av mötet på Högberga! – De primära intrycken från den här dagen de kom egentligen först vid middagen, när jag satt vid ett bord med en del veteraner inom SL-trafiken, som konstaterade att det var första gången sedan SL blev trafikbeställare, som trafikentreprenörerna hade fått vara med och själva fått bidra med idéer för hur SL-trafiken kan blir bättre. Några konkreta åtgärder som mötet resulterat i? – Vi håller på att titta på olika frågor som utkristalliserade sig. Tre områden stack ut som de allra viktigaste: störningsinformation, trygghet och tidhållning. 12

”Det är viktigt med dialog”, säger Lennart Jangälv. De tre mötena på ledningsnivå under 2004 är upptakten på ett tätare samarbete mellan aktörerna i SL-trafiken.

– Vi kom igång på allvar med trygghetssamarbetet i samband med vandalismen på pendeln i oktober. Då träffade SL och Citypendeln kommun- och polisledningar runt om i länet för att skapa ett bra gemensamt arbetssätt. – Tidhållning och störningsinformation ska vi också gå vidare med, det är klockrent. Där arbetar Lars Nordstrand, chef för SLs Affärsenhet, och Annica Dahlberg, vd på SL Kundtjänst AB, vidare med idéer om hur de ska lägga upp det jobbet. Hur ser du på förhållandet mellan SL och trafikentreprenörerna? – Det är viktigt att vi har samma syn

på resenärsnyttan. Att trafikentreprenörerna – det kan bli färre, det kan bli fler – är överens om att SL som beställare är den som koordinerar det hela. – Alla resenärer ska känna att SLresan är lika trygg oavsett vilken trafikentreprenör de reser med. Vi ska ha en samsyn på vad som är trygghet, vad som är en ”tät spärrlinje” och vad det innebär att informera om förseningar, till exempel. Det står ”SL” på biljetten – det ska funka på samma sätt i hela SL-trafiken från norr till söder, och från öst till väst. Kommer det bli fler möten som på Högberga? – Ja, det tror jag säkert. Jag tycker det är viktigt att det är en dialog och kunskapsutbyte där alla har respekt för varandras roller och kompetens. Hur tror du att SL-trafiken kan bli en mer attraktiv arbetsplats? – Jag tror att den blir det genom att vi medvetet jobbar med att informera människor om allt det bra som vi utför. Om alla 13 000 som jobbar i SL-trafiken stannar hemma, då skulle hela Stockholms län stå still, eller hur? De obekväma tider där alla de som jobbar i SL-trafiken är uppe i ottan för att andra ska kunna komma till sina jobb eller skolan, eller jobbar sent för att folk ska kunna komma hem från nöjen på kvällen – vi är ju så att säga artärerna och venerna i länet som gör att det hela verkligen fungerar. Du ska kunna åka och spela badminton eller simma eller träffa föräldrarna oavsett om du har bil eller inte.

– Om vi lyckas skapa en större förståelse för trafikens förutsättningar, hoppas jag att det påverkar även viljan att söka jobb inom trafiken – att köra buss eller tåg, serva fordon eller andra viktiga jobb – och att de som arbetar här tycker det är kul att berätta hemma i kvarteret att ”jag jobbar inom SL-trafiken”. Vad gör SL för att stoppa nuvarande resandeminskning? – Den del som beror på den utplanade högkonjunkturen kan vi inte påverka – om fler människor blir arbetslösa eller flyttar närmare sina jobb, då behöver de inte åka kollektivt så mycket. Men när det gäller vad vi kan påverka – där innehåller SLs nya strategiska plattform svaren: Vi ska hålla vår marknadsandel eller öka den genom aktiv försäljning och marknadsföring. Och också genom att utföra jobbet fortsatt så bra att människor är så nöjda att de inte lämnar oss till förmån för cykel eller bil. Vad tycker du om arbetet på SL efter snart ett år? – Mycket spännande. Det är en förmån att känna att man kan få vara med och bidra till att hjälpa andra människor i deras vardag. Hur vill du kommentera dina företrädare på vd-posten för SL? – Inte alls. Jag har skakat hand med en av dem vid ett tillfälle, på en mässa. Hur ser ditt eget representationskonto ut? – Ingen aning. Jag vet att det är väldigt blygsamt. Hela Resan nr 4 - 2004


Foto: Göran Segeholm

Konsulten som tror på samverkan ”I framgångsrika organisationer har alla en tydlig bild av kunden som ledstjärna i sitt dagliga jobb.” Av Lena Hed

Hela Resan träffar företagskonsulten Per-Staffan Nilsson en höstsolig eftermiddag när de sista lönnlöven hänger gula på träden vid Nacka strand. Härifrån har man utsikt över de omgivande kontorshusens torvtak och Lilla Värtans blå vatten. Per-Staffan berättar om vad som utmärker framgångsrika bolag. – Alla har kundkontakt på ett systematiskt sätt, träffar och lyssnar på kunderna regelbundet. Det viktigaste är att det finns en prestigelöshet både gentemot kunder och medarbetare, säger Per-Staffan på klingande skånska. – Man måste vara beredd att lära av

andra. Förr var det ofta experter som blev chefer. Idag har medarbetarna en oerhört hög kompetens, då handlar det för chefen om att tona ner sig själv och vara den som banar väg för samverkan mellan experter. Samverkan är ett ord som återkommer flera gånger. Det är viktigt både internt i organisationen och inom branschen, menar Per-Staffan. – Vi kan inte räkna med att få mer resurser till den offentliga sektorn, utan det handlar om att hitta partners att jobba systematiskt med. Vägverket jobbar till exempel med både NTF, Polisen och Viltvårdarna för att öka trafiksäkerheten. Det dyker också upp nya spelare inom transportbranschen – inom flyget har vi Ryan Air till exempel. Vem vet hur länge SAS kommer att finnas kvar. Det gäller att vara beredd på olika nya scenarier, i stort och smått. Per-Staffans exempel utmynnar i hans huvudtes: Man kan inte jobba i

– Företag måste mäta, ta tempen och åtgärda. Det vi mäter är ju det vi påstår är viktigt. Därför måste vi också göra något om det visar sig att mätresultaten inte är så bra. – När alla känner till de gemensamma målen, då har man nått långt. Genom att samverka tar vi fram den största potentialen, konstaterar PerStaffan Nilsson.

”Jag brinner för det goda ledarskapet” Per-Staffan Nilsson är konsult med mångårig erfarenhet av företagsutveckling – bland annat inom Vägverket, Banverket och SL. Som civilekonom och ingenjör med ett förflutet i IT-branschen var han 1992 en av grundarna till Affärshuset Fakta. Där har han sedan alternerat som vd, styrelseordförande och konsult.

”Det handlar om att gå från ’jag’ till ’vi’”. Per-Staffan Nilsson ser vissa likheter mellan båtliv och framgångsrika företag: bägge kräver gemensamma mål och bra samverkan.

separata ”stuprör”. Framtidens organisation jobbar i grupper, team, det är han säker på. Men för att jobba systematiskt med förbättringar behövs ett tydligt mål som ger energi, menar Per-Staffan. Ledningen behöver även ta reda på om förändringarna leder dit man tänkt.

SL-kampanj

Dags att följa upp kundernas synpunkter

Hela Resan nr 4 - 2004

Lennart Jangälv och medarbetare från SL Kundtjänst och kommunikationsavdelningen besökte bland annat Rinkeby våren 2004.

för att möta kunderna och berätta om vilka förbättringar som gjorts under 2004.

Tanken är också att ställa följande fråga till länsinvånarna: Vad tycker ni att vi ska satsa på att förbättra under 2005? Foto Elisabeth Ohlson Wallin

De fem högst prioriterade områdena för SL-trafikens resenärer under våren 2004 var: 1. Prissättning och produkter 2. Bemötande, service, punktlighet och trygghet 3. Fuskåkning och skadegörelse 4. Miljö 5. Investeringar i ny teknik, byggnader och linjesträckningar. SLs vd Lennart Jangälv kommer i slutet av januari att, tillsammans med fem specialister från dessa fem högst rankade områden, ge sig ut i trafiken

Foto Elisabeth Ohlson Wallin

I början av det nya året följer SL upp fjolårets satsning på att samla in resenärernas synpunkter på SL-trafiken.

Många resenärer passade på att ställa frågor.

Fokus ligger på att återkoppla vad SL gjort sedan sist och att också förklara varför vissa saker inte är gjorda. 13


Minska svinnet

SL-trafikens ”lapplisor” Färdbeviskontrollen är en del i arbetet mot svinnet i SL-trafiken. Av Lena Hed och Pernilla Hjelm. Foto: Peter Lydén

Hela Resan följer med biljettkontrollanterna ut på ett arbetspass en fredag eftermiddag. Under två timmar ska Monika, Sven, Elisabeth och deras kollegor kolla att alla resenärer har biljett. T-Centralen är en så pass stor station att alla 50 trafikvärdar som jobbar i dag är på plats. – Det är tur att de flesta har betalt, annars skulle det blir svårt för oss att hinna med, säger Monika. Monika ingår i den del av styrkan, som redan finns på plats vid T-Centralen när vi kommer. Tunnelbaneingången vid Sergels torg är rörig och oöverskådlig. Många stockholmare har slutat tidigare och rör sig i stans centrum. Egentligen är kontrollanterna dubbelt så många som de synliga blå uniformerna, för hälften av dem är 14

civilklädda. De kännetecknas alla av ett stillsamt kroppsspråk. – Tempot är rasande högt och som kontrollant måste man vara koncentrerad hela tiden, berättar Elisabeth som ställer sig på post vid en av spärrarna. Hon förklarar att de inte alls är sura, som man kanske kan tro ibland, utan bara på helspänn. Under ett dygn ska Färdbeviskontrollens cirka 60 anställda göra kontroller på samtliga tunnelbanelinjer, på lokalbanor och buss. Sedan i somras arbetar de på ett nytt sätt. – Genom att jobba mer oregelbundet, ibland timme för timme, och söka oss dit där det är mest folk har vi fått bättre resultat, säger Sarmed Abdlla som är enhetschef. Antalet biljettkontroller i SL-trafiken har utökats två år i rad och antalet upptäckta fuskare har bara ökat. Det nya flexibla arbetssättet verkar fungera bra. De utskrivna tilläggsavgifterna mer än fördubblades i oktober jämfört med samma månad förra året. – På ett pass skriver vi ut allt mel-

Monika kontrollerar att John Evers har en giltig biljett. ”Det blir en ond spiral – ju fler som plankar desto dyrare blir det” menar John.

lan 40 och 140 tilläggsavgifter, berättar Sarmed. Jag frågar Sarmed vad han säger om de klagomål som man läser ibland om kontrollanternas arbetsmetoder. – Vi gör 10 000 kontroller varje dag. Självklart finns det ett fåtal missnöjda kunder. Det är ett tufft jobb, vi är överbelastade. Men de fall som rapporteras följs upp och reds ut. Det ska självklart vara rätt, svarar Sarmed. Han säger att det är förhållandevis få som är arga eller otrevliga. – Det handlar om respekt, man måste visa kunderna respekt, då kommer resten av sig själv, säger Sarmed. Gruppchef på plats i dag är Samera. Hon är den som samlar in de tilläggsavgiftskvitton som skrivits ut. Hon ser väldigt koncentrerad och stressad ut, men spricker upp i ett leende och säger: – De undrar varför jag går ner i vikt, men se hur jag springer runt! Sedan några månader har hon och de övriga gruppcheferna var sin handdator för att snabbt kunna kontrollera

Fakta om Färdbeviskontrollen Kontrollerar att resenärer har giltig biljett i SL-systemet. Utförs av Connex (tunnelbanan, lokalbanor och bussar) och Citypendeln (pendeltåg). Tilläggsavgiften för den som inte kan visa upp en giltig biljett är 800 kronor. Hot och våld är ett problem. Connex har ett antal långtidssjukskrivna. Förolämpningar, hot och knuffar är vanligt.

personnummer som stoppade resenärer uppger, mot det statliga personadressregistret. – Datorn är en trygghet för den som blir stoppad, berättar Samira. Då är det lättare att rentvå sig om någon uppger ens personnummer. Den som jobbar med att kontrollera biljetter måste vara mycket bra på att lyssna och argumentera utan att förlora tålamodet. Vi ser under timmarna på T-Centralen många som ertappas. De flesta verkar medvetna om att det gjort fel och tar emot sin tillläggsavgift utan att diskutera. Men vi ser också några gäng som argumenterar för att slippa betala. Hela Resan nr 4 - 2004


”Min bästa intäktssäkring är att vara tillgänglig” Benny Samuelsson har suttit stadigt som stationsvärd vid Upplands Väsbys pendeltågsstation i elva år. Den striktare tillämpningen av reglerna för passering av spärrlinje har nu varat i ungefär ett halvt år och omställningen har inte varit helt friktionsfri.

Viseringsregler Alla resenärer är skyldiga att visa att de har giltigt färdbevis. Detta innebär att grindar hålls stängda. För inpassering genom barnvagnsgrinden skall alltid färdbevis överlämnas till stationsvärd för visering, innan grinden öppnas. Färdbevis med magnetremsa drar resenären själv i första hand genom automatspärren. Remsor och kontantkuponger överlämnas till stationsvärden eller spärrexpeditören för visering. En striktare tillämpning av reglerna gäller i hela SL-trafiken sedan några månader tillbaka. Viseringen ska utföras med sunt förnuft. Resenärer som köper nytt periodkort i luckan, ska till exempel inte tvingas backa och gå ut igenom en automatspärr.

– Utmaningen ligger i att intäktssäkra utan att tappa servicenivån, säger Benny Samuelsson, stationsvärd i Upplands Väsby.

Text & foto: Mikael Hedlund

Fuskaren tar sig in ändå Det finns två ingångar till den norra änden av Upplands Väsbys pendeltågsstation: dels den ingång som Benny har uppsikt över, dels en ingång bakom ryggen på honom och som han inte ser eftersom den är skymd av en vägg. Det är den ingången som fuskåkarna väljer. – Stationen och spärrarna är felbyggda. Fuskarna kan hoppa över eller lirka sig igenom spärrarna, och de gör det osedda. Eftersom den ingång där Benny sitter ligger närmast de anslutande morgonbussarna, bildas det snabbt köer både vid biljettluckan och de två automatspärrarna. – Vi är benhårda på intäktssäkringen, bland annat genom att hålla barnvagnsgrinden låst för jämnan. Hela Resan nr 4 - 2004

Men måste jag öppna grinden för någon i rusningen passar halva kön på att slinka med in. Det strider mot reglerna, men jag kan inte göra så mycket åt det, lika lite som jag kan hindra de som plankar in bakom ryggen på mig. Resenärerna med periodkort ser nog tillfället med den öppna grinden mer som ett smidigt sätt att lösa ett tillfälligt köproblem än som att jag missköter mitt jobb. Enligt Benny får stationsvärden jobba hårdare nu för att upprätthålla en hög servicenivå. Ett exempel är direktivet att uppmana alla med periodkort med magnetremsa att passera genom automatspärrarna. Uppmaningen är anslagen på en stor skylt i biljetthallen och tanken är att om alla med kort använder automatspärrarna minskar trycket vid luckan samtidigt som de med förfalskade kort avslöjas.

Sviktande betalningsmoral Benny har inte noterat någon nämnvärd ökning av biljettintäkterna, som skulle kunna kopplas till åtgärderna för intäktssäkring. Däremot har intresset för korta resor med rabatthäften ökat. – Vi kallar det för ”Rotebrosyndromet”. Rotebro är nästa station in mot stan och många med rabatthäften vill inte åka längre än så, säger de… Att det av olika skäl finns öppna spärrlinjer på några pendeltågssta-

tioner skapar viss förvirring bland resenärerna, menar Benny. På den ena stationen litar man på att resenären är ärlig och på en annan gör man det inte. – Det var kundkontakten och möjligheterna att ge god service som gjorde att jag valde det här jobbet. Men min uppgift har blivit att både att vara en servicefunktion och att kontrollera. En hjälp vore att införa fler biljettkontroller ombord på tågen, tror han. – Det finns ingen annan genväg. Vi måste sätta käppar i hjulen någonstans. Stationsvärden ska vara välkomnande, bygga upp ett förtroende. Benny betonar gång på gång vikten av den mänskliga närvaron. – Det viktigaste för mig som stationsvärd är inte stängda grindar, det är att vara tillgänglig i luckan så mycket som möjligt. Är man inte det så tappar man mark. Många skäms för att försöka fuska när jag sitter här. Bennys vision om framtiden är ännu mer levande och välkomnande pendeltågsstationer. – Vi pratar om det internt, hur vi ska kunna öka statusen på våra stationer. Vi måste utveckla oss, bli ännu bättre på att informera och ge service. Här finns plats för både kaffeförsäljning och nya idéer. SL svarar på kritiken mot stationernas utformning på nästa sida.

En bit kvar SLs uppföljning av biljettkontrollen det tredje kvartalet 2004, visade att bara en av 16 pendelstationer får godkänt i sitt sätt att kontrollera biljetter. Foto: Göran Segeholm

Benny är anställd av Citypendeln och har ungefär samma uppgifter som en spärrexpeditör i tunnelbanan, plus några till. Stationsvärden är föreståndare för ett litet SL-center, kan man säga, han får sälja alla slags färdbevis, göra återköp, ta emot och administrera rekvisitioner från skolor med mera. Det kan bli riktigt stressigt i morgonrusningen när köerna ringlar ut från biljetthallen. – 80 procent av alla i rusningen använder min ingång och då korkar det igen snabbt, förklarar Benny.

– Service och kontroll ska inte ses som varandras motsatser. Båda delarna ingår i arbetet, kommenterar Ebba Klaffert, chef för försäljningsavdelningen på SL.

Så mäts svinnet Regelbundna intervjuer med resenärer. Statistik över Färdbeviskontrollens tilläggsavgifter. Försäljningsstatistik. Uppföljning av trafikentreprenörernas handlingsplaner. Regelbundna kontroller av trafikpersonalens förmåga att ta rätt betalt – en kontrollperson försöker resa på falska biljetter.

15


Minska svinnet

De moderniserar pendelstationerna

– Många stationer längs pendeln är gamla och slitna. Varken intäkssäkring eller säkerhetsfrågor var något man övervägde när de byggdes. SL har satt in spärrar där det går, förklarar Lars Averyd. Anders Eriksson jobbar tillsammans med Lars på SL Infratekniks fastighetsavdelning med projekt och

Foto: Göran Segeholm

Varför ser pendeltågsstationerna ut som de gör? Det undrar trafikpersonal på pendeln, som ibland tycker att det är svårt att intäktssäkra, att spärrarna är för lätta att smita förbi.

Lars Averyd och Anders Eriksson från SL Infrateknik berättar om varför stationsmiljöerna ser ut som de gör. ”Att bygga om en station kostar mellan 20 och 50 miljoner kronor” berättar Anders. intäktssäkring av bland annat pendelstationer. – I november skickade jag ut en moderniseringsplan för samtliga pendelstationer på remiss inom SL och Citypendeln. Den nya planen är en önskelista med åtgärder som ska

sätta en ny, enhetlig standard på pendelstationerna. Nu hoppas jag att folk tycker till om det här förslaget, berättar Anders Eriksson. – Stationerna måste fungera ur resenärernas, trafikpersonalens och förvaltarnas synpunkt. Det är många krav att ta hänsyn till. De nya biljettkioskerna ska till exempel ha god överblick över hallen. Överst på ”önskelistan” står stationerna i Jakobsberg, Karlberg, Årstaberg och Älvsjö. Årstaberg är en helt ny station, en knutpunkt med anslutning till Tvärbanan. – Jag tycker att vi har en ganska bra dialog med Citypendeln och deras skyddsombud. Vi lyssnar och gör vad vi kan för att uppnå en rimlig standard som uppfyller alla lagar och regler, säger Anders. – På vissa stationer, som i Sollentuna och Barkarby, skulle det behövas fler spärrar men där ligger stationen mellan två spår. Där finns det gränser både i den fysiska miljön och ekonomiskt, för vad man kan göra.

Problemen i rusningstid handlar till en del om resenärernas inställning, menar Lars och Anders. – Ingen gillar köer. Visst kan man kapa tider, men allt har ett pris. Vi satsar på det vi faktiskt kan påverka. I Älvsjö vill vi till exempel bygga en kaffebar, det tror jag skulle öka resenärernas trivsel betydligt. Blir miljön trevligare kanske resenärerna också har större överseende med att behöva köa i rusningen, säger Anders. Håkan Karlsson, chef för SL Infratekniks fastighetsavdelning, utreder just nu förutsättningarna för SLs stationer och underhåll. – Vi hyr stationerna fram till år 2010. Sedan får vi se. Det handlar om enorma investeringar och om SL skulle ta över dem vill vi ha samma ekonomiska förutsättningar som resten av landet, där ju Banverket står för underhållet. Lena Hed

Skärpta rutiner i biljettluckorna, ombyggda spärrar och fler kontroller. Det är de viktigaste delarna i SL-trafikens åtgärdspaket mot fuskåkningen, tillsammans med information till SLs resenärer. I början av året startade projektet ”Minska svinnet” mot fuskåkningen i SL-trafiken. Målet var att hämta tillbaka en del av det beräknade inkomstbortfallet på 200 miljoner kronor, genom att alla i SL-trafiken jobbar aktivt med att minska svinnet. Hur har det gått? Hela Resan frågar några nyckelpersoner på SLs försäljningsavdelning. – Den ökade försäljningen av SLbiljetter tyder på att arbetet mot svinnet börjar ge resultat. Personalens effektiva och samordnade arbete är en del av förklaringen, säger Ebba Klaffert, chef på försäljningsavdelningen på SL.

16

SLs försäljningschef har förståelse för att det kan vara svåra att avläsa. – Jag vet att dagens kort är otydliga. Vi har funderat men inte kommit fram till någon bra lösning på det. De ska samtidigt fungera vid spärravläsning och vara svåra att förfalska. Att förändra biljetternas utseende innan

En av de viktigaste uppgifterna för SL är att försöka ändra attityden hos de resenärer som inte inser att de är skyldiga att visa upp biljetten, eller fuskar. Att skapa opinion mot fuskåkning var syftet med försommarens informationskampanj. – Vi har många av resenärerna

Utvecklingen av biljettkontrollen Kontrollerade

Fuskare

Övriga fel

Summa fel

2000

2 304 340

2001

3 062 632

19 087

22 364

41 451

19 283

28 057

47 340

2002 2003

3 303 725

21 897

34 521

56 418

4 003 879

27 038

29 226

56 264

Tabellen visar utvecklingen av antal biljettkontroller i SL-trafiken, upptäckta fuskåkare och upptäckta fel totalt, åren 2000-2003. Andelen som medvetet fuskar ligger runt 6 procent. det nya resekortet lanseras kostar för mycket. Däremot kan och ska vi informera resenärerna om deras ansvar att visa biljetten tydligt. – Entreprenörerna måste bemanna sig efter hur spärrlinjen ser ut, säger Ebba Klaffert.

med oss, det som kom fram genom SLs webbdialog visar att man vill att vi ska göra något åt fuskandet, säger Anders Björlinger, projektledare för Minska svinnet. Hans Alrenius, taxesakkunnig på SL, har arbetat inom bolaget sedan

Foto: Göran Segeholm

”Arbetet börjar ge resultat”

Hans Alrenius och Ebba Klaffert på SLs försäljningsavdelning. 1975. Han konstaterar att intäktskontrollen har blivit allt viktigare de senaste åren. SL har inte längre råd att se mellan fingrarna. – Det har alltid varit personalens uppgift att kontrollera biljetter. Men nu har reglerna blivit tydligare. Det har alltid funnits spärrexpeditörer, stationsvärdar och förare som hållit en tydlig linje. Jag är ytterligt imponerad av de här personerna. Det är det dagliga gnetandet som gör den stora skillnaden. Nu hoppas Hans och hans kollegor att både resenärer och medarbetare upplever att linjen är mer konsekvent. Lena Hed

Hela Resan nr 4 - 2004


”Händelsernas buss” var en teaterbuss där Improvisationsteatern bjöd på underhållning.

Arne Wallrén (mp) delar ut ”kunskapens äpplen”.

En glad vinnare av ett SL-kort i frågesporten.

SL-vecka gav mersmak Den 20-26 september ägde SL-veckan rum. En vecka fylld av aktiviteter som uppmärksammade kollektivtrafikens betydelse i samhället. Förhoppningsvis starten på en årlig tradition. Av Lena Hed. Foto: Fredrik Hjerling

De nio dagarna som aktiviteterna pågick – alltså en ovanligt lång vecka – hade var och en sitt tema: kollektivtrafikens roll inom områdena rättvisa, sysselsättning, tillväxt, trängsel, säkerhet, miljö, hälsa, regionförstoring och jämställdhet. Kampanjen för SL-veckan inleddes med en frågesport på hemsidan sl.se. Samma frågesport om trafikkunskap ledde Ulf Larsson på ett antal stationer. Tävlingen på SLs hemsida hade 100 000 besök under kampanjens första helg. Mellan 3 000 och 5 000 personer startade dagligen frågesporten på sin dator. Chatten med politikerna Hela Resan nr 4 - 2004

i SLs styrelse drog många intresserade, speciellt på vardagarna då flera hundra personer följde utfrågningen. SL fick in tusentals smarta, kreativa och roliga förslag på hur kollektivtrafiken kan bli ännu bättre. – Jag är övertygad om att flera av dem kommer att bli verklighet och att de kommer att förbättra vår verksamhet. Jag hoppas att vi har spridit kunskap om SLs och kollektivtrafikens roll i samhället. Jag vet att den här veckan har givit oss på SL en rejäl vitamininjektion, kommenterar SLs vd Lennart Jangälv. En undersökning bland 302 resenärer på fyra olika stationer efter kampanjen visade att 73 procent av de tillfrågade kände igen affischen från SL-veckan. Bland de unga upp till 24 år var siffran hela 85 procent. SLs mätningar visar att var och en av årets tre SL-kampanjer fått mer uppmärksamhet än den föregående. SL och SL-trafiken har blivit mer synlig. – Jag hoppas att SL-veckan kommit för att stanna. Det är ett gyllene till-

fälle att få möta våra resenärer och att ha trevligt tillsammans, samtidigt som vi sprider kunskap om vår verksamhet, säger Charlotta Volgsten Forberg, kommunikationschef på SL. SL-trafiken har nu dessutom 139 officiellt diplomerade kollektivtrafikvetare. Det är medarbetare som gick in på SLs webbsida och gjorde kunskapstestet. För medarbetare i SL-trafiken var kraven förstås högre för att bli godkänd – 25 rätt av 50 frågor.

Johanna Thydell, vinnare av Augustpriset för bästa barn- & ungdomsbok 2003, signerar SLs novellsamling Färdlektyr, där en av hennes noveller ingår.

Från mitt perspektiv Foto: Göran Segeholm

Den dolda nyttan

Tre av SLs skolinformatörer informerar och svarar på frågor.

Niklas Wadström, lokalvårdare på Connex. Hej, vad var din uppgift under SLveckan? – Att hålla rent där de var. Få det att se något så när fräscht och inbjudande ut. Jag var med under hela veckan, på olika stationer varje dag. Vad tyckte du om SL-veckan? – Uffe Larsson var nog mest uppskattad, och äpplena – om det var själva äpplena som bjöds eller det andra ska jag låta vara osagt. – Man märker att det finns behov från trafikanternas sida att prata av sig. För en gång skull fick ungdomarna komma fram. – Sånt här skulle man nästan vilja ha oftare. Det känns roligare att jobba då också. Lena Hed

17


Rädslan kommer inifrån kroppen och kan styras, menar kursledaren Lars Olgar (till höger).

Bli bättre på att ta konflikter Bemöt andra såsom du själv vill bli bemött. Var förberedd och se till att du kan säkerhetsrutinerna. Håll kroppen i trim – påverkar utstrålning och kroppsspråk. Använd trevlighet som vapen. Reagera med professionellt lugn, visa inte dina egna känslor. Kalla på förstärkning vid bråk. Prata med kollegor om du haft en konflikt, det brukar hjälpa. Anmäl alltid tillbud till ditt företag, som i sin tur anmäler till Arbetsmiljöinspektionen.

Hot & våld

Med rädslan i kroppen Hot och våld tycks bli allt vanligare i samhället. Hör du till dem som ofta råkar ut för konflikter på jobbet? Ditt kroppsspråk är kanske ditt viktigaste språk. Av Lena Hed. Foto: Peter Lydén

Direkt våld kan ofta förhindras. Då måste du vara medveten om de risker som finns och beredd på hur du ska bemöta dem. Du måste kunna hålla huvudet kallt i en otrevlig situation och ha tänkt igenom vad du ska göra. Och du måste uppträda med ett lugnt och säkert kroppsspråk. Antalet hot- eller våldshändelser i samband med yrkesutövning svarar för närmare 40 procent av samtliga anmälda händelser i svensk statistik. I SL-trafiken handlar konflikterna ofta om resenärer som inte vill betala, om ungdomar som vill provocera, om gäng som ”grundar” med sprit och lever rövare på väg in till stan på helgerna och om sabotörer gör tillvaron otrygg för resenärer och personal. Personskyddsskolan, som under cir18

ka femton års tid utbildat trafikpersonal i konflikthantering, använder idén om ”verbal judo” i sina kurser. Den handlar om att med ord och bemötande undvika våldsamma situationer. Tunnelbanepolisen i Washington hör till de som utbildats i att använda ord som självförsvar. Under hösten har alla 180 medarbetare vid Roslagståg gått en endagskurs i ”verbal judo”. Denna tisdag är det BouLenouar, Daniel, Ola och Lars-Erik, alla lokförare eller konduktör, som går kursen på hotell Arcadia på Valhallavägen. – Ibland har man sex vagnar och flera konflikter samtidigt, berättar Ola som är konduktör och har jobbat på Roslagsbanan sedan 1973. Deltagarna berättar om flera exempel på hotfulla situationer: spottloskor, luftgevärsskott, stenkastning, krokben och tårgas. Rädslan kommer inifrån kroppen, kan man styra den? Ja, menar kursledaren Lars Olgar. – Den rädsla, oro och ångest som de här händelserna skapar kan du påverka. För den finns hos dig själv. Genom att förbereda dig mentalt kommer du en bit på vägen mot att undvika sådana situationer, säger han.

Ofta kan man dra slutsatser om en person genom att vara observant på klädsel och språk. Då blir det lättare att avgöra vilka argument som biter bäst på just den personen. Stora pupiller i ögat tyder till exempel på en vänligare inställning än små ihopdragna pupiller. Små pupiller kan också vara ett tecken på drogpåverkan. På kursen formulerar deltagarna vad som irriterar dem mest: lögn, nonchalans, egoism, sabotage, omdömeslöshet och översitteri. Sedan pratar Lars om varför man blir irriterad. Han konstaterar att det handlar om värderingar av någons annans uppträdande, som finns hos dig själv. ”Det behöver inte vara medveten nonchalans, det är du som uppfattar beteendet så. Det är också du som bestämmer hur du ska bemöta den känslan.” Har kollegor alltför olika syn på hur man ska hantera konflikter, blir det jobbigt. Att fylla i Personskyddsskolans ”toleranstermometer” tillsammans är ett sätt att hitta lämpliga gränsdragningar. Den beskriver ett tjugotal situationer som man markerar med grönt, gult eller rött – från glåpord till misshandel. Vad är vi tvungna att acceptera i vår arbetsmiljö? Vad är tveksamt uppträdande och när har vi nolltolerans? Nolltolerans rakt över är kanske inte möjligt, men vilka signaler sänder vi om vi accepterar mobbing,

ofredande och hot i SL-trafiken? – Gränsfallen måste man bedöma från fall till fall, säger Daniel och det håller alla med om. Goda exempel på konfliktlösning är till exempel när tågvärdar lyckats styra bråkiga gäng till en separat vagn. Eller den konduktör, själv mamma till tonårspojkar, som räcker ungdomar som placerat skorna på sätet en tidning att lägga under fötterna, eftersom hon vet att långa pojkar ofta lider av växtvärk och får ont av att sitta hopvikta. ”Hon sätter sig in i deras situation och erbjuder en lösning på det som kunde blivit en konflikt” konstaterar Lars. Lars Olgar påpekar att det inte alltid som konflikter är av ondo. Om man klarar av att lösa situationen genom att prata och lyssna på varandra med respekt, då har båda parter vunnit något.

”Vi har ju konflikter varje dag. Det här ska bli kul att testa” säger lokföraren Daniel Enmarks när kursen är slut. Hela Resan nr 4 - 2004


Foto: Göran Segeholm

Manifestation mot attityder

Kanske gav manifestationen mot det vardagliga våldet den förbipasserande en tankeställare. Målet är att få fler att våga säga ifrån. Vad tror du en sådan här manifestation kan ge? – Vårt mål är att få ihop så mycket underskrifter som möjligt. I februari kommer resultatet att presenteras. Från Sekos sida ska vi försöka hålla liv i frågan så länge som möjligt, så att allmänheten förstår allvaret. Tror du många resenärerna kommer att skriva under listan? – Jag hoppas det! Det gäller ju även resenärernas trygghet. Det känns bra att vi nu samarbetar kring

Nu är måttet rågat Rån, våld och trakasserier mot personal, stenkastning och sabotage mot vagnar, signalsystem och räls… Över 300 incidenter i SL-trafiken har rapporterats i år. För pendeln var händelserna på sträckan Västerhaninge – Nynäshamn kulmen på två års våldsamheter. I Tensta utsattes bussar för stenkastning. Måttet var rågat ansåg Citypendeln, SL och Connex, som under vissa perioder i höstas stängde av trafiken vid utsatta stationer. Ett nytt samarbete med polis, väktare och socialtjänst inleddes. I Nynäshamn sattes polisens specialstyrka med 80 poliser in. I Tensta agerade stadsdelsnämnden beslutsamt och fältassistenterna utökade sin verksamhet. – Insatserna vid Nynäsbanan har gett mycket lugnande effekter, men

Hela Resan nr 4 - 2004

den totala effekten ser vi bara över längre tid. Nu efterlyser jag ett större föräldraansvar. Vad gör 13-14-åringar ute i pendeltågstrafiken mitt i natten och dessutom berusade, säger Göran Petsén, Citypendelns säkerhetsansvarige. – För att problemen ska lösas på lång sikt krävs insatser från skola och sociala myndigheter, säger SLs säkerhetschef, Johan Hedenfalk. Flera förorter har problem med brottsliga ungdomsgäng. Sedan polisen fokuserade på kollektivtrafiken har flera personer erkänt, gripits eller dömts, den yngsta 13 år och den äldsta 38 år. Av Lena Hed

det här, fack och arbetsgivare. Bakom manifestationen den 25 november stod Seko, Kommunal och ST tillsammans med de fem entreprenörerna i SL-trafiken och SL. Vid pressläggningen hade fackets kampanj samlat in 528 namnunderskrifter mot hot och våld i trafiken.

Metropolen New York var under 70talet ökänt för sin höga kriminalitet. När New Yorks förre borgmästare Rudolph Guiliano annonserade ”nolltolerans” för brott verkade det som en omöjlig uppgift. Men Guilianos bestämda politik vände brottkurvan. Genom att börja med de vardagliga brotten – dubbelparkeringar, krossade fönster, förargelseväckande beteende, plankning på tunnelbanan – visade stadens poliskår att det var allvar. Inga brott, stora eller små, accepterades. Invånarna såg förändringarna direkt i sin bostadsmiljö. Det ledde till en förändring av attityder, som är grundläggande för att vända en negativ trend. Olle Wästberg berättade om New Yorks brottsförebyggande arbete, när han var inbjuden som talare på ett SL-möte. – New Yorks tunnelbana är nu Foto: Jan E Svensson

Nu säger trafikpersonalen ifrån. Det är inte ok att ta ut sitt livs besvikelser på personalen i SL-trafiken. Alltför många får varje dag ta emot svordomar, oförskämdheter, rasistiska uttalanden, kränkningar, hot och ibland våld. Trafikpersonalen försöker ju bara göra sitt jobb. Christina Jovanovi´c på Citypendeln är representant för fackförbundet Seko. – Seko och Kommunal drog igång en kampanj mot hot och våld i trafiken och samlar in namnunderskrifter mot våldet i vår arbetsmiljö, berättar hon. – Det har blivit värre med åren. Nu skickar vi ut en enkät till personalen för att ta reda på hur vanligt det är. Den 25 november fanns representanter ute på fem stationer med kaffe och bullar och informerade.

Med New York som förebild

Av Lena Hed

Riskgrupper De tre värst utsatta riskgrupperna när det gäller våld på arbetsplatsen är enligt Arbetsmiljöverket: 1) Den som utövar makt- och myndighetsutövning. 2) Den som konfronterar missbrukare och kriminella. 3) Den som hanterar kontanter. Känner du igen dig? Du tillhör alla tre grupperna!

Vanligare med hot och våld Våld och hotelser har blivit vanligare i arbetslivet. Antalet anmälda arbetsskador av våld eller hot ökade kraftigt åren 1994-1999. Drygt hälften av de anmälda fallen 2001 ledde till sjukskrivning. Sjukfrånvaron ger inte hela bilden, eftersom många försöker arbeta trots psykiska reaktioner. Källa: Arbetsmiljöverket, nyhetsblad nr 2-03.

”Idag upplever jag att det är mer otryggt i Stockholm än i New York” sa Olle Wästberg, tidigare bland annat Sveriges generalkonsul i New York när han talade på ett SL-möte. klotterfri. Eftersom det inte ingår i klottrares, vandalers och rånares ”affärsidé” att betala för sig, så stoppas de redan vid ingången till tunnelbanan. Men i New York finns större lagligt utrymme för direkta gripanden än i Sverige. Trots att Sverige har lika många invånare som New York, har vi bara knappt hälften så många poliser. Kontentan av polisens nolltolerans är att fler brott i New York klaras upp, fler poliser är synliga på gator och torg, fler invånare vågar sig ut på gatorna, fler känner sig trygga… En god spiral. Idag kan invånarna till och med prenumerera på polisens brottsstatistik i sitt bostadsområde. Av Lena Hed

19


Hot & våld

Upplevd trygghet i tunnelbanan minskar

En SL-undersökning baserad på 510 telefonintervjuer med tunnelbaneresenärer visar att män känner sig tryggare i tunnelbanan än vad kvinnor gör. Hälften av kvinnorna upplever det som otryggt att åka tunnelbana kvälls- och nattetid. Ödsliga tunnelbanevagnar skapar otrygghet särskilt bland kvinnor. Varannan kvinna har någon gång valt andra färdmedel på grund av att de känner sig otrygga i tunnelbanan. Antalet har ökat sedan 2002 års mätning. Dessutom tycker man att det saknas tillräckligt med personal i tunnelbanesystemet. Mer än hälften av de tillfrågade vet inte var de ska söka hjälp om det händer något i tunnelbanan. Att det finns kameraövervakning i de nya tunnelbanevagnarna upplevs som tryggt. Resenärerna anser att det är bra då dokumentation kan användas som bevismaterial och för att identifiera och få tag i förövare. Det är fler faktorer som påverkar kvinnors trygghet än mäns. Miljö och fordon är två faktorer som påverkar kvinnors trygghet, men inte mäns. Källa: Trygghetsundersökning av Stockholms tunnelbana, Stelacon 2004

Utbildning är lösningen Får jag hindra en icke betalande att komma ombord? Får jag slänga av en missbrukare som har somnat i bussen? Osäkerhet kring den sortens frågor ökar risken för hot och våld på förarnas arbetsplats. Lösningen är: Bättre utbildning. Men vem ska betala? – Sedan vi skrev in kravet på en viss utbildningsnivå för frågor om hot och våld har personalomsättningen i vår bransch minskat med åttio procent, berättade Martin Bjurhem från BYA Väktarskolan vid ett seminarium om hot och våld i arbetet. – Väktarna i Sverige är numera välutbildade när det gäller konflikthantering och det märks på antalet uppklarade incidenter och inte minst på att trivseln på arbetsplatsen har

ökat markant. Finessen med att skriva in kravet på utbildning i kollektivavtalet är enligt Martin Bjurhem att arbetsgivaren redan från början kan ta betalt på en nivå som täcker in kostnaden för utbild- Peter Rosén från Kollega (tv) håller med sin kollega från Väktarskolan, Martin Bjurhem, ningen. Det blir inte om att det går att utbilda bort många riskmomöjligt att snåla in på ment. Här vid en typisk risklinje: Spårvagnen personalens fortbild- förbi ett lördagsfullsatt Liseberg i Göteborg. ning för att pressa prisektorn, menar Martin Bjurhem. Han set när offerten skrivs. anser att det enda som räknas är – I själva verket tjänar våra arbetsden siffra som står på sista raden i givare på att ha bättre utbildad personal. Väktarföretag som Falck och offerten. – Då får utbildningen ofta stryka Securitas lägger faktiskt bra med på foten tyvärr. pengar på fortbildning av sin personal och det skulle de inte göra om de inte tjänade pengar på det. Text & foto: Margareta Jonilson Problemet för utsatt personal inom kollektivtrafiken är att upphandlaren kommer från offentliga

Hallå, resenär! Hela Resan ställer frågor till några resenärer vid den nybyggda, täta spärrlinjen vid Danderyds sjukhus entré till tunnelbanan, torsdag kl 14.30. – Hur tycker du det fungerar nu med tät spärrlinje här? – Tror du det ger SL mer pengar i intäkter? – Har du själv blivit mer nogrann med att betala för dina resor? Av Lena Hed. Foto: Sara Lindström

Ny modell för trygghetsarbete SL vill satsa 38 miljoner kronor på att göra tunnelbanan säkrare. Om förslaget går igenom får varje station ett tiotal övervakningskameror plus en så kallad ”Help point” från vilken man kommer i kontakt med en dygnet-runtbemannad Trygghetscentral. En databas för att kunna följa upp återfallsbrott är ett annat förslag. SL vill även få till stånd en specialåklagare för klotterfrågor. Förra året anmäldes 29 000 fall av klotter i länet, men 99 procent av utredningarna lades ner.

20

Sofie Pettersson och Madde Pettersson, Mörbyskolan – Det funkar bra. Men det är klart, när man hör att tunnelbanan kommer in vill man ju bara springa ner så fort som möjligt och hinna, då tar det lite längre tid. – Ja, tror faktiskt det. – Det spelar ingen roll för oss, vi har Pluskort. Men vi har ju kompisar som tog omvägen hit bara för att kunna gå in här där det inte fanns spärr.

Rasmus Karlberg och Niklas Enriques – Tidigare stämplade nästan ingen i maskinen. – Ja, många tog vägen runt för att slippa betala. – Det beror på om man har remsa eller kort. Niklas har kort, men jag som har remsa blir nog det om de sätter in mer vakter. Det känns onödigt att riskera att åka fast.

Inger Linton – Bättre än tidigare. Det är vanan. De där små gula maskinerna är svåra att hitta. – Jag tror de som vill fuska fortsätter fuska. De kommer alltid att finnas, tror jag, sådana som hoppar över. – Jag har aldrig smitit. Det är bra med spärrar. Spärrarna på Centralen är bäst, sådana där som öppnar sig. Speciellt när man kommer med resväskor. Hela Resan nr 4 - 2004


Izhak Dan, gruppchef för störningsinformatörerna vid SL Kundtjänst och en av de som dagligen arbetar med störningsinformation. Foto: Sara Lindström

Annica Dahhlberg, vd vid SL Kundtjänst.

JustNu Resenärerna ska kunna ha ständig koll på läget via realtidsskyltar, spärrvakter med handdatorer, sms med mera.

Högre status för störningsinformation Inom JustNu startade år 2000 ett störningsinformationsprojekt som avslutas vid årsskiftet. Av Per Eklöf. Foto: Göran Segeholm

– Informationen har under de här åren blivit bättre, men måste bli ännu bättre, säger Annica Dahlberg. Annica Dahlberg är verkställande direktör för SL Kundtjänst och har medverkat i störningsinformationsprojektet redan från starten. Projektet är det enda av fem delprojekt inom JustNu som inte handlat om teknik. – Störningsinformationsprojektets uppgift har varit att titta på människans roll, exempelvis genom att kartlägga processer och ta fram en enhetlig terminologi, säger Annica Dahlberg. Tillsammans med Chalmers tekniska högskola i Göteborg har en för alla trafikslag gemensam störningsterminologi tagits fram. Forskarna vid Chalmers har poängterat vikten av att utrop och skriftliga meddelanden ska vara så enhetliga Hela Resan nr 4 - 2004

som möjligt. Det ger tryggare resenärer som litar på den information de får. Izhak Dan, gruppchef för störningsinformatörerna vid SL Kundtjänst och en av de som dagligen arbetar med dessa frågor, har framför allt märkt en ökad medvetenhet om störningsinformationens betydelse hos alla entreprenörer. – Från att störningsinformationen inte ens fanns på dagordningen har den blivit superviktig, säger Izhak Dan. – Jag märker en enorm skillnad både när jag pratar med entreprenörerna och när de snabbt och korrekt skickar meddelanden till oss för att hålla oss informerade omstörningar. Av alla fem projekten inom JustNu så är det just störningsinformationsprojektet som flest anställda hos Connex, Swebus, Busslink, Roslagståg, Citypendeln och SL känner till och har märkt av. Hur är det med resenärerna då, har de märkt någon förändring? I störningsprojektets egna undersökningar år 2002 och 2003 är tendensen klar. År 2003 upplevde ett stort antal resenärer att informationen

vid störningar förbättrats sedan året innan. Generellt visar dock undersökningarna att resenärerna bara är hälften så nöjda med den störningsinformation de får när de tar bussen än den de får när de använder spårbunden trafik. – På spårsidan har vi bättre tekniska förutsättningar än när det gäller bussar. Det är huvudanledningen till den stora skillnaden, säger Annica Dahlberg. Inom ett par år har förhoppningsvis de övriga projekten inom JustNu – de fyra teknikprojekten – bland annat medfört att ett nytt kommunikationssystem finns i alla bussar. Då kommer det inte längre att vara lika stora tekniska skillnader mellan trafikslagens möjligheter till bra störningsinformation. – Målet är att den som sitter i ett fordon – i till exempel en buss eller en tunnelbanevagn – ska få information inom en minut från det att en störning inträffat och att den som befinner sig på en station eller vid en busshållplats ska få informationen inom tre minuter, säger Annica Dahlberg. I somras beslutade störningsinformationsprojektets styrgrupp om en

Känner du till JustNu? I maj genomfördes en undersökning av hur välkänt projektet JustNu och de olika delprojekten BussPC, BussKom, Störningsinformation, Realtid och Resekortet är inom SL-trafiken. Undersökningen mätte kännedom, kunskap och attityder till projektet och dess olika delar. Drygt 1 000 personer tillfrågades, både hos trafikentreprenörerna och inom SL-koncernen. Kännedomen om JustNu och delprojekten var låg hos entreprenörerna, men mycket hög inom SLkoncernen. Bland de som kände till projektet, var huvuddelen positivt inställda. Mest känt var delprojektet om störningsinformation. Den viktigaste informationskanalen för entreprenörernas personal är den egna företagstidningen. SL-tidningen som du nu håller i din hand, Hela Resan, ingick också som en punkt i undersökningen. Av de som läst tidningen tyckte 55 procent att den är en bra informationskanal.

gemensam målbild för SL och entreprenörerna när det gäller störningsinformation. I den tecknas en framtid där resenärerna ständigt har koll på läget via realtidsskyltar, spärrvakter med handdatorer, sms med mera. – Framtidsscenariots prislapp är ännu inte satt, säger Lars Nordstrand som varit SLs representant i projektet och dess ansvarige. Då projektet avslutats efter nyår kommer enligt Lars Nordstrand den fortsatta satsningen på störningsinformation, med till exempel personalutbildning, att regleras i tillläggsavtal med respektive buss-, tågeller tunnelbaneentreprenör. – Framför allt är det under år 2006 som det ska märkas en betydlig förbättring. Det är då den nya tekniken kommer vara i fullt bruk, säger Lars Nordstrand. 21


Smått & blandat

Rop från en osynlig

Jag har aldrig varit anställd av SL. Min arbetsgivare heter Busslink. De jag möter i de olika fikarummen jobbar åt andra företag som Connex och Swebus. Uniformerna skiljer oss åt, liksom annat outtalat. Det lägger man genast märke till, för nästan aldrig ser man en bussförare snacka med en spärrvakt. Man håller sig till de sina enligt en strikt ordning, där kollegor inom det egna företagets egna avdelning kommer först. Därefter följer kollegor inom det egna företagets andra avdelningar. Därefter kollegor inom de andra företagen med likartade arbetsuppgifter, och sist övriga anställda inom andra företag som man råkar dela lokal med. Det är tisdagkväll på T-Centralen. Det är för ovanlighetens skull tomt i den underjordiska rastlokal som Busslink här delar med Connex och ett väktarbolag. Det är jag, matlådan och surret från den tröstlösa luftrenaren. Halvvägs in i lasagnen hör jag järndörren öppnas och slå igen. En väktare kikar in och panorerar rummet med tom blick utan att lägga märke till mig. När han har försvunnit kommer två tågvärdar in. En av dem hälsar med en antydan till nick innan de sätter sig vid bordet längst bort och diskuterar tillståndet i Irak.

Något senare inkommer en tjej som jag tror är spärrvakt. Hon hälsar på tågvärdarna, men sätter sig i soffan och fördjupar sig i en tjock bok om kärnfysik. Mig har hon tydligen inte sett. För ett ögonblick tror jag att jag börjat bli osynlig, men strax kommer Rune in och han blir jätteglad att se mig och slår sig ner och snackar utan att bry sig om de andra. Rune tar en kopp kaffe, men jag måste upp och avlösa en 47:a. Ingen reagerar när jag reser mig upp och går, utom Rune, men han har fullt upp med kaffeautomaten. Och så där håller det på. Man blir sedd och man är osynlig. Tillsammans är vi SLs ansikten utåt, men det är tydligen inte tillräckligt för att vi ska känna någon större gemenskap med varann, inte ens så pass att vi hälsar ordentligt. Det är synd tycker jag. Kanske beror det på uniformerna, kanske är det en mänsklig egenskap detta att automatiskt dela in sig i olika lag och klaner. Men är det inte också hopplöst förlegat och inskränkt att inte se till varje individ och till det vi har gemensamt? Alltid denna eviga uppdelning i vi och dom, i kvinnor och män, svarta och vita, kristna och muslimer, Busslink och Connex, bara för att det går att peka på olikheterna. Vad nu det är bra för? Jag skulle önska att vi såg och hälsade mer på varann. Jag är till exempel övertygad om att jag har lika mycket gemensamt med Rune som med den där tjejen som läser kärnfysik och råkar vara anställd av Connex. Det är så otroligt lite som avgör att vi aldrig kommer att prata med varann. I det här fallet: En logga på skjortfickan.

Tina Messing

Roslagståg har haft stora bekymmer med isbildning på kontaktledningen de morgnar då temperaturen övergår från plus till minus nattetid och i samband med fuktig väderlek. Två morgnar i november blev tågen på Näsbyparkslinjen stående strömlösa. Teknikerna tycks stå handfallna för detta fenomen. För att klara upp situationen ersatte Roslagståg de två första tågen från Näsbypark med motorvagn 35 från 1934. Denna vagn klarar isbildningen och kan förhoppningsvis skrapa av ledningen inför nästa blå tåg. Av Lars-Henrik Larsson Foto: Rickard Ekström

Eldsjälar efterlyses! Du har väl sett serien med eldsjälar i Metro? Varje onsdag porträtteras någon som arbetar för SL-trafiken. Syftet är att visa att alla behövs. Metros läsare, våra resenärer, får tillfälle att läsa om olika yrkesfunktioner och människor som bidrar till att kollektivtrafiken fungerar. Porträtten är personliga och visar vår ambition och vårt ansvar att skapa en kundorienterad SL-trafik. Nu söker vi fler eldsjälar! Är du en – eller känner du någon du tycker skulle passa bra? Kontakta Sara Lindström på SLs kommunikationsavdelning, e-post: sara.lindstrom@sl.se, telefon: 08-686 1206. Foto: T. Alvreten

En gång i tiden var man SL-anställd. Man satt i spärren eller körde tunnelbana, buss, eller pendeltåg och kände gemenskap med varann. Det är i alla fall vad jag inbillar mig, att alla snackade med alla i rastlokalerna och huller om buller frotterades på personalfesterna. Men säker kan jag inte vara, för allt det där var före min tid.

1934 års vagn klarar biffen

Mästerskapet på mässan ”Persontrafik 2004” Förra årets vinnare i tävlingen Mästerskap för bussförare, Tomas Isaksson från Ramkvillabuss (t.h), fick i år se sig slagen på mållinjen av Peter Gradin, Connex Motala (mitten). Trea blev Karl-Erik Callheim, Connex Partille. Mästerskapet arrangeras av branschens utbildningsorganisation Kollega och Svenska Lokaltrafikföreningen. Tävlingen tar fasta på hela den kompetens som en bussförare behöver ha – hur man bemöter olika kundgrupper, hur man framför bussen på ett säkert och miljöanpassat sätt och hur man tar hand om akut sjuka resenärer. Två av momenten i tävlingen ingår i den förarcertifiering som finns eller är på väg att införas på flera håll i landet. Syftet med certifieringen är att höja kvaliteten och öka tryggheten och säkerheten för resenärerna. Text & foto: Margareta Jonilson

Bussförare vid Busslink Foto: Göran Segeholm

22

Hela Resan nr 4 - 2004


1906 bildades en musikkår som fortfarande lever kvar, Stockholms Läns Blåsarsymfoniker. Orkesterna stöttas ekonomiskt av Stockholms Läns Landsting. Kom i helgstämning med hjälp av musik: Tomten i tunnelbanan Tomten är tillbaka vid T-Centralen för att än en gång sprida julstämning till stressade julhandlande stockholmare. Fredag 17 december kl 12.00 är det gratis konsert vid T-Centralen, uppgång Sergels torg. Giltig SL-biljett är allt du behöver. Nyårsdagskonsert Med hjälp av Jonas Dominique, orkester och solister kan du inleda det nya året på ett festligt sätt. Lördag 1 januari kl 15.00 ges konserten på Nybrokajen 11. Biljetter: 220 kr. BiljettDirekt 077-170 70 70, www.ticnet.se, 08-407 17 00.

Motionera mera!

Julmarknad

Motionsidrotten lever vidare från SL-tiden, om än i bantad form. SL Fritid avvecklades år 2000, men du kan fortfarande motionera tillsammans med kollegor inom SL-trafiken. SLs motionshall, Nyboda i Hägersten, är öppen för alla medarbetare och pensionerade i SL-trafiken. Det kostar ingenting att vara med. På bilden syns Rolle Fasth, Micke Geller och Conny Berglin från Söderorts motionsklubb, som vann SL-mästerskapet i innebandy 2004. Fritidsklubben FRIDA arrangerar bland annat SL-mästerskap. Fram till sommaren blir det både badminton, volleyboll, innefotboll, längdskidåkning, rackettriathlon, terränglöpning, golf och friidrott. Härmed uppmanas fler tjejer att komma med i motionsidrotten!

… hör till en av de där mysiga decemberfenomenen som man inte vill missa. Hur du kommer dit? Gå in på sl.se och se vad reseplaneraren rekommenderar!

Rättelse I förra numret uppgavs felaktigt att boken ”Art goes underground”, en engelskspråkig presentation av konsten i tunnelbanan, går att beställa direkt från lagret. Så är det inte. Om du vill köpa boken så finns den till försäljning på SL Center och Spårvägsmuseet (cirkapris 340:-). Boken, som ges ut av Stockholmia Förlag, finns naturligtvis också att köpa i bokhandeln.

Foto: Jonas Berggren

Stockholms Läns Blåsarsymfoniker

24 medarbetare deltog i årets upplaga av SLs Rattmästeskap för bussförare. Tävlingen ägde rum på Hammarbydepån den 18-19 september. Mästerskapet arrangerades som vanligt av SLs Motorklubb, SLMK. Här fick den som har bussbehörighet på sitt körkort och arbetar i eller med SL-trafiken testa sina färdigheter på en precisionsbana. Deltagarna kom från både Busslink, Swebus, Connex, Flygbussarna, SL och WM-data. Vinnare blev John Ekholm från Busslink i Hornsberg. Tvåa blev Lasse Thörngren från SL Infrateknik, och trea Jonny From från Busslink i Ösmo. Lagtävlingen vanns av Busslink Hornsberg före Busslink Ösmo och SL Infrateknik. Foto: Göran Segeholm

Busslink tog hem SLs Rattmästerskap 2004

Redaktionsrådet För att fånga upp olika perspektiv har Hela Resan ett redaktionsråd bestående av ett antal personer från olika delar av SL-trafiken:

Tobias Stålberg Lars Henrik Citypendeln Larsson 08-762 27 22 Roslagståg 08-686 30 70

Foto: Mats Wedberg.

Eva Starberg Torgny Carlson Connex Tågia 08-686 34 52 08-629 51 04

Tomas Sundel Sonny Hedblom Busslink Swebus 08-519 022 95 08-546 301 12

Av Mats Wedberg, tel 073-687 09 25 Idé och illustration: Johan Ovefelt och Petteri Pohjalainen. Copyright 2004.

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL-trafiken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafik, 120 80 Stockholm eller mejla: tidningen@sl.se.

Hela Resan nr 4 - 2004

Skriv eller mejla och berätta om ditt bästa reseminne. Om du delar med dig av det hemskaste, roligaste, mest otroliga du varit med om under en resa till dina kollegor inom SL-trafiken, kan du vinna två biobiljetter!

9Zi]~g~gHA"igV[^`Zc HidghidX`]dabh Ad`VaigV[^` HA>c[gViZ`c^`

7jhha^c`(%

HA;^cVch

;686^gedgi8dVX]Zh

HlZWjh

HA=G"hZgk^XZ

I€\^V((!(

8^ineZcYZac

IgVch^id).

GdhaV\hi€\

&%% &%%

(%

LJÖMÄRKT MI

8dccZm

41

3

Vinnare i förra numrets utlottning. Följande personer vann ett par fribiljetter till Naturhistoriska museet: Abbas Yusef Larallah, Connex Mohammad Nasiritousi, Busslink Gun Ekelund, Roslagståg Jonas Peterson, Citypendeln Grattis!

Ragnar Thörnblom SL Infrateknik 08-686 15 00

HidX`]dabhA~chAVcYhi^c\

&%%

HA@jcYi_~chi *&

HidX`]dabhIZgb^cVa )%

HkZch`7VcegdYj`i^dc )%

5

Vinnare utsedda! Tävling!

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08-555 92 526

Tr y c k s a k 0 6

Nästa nummer av Hela Resan: Manusstopp 4 februari.

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

23


AVS AB Storstockholms Lokaltrafik Kommunikation 120 80 Stockholm

7gj`VgY^cVhV`Zg[Žghk^ccV e€d[Žg`aVga^\Vh~ii4

:"]VcYaVY^iiH~hdc\h`dgi!ugh`dgiZaaZgIZgb^ch`dgiEajh e€ha#hZdX][€[Žgajhi\VgVci^#

Hela resan, nr 4 2004  

En tidning för alla som jobbar för SL-trafiken. SL-trafikens ”lapplisor” Företrädare för SL-trafiken är eniga: ”Kul att jobba med det absolut...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you