Issuu on Google+

Gästkrönikan Professor Karl-Henrik Robèrt om en enkelspårig miljödebatt

sid 22

Tvärbana till Solna SLs ordförande Christer G Wennerholm tror på nya tvärförbindelser som ökar resandet sid 15–17 Nr 3 2007

En tidning om SL-trafiken

Brovakt med makt Vid Danvikstulls broar låter Lasse Steen Saltsjöbanan gå före båtarna sid 18

SLs globala ansvar Så här arbetar vi för miljön

HELA RESAN

1


TEMA MILJÖ 3–5

SL siktar högre än EU Alla är vinnare i det globala spelet om miljön när miljökraven sätts högt.

6

Stockholmståg på väg att certifieras

Samarbetet med underentreprenörerna ISS TraffiCare och Euromaint är en förutsättning för bra resultat.

Ledare Att SL har en tydlig och välkänd miljöprofil är det nog ingen som ifrågasätter. Det ligger redan i vårt grunduppdrag att vara miljövänliga. Kollektivtrafiken är det miljövänliga alternativet till bilkörning. Det ligger också i vår affärsidé att öka kollektivresandets marknadsandel. I dag har vi 73 procents marknadsandel i rusningstrafiken, vilket är unikt i världen.

Foto Anna-Mia Rådberg

7

Miljöarbetet sparar även pengar Entreprenören Tågia om de allt tuffare miljökraven.

8

SL föregångare i ren teknik Forskare på KTH menar att kollektivtrafiken främst påverkar den lokala miljön.

9–11

Världens största etanolbussflotta I dag körs var fjärde SL-buss på etanol, eller biogas, och målet är helt fossilfritt i tankarna år 2025.

19–21 DLC övervakar dygnet runt SLs driftledningscentral som består av funktionerna eldrift och bandrift hanterar allt från signalfel till planerat underhåll.

Hela resan Nr 3 2007, årgång fyra Hela resan ges ut av AB Storstockholms Lokaltrafik och kommer ut med fyra nr per år. Tfn 08-686 1600 Fax 08-686 1444 E-post tidningen@sl.se Postadress 105 73 Stockholm Besöksadress Lindhagensgatan 100 (T-bana Stadshagen/Thorildsplan) Ansvarig utgivare Jenni Almgren, 08-686 1476 Chefredaktör Carina Kling, 08-686 1613 Redaktion Jan E Svensson Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL-trafiken. Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy. Prenumeration Adressändringar anmäls till respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen: tidningen@sl.se Design Jan E Svensson Tryckeri EO Grafiska AB Miljö ISO 14001:2004 ISSN 1652–1781 Upplaga 17 000 Omslagsbild © Mårten Adolfson/Johnér Nästa nummer Utkommer 14 december Manusstopp 7 november

2

HELA RESAN

Det gäller också att vi också använder de bästa produkterna och processerna. Här har vi kommit långt – all den elektricitet vi använder i trafiken och i våra fastigheter kommer från förnybara källor. Bränslet som driver våra bussar kommer i allt större utsträckning från förnybara energiråvaror. I dag uppgår andelen till en dryg fjärdedel. Målet är att nå 50 procent år 2011. I dagarna övergår vi till fjärrvärme i ett stort antal av våra fastigheter som hittills värmts upp med egna oljeeldade panncentraler. De miljömässiga effekterna är stora, både vad avser energieffektivitet och utsläpp av koldioxid, kväve och partiklar. Vi ligger alltså helt rätt i den utveckling som alltmer överskuggar vår vardag – den pågående och oroande klimatförändringen. I vår strategiska planering sätter vi självklart kunden i centrum. Och det finns definitivt ingen motsättning mellan den prioriteringen och miljösatsningarna. Vi vet genom våra resenärsundersökningar att miljön är en viktig faktor för att åka kollektivt.

»Det miljövänliga alternativet« Det ska i ärlighetens namn sägas att vi ingår i en ovanligt miljömedveten koncern – Stockholms läns landsting – som sett till att alla verksamheter i denna jätteorganisation nu är miljöcertifierade. Samtidigt ska det framhållas att SL med sin omfattande operativa verksamhet är en av de största miljöpåverkarna i landstingsfamiljen. Vårt engagemang är i högsta grad befogat. Läs mer om SLs miljöarbete i detta nummer av Hela resan. Själv är jag stolt över att arbeta i en organisation i takt med tiden. Ingemar Ziegler Vd AB SL


TEMA: MILJÖ

Tema Miljö Illustration Mediagrafik & illustration

TEMA MILJÖ Resenärerna kan sträcka på sig lite extra. Att resa tillsammans är att värna om länets miljö och framtid. Kollektivtrafik är klimatsmart på många sätt. Läs om en del av allt det miljöarbete som görs inom SL-trafiken.

HELA RESAN

3


MILJÖ

SL siktar högre än EU – Ett av SLs miljömål är att minska energiåtgången inom företaget med fem procent till 2011, jämfört med 2006, säger Stefan Wallin, SLs miljöchef.

Storstockholms Lokaltrafik ställer tuffa miljökrav. Både på sig självt och på entreprenörerna. Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Visionen är att bara använda förnybar energi och att minska utsläppen radikalt. Kemikalier ska miljögodkännas och källsortering av avfall förbättras. SL använder redan el från vatten- och vindkraft till sin spårbundna trafik. Lokalbanor och tunnelbana kör till nittiofem procent på vattenkraft och fem procent på vindkraft, medan elen till pendeltågen (Banverket) till hundra procent kommer från vattenkraft. 4

HELA RESAN

– Men det räcker inte. Målet är att även minska energiåtgången i spårtrafiken med minst fem procent fram till år 2011, säger SLs nye miljöchef Stefan Wallin. Miljöarbetet inom SL sker med ett webbaserat miljöledningssystem certifierat enligt ISO 14001. Arbetet sker systematiskt genom att sätta upp mål, genomföra åtgärder och följa upp. SLs miljöarbete styrs i sin tur av Miljö Steg 5, det miljöpolitiska programmet för Stockholms läns landsting 2007-2011, beslutat av landstingsfullmäktige. Här formuleras miljömålen som SL och företagets entreprenörer måste följa. Mål som är högre än EU-kraven.

– SL granskas årligen av externa revisorer enligt ISO-kraven för miljöcertifiering. Vi granskar i vår tur entreprenörerna. De som vid en förnyad upphandling inte uppfyller miljökraven för teknik och trafik faller bort, säger Stefan. Framsynt miljöarbete

Redan för femton år sedan började SL driva bussar med etanol och har i dag nära fyrahundra etanolbussar, mer än något annat trafikföretag. I dag finns inga dieselbussar i trafik i innerstaden och för dieselbussar i förorterna och i regional trafik krävs minskade utsläpp av kväveoxider.


Föregångare inom miljövänlig teknik

SLs MILJÖMÅL 2007–2011

SL ligger mycket långt framme i sina satsningar på miljövänlig teknik inom kollektivtrafiken. Det hävdar Åke Wennmalm, miljödirektör på Stockholms läns landsting.

Utsläpp till luft från trafik

Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

• Minst femtio procent av bussarna i SL-trafiken ska drivas med förnybara drivmedel 2011.

– SL är från miljösynpunkt den viktigaste aktören inom hela Stockholms läns landsting. Vi har ett nära samarbete med SL och lyssnar till företaget när det gäller Landstingets övergripande miljöpolitik, säger Åke Wennmalm. Genom sin storlek står SL för 80 procent av koldioxidutsläppen inom kollektivtrafiken i hela Sverige. Därför är företagets agerande att satsa på förnybar energi, oerhört betydelsefull. Målmedvetet arbete I dag kör SL all spårtrafik på el från vind och vatten, och etanolbussarna svarar redan för en fjärdedels användning av fossilfria bränslen. – Den siffran ska stiga till femtio procent 2011 och till hundra procent 2025, vilket internationellt sett är oerhört höga siffror. Speciellt med tanke på EU:s miljömål, att 20 procent av alla fordon ska drivas med fossilfria bränslen år 2020. Att SL ligger långt framme bekräftas av alla studiebesök från utländska trafikföretag. – Vi ser framgångarna som frukten av ett målmedvetet miljöarbete inom SL. Företaget var tidigt ute med att kräva etanol som bussbränsle och ligger långt framme inom biogas och hybridteknik, säger Åke. Han ser SL som en tung aktör när det gäller kravet på tillverkarna, att utveckla bättre motorer för fossilfria bränslen.

SL arbetar hårt för ökad användning av etanol och biogas inom all busstrafik. Redan idag kommer drygt en fjärdedel från förnybara energikällor. Enligt miljömålen ska minst hälften av bussarna år 2011 drivas av förnybara drivmedel och senast 2025 alla bussar. – Biogas är det absolut bästa bränslet, som ger fossilfri koldioxid och vatten vid förbränning. Gasen kommer från reningen av avloppsvattnet vid Henriksdalsverket. Enligt en studie av Svenska lokaltrafikföreningen, SLTF, en sammanslutning av landets trafikhuvudmän, ligger SL i topp när det gäller användningen av förnybara drivmedel och minskade utsläpp.

– SL fungerar som inspirationskälla för många trafikanter, att börja köra fossilfritt. ▪

• Hundra procent av SLs busstrafik ska utföras med förnybara drivmedel senast 2025.

Energianvändning • Energianvändningen ska vid utgången av 2011 ha minskat med fem procent, baserat på trafikvolymen under 2006. • Minst 75 procent av värmen för SLs lokaler ska vid utgången av 2011 komma från förnybara källor.

Kemikalieanvändning • Från 1 juli 2007 ska kemikalier/kemiska produkter som köps in för SLs verksamhet, vara miljögodkända.

Avfall • Kartläggning av och en plan för avfallshanteringen på samtliga stationer, ska vara genomförd 2008. Det handlar bland annat om skräp och sopor från butiker och resenärer, sand och grus från plattformarna och hur lysrör ska tas om hand. • Samtliga depåer ska vid utgången av 2011 ha väl fungerande utrymmen för källsortering. Åke Wennmalm är miljödirektör på Stockholms läns landsting.

Den positiva miljöutvecklingen vill Stefan tillskriva den politiska viljan inom landstinget och SLs styrelse, i kombination med framsynta tekniker och andra medarbetare på SL. Driver på utvecklingen

SL arbetar för att tillverkarna utvecklar bättre motorer för etanol, biogas och hybridteknik. – Nu förbereds en satsning på hybridbussar för etanol/el och en test med ett antal bussar startar nästa år, säger Stefan. Förutom miljöaspekterna studeras möjligheterna att återvinna el vid inbromsningar. SL har redan beslutat om att energiåtgången inom företaget ska minska med fem procent till 2011, jämfört med 2006.

Andra miljöområden som SL arbetar med, är att miljögranska de kemikalier som används inom SL och hos entreprenörerna. SL har gjort en miljöinventering av föroreningar i mark och byggnader. Kartläggning av avfallshanteringen ingår också, liksom att källsorteringen måste bli bättre. – Styrelsen har också antagit en ny policy, att vi måste minska bullret inom SL-trafiken, säger Stefan. – Vårt arbete för miljön blir aldrig klart. ▪

HELA RESAN

5


MILJÖ

Stockholmståg på väg att certifieras Rätt tänkt från början blir miljöarbetet enklare – SL äger tågen och pendeltågstationerna, medan vi svarar för driften, förklarar Johan. En av de tyngsta faktorerna som påverkar Stockholmstågs miljöarbete är just städning och klottersanering av stationer och pendeltåg. Här ingår bemanning, kemikalier, utrustning och städfordon, till utbildning, inköp och kontakter med olika leverantörer. – Vi har ett bra samarbete. Leverantörerna är i dag duktiga på att hitta nya, miljövänliga alternativ. En god hjälp har vi även av ISS TraffiCares moderföretag ISS Facility Service, som är miljöcertifierat, säger Johan. Tänka rätt från början

– Bra miljöarbete börjar redan med inköpen, poängterar Johan Lagerström på ISS TraffiCare som sköter pendeltågsstationerna.

Hos Stockholmståg sker miljöarbetet i samverkan mellan ISS TraffiCare och EuroMaint, som tillsammans svarar för pendeltågstrafiken. De har egna miljöansvariga, som byter erfarenheter och stöttar varandra. Snart är de certifierade i både miljö och kvalitet.

Han framhåller att ett bra miljöarbete och ökad återvinning, börjar redan med inköpen. Med en klok inköpspolicy minskar spillet och de delar som måste gå till återvinning. Byte av trasiga lysrör eller övergång till lågenergilampor på stationerna kan inte Stockholmståg påverka. Det beslutar SL, som svarar för bytet via en underentreprenör. – Vi kan inte heller påverka valet av el till pendeltågen. Framsynt nog kommer dock redan i dag all el från vattenkraft.

Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Gemensam grundsyn

– Vi siktar på att vara klara med kvalitets- och miljöcertifiering i slutet av året, säger Johan Lagerström, kvalitets- och miljökoordinator på ISS TraffiCare. Båda systemen är framtagna för att vara integrerade, där grundprinciperna för arbetet är planering, genomförande, analys och förbättringar. – Arbetet går hand i hand. I allt kvalitetsarbete ingår även en miljöanalys, säger Johan.

certifiering. Detta skapar en grundläggande förståelse hos medarbetarna. All personal på stationer och pendeltåg får en halv dags miljöutbildning under hösten. I utbildningen ingår information om SLs miljöprogram-, policy, hantering av kemikalier, separering av tidningar och hushållsavfall från stationsbutikerna, liksom åtgärder vid utsläpp i luft och vatten eller till mark. Städning påverkar miljöarbetet mest

Utbildar innan certiferingen

– Alla inom ISS TraffiCare är medvetna om vikten av en bättre miljö och arbetet inför vår ISO6

HELA RESAN

Stockholmståg arbetar enbart med de frågor som företaget självt kan påverka, som exempelvis miljövänliga produkter för städning.

Varje månad träffas Stockholmståg och SL för att diskutera frågor kring miljö och kvalitet. – Samarbetet fungerar bra, eftersom vi har en gemensam grundsyn. På mötena går vi bland annat igenom möjligheterna till gemensamma projekt. Ett resultat är till exempel den ökade plockningen av kvarlämnade tidningar på pendeltåg och stationer. – Efter diskussioner utvidgades plockningen. Nu återvinner vi varje dag runt sex ton papper, säger Johan. ▪


FAKTA HANTERINGSSYSTEM FÖR KEMIKALIER

Tågia har köpt in ett hanteringssystem för kemikalier, Chemsoft, som beräknas vara i full drift vid årsskiftet. I systemet ska alla kemikalier som används inom företaget registreras vad gäller: • Hantering • Användning • Hur man skyddar sig I systemet går det att ta fram information om vilka kemikalier och beståndsdelar som ingår i en viss produkt. Ämnen som kanske miljömässigt sett kan tas bort, utan att produkten påverkas. Även brandfarligheten för en viss kemikalie kan avläsas.

För Tågias del rör miljöarbetet till stor del kemikalier. Ralf Fröberg är miljöhandläggare.

Bra miljöarbete sparar även pengar Miljöarbetet är en ständigt pågående process inom Tågia. Företaget arbetar intensivt med förbättringar och alla anställda ska genomgå en miljöutbildning. Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

– När Tågia bildades följde miljökraven från SL med – och de skärps hela tiden, säger Ralf Fröberg, miljöhandläggare inom Tågia. Tyngdpunkten för företagets verksamhet ligger inom underhåll, reparation och verkstadsarbete. Där används många olika typer av kemikalier: färger, oljor och lösningsmedel. Från det att en produkt kommer in, till dess att den lämnar företaget, har Tågia miljöansvaret. Det kan vara miljöfarligt avfall som färgburkar, spillolja, tvättslam och andra restprodukter. – Vi renar utgående processvatten och tar hand om slammet som kan innehålla olja och olika kemikalier. Prov tas på utgående processvatten efter rening och det dokumenterade provresultatet skickas till respektive kommuns

miljökontor, där Tågia har depåer. SL kräver att Tågia ska använda miljövänliga produkter, där detta är möjligt. Men ibland kan miljökraven hamna i strid med de tekniska kraven. – Då gäller det att hitta lösningar. Vi diskuterar hela tiden med SL för att finna bra former för miljöarbetet. Vi strävar mot samma mål och Tågia ser positivt på samarbetet, påpekar Ralf. Miljökrav i alla led

SL kontrollerar sina entreprenörer utifrån sitt miljöledningssystem och Tågia ställer i sin tur krav på sina underentreprenörer, när det gäller inköp av produkter, reservdelar och teknik. Våren 2006 genomförde SL en första miljörevision av Tågia, där företaget fick en del anmärkningar. – Det sporrar oss till att förbättra miljöarbetet. En del har redan åtgärdats, men vi har en del kvar att jobba vidare med. Tågias underhållsavtal för tunnelbanevagnar

löper ut 2009. Inför nästa upphandling har SL redan flaggat för skärpta miljökrav. All personal ska därför utbildas, för att kunna utföra sina arbetsuppgifter miljömässigt rätt. – Utmaningen är att få fram rätt miljöutbildning för olika anställda. Miljöhandbok på intranätet

Vid Rissnedepån genomförs en pilotutbildning i höst. Övrig personal utbildas sedan fortlöpande i bland annat miljöinformation, hur säkerhetsdatablad för olika produkter ska tolkas, hur arbetet ska ske, om skydd och hur avfallet ska hanteras. – De flesta är klart positiva till miljöarbetet och möjligheten till utbildning, säger Ralf. En miljöhandbok med rutiner för inköp, användning och hantering av kemikalier finns numera på Tågias intranät. – Miljökraven blir allt tuffare och kostar en del att genomföra. Men ett bra miljöarbete kan också spara mycket pengar, säger Ralf. ▪ HELA RESAN

7


MILJÖ

FORSKARE MED BAKGRUND FRÅN SL Karl Kottenhoff är chef för forskningsgruppen för kollektivtrafik på KTH och undervisar bland annat i Kollektivtrafik och miljö. Han har även studerat resenärernas attityder till direktbussarna under Stockholmsförsöket. Under 1980-talet arbetade Karl på SL med teknisk utveckling och var bland annat med och testade batteribussar och andra typer av miljöbussar.

Men problemen med utsläpp av kväveoxider och partiklar är mindre nu än vad de har varit. – Bussarna är betydligt bättre i dag jämfört med för 15-20 år sedan. Nya dieselmotorer är mycket bättre än gamla och särskilt bra är det med alternativa bränslen som alkohol eller gas, säger Karl. Lokala miljöarbetet viktigt Även om kollektivtrafiken inte står för stora utsläpp av koldioxid, så bör branschen gå i bräschen för ren teknik, menar forskaren Karl Kottenhoff.

SL föregångare när det gäller ren teknik Debatten om klimatförändringarna fortsätter. Främst handlar den om hur vi ska få ner utsläppen av koldioxid globalt. Men kollektivtrafiken påverkar framför allt miljön lokalt.

Han menar att kollektivtrafikens miljöpåverkan främst ligger på det lokala planet, det så kallade ”torget i staden-problemet”. Bra kollektivtrafik finns ju nära människor och på torget i staden kör bussarna på kort avstånd från människorna som vistas där. Slussen är ett exempel på en sådan plats i Stockholm.

Text Louise Norlander Foto Melker Dahlstrand

Buller och kväveoxider

– Kollektivtrafiken är inte den största boven när det gäller koldioxidutsläpp, säger Karl Kottenhoff, forskare på KTH, och fortsätter: – Den lokala kollektivtrafikens utsläpp av koldioxid utgör en försvinnande liten del av de koldioxidutsläpp som den totala trafiken står för.

8

HELA RESAN

De lokala miljöproblemen på torget handlar mindre om utsläpp av koldioxid och mer om problem med buller och utsläpp av partiklar och kväveoxider. – Luftvägarna tar stryk av kväveoxider, vilket leder till ökad infektionskänslighet, säger Karl.

Även om inte kollektivtrafiken står för de stora utsläppen av koldioxid bör ändå kollektivtrafiken gå i bräschen när det gäller ren teknik, tycker han. Ny teknik som utvecklas för bussar kan sedan användas i tåg och lastbilar. Karl menar vidare att SL är en föregångare när det gäller ren teknik. – SL har dels provat många olika typer av miljövänliga(re) drivsystem genom åren, och dels infört miljöbussar i stor skala, relativt tidigt. SLs satsning på biogasbussar tycker han är mycket bra, eftersom utsläppen av kväveoxid och partiklar är mindre för en biogasbuss än för en vanlig dieselbuss. Karl skulle dessutom gärna se mer eldriven trafik, som till exempel trådbussar, på Stockholms gator. Men han betonar att det viktiga är att fortsätta arbetet med de lokala miljöproblemen, med buller och utsläpp av hälsofarliga ämnen. – Vi bör inte hamna i den situationen att vi enbart klarar av att minska koldioxidutsläppen och därigenom de globala miljöproblemen men missar de lokala problemen, på torget mitt i staden. ▪


Världens största etanolbussflotta SLs övergång till biogas och etanol minskar koldioxidutsläppen med 41 000 ton per år.

I dag körs var fjärde SL-buss på etanol eller biogas. Nästa år inleds försök med hybridbussar. Och 2025 ska det inte finnas fossila bränslen i en enda tank. Det är ett av målen i SLs och Landstingets miljöstrategi. Text Sten Windén Foto Jan E Svensson, Bengt Olof Olsson/ Bildhuset/Scanpix & Melker Dahlstrand

Transporter är inte bara den största oljeberoende sektorn i Sverige. De utgör också en stor del av belastningen på miljön. Klimatforskare pekar på det nära sambandet mellan transporter, fossila bränslen och temperaturhöjningen på jorden. – Det finns bara tre alternativ för att minska oljeberoendet och koldioxidutsläppen. Stoppa den våldsamma tillväxten inom transportsektorn, öka energieffektiviteten eller öka användningen av biodrivmedel, säger SLs miljöchef Stefan Wallin.

380 etanolbussar i Stockholm

Redan 1989 introducerade SL de första etanolbussarna i Stockholmstrafiken. I dag rullar 380 SL-bussar med etanol i tankarna. De har sällskap av 51 biogasbussar. Tillsammans utgör de en fjärdedel av SLs bussflotta, 431 bussar som körs på förnyelsebara bränslen och gör SL till ett världsunikt kollektivtrafikföretag. SLs leverantör av etanol är SEKAB i Örnsköldsvik. Av förbrukningen under ett år kommer vardera hälften från Sverige och Brasilien. Den svenska är sulfitetanol, biprodukter från

Î HELA RESAN

9


MILJÖ

Etanolbussarna har bidragit till att SLs förbrukning av diesel minskat med 16 miljoner liter per år. Råvaran är ofta barrskog eller sockerrör.

massaindustrins barrskog och från Brasilien importeras färdig rörsockeretanol. Innebär det långa och dyrbara transporter? – Nej, transportkostnaderna är en väldigt liten del, max fem procent. Det kostar självklart energi att odla, gödsla och jäsa rörsockeretanolen, men det hindrar inte att rörsockeretanolen är mycket energieffektiv. Och rörsockret är betydligt mer energieffektivt än annan etanolråvara, försäkrar Stefan. Det finns många etanolbussar, betydligt färre biogasdrivna. Varför?

10

HELA RESAN

– Biogas är SLs förstahandsalternativ, det bästa och renaste drivmedlet som vi har i dag, menar Stefan. Den lokalt producerade biogasen är bra för miljön genom låga emissioner, med mycket lite svavel och partiklar. Problemet är att den än så länge är en bristvara och besvärlig att transportera. Optimalt kretslopp

Biogasen som driver SLs bussar kommer från Henriksdals reningsverk där slammet rötas

och blir till metan och biogas, räcker i dag till drygt 100 bussar. 51 bussar har hittills satts i trafik. Gasen är inte bara en bristvara. Den kräver dyrare bussar och är betydligt svårare att hantera jämfört med etanol, som kan transporteras i vanliga tankbilar. – Men egentligen är biogas det optimala kretsloppsanpassade drivmedlet. Åtminstone så länge som vi använder ett vattenbaserat avloppssystem, menar Stefan. Biogasen är mycket lämpad för linjetrafik,


Merparten av den biogas som produceras på Henriksdals reningsverk driver SLs innerstadsbussar.

där man alltid kommer till samma depå. Ett stort arbete pågår och rör var i SLs bussystem som biogasdepåer kan placeras. Statligt stöd till biogasdepåer

– Vi har hittat en smart lösning, med lokal produktion och ett samarbete med Stockholm vatten som säkrar tillgången på biogas för 16 år framåt. SL har också fått 30 miljoner kronor i så kallat KLIMP-bidrag* från Naturvårdsverket för miljödelen i biogasdepåerna i Söderhallen, avslöjar Stefan.

SLs storsatsning på miljösparande etanolbussar har gett eko i hela världen. Till Sverige och Stockholm kommer transportansvariga från jordens alla hörn för att studera ”fenomenet”. – Besökarna fascineras mest över enkelheten. Att det är helt vanliga bussar som tankas precis på vanligt sätt. Och som inte kräver några ändringar i depåer och annan infrastruktur, förklarar Maria Ljung, miljösamordnare på SL.

I dag har vissa av SLs depåer både diesel och etanol. Med allt fler etanolbussar – innebär det fler depåer? – Nej, men fler depåer som vi ställer om från diesel till etanol, säger Maria. Inte bara etanol och biogas. Ett tredje ben i SLs satsning på miljö- och klimatsparande transporter är hybridbussarna. Scania, som för övrigt är enda tillverkare i världen av etanolbussar, ska tillsammans med SL och Busslink prova en hybridbuss. Med en dieselmotor som matas med etanol och som går på optimalt varv hela tiden och laddar en superkondensator. Den levererar i sin tur el till en elmotor som driver bussen framåt. Också inbromsningsenergin tas tillvara och lagras via kondensatorn. Testet inleds i början på nästa år. – Tekniken innebär att man kan krympa mängden bränsle med 25–30 procent, säger Maria. ▪ * Svenska statens stöd till Klimatinvesteringsprogram innebär att bidrag ges till långsiktiga investeringar som minskar växthuseffekten.

HELA RESAN

11


MILJÖ

12

HELA RESAN


HELA RESAN

13


MILJÖ

Företag tar miljöansvar

Testpiloter på Lidingö

SLs företagskort ett riktigt ess

Sedan ett par månader testas SL Access i busstrafik av 120 förare och 2 000 Lidingöbor. Resultatet handlar mycket om funktionalitet och teknik och är avgörande i det nya betalsystemets slututveckling.

FÖRETAGSKORT Kostnaden för ett årskort är 6 170 kronor exklusive moms. Företagskortet är ett rullande årskort som gäller från den dag de köps. De personliga eller opersonliga korten kan kombineras med taxi och bilpool för de resor som kräver bil. De opersonliga Företagskorten är avdragsgilla och de personliga korten fungerar skattemässigt på samma sätt som Rikskuponger. På sl.se/foretag kan du läsa mer.

Charlotta Meurling är vd på IT-företaget Tech Team som erbjuder sina anställda SLs företagskort.

Allt fler företag ser över sina tjänsteresor. Fördelarna med att välja kollektiva färdmedel framför tjänstebil, taxi eller egen bil är många. Text Max Landergård Foto Göran Segeholm

Minskade reskostnader, mer effektivt utnyttjad arbetstid, hälsoeffekter hos personalen och minskad miljöbelastning. Anledningarna till att välja SL varierar. IT-företaget Tech Team är ett av de företag som erbjuder sina anställda SLs företagskort. Vd:n Charlotta Meurling tycker att det är en självklarhet på ett företag som är värderingsstyrt.

14

HELA RESAN

– Miljöfrågan är viktig och vi vill vara ett företag som kan påverka samhället, säger hon. Hon är mån om att framställa sitt företag som en attraktiv arbetsgivare med engagerade medarbetare, och SLs företagskort är en del i det arbetet. Hon är själv även utbildad biolog och anser att miljöfrågan är en av samhällets viktigaste i dag. – Miljö är ju i slutändan vad allt handlar om. Jag tror på ett personligt ansvar, där vi måste säkerställa en bra livskvalitet för oss och nästkommande generationer, men också att samhället måste ta sitt ansvar och underlätta för individen att göra miljövänliga val, såsom med SLs företagskort. ▪

Text Carina Kling Foto Ulf Lodín

Hur går det Torbjörn Gladh, trafikområdeschef på Busslink Lidingö? – Ja, det har varit en del tekniska problem. Men det är ju det som är tanken, att vi är testpiloter och då ska våra förare uppmärksamma problemen. Det är nu vi ska hitta dem, inte sedan när det är skarpt läge. Vad är det som har dykt upp? – Det var problem med att ”tanka av” bussarna när de kommer in på depån. Det ska gå automatiskt att föra över alla uppgifter, men det har inte alltid fungerat. Och så hade biljettmaskinerna och BussPC svårt att kommunicera med varandra. Vad tycker förarna? – De är avvaktande. De blir förstås lite trötta när det inte fungerar. Men jag peppar dem varje morgon och tycker själv att det är helt suveränt. Jag åker buss mellan Ropsten och Torsvik varje dag och det är jättepraktiskt med SL Access. – När systemet är klart tror jag att våra förare kommer att tycka att det är mycket enklare. Det blir maskiner som ska syna biljetternas giltighetstid. Det kan vara svårt att både se och hinna göra det korrekt nu. I Lidingötestet ingår 20 bussar som har utrustats med biljettmaskiner och separata kortläsare. Busslink Lidingös 120 förare har redan utbildats för att köra bussarna och ta hand om resenärerna. ▪


SLs ORDFÖRANDE

Nya tvärförbindelser, som exempelvis tvärbana mot Solna, är en prioritering enligt SLs ordförande Christer G Wennerholm.

Nya vägar och möjligheter I snart ett år har Christer G Wennerholm varit ordförande för SLs styrelse. Hela resan får en timme av hans tid. Han har just invigt en ny, inlånad spårvagn från Madrid, på Djurgårdslinjen. Journalister är på plats och han söks på mobilen. Text Carina Kling Foto Melker Dahlstrand

SL finns på ett eller annat sätt med i nyheterna varje dag. Christer G Wennerholm verkar trivas med tempot och hetluften runt SL. Det svåraste, tillstår han, är att behålla fokus. Att inte lockas arbeta med allt på en gång. När så mycket behövs och efterfrågas. – Stockholm går för högvarv och det är högtryck i ekonomin. Men vi står i någon mening vid en brant och måste vidta ett antal åtgärder innan det är för sent. Därför är det spännande att få vara med, i arbetet kring Carl Cederschiölds uppdrag, och prioritera och jobba fram kollektivtrafiken för många år

framåt i tiden. Misslyckas vi med det här, kan vi inte skylla på någon, konstaterar Christer. Resor på tvären

Hans stora vision för SL-trafiken är tydlig. – Vi behöver skapa tvärförbindelser för att öka möjligheten att resa. Nästan all kollektivtrafik i Stockholm går utifrån och in. En utbyggd Tvärbana gör det möjligt för människor att åka längre ut i tvärnätet och åka på tvären, då minskar vi belastningen på citykärnan. Christer är övertygad om, att nya, attraktiva, moderna alternativ får fler att välja SL.

Î HELA RESAN

15


TVÄRBANAN

– När vi får möjlighet till ökad kapacitet, skulle vi dessutom kunna ha direkttåg med pendeln och med tunnelbanan. Det går ju inte att göra i pendeln förrän vi har Citybanetunneln men det skulle kanske gå i tunnelbanan. Till exempel på Röda linjen när vi har det nya signalsäkerhetssystemet. Tvärbanan får Solnagrenen

Tvärbanans utbyggnad norrut och österut tillhör högprioriteringarna. Om allt går som det är planerat, invigs tvärbanans förlängning från Alvik mot Solna år 2011. Samtidigt som den nya nationalstadsarenan. (Läs mer till höger.) Danvikslösen kallas den trafiklösning som knyter ihop Saltsjöbanan med Tvärbanan och bussar. Christer talar initierat om problemen vid Slussen och om Gröna linjens kapacitetstak för att i nästa stund vara inne på Roslagsbanan och prioriterade dubbelspår. I diskussioner om finansieringen har kommunerna visat sig vara mycket intresserade. Hur stor del staten bidrar med diskuteras inom ramen för Carl Cederschiölds förhandlingar. Fler som betalar utbyggnader

– Allmänt sett, måste vi hitta moderna och framtidsinriktade lösningar för finansiering, poängterar Christer. Det går inte att säga att staten inte satsar tillräckligt. Så vi pratar med landstinget, SLs ledning och kommunledningarna. Och SLs ledning och kommunledningarna pratar mycket med näringslivet, med trafikoperatörer för att se hur man kan hitta nya, moderna tänkesätt kring att bygga ut kollektivtrafiken. – Offentlig-Privat Samverkan, OPS. Att företag kommer in, är med och finansierar och opererar och ansvarar för driften under ett antal år, tror jag kommer att diskuteras på en mängd olika projekt. Vid förlängningen av tvärspårvagnarna blir det högaktuellt. Djurgårdslinjen, som är aktuell nu, blir ett första spännande test. ▪

16

HELA RESAN

På tvären till Solna Hösten 2011 tar SL ett 6,5 kilometer långt kliv närmare en kollektiv spårvägslinje runt Stockholm. Om allt fungerar ska då Tvärbanans norra del genom centrala Sundbyberg och fram till Solna station vara klar. Allra helst ska den invigas samtidigt som den planerade nya nationalstadsarenan vid Hagalund. Tidplanen är tuff.

Bällsta Bro

Bromma Flygplats

Ulvsunda

Text Gunilla Schönning Illustration AB SL

– Det finns inga marginaler, säger SLs planeringschef Helena Sundberg. Tidplanen förutsätter att alla verkligen är med och att arbetet går smidigt. 2001 påbörjades en förstudie för en möjlig förlängning av Tvärbanan med nordlig sträckning mot Solna och Kista. Solnagrenen, är nu högprioriterad. I april nästa år ska järnvägsplanen med tillhörande miljökonsekvensanalys presenteras. För att tidplanen ska hålla bör spaden sättas i jorden i början av 2009. Trots den knappa tiden är Helena Sundberg optimist. – Vi har en stark politisk enighet om projektet. Det är en positiv satsning och alla som bor och arbetar i det halvcentrala bandet utanför city får med Tvärbanans nya sträckning en högklassig kollektivtrafik. Det bor och arbetar fler människor inom det området än vad det gör i Stockholms city. Både Stockholms stad, Sundbybergs stad och Solna stad planerar för nya bostäder och arbetsplatser längs den nordliga Tvärbanesträckan. Beräkningar visar att det totala antalet resenärer med Tvärbanan mer än fördubblas när förlängningarna till Solna station och Slussen står klara. I dag har Tvärbanan omkring 40 000 påstigande per dag.

Byggandet av Solnagrenen är ett samverkansprojekt mellan Stockholms stad, Sundbybergs stad, Solna stad och SL.

– Ett annat stort plus är att Tvärbanan får flera nya bytespunkter. Många resenärer slipper åka in till stan för att byta mellan tunnelbana, pendeltåg och buss, konstaterar Helena. Sundbyberg blir stor bytespunkt

Den planerade nya sträckningen börjar med en 700 meter lång tunnel från Alvik under Tranebergsområdet och vidare på en bro över Ulvsundasjön. Sedan fortsätter spåren i ett industrispårområde genom Ulvsunda och upp mot Sundbyberg där de svänger över en bro vid Bällstaån. – Genom Sundbyberg blir det troligen blandtrafik, förklarar Erik Sjaunja, strategisk trafikplanerare på SL. Vi tittar just nu på detaljerna för att det ska bli så bra som möjligt för både spårvagnar, bussar, bilar, cyklister och fotgängare. Sundbyberg blir en av de viktigaste bytespunkterna där resenärer med både pendeltåg, tunnelbana och bussar kan byta till och från Tvärbanan. Från Sundbybergs centrum går spårvägen över


Solna stn Sundbyberg

Mot Kista

Alvik

Slussen

Liljeholmen

TVB Ost/ Saltsjöbanan Gullmarsplan

Planer finns på att förlänga Tvärbanan norrut mot Solna och vidare till Slussen. Samtidigt som Saltsjöbanan rustas. År 2011 kan Solnagrenen vara verklighet. En gren mot Kista har också diskuterats.

järnvägen på en 250 meter lång bro. Efter järnvägsbron fortsätter den vidare mot Solna centrum. Parallellt med en något avsmalnad Frösundaled får sedan spårvägen en egen banvall. Samplanering i Solna

Genom Solna och förbi bytespunkten vid Solna centrum diskuteras olika lösningar. Solna stads planerade utbyggnad och den nya nationalstadsarenan kräver noggrann samplanering med Tvärbanan. – Många olika intressen ska samsas om ett begränsat utrymme och olika aspekter ska vägas mot varandra, säger Erik Sjaunja. Vi vill ha en snabb spårväg som är både säker och tillgänglig. Samtidigt är också miljöfrågorna en viktig del av lösningen. Den sista sträckan fram till Solna station fortsätter Tvärbanan i tunnel eller någon form av tråg, en slags tunnel utan tak. Där blir det en bytespunkt i tre plan mellan pendeltåg, buss och spårväg. Tvärbanans ändhållplats byggs

redan i det här skedet på ett sådant sätt att en framtida fortsättning kan bli möjlig. Finanser i samverkan

Finansieringsprocessen pågår parallellt och senast våren 2008 måste finansieringen vara löst om tidplanen ska hålla. Helena förklarar att de också ser över möjligheten till finansieringslösningar med offentlig och privat samverkan. – Det kan vara en möjlighet för att effektivisera och skynda på utbyggnaden, säger hon. I planerna för Tvärbana Norr finns också en tänkt fortsättning från Sundbyberg, via Solvalla till Kista. Även den ska prioriteras, men Helena kan idag inte säga något om tidplanen. I Stockholms regionplaner finns dessutom en framtida dragning till universitetet vid Frescati. – Hela tanken med Tvärbanan är en tvärförbindelse i hästskoform runt Stockholm. Men en fortsättning till universitetet ligger nog ganska långt i framtiden, tror Helena. ▪

FAKTA TVÄRBANA NORR, SOLNAGRENEN Längd: 6,5 km Hållplatser: 8-9, varav tre viktiga bytespunkter vid Sundbybergs centrum, Solna centrum och Solna station. Broar: två över vatten, en över järnväg. Tunnlar: en under Tranebergsområdet, en mellan Solna centrum och Solna station. Bedömd totalkostnad: 2 500 miljoner kronor (bana, broar, tunnlar, hållplatser, vagnar och en ny depå). Möjligt statsbidrag: 50 procent av kostnaden för spår och fordon.

HELA RESAN

17


PÅ JOBBET

Lasse Steen på Veolia Transport sköter både vägbro och järnvägsbro vid Danvikstull.

Brovakten som ser allt Brolyftare tillhör de mer udda jobben inom SL-trafiken. I det ganska låga, men fyrliknande tornet vid Danvikstullsbron har Lasse Steen lyft broar i 27 år. – Jag ser allt som händer vid bron och känner igen folk som passerar. Men de flesta har ingen aning om att jag sitter här, säger han. Text Gunilla Schönning Foto Melker Dahlstrand

En broöppning vid Danvikstull tar sju, åtta minuter. Vägbron och tågbron öppnas samtidigt ett par gånger i timmen under sommarhalvåret när frakt- och fritidsbåtar högre än 11,7 meter passerar in eller ut från Mälaren. I rusningstid är broarna alltid nedfällda. Vintertid öppnas broarna vid behov. – Saltsjöbanans tidtabell styr broöppningen. Ska tåget passera får båtarna vänta. Men det finns båtförare som varken förstår röda 18

HELA RESAN

stoppljus och signaler, säger Lasse med glimt i ögat. Det finns de som kört på både broar och kajkanter. Men fraktbåtarna lär sig snabbt och övriga båtar som inte går under bron ska ta kontakt med oss på telefon eller via en kontaktsignal vid kajen. Underhåll ingår i vaktjobbet

Det finns också gång- och cykeltrafikanter som varken räds ljus- eller ljudsignaler eller dubbla bommar. På tredje våningen i tornet har Lasse ett tiotal tv-monitorer som visar broarna från alla väg- och vattenvinklar. När bommarna fällts går han alltid fram till fönstret för att se om det är fritt på bron innan han öppnar, dessutom finns backspeglar på husgavlarna. Ändå lyckas en del smita förbi. – En dansk cyklist som hade passerat bron, tvärvände plötsligt och cyklade tillbaka. Bron var öppen två meter, men hon tog sats, körde över och slog sig förstås rejält. En man med

barnvagn hoppade när bron var en meter öppen. Han och vagnen kom ned välbehållna, men ibland undrar jag hur folk tänker, säger Lasse fundersamt. Danvikstullsbroarna är gamla och slitna. Tågbron från 1925 och vägbron från 1956 måste hålla till dess Danvikslösen ska stå klar 2013. Broarna renoverades år 2000 och Lasse kan varenda mutter i broarna eftersom det är brovakterna som sköter mindre reparationer och underhåll. Större underhåll sköts av Fortum. Men broarna har sagt ifrån. Ibland med tordönsröst. – För sex-sju år sedan föll hela tågbron ned från uppfällt läge, minns Lasse. Ingen blev skadad trots att den föll på en segelbåtsmast, men det var stopp i tågtrafiken flera månader. Det är ett ensamt jobb att vara brovakt. Veolia Transport har fyra fast anställda och fyra extra som kan rycka in. De jobbar ett antal tolvtimmarsskift och har sedan veckolånga ledigheter. Lasse Steen började som brovakt direkt efter lumpen då det fanns en brovakt för järnvägsbron och en för vägbron. Vid varje brolyft hade de radiokontakt för att kunna samordna. Sedan 1986 lyfts båda broarna av samma brovakt. ”Brospotters” brukar titta på

Lasse trivs med sitt jobb och störs inte av bristen på arbetskamrater. – Jag rår mig själv häruppe och ser allt som händer vid bron. Men man måste klara av att vara ensam med sig själv. Det händer att han får besök i sitt torn. – Jag har haft besök av pensionärsföreningar och av Tekniska museets vänner. Folk som bor i närheten har varit här. Och så finns det förstås alltid ”tågspotters” och ”brospotters” som får en kick av att titta på och fotografera tåg och broöppningar. Framtiden som brovakt är osäker. När Danvikslösen står klar och tågen ska gå på en högbro tror Lasse att vägbron kommer att fjärrstyras. – Det går inte att stoppa utvecklingen, säger han sakligt. ▪


DRIFTLEDNINGSCENTRALEN

Roger Olsson, gruppchef på Driftledningscentralen stämmer av med driftledare Johan Kleiman på bandrift.

Övervakar dygnet runt Driftledningscentralen ansvarar för att SLs spårtrafik rullar. Dygnet runt, året om, fjärrövervakar DLC de tekniska systemen inom Tunnelbana, tåg och spårväg, tar emot felanmälningar, kallar ut reparatörer och följer upp driften. Text Sten Holmberg Foto Melker Dahlstrand

Driftledningscentralens viktigaste arbete är att förebygga händelser som påverkar SL-trafiken och säkerheten. Om något ändå händer ska DLC snabbt se till att felet åtgärdas.

Verksamheten består av två separata funktioner, Bandrift och Eldriftcentralen, EDC, med tillsammans 22 anställda. Bandriften omfattar även fastigheter, stationer, hållplatser och

depåer samt systemdrift, informations- och kommunikationssystem. EDC säkerställer elkraften till SLs spårtrafik exklusive pendeltågen. Under dagtid upprättas

Î HELA RESAN

19


DRIFTLEDNINGSCENTRALEN Uppdrag Hantera driftstörningar inom SLs anläggningar. Minimera avbrottstiderna inom spåroch trafikanläggningar. Uppföljning av SLs verksamhetsområden, identifiera trender och orsaker, samt informera berörda avdelningar. Omfattning 40 000 ärenden per år. Samverkan med alla trafikentreprenörer. Verksamhet Ta emot felanmälningar från SLs hela verksamhetsområde, prioritera och kalla ut resurser för att avhjälpa fel. Anställda 22 personer, varav 17 män och fem kvinnor. Genomsnittsålder 45 år. Ägare SL. Lokaliserad SLs huvudkontor, Stadshagen/Thorildsplan.

En viktig del av DLCs arbete är att öka tillgängligheten för arbetstid i spåranläggningarna. Ambitionen är ökad fjärrmanövrering.

driftorder som styr arbetet i elkraftanläggningarna. Underhållet sker sedan nattetid då banan kan göras strömlös. Allt dokumenteras noga

DLC samarbetar via avropsavtal med över hundra olika entreprenörer för reparation och underhåll. Till vardags berörs normalt mellan trettio och fyrtio stycken. Roger Olsson är chef och har varit med från starten och byggt upp verksamheten. – Många tror kanske att vi enbart hanterar tunnelbanan, men vi har även åtaganden inom pendeltågs- och busstrafiken. Vi förser också övriga SL med statistik och underlag för uppföljning.

20

HELA RESAN

Alla inkomna ärenden dokumenteras i DLCs egenutvecklade ärendehanteringssystem, där entreprenörer och beställare kan följa arbetet i realtid. Nu är förhoppningen att underentreprenörerna i större utsträckning ska använda handdator. – Vi har en central roll och samverkar med trafikentreprenörerna, där flertalet har regelbunden kontakt med oss, säger Magnus Ohlson, arbetsledare för Bandrift och som även han varit med från start. Nära 4 000 ärenden

När DLC startade i februari 2000 hanterades runt 1 500 ärenden i månaden, i dag är de över 3 800.

– Varje dygn kommer cirka 300 telefonsamtal in med felanmälningar och frågor, plus anmälningar via e-post eller genererade av olika system, säger Magnus. Ungefär sjuttio procent av anmälda fel är fastighetsrelaterade, mest hissar och rulltrappor. Bandriften svarar för runt tjugo procent av felen. Signaler, rälsbrott, växlar under vintern och solkurvor på sommaren. Tio procent berör systemdriften, som digitala trafikinformationsskyltar och klockor. ▋


De har koll på läget Framför halvcirkelformade arbetsbord, belamrade med datorskärmar, tangentbord och telefoner, sitter driftledarna på pass. Felanmälningar tas emot, åtgärder skrivs in och reparatörer kontaktas. – Alla störningar under rusningstrafiken, som signal- eller växelfel, har högsta prioritet, säger Mikael Eriksson, som arbetar på DLC och handplockades från ett datajobb. – Redan efter två veckor satt jag själv under överinseende av en handledare, vilket kändes ganska pirrigt. Läget kan vara lugnt, sen blir det plötsligt strömavbrott. – Då kan det bli trettio telefonsamtal under en väldigt kort period och man får ligga i. Men jag är inte stressad av mig, säger Mikael. Tre till fyra operatörer arbetar parallellt, så det gäller att inte slarva. Andra kollegor måste kunna ta över ärenden eftersom arbetet sker i skift. – Det bästa med jobbet är variationen. Då och då dyker det upp nya typer av ärenden, som måste lösas. Just nu rör mycket SL Access. Många fastighetsärenden

Emma Statthaus, arbetar dagtid på DLC som driftledare, ofta med fastighetsfrågor. – Många av felen under dagtid är fastighetsärenden. Exempelvis fel på rulltrappor och hissar, problem med ventilation och avlopp eller fel på automatspärrar. Med en bakgrund inom ekonomi och data arbetade Emma tidigare med teknikfrågor i ett serviceföretag och har även erfarenhet av fastighetssystem.

Oskar Mattsson, arbetsledare för eldriftsfunktionen, och Emma Statthaus, driftledare, är två av dem som arbetar på Driftledningscentralen.

– Det är roligare att jobba ihop med kollegor, både killar och tjejer, än att sitta själv, säger Emma. Hon tycker att det är spännande med teknik och ser goda möjligheter att utvecklas. Styr elkraften till tågen

Oskar Mattsson, arbetsledare för EDC och hans kollegor ser till att SLs spårtrafik har elkraft. – Arbetet som eldriftledare är omväxlande. På dagarna är det många in- och utpassager i våra likriktarstationer, vilka måste journalföras. Vissa kopplingsarbeten, som inte påverkar trafiken, sker också under dagtid, säger Oskar. En stor del av arbetsdagen går ut på att planera, granska och upprätta driftorder för kommande nattarbeten.

– Ibland händer det tyvärr att vi har störningar i vårt elnät. Då gäller det att försöka finna lösningar så att trafiken påverkas så lite som möjligt. I första hand försöker EDC att genomföra olika former av omkopplingar i elnäten. Om inte det fungerar måste underhållspersonal kallas ut för felsökning och åtgärder på plats. – Jag trivs i hetluften, så det här är rätt jobb för mig, avslutar Oskar. ▋

HELA RESAN

21


KRÖNIKAN

Pest eller kolera inte lösningen Gästkrönikör Karl-Henrik Robèrt

Ingen har missat det. Icke-hållbarheten är över oss. Hunger, artutrotning, jorderosion, övergödning och klimatförändringar gäller inte bara andra. Vi Stockholmare märker de ökande hållbarhetsproblemen, alldeles oavsett ifall vi lär oss att förstå sammanhangen eller inte. Resurskostnader, avfallsavgifter, skatter, försäkringspremier, utsläppsrätter, vägtullar… I slutändan träffas även plånboken av problemen, oavsett våra värderingar eller hur vi röstar i riksdagsvalen. Vi kan välja att förstå i tid, för hållbarhetsproblemen handlar huvudsakligen om kompetens, inte värderingar. Men för att lyckas måste vi ha tillgång till ett välstrukturerat systemperspektiv. Tydliga visioner, förmågan att se detaljer i ett helhetsperspektiv och modet att åstadkomma förändring är avgörande för att lyckas – både för samhället och för våra företag. Dagens ”experter” förvirrar ofta bussiga, klimattänkande etanolbilägare och bussresenärer med uttalanden som ”Fordon ska inte köras på bränslen från feta matjordar.” Som om etanol vore en slutlösning, inte ett mellansteg. Men för att få veta om mellansteg fungerar som tuvor Karl-Henrik Robèrt, att hoppa på, och professor i hållbar inte som återvändsproduktutveckling gränder, måste vi ha tydliga visioner.

22

HELA RESAN

I det här sammanhanget en attraktiv värld där tilliten växer, till exempel för att vi börjat ta hand om varandra. I den världen trängs inte naturen undan allt mer av till exempel kalhyggen, överfiske och asfalt. Och ”allt det där som blir över”, till exempel tungmetaller, växthusgaser och så vidare, ökar inte längre i naturen. Det är en värld i social och ekologisk balans, där teknisk och kulturell utveckling kan fortsätta så länge solen lyser. ”Kostar det inte för mycket att utveckla en sådan värld?” Frågan har två svar. Inte ens ekonomer borde fråga sig om vi har råd att överleva. Dessutom visar teori som praktik, att det är få saker som lönar sig bättre konkurrensmässigt, redan idag, än att satsa på hållbarhet. Företag som ställer tjänstebilen i utbyte mot kollektivtrafiken har förstått det. Och kollektivtrafiken kan bidra ännu mer i omställningen. I dag är det tyvärr fortfarande en expertdriven pest-eller-koleradebatt i ett snävt klimatperspektiv som gäller. Global uppvärmning eller kärnvinter? Global uppvärmning eller dyra matpriser? Global uppvärmning eller förlorad konkurrenskraft? Global uppvärmning eller bekväma transporter? Och ledarna och deras experter säger: ”vi kan inte byta energi- och trafiksystem förrän de hållbara alternativen är framtagna”. Det är som att säga: ”Jag ska inte börja motionera förrän jag har fått bra kondition.” ▪

Karl-Henrik Robèrt började sin yrkesbana som cancerforskare innan han 1989 grundade ”Det Naturliga Steget”, en internationell miljöorganisation. I dag är han en av världens främsta inom hållbar utveckling. Har du förslag på krönikörer? Kontakta redaktionen på Hela resan, se adress på sidan 2.


NOTISER

NY SPÅRVÄGSLINJE 2010 SLs styrelse har beslutat förlänga Djurgårdslinjen från Norrmalmstorg till Stockholms central. Målet är trafikstart redan 2010. Nu söks intressenter för byggande samt underhåll och trafikdrift under 15 år. Avtal beräknas tecknas under hösten. ▪

– Vi har mycket kvar att jobba med, men siffrorna är glädjande och ett kvitto på att vi är på väg åt rätt håll, säger Ingemar Ziegler, SLs vd och tillägger. – Vi ska hålla i minnet att den senaste undersökningen är gjord i augusti, med de väderleksförhållanden det innebär. Men självklart hoppas vi att den uppåtgående trenden kommer att stå sig när vi gör uppföljande undersökningar i höst och vinter. ▪

KONSTEN I TUNNELBANAN FYLLER 50

BÄTTRE PUNKTLIGHET Foto Jan E Svensson

Från år 2010 får museivagnarna samsas med reguljärtrafik på Djurgårdslinjen.

RÖDA LINJEN GARDERAR SIG När Röda linjen får nytt signalsäkerhetssystem runt 2013 slipper resenärerna störningar i trafiken. Genom att låta det gamla signalsystemet finnas kvar i drift, går det att växla system tills intrimningen av det nya är klar. Ny teknik gör detta möjligt till skillnad från på 1990-talet när Gröna linjen fick nytt signalsäkerhetssystem. Det nya systemet är en förutsättning för förarlös drift. Något beslut om detta har dock inte tagits. ▪ DYRARE ATT PLANKA Straffavgiften för fuskåkning kommer att höjas från 800 till 1 200 kronor. Det är Regeringen som har godkänt höjningen och därmed river upp Vägverkets beslut att säga nej till SLs begäran. ▪ ALLT NÖJDARE RESENÄRER SL frågar regelbundet resenärerna vad de tycker om SL. Mätningarna görs ombord på samtliga trafikslag. I den senaste mätningen säger 70 procent att de är nöjda eller mycket nöjda med SL-trafiken. Detta är det högsta betyget på tio år.

SLs vd Ingemar Ziegler har lagt ett budgetförslag för 2008 som syftar till att öka punktligheten i trafiken. Ett antal nya satsningar kommer att göras under nästa år för att öka utbudet och kvaliteten i trafiken. Dessa finansieras genom att höja priset för 30-dagarskortet med 70 kronor. Beslut om eventuell prishöjning tas först av SLs styrelse och slutligen av Landstingsfullmäktige i november. – Vi behöver mer pengar för att underhålla vår infrastruktur. Det innebär att SL-trafiken kommer att bli ännu bättre och ännu mer pålitlig i längden, säger Ingemar Ziegler. Några nyheter i budgeten är att Tvärbanan kommer att gå oftare i rusningstid, Nockebybanan får nya tåg och den trafik som infördes i samband med trängselskatten permanentas. Dessutom ska alkolås införas i busstrafiken och för att öka tillgängligheten fortsätter låggolvsbussar att introduceras. Därtill föreslås medel för ny trafik till nya bostads- och arbetsområden såsom Steningehöjden, Barkarby, Norra Frösunda, Ursvik, Vistaberg och Riksten. ▪

Konst vid Stadion. Foto: Gustaf Eneroth, konstnärer Enno Hallek, Åke Pallarp.

SL-resan är mer än bara en transport mellan två punkter i geografin. Stockholms tunnelbana har konst som imponerar och är världsberömd. Den 24 november fyller ”Konsten” 50 år och det firas i dagarna tre, 23-25 november. Jubileet uppmärksammas genom ett specialarrangemang på T-Centralen den 23 november då bland andra Stockholmskännaren Harald Norbelie medverkar. Spårvägsmuseet bjuder dessa dagar in till bland annat en utställning om nya och kommande utsmyckningar, en film om konsten och arkitekturen i tunnelbanan samt kreativt skapande i ateljén för alla barn. Det blir även guidade turer i tunnelbanan. ▪

Tävling: Var är bilden tagen? Skicka svaret till AB SL, Hela resan, 105 73 Stockholm

Foto Spårvägsmuseet

Södermalmstorg vid Slussen 1957 var rätt svar på Bildgåtan i förra numret.

Rätt svar på tävlingen i Hela resans sommarnummer skickades in av Lars Johansson på Tågia. Han belönas med två biobiljetter för att han kände igen trappan upp till Södermalmstorg vid Slussen. Bilden togs 1957. ▪

Foto Jan E Svensson

HELA RESAN

23


Avs AB Storstockholms Lokaltrafik Marknad/Information 105 73 Stockholm

BAKARY TRAWALLY, LAGBAS

Ålder: 51 år Familj: sönerna Christoffer, 26 år, Omar 15 år, och Zaid 9 år Arbetsgivare: ISS TraffiCare Det bästa med jobbet: Arbetskamraterna, vi är åtta här på depån som har jobbat ihop sedan 1988. Det sämsta med jobbet: När det kommer in väldigt många vagnar så kan det bli lite stressigt. Gör helst på fritiden: Fiskar med pojkarna. Gillar att spela fotboll också, men att vara ute i naturen är bäst. Största fisk jag fångat: En baracuda på femton kilo i Atlanten, Gambia. I fjol sommar tog jag en gädda på tio kilo i Bogesund. Jag drömmer om: Att ha ett eget företag, ett bageri. När jag var barn hjälpte jag min pappa, han var bagare. Jag skulle gärna åka till Mali för att hälsa på pappas och mammas släktingar. Text Carina Kling Foto Melker Dahlstrand

Hallå där Bakary Trawally, lagbas för fordonsstädningen på Älvsjödepån, hur sköter resenärerna sig? – Vissa är gentlemän andra inte... Nej, jag tycker inte att folk sköter sig, en del bryr sig inte. Det är på helgerna det är mest problem, speciellt lönehelger blir det nedsmutsat. Ungdomarna går i gäng och vill visa sig tuffa för varandra, kastar, spiller och klottrar. När började du som städare? – Jag började städa 1988, efter fem år som djurskötare på Albano djursjukhus. Sedan när min pappa dog åkte jag, som ende son, hem och tog hand om mamma. Det hade man ingen sympati för, så jag blev av med jobbet. Då började jag på SJ som städare istället. Så småningom tog SJ över driften av Sundbyberg, Spånga och Jakobsbergs pendeltågsstation och vi fick ansvara för egna stationer. Sedan blev det Citypendeln och storstädning av stationerna nattetid, 21:00–06:00. Var kommer du ifrån ursprungligen? – Jag kommer från Gambia. Min pappa, som var en duktig bagare kom från Mali och efter att ha bott i både Burma och England flyttade han till Gambia där han träffade min mamma. Vad gör du i dag? – Nu jobbar jag för ISS TraffiCare och är lagbas för åtta personer på Älvsjödepån. Vi delar upp jobbet och städar fordonen från taket och ner. Torkar av väggarna och under elementen, putsar fönster, plockar tidningar och tar bort tuggummi... Speciellt tuggummi är svårt att få bort, då krävs både spray och skrapa. Det kallas grundstädning, men det är mer storstädning. Har du arbetat länge inom SL-trafiken? – Sedan Citypendeln tog över pendeltågtrafiken år 2000. Hur är det att vara lagbas? – Det är bra, men inte alltid lätt. När det är mycket jobb gnäller en del och då måste man prata med dem. Det är stressigt när det är många enheter som måste ut i trafik, men vi försöker. Annars är det bra.

Hur trivs du? – Jag trivs bra. Vi hjälper varandra. Vi skojar, skrattar och när någon har problem hjälps vi åt som en liten familj. Det är två tjejer, sex killar och så jag och vi känner varandra väldigt bra. Vad krävs för jobbet? – Man måste kunna ta folk och prata. Våga säga till och be att de flyttar på sig om det behövs. Man ska också ge service och hjälpa till, till exempel gamla och barn. Tålamod är viktigt. Inser resenärerna vilket viktigt jobb du har? – Ja, det tror jag. En del äldre är mycket tacksamma för ens jobb, unga bryr sig inte alls. Tänker man på jobbet när man är ledig? – Ibland om det är något som ska göras och kanske behöver planeras. Vad säger kompisar och nya bekanta när de hör vad du jobbar med? – De är mycket nöjda med de nya tågen, men inte med de gamla. X10:orna är också svårare att städa, när färgen går in i materialet så blir det fläckar som inte går att få bort. X60 är fina och lättstädade. Är det du som städar hemma också? Ja – och lagar mat, jag är duktig på det. Pojkarna är mer intresserade av fotboll, bandy och data. Vad gör du helst på fritiden? – Fiska är min hobby. Jag brukar åka ut i skärgården och tälta och fiska med mina kompisar och mina pojkar. Det brukar bli abborre, gös och gädda och jag är bra på matlagning så… Jag gillar inte stan, utan tycker om att vara ute i naturen. Jag sätter mig och njuter med en smörgås. Jobbar ni med miljöfrågor på ISS? – Javisst, det är mycket viktigt att vi gör det! Man ska sortera rätt och kemikalier ska hanteras på visst sätt. Naturen är viktig, säger Bakary med eftertryck och fortsätter. Sveriges natur är fantastisk. Allt är så fint. I mitt hemland hugger man ned träd så att det bara är sand kvar. ▋


Hela resan, nr 3 2007