Page 1

Hela Resan En tidning för alla som jobbar för SL–trafiken. Värde: 27 kronor Årgång 2

9 Gänget bakom Stockholms nya pendeltåg 6 Gott om plats i de nya direktbussarna 14 Realtidsprojektet – ger full koll

Nr 3 – 2005


Hela Resan

”Äntligen har SL-trafiken medvind”

Personaltidning för alla som arbetar inom SL–trafiken. Tidningen utges av AB Storstockholms Lokaltrafik Tel: 08–686 16 00 Fax: 08–686 14 44 E–post: tidningen@sl.se Adress: Arenavägen 27 (T–bana Globen) www.sl.se Ansvarig utgivare: Charlotta Volgsten Forberg (föräldraledig) Tf ansvarig utgivare & chefredaktör: Lena Hed 08–686 15 24 Redaktion: Jan E Svensson, Louise Norlander, Niklas Carlsund, Maria Adolfson, Gisela Poellinger Hela Resan strävar efter att ge en allsidig och korrekt bild av SL–trafiken. Åsikter som kommer till uttryck överensstämmer inte alltid med SLs policy. Prenumerationer Adressändringar anmäls till respektive arbetsgivare eller pensionärsförening. För övriga prenumerationsfrågor, mejla redaktionen: tidningen@sl.se.

Förmodligen är det en hopplös tanke med hänsyn till ekonomin, men jag tänker den ändå varje år vecka 32. Bussresan hem, näst sista dagen av årets sommartrafiktabell, var exempelvis ingen höjdare. Stackars den förare som förmodligen fått rycka in för en sjuk kollega och rullade in till starthållplatsen en kvart efter att ordinarie tur skulle gått med hemvändande jobbpendlare. Kön av tigande, trötta människor var lååång och bussen hade inte plats för alla. Jag hade turen att komma med och dessutom få en sittplats medan en man som steg på senare fick nöja sig med att sitta vid mina fötter, på den där ut-

skjutande delen under stolarna. Han kunde ju inte hjälpa att hans rygg ibland trycktes mot mina ben, som jag försökte vrida så långt åt vänster som möjligt för att han skulle få plats, fast utan att tränga mig på tjejen på innersta sätet vid fönstret. Ovanför oss vinglade en man med spastiska huvudskakningar som pratade upprört med alla om ingenting. Jag undrade i mitt stilla sinne om bägaren skulle rinnna över för den förvirrade mannen just denna torsdagkväll på motorvägen ut till förorten. Men han höll sig lugn trots att det var varmt som i en bastu. Vi kom fram till slut. Men

det hade inte varit den trevliga och bekväma resa vi vill erbjuda SLs resenärer. Nu hoppas jag verkligen att den utökade SL-trafiken med fler sittplatser lyckas locka fler att resa kollektivt de närmaste året – så att vi får behålla de nya, fräscha bussarna även efter att Stockholmsförsöket är över. Håll förresten ögonen öppna sista veckan i september, för då uppmärksammas kollektivtrafiken här i stan genom ”SL-veckan”. n PS: Är du som läser detta intresserad av att delta på nästa redaktionsråd? Hör då av dig till oss. Det vore kul att få fler idéer om vad Hela Resan ska innehålla

Stockholmspriset gick i år till SL

Tryck: EO Print AB ISSN 1652–1781

Foto: Göran Segeholm

Svenska Handelskammarens utmärkelse Stockholmspriset för år 2005 har tilldelats Liljeholmstorget. SL delar utmärkelsen med Stockholms stads markkontor och JM AB. Stockholmspriset har delats ut av Stockholms Handelskammare varje år sedan 1986. Priset går till det projekt som på bästa sätt bidragit till förskönande eller förbättring av Stockholms stadsmiljö. Priset i form av en plakett delades ut i samband med Han-

delskammarens årsmöte fredagen den 17 juni. Prisutdelare var Prinsessan Christina Fru Magnusson. Juryn för Stockholmspriset har valt att belöna det omsorgsfullt utförda torget med omkringliggande bostäder och den väl utformade bytespunkten mellan buss, tunnelbana och spårväg. ”Stockholmspriset för år 2005 tilldelas Liljeholmstorget, ett av de vackraste bevisen för hur Stockholm växer med skönheten i behåll.

Liljeholmstorget är en plats i vardande, där de nu utförda delarna redan visat möjligheterna till ett fullödigt stadsbyggande när alla parter i ett projekt lyckas arbeta mot samma mål. Stockholmarna kommer för lång tid framöver ha god anledning att vara tacksamma för de ansträngningar som gjorts med att lägga tunnelbana och bussterminal under jord med ett ovanligt lugnt och värdigt torg som resultat.” n

Bättre service:

av 1 000 vaneresenärer som har e-handlat sitt kort. En kundpanel på Internet ger snabba resultat och är kostnadseffektivt sätt att ta reda på vad SL-resenärerna tycker om trafiken. Panelen ska användas ett antal gång-

er per år. Vid varje frågetillfälle ställs 15-20 frågor som till exempel aktuella händelser, trygghet, reklam, kundmiljöer och SL-kampanjer. En första frågeomgång handlade om SLs reseplanerare, trygghetsupplevelse

Kundpanel på försök SL har startat ett försök med en kundpanel baserad på Internet. Kundpanelen består

Foto: Jan E Svensson

”Det smarta sättet att resa – snabbt, enkelt, pålitligt och prisvärt.

2

Nya, rymliga bussar och fler turer. Ett modernt pendeltåg att vara stolt över, väl unt länets alla härdade långpendlare. Nu känns det som att vi i SL-trafiken äntligen har medvind, och det är extra roligt att gå till jobbet. Sommartidtabellens sista vecka innebar annars både svett och cellskräck för bussresenärerna. Jag undrar varje år hur komplicerat det skulle vara att låta busstrafiken tjuvstarta med vintertidtabellen. Att pendeltrafiken är beroende av all annan spårtrafik genom Sverige har jag förstått. Men plågan av glesa turer, långa köer och varma bussar i augusti, urgröper SLtrafikens image rätt kraftigt.

Lena Hed Redaktör

Senaste nytt

Grafisk utformning: M&M

Omslaget: Omslagbilden till detta nummer visar en levande staty, enbart iklädd tidtabell, som deltog vid invigningen av SLs nya pendeltåg.

Redaktören har ordet

Håkan Karlsson och Jörgen Hellberg, avdelningschef för fastighetsavdelningen och före detta projektledare för moderniseringen av SLs del av Liljeholmens tunnelbanestation som invigdes i maj 2004.

och tilläggstjänster. Om du har förslag på frågeställningar som kundpanelen ska ta ställning till kan du kontakta Gunilla Rosenqvist på SLs avdelning Strategisk planering.

Hela Resan nr 3 – 2005


Min åsikt Trygghetstelefonen:

Jag åker dagligen

En solskenshistoria från trafiken trygghetscentralen skickade två bilar som låg i närheten av City. Trygghetscentralen hade telefonkontakt med taxin och trafikledningen hade kontaktat bussföraren. När denne fick klart för sig vilka de skyldiga var meddelade han att de bodde i Ösmo. Men då vakterna inte hade någon rimlig chans att hinna ikapp bussen innan den skulle vara i Ösmo så fejkades ett vagnstopp (för att inte riskera att bussföraren skulle råka illa ut). Även taxin stannade på platsen och låtsades hjälpa till. När vakterna anlände kunde två av tre gärningsmän helt odramatiskt gripas. Polis kallades till platsen och

En söndagmorgon kl 02:56 ringde en kvinnlig resenär på SLs trygghetstelefon. Hon var mycket upprörd, då hon just bevittnat skadegörelse på Haninge busstorg. Tre unga män hade sparkat sönder och helt förstört en busskur. Kvinnan ringde då till polisen. Där saknades resurser att skicka till platsen. Hon tog då kontakt med en taxichaufför som även hon hade sett delar av skadegörelsen eftersom förövarna gått ombord på en buss på linje 897. Taxiföraren lovade att ställa upp gratis för att hjälpa till med jakten. Vid tillfället fanns inga tillgängliga resurser så långt ut på linjen, utan

Antivåldmanifestation:

2 minuter klockan 12 Hälften av all personal i SLtrafiken uppger att de känner rädsla för att drabbas av hot och våld under arbetstid i en undersökning gjord av fackförbunden Kommunal och SEKO. Den första juli klockan tolv stod all SL-trafik stilla i två minuter, som en manifestation mot våldet. Foto: Louise Norlander

Sollentuna bussterminal Det är inte särskilt mycket folk i rörelse vid Sollentuna bussterminal. Manifestationen mot våld äger rum en av de första riktigt varma som-

Hela Resan nr 3 – 2005

mardagarna. Hossein Matinzadeh, chef för bussgaraget i Råsta, delar ut flygblad. – Det har varit flera incidenter den senaste veckan, berättar Hossein som tycker att manifestationen mot våld är ett bra initiativ. Han har bara fått positiva reaktioner från resenärerna. Många hade läst om manifestationen i tidningarna eller hört om den på radio och tv. – Förhoppningsvis väcker det tankar hos folk om hur utsatta de som arbetar i kollektivtrafiken är. Hossein vet vad han talar om, han har arbetat här i 28 år: som spärrvakt, bussförare, tunnelbaneförare och trafikledare. Han tycker att det blivit värre och önskar ett mer förebyggande arbete mot våldet i kollektivtrafiken. – Människor som åker med kollektivtrafiken måste börja säga ifrån.

tog upp en anmälan. De två rådiga kvinnorna visade stort civilkurage och gav sig inte förrän de skyldiga kunde gripas. Som ett bevis på SLs uppskattning ska de få varsin blomsterbukett.”n

SL Kundtjänst får ta emot både ris och ros om SLtrafiken. Det här svaret kom från en norsk resenär som fått hjälp av kundtjänsten med resvägen mellan Solna och Arlanda: ”...Reisen gikk helt fint! Helt utrolig at man kan reise så langt for bare 600 kroner i måneden. Folk bør slutte å klage! Takk for hjelpen! Mvh Hanne.”

T-bana mellan Kärrtorp och universitetet. Jag tycker att detta skulle var mycket givande om jag kunde lyssna på radio i min medhavda FM-radio. Väljer jag att åka bil, så finns det bra täckning i stadens tunnlar, men i T-banan fungerar det ju inte. Jag tror att det finns ett mycket större intresse att t.ex höra Morgonekot eller Klassiskt på hemväg, jämfört med möjligheten att använda 3g-telefontjänster i T-banan. Jag tycker att mobiltelefonbolagen kan vara med och dela på kostnaden för rundradio, eller kanske digitalradio i T-banan, då de tillåts tjäna pengar i T-banans lokaler. Rolf Jacobson

Buss 179 mellan Sollentuna och Vällingby Passagerarna som kliver på buss 179 den första juli 2005 möts av en leende Ulf Isborn. Han välkomnar, ber att få se biljetten, småpratar och ler igenkännande mot passagerare han träffat förut. Ulf har arbetat som busschaufför i snart två år. – Jag har inte blivit utsatt för något, men de har spänt ögonen i mig. Men jag har förmågan att kunna prata mig ur situationer och kan ofta skoja bort det. – Jag tycker att manifestationen är bra, den är visserligen en mikroskopisk bricka i spelet men det blir ju ändå en

del medial uppmärksamhet. Annars efterlyser Ulf en större lojalitet inom kåren, en vi-känsla bland alla som arbetar. En större vi-känsla inom kåren skulle också smitta av sig på resenärerna, tror han. – Om du har glada, trevliga försäljare säljer du mer och får fler glada och nöjda kunder, sammanfattar Ulf. Buss 116 mellan Spånga och Vällingby Buss 116 lämnar Spånga station klockan 11:58. Två minuter senare stannar bussen vid Svandammen. Busschauffören, Leif Abrahamsson, berättar för de tre passagerarna i bussen att bussen nu kommer stå stilla i två minuter som en manifestation mot våldet i kollektivtrafiken. Leif har arbetat som busschaufför i snart 18 år. Han har alltid trivts väldigt

Hej Rolf, Tack för ditt mejl. Vi strävar efter att resan med SL ska vara så trevlig som möjligt för våra resenärer. Att ha en möjlighet att lyssna på radio kan vara ett sätt, men som med alla åtgärder måste vi på SL väga nytta och kostnader mot andra föreslagna åtgärder i SLtrafiken. SLs IT-avdelning fick i våras uppdraget att utreda och eventuellt realisera rundradiomottagning i tunnelbanans tunnlar. De antog tidigt i våras att det skulle kosta 5 miljoner kronor. Vid närmare granskning ser det ut att bli dubbelt så dyrt. En rapport kommer om ett par veckor. Lena Hed, SL Information

För information om SL – besök vår webbplats sl.se

bra. Så bra att han som pensionär fortsätter att hoppa in någon gång varje vecka. Leif körde nattbuss i många år och har varit med om ett och annat. En gång var det någon som försökte slå en flaska i huvudet på honom, men han lyckades parera slaget med armen. Om dagens manifestationen mot våld säger Leif: – Jag tror kanske inte att den gör så mycket för oss. Men det skulle vara bra om föräldrar kunde snacka med sina barn eftersom det ofta är småungar som håller på. Det är väl det man hoppas att det leder till. n

3


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Innerstadstrafiken:

Ny SL-karta:

Tätare turer i innerstan

Få koll på hela länet

Samtidigt som Stockholmsförsöket trädde i kraft, och vintertidtabellen började den 22 augusti, utökades innerstans busstrafik. I augusti 2004 drog SL in på en del av busstrafiken i innerstan. Nu har man fått utökad budget och kan därför förse ett flertal busslinjer med fler antal turer i timmen. Busslinjer som dagtid fått tätare avgångar i innerstan är: 42, 43, 53, 55, 62, 72 och 74. Innerstansbussarna 1, 2, 3 och 4 fick också tätare avgångar. Efter 22.00 på vardagar avgår bussarna var 10:e minut, istället för var 15:e. Eftersom många nyligen har flyttat in i området vid Frösunda går nu linje 70 var 30:e minut alla vardagskvällar fram till midnatt. Linjen trafikeras även trafik lördag och söndag. Många fler linjer berörs också av Stockholmsförsöket.

SL och Stockholms Visitors Board har tillsammans tagit fram en kombinerad tätortsoch länskarta. Den nya kartan är en sammanslagning av SLs stockholmskarta och SLs länskarta (det vill säga med komplett SL-linjenät inklusive Waxholmsbolagets och Strömma kanals skärgårdslinjer), kompletterad med SVBs turistinformation och utflyktstips. Kartan innehåller fler gatunamn och hållplatser. Härmed går SL över till årsvis utgivning. Genom samarbetet med SVB kommer kartan att finnas tillgänglig hos fler återförsäljare. Priset på SL Center är 74 kronor. Svalare bussar:

AC i stom- och direktbussar Alla nya SL-bussar på stombuss- och direktlinjer ska från 2006 utrustas med klimatan-

läggning (AC) precis som dagens blåbussar. Däremot lämpar sig AC sämre i innerstadsbussar, där de korta avstånden mellan dörröppningarna ställer till tekniska besvär för kylningssystemet. Andra nackdelar med AC i innerstadsbussar är ökat buller och nedsatt prestanda, menar SL. Eftermontering på äldre bussar är inte aktuellt eftersom det är dyrare och inte tillåts av alla takkonstruktioner. Förslaget med AC i nya bussar berör 150 stombussar i förortstrafik samt ett antal direktlinjer och innebär en årlig kostnad på 15-25 miljoner kronor.

Riksdagsbeslut:

Att bemöta resenärer – nytt utbildningsmaterial Riksdagen har bestämt att kollektivtrafiken ska vara tillgänglig för människor med funktionshinder senast år 2010. Bemötandet av resenärer med funktionshinder är en viktig del. Nu finns ett utbildningsmaterial som är inriktat på att förändra attityder och skapa förståelse för resenä-

Pendeltågstrafiken har lägst andel nöjda resenärer inom SL-trafiken, 51 procent förra året, och resandet minskar. År 2006 inför SL därför tätare turer på pendeltåget, för

att förbättra resmöjligheterna för de som väljer att åka kollektivt i samband med miljöavgiftsförsöket och införandet av biltullar. Dessutom tas en ny station i bruk i januari: den nya knutpunkten Årstaberg, där det blir möjligt att byta till bussar och Tvärbana. Tre nya avgångar mot city införs i morgonrusningen och två nya utåt på eftermiddagen. Trafiksatsningen är värd 14 miljoner kronor och bekostas av staten inom ramen för

som bor i närområdet får bättre förbindelser med pendeltåg och Tvärbanan jämfört med i dag. Bygget av nya spårbroar och gångförbindelser samt flytt av Tvärbanans hållplats är i dag så gott som färdigställd. Flytten innebär att Tvärbanans plattform hamnar på samma sida som pendeltågsstationen. Det gör att resenärerna inte behöver korsa någon bileller bussväg vid bytet. Ingången till station och biljetthall ska ligga i anslutning till en gångtunnel som

byggs under spårområdet. Plattformen, som blir 230 meter lång, placeras mellan järnvägsbroarna och sträcker sig över Tvärbanan, Årstalänken och Årstabergsvägen.

Pendeltågstrafiken:

Tätare trafik på pendeln...

Årstaberg ny knutpunkt Den nya pendeltågsstationen Årstaberg beräknas stå färdig vid årsskiftet 2005/2006. Årstaberg, som byggs mellan sträckan Älvsjö och Stockholm södra, ska fungera som en knutpunkt för byten mellan pendeltåg, Tvärbanan och buss. Stationen byggs där järnvägen korsar Tvärbanan. Det innebär att de resenärer som kommer med pendeltåg snabbt och smidigt ska kunna nå Liljeholmen, Globen, Gullmarsplan, Hammarby sjöstad och andra områden runt Tvärba-

4

nan. Vid stationen kommer också en bussterminal att byggas. Den kommer att stå klar samtidigt som pendeltågsstationen. De busslinjer som kommer att trafikera terminalen är: ● Linje 134 Östbergahöjden - Liljeholmen ● Linje 143 Högdalen - Liljeholmen ● Linje 152 Älvsjö - Bromma flygplats ● Linje 160 Gullmarsplan - Årsta västra Förändringen gör att de

Stockholmsförsöket. Året därpå föreslås ytterligare sju nya avgångar i morgonrusningen, i samband med att Banverket utökar kapaciteten kring den sk getingmidjan där Stockholms kollektivtrafik måste samsas med SJ- och godstrafik till resten av landet (dubbelspåret förbi Riddarhuset), från 21 till 24 tåg per timme och riktning. När Tegelbacken och Centralen är ombyggda i slutet av 2006 ökar kapaciteten till 28 tåg per timme.

Foto: Niklas Carlsund

Ny station:

rer med särskilda behov och dolda funktionshinder. Materialet vänder sig främst till servicepersonal inom alla transportslag, men det är också lämpligt för chefer och trafikplanerare. Materialet finns att hämta hem från www.rikstrafiken.se

Den nya pendeltågsstationen beräknas stå klar vid årsskiftet. n

Hela Resan nr 3 – 2005


Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser Nyheter & Notiser

...men först sämre trafik För att öka kapaciteten på tågspåren byter Banverket ut växlar och signaler i höjd med Tegelbacken. Detta påverkar SLs pendeltågstrafik under i princip hela hösten. Hösten 2006 slutförs spåroch plattformsarbetena på Centralen, vilket medför ännu större trafikpåverkan. Även byggandet av arbetstunnlar och anslutningar till Mälartunneln vid Tomteboda och Stockholm Södra kommer att påverka pendeltågstrafiken nästa år. Flera utredningar pågår för närvarande om pendeltågstrafiken, bland annat dubbelspår mellan Södertälje Hamn och Södertälje Centrum, liksom partiella mötesspår på Nynäsbanan och fler spår på sträckan TomtebodaKallhäll. Säkerhet:

Övervakning i bussar SL, fackliga företrädare och bussentreprenörer har gemensamt kommit fram till ett antal förslag till åtgärder för att stävja hot och våld mot trafikpersonal, ett av de största arbetsmiljöproblemen i SL-trafiken. En sådan förebyggande åtgärd som SLs styrelse nu beslutat om, är att införa kame-

raövervakning på förarplatsen i bussar. Övervakningen ska införas successivt på de mest utsatta bussturerna och löpande på alla nya bussar från och med nu. Investeringen beräknas till mellan 25 000 och 50 000 kronor per buss.

Evenemang:

SL samarbetar med 24 museer SL samarbetar med 24 museer under projektnamnet Museinatt Stockholm. Evenemanget äger rum den 1 oktober, då de 24 museerna har extra öppet mellan kl. 19.00-01.00. Alla museer har kvällen till ära arrangerat underhållning, speciella aktiviteter och utställningar. Det kommer att bli en kväll fylld av kultur och överraskningar. SL står för resorna, mellan kl. 18.00-02.00, samt information om restid mellan museerna i form av en skräddarsydd reseplanerare som inom kort kommer att finnas på museinatt.se där du kan läsa allt om vad som händer

Hela SL under ett tak:

SL till nytt huvudkontor I slutet av året byter SL adress. Då flyttar Teknikenheten (fd dotterbolaget SL Infrateknik) från Blåsut och övriga bolaget från Globen till västra Kungsholmen och adressen Lindhagengatan 100. Det är första gången som hela bolaget samlas under ett tak.

Krafttag mot fuskåkarna

menar Leif Johanson, vd vid ÖstgötaTrafiken. Man har även beslutat att polisanmäla alla som ertappas med att åka utan giltig biljett mer än fem gånger.

Östgöta-Trafiken utökade i maj biljettkontrollerna och polisanmälde samtidigt www. planka.nu. Liksom SL tar man nu upp kampen mot de som fuskåker på det allmännas bekostnad. – Om fuskåkandet ökar får vi ökade kostnader för vår trafik och det leder i förlängningen till höjda priser och nerdragen trafik. De som uppmanar andra till att fuskåka gör sig själva därmed en riktig björntjänst,

Trafiksituationen:

Dålig framkomlighet för bussar Att det ibland går trögt för stombussarna på Stockholms gator är ingen nyhet. Långa sträckor har en medelhastighet på 10-15 km/h i rusningstid. SL har listat vilka sträck-

Flera utreder olyckan vid Rinkeby Foto: Maria Lönnroth

Hela Resan nr 3 – 2005

följer en vuxen med biljett helt kostnadsfritt. n HA^hVbVgWZiZbZY')bjhZZgegZhZciZgVg/

')bjhZZgdX][g^VgZhdgbZYHAe€ZcW^a_Zii# K~a`dbbZci^aaZc]~cYZahZg^`cVii[naaYVk`jaijgdX]ŽkZggVh`c^c\VgYZc &d`idWZg#;Žg&'%`g`VcYjWZhŽ`V')bjhZZg`a#&.Ä%&dX]gZhVbZY]ZaV HAhigV[^`jiWjY`a#&-Ä%'#A~hbZge€bjhZ^cVii#hZY~gYjdX`h€`VceaVcZgV `k~aaZcbZYHAhgZhZeaVcZgVgZ# 7^a_Ziieg^h/&'%`gk^Y[Žg`Že!&)%`gYZc&d`idWZg#7Vgci#d#b#&'€g\gVi^h#

7^a_ZiiZg`ŽeZhe€[Ža_VcYZhi~aaZc/6gb‚bjhZjb™7Zg\^Vch`Vig~Y\€gYZc™9VchbjhZZi™:icd\gV[^h`VbjhZZi;_~g^ah]jhZi™;dgjb[ŽgaZkVcYZ]^hidg^V =Vaalnah`VbjhZZi™?jY^h`VbjhZZi™@jc\a#Bnci`VW^cZiiZi™AZ`hV`hbjhZZi™A^a_ZkVaX]h`dchi]Vaa™A^kgjhi`VbbVgZc™BV\Vh^c(HidX`]dab@dchi]Vaa HidX`]dabhBZYZai^YhbjhZjb™B^aaZh\€gYZc™BjhZjbIgZ@gdcdg™Bjh^`bjhZZi™CdWZabjhZZi™EdhibjhZjb™H_Ž]^hidg^h`VbjhZZi™He€gk~\hbjhZZi HidX`]dabhHiVYhbjhZjb™KVhVbjhZZi™yhiVh^Vi^h`VBjhZZi™HA8ZciZg™=diZaaXZcigVaZc™HidX`]dabIdjg^hi8ZcigZ™lll#hidX`]dabidlc#Xdb$h]de

EVgicZgh/

Fuskåkandet:

Tunnelbanan:

Efter brandolyckan vid Rinkeby tunnelbanestation den 16 maj, då 13 personer rökskadades, genomför Statens haverikommission en utredning av olyckan. Parallellt med detta gör Connex tillsammans med SL en egen ut-

denna kväll. Lika väl som SL är en del av Stockholm, är vi en del av hela länets kulturliv. Resan med SL ska vara något mer än en transport från A till B. Genom satsningar som ”Poesi på väg” och den världsberömda konsten i tunnelbanan hoppas SL kunna ge inspiration och möjlighet till en stunds reflektion. SL har tagit fram en biljett som gäller som både inträde till alla medverkande museer och som SL-biljett under tiderna kl. 18.00-02.00. Biljetten kostar 120 kr vid förköp, 1/9-30/9, och 140 kr vid köp samma dag. Barn upp till och med 12 år med-

redning. SL och Connex har även sedan olyckan inträffade arbetat med uppföljning och genomgång av interna rutiner. Sedan i vintras pågår även en utredning av SLs ägarroll i Tågia som ska vara klar i höst. n

or som är värst drabbade och har hittills en lista på cirka 100 förslag på åtgärder. I samband med Stockholmsförsöket ställs situationen på sin spets. Det behövs busskörfält och bussprioriterade trafiksignaler på fler ställen och i ett sammanhängande nät. I dagsläget väntar SL på respons från Stockholm stad på ställda förslag. Handikappanpassning:

SL ska vara tillgängligt för alla Den som själv kan ta sig till en station ska även kunna genomföra en hel resa inom SL-trafiken. Så är det inte alltid idag, men målet är att detta ska vara verklighet år 2010. Ett led i att anpassa SL-trafiken för funktionshindrade, är att till budgetberedningen för nästa år utreda hur plattformshöjden påverkar tillgängligheten, vad som kan göras och vad det kostar. En annan del i arbetet är att in-

föra fler låginstegsbussar i SL-trafiken, i första hand på stombussar, kommuntrafik och nattrafik. Bättre service:

Ny portal om arbetsmiljö på nätet Arbetsmiljöupplysningen är en ny webbportal som samlar en massa matnyttig information om arbetsmiljö på ett ställe. Det går även att delta i diskussioner och ställa frågor. Genom portalen får du tillgång till kunskap om arbetsmiljö och hälsa. Du kan också ta del av nya forskningsrön, litteratur och delta i allmänna diskussioner och debatter, eller skapa diskussionsklubbar för just din yrkesgrupp, bransch eller kring en särskild fråga. AFA är värd för portalen som finansieras av svenskt Näringsliv, LO och PTK. Adressen är: www.arbetsmiljoverket.

5


Ë

Stockholmsförsöket

Gott om plats på de nya direktbussarna Av Niklas Carlsund Foto: Jan E Svensson

D

et här är SLs största trafiksatsning i modern tid, säger Erik Tedesjö, projektledare på SL. Trafikförstärkningen inom Stockholmsförsöket är den största samlade satsning SL har gjort ända sedan de stora tunnelbanebyggena på 50-talet. – Mängder av resenärer blir berörda. Därför kan det till en början bli svårt att möta upp behoven i de olika områdena och få allt att flyta. Men vi ska göra vårt bästa, säger Erik Tedesjö. Han är en av dem som svarar för kollektivtrafiksatsningen i Stockholmsregionen i samband med det omtalade Stockholmsförsöket. Planering, information och bussleveranser sommaren 2005.

6

rer och modernare bussar för att vänja resenärerna vid nya resemöjligheter inför trängselskatteförsöket. När vi talar om satsningen inom SL-trafiken är det i huvudsak inom busstrafiken utökningen sker. Tågtrafiken är redan nästan optimerad, och därmed svår att utöka, berättar Eric. Totalt handlar höstens satsningar om drygt 100 000 nya sittplatser.

Ökat tryck på SL-trafiken

Höga miljökrav

Stockholm stad inför trängselskatter på prov mellan den 3 januari och den 31 juli 2006. De flesta privatbilister kommer då få betala för att åka in och ut genom tullarna. Det kommer säkert att medföra ett ökat tryck på SL-trafiken. I samband med valet i september 2006 blir det folkomröstning om trängselskatterna. I slutänden är det stockholmarnas beslut som gäller. Under prövotiden är det SLs uppgift att tillförsäkra en ökad andel resenärer en minst lika bekväm och bra resa som tidigare. SL startade redan den 22 augusti en rad nya direktbusslinjer, tätare tu-

– Vi har köpt drygt 200 nya bussar, varav de flesta går på diesel. Etanol och biogasbussar går utmärkt att använda inom innerstadstrafik, men i nuläget finns inga sådana bussar för motorvägstrafik. SL har ändå ställt högsta möjliga miljökrav på bussar-

Officiellt utökas turlistan i samband med hösttidtabellen 22 augusti.

Foto: Niklas Carlsund

Stockholms stad inför trängselskatter på prov mellan januari och juli 2006. Försöket innebär ett ökat tryck på SL-trafiken som från och med augusti storsatsar med en rad nyheter. Fler direktbusslinjer, tätare turer och 200 nya modernare bussar.

Erik Tedesjö, projektledare på SL är medveten om att det tar tid att förändra resvanor.

”Drygt 200 nya bussar ska trafikera direktbusslinjerna från kranskommunerna in till City”. Den 3 januari inleds uttaget av trängselskatt för bilister in och ut från Stockholms innerstad.

31 juli upphör försöket med trängselskatter.

Hela Resan nr 3 – 2005


Mats rattar nyaste bussen En helt ny busslinje. En helt ny buss. Och så bussföraren Mats Andersson som varit med i tre år. Vi följde honom på premiärturen den 22 augusti. Text och bild: Eva Hedberg Foto: Jan E Svensson

M

SL har köpt in 200 nya bussar för att klara av en anstormning av nya resenärer när trängselskattförsöket börjar i januari 2006. Det är miljövänliga, rymliga och bekväma bussar som kör direkt in till city under morgonrusningen.

na. I övrigt strävar SL efter att använda bussar som drivs av förnyelsebart bränsle såsom etanol och biogas, säger Eric och fortsätter: – De nya bussarna kör direkt in till city under morgonrusningen, istället för att släppa av resenärer vid pendeltåg, tunnelbana och bussterminaler. Det ger färre byten och går förhoppningsvis snabbare, samtidigt som det skapar mindre trängsel. På eftermiddagen hämtas resenärerna i centrala Stockholm och körs direkt ut till kranskommunerna.

Prognoser och verklighet – Ångpanneföreningen har specialister som på SLs uppdrag räknar ut i vilka områden vi ska satsa. De kartlägger bland annat människors resepreferenser, betalningsvilja och värderingar. Allt för att SL ska få bästa tänkbara bild av resenärens behov. Men prognoser i all ära: verkligheten är alltid någonting annat! För oförutsägbara händelser har vi ett 20-tal extrabussar till vårt förfogande, bussar som lätt kan sättas in i mån av behov. – Bussar markerade med X, betyder att de kör på linjer som är speciellt inFolkomröstning om trängselskatterna i Stockholms stad hålls hösten 2006 om ett permanent införande av avgifterna.

Hela Resan nr 3 – 2005

satta under Stockholmsförsöket. Förutsättningarna för direktbusstrafiken kan komma att förändras efter den 31 december 2006. Vissa linjer kan dras in eller ändras, beroende på resultatet av folkomröstningen. Redan nu under hösten har upplägg och tider finslipats när prognoserna mött verkligheten. n

Fakta: Stockholmsförsöket står för miljöavgifter/trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik för mindre köer och bättre miljö. Stockholms stad, Vägverket och SL är aktörer inom försöket. Läs mer på www.stockholmsforsoket.se Stockholmsförsöket startade den 22 augusti med utökad SL-trafik. Den 3 januari införs trängselskatter för bilister. Frågor besvaras av Stockholmsförsökets kundtjänst tel 0771-29 29 29. Frågor om kollektivtrafiken besvaras av SL Kundtjänst på tel 08600 10 00. n

Om stockholmarna vill införs trängselskatten permanent någon tid därefter.

ats kör på linje 747X mellan Skäcklinge och Fridhemsplan. Det är en av 14 helt nya direktlinjer som invigdes då, och kanske en av de roligare ur förarsynpunkt. – Det är en trevlig sträcka. Dels är det omväxlande och dels verkar det fungera riktigt bra med bussfilerna på motorvägen. Jag var orolig att det skulle bli köer, men det flyter på bra och jag måste säga att jag är glatt överraskad. Klockan är åtta när Mats lämnar starthållplatsen i Skäcklinge. I början av turen plockar han upp många passagerare, kanske ett sextiotal. De flesta stiger av vid Tullinge gymnasium och Huddinge sjukhus. När bussen sedan svänger ut på E4:an mot Stockholm sitter tio passagerare kvar. Mats kör inte särskilt fort. Han håller ungefär 80 på motorvä-

gen. Han vill att det ska vara en njutning att resa, både för honom själv och för dem som åker med bussen. Som passagerare ska man kunna slappna av, tycker han. – Och det är inte särskilt svårt i den här sprillans nya bussen, säger han. Den är bekväm och än så länge finns det inget smuts och inget klotter som stör. I taket framme hos Mats finns två bildskärmar. Den ena visar den bakre barnvagnsplatsen. Den andra går igång när dörrarna öppnas och visar hur det ser ut utanför bussen. – Jag har fin uppsikt över både påstigande och avstigande, säger han. Överhuvudtaget tycker jag att de har lyckats bra med säkerheten på bussen. För flera år sedan pendlade Mats själv dagligen till stan. Han åkte bil och det var inte alls roligt. Om han var i samma situation idag skulle han inte tveka utan absolut åka med den nya bussen. – Det här känns jättebra. Jag tror att många fler kommer att åka kollektivt tack vare satsningen på utökad kollektivtrafik. Och det vore gott för vår miljö, säger Mats Andersson. n

Mats Andersson vill att det ska vara en njutning att resa. Som passagerare ska man kunna slappna av när man åker sin buss till jobbet. 7


Kommer du att resa mer när det finns 100 000 fler sittplatser i SL-trafiken?

Miljö:

Foto: Niklas Carlsund

Aziz Hassan, affärsinnehavare, 49 år

Cecilia Klaus, filmarbetare, 38 år

Lisa Larsson, skådespelerska, 25 år

1. Hur reser du till jobbet varje dag? – Jag tar bilen. 2. Använder du infartsparkering? – Nej. 3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafiken? – Nej. 4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor? – Nej, jag måste ha bilen, eftersom jag dagligen transporterar varor till min affär.

1. Hur reser du till jobbet varje dag? – Jag cyklar eller tar bilen. 2. Använder du infartsparkering? – Ja. Det beror på hur lättillgänglig den är. Jag bor på Lidingö, och eftersom det på grund av ombyggnader ofta är köer till infartsparkeringen, använder jag den bara ibland. 3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafiken? – Ja, men det beror i slutändan på hur vädret är. Om det är varmt och solen skiner cyklar jag. Annars blir det bil och kommunalt. 4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor? – Inte i någon större utsträckning.

1. Hur reser du till jobbet varje dag? – Jag cyklar. 2. Använder du infartsparkering? – Nej, aldrig, jag bor i innerstan och använder sällan bilen. 3. Kommer du att resa mer när det blir 100.000 mer sittplatser i SL trafiken? – Ja., det är faktiskt mycket troligt att jag gör det. Snart är vintern här, och då kommer jag nog ta bussen i större utsträckning. Bra att det finns mer plats på bussarna! 4. Kan du tänka dig att ändra dina resvanor? – Ja, det kanske blir lite mer buss i vinter, som sagt. Text och bild: Niklas Carlsund

Europeisk samverkan vid inköp av etanolbussar

E

tt konsortium har bildats för gemensamma inköp av etanolbussar inom Europa. Syftet är att hjälpa andra länder att börja använda etanol som drivmedel för busstrafiken. SL har använt etanol som drivmedel för innerstadsbussar de senaste femton åren. Det första steget är att genomföra demonstrationer av etanolbussar i olika städer, det andra steget är bildandet av ett konsortium för gemensamma inköp av etanolbussar. Ambitionen är att konsortiet ska vara en gemensam aktör gentemot tillverkarna med en order på minst 1 000 etanolbussar för den europeiska marknaden. Det finns flera anledningar till det ökade intresset för etanol som drivmedel på kontinenten. De globala utsläppen måste minska enligt Kyoto-avtalet, de lokala utsläppen måste minska för invånarnas välbefinnande. Läs mer på: www.ethanolbus.com

Utökad trafik med buss:

Läslampor, solskydd, gardiner och lufkonditionering

L

De nya bussarna fördelas mellan Busslink, Connex och Swebus kationssystem. Med anledning av den utökade trafiken har Busslink rekryterat uppåt hundra förare. – Blir det slagsmål nu

om bussarna? Mats Freding skrattar: – Nej, men visst är det alltid attraktivt att få köra en ny modell! n Text: Lena Gylfe

Foto: Jan E Svensson

8

dåliga ur miljösynpunkt, säger Mats Freding, inom marknad och försäljning på Busslink. Kännetecknande för de nya fordonen är en högre standard. Här finns lågentré för lättare ombord- och avstigning, luftkonditionering, säkerhetsbälten, läslampor, solskydd, gardiner och den senaste modellen av passagerarsäten. Fram till starten utrustas samtliga vagnar med bland annat buss-pc och kommuni-

Foto: Jan E Svensson

agom till skolstarten i sattes direktbussarna i trafik. Totalt handlar det om cirka 200 nyinköpta bussar – att fördelas mellan Busslink, Connex och Swebus – som främst rullar mellan närförorterna och innerstan. Fordonen drivs med miljövänlig dieselteknik och har levererats av Volvo. – I dag finns så pass utvecklade reningsanordningar på dieselbussarna att de inte behöver vara

Hela Resan nr 3 – 2005


Ë

Det nya pendeltåget Melker Larsson, Johan Sjöholm, Lasse Eriksson, Laura Mayer

Foto: Göran Segeholm

Gänget bakom Stockholms nya pendeltåg

Drömmen om drömtåget har blivit verklighet I april 2002 beställde SL 55 nya pendeltågsvagnar. Efter många diskussioner, tester, justeringar och nya tester är nu de första tågen i drift. Projektgruppen, med Johan Sjöholm i spetsen, ser sina idéer bli verklighet. Av: Gunilla Schönning

I

mer än tre år har de arbetat heltid för att ta fram stockholmarnas nya pendeltåg. Johan Sjöholm är mycket nöjd, det mesta har blivit som han och projektgruppen tänkt sig. – Invigningen var en viktig milstolpe, men vårt arbete är långt ifrån klart. Den sista vagnen levereras först våren 2007, säger Johan. Fram till dess fortsätter de sitt arbete. Tekniska barnsjukdomar hör till verkligheten med nya tåg. Laura Mayer, som ansvarar för tekniken på SLs nya vagnar, har övervakat

Hela Resan nr 3 – 2005

och följt alla testkörningar, men räknar ändå med en del skruvande. – Leverantören Alstom har gjort vintertester, både i klimatkammare och ovanför Kiruna. Omfattande tester har gjorts under olika förhållanden, bland annat på elsystem, bromsar, drift- och gångegenskaper. – Vi har utvärderat Alstoms arbete och bidragit med våra erfarenheter. Men det är först nu när tågen börjar gå i trafik som vi verkligen får veta vad de går för, säger hon. Förutom Johan och Laura består projektgruppen av Melker Larsson på

SL och Lasse Eriksson på Citypendeln.

Lågt golv och dubbla system X60, det nya tåget är helt unikt i sitt slag, tekniken är dock känd och beprövad. De största nyheterna är de låga golven och den högre driftsäkerheten, som gör att tågen oftast ska kunna köras även om någon del slutar fungera. All teknik ligger på taken, något som Laura Mayer räknar med ska förenkla underhållet. För tågförarna är de nya vagnarna ett stort steg, inte bara ergonomiskt och säkerhetsmässigt, de tar också steget från relä- till datateknik. Lasse Eriksson på Citypendeln har sedan hösten 2004 ansvarat för alla provkörningar.

– En ny vagn levereras var 14:e dag och vi ska utbilda förare i samma takt. Det blir tufft, säger han. Passagerarna ska känna igen sig i de nya tågen, samhörigheten med andra SL-fordon är tydlig. Stolarna i svårantändligt och smutshärdigt material har samma Stockholmsmönster som de nya tunnelbanevagnarna som designats av Lasse Åberg. Dörrarna är blå, handtag och stolpar gula. Melker Larsson som är projektadministratör har ansvarat för kundmiljön i vagnarna. Han har samarbetat med en rad handikapporganisationer men påpekar att det som fungerar för funktionshindrade fungerar för alla trafikantgrupper. – Det låga insteget i vagnarna är bekvämt för alla passagerare, de ljusa

”En ny vagn levereras var 14:e dag och vi ska utbilda förare i samma takt”. 9


och tydliga färgerna och symbolerna underlättar inte bara för syn- och hörselskadade, säger han. Symboler istället för text på alla knappar gör dem enklare att förstå, den goda sikten och möjligheten att gå genom hela vagnen ökar tryggheten. n

Siffror om

Foto: Göran Segeholm

Stockholms nya pendeltåg, X 60 ● 4 miljarder investeras i tåg, reservdelar, specialverktyg, utbildning och dokumentation ● 30 år är tågets beräknade livslängd ● 55 fordon är beställda ● 95 procent av tåget kan återvinnas vid skrotning ● 160 km/h är tågets maxhastighet ● 107,1 meter är längden på en vagn ● 214,2 meter, dvs två vagnar utgör ett tåg ● 230 – 240 förare på Citypendeln utbildas för att köra det nya tåget ● 374 sittplatser finns i varje vagn ● 530 ståplatser finns i varje vagn

Tågfakta Tågen har datoriserade nätverk där föraren får all information, tågen körs dock med reglage. Tågen har en högre driftsäkerhet. All teknik sitter på taket, något som underlättar underhållet och möjliggör det låga golvet. Alla vagnar har låga golv, dvs ca 2 cm höjdskillnad mellan vagn och plattform. Banverket gör viss anpassning av plattformar. Både passagerarutrymmen och förarhytter har luftkonditionering. Fönstren är mörktonade för att klimatet ska bli så behagligt som möjligt. Vagnarna har enskilda stolar med bra sikt genom vagnen. Mittstolpen vid ingångarna är placerade något snett så att barnvagnar och rullstolar ska kunna komma in utan problem. Varje vagn har ett flexutrymme med plats för cyklar, barnvagnar och rullstolar. Vid första och sista dörren i varje vagn kan ett fotsteg skjutas ut för att underlätta in- och utpasseringen. Alla vagnar har kameraövervakning och nödtelefoner.

Folkfest när det nya pendeltåget visades upp. Det var akrobater, gycklare, artister och naturligtvis invigningstal och premiärtur för alla som kommit för att fira tillsammans med SL. 10

Hela Resan nr 3 – 2005


Monica Swartz, premiärförare

Johan Larsvall, Idesign

230 förare ska utbildas

”Vår design – en del av Stockholm”

Resenärerna får en mycket bekvämare resa med SLs nya pendeltåg som togs i ordinarie trafik den 22 augusti säger Monica Swartz som var först med att testköra tåget. Nu är hon med och leder utbildningen av 230 förare på det nya tåget.

R

esenärerna kommer att gilla det nya pendeltåget. Det är bekvämare och går tystare än de tidigare tågen. Inredningen är fräsch och utrymmet är större för bagage, cyklar och rullstolar. Och att vagngolvet vid dörrarna har samma nivå som perrongen gör det lättare att kliva av och på, säger Monica Swartz. Sedan 1995 arbetar Monica Swartz med att utbilda pendeltågsförare men kör emellanåt pendeltåg för att hela tiden vara uppdaterad. När Citypendeln tog över pendeltågstrafiken från SJ år 2000 följde hon med och sökte till Citypendeln. Hon har stor erfarenhet från att köra alla typer av pen-

deltåg. – Det nya pendeltåget är avsevärt mycket enklare att köra. Arbetsmiljön är mycket bättre. Samtidigt är alla rutiner nya. Det är ett helt annat fordon när det gäller att starta upp, köra och parkera. Just handhavandet av det nya pendeltåget kommer att vara fokus under utbildningen. Monica Swartz och ett par av hennes kolleger har genomgått en förarutbildning för instruktörer hos tågleverantören Alstoms fabrik i Salzgitter i Tyskland. Därefter har ytterligare instruktörer utbildats på det nya pendeltåget. Totalt kommer 230 pendeltågförare att drillas i en lagom mix av teori och praktik. Det nya pendeltåget har genomgått en rad tuffa tester. Bland annat genomfördes ett hastighets-test i Tjeckien och under januari 2005 placerades pendeltåget i en klimatkammare i Wien där det utsattes för kyla ned mot minus 35 grader. n Av Peter Nyström

Ett lyft för resenärerna

Lyxkänsla på nya pendeln Det första pendeltåget av den nya modellen rullar nu i ordinarie trafik.Och mottagandet från resenärerna är mycket positivt– Oj, rena rama lyxen, säger Johan Kant. Text och bild: Eva Hedberg

B

löt i håret efter en innebandymatch har Johan Kant precis klivit på pendeltåget i Jordbro. Det är hans premiärtur med det nya tåget den första dagen det rullar i vanlig trafik. Johan har cykeln med sig. Han slår sig ner på en plats längst bak i vagnen, där det finns extra utrymme. Inte bara för cyklar, utan också för barnvagnar, rullstolar och resväskor. Det nya tåget ska vara lättillgängligt. Golvet i vagnen är i samma nivå som plattformen utanför. – Kanon, tycker Johan. Här går

Hela Resan nr 3 – 2005

det ju att dra ombord en tung barnvagn utan problem. Ännu lättare blir det när alla plattformar är anpassade till den utskjutbara rullstolsramp som finns i båda ändarna av varje vagn. Då kommer rullstolsburna passagerare att kunna ta sig av och på de nya tågen utan hjälp. Rampen fälls ut

På designföretaget Idesign i Stockholm utvecklas formen till en mängd föremål, allt från isdubbar, kontorsstolar och båtar. För tre år sedan fick man det prestigefyllda uppdraget att skapa formen till SLs nya pendeltåg.

D

esignarbetet utvecklades i nära samarbete med SLs designansvariga och tillverkaren i Tyskland. – Att formge ett tåg skiljer sig i grunden inte från att formge andra föremål eller fordon, fast allting görs förstås i mycket större skala, säger industridesignern Johan Larsvall på Idesign. Arbetet börjar med att skapa en grundform som måste anpassas till alla krav som ställs av tillverkaren. Efter att ha skissat färdigt görs en ritning i datorn, som är kopplad till en maskin som fräser ut en modell av föremålet ur ett plastämne. Minst tjugo små modeller av tågets framdel tillverka-

med ett tryck på en knapp. Någon gång nästa år ska systemet vara fullt utbyggt på de nya tågen. Än så länge är det glest mellan turerna. Det är bara ett nytt tåg i trafik. Men i oktober ska nästa nya tåg tas i drift och därefter ska det komma två nya i månaden tills alla pendeltåg är utbytta någon gång under 2007. Den rullstolsburne som innan dess vill resa självständigt med nya pendeltåget ska senare i höst

des innan den slutgiltiga formen blev klar. Arbetet utgår inte bara från form och funktion. Formen ska också fungera med befintliga tillverkningsmetoder och tågdelar. I december 2003 skickades de färdiga ritningarna till tågtillverkaren Alstom. Sex månader senare fanns en första prototyp på fabriken i Salzgitter i Tyskland. – Det var en otrolig känsla att få se tåget i verkligheten. Vi hade jobbat i över ett år med olika små modeller och på fabriken fick jag klättra upp på en stege för att kunna se helheten. Trots alla svårförenliga krav på form, funktion och färg är Johan Larsvall och hans medarbetare mycket nöjda med slutresultatet. – Att förena alla dessa krav är ju den stora utmaningen. Det är verkligen roligt att ha fått vara med om att ge form åt ett tåg som kommer vara en del av den offentliga bilden av Stockholm i kanske 30–40 år.n Av Johan Beer

kunna ringa SLs kundtjänst och få besked om vilka tider de nya tågen går och vilka stationer som är tillgängliga för funktionshindrade. Johan tittar sig omkring i tåget. Han försöker komma på något som borde gjorts annorlunda, men hittar faktiskt inget. – Ha ha, jag skulle inte gjort det bättre själv. Jag gillar särskilt att luften är så bra – det blir toppen under högsommarvärmen. Hoppas att det värmer lika bra under vintern som det kyler nu på sommaren. Johan tror att han för sin del skulle klarat sig bra med de gamla tågen ett tag till. Hans resväg är inte så lång. – Men det är nog väl investerade pengar. Det betyder rätt mycket att man kan slappna av under resan. Kanske det lockar fler att åka kollektivt också. n Det känns som att åka rymdskepp, tyckte Alma Segeholm som premiäråkte det nya tåget i måndags. – Nja, sa Johan Kant. Men i alla fall som X2000 tycker jag.

11


Foto: Monica Strandell

Ë

Spårsatsningar

Tvärbanan – en vinnare i längden Snabbspårvägen mellan Sickla och Avik blev en succé redan från start. Många trodde på motsatsen. Nu ska mer räls läggas till framgångarna. Närmast planeras en förlängning från Sickla Udde till Slussen. Därefter utvidgas den sannolikt norrut, till Solna. Det hela började med hotet om kollaps för Stockholm. Text och bild: Mikael Hedlund

D

et var i början av 90-talet som regeringen gav riksbankschef Bengt Dennis i uppdrag att försöka ena politiker av olika partifärg i Stockholms stad. Förhandlingarna gällde enighet runt ett åtgärdspaket för att öka framkomligheten i trafiken, förbättra miljön samt öka förutsättningarna för ekonomisk tillväxt i regionen. Hotbilden var de flesta överens om: det skulle bli tvärstopp både i trafiken och Stockholms tillväxtmotor om man inte kunde enas om en trafikinfrastruktur som fick hjulen att 12

rulla ordentligt. En viktig framgångsfaktor för alla storstadsregioner är ju god tillgång på arbetskraft som snabbt kan ta sig till och från jobbet oavsett var man bor i länet. Eftersom de stora vägarna och spåren i Storstockholm löper radiellt, det vill säga rakt in från förorterna mot Stockholm, tvingas många ta omvägen via innerstaden för att komma till och från jobbet. Åtgärderna som skulle göra det möjligt att förflytta sig snabbare kors och tvärs i länet samlades i det så kalllade Dennispaketet. Överenskommelsen slöts mellan (m), (s) och (fp) och innehöll en rejält upprustad kollektivtrafik, nya trafikleder, bilavgifter med mera. Hela paketet var värt ca 40 miljarder kronor och vägprojekten skulle finansieras av biltullar medan investeringarna i kollektivtrafiken skulle delas lika mellan staten och landstinget. I överenskommelsen rymdes även en snabbspårväg, som skulle förena Söderort med Västerort och tunnelbanan med pendeltågen. Den skulle byggas i tre etapper, den första mellan Gullmarsplan och Alvik. Planerna möttes med misstro bland boende längs den planerade bansträckningen. De protesterade ända till regeringen och menade att spårvägen förstörde deras miljö. Först i januari 1996 kunde spaden, som var en grävskopa, sättas i marken. Ett år efter byggstarten sprack Dennisöverenskommelsen. Då var flera

hundra miljoner kronor redan bundna i byggkontrakt och nya kritiker vädrade morgonluft. Nu ifrågasattes hela projektet och om trafikantunderlaget verkligen motiverade investeringen på drygt två miljarder kronor. Kritiken kom bland annat från ledande journalister och politiker: ”Stoppa vansinnnet, för få kommer att resa med den!”, hävdade en motståndare. ”Snabbspårvägen blir en katastrof för Gröndal! Vi måste kämpa, kämpa!” hävdade en annan. Socialdemokraten Claes Ånstrand var ansvarigt trafiklandstingsråd: – Många såg snabbspårvägen som ett hot och att den kunde ersättas med busstrafik istället. Men jag tvivlade aldrig. De flesta projekten i Dennispaketet var väldigt väl grundade, men det fanns ju inget liknande spårsystem och det gjorde det ju svårare att motivera. En advokat ville till och med stämma mig! Spårvagnarna började rulla kommersiellt mellan Gullmarsplan och Liljeholmen i januari 2000, samtidigt som den döptes till Tvärbanan. Under hösten samma år kunde spårvagnarna fortsätta ända till Alvik, och två år senare, hösten 2002, var förlängningen till Hammarby Sjöstad klar. Idag väck-

er Tvärbanan inte så många upprörda känslor längre, inte ens i Gröndal, där köpmännen hade det lite besvärligt under byggtiden. Mia Apeltun vid Gröndals blommor fick översvämning i källaren i samband med bygget, men hon var och är fortfarande positiv: – Vi får många kunder som kliver av i Gröndal. Jag gillar Tvärbanan, den ger bra kommunikationer för oss som jobbar här också. – Tvärbanan är jättelyckad och Gröndal ser trevligt ut med spårvagn, lite småstadskänsla, säger Veronica Pettersson vid Lundbergs konditori. – Den skramlar och lever om, de är inte tysta precis. Det skulle de ju vara? Trådbussar skulle vara smartare, kontrar Frank Larsson från Ekensberg. Tre månader efter trafikstarten reste drygt 7 400 resenärer varje vardag med Tvärbanan. De största pessimisterna kalkylerade med ett par tusen resenärer per dag. Man kunde konstatera att satsningen hade lockat och fortsatte att locka till sig nya resenärer. Idag är det 34 000 resenärer som kliver på tågen en vardag. Varför blev då Tvärbanan en sådan succé? Bland lovorden brukar nämnas att det är ett enkelt och smidigt trafiksystem som ger tidsvinster vid resor tvärs över länet, att den upplevs som trygg med konduktör ombord och genom sin sträckning ovan jord. Rälsbunden trafik lär också locka genom sin långsiktigt trygga och stabila karaktär, i jämförelse med en busslinje som kan läggas ned från en dag till en annan. Nästa fas i Tvärbanans framgångssaga startar sannolikt inom de närmaste fem åren, då med förlängningen från Sickla Udde till Slussen, Tvärbana Ost. Tvärbana Ost kommer att ingå i det nya och stora bostads- och arbetsplatsområdet Danvikslösen vid Henriksdal/Lugnet. Finansieringen är inte klar ännu men investeringen är på ca 2,3 miljarder kronor och innefattar även en upprustning av Saltsjöbanan, som länkas ihop med Tvärbanan och trafikeras med spårvagnar. 2010 är

”Utskälld och bespottad för tio år sedan – succé i dag! – nu byggs tvärbanan ut”. Hela Resan nr 3 – 2005


det dags för nästa tänkbara expansion, norrut. Då frigörs statliga infrastrukturpengar för etappen mellan Alvik och Solna. Blickar man ännu djupare in i spåkulan framträder bilden av den ursprungliga visionen: den så gott som kompletta ringlinjen med spårvagn runt innerstaden i formen av en hästsko. – Från Solna förlängs den då till Universitet och Ropsten. Då når Tvärbanan alla radiella stråken i ett halvcentralt läge, berättar John Odhage, SLs projektledare för Tvärbanans utbyggnad. Arbetsnamnet på det första förslaget till Tvärbanan var Hästskospårvägen. Hästsko, för lycka och tur åt Stockholmarna? n Källor: Pressklipp Spårvägsmuseet, “Tvärbanan – spårvägens återkomst i Stockholm” av Thomas Johansson

Tillväxt på räls

S

pårtrafik med tunnelbana och pendeltåg är bäst för tillväxten i stockholmsregionen och det borde återspeglas i fördelningen av de statliga bidragen. Det hävdar Stockholms Handelskammare i sin rapport “På spåret – lönsamma kollektivsatsningar i Stockholm” (feb. -05). Idag finansieras långväga spårtrafik till 100 procent av staten, medan den kortväga, regionala trafiken får bidrag på upp till 50 procent. En anledning till det är, enligt Handelskammaren, en underskattning av de samhällsekonomiska vinster som ny spårtrafik kan ge Sveriges tillväxtmotor Stockholm. Tre nämnda exempel på spårinvesteringar som bör läggas in i statens investeringsplan om 100 miljarder kronor för järnvägar fram till 2015 och/eller ges möjlighet till andra finansieringssätt är: tunnelbana mellan Akalla och Barkarby, pendeltåg mellan Solna C och Barkarby samt att snabbspårvägen norrut byggs som tunnelbana. Det konstateras vidare att investering i busstrafik på allmän gata är billigast men teknikens utveckling, bland annat med förarlösa tunnelbanetåg, gör spårtrafiken till vinnare i längden. n

Hela Resan nr 3 – 2005

– Vi får många kunder som kliver av här. Jag gillar Tvärbanan och den ger bra kommunikationer för oss som jobbar här också, säger Mia Apeltun, Gröndals blommor.

– Gröndal är mer tillgängligt nu och ser trevlig ut med spårvagn, lite småstadskänsla, säger Veronica Pettersson vid Lundbergs konditori i Gröndal.

– Tvärbanan skramlar och lever om, de är inte tysta precis. Det skulle de ju vara? Trådbussar skulle vara smartare, säger Frank Larsson från Ekensberg.

Olivia Hultman från Skogås reser för första gången med Tvärbanan och ska besöka mammas jobb i Alvik tillsammans med pappa Magnus.

Citybanan/Mälartunneln

Framtidens trafik ställer nya krav Nästa år planeras byggstart för Citybanan, eller Mälartunneln som den också kalllas. När den står färdig 2011 finns det gott om utrymme för såväl fjärrtåg som pendeltåg. Trafikutbudet kan därför öka rejält. Med ytterligare två spår kan pendeltågen gå var tionde minut i stället för som i dag var femtonde minut. Detta är ett av många projekt som ingår i SLs långsiktiga planering. – Vi har tagit fram en vision som visar hur vi vill att trafikutbudet ska utvecklas långsiktigt. Syftet med vision 2015 är att vi vill vara mer tydliga med att berätta var vi vill bygga ut trafiken och förbättra för resenärerna i regionen. Vilka projekt som står på tur. Men också att våra resenärer ska få veta hur vi ser på den framtida kollektivtrafiken, säger Helena Sundberg, planeringsdirektör på SL. Varje dag reser 650 000 stockholmare med SL. Totalt gör länets invånare 400 miljoner resor per år. Mer än 90 procent av länets invånare reser med SL åtminstone någon gång under ett år. Prognoser pekar också på att Stockholms be-

folkning ökar med motsvarande ett Malmö vart femtonde år. Detta kommer att leda till nya resenärer med nya behov. – Vi tittar ständigt på våra resenärers resmönster och gör justeringar. Framtidens trafik ställer nya krav på oss. Samtidigt är det viktigt att inte glömma bort den befintliga trafiken och de som reser med oss redan i dag. – Vi måste göra resandet för dem snabbare, attraktivare och enklare, säger Helena Sundberg. SLs långsiktiga planering handlar främst om att se över stomtrafiken, öka turtätheten, förstärka befintliga linjer och öka kapaciteten på många håll. Här är några stomlinjer som kommer att starta inom de närmaste fem åren: Linje 471 till Nacka. Linje 474 till Värmdö. Linje 179 förlängs till Täby. Linje 173 Skarpnäck-Skärholmen uppgraderas till stombusslinje. Ett högprioriterat projekt är Mälartunneln. Där tas det första spadtaget 2006 enligt planerna och trafiken beräknas vara i gång 2011. – Det innebär inte bara att vi kan

öka turtätheten, det blir även två nya pendeltågsstationer i Stockholms innerstad och dessutom förbättras pålitligheten i hela pendeltågstrafiken, förklarar Helena Sundberg. Pendeltågsförbättringar – Standarden på Nynäsbanan är mycket eftersatt. I dag kör vi på enkelspår vilket innebär längre restider och faktiska störningar i hela pendeltågssystemet. – Där planeras i ett första skede fler mötesspår som på sikt ska leda till dubbelspår. Några andra projekt som du vill lyfta fram? – Fortsatt utbyggnad av Tvärbanan. Vi får ofta frågan om inte fler spårvagnslinjer ska byggas ut. Det är roligt att Tvärbanan är uppskattad samtidigt som det löser ett stort behov av tvärförbindelser mellan västra och södra Stockholm. Nu är planen att i ett första skede bygga ut sträckningen från Sickla udde till Slussen och koppla ihop det med Saltsjöbanan, säger Helena Sundberg. n Text : Peter Nyström

13


Ë

Just Nu

Illustration: Magdalena Wennberg Lavebratt

Databasen Satsningen på trafikupplysning i realtid gör det lättare för resenärerna att planera sitt resande. Det underlättar också SLs egen planering, information och uppföljning av trafiken. Totalt berörs cirka 7 500 medarbetare. Realtidssystemet, summan av en serie befintliga system, blir ett av de mest omfattande tekniska system som SL har.

Jan Stridh:

”En kraftig förbättring sker inom ett par år” Realtidsprojektet är ett av många pågående förbättringsarbeten inom SL-trafiken. Projektledaren Jan Stridh tror att en kraftig förbättring kommer att ske inom ett par år vad gäller informationen till resenärerna. Av: Per Eklöf Foto: Göran Segeholm

I

dag finns det inget centraliserat system för att hålla koll på alla enheter i SL-trafiken. Men när vi väl lotsat realtidsprojektet i hamn ska både resenärer och trafikpersonal 14

kunna få information i realtid om trafikstörningar eller om till exempel tidtabellens avgångstid fortfarande gäller för en buss, säger Jan Stridh. Realtidsplattformen är det magiska redskap som ska förverkliga denna vision. Enkelt uttryckt är det en databas eller en programvara för datorer som heter Pub Trans som utgör realtidsplattformen. Det svenska företaget Hogia är det som håller på att ta fram det. Dataprogrammet kommer att matas med information från hela SL-trafiken och via skyltar, internet, mobiltefoner, högtalare och så vidare ska rätt information sedan nå den som berörs.

Realtidsplattformen kommer att ha full koll på hur trafiken från början är planerad, exakt var alla fordon

befinner sig just nu – både spårbundet och bussar – och hur de förhåller sig till den planerade trafiken och tidtabellen, vilka förseningar som finns och hur passningar mellan olika trafikslag och fordon fungerar, säger Jan Stridh. Det nya centraliserade datasystemet kommer successivt att tas i drift och förhoppningsvis vara helt klart under år 2007. Hittills har det till exempel blivit försenat med nio månader på grund av att tillverkaren av dataprogrammet, Hogia, tog sig vatten

över huvudet när de skrev kontrakt med SL. – Hogia var lite väl snabba med att skriva kontrakt utan att ha full kontroll på vad alla justeringar av deras system åt SL skulle innebära rent tidsmässigt, säger Jan Stridh. Hogia hade tidigare sålt sitt dataprogram till ett flertal andra trafikföretag, som till exempel Västtrafik och Skånetrafiken, men leveransen till SL är deras hittills största och SLs krav har varit höga. Förseningen gjorde att SL tvingades utlösa ett i kontraktet in-

”Realtidsplattformen är det magiska redskap som ska förverkliga vår vision”. Hela Resan nr 3 – 2005


skrivet vitesföreläggande mot Hogia, men enligt Jan Stridh förlorade ändå SL mer på förseningen än vad vitet kunde kompensera. I slutet av augusti levererades den första versionen av plattformen.

– När vi startade realtidsprojektet funderade vi över om det var vettigt att koppla ihop alla befintliga system som fanns och komplettera med vissa nya eller om det skulle köpas in ett helt nytt. – För ett par år sedan fanns det till exempel tre kommunikationssystem för busstrafiken vilket gjorde att bussar inte kunde flyttas mellan södra och norra Stockholm, inom spårtrafiken är det fortfarande en djungel med ett system för den gröna linjen, ett för den blå och så vidare, berättar Jan Stridh. Man kom fram till att det var ett helt nytt system som gällde. Många av de system som finns idag går inte att modernisera, de är helt enkelt för gamla. Men en del system, som till exempel signalsäkerhetssystemen, kommer att kopplas upp mot det nya centralsystemet. Projektets kanske största utmaning är och har varit att koppla samman de olika systemen, sammanlagt är det kanske 50 kopplingar som ska fungera. De två delar i realtidsprojektet som kommit längst är installationen av så kallade pratorer på pendeltågsstationer och arbetet med reseplaneraren som lanserades i mitten av juni. – Vi har delat in vårt arbete med realtidsplattformen i fyra faser och den första som innefattar delar av datasystemet från Hogia ska komma under hösten, säger Jan Stridh. Fas 2 som handlar om hantering av avvikelser och störningar i trafiken ska Hogia leverera sex månader senare. Ytterligare ett halvår därpå är det dags för Fas 3 – den egentliga realtidsfasen – och när den fasen är genomförd ska det gå att veta var alla tåg och bussar befinner sig i realtid. Ett halvt år för testning och utvärdering gör att de olika faserna inte kommer att kunna driftsättas omedelbart utan med minst sex månaders förskjutning efter leveransen av systemen. Hela Resan nr 3 – 2005

Jan Stridh är projektledare för Realtidsprojektet som ska koppla samman alla trafiksystem i ett. Dataprogrammet kommer att matas med information från hela SL-trafiken och via skyltar, internet, mobiltelefoner och högtalare föra den vidare till både vår personal och våra resenärer. ”Bland de viktigaste faktorerna i lyckade projekt är rätt person på rätt plats – vi är ett bra team.” säger Jan.

Information, när du behöver den Trött på att inte veta när bussen kommer? Irriterad över att inte få reda på varför tunnelbanans gröna linje plötsligt drabbats av förseningar? Av Peter Nyström

För att bli bättre och snabbare på att upplysa resenärerna om störningar arbetar SL nu med att införa ett informationssystem i realtid. Det kommer att innebära att resenärerna har tillgång till färsk information om hela resan, oavsett var de är och vilken tid på dygnet det är. Realtidssystemet är ett av flera projekt som SL arbetar med för att alltfler resenärer ska ställa bilen och välja att åka kollektivt. Med det nya systemet kommer resenärerna att få information om

när bussen eller tåget verkligen går. Det är inte alltid detsamma som tidtabellen anger. Resenärerna kommer också att få information om störningar i trafiken, såväl före som under resan. – Den nya tekniken gör att vi kan jämföra ett fordons position med var det borde vara enligt turlistan. Denna information kan vi snabbt ge våra resenärer genom SL Kundtjänst, våra trafikinformatörer, webben, skyltar, högtalarsystem och talsvar, säger Bengt Karlstrand, projektansvarig för JustNu-projektet på SL. SL håller också på att installera ett gemensamt radiosystem för samtliga bussar. Tillsammans med en bussdator kommer det att innebära en rad förbättringar för både resenärerna och personalen. Bussförarna kan koncentrera sig på körning då bussdatorn via automatiska och digitala skyltar meddelar destination och nästa hållplats. Resenärerna kommer i framtiden att få besked om störningar även i angränsande spårtrafik. n

– Den arbetsmetod vi använder i realtidsprojektet bygger på noggrann planering. Likaså testar vi så noga vi kan systemen innan de sätts i drift. Den nya reseplaneraren började vi till exempel prova redan i december förra året. Den 16 juni sattes den i drift, berättar Jan Stridh. Effekten av processmetoden som projektet arbetar enligt är att även om det går långsamt i början så ska det gå fort och rätt på slutet. Det är bara att hålla tummarna för att sjösättningen av SLs hittills största satsning på ett komplicerat datasystem rullar på någorlunda smärtfritt nu när det kommit in i genomförandefasen. Projektledaren Jan Stridh, med en civilingenjörsexamen i datateknik och mångårig erfarenhet från bland annat Ericsson av utveckling av komplicerade datasystem, verkar dock inte orolig. – Jag har inte misslyckats med något projekt tidigare och jag tänker inte göra det den här gången heller, säger Jan Stridh. n

Andra fördelar som resenärerna kommer att märka är ”garanterade byten”. Det innebär att en buss ska vänta in en annan buss eller ett pendeltåg. Via en skärm får föraren veta om det är en försening och om han eller hon ska vänta eller inte. SL har även en ny version av reseplaneraren som finns på SLs webbsida sl.se. Reseplaneraren informerar om hur resenären ska ta sig från ett ställe till ett annat och hur lång tid resan kommer att ta. Den nya versionen innehåller ett komplett kartoch adressunderlag för hela länet. Du ska kunna klicka på en elektronisk länskarta eller ange en adress för att få reda på resvägen. Merparten av projekten som ska förenkla och förbättra resandet kommer att införas löpande under 2005–2007.

15


Ë

Fler kunder

Konsten är att få vanebilisten att välja kollektivt Det som SLs resenärer värderar högst är en resa som är snabb, trygg och enkel, prisvärd och pålitlig. Och att företaget är lyhört. Text: Niklas Carlsund/Lena Hed Foto: T.Alvreten

E

n undersökning som utförts av Ipsos-Eureka i våras visar vad SLs kunder värderar högst. Företaget Ipsos-Eureka har kunder som Microsoft, ICA, Electrolux och Cap Gemini och filialer i hela världen. Att undersöka kunders värderingar på olika marknader är deras specialitet. Företaget genomför bland annat branschorganisationen SLTF:s kollektivtrafikbarometer – en undersökning som visar vad svenskarna tycker om sin kollektivtrafik. Enligt undersökningen ger satsningar på snabbhet, trygghet och enkelhet störst utslag i resenärernas betygsättning. Prisvärdhet och lyhördhet är också viktigt liksom pålitlighet.

Snabbt, tryggt och enkelt. Det är alltså ledorden framför andra för hur SL-trafiken bör marknadsföras, och det som SL ska satsa mest på, om man ska tro undersökningen. Situationen visar sig vara det som styr om man väljer SL, cykel, promenad eller bil. Bilen är idag ett nödvän16

digt komplement till kollektivtrafiken för många. Ibland kan den till och med vara bättre; som vid matinköp och skjuts av barn. SL bör satsa på att föra ut budskapet om de situationer när bussen eller tåget faktiskt är bäst – vid jobbpendling, om man ska på fest och inte vill köra, till exempel. I Göteborg har man undersökt kollektivtrafikens marknadspotential. Djupintervjuer med 450 göteborgare visade att hela 22 procent av alla genomförda bilresor hade kunnat ske med kollektivtrafiken istället för bilen.

Bilister och vanor I samband med att SL förra året kontaktade privatpersoner och företag för att rekrytera nya kollektivresenärer ställdes även ett antal frågor om resvanor. ● Av bilisterna uppgav hälften att de sparar tid genom att åka bil. ● 80 procent ansåg att det är bra för miljön att de åker bil. ● 39 procent tyckte inte att de hade en lämplig infartsparkering.

Enligt beräkningar skulle Västtrafik kunna öka den årliga intäkten med 228 miljoner kronor, om man fick dessa 22 procent att använda kollektivtrafiken istället.

Hur mycket det skulle bli för Stockholms del går bara att spekulera i, men precis som i Göteborg handlar det naturligtvis om stora summor. Förutom miljövinsten i att fler reser kollektivt skulle det alltså leda till större intäkter, som i sin tur kan användas för kvalitetshöjning av kollektivtrafiken.

Hård konkurrens om nöjda kunder SL-trafiken – det är en yrkeskår bestående av uppemot 13 000 personer som tillhandahåller en service som en miljon människor är beroende av dagligen. Trots det har kollektivtrafiken ”imageproblem”. En förklaring kan vara att det saknas en känslomässig relation – kollektivtrafiken är helt enkelt ”osexig” jämfört med hårt lanserade

Att satsa på att rekrytera ”vanebilister” till kollektivtrafiken kan alltså vara ett bra drag. Det arbetet har SL redan inlett genom kontakter och erbjudanden till nyinflyttade i Stockholms län och genom samarbeten med arbetsgivare i länet, som får möjlighet att subventionera busskort till sina anställda. Det senare vinner både arbetsgivaren och den anställde på, företaget får goodwill och behöver dessutom inte hålla med lika många parkeringsplatser och den anställde resenären får en förmån.n

produkter såsom glass, schampo eller bilar. Inte nog med det. Även om de själva tycker att kollektivtrafiken är toppen, visar undersökningen att de flesta intervjuade tror att andra inte är nöjda med kollektivtrafiken. Men kanske börjar det svänga. En Gallup-undersökning visar att Stockholms länsinvånare anser att SLs upplevda lyhördhet förbättrats sedan förra året, det gamla myndighets-SL har blivit mer av ”Mitt SL”.

”80 procent av de intervjuade ansåg att det är bra för miljön att de åker bil”. Hela Resan nr 3 – 2005


Marianne Scheja, skådespelare, 44:

Uffe Larsson spelade pappa till Emil. Marianne menar att Astrid Lindgren betyder mycket för svenskarna, eftersom hon tar oss tillbaka till barndomen på något vis. Hon berättar att hon älskar film, teve och teater. Men på sikt vill hon hålla på med något mer beständigt; och att hjälpa människor har alltid legat henne varmt om hjärtat. Därför har hon utbildat sig till relationspedagog på CTI (Center för tidiga insatser). I stort sett går hennes metod ut på att lära folk att acceptera varandras olikheter så de lättare kan leva med varandra. – Jag tycker ”relationskunskap” är urviktigt, varför har vi inte infört det som ett ämne i skolorna? Jag har hört

”Pendeln är perfekt vid rusningstrafik!” Marianne Scheja, manusförfattare, regissör, skådespelare och relationspedagog: var under sommaren aktuell som Emils mamma i en teateruppsättning av Emil i Lönneberga som spelades i somras på Armémuseums innergård. Text och bild: Niklas Carlsund

S

om innerstadsbo promenerar Marianne helst till sitt jobb, men hon tar ofta pendeln då hon ska träffa vännerna i förorten eller på landet. – Jag kommer ursprungligen från Halland, men flyttade till Stockholm redan då jag var 20 år. Här utbildade jag mig till sjuksköterska, fast ganska snart insåg jag att jag ville göra något mer utåtriktat. Marianne sökte till en teaterskola i New York och blev antagen. Där stannade hon i fem år. Väl hemma i

Stockholm igen gifte sig Marianne med konsertpianisten Staffan Scheja. De fick två barn, dottern Rebecca och sonen Leonard. – Så småningom började jag läsa litteraturvetenskap på Universitetet och så kom jag in på Dramatiska Institutet, där jag gick en manusutbildning. Sedan dess har Marianne figurerat i en mängd olika film- och teatersammanhang. Till exempel har hon skrivit, spelat i och skrivit manus för ”Skilda världar”. Tre egna teaterföreställningar har hon hunnit med att regissera också, därav ”Vem styr musen”, i vilken hon framför tolv olika kvinnoporträtt. Under våren har hon spelat titelrollen i ”Donna Juanna”, där Marianne spelar dotter till Don Juan. Bägge föreställningar har fått bra kritik och börjar gå på Odenteatern till hösten igen. – Jag har jobbat med en uppsättning av Emil i Lönneberga. Jag spelade Alma, Emils mamma och jag har fått bräka på småländska, jättekul!

När Marianne Scheja arbetade i Södra Hammarbyhamnen åkte hon Tvärbanan varje dag.

Ulf Perbo, vice vd Bil Sweden:

– Tittar man dessutom på trafiknätet står det klart att de platser man vill åka till – och från – på kvällstid, där finns överhuvudtaget ingen kollektiv-

”Dagens individuella trend talar för bilen”

Av: Anders Hedin

S

L har täckt in godbitarna. Mycket lönsamt och hög beläggning, vilket ger miljömässiga vinster. Kol-

Hela Resan nr 3 – 2005

lektivtrafiken är frekvent, tät och bra – under rusningstrafik om man ska in till city. Söker man tvärförbindelser, vill man resa utanför rusningstid, ja då blir det genast sämre, säger Ulf Perbo. Ulf menar också att det handlar om att öka säkerheten i samhället – vem vågar åka kollektivt på kvällen? Man tar till exempel hellre bilen och hämtar ungarna från innebandyn, än låter dom åka buss och kanske få vänta i 20 minuter på en enslig hållplats. – Här menar jag att SL borde ta ett ansvar för att förbättra tryggheten i kollektivtrafiken utanför rusningstiderna – också genom att utöva påtryckning på politikerna.

Foto: T. Alvreten

Ulf Perbo har sitt dagliga arbete hos Bil Sweden som är bilindustrins och försäljningsföretagens informationskanal mot samhället och media. Han menar att det ibland målas upp en konstig motsättning mellan den kollektiva trafiken i form av buss, pendeltåg, t-bana – och bilismen.

att det är på gång, hoppas verkligen det blir av! På den tiden då Marianne arbetade som redaktör på Strix Television, som ligger vid Södra Hammarbyhamnen, använde hon Tvärbanan varje dag. Den är urskön att åka, tycker Marianne; bekväm, tyst och mysig. Nuförtiden både bor och arbetar Marianne i innerstan, och hon brukar promenera eller ta cykeln till sina arbetsmöten. – Däremot tar jag och familjen ofta pendeln när vi ska utanför stan, till exempel till våra vänner i Upplands Väsby. Det går jättefort – särskilt när det är rusningstrafik. Då tjänar man verkligen på att ta pendeln! n

Ulf Perbo tycker att kollektivtrafik på kvällstid och helger är tveksamma både ur miljö- och affärsmässig synpunkt.

trafik. Även affärsmässigt och miljömässigt anser Ulf Perbo att kollektivtrafiken på kvällar och helger är en tveksam historia. Då är det betydligt färre passagerare att fördela kostnader och utsläpp på. Att kollektivtrafiken sedan också har rättviseaspekter är en annan sak. Med nya bilar och den senaste reningsutrustningen blir det också svårare att räkna hem miljövinster med busstrafik. Ulf Perbo: – Den oöverträffade fördelen med bil är att jag kan resa när jag vill, vart jag vill och varifrån jag vill. Samtidigt är det självklart bra om kollektivtrafiken ökar i omfattning genom att den blir bättre och mer attraktiv. Men att försämra för bilismen i syfte att göra kollektivtrafiken mer lockande – det är definitivt fel väg att gå! n

17


Ë

Just Nu

Mycket att förbereda inför Resekortet Med införandet av Resekortet i trafiken 2007 får personalen, som administrerar försäljningen, ett nytt system att arbeta med. Just vilka förändringar det innebär för arbetet och hur nya rutiner ska utformas tittar nu SL Marknad på. I spetsen för detta går Sara Broberg.

ha personlig service, och till vilken grad? För att möta dessa frågor har marknadsenheten förstärkts med en person som arbetar med utveckling av kundserviceområdet. Sara pekar även på de juridiska villkor som uppstår kring kortets användande: Hur länge ska det gälla, och vad händer om man tappar bort det? Villkoren måste resenären få information om när denne börjar använda sitt Resekort. – Projektet syftar till att utveckla verksamheten så att vi kan utnyttja möjligheterna i systemet, samtidigt som personalen ska känna sig trygg i de nya arbetsprocesser och rutiner som skapas. Under nästa år påbörjas internutbildningar och framöver involveras medarbetarna mer och mer i testerna kring Resekortets betalsystem. Sara blickar ned i sina papper: – Visst kan det kännas litet osynligt det vi gör, men där är mycket att förbereda och analysera. Resultatet ska ju vara känslan att ”det bara rullar på”. Därför är det full fart, och jag tycker arbetet är jättekul! n

Av: Lena Gylfe Foto: Hasse Fridén

S

L är i full färd med att kartlägga vilka konsekvenser det nya smarta Resekortet får, bland annat ses affärsreglerna och arbetssätt över, liksom vilket stöd personalen behöver. – Vissa av våra arbetsuppgifter förändras; vi kommer inte att skicka ut biljetter till våra försäljningsombud som vi gör i dag, i stället är det smarta kort som ska finnas på våra försäljningsställen. Initialt ökar Resekortet kraven på kundservice, säger Sara Broberg och exemplifierar: Var ska vi

Sara Broberg arbetar med projektet som innebär stora förändringar i biljetthanteringen framöver.

”95 procent av Hongkongborna har ett resekort och närmare 300 företag där har kortet som betalningsmedel”. Spärrar Spärrarna byggs om våren 2006. 18

Resekort 20 000 testkort levereras våren 2006.

Utrustning Återförsäljarnas utrustning levereras till SL hösten 2006.

Automater Biljettautomater installeras på stationerna våren 2006.

Bussar Installation av utrustning i bussarna klart hösten och vintern 2006.

Hela Resan nr 3 – 2005


Frågor och svar om SLs resekort

Nytt betalsystem

Hur kommer automatspärren att se ut? Dagens spärr kommer att finnas kvar men utökas med en kortläsare i form av en platta, ungefär lika stor som en pocketbok.

Införandet av SLs nya betalsystem innebär till stor del ändrade arbetsuppgifter för medarbetare ute i trafiken. Tekniken kommer att ändras radikalt vilket innebär annan utrustning och följaktligen även andra arbetssätt.

Hur kommer biljetterna att se ut? Biljetterna är elektroniska och läggs in på SL-kortet med två undantag. Det ena undantaget är när resenären inte har Resekortet och betalar kontant ombord på bussen och får en enkelbiljett i papper. Det andra undantaget är när resenären inte har Resekortet och betalar kontant i den bemannade spärren och får en magnetkodad enkelbiljett i papper. Hur hanteras omstigning mellan trafikslag med biljett som köpts kontant ombord på bussen? Kunden får en pappersbiljett vid kontant betalning ombord på buss, vilket innebär att övergången mellan trafikslag måste kontrolleras manuellt av trafikpersonalen.

Lansering Lansering sker hösten 2007. Hela Resan nr 3 – 2005

Information runt Resekortet

Av Jan E Svensson

D

e flesta arbetsuppgifter kommer att innehålla mycket mer kundkontakt än idag. För att involvera fler bjöd projektet Resekortet in till information med efterföljande buffé tisdagen den 10 maj 2005. I första hand ville man informera facket och entreprenörerna om de förändringar som kommer för medarbetarna. Man ville även ge deltagarna möjlighet att se och bekanta sig med utrustningen i verkligheten. Utrustningen som visades var en mock-up (attrapp) för kortläsare på automatspärrar samt en biljettutrustning för buss och en kortavläsare. Inbjudna var fackliga representan-

ter, entreprenörer samt vd från respektive entreprenör. Programmet innehöll en presentation av vad projektet innebär för medarbetare, resenärer och SL, och en presentation av hur Västtrafik arbetar med bussdatorn i bussarna, samt en presentation och diskussion om hur de arbetar med Octopus card i Hongkong. Därefter vidtog en bussfärd med en buss som var utrustad med bussdator till station Rådhuset och visning av mock-upen. Eftermiddagen avslutades med en gemensam, italiensk buffé i Blåsut..n

Tomas Sundel demonstrerar den nya biljettutrustningen.

Foto: Jan E Svensson

Vad händer när man går igenom spärren? För att passera spärren håller man kortet några centimeter över läsaren. Men för att försäkra sig om att avståndet inte blir för långt kommer SL att uppmana resenärerna att lägga kortet mot läsaren. När det finns en giltig biljett på kortet lyser en grön lampa och spärren öppnas. Om inte lyser en röd lampa och spärren förblir stängd. Det finns även en gul lampa som kommer att lysa för periodbiljetter som håller på att gå ut.

Faktaruta Det smarta resekortet, som blir verklighet i SL-trafiken 2007, har flera fördelar för både resenärer, medarbetare och för SL. Resenärerna får bland annat enklare att köpa och betala biljetten, smidigare inpassering vid spärrar, möjlighet till autogiro, förlustgarantier och förmåner. SL-trafikens personal får en enkel, säker och korrekt avläsning av biljetten, varuvärdet i förarkassorna minskar (och därmed rånrisken), man får mer moderna arbetsverktyg och bättre förutsättningar att ge personlig service. SL får förhoppningsvis fler och mer nöjda resenärer och nya intäkter liksom ökad kunskap om resvanor. Andra städer som har smarta kort, det vill säga resekort med datachip, är till exempel: Hongkong, Lissabon, London, Paris, Singapore, San Fransisco och Helsingfors. Även Göteborg håller på att införa kortet och i Oslo planerar man att gör det samma.

Sju år sedan premiären i Hongkong

Trogna resenärer belönas För sju år sedan lanserade Hongkong ett resekort av den typ som SL ska införa. I dag är resekortet en succé. Hela 95 procent av Hongkongborna mellan 16 och 65 år har ett kort och närmare 300 företag har valt kortet som betalningsmedel. Av Peter Nyström

F

ramför allt har kortet gjort resandet betydligt smidigare för de 2,3 miljoner passagerare som dagligen reser kollektivt. Några köer, vare sig när det gäller att passera spärren eller ladda sitt kort i en automat, förekommer inte i någon större utsträckning, säger Åke Lindström, projektledare på SL. Hongkongs betalsystem är framta-

get av australiska ERG, samma leverantör som SL använder sig av. Därför har SL på plats studerat hur betalsystemet fungerar och hur resenärerna upplever resekortet. – Det nya kortet kräver att det hålls stilla under bråkdelen av en sekund. Tidigare var det tvärtom då kortet skulle dras genom en skåra. Detta kräver ett förändrat beteende, förklarar Åke Lindström. – Största nyttan är givetvis att betalningen blivit enklare och resan smidigare. Men det har också lett till att man med hjälp av det nya betalsystemet kan bygga en mer personlig relation. I Hongkong finns det i huvudsak två typer av kort för den vanlige resenären. Det är det personliga kortet som många Hongkongbor kopplar till en

automatisk uppladdning. Den som väljer autoload har gett sitt tillstånd till en bank att ladda kortet med pengar när de sinar. Kortet går att spärras och användas till en rad andra betalningar. Även det opersonliga kortet kan användas till att betala annat än resor men det går inte att spärras. Resekortet i Hongkong har lett till att fuskåkning inte är så vanligt. Det beror bland annat på att färdbevisen läses av vid både inpassering och utpassering, kontroller är vanliga och böterna höga. Till sist, i Hongkong duggar olika rabatterbjudanden tätt. Dessa kommer från partner och erbjuds genom rabattmaskiner. Kommer det att erbjudas oss stockholmare? – Det vore roligt. Vi kanske ska prata med de kommuner som vi servar med trafik och med landstinget som ansvarar för sjukvården, säger Åke Lindström.n

19


Ë

Historik

På spaning efter den järnväg som flytt Det gamla stationshuset vid Stocksund planeras nu att säljas av Danderyds kommun. Hela området har sedan sekelskiftet har varit knutet till järnvägen. Text och bild: Niklas Carlsund

S

jälva stationshuset som är Qmärkt, är byggt 1905 och arkitekten är Sigfrid Cronstedt. Han var ofta anlitad av järnvägen och har också ritat järnvägsverkstäderna i närbelägna Mörby och ett antal av Roslagsbanans väntkurer. Många av hans byggnader, bland annat Stocksunds stationshus, är inspirerade av nationalromantiken, stilen som då var på modet. Nationalromantiken tog inspiration av forna dagars byggnadsstilar och attribut, såsom fornnordiska mytologiska figurer: ormar, drakar och Tors hammare. Träfjäll och småspröjsade fönster var stilknep man också använde sig av.

Hela Resan fick en rundvandring av ciceronerna Claes-Åke Julander och Ulla Assarsson-Eklöw, båda medlemmar i Stocksunds träffades Hembygds– Tjänstemännen här förening Amorina. på morgonen i väntan på tåget som

skulle ta dem till jobbet i stan - iförda rock och hatt, som tjänstemännen hade på den tiden. Stocksund, precis som grannen Djursholm, är än idag ett tjänstemannasamhälle, fast idag har inte många rock och hatt, konstaterar Claes Åke.

Stockholm-Rimbo Järnvägar - SRJ

Tiderna förändras

20

Foto: Spårvägsmuseet

Själva byggnaden har inte förändrats särskilt mycket, förutom att klockan saknas. På översta våningen bodde stationsmästaren på sin tid, numera bor privatpersoner där. I undervåningen fanns en väntsal ända in på 1990talet. Numera hyrs undervåningen av organisationen Klart Skepp, som driver gymnasieskola med marinteknik och marinbiologi på schemat. När man går runt i det öde området en kall vårdag, kan man inte tro att det förr i världen sjöd av aktivitet här. Men så sent som på 50-talet, berättar Claes-

Stocksunds stationshus i dag och för hundra år sedan.

Åke Julander och Ulla Assarsson-Eklöw, var det mycket mer liv och rörelse här. Det fanns en kiosk där många av Stocksunds ungdomar samlades för att umgås och stämma romantiska möten med varandra.

Roslagsbanan var nedläggningshotad på 70-talet. Många var de som försvarade denna anrika järnväg - förståeligt nog. Roslagsbanan är inte bara en förutsättning för alla som dagligen pendlar mellan Roslagen och Stockholm, sträckan rymmer dessutom en hel del kulturhistoria. Järnvägen, som då hette Stockholm-Rimbo-Järnvägar AB (SRJ), invigdes 1895 och var faktiskt en av de första i världen som var elektrifierad. Vid Stocksunds station låg det koleldade elverket alldeles vid vattnet. Till hamnen nedanför kom ångsluparna med kol och ved till elverket, som i sin tur producerade el till loken. Idag används elverket till undervisningsloka-

ler för nämnda gymnasieskola. SRJ byggdes främst som böndernas och industriernas distributionskanal, men mycket snart använde sig gemene man av tågen. Järnvägsnätet mellan Stockholm och Rimbo var betydligt mer omfattande än Roslagsbanan är idag. Tågen utgick ursprungligen från Engelbrektsplan i Stockholm och gick ända till Uppsala, Rimbo, Gimo/Hallstavik, Dannemora bruk och Norrtälje. Nätet täckte i stort sett hela Roslagen, men från och med 1960-talet lades linjerna successivt ned på grund av minskad efterfrågan. Bilismen gjorde också sitt intåg som alternativ till tågtrafiken. Ulla Assarsson-Eklöw från Stocksunds Hembygdsförening vet att berätta om en annan, mindre känd, tågsträcka som lades ned på 60-talet:

”Lådan” – ”Lådan” var en liten järnvägslinje som utgick från Stocksunds station och gick endast två stationer, förbi Stocksunds mataffär, och slutade i Långängen. Begreppet ”Lådan” kommer sig av att den ursprungliga vagnen var av trä och spartanskt byggd. På 30talet byttes den ut mot en motorvagn men många Stocksundbor har den fortfarande i färskt minne. Ulla kan än idag erinra sig en av konduktörerna på Roslagsbanan: – Han hette Lundin och var en gammal trotjänare på rälsen. Han brukade alltid reta oss Stocksundbor genom att säga att ”Stocksundare och hundar inte kunde stänga dörren”. Han var också ganska flirtig med flickorna. Vi tog ju tåget varje dag till skolan.

Den gamla järnvägsbron På 1990-talet drog man nya spår vid Stocksunds station. För det första var den gamla bron enkelspårig. För det andra var den gamla sträckan väl Hela Resan nr 3 – 2005


Åk med på guidad tur:

Konsten i T-banan

Foto: Spårvägsmuseet

”Lådan” gick bara två stationer.

Stockholms tunnelbana gömmer en 110 kilometer lång konstutställning. På nästan alla stationer finns det skulpturer, mosaiker och målningar. Vill du veta mer om konstverken och konstnärerna som skapat dem? Följ med på en konståkning i underjorden! Konståkningarna är gratis, allt du behöver är en giltig SL-biljett. Varje tur tar ungefär en och en halv timme. I år firar tunnelbanans blå linje 30-årsjubileum så under hela september blir det konståkningar utmed den blå linjen. Här är tider och platser för höstens konståkningar. September Torsdag 1/9 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center mot Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen innerstaden.

Det gula och det röda huset vid brofästet har genom åren inhyst bland annat krogar.

slingrig med en mängd kurvor både före och efter bron, i vilka man bara kunde köra 30 km/h. Detta sammantaget gjorde att trafiken gick för långsamt, och SL beslöt att ändra sträckan. Det fanns planer på att göra den gamla järnvägsbron till en gång- och cykelväg, men de skrinlades efter det att ett flertal båtklubbar protesterat, så bron revs under protester av brovänner 1996.

Brovaktarstället Det gula och det röda huset vid brofästet har varsin intressanta historia: Båda är från 1700-talet och har inhyst krogar genom århundradena. Man kan lätt föreställa sig Roslagsbönder som efter en hektisk dag i Stockholm, tog igen sig på restauranten med ett par järn innanför västen – innan roddturen hem till Roslagen stundade. Bägge husen har dessutom varit brovaktarens bostad genom åren. I det gula huset finns numera en bilverkstad, och min ciceron Claes-Åke Julander berättar att den drivs av sonsonen till den sista brovaktaren. Men det är – som man säger i sagorna – en annan historia. n

Hela Resan nr 3 – 2005

Resterna av det gamla brofästet. Nomineringar till

”Årets bästa service inom SL-trafiken”: Hittills har följande personer nominerats för årets bästa service i SLtrafiken 2005: Harry Chedel förare/konduktör på Roslagsbanan, Tony Svanholm, vagntekniker i Tågias Rissnedepå, Städare nr 900616 i Fruängen, Jeanette Sonnegård förare på Swebus AB Märsta, Städare nr 900616 (sommarvikare). Spärrexpeditören i Fruängen nr.31484 Gerd, Connex, 72719 Tävlingen fortsätter året ut, så fortsätt nominera! Glöm inte att skriva en motivering på 20 ord och att ange ditt eget namn. Både vinnaren och den som tipsar belönas.”

Söndag 11/9 klockan 13:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center mot Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen till Näckrosen.

Torsdag 29/9 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthallen mot Västermalmsgallerian. Färdväg: Blå linjen innerstaden. Oktober Söndag 9/10 klockan 13:00 Mötesplats: Alvik, biljetthallen mot Tvärbanan. Färdväg: Gröna linjen mot Hässelby. Torsdag 13/10 klockan 18:00 Mötesplats: Östermalmstorg, biljetthallen mot Stureplan. Färdväg: Röda linjen mot Mörby centrum. Söndag 23/10 klockan 13:00 Mötesplats: Slussen, biljetthallen mot Södermalmstorg. Färdväg: Röda linjen mot Fruängen. Torsdag 27/10 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, SL Center mot Drottningholmsvägen. Färdväg: Blå linjen mot Hjulsta.

Söndag 11/9 klockan 15:00 Mötesplats: Solna centrum, biljetthallen mot busstorget. Färdväg: Blå linjen till Akalla.

November Söndag 6/11 klockan 13:00 Mötesplats: Slussen, biljetthallen mot Södermalmstorg. Färdväg: Gröna linjen mot Skarpnäck.

Torsdag 15/9 klockan 18:00 Mötesplats: Kungsträdgården, biljetthallen mot Gallerian. Färdväg: Blå linjen innerstaden.

Torsdag 10/11 klockan 18:00 Mötesplats: Östermalmstorg, biljetthallen mot Stureplan. Färdväg: Röda linjen mot Ropsten.

Söndag 25/9 klockan 13:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthallen mot Västermalmsgallerian. Färdväg: Blå linjen till Sundbybergs centrum.

Söndag 20/11 klockan 13:00 Mötesplats: Liljeholmen, biljetthallen mot Tvärbanan. Färdväg: Röda linjen mot Norsborg.

Söndag 25/9 klockan 15:00 Mötesplats: Sundbybergs centrum, biljetthallen mot järnvägsstationen. Färdväg: Blå linjen till Hjulsta.

Torsdag 24/11 klockan 18:00 Mötesplats: Fridhemsplan, biljetthallen mot Västermalmsgallerian. Färdväg: Blå linjen mot Akalla.

Bagarmossen

Kungsträdgården

Hallonbergen

Hötorget 21


S

Foto: Melker Dahlstrand

om liten bodde jag halvmodernt i Vasastan och det var mjölkbutiken på hörnan, spårvagnen och Centralbadet som gällde. Stockholm var en trång, ganska ruffig stad. På Odenplan krockade pappa med spårvagnen och fick förklara sig i rättten. Ytterligt pinsamt. Så byggdes tunnelbanan ut, förorter kom till och föräldrarna köpte nybyggd bostadsrätt i Farsta. Lervälling och byggarbetsplatser, inte mycket mer. Tunnelbanan räckte inte ända fram. Vi fick gå en bra bit från stationen strax bortom Hökarängen. Farsta Centrum invigdes, biograf, butiker, ny tunnelbanestation och kungligheter på plats. Tunnelbanan stod för modernitet och Farsta kom i ropet även internationellt. Då blev det dags för sommarställe. Margretelunds slott i Åkersberga behövde pengar till renoveringar. Fin-fina tomter till salu i skogen nordost om stan, nära skärgården. En total idyll med hoprasad kvarn, kräftsjö och massor av lekkamrater. Runtom bara vildmark, kor och ödetorp. Då och då bröts tystnaden av grevens jakthorn och en och annan knall när haren kommer i sikte. Strömming från fiskar’n, sim-

skola i Sätraviken, båtturer i Trälhavet. Åkersberga expanderade. Långa bilköer hem på söndagkvällar. Sommarjobb i stan. Roslagsbanan från Östra Station till Österskär och promenad några kilometer till stugan. Gammalt skraltigt tåg som luktar dammig plysch. Mamma väntar med middag. Så tar förändringen fart igen. Malmskogen avverkas och hundratals småhus skjuter upp som svampar. Från sommartorpet hörs en nyinsatt lokalbuss. Storstockholm rycker allt närmare. Tid för uttåg och sommarhus till salu. Vuxenlivet tar vid och levs vidare på annat håll. Och Åkersberga fortsätter att växa. Så börjar jag jobba för SL. 100 000 sittplatser och 14 nya direktbusslinjer att lansera. En av dem med start i min gamla ”indianskog”. Läser på nätet att nu planerar kommunen vatten och avlopp till stugan på bergknallen. Snart helt och fullt en del av storstan. Från den 22 augusti rullar SLs direktbuss från Margretelund rakt in till Humlegården. Cirkeln är sluten och jag var med när SL tog nästa stora steg mot framtiden. Med direktförbindelse mellan min barndom och ett större tätare Stockholm.

Eva Ersson Åbom Projektledare SL

Välkommen till Spårvägsmuseet Vi bjuder in alla medarbetare till öppet hus 26/9-2/10 Visning av basutställningen dagligen kl 14.00. Du är välkommen att ta med din familj, vi bjuder barnen på en tur med minitunnelbanan. Barn och vuxna kan måla tillsammans i skolateljén lördag och söndag. Se våra nya utställningar ”50 fotografier från 50-talet” och ”Det nya pendeltåget”. Öppet må-fre 10-17, lör-sön 11-16 Tegelviksgatan 22, Södermalm. Tel 08-462 55 31 Buss 2 och 66 till hållplats Spårvägsmuseet. www.sparvagsmuseet.sl.se

22

Tack för mig! Foto: Hasse Fridén

628X – en direktbuss till min barndom

Smått & blandat

Sista turen har gått, men uniformen behåller han, biljettväskan likaså. Efter nästan 58 år inom Mälarötrafiken tackar Sven Johansson för sig. I hjärtat vilar ljusa minnen och en framtidstro på återkommen status för föraryrket.

P

å 1950-talet hände det att kvinnorna neg när de steg ombord på bussarna. Ett så underdånigt bemötande är inget föraren Sven Johansson önskar igen: – Nej, det handlar om att ge och ta emot, våga föregå med gott exempel. Att dra till handbromsen, resa sig och hjälpa mamman med barnvagnen upp i bussen, det får passagerarna att reflektera över sitt eget beteende: ”Jag kunde ju ha hjälpt till …” Service har varit ledord för Sven genom hela hans arbetsliv, vilket inleddes inom Mälarötrafiken. – Som sextonåring fick jag ett stipendium för att kunna fullgöra realskolan. Stipendiet krävde en motprestation i form av

15 timmars tjänstgöring som konduktör. Sven slutförde sina studier, fortsatte som yrkesofficer fram till 1958 och blev därefter arbetsledare i byggnadsindustrin. Men den ena foten behöll han vid förarplatsen, hela sitt yrkesverksamma liv. Ett roligt arbete, idrottsengagemang och gott kamratskap fick honom kvar. Till skillnad mot förr tycker han att yngre förarkolleger ofta fokuserar på det negativa istället för att göra något gott av varje situation. Och så berättar Sven om den lilla flickan som en sen höstkväll kom ombord på hans tur utan vare sig pengar eller busskort. Av en snäll medresenär fick hon låna en mobiltelefon. – När hon skulle av, mötte hennes pappa med pengar för resan – och 20 kronor i dricks! Han medger att det kanske fanns en större tolerans tidigare, att stämningen mellan förare och trafikanter har hårdnat. Men det är ingalunda någon bitter kollega som vid 73 års ålder nu parkerat bussen och framför sitt varma tack till kamrater, arbetsledare och passagerare: – Jag kommer att sakna er! Lena Gylfe

Hela Resan nr 3 – 2005


Vad gör en Mystery Shopper?

Redaktionsrådet

Text och bild: Niklas Carlsund

S

telacon är ett företag som sköter marknadsundersökningar för SLs räkning. Vd för företaget är Johan Brunnberg. Han berättar att en del av marknadsundersökningen går ut på att kartlägga hur entreprenörerna bedriver verksamheten med hjälp av så kallad mystery shopping. Det är deltidsanställda – som kanske studerar eller har annat jobb vid sidan om – som anonymt åker runt och noterar hur arbetet bedrivs på buss, tåg och tunnelbana. Det är flera aspekter som ska granskas, bland annat bemötandet av resenärerna, städning av tåg, bussar och väntkurer och hur betalningsrutinerna bland konduktörerna är – inte minst i rusningstider. – Det är viktigt att poängtera att då våra mystery shoppers gör dessa undersökningar anger de bara om det är något fel på sträckan, inte namn på någon enskild förare eller konduktör. Det är för övrigt mycket sällan vi har något att anmärka på trafikpersonalen, de lever oftast upp till sin yrkesroll med råge, säger

Johan Brunnberg. Ibland genomför även företaget undersökningar om attityder bland såväl personal som resenärer för att se hur de ställer sig till en nyhet inom SL, till exempel Resekortet (läs artikel om Resekortet på sid 18). – Vi videofilmar diskussionen, självklart med deltagarnas godkännande, samtidigt som en moderator ställer relevanta frågor som ”hur ska kortet införas”, ”på vilket

sätt påverkas personalen av kortet” och så vidare. Sedan analyserar vi banden och till sist lämnar vi över en rapport till SL, som får ta ställning till synpunkterna, fortsätter Johan Brunnberg. I våras intervjuades ett antal resenärer i samband med trängseln vid Slussens trappor i rusningstid. Frågorna var ställda så att resenärerna fick ge förslag till lämplig förändring för att minska trängseln. Svaren varierade. En del

tyckte att man skulle bygga om trapporna andra tyckte att man skulle slopa spärrarna eftersom de flesta resenärer redan har betalat vid inresan från Värmdö. Somliga tyckte att man borde bygga om hela Slussen (vilket också är på gång). – Vi använder oss oftast av samma personal år ut och år in, säger Johan Brunnberg. – Detta för att säkerställa att svaren håller samma kvalité för varje år. Frågorna är utformade enligt en standardiserad mall, för att undvika att svaren blir subjektiva. n

För att fånga upp olika perspektiv har Hela Resan ett redaktionsråd bestående av ett antal personer från olika delar av SL–trafiken: Lars Henrik Larsson Roslagståg 08–686 30 70 Tobias Stålberg Citypendeln 08–588 960 69 Eva Starberg Tågia 08–686 34 52 Karin Adegård Connex 08–629 51 46

Anna Nyhlén Busslink

Musik i tunnelbanan Håll utkik efter Blåsarsymfonikerna mitt i eftermiddagsrusningen. En gammal tradition från Spårvagnstiden återupptas nu till hösten med levande musik mitt i vardagen, sista torsdagen i varje månad. Starten sker i samband med SLveckan i slutet av september.

08–519 020 50

Elin Nelding Swebus 08–546 301 13

Jeanette Jackson, SL Kundtjänst 08–555 92 526 Ragnar Thörnblom AB SL 08–686 15 00

Vinnare och resultat av förra numrets korsord Det här är SL-trafiken Stockholms Läns Landsting Storstockholms Lokaltrafik SL Finans 100 %

SL HR-service 100 %

SL Kundtjänst 51 %

Busslink 30 %

Connex

Tågia 33,3 %

Swebus

Transito 49 %

Citypendeln

Stockholms Terminal

Roslagståg

40 %

Svensk Banproduktion 40 %

Vinnare av förra numrets korsord är: Jonas Peterson, Farsta som jobbar på Citypendeln; Robert Ehn, Stockholm som jobbar på Connex och Hans Ilme, Södertälje som jobbar på Swebus. Grattis! Ni får två biobiljetter var lagom till att höstkvällarna blir mörkare!

Nästa nummer av Hela Resan: Manusstopp: 14 november

Skriv gärna till SL – Hela Resan Har du något du vill säga, en fråga som kräver svar eller något du vill debattera som är av av intresse för alla medarbetare i SL–trafiken? Skriv en insändare till: Hela Resan, AB Storstockholms Lokaltrafik, 120 80 Stockholm eller mejla: tidningen@sl.se.

Hela Resan nr 3 – 2005

23


100 000 X bättre.

Kristoffer Sjögren, säljare, Vallentuna–Stockholm

Brita Björkhagen, ekonom, Lidingö–Stockholm

Michal Skotnicki, handläggare, Huddinge–Stockholm

Anette Mattsson, löneadministratör, Ekerö–Stockholm

Karin Björkman, administrativ chef, Tyresö–Stockholm

Azzeddine Moudiane, molekylärbiolog, Bredäng–Stockholm

Viktoria Gustafsson, jur. kand, Sollentuna–Stockholm

Jesper Wahlström, art director, Vaxholm–Stockholm

I höst är du välkommen till ett nytt, ännu bättre SL. I höst har du fått ytterligare 100 000 skäl att ta tunnelbanan, pendeltåget, bussen eller lokalbanan till och från jobbet. Så många nya sittplatser har det nämligen blivit i SL-trafiken på vardagarna. Ännu fler får plats att resa bekvämt och enkelt med SL till låg kostnad. (Köper du ett 30-dagarskort så kostar det bara 30 kr per dag att resa till och från jobbet. Det får du inte ens 3 liter bensin för.) Då har du och alla andra stockholmare ännu större anledning att vara nöjda med SL. Och att lämna bilen hemma tills du verkligen behöver den. Varsågod, här är några av nyheterna i SL-trafiken: 14 nya direktbusslinjer med täta avgångar från kranskommunerna direkt in till centrala stan.* Alla nuvarande direktbussar har fått ännu tätare turer. Två nya blåbusslinjer från Nacka och Värmdö till Slussen.

Alla blåbussar i innerstan har fått tätare turer. Fler nya etanolbussar stärker SLs ställning som världsledande när det gäller miljövänlig kollektivtrafik. Det nya, moderna pendeltåget har börjat rulla i trafik. Bekvämt och specialdesignat för Stockholms vinterklimat. Fler avgångar med pendeltågen och utbyggd trafik på Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Lidingöbanan. Lättare att få sittplats i tunnelbanan. Fler avgångar i rusningstrafiken på alla tunnelbanelinjer och längre tåg på många linjer under dagen. Roligare att åka tunnelbana när man kan surfa, e-posta och lyssna på musik i 3G-nätet. De 14 nya direktbusslinjerna och många övriga förbättringar i SL-trafiken ingår i Stockholmsförsöket – miljöavgifter/ trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik för mindre köer och bättre miljö.

Hjälp? Frågor? Synpunkter? Välkommen till sl.se eller SL Kundtjänst 08-600 10 00.

24

Hela Resan nr 2 – 2005 * ) Norsborg–Fridhemsplan, Västra Orminge–Centralen, Mölnvik–Centralen, Hemmesta–Centralen, Jakobsberg–Sergels Torg, Vallentuna–Humlegården, Åkersberga–Humlegården, Margretelunds centrum–Humlegården, Vaxholm–Humlegården, Resarö–Humlegården, Visättra–Fridhemsplan, Skäcklinge–Fridhemsplan, Tyresö Brevik–Centralen, Larsberg–Ropsten

Hela resan, nr 3 2005  

Gänget bakom Stockholms nya pendeltåg, Realtidsprojektet – ger full koll, Gott om plats i de nya direktbussarna

Advertisement