Page 1

Jireels tips för dig som vill RAPPA!

Mustafas och Abdullahis svåra resa till Sverige

Lärarnas värsta skolminnen!

Så var det att gå i Gubbängsskolan 1947 Film-, musik- & boktips 1


Välkommen till Gubbängsskolans skoltidning

”Gubbröran – gott & blandat för dig”!

U

nder höstterminen 2015 hade elva elever på högstadiet Skoltidning som elevens val. Att göra en tidning är jätteroligt, samtidigt som det är en lång och snårig process. Skoltidningen Gubbröran är resultatet av denna process.

M

Finns det några spännande persoHan berättade hur det är att arner på skolan att intervjua? beta som nöjesjournalist och gav Vem ska intervjua vem? Hur skoltidningens redaktion tips på ska layouten se ut? Och inte minst – vad ska tidningen heta? Fridas bästa tips för Kreativiteten blommade och dig som vill idéerna sprutade. Tillsammans kom vi på en massa bra idéer och bli journalist: artiklar att fylla tidningen med. • Ställ öppna frågor, vilket betyder nnan vi körde i gång med att in- att den du intervjuar inte kan svara tervjua intressanta personer gick ja eller nej på frågan. vi igenom intervjuteknik - hur man • Var tyst om du inte tycker du ställer frågor på smartaste sätt. Vi fått ett tillräckligt svar, det gör så åkte också på studiebesök till tid- att den du intervjuar känner sig ningen Frida och fick en massa obekväm av tystnaden och säger något mer till slut. kloka råd.

I

en vi tar det från början. SeAftonbladet på besök dan vi bekantat oss med varnsändare, recensioner och kröniandra i gruppen, inledde vi med ett kor är viktiga delar i en tidning. redaktionsmöte där vi ”brainstormade” kring en rad viktiga frågor: Jan-OlovAndersson, nöjesskribent Vad ska vi skriva om? Vilka och krönikor på Aftonbladet hälinslag får vara med i tidningen? sade på under en timma.

I

• Svara inte på de frågor du ställer, det kan göra så att den du intervjuar bara håller med. • Förbered dig innan du gör din intervju, så du vet vad du ska säga. • Ställ följdfrågor, så du t.ex. får veta varför hen tycker så.

Skoltidningen besökte tidningen Fridas redaktion. Från vänster Julia Nilsson, David Szamosi, Stefan Sundberg, Terese Allert, Sara Lindberg, Sara Jergard, Josh Aliaga Suarez, Julia Nieckowska. I främre raden från vänster Lava Maulud och Gabriella De Oliveira Sundell. 2


hur man får till texter som väcker läsarnas intresse. i som har gjort tidningen är Awin Ahmed, Lava Maulud, Julia Nieckowska, Dalia Soranros, Gabriella De Oliveira Sundell, Mansha Rahman och Josh Aliaga Suarez i 7A, Julia Nilsson, 8C, Stefan Sundberg, Albin Ahlström och David Szamosi i 9B.

V

Britt-Marie Rasque, som i vanliga fall är studie- och yrkesvägledare på Gubbängsskolan var chefredaktör, lärare och vuxenstödjare för gruppen som hade Skoltidning som elevens val. lera andra elever på Gubbängsskolan har också medverkat, bla med insändare, tips på lekar och recensioner och en elev i år 9

F

har skrivit en krönika om ett viktigt ämne. ubbängsskolans personal har ställt upp som intervjuoffer och Elisabeth Erkers, lärare i matte och No, kom på den briljanta idén att döpa skoltidningen till ”Gubbröran – gott & blandat för dig”. Ett speciellt tack till Jan Larsson, som layoutat hela tidningen. <>

G

Journalisten Jan-Olov Andersson från Aftonbladet träffade skoltidningens redaktion. Från vänster Mansha Rahman, Josh Aliaga Suarez, Jan-Olov Andersson, Dalia Soranros och Lava Maulud.

Jan-Olov Anderssons bästa tips för att skriva en krönika: • Tänk ut en idé – vad vill du förmedla? • Börja på ett klatschigt sätt så att du väcker läsarnas intresse och fångar dem. • Återknyt på slutet, början och slutet är det viktigaste. • Förklara inne i texten varför du tycker si och så.

Innehåll:

Välkommen till Gubbängsskolans skoltidning....................................................................................................2 Därför blev Deirdre rektor..................................................................................................................................4 Gubbrörans insändarsida....................................................................................................................................6 Intervju med artisten Jireel..................................................................................................................................8 Recensioner & tips!..........................................................................................................................................10 Mustafa och Abdullahi: eleverna som flydde från kriget och terrorn...............................................................14 Gubbängsskolans elevråd vill påverka!..........................................................................................................18 Nya böcker i Bibblan........................................................................................................................................24 Roliga lekar skapade av eleverna i 3C.............................................................................................................27 Så var det att gå i Gubbängsskolan förr.............................................................................................................28 Krönika: Jag – en tjej på dryga 150 cm..............................................................................................................31 Lärarnas värsta skolminnen!.............................................................................................................................32 Kökschefen Marie håller grytan kokande i skolbespisningen............................................................................34 3


Deirdre Cronin Olsson:

– Därför blev ”J

ag åt ostmackor och äpplen till lunch varje dag i 13 år och lärarna var stränga!” Här berättar Deirdre Cronin Olsson, rektor på Gubbängsskolan, om hur det var att gå i skolan på Irland och varför hon lämnade sitt drömyrke för att bli rektor.

i processen, ibland är det lärare. Jag lyssnar in, vi diskuterar mycket och ofta kommer vi överens. Samverkansgruppen är också med i beslutsprocessen, då träffar skolledningen de fackliga representanterna. Utgår du efter din egen moral och egna värderingar när du tar beslut som rektor? – Jag måste först och främst förhålla mig till lagen. De lagar som styr skolan är skollagen, skolförordningen och arbetsmiljölagen. Vad fick dig att bli rektor? – Först var jag lärare, sedan började jag plugga gruppdynamik som handlar om hur grupper fungerar och det var mycket intressant. Och sedan fortsatte jag att utbilda mig till skolledare. Vilka ämnen undervisade du i som lärare? – Jag utbildade mig till lärare för åren 1 – 6 och jag

Hur är det att vara rektor? – Det känns bra att vara rektor. Måste du bestämma mycket som rektor? – Beslutsfattande är en process, ibland är elever med

Stefan Sundberg hade Skoltidning som elevens val och var med när Gubbröran intervjuade Gubbängsskolans rektor Deirdre Cronin Olsson. 4


jag rektor undervisade i samtliga ämnen. I Sverige har jag undervisat i matte upp till högstadiet och gymnasiet. Hur många skolor har du varit rektor på? – Tre skolor. Har du några tips till den som vill utbilda sig till rektor? – Först och främst bör man ha en pedagogisk bakgrund, som t ex lärare eller fritidspersonal. Sedan är det viktigt att vara intresserad av att jobba med många olika människor, organisation och struktur. Vad ville du bli när du var liten? – Lärare, jag var fyra år när jag bestämde mig för att bli det. Var kommer du ifrån? – Jag är uppväxt i Dublin på Irland och har engelska som modersmål. Berätta om hur det var att gå i skolan på Irland? – Det är skolplikt från 5 år, men många börjar redan när de är fyra år. Utbildningen är uppdelad i 1:a skolan som man går i åtta år och 2:a skolan som man går i fem eller sex år. I Sverige har vi nationella prov i vissa ämnen, men på Irland har eleverna nationella prov i alla ämnen under tre veckor i juni sista året och de proven rättas centralt. Prov i lägre årskurser rättas av lärarna på skolan. Det är bara resultaten på de nationella proven som räknas när eleverna söker vidare till högre studier. Elevernas framtid hänger på de slutliga nationella proven. Eleverna känner naturligtvis en väldig press på sig eftersom man inte får någon möjlighet att göra om proven, inte ens vid sjukdom. Så hur sjuk man än är, så går man och gör de nationella proven. – Betygsskalan är som i Sverige, A – E och F är inte godkänt. Eleverna får betyg från 7 års ålder. – De irländska eleverna läser samma ämnen som i Sverige, bortsett från att man också läser iriska i irländska skolor (ett keltiskt språk som talas på Irland, red:s anm.) – Eleverna i irländska skolor har skoluniform. När jag

gick i 1:a skolan hade jag mörkgrön kjol och tröja och en gul- och vitrutig blus. I 2:a skolan hade jag en blå dräkt med aprikosfärgad blus, vita strumpor eller svarta tights och mörka skor. – I Sverige får man lunch i skolan, men på Irland tar eleverna med sig egen lunch. Så i 13 år så åt jag varje dag två ostsmörgåsar och ett äpple till lunch – En annan skillnad om man jämför med svenska skolor är att i de större städerna på Irland har man flickrespektive pojkskolor. Jag gick i en flickskola. Var lärarna stränga när du gick i skolan? – Ja, de var stränga. Det behövdes aldrig några diskussioner om arbetsro. Det var alltid lugnt i klassrummen och i korridorerna. Det gick många elever på min skola och eftersom det är vänstertrafik på Irland, så höll vi även till vänster i korridorerna, så att vi inte skulle krocka med elever vi mötte. Vi hade inga skåp till böckerna, så jag behövde verkligen ha koll på mitt schema så att jag tog med mig rätt böcker. Läroböcker, pennor, block och annat skolmaterial var vi tvungna att köpa själva. När kom du till Sverige? – 1993. Varför flyttade du till Sverige? – Min man är svensk. Vi träffades i Dublin, men det tog några år innan jag flyttade till Stockholm. Tyckte du att det var svårt att lära sig svenska? – När jag flyttade till Sverige jobbade jag som lärare i en internationell skola och undervisade på engelska. Jag studerade svenska på tisdag- och torsdagskvällarna. – Om man hör svenska om dagarna och träffar folk som pratar svenska går det lättare. Men det svåra för min del var att jag bara hörde engelska under dagtid. Hur håller du ditt modersmål levande? – Jag pratar engelska med mina barn. (Fortsättning på nästa sida.)

”Jag gick på flickskola och hade uniform under hela min skoltid.”

5


– Det var en tilltalande annons Och när jag blev intervjuad av skolledningen och några av lärarna så frågade jag dem vad de var stolta över på Gubbängsskolan? ”Eleverna”, svarade de. Och det gjorde mig nyfiken på Gubbängsskolan. Var det svårt att ta vid efter de tidigare rektorerna? – Jag fick ett mycket fint mottagande, alla är med på tåget. Gubbängsskolan är en bra skola som ni ska vara stolta över. Jag har talat med alla eleverna i 9:an och med en stor del av eleverna i 8:an och alla eleverna säger att de vill satsa för att få bättre betyg. Och vi på skolan har en gemensam syn hur vi vill ha det på skolan, när det gäller trivsel och lugn och ro. – Jag vill att ni elever ska få en bra framtid. <>

(Fortsättning från föregående sida.)

Deirdre Cronin Olsson:

– Därför blev jag rektor.

– När de har kompisar hemma så talar jag svenska med dem. Jag har också engelska vänner i Sverige som jag talar engelska med. Vad är det värsta som har hänt dig på en skola? – Det var när det utbröt en brand under ett lov. Det var tur att boende i närheten upptäckte att det brann och snabbt larmade brandkåren. Men det var jobbigt att ordna andra klassrum när eleverna började efter lovet. Varför tog du jobbet som rektor på Gubbängsskolan?

Gubbrörans insändarsida Tyck till om stort och smått!

Var snäll mot alla!

Top Five Super Heroes!

J

ag gillar att gå på Gubbängsskolan och jag har kompisar i min klass och i andra klasser. Det är så jag tycker att det ska vara – att man umgås med många olika personer. Men tyvärr är det många som umgås i små gäng och så bråkar de olika gängen med varandra. Jag tycker att vi på Gubbängsskolan ska vara snälla mot varandra – och då menar jag – att vi ska vara snälla mot alla. Och jag tycker också att vi som är födda i Sverige eller som har bott här länge, ska börja prata och umgås med våra nyanlända elever. Hur ska de annars lära sig svenska och få nya kompisar?

1. X-men X-men är bra för han åldras aldrig och läker direkt om han skadar sig och han har knivar i händerna.

Alla krig ska ta slut!

3. Batman Batman kan kasta bumeranger, rökbomber, elektricitet, nät och har en cool batmobil, batgrotta och batjet.

J

2. Superman Superman är bra för han kan skjuta laser med ögonen och är superstark. Han kan dö av kryptonit.

ag tycker att alla krig ska ta slut så att inte människor dör. Det är också helt galet att flyktingar måste åka på en så farlig resa för att komma till Sverige. Jag tycker alltså att inga barn eller vuxna ska dö i krig. Speciellt inte på vägen till säker mark över Medelhavet. Jag vet inte hur jag ska beskriva, jag tror att det kan bara den som har varit där kan berätta.

4. Spiderman Spiderman har spindelkrafter så att han blir dubbelt så stark och kan klättra på väggar och skjuta spindelnät. 5. Flash Flash han kan springa lika snabbt som blixten och kan springa 3 km på 2 sekunder. ”Superhero”

”Zed T ” 6


Hur kan vi utsätta djur för tester för skönhets skull?

Ä

r vi människor så beroende av vårt utseende? Jag tycker det är hemskt att sminket i dag testas på djur. Hur kan vi människor vara så själviska så att vi utsätter djur för tester så att vi människor ska känna sig vackra. Det är ju inte bara smink vi testar utan hudprodukter, parfym och mediciner och då har jag bara nämnt några saker vi testar på djur. Man kanske tror att det bara är råttor och möss som testas, men det är även hundar, katter och många fler djur som utsätts av människans tester. När företagen utsätter djuren för test stressas djuren och får oftast avlivas pga allt stress och tester som blivit misslyckade. Det finns företag som inte använder sig av tester på djur och det är de företag vi människor ska köpa produkter av och inte av de som utsätter djur för tester. ”Djurälskaren"

Top Ten Spel

1. Minecraft 2. Starcraft II 3. Roblox 4. The Hunter Primal 5. Call of Duty MW 6. War face 7. War thunder 8. Battlefield 4 9. Battlefiled 3 10. World of warships ”Alexander”

Köp inga husdjur!

3 favoriter! Bandyrinken Pyssla på Hörnet Spela fotboll

”Sportintresserad”

Jag vill ha fred på jorden!

J

ag vill att det ska bli fred på jorden. När jag var liten så bodde jag i Guatemala och där var det krig. Sedan flyttade vi till Sverige. Det var lite svårt att lära sig språket. Nu önskar jag att det skulle vara lika lugnt i alla länder som i Sverige. ”Sofia 4B”

Ta emot flyktingar!

D

et är bra att flyktingar kommer till Sverige och till andra länder som inte är med i krig. Och det är bra att länder tar hand om flyktingar som kommer från krigsdrabbade platser. ”Billy”

Trött på kriget i Syrien

V

arför krig? Det är hemskt. Människor dör – oskyldiga små barn och vuxna. Barn får ingen normal uppväxt utan får jobba och se andra mördas. Dom borde få en bättre framtid. ”Irriterad tjej”

Börja skoldagen klockan 11!

D

Folk borde inte köpa husdjur om de vet att de inte kommer att ta hand om dem senare.

et värsta jag vet är måndag morgon. Helgen är över och skolan börjar och man måste gå och lägga sig tidigt och vakna tidigt. Om vi skulle börja typ klockan 11.00 så skulle jag vara glad. Jag skulle vara jätteglad då och älska att gå i skolan.

”Chickaan”

”Anonym” 7


A

t r

Jireel:

t is

n e

”Jag skulle gärna vilja vara med i X Factor” P

å vardagarna är det plugget som gäller för Jireel Lavia Pereira i 9A på Gubbängsskolan. Men på helgerna byter han skolbänken mot scenen. Då är han artisten Jireel som rappar ihop med Naod. Här berättar Jireel, som nu fått skivkontrakt, om musiken, karriären och avundsjuka polare.

H

ur började din karriär som rappare? – Jag började rappa när jag var åtta år på Rågsveds fritidsgård eftersom de hade en studio, men det var inte så seriöst, mest för skojs skull. – Men jag tog det inte så seriöst, så jag slutade. Men efter några år när jag var tolv år, ville jag börja rappa igen. Det kom liksom naturligt för jag gillade att skriva texter, så jag tyckte att det var roligt att rappa. Men jag ser mig inte som en rappartist, snarare som en artist. Hur blev du upptäckt som artist? – Jag rappade mycket på fritidsgården i Rågsved, så alla började känna igen mig och mina låtar och ryktet spreds. Sedan fick jag hjälp att lägga ut låtar på Youtube.

Har du någon producent? – Ja, jag har en producent. Han kallas Re-Flex, men heter egentligen Samuel Wilson.Vi träffades på fritidsgården i Rågsved, han höll på mycket med instrumental, bakgrundsmusik. Du uppträder tillsammans med Naod? Hur träffades ni? – Naod och jag bor bredvid varandra i Hagsätra, vi började rappa tillsammans för två år sedan. Vi skriver båda våra egna texter och får vår instrumental, bakgrundsmusik, av Samuel. Hur länge har ni uppträtt? – Vi har uppträtt tillsammans i ungefär i två år, förut blev vi bokade via Studiefrämjandet. Nu fixar jag och Naod våra spelningar själva. Är ni inte rädda för att bli lurade på pengar? – Vi tar pengarna först och spelar sedan. Hur många spelningar har du gjort? – Ca 70 spelningar över hela Sverige. Vilket är ditt värsta minne från en spelning inför publik? – Jag fick en blackout, glömde bort texten helt. ”Homies förut” är en av din och Naods mest kända låtar. Hur kom den till? – Jag skrev den med Naod, sedan producerade Samuel den. Vad handlar låten om? – Den handlar om gamla kompisar man hade innan, kompisar som man liksom inte hänger med längre.

Jireels bästa tips för dig som vill rappa! • Först måste du ha en melodi, ett beat. Gå in på Youtube och sök på Hip hop instrumentals beat. • Det är viktigt att du kan rimma. • Ett stort ordförråd är ett måste. • Låna böcker på biblioteket. Läs många böcker, så får du ett stort ordförråd.

8


Vilken är din favorit av dina låtar? – Det är en låt jag gör med Medina (en känd, svensk hiphop-duo som består av Sam-E & Alibi, red:s anm.) som heter ”Ta mig dit”. Den är inte släppt än. Hur fick du göra en låt med Medina? – Jag skickade in ett bidrag till en tävling och vann den. Som pris fick jag gå in i studion och rappa med dem, det gjorde vi i april. 8.000 visningar på Youtube ireel har ca 8.000 visningar som bäst på Youtube och lika många följare på Instagram. Det händer ofta att folk han inte känner, kommer fram och hejar på honom. Och han har blivit intervjuad i riksradions P3. Har musiken och det faktum att du börjar bli känd påverkat ditt liv? – En del kanske gillar mig mer nu när jag gör musik och ringer upp för att de vill träffas. Är det verkligen äkta vänskap? – Inte alltid, det beror på vem det är. Men en del är också avundsjuka och snackar bakom ryggen på mig, men låtsas som ingenting när de träffar mig. Påverkar musiken skolarbetet? – Nej inte så mycket. Jag håller inte på med musiken på vardagarna utan bara under helgerna. Skulle du vilja ställa upp i Idol eller någon annan tävling i TV? – Om X Factor kommer igen, så skulle jag vilja ställa upp där. –Jag skriver bäst om morgnarna, säger Jireel Lavia Pereira i 9A. Vad händer den närmaste framtiden? – För man splittras och vissa håller inte på med musik – Jag och Naod har fler låtar klara som vi lägger ut om och vi fokuserar på musiken och försöker göra vår några månader på Youtube och Spotify. Vi har börjat jobba i en ny studio vid Gullmarsplan och funderar på grej medan andra gör sin grej. att ge ut en skiva, en ep, med 5-6 låtar. ”Här och nu”, Hur går det till när ni skriver en låt? – Först får vi ett beat, sedan skri-ver vi en text till som jag gjort, släpptes i mitten av november. Vad vill du bli när du är vuxen? beatet, så det blir samma takt. – Om du skriver texten först och sedan får beatet, blir – Jag skulle gärna bli artist på heltid. Om jag inte kan leva på musiken, så skulle jag nog vilja plugga det ojämnt och låten blir kanske dålig. ekonomi.<> Hur kommer du på dina texter? – Om man får ett beat så får du naturligt upp texter, tex om beatet är ganska mörkt då får du upp mörka texter och om beatet är mer hajpad då du skriver om Namn: Jireel Lavia Pereira hajpade grejer. Är det ett glatt beat, blir det fest. Ålder: 15 år Var får du din inspiration till mörka texter? Familj: Mamma, pappa och fyra syskon – Sådant som jag har upplevt, bråk och tjafs med Fritidsintressen: Musik, boxning och basket familjen, problem i skolan. Äter helst: Hamburgare på en grill i – Det var en hel del bråk när jag var yngre och gick i Högdalen Rågsvedsskolan. Vill jag resa till: Los Angeles och Dubai När känns det bäst att skriva? Gör mig glad: Jobba med musik – Jag skriver bäst om morgnarna. Vad får dina låtar för kritik? Favoritämne i skolan: Alla ämnen är roliga – Jag ville inte skryta, men jag brukar få bra kritik. Flickvän: Nej

J

Faktaruta:

9


RecensioneR & tips!

Gilla hata horan

Böcker

av Johanna Nilsson

”G

illa hata horan” handlar om nätmobbning. I boken får man följa tre ungdomar, Gloria, Robin och Jonna som har varit med om grov nätmobbning. Det hela börjar med att det börjar skrivas elaka kommentarer på Glorias blogg och på Facebook bildas en Hata horan grupp. Gloria börjar må dåligt och det leder till att hon börjar skära sig igen. Hennes bästa kompis Jonna bestämmer sig för att göra något och tänker göra allt som krävs för att ge igen för Gloria, men upptäcker snart att hon gått för långt. Boken ger en klar bild om hur nätmobbning kan se ut och hur allvarligt det är och kan bli. Förhoppningsvis tänker man till när man läser den här boken, att nätmobbning kan få en del konsekvenser. Jag tycker att det är bra att man tar upp mobbning i böcker då man får ta del av andras känslor och tankar, då man kanske lättare förstår att det är allvarligt med nätmobbning! Boken tycker jag inte ska skrivas på ett annat sätt utan att det är bra att hon har delat upp boken i tre delar, Gloria, Robin och Jonna. Som gör att man får ta del av allas känslor eftersom att alla tre är viktiga personer i boken. Av: Julia N Betyg: C

E

n fantasifylld bok som är en ny tappning på den klassiska boken och filmen ”Trollkaren från Oz”. Här får läsaren veta vad som hände efter att Dorothy kom tillbaks till Oz. Den handlar om Amy en tjej från Kansas som i en tornado också kommer till Oz. Men när hon kommer dit får hon reda på att inget är detsamma som den klassiska historien har sagt. Jag tyckte att boken var riktigt bra och lättläst. Det var en sådan bok som jag bara inte ville lägga ifrån mig. Jag tyckte att baksidan på boken var lite missledande då det som stod inte hände förrän i slutet och att det var mer en beskrivning för nästa bok. Boken slutar i en cliffhanger vilket gör att läsaren inte får ett avslut utan direkt vill läsa nästa bok. Av: Ebba E Betyg: B 10

Dorothy Must Die av Danielle Paige


Liftarens guide till galaxen av Douglas Adam

”L

iftarens guide till galaxen” är en helt galen bok men en bok som är superbra och väldigt välskriven. Den här klassiken som är skriven av Douglas Adams handlar om Arthur, en människa som i början bara bryr sig om att hans hus ska rivas. Hans bästa vän är Ford Perfect som dock inte är en människa utan en utomjording. Ford vet att jorden kommer att gå under och tar då Arthur med sig ut i galaxen och där de börjar lifta runt. Boken är helt sjuk men ändå rolig och jag tycker verkligen att man ska ge den ett försök även fast det är en väldigt lång bok. Det finns också en film men man måste nästan ha läst boken för att fatta filmen. Av: Ebba E Betyg: B

D

en här boken handlar om Lizzie Nichols liv. Lizzie älskar att designa och sy egna bröllopsklänningar. Det är ett sådant jobb hon letar efter i New York. Hennes pojkvän Luke stödjer henne alltid. Lizzie tycker att han är perfekt. Lukes bästa kompis heter Chaz, som är ihop med Lizzies bästa kompis Shari. Nu har Lizzie två jobb, ett hos Chaz pappa Mr. Pendergast och ett hos monsieur Henri. Fast hon jobbar gratis hos Monsieur Henri. Snart är det jul, och Luke har sagt att han köpt en present som är "en investering för framtiden". Lizzie trodde att det var en förlovningsring. När det var dags att öppna julklappen så var det bara en symaskin eftersom Lukes pappa hade haft sönder den gamla. Lizzie blev ledsen och skrek rakt "Jag trodde det var en förlovningsring". Luke blev förvånad. Hon flyttade ifrån Luke till en lägenhet ovanför monsieur Henri. En morgon kom Luke dit. Han sa till Lizzie att han hade var dum och sa också… …"Lizzie Nichols vill du gifta dig med mig".

Babbeldrottningen i New York av Meg Cabot

Av: Ebba Betyg: B

Varulvar i Storkyrkan av Martin Olczak och Anna Sandler

D

en här boken handlar om en pojke som heter Jack. Hans föräldrar försvann för nio år sedan. Sedan dess har han letat efter dem med sina vänner Betty och Rarik. När de var på Bettys verkstad och skulle gå, så stod det två varulvar i trappan. Det var hans föräldrar. Av: Maximus i 3 c Betyg: A

11


Ä

nda sedan Agnes var sju år har hon längtat efter en hund. Men hennes föräldrar har alltid sagt: Det går inte! Vi kan inte! Du får inte! Men när Agnes fyller elva år kommer hennes föräldrar med ett förslag.

förbannelse av Adam Blade

Av: Isa i 3C Betyg: C

Inu Yasha

av Rumiko Takahashi

B

oken handlar om en pojke som heter Tom och en flicka som heter Elena. Den här gången så måste de befria sjöormen Sepron från Malvels förbannelse. Om de lyckas befria Sepron får du läsa själv. Boken är spännande och häftig.

Av: Emilia, 3C Betyg: A

Vilma är hundvakt

av Cecilia Lidbeck

Beast Quest del 2 – Sjöormens

Böcker

Böcker

av Thomas Halling

När de går hem träffar de en stor hund. Rufs blir jätterädd och springer därifrån. Vilma tappar kopplet och Rufs springer i väg. Vilma och Moa letar och letar, men de hittar inte Rufs. Vilma och Moa går hem till Rufs hus och de knackar på. Där hör de Rufs små bjäbb. Erik hade hittat Rufs och tagit hem honom. Boken är ganska lätt att läsa och den har ganska mycket bilder.

Av: Noa i 3C Betyg: A

Pax: Nidstången

B

Böcker

oken handlar om en tjej som heter Kageme. Hon åker 500 år bakåt i tiden i Japan. Där lär hon känna en kille som heter Inu Yasha och där bor det också massor av monster. Det finns en pärla som heter shikonjuvelen som ger kraft åt monstren. Kagome har shikonjuvelen i sin kropp, men det vet hon inte från början. Det är många som vill ha shioken handlar om att Vilma och Moa ska vara hundvakter. konjuvelen och Kageme råkar ut Vilma och Moa går ut med Rufs. för många spännande äventyr. Erik vill hålla i Rufs koppel, men han får inte det. De går till Lillsko- Av: Mairet Betyg: A gen och leker, sedan går de hem.

B

12

av Åsa Larsson & Ingela Korsell

D

Böcker

Finnes: Agnes Önskas: HUND

et är massor av action, monster och spänning under bröderna Alrik och Viggos första äventyr i Mariefred. Hit har de kommit för att bo i fosterfamilj och börja i en ny skola. Boken är jättebra! Det ska bli 10 böcker i serien. Av: BB Betyg: A


Little Miss Sunshine

Bygg flygplan med Mulle Meck

”B

”L

Spel

Film

som handlar om Abi och Doug som ska åka till Dougs pappa i Skottland med sina tre barn Lottie, Mickey och Jess. Abi och Doug ska skilja sig men har sagt att barnen inte får säga det till deras farfar då han är döende. Under resan händer det många olika händelser, vissa som får en att skratta och vissa som är mer sorgliga. ygg flygplan med Mulle Filmen är riktigt bra komedi och Meck” är ett spel för Pc perfekt film att se hela familjen då ittle Miss Sunshine” (2006) och gjord av levande böcker år den har något för alla. är en amerikansk film som 2000. Oscarbelönades för bästa original”Bygg flygplan med Mulle Meck” Av: Ebba E manus och bästa manliga biroll. låter spelaren vara kreativ för de Betyg: A Sjuåriga Olive blir uttagen att kan bygga planen nästan hur de tävla i Little Miss Sunshine, en vill. Sedan ska man använda plaskönhetstävling för barn. Tillsamnet man har byggt och flyga med mans med sin familj ska hon åka det på en bana, men det är lite svårt till tävlingen, som äger rum 130 för man får bara tanka två gånger mil från familjens hem. på banan. Familjen består av Olive, mamDet är ett fantastiskt spel och jag ma, pappa, farfar, Olives äldre rekommenderar det för åtta år upphalvbror och en morbror som nyss åt, för det är som sagt ganska svårt flyttat in hos familjen efter ett självom man är nybörjare. Om man dör mordsförsök. Storbrorsan drömså får man börja om. mer om en framtid som stridspilot. Jag tycker att filmen är väldigt Av: David & Stefan underhållande och det känns verkBetyg: A ligen som att man är med i filmen! Detta är en jättebra film som är ag tycker om tv-serien ”The svår att tröttna på! Jag rekommenvampire diaries” (2009-). derar den för alla åldrar men varI huvudrollerna ser vi Nina Donar för lite barnförbjudet! brev som Elena, Ian Somerhalder som Damon och Paul Wesley som Av: Julia N Stefan. Betyg: A Serien handlar om vampyrer. Elena träffar en kille som heter Stefan, han är en vampyr. De blir tillsammans och Stefans bror Damon börjar också gilla henne. Några komplikationer uppstår åten jag vill tipsa om heter och det kommer nya personer näs”See you again” med Wiz tan hela tiden. Khalifa och Charlie Puth. Låten Jag tycker att den är bra efter- handlar om och är skriven till Paul som det händer nya saker hela ti- Walker som är död. Denna låt anden, några dör och några återkom- vändes också i filmen ”Fast and mer, därför tycker jag att den är bra Furious 7” där Paul Walker speoch spännande. lade huvudrollen.

tv

The Vampire Diaries

J

What we did on our holiday

Film

L

”W

hat we did on our holiday" (2014) är en film

Av: Cokie Betyg: B

Av: -A Betyg: C 13

Musik

See You Again


De flydde från

Tänk dig att det är krig i ditt hemland och att du plötsligt står ensam i världen – utan familj och hem. Eller att du riskerar att dödas för att du vägrar att Mustafa från Afghanistan: Abdullahi från Somalia: – Jag var 12 år och hade förlorat allt hopp.

M

– Jag flydde för mitt liv.

ustafa har nästan varit på flykt i hela sitt liv. Han föddes i Ghazni i östra Afghanistan. När han var tre år flydde Mustafa, hans mamma och hans 14 år äldre bror till Iran. – Vi var tvungna att lämna vårt hemland på grund av kriget, samma krig som pappa dog i, berättar Mustafa. Den lilla familjen bosatte sig i Teheran, Irans huvudstad. När Mustafa var sju år började han i skolan. Eller rättare sagt, han blev undervisad i hemlighet tillsammans med några andra barn från Afghanistan. Familjen hade inte uppehållstillstånd i Iran och därför fick Mustafa inte gå i skolan. (Forts. på sid. 16)

A

bdullahi växte upp tillsammans med sina föräldrar och sju yngre syskon i Somalias huvudstad Mogadishu. När Abdullahi var fyra år försvann hans mamma. – Inget vet var hon tog vägen, säger Abdullahi och än i dag vet ingen om hon lever. Förlusten av modern var en stor sorg i familjen, men för övrigt skilde sig Abdullahis barndom inte från andra somaliska pojkars uppväxt. Han började skolan när han var sju år. I Somalia går också nästan alla barn som är muslimer i koranskola, och det gjorde även Abdullahi. Men när han var i 13-årsåldern förändrades hans tillvaro brutalt. (Fortsättning på sid. 17)

Abdullahi

Mustafa

14


krig och terror

skada oskyldiga. Skoltidningen har träffat Mustafa och Abdullahi, som fått kämpa för att överleva.

15


Mustafa från Afghanistan: – Jag var 12 år och hade förlorat allt hopp.

(Fortsättning från sid. 14) – Det fanns inga böcker och vi läste mest dari (Mustafas modersmål) och matte. När Mustafa var i nioårsåldern dog hans mamma. Han och hans bror var fattiga, de hade inga släktingar som kunde hjälpa dem och Mustafa var tvungen att börja jobba. Arbetsdagarna var långa, Mustafa slet hårt och han fick aldrig leka och ha roligt som andra barn i hans ålder. – Jag fick arbete i ett skrädderi och sydde byxor. Jag kämpade på, jag hade ju inget val. Men jag var alltid trött och ledsen. Man skulle kunna tro att livet inte kunde bli värre för Mustafa, men en dag hände det som nästan krossade honom. – Jag bodde ihop med min bror, som jobbade som byggnadsarbetare. Han hade inte heller något uppehållstillstånd i Iran och när polisen dök upp på bygget för att kolla arbetarnas id-handlingar, tog de hans bror och skickade tillbaka honom till Afghanistan. Mustafa tystnar och får tårar i ögonen. – Jag blir så ledsen när jag tänker på min bror, fortsätter han lågt. Jag har inte träffat honom sedan han blev ivägskickad och det är tre år sedan nu.

M

Hade ingenstans att bo

ustafa var alltså bara tolv år och helt utan familj och släktingar i Iran, ett land där invånarna inte tyckte särskilt mycket om flyktingarna från Afghanistan. Han hade ingen bostad, eftersom han inte hade råd att fortsätta att bo där han och brodern bodde. Som en sista utväg fick han fick sova i skrädderiet där han jobbade. – Jag kände mig inte trygg i Iran, säger Mustafa. Jag var rädd för polisen hela tiden och vågade inte träffa mina kompisar ute på stan. Jag kunde inte heller åka tillbaka till Afghanistan, jag har inga släktingar kvar där och min bror visste jag ju inte var han var. Dessutom är det farligt i Afghanistan. Sommaren bestämde sig Mustafa och en kompis, också han från Afghanistan, att fly. De kontaktade en människosmugglare som de betalade. Mustafa hade sparat pengar under sina år i skrädderiet och fick också lite hjälp av mannen som ägde skrädderiet. Vägen från Teheran till Stockholm tog två och en halv månad och resan var strapatsrik och farlig. Liksom många andra barn och ungdomar som flytt från Afghanistan och Iran visste Mustafa inte riktigt vilken väg smugglarna tog dem. De visste bara att de

riskerade sina liv. Färden över bergen mellan Iran och Turkiet var mycket tuff och de förflyttade sig om nätterna, ibland till fots och ibland med bil. – Vi blev inlåsta på en uppsamlingsplats någonstans i Turkiet, jag vet inte riktigt var det var. Vi var hungriga och törstiga, berättar Mustafa. Och sedan åkte vi båt till den grekiska ön Lesbos. Vi var 36 personer i en nio meter lång gummibåt. Resan kunde ha slutat riktigt illa eftersom den grekiska polisen gav dem ett brutalt mottagande. – Polisen försökte att sänka båten, men sedan hjälpte de oss i land. Men poliserna fortsatte att behandla oss illa, de sparkade och slog oss.

Med färja från Grekland till Italien

E

fter att ha åkt färja från Patras på fastlandet i Grekland till Italien och därefter tåg, hamnade Mustafa i Stockholm i oktober 2014. Stockholms var Mustafas första val. Medan hans kompis åkte vidare till Norge. I Stockholm fick han hjälp av några afghaner att kontakta migrationsverket och så hamnade han på Ekgården i Sköndal, ett hbv-hem för ensamkommande nyanlända pojkar. – I Iran hade jag ingen som tog hand om mig, jag kände inget framtidshopp. Nu kan jag börja drömma om framtiden igen, jag är så lycklig över att få studera i Gubbängskolan. Det är roligt i skolan och min lärare Per är jättesnäll. Här är jag trygg och jag älskar Sverige, konstaterar Mustafa och låter lite gladare på rösten. Mustafa har allt han kan önska sig i Sverige – utom sin bror. Men han har fått kontakt med en person som tyckt sig ha sett brodern i Afghanistan, så Mustafa vet att han lever. Mustafas gode man ska försöka hjälpa honom att hitta brodern. – Min högsta dröm är att få träffa min bror igen. <>

16


Abdullahi från Somalia: – Jag flydde för mitt liv.

(Fortsättning från sid. 15) En lärare i koranskolan tvingade Abdullahi och en av hans kompisar att gå med i en regeringsfientlig, militant grupp. – Vi kunde inte säga nej, de skulle ha dödat oss om vi vägrat, förklarar Abdullahi. Vi tvingades åka till en annan stad, för att lära oss att kriga.

D

Har svårt att berätta

Gävle. De skickade Abdullahi till Stockholm och det var så han hamnade på Ekgården i Sköndal, hbv-hemmet för nyanlända och ensamkommande. Abdullahi kom till Stockholm 22 september 2014 och då hade han varit på resande fot i två månader. Abdullahi trivs bra i Sverige. Han tycker om att gå i skolan. Alla han har mött har varit snälla mot honom. Han vill speciellt tacka sin lärare Per och klasskamraten Stefan Veselinovic. – Det är jättestor skillnad mellan att bo i Somalia och i Sverige, fortsätter Abdullahi. Skolan är bra i Sverige och alla kan äta sig mätta. I Somalia jobbade pappa heltid med att köra minibuss, men tjänade ändå knappt 100 kr per dag och vår familj hade inte råd att äta tre mål mat om dagen. – Jag upplever också en annan frihet här i Sverige, tillägger han. I Somalia vågar man inte gå ut sent om kvällarna av rädsla för att bli rånad, men så är det inte i Sverige. Abdullahi har bara bott i Sverige i ett år, men har ändå lyckats få betyg i ämnet svenska som andra språk, vilket är mycket ovanligt för en elev som varit här så kort tid. – Svenskan var jättesvår i början, erkänner Abdullahi. Men jag försökte lära mig nya ord och fraser, som ”Hej” och ”Hur mår du?”. Vill man komma in i det svenska samhället, måste man lära sig svenska.

et märks på Abdullahi att det är svårt att berätta om det här. Han säger inte rent ut vad han råkade ut för. Men det han inte uttrycker med ord, avslöjar hans kroppsspråk. Abdullahi blir upprörd och är nära att börja gråta. Och vi som intervjuar honom förstår att det var en fruktansvärd tid och att han var med om hemska saker. Efter fyra månader fick Abdullahi och hans kompis åka tillbaka hem till Mogadishu. Då bestämde de sig för att lämna gruppen. – Vi ville inte kriga och skada oskyldiga människor, säger Abdullahi. Men en sådan grupp lämnar man inte ostraffad. Abdullahi och hans kompis förstod att de var tvungna att fly från Somalia. Abdullahi anförtrodde sig åt sin faster, som hjälpte honom och talade med pappan. Trygg i sitt nya hemland Kompisen fick också hjälp att åka i väg, men de flydbdullahi känner sig trygg i sitt nya hemland, men de inte tillsammans. den militanta gruppen som han flydde ifrån har – Hade vi stannar kvar så hade de dödat oss, viskar fortfarande grepp om Abdullahis familj i Mogadishu. Abdullahi. När Abdullahi talade med sin pappa i telefonen i somras fick Abdullahi en tragisk nyhet Fick hjälp att lämna Somalia bdullahis familj kontaktade en man som hjälpte – Pappa berättade att den militanta gruppen tagit min honom att lämna Somalia. De flög till en flyg- lillebror. Pappa vet inte var han är eller om han lever. plats i ett annat land. Abdullahi vet inte riktigt var den De tog honom i stället för mig och det känns jättejoblåg, men han tror att det var Dubai, eftersom man ta- bigt. lade arabiska. Där bytte de plan till Milano i Italien. – Jag ska prata med min gode man, säger Abdullahi. Kanske kan han hjälpa mig att få hit min pappa och Där lämnade mannen Abdullahi åt sitt öde. Han sade att Abdullahi skulle åka till Sverige, men mina bröder. Det är min dröm att få förenas med dem att han fick ta sig dit på egen hand. Så där stod Abdul- igen i Sverige. <>

A

A

lahi i en främmande stad. Han var bara 14 år, kunde ingen italienska och nästan ingen engelska. – Jag var rädd för polisen och hade knappt några pengar, säger Abdullahi. Jag visste inte var jag skulle ta vägen. Men så fick jag hjälp av en snäll kille att ringa till hem. Pappan kontaktade en släkting i Norge, som i sin tur hade en bekant i Rom, på vars konto de kunde sätta in pengar till Abdullahis tågbiljett. Till slut kunde han sätta sig på tåget till Köpenhamn. Sedan åkte han vidare till Malmö och därefter till migrationsverket i

17


Gubbängsskolans elevrådsrepresentanter:

-Vi vill vara med och påverka!

P

å Gubbängsskolan har vi tre elevråd, ett för åk 1-3, ett för åk 4-6 och ett för åk 7-9. Elevråden är elevernas möjlighet att vara med och påverka, bestämma och utveckla. Här berättar våra elevrådsrepresentanter vilka frågor de brinner för.

E

levråden på Gubbängsskolan arbetar för att skolan ska vara en plats där alla vill utvecklas och får lust att lära sig mer och där man trivs och känner sig trygg.

Varje klass har valt en representant eller en suppleant som är med på elevrådens möten. De tre olika elevråden träffas regelbundet tillsammans med en vuxenstödjare och tar upp och driver de frågor som kommit ifrån klasskamraterna. usanne Jonsson, som undervisar i SO, var ht 2015 vuxenstödjare för elevrådet 7-9. – Vid våra möten följer vi upp frågor som tidigare tagits upp. Vi ser vad vi fått för svar, vi tar upp

S

saker som kommit in från klasserna och diskuterar hur vi ska ta dessa frågor vidare och till vem/ vilka och vem i elevrådet som ska göra detta. – Och så fattar vi beslut kring saker som elevrådsrepresentanterna kollat upp med sina klasser, förklarar Susanne. – Ibland har vi också saker som elevrådet måste förbereda som t ex nominering och urval till "fredspriset" och elevrådsaktiviteter vid julavslutningen.

Susanne Jonsson var vuxenstödjare för högstadiet under höstterminen 2015. Idag är Dan Axelsson vuxenstödjare. 18


– Efter mötet tar elevrådsrepresentanterna upp saker i sina klasser som de ska diskutera och tycka till om som sedan tas med till nästa elevråd. – För mig som vuxenstödjare är det viktigt att eleverna genom att arbeta i elevrådet får en förståelse för demokratiska processer och en förståelse för vad elevinflytande handlar om och se vad demokratiska processer och elevinflytande kan leda fram till. ena Hofgren, lärare i SO och svenska, är vuxenstödjare för elevrådet 4-6. – Jag tycker att elevrådet är vik-

L

tigt eftersom det är ett forum för eleverna att verkligen praktisera ett demokratiskt arbetssätt med en möjlighet att påverka! – För att elevrådet ska ha chans att påverka skolarbetet och skolmiljön behöver de elever som är elevrådsrepresentanter vara engagerade och vilja jobba tillsammans med de andra eleverna, säger Lena. – Frågor som är bra att driva tycker jag är sådant som rör hela skolan, som aktiviteter under gemensamma dagar som öppet hus eller fadderdagar. Josefine Lannemar, biträdande

rektor, är vuxenstödjare för elevrådet 1-3. – Elevrådet är ett jätteviktigt forum för mig för att få kännedom om elevernas tankar och åsikter, konstaterar Joesefine. – På elevrådet åk 1-3 pratar vi om hur vi har det på skolan, hur vi vill ha det och vad vi tillsammans kan påverka och utveckla. – Något vi tillsammans har arbetat fram är en kompissol som ska målas upp på skolgården. – Kompissolen är en plats dit man går om man inte hittat en lekkompis under rasten och önskar leka med någon. <>

Vilka frågor tycker skolans elevrådsrepresentanter är viktiga att driva? Skoltidningen ställde följande frågor:

1. Varför vill du vara med i elevrådet? 2. Vilka viktiga skolfrågor tycker du att elevrådet ska arbeta med? 3. Om du var världens mäktigaste kvinna/man – vad skulle du då ändra på i världen? Elevrådet 1-3

Rut Wolfers, 1A: 1. Jag tycker att det är roligt att Molly Sjöberg, 3C: hjälpa till med olika frågor i sko1. Jag vill hjälpa till att göra det lan. bättre på skolan. 2. Kompissolen – att alla ska ha 2. Att ingen på skolan retas och något att leka med, är en viktig mobbas. fråga. 3. Jag skulle göra så att alla slutar 3. Se till att alla slutar bråka, ta att vara elaka mot varandra och det bort alla krig och få alla att äta skulle leda till att alla krig upphör. mera fisk. 19

Jonatan Samuelsson, 1C: 1. Det är roligt att få höra nya saker som ska hända i skolan och att få tycka till om skolfrågor. 2. Kompissolen – att alla ska ha något att leka med, är en viktig fråga. 3. Jag skulle se till att det inte längre behövs betyg, allting ska vara gratis. (Fortsättning på nästa sida.)


Skoltidningen frågar: 1. Varför vill du vara med i elevrådet? 2. Vilka viktiga skolfrågor tycker du att elevrådet ska arbeta med? 3. Om du var världens mäktigaste kvinna/man: Vad skulle du då ändra på i världen? (Fortsättning från föregående sida.) le drivas med vätgas. Jag skulle få slut på odling av jätteräkor, eftersom skog skövlas för att ge plats för odlingen och det skadar miljön. Sedan skulle jag också stoppa utsläpp, växthusgaser och förhindra att det slängs så mycket mat.

Rebecka Svensson, 1B: 1. Det är roligt att få vara med och bestämma om bra saker i skolan. 2. Det är bra att ringarna på skolgården har försvunnit, eftersom flera barn skadade sig där, och att vi ska få en klättervägg i stället 3. Alla pengar ska delas rättvist, så att de som inte har några ska få mer. Sedan skulle jag ta bort alla krig och ordna så att hemlösa får någonstans att bo.

Aron Verner-Carlsson, 3A: 1. Det är kul att ha ansvar och att få vara representant för klassen. Det är roligt att få ha en egen punkt under klassrådet och få berätta nyheter om vad som händer på skolan, sådant som inte ens läraren vet. 2. Kompissolen är en viktig sak. Jag tycker också att det är viktigt att alla ska vara tysta lika länge när vi har tyst minut. 3. Jag skulle snabbt ändra på att allt som drivs med bensin i stället skul-

och jag vill inte att någon annan ska bli det. En annan viktig fråga är att ingen på skolan ska känna sig utanför, därför är Kompissolen bra. 3. Jag skulle stoppa alla krig, skicka mat och vatten till flyktingar och hjälpa alla som inte har ett hem.

Vincent Isenberg-Linna, 2A: 1. Det är roligt att lära känna nya kompisar och få veta saker som händer på skolan före de andra i Irma Matsson, 2B: 1. Det är roligt att prata om viktiga klassen. Och att få påverka olika skolfrågor. frågor för eleverna på skolan. 2. Att det är tryggt på skolgården 2. Att det inte finns mobbing i skolan och i klassrummen. 3. Stoppa alla krig, hjälpa alla 3. Se till att det blir fred i världen, flyktingar att få åka hem igen och att avgaserna minskar och så skulbygga upp hus som blivit sönder- le jag trolla fram pengar så att alla har pengar. bombade.

Inez Träger, 3A: 1. Det är spännande att vara med och bestämma och ta upp saker som kan vara jobbiga på skolan. 2. Jag var en av de elever som jobbade för att ringarna på lekplatsen på skolgården skulle tas bort. Jag blev skadad när jag lekte i ringarna 20

Ariana Hikmat, 2C: 1. Det är roligt att prata och få tycka till om olika saker som händer på skolan. 2. Att det är tryggt på skolgården och i klassrummen. 3. Ta bort alla krig och göra det säkert på ställen där det är farligt.


Elevrådet 4-6

Micaela Rahm, 6A: 1. Jag tycker att det är kul att prata, att ha inflytande och att driva klassen frågor. 2. Viktiga frågor är att vi får draperier i duscharna i omklädesrummen till idrotten och en klocka på fotbollsplanen. 3. Se till att alla krig upphör, stoppa rasismen och att det blir jämlikhet mellan män och kvinnor.

Josefine Skogsberg, 6B: 1. Längre fram kommer vi att prata och läsa högt inför klassen och att vara med i elevrådet där vi pratar mycket, är en bra övning. Jag har alltid velat vara med i elevrådet, ända sedan år 1. Det är kul att tala inför gruppen och få vara med och bestämma. 2. Det är viktigt att driva frågor om hur vi elever vill ha det på skolan, t ex att få en klocka på fotbollsplanen. Den frågan har elevrådet tagit upp i många år, men ännu inte fått svar på. Elevrådet har också velat göra skolgården roligare och så har det ju också blivit. 3. Att barn får rösta redan när de är

tolv år, det är ju deras framtid det 3. Jag skulle se till att miljön blir gäller. bättre, mindre nedskräpning och mindre bilavgaser. Jag skulle också vilja att alla krig upphör så att folk slipper att fly från sina hemländer.

Oscar Almeblad, 6A: 1. Jag vill hjälpa till att påverka skolan på ett positivt sätt. 2. Jag ska diskutera med klassen vilka viktiga frågor vi ska driva. 3. Hjälpa folk som har det svårt i andra länder och se till att alla får rättvisa löner.

Simon von Porat, 6B: 1. Jag vill få saker att hända och driva klassens frågor. 2. Jag ska diskutera med klassen vilka viktiga frågor vi ska driva. 3. Att det inte är krig på jorden.

Isabelle Edlund, 5A: 1. Jag tycker att det är roligt att få säga vag jag tycker och tänker och få vara med och bestämma om elevfrågor på skolan. 2. Har inga direkta frågor just nu, ska prata med klassen först. 21

Meja Rydberg, 5B: 1. Det är kul att driva klassens frågor och att sedan berätta för klassen om viktiga saker vi har fått reda på under elevrådets möten. 2. De som kommer från andra länder ska få gå i små klasser där de lär sig extra mycket svenska och sedan börja i stor klass. 3. Jag skulle se till att alla mår bra, att det inte finns krig och svält. Filippa Smith, 5B: 1. Jag är suppleant. Det är kul att vara med och påverka i skolan. 2. Att det ska vara en klocka på fotbollsplanen, nästan alla i vår klass spelar fotboll och vi vill komma i tid till lektionerna. 3. I många länder får ju inte flickor studera, jag vill att alla som vill ska få gå i skolan.

Billy Strömberg, 4B: 1. Det är kul att föra fram vad klassen tycker och det är roligt att få vara med och påverka viktiga frågor i skolan. 2. Jag tycker att det är viktigt att

(Fortsättning på nästa sida.)


Skoltidningen frågar: 1. Varför vill du vara med i elevrådet? 2. Vilka viktiga skolfrågor tycker du att elevrådet ska arbeta med? 3. Om du var världens mäktigaste kvinna/man: Vad skulle du då ändra på i världen? (Fortsättning från föregående sida.)

vi får en klocka på fotbollsplanen, att vi får ha mobiler under lektionerna och på eget ansvar ha mobilerna avstängda. 3. Att flyktingar ska få komma till Sverige. Men det bästa vore förstås att det inte finns några krig så att folk inte riskerar att bli dödade i krig.

Karl Primér, 4B: 1. Jag vill driva de frågor vi i klassen tycker är viktiga, och för att det är roligt och för att jag aldrig har varit med i elevrådet tidigare. 2. Jag vill att fler barn och ungdomar från andra länder ska få gå i vår skola. Sedan vill jag att vi ska få pizza och tacos (med chips) oftare i skolan. Det är i och för sig en fråga för matrådet, men jag tycker att den är viktig. Det är viktigt att vi får en klocka på fotbollsplanen också. 3. Jag skulle vilja miljöförstöringen upphör, ingen på jorden slösar med el och kör bil i onödan under ett år. Man ska förstås få använda el så att vi kan leva, men inte använda el till saker som att tex se på tv eller spela dataspel. Efter ett år får man använda el igen och köra bil son vanligt under fem år. Sedan sparar man på elen igen under ett år osv.

Otto Lund, 4A: 1. Jag vill ändra på saker i skolan och att vi tillsammans gör skolan bättre. 2. Jag vill att det ska bli renare och fräschare i omklädningsrummen till idrotten, ingen ska få gå in med skor där. 3. Jag skulle se till att miljöförstöringen minskar genom att vi inte slösar med oljan, inte hugger ner alla träd och inte kör bil i onödan.

jag vill förstås att skolmiljön ska vara bra för alla. 3. Jag skulle se till att det blir yttrandefrihet överallt i hela världen. Att alla ska få säga och tycka vad man vill utan att riskera att dödad.

Viktor Svedin, 9A: 1. För att det är viktigt att skapa demokrati på skolan 2. Ändra på regeln om ytterkläder, dvs att man får ha mössa på sig inomhus. Det ska vara kul att se om vi kan ändra en regel som funnits länge. 3. Jag skulle se till att alla är lika värda, så är det inte nu.

Elevrådet 7-9

Micaela Jungelin, 8A: 1. Det är viktigt att eleverna har inflytande i skolan. Nfanso Jabang, 9B: 2. Reglerna i skolan. Vissa regler 1. Jag vill påverka skolan som mina är onödiga och har ingen betydelse klasskompisar vill och jag vill vara för vår undervisning, t ex att man med och förbättra skolan. inte får ha ytterkläder inomhus. 2. Jag har ingen speciell fråga per- 3. Jag skulle se till att alla har lika sonligen, jag för fram de frågor värde, oavsett funktionshinder elsom mina klasskompisar har. Men ler var man kommer ifrån. Alla 22


ska behandlas lika och det ska inte vara svårt att få jobb bara föra att man kommer från ett annat land eller har vissa funktionshinder.

skolan ska vara. Och sedan vill jag förändra vissa saker. 2. Regeln om att man inte får ha på sig ytterkläder inomhus är en vanlig fråga som många vill förändra, Dalia Soranros, 7A: om man har ytterkläder på sig på1. Jag vill påverka och skapa för- verkar ju inte hur man pluggar. ändringar i skolan 3. Se till att alla har det lika bra och 2. Jag vill jobba för att skoldagen att ingen svälter eller är fattig. blir roligare för alla, t ex att ingen mobbas och att alla behandlas lika. 3. Stoppa hat, krig och svält. Alla ska behandlas lika oavsett hudfärg.

Jesper Lyada, 7B: 1. För att skolan ska bli en rolig, trevlig och bättre plats för alla elever. 2. T ex att vi får mer tid mellan varje lektion, man hinner inte hämta sina Felicia Williams, 7B: 1. Jag vill föra fram och förverk- grejer eller byta om efter idrotten. liga mina klasskompisars åsikter, 3. Jag skulle se till att ingen är fattig och saknar vatten eller mat. så att skolan blir bättre. 2. Det är många som vill ha en klocka på fotbollsplanen och vattenfontäner i korridoren. 3. Stoppa rasismen och se till att ingen behöver tigga på gatorna.

Bilal Mohammed, 8B: 1. För att jag vill förändra saker på skolan. 2. Det viktigaste är att ta upp de frågor som klassen vill. En fråga som många vill ändra på är att man inte får ha ytterkläder inomhus. Sam Kardar, 8C: 1. Det viktigaste är att föra fram 3. Se till att det inte finns någon mina klasskompisar åsikter om hur fattigdom, ingen ska vara fattig. 23

Amira Ghoumrassi, 8B: 1. Jag vill förbättra och förändra skolan. 2. Viktiga frågor är att man ska få ha på sig ytterkläder inomhus och ha mobiltelefon under lektionen. Om man t ex har glömt sin skåpnyckel så finns det ju ingen säker plats att ha sina ytterkläder under lektionen. 3. Att vi i Sverige ska hjälpa och ta emot flyktingar eftersom alla är lika mycket värda. Sverige är ett stort land med bara nio miljoner människor, vi har plats och möjlighet att ta emot flyktingar.

Birk 7A: 1. Det är spännande att vara med och förändra i skolan och sedan är det trevligt och lärorikt. 2. Jag vill att man ska få prata med sin bänkkamrat under alla lektioner. Säga vad man tänker och tycker. På de lektioner där man får prata med sin bänkkamrat så går det mycket bättre. 2. Jag skulle åka till fattiga länder och bygga skolor och vattenverk, så att alla får rent vatten i kranen som i Sverige. Jag skulle skapa jobb till alla, det skulle bla leda till att kriminaliteten minskar. Jag skulle försöka komma på en cool uppfinning som hjälper andra. Ponne Jalali, 9A: 1. Jag gillar inte ojämlikhet och att vissa har mer makt än andra. Elevrådet är ett sätt att skapa jämlikhet på skolan. (Fortsättning på nästa sida.)


(Fortsättning från föregående sida.)

2. Regeln om att man inte får ha ytterkläder på sig inomhus. Förstår inte varför man skulle jobba sämre om man har ytterkläder på sig. 3. Att se till att det blir jämställdhet.

Alexander Nyström, 8A: 1. Jag vill vara med och göra skolan till en bättre plats och se till att eleverna får inflytande. 2. Det är viktigt att snacka om regeln som säger att man inte får ha ytterkläder på sig inomhus. Vi ska se till att få ett bra svar från skolledningen. 3. Stoppa krig och utjämna skillnaderna mellan rika och fattiga.

Fakhri Useng, 9B: 1. Jag vill stärka elevernas åsikter

och föra fram åsikterna. Jag vill också göra skolan till en bra plats där man trivas och kan lära sig saker. 2. Den viktigaste frågan är att alla ska trivas på skolan och att stoppa mobbing. 3. Att alla i hela världen lever i demokratier där man har rätt att tycka och säga vad man vill.

a Ny

Skoltidningen frågar: 1. Varför vill du vara med i elevrådet? 2. Vilka viktiga skolfrågor tycker du att elevrådet ska arbeta med? 3. Om du var världens mäktigaste kvinna/man: Vad skulle du då ändra på i världen?

Kolla hit alla bokslukare! BrittMarie i Bibblan har köpt in många nya böcker. Här är några av böckerna som dyker upp på hyllorna i Bibblan under våren.

Gudarna av Elin Cullhed (13+)

Julia Salander, 8C: 1. Jag tycker att det är roligt att vara med och påverka, säga vad man tycker och föra fram klassens åsikter. 2. Att skolan har bra lärare och att n tuff, skarp och rolig ungmaten är god är viktiga frågor. domsbok som har fått mycket 3. Jämställdhet mellan kvinnor och fina recensioner. Boken handlar män. <> om Bita, Lilly och Jane, tre 16-åriga flickor som bor i Tierp. De är tuffa, utåtagerande, men samtidigt vilsna. De vill hämnas på vuxenvärlden, landortshålan de bor i och alla sviniga killar. Och de ska göra det tillsammans. ”En ����������������������������� av de senaste årens skarpaste svenska ungdomsböcker,” skrev Aftonbladet. ”En bok som fullkomligt kör över mig,” skrev Göteborgs-Posten. Här arbetar elevrådet.

E

24


böcker i Bibblan! Ormhäxans förbannelse och Hotet från underjorden av Johan Egerkrans & Johan Sjöberg (9-12 år)

Vandraren utan ansikte

spännande serien ”Demondeckarna”. Miriam, Dante & co fortsätter att slåss mot demoner, spöken och andra övernaturliga figurer, av Andreas Palmaer (9-12 år) samtidigt som de löser ruggiga gåtor i Svavelköping. Böckerna är ett måste för dig som gillar rysliga mysterier med ockulta teman.

Näcken

av Åsa Larsson och Ingela Korsell (9-12 år)

G

illar du skräck, kalla kårar och rysningar? Då är den här boken som innehåller 13 korta skräcknoveller något för dig. Författaren inspirerats av nutida skräckhistorier på nätet och även skrivit egna skrämmande berättelser. Ibland är de övernaturliga, andra gånger blodiga. Och alla är väldigt, väldigt ruggiga.

Singers melodi av Vanna Rosenberg (6-9 år)

Ä

A

ndra och tredje och avslutande delen i actionspäckade och

ntligen är det dags för sjätte delen i den läskiga och spännande bokserien Pax som utspelas i Mariefred. Innan serien är slut ska det bli tio böcker. I den här boken dyker Näcken upp. Näcken är ett skrämmande vattenväsen som dränker sina offer, bara för skojs skull. Alrik och Viggo måste utmana sina djupaste rädslor för att tackla alla faror och problem runt dem. Och till råga på allt kommer pojkarnas mamma på besök och hon har en överraskning i beredskap. 25

S

kådespelaren Vanna Rosenberg debuterar här som författare med en fantasifull högläsningsbok om familj och ursprung. En bok om längtan efter något som kanske kan kallas hemma. Berättelsen om sjölejonet Singer och pojken Manfred på den kringresande cirkusen är en bok för hela familjen. <>


Nya böcker i Bibblan!

Vår trädkoja med 13 våningar och Vår jättestora trädkoja med 26 våningar

Monkel Trogg och Monkel Trogg och den flygande åsnan

Trassel på Trohetsvägen av Petrus Dahlin (6-9 år)

av Janet Foxley (6-9 år)

av Andy Griffiths (9-12 år)

M

onkel Trogg är något så ovanligt som en yttepyttig liten jätte. Han är faktiskt världens minsta jätte och hans storebror och u är det dags för dig att stifta de andra jättarna hånar honom för et här är del nr 13 i serien bekantskap med den här jät- det. om Kalle Skavank och Dilsa, teroliga bokserien. Men det visar sig att jättarna kan Stockholms södra förorters cooBöckerna handlar om Andy ha användning av Monkel Trogg och Terry som bor i värsta lyxiga ändå. Böckerna om Monkel Trogg laste detektiver. Den här gången handlar det om trädkojan och gör böcker om galna är både roliga och spännande. en äldre kille som behöver hjälp. äventyr. Någon har skurit sönder hans däck Räkna med att vad som helst och tjuvringer till honom om nätkan hända. Serien om trädkojan terna. som får fler och fler våningar, har Vem kan det vara som är ute gjort succé runt om i hela världen. av Ulf Stark (6-9 år) efter honom? Det ska förstås Kalle Skavank ta reda på.

N

D

En liten bok om kärlek

Löss

Ficktjuvens vän och Den blodröda manteln av Bo R. Holmberg (9-12 år)

Nya böcker

av Bengt-Erik Engholm (fakta för barn)

V

isste du att lössens klor i frambenen är så starka att de kan bära en last som väger 2000 gånger mer än de själva väger? Det och mycket annat du inte visste om lössen kan du läsa i den här boken. Roligt, läsvärt och intressant om våra mest ovälkomna gäster: lössen.

”E

n liten bok om kärlek” är en kapitelbok om den första kärleken som passar bra för nybörjarläsaren eller för högläsning och diskussion i klassen. Den utspelar sig i slutet av andra världskriget. Freds pappa bevakar en gräns i norr och Fred längtar efter att pappan ska komma hem. Och så är Fred kär i Elsa. 26

D

e två första böckerna i den spännande Hittebarnet-triologin som handlar om Orn som är yngst i en föräldralös syskonskara. När Orns äldre bröder blir tillfångatagna och bortförda, träffar han Marta, ficktjuvarnas drottning. Hon kan hjälpa Orn att hitta sina bröder. Men då måste han förstås också bli ficktjuv…


Bästa lektipsen från 3C

Är du sugen på att leka? Här ger eleverna i 3C på Gubbängsskolan tips på 4 skojiga lekar som de har hittat på själva. Och du – samtidigt som du har roligt – tränar du också siffror och bokstäver i två av lekarna.

Svampkull

L

Svampkull

eken går ut på att kulla så många som möjligt. Svampplockaren står i mitten av planen med ryggen mot kompisarna som är svampar. Hen ropar: – Nu ska jag plocka svamp! Då springer alla över till andra sidan. Svampplockaren kullar och svamparna som plockats måste stå still på plats med fötterna ihop (svampar har ju bara en fot). De ska hjälpa svampplockaren att kulla i fortsättningen. Byt svampplockare när alla har kullats.

L

MU!

eken går ut på att mjölka alla kor. En är bonde, kullare, Hen vänder ryggen mot korna (kompisarna) som står på rad. Bonden ropar: – Nu ska jag mjölka korna! En ko som har mjölkats, kullats, måste stå still. Andra kor kan befria den, fast de samtidigt riskerar att mjölkas av bonden. Byt när alla har kullat.

L

ABC-kull

eken går ut på att kullaren ska försöka kulla allihop. När man blir kullad ska man stå still med armarna upp i luften. Man kan bli befriad om någon kommer fram till den som är kullad. Den säger en bokstav, t ex H… då ska befriaren säga I och båda är fria. Om den säger fel blir båda blir båda kullade. Går att försvåra med bokstaven före, flera bokstäver eller varför inte köra den på engelska?

G

Mattekull

år ut på att en kullare kullar alla. Den som har blivit kullad måste stå still och vänta på en kompis. Den som har blivit tagen säger ett tal och om befriaren svarar fel blir båda kullade. Svarar befriaren rätt blir den kullade fri. Försvåra och förenkla så att det passar kompisarna. 27


Så var det att gå i Gubbängsskolan förr

Pelle Pettersson började första klass i Gubbängsskolan 1947! G

ubbängsskolan grundades redan 1947, då med namnet Gubbängens folkskola. Hur var det att gå i skolan på den tiden? Tidigare eleven Pelle Pettersson har svaret. – Skolan hade stränga regler, det fanns inga elevråd och den som pratade under en lektion blev utkörd i korridoren, berättar Pelle Pettersson som började i Gubbängsskolan för snart 70 år sedan.

Gubbängen började byggas på 1940-talet. Vid tunnelbanestationen skulle det ligga ett centrum med affärer och service. Runt centrum skulle det byggas flerfamiljshus i tre våningar, och längre ut radhus och villor. Gubbängens tunnelbanestation öppnades 1 oktober 1950, när den första delen av Stockholms tunnelbana invigdes mellan Slussen och Hökarängen. ch det behövdes förstås skolor till alla barn. Gubbängens folkskola (nuvarande Gubbängsskolan) För att berätta om Gubbängsskolans historia måste grundades 1947. Politikerna hade dock inte väntat sig vi börja med stadsatt det skulle flytta ut så många delen Gubbängen och barnfamiljer till Gubbängen. hur det var att bo i Redan några år efter att skolan dåtidens Stockholm. öppnats var den fylld till bristI dag är det många ningsgränsen, runt 1500 elever som vill bo i centrala trängdes i lektionssalarna och Stockholm. Men på på skolgården. 30- och 40-talet var Pelle Pettersson var en av många lägenheter t ex eleverna i Gubbängsskolan i på Södermalm, små och mörka utan badrum och toal- slutet av 1940-talet. Han började i första klass i auett och det fanns inte tillräckligt med bostäder åt alla. gusti 1947. Skoltidningen bjöd in Pelle på en guidad Därför ville politikerna och stadsplanerna i Stock- tur i Gubbängsskolan och det är förstås mycket som holm började bygga ut Stockholm från centrum. Det har förändrats under de 68 år som har gått. skulle skapas förstäder vid tunnelbanans stationer. – Skolan var ju nybyggd när jag började här. Lokal-

O

”Lärarna var stränga och vi gick i skolan på lördagar!”

28


erna var ljusa och fina. 1947 fanns inte byggnaden med simhallen och idrottssalen. Vi hade ofta idrott på skolgården på den tiden, berättar Pelle. På skolgården, där lekplatsen med gungorna är i dag, stod ett vitt hus och där hade eleverna sy- och pappslöjd. Det visa huset tillhörde Gubbängens gård, som låg här innan skolan byggdes. Så förr i tiden gick det kor och betade där det i dag springer barn och leker på rasterna. Och i byggnaden där matsalen och aulan ligger, låg ladugården och svinstian. – Parkeringen framför sko- lan fanns även 1947, fortsätter Pelle. Men det fanns inga bilar då, däremot fullt med cyklar. Där Hörnet ligger i dag, hade vi järnslöjd. Och till höger om skolan, där kyrkan ligger i dag, låg en stenkross. Skolköket låg där bildsalarna är i dag och eleverna hade bild där dagens elever har hemkunskap. är Pelle började i första klass låg hans klassrum i korridoren B100. Från år 5 – 8 (när Pelle gick i skolan var skolplikten åtta år), gick han i sal B 303.

reda när vi åt, det var för det mesta väldigt tyst i matsalen. Maten som serverades var god. Min favoriträtt var rotmos med fläsk. är Pelle gick i skolan hade han även undervisning på lördagarna. – Då slutade vi kl. 13.00 och sista timman hade vi ”Roliga timmen”. Då fick vi spela teater, sjunga eller (Fortsättning på nästa sida.)

N

N

Pelle minns allt från sin skoltid är vi tittar in i salen minns Pelle t o m var hans bänk stod. – Klassrummet såg ungefär ut som nu, säger Pelle. Vi hade inga smartboards utan en stor griffeltavla, en kateder för läraren, bänkar för ca 30 elever och på väggarna hängde ritningar och scheman. Bänkarna vi satt i såg annorlunda ut, borden hade lock, med plats för böckerna, vi hade ju inga elevskåp i korridorerna. elle anser att hans lärare var stränga, men någon aga förekom inte. – Eleverna lyssnade på läraren och det var tyst i klassen hela tiden man vistades i klassrummet, berättar Pelle. – Vi hade rätt stränga regler, var man inte tyst så kunde man åka ut i korridoren. Hände det något allvarligare kunde man bli uppkallad till överläraren (rek-torn kallades så på den tiden). Hade man gjort något mycket allvarligt kunde man bli avstängd i några dagar och fick då många läxor att göra hemma. – Inför lunchen ställe vi upp oss i rader utanför matsalsbyggnaden, på varje pelare stod ett klassnummer och vi ställde oss i rad mot vår pelare och gick in på led från år 1–8. Sedan var det även ordning och Pelle Pettersson är tillbaka i skolsalen där han pluggade som ung.

N

P

29


(Fortsättning från föregående sida.)

Så här såg det ut i en skolsal i Gubbängens folkskola 1950. (Fortsättning från föregående sida.) göra något annat kul inför klassen, detta var mycket uppskattat. kolsköterska och skolläkare fanns det även på Pelles tid, men däremot ingen studie- och yrkesvalslärare, kurator eller psykolog. Inte heller några elevråd. Betygssystemet var annorlunda när Pelle gick i folkskolan. Högsta betyget var A, sedan kom a, AB, BA, B, B+, b och b-. C var underkänt. I gott uppförande hade eleverna A, B och C Men skolan handlade inte bara om att plugga och få betyg. Det ordnades redan då roliga aktiviteter för eleverna. – Vi hade varje år en idrottsdag, berättar Pelle. Vi fick springa 60 meter, ha kast med liten boll och hoppa längdhopp. Det var riktiga tävlingar och de bästa fick sedan tävla på Enskede idrottsplats mot andra skolor, då fick alla i skolan ledigt för att gå dit och titta. Vi hade också en blåsorkester på skolan, där jag spelade trumpet. Är det några speciella händelser du minns från din skoltid på Gubbängsskolan?

S

– Jag minns en händelse som gjorde att jag fick C i uppförande, jag tror att jag gick i 7:an då. Jag och några andra elever togs oss in i källaren under skolan, där fanns det många gångar och en stor vattencistern. En av gångarna ledde ända till matsalen. – En annan gång hade vi skolkök och någon elev slängde ut en disktrasa från fönstret som hamnade på en lärares huvud. Han hade en tupé som åkte av. Han var mycket upprörd när han kom upp i skolköket och läste lusen av alla som var där. Vem det var som kastade ut disktrasan var det ingen som ville kännas vid, men vi hade roligt åt det hela. dag går ju i princip alla vidare till gymnasiet efter 9:an, men så var det inte 1955 när Pelle var klar med skolan. – I åttonde klass fick vi välja ett yrke. Jag valde då frisöryrket och kom in på Polhemsskolan som hade yrkesutbildning och där gick jag i tre år. Först efter 20 år gick jag på gymnasieskola för att förkovra mig. – Jag trivdes i Gubbängsskolan, konstaterar Pelle. Det var en mycket bra skola, eftersom det var ordning och reda. <>

I

Idén till denna artikel kommer från Julia Nilsson, 8C, vars farmor Inger Rönnman (inringad på skolfotot) gick i Gubbängens ���������������� folkskola 1947. 30


Krönikan:

Jag – en tjej på dryga 150 cm L ånga korridorer med stirrande blickar. Ingen säger ett ljud. Jag kollar ner. Vågar inte kolla upp, vill inte möta någons blick, men känner ändå att alla kollar på mig, varenda en. Tissel och tassel. Händer som kupas. Jag tittar upp. Står framför mitt skåp med vantarna i ena handen medan jag fifflar med nycklarna. Till slut vågar jag kolla upp och möter orden, HORA, ÄCKEL och STICK IDIOT JÄVEL, med stora bokstäver i rött. Jag visste att det här skulle hända. Jag borde inte legat med honom.

Vi kan ta ett gott exempel. Ask.fm är en sida där man kan följa sina vänner och ställa dem frågor och även få frågor, både anonymt och icke anonymt. Det gick väl helt okej i början, det var kul att svara på frågor tills det började rulla in hatkommentarer. ”Coooooook ful due”, ”Ful gärri”, ”Ugly”, ”Cok ful”, ”Lek inte svår bitch”, ”PAAAAAAAJAS”, ”Du är en jävla falsk fitta”, ”Du leker så fkn mycket lämna allt”, ”Varför så ful för din transa?”, ”Jävla HORA”.

O

ch sorligt nog är det där bara hälften av de kommentarer jag har fått. JAG. En 15-årig tjej på obbning, sexism, näthat. Det enda vi pratar dryga 150 cm. Va fan, jag har ju knappt börjat leva om i skolan. Mobbning på nätet. Jag sitter där och det här är det jag får bemöta. Men jag är inte enoch lyssnar, men checkar runt samtidigt. Kollar på de sam om detta. Det finns miljoner användare på Ask. skamfulla ansiktena som jag vet har gjort och varit fm och jag kan sätta mitt liv på att tre fjärdedelar av med om detta. Tänker för mig själv, varför? Hur kan alla användare har fått trakasserande kommentarer, folk glädjas av att göra någon annan sorgsen? om inte alla har det. Det är som att shoppa hatkommenterarer. Se bara på statistiken, varannan tonåring mellan 1418 har blivit trakasseras på nätet, alltså 50% av alla Skulle du vilja ha rasistiska, sexistiska eller objektitonåringarna. Halva din klass. Halva skolan (minus fierande hatkommentarer i dag? Det är extrapris på lärarna då… eller?!). rasistiska. Fem för ett självmordsförsök! Okej, jag överdrev kanske bara en aning, men att begå självVi samlar alla på Sergels torg, alla tonåringar i Sver- mord på grund av dessa kommentarer har hänt, inte i ige, och bara delar alla rakt på hälften. Hela den bun- Sverige, inte ÄN. ten har blivit mobbad och den andra är jag rdet hora har man hört ganska säker på är de i måååååånga olika som ligger bakom allt sammanhang, som svordom, detta elände. som trakasseri och i väldigt ovanliga scenarion, så ordet et har för f… gått ska användas. Hora betyder så långt att de har ju någon som säljer sex för skrivit en bok om det. pengar, som har det som ett ”Gilla hata horan” av Johanna Nilsson, hört talas om yrke, typ. Men i dagens samhälle så används det så den? Så här står det i boken: fort någon har förlorat oskulden. ”Är det ingen här som använder sitt riktiga namn? /Tacksam för svar” I alla fall på tjejsidan. Men sure, jag kan va en hora. ”Nä för då kan man inte skriva vad man tycker. För vad spelar det för roll om jag ligger med en per/Full i fan” son eller med 17, jag är en hora oavsett. Jag kan ju lika gärna ta pengar då också, tjäna lite cash vid sidan Hur logiskt låter det där på en skala från ett till tio? om skolan. Men ändå så gör hälften av oss det här, genom nätet, anonymt till och med. Har man inte lyssnat på sin å kan jag äntligen köpa nya fotbollskor!! UR mamma? ”Har man inget snällt att säga ska man inte VÄGEN! 150 CM STOLT HORA PÅ VÄG säga det alls.” Kanske är det dags att ta till sig dessa TILL STADIUM! Nej där överdrev jag lite, men jag underbart kloka ord. Och tro inte att ni kommer undan behöver faktiskt nya fotbollsskor. bara för att det står säga i stället för skriva. ”Elev i åk 9”

M

D

”Har man inget snällt O att säga, ska man inte säga det alls.”

D 31


Lärare och personal på Gubbängsskolan talar ut:

Mitt värsta skolminne! Per Sjöblom,

lärare i svenska som andra språk:

E

n kille var mobbad i min klass på lågstadiet och även lärarna mobbade honom. När jag var liten fanns det fattiga människor och den här killens familj var fattig och bodde i ett sk barnrikehus (hyreshus för barnrika familjer som inte hade så mycket pengar, red:s anm.). En dag skulle alla pojkar i klassen gå till skolsköterskan för att bli undersökta. Vi skulle ta av oss och ställa upp oss på ett led i bara kalsongerna. Den här killen hade inga rena och hela kalsonger och tog därför inte av sig byxorna. När skolsköterskan fick syn på honom sade hon: ”Du din fattiglapp har väl inga kalsonger!” Killen började gråta och gick hem. Det var mitt värsta skolminne.

lärare i spanska:

skolsköterska:

N

är jag gick i 2:an så var det en jättestor kille som trakasförskoleklassen skulle vi på ut- serade mig en hel termin. När jag flykt med buss. Jag sprang in på träffade honom för några år sedan toaletten innan vi skulle åka i väg frågade jag honom varför han gjoroch när jag kom ut hade alla gått de det. Då sa han att han tyckte att och lärarna hade låst ytterdörren, jag alltid var så glad. så jag var instängd. Jessica Ericson, Jag blev jätterädd, sprang och kurator: hämtade en hammare från träslöjden och slog sönder en ruta bredvid ytterdörren. Precis då kom lärarna och tog hand om mig. Jag följde med på utflykten, trots att jag fick ett skärsår på handen.

I

Pia Åberg,

lärare i svenska och svenska:

N

är jag gick på gymnasiet hade en av våra lärare inte koll på vem som var vem i klassen. Jag hade lämnat in alla uppgifter och fått nästan alla rätt på proven. Så när sedan julbetyget skickades hem och visade att jag hade fått lägsta möjliga betyg, så blev jag väldigt förvånad och arg.När jag konfronterade läraren visade sig att han hade gett mig killens betyg är jag var nyanställd på Gubb- som stod före mig på klasslistan. ängsskolan för tre år sedan När jag bad läraren rätta till detta och skulle hämta mat i skolmat- fick jag till svar att han inte kunde salen, hade någon spillt vatten på höja mig mer än två steg vilket begolvet. tydde att jag i alla fall inte fick det Jag halkade, föll och tappade betyg som jag var värd. Det kändes maten – och alla skrattade. väldigt orättvist!

N Tove slår till med hammaren!

Patricia Dawson,

Tove Almlöf Hultin,

32


Elisabeth Erkers,

Lena Sjöberg,

lärare i matte och No:

N

är jag gick i skolan var jag inte bra på att måla. På lektionerna visste jag inte vad jag skulle göra, men läraren sa bara att jag skulle rita men jag kunde inte. Alla var duktiga förutom jag. Jag fick inte hjälp av läraren. Men nu så lär jag mig av Annika, bildläraren.

Charlotte Gustavsson,

lärare i svenska och spanska:

lärare i textilslöjd:

N

är jag gick på högstadiet blev jag portad från syslöjden, eftersom jag hade för många egna idéer och ifrågasatte vad läraren sade. Jag kom med förslag hur man kunde göra i stället. Hon hade fel och jag hade rätt. Så jag fick gå på samtal till rektorn med min mamma och sedan blev jag placerad i träslöjden resten av högstadiet. När jag hade gått ut textillärarlinjen vikarierade jag på min gamla skola och träffade samma rektor som tidigare. Han var jätteglad att se mig och tyckte att det var roligt att se mig på skolan som vikarie. Och då sa jag: ”Det är jätteroligt att vara här. Gissa vad jag har blivit?”

N

är jag gick i ettan så började jag så rädd att jag började gråta när det var brandövning. Jag vet inte varför jag blev så rädd, men jag kröp in under en bänk och gömde mig. Min fröken fick dra ut mig och sedan hålla mig i handen när vi gick ut ur klassrummet. Britt-Marie klipper till med saxen! 33

Viktor Björnberg,

lärare i svenska och drama:

N

är jag gick i 7:an såg jag ett slagsmål mellan två killar i 9:an, de slogs så de blödde och det tog jättelång tid tills en lärare kom. Bråket hade börjat av rasistisk bakgrund.

Britt-Marie Rasque,

studie- och yrkesvägledare:

J

ag gick i tredje klass och hade syslöjd. Då som nu så håller jag saxen ”fel” när jag klipper, men jag klipper lika bra som andra ändå. Men min sylärare hade en annan åsikt. När hon såg hur jag höll i saxen frågade hon mig om jag var dum i huvudet. Jag blev väldigt ledsen. Sedan dess har jag aldrig varit intresserad av syslöjd.


K

Marie håller

öttbullar, pannkakor, pastasallad och en massa andra goda rätter är populära i Gubbängsskolan. För att inte tala om den smarriga råkostbuffén. Att vi får lunch i skolans restaurang varje dag tar vi för givet. Men det ligger ett hårt jobb bakom varje lunch. Skoltidningens redaktion träffade kökschefen Marie Jansson för att få veta hur det är att arbeta i en skolmatsal.

– Det första vi gör när vi dyker upp i restaurangen om morgnarna är att sätta i gång alla maskinerna och börja med salladen och maten, berättar Marie Jansson som är kökschef i Gubbängsskolans restaurang. Det tar mellan tre-fyra timmar att laga all mat och sallad, fortsätter Marie.

Nästan all mat lagas i skolans kök

A

ll mat lagas samma dag som den serveras. Alla soppor, grytor, såser mm tillagas på Gubbängsskolans kök. – Vi rullar förstås inte köttbullar eller steker pannkakor, de köper vi färdiga, skrattar Marie. Och tur är väl det. När Marie beställer in de här populära rätterna, så rör det sig om ca 8 750 köttbullar och ca 2 800 pannkakor. – Vi lagar mat utifrån elevantal, om vi säger att vi har 600 elever, så lagar vi för 600 elever. Om det är mat et gäller att vara morgonpigg om man arbetar i som är extra populär, som t ex pannkakor, brukar jag ett skolkök. När lärare och elever börjar skolda- beräkna för 700 elever. Och är det mat som inte är gen runt kl 8.00, så har personalen i Gubbängsskolans lika populär, t ex fisk, så beräknar jag för 550 elever, restaurang redan arbetat i över en timma. förklarar Marie. Vissa dagar bjuder vi på en resträtt,

D

– Den här grytan mäter 200 liter, säger Marie Jansson, kökschef i skolrestaurangen på Gubbängsskolan. Och den ska inte kunna välta. Men ibland händer det olyckor. På min förra skolan tappade jag ut en hel gryta med spagetti. Pastan som hamnade på golvet, slängde jag förstås. 34


grytan kokande!

Att lägga upp en provtallrik med dagens lunch enligt tallriksmodellen är ett populärt inslag som infördes under höstterminen 2015. om det har blivit mat över från föregående dag, det är bra att eleverna har två rätter att välja på. Maten förvaras antingen i kylen eller i frysen. Marie tar emot skoltidningens redaktion vid 9.00-tiden en vanlig måndag. Det är tyst och ganska lugnt i matsalen, kocken har precis hunnit göra kalvfärsbiffarna, som är dagens lunch. Det känns ovant att gå omkring i en tom matsal och det är spännande att bli guidad i köket av Marie.

M

Alla måste ha mössor

en innan vi går in i köksregionerna måste alla ta på sig en mössa. Hygien och renlighet är superviktigt i ett restaurangkök. Personalen tvättar händerna ofta. När olika råvaror hanteras, t ex fisk, använder personalen handskar. Det får ju inte falla ner hårstrån i maten, det är därför som personalen alltid har på sig mössor i köket, matsalen och i disken.

– Det är viktigt att eleverna inte slänger med håret när de kommer in i matsalen, påpekar Marie. Det är ju lätt att göra det utan att tänka sig för. Men även om man inte fixar med håret direkt över maten, så kan ju hårstrån flyga omkring och hamna på tallrikarna med mat.

F

Noga uppdelat arbete

örutom Marie, så arbetar Pedro och Eva-Britt, som båda är köksbiträden och kocken Niklas i restaurangen. Alla gör förstås inte allt, arbetet är noga uppdelat. Kockarna lagar maten och all specialkost som vegetarisk mat, samt gluten- och laktosfri mat. Köksbiträdena gör sallader och ställer iordning matsalen, så att mjölk, smör och knäckebröd finns på plats. Det är också de som diskar den disk som finns. (Fortsättning på nästa sida.) 35


Marie håller grytan kokande! (Fortsättning från föregående sida.) ökschefen beställer varor, fakturerar och ser till att allt blir gjort. Maten serveras mellan 10.30 – 13.00, sedan är det mellis för de yngre barnen och innan det är dags för restaurangpersonalen att gå hem runt 15.30, diskar de klart efter mellis och städar i köket. Marie har alltid arbetat i restaurangbranschen och gick på restaurangskola i två år. – Jag blev inspirerad att utbilda mig inom restaurangyrket av en äldre granntjej som var kallskänka och jobbade på lyxkryssningsfartyg, det lockade. Kärleken till mat bidrog förstås också.

K

några år på restauranger, så blev det storkök för Marie och hon trivs väldigt bra i Gubbängsskolans restaurang. – Det som gör att jobbet här är så roligt är alla barnen, säger hon och småler. Och det är extra skoj att prata och argumentera med de äldre barnen. Maries uppgift som kökschef är alltså bla att beställa varor och se till att maten blir lagad och att arbetet i restaurangen flyter som det ska. Hon har förstås inte fria händer att beställa vilken mat hon vill eller varifrån hon vill. Hon måste t ex köpa de varor som Stockholms stad har anbud på. Sedan är det viktigt att följa skollagen och livsmeArbetade på flera kända restauranger delsverkets rekommendationer. Marie måste också ha ven om Marie gillar livet till sjöss, så blev det koll på ekonomin. En måltid får kosta mellan 8-12 kr/ inte av att hon jobbade på ett lyxfartyg. Däremot elev. Men Marie ger inte avkall på matens kvalitet. har hon arbetat på flera kända ställen, bla Lidingö- – Jag köper alltid kravmärkt köttfärs, betonar hon. bro värdshus, Hotell Reisen och Hotel Foresta. Efter Även om den är dyrare, så kan den drygas ut med

Ä

Pedro Almarza är en välkänd profil för alla på Gubbängsskolan. Han har arbetat här i 20 år. 36


Niklas är kock i Gubbängsskolans restaurang och lagar världens bästa Flygande Jakob. morötter och selleri, så blir det lite billigare. Det är mycket som kan gå fel i ett storkök, sådant som inte Marie kan hjälpa. – Ibland kommer inte maten i tid, säger Marie. På vintern kan det t ex vara snö och dåligt väglag så att Arlas bilar inte kommer fram. Finns det stunder då det känns jobbigt att vara kökschef i Gubbängsskolan? – Ja, t ex när eleverna är missnöjda med maten, tycker Marie. Därför är det bra att vi har ett aktivt matråd i skolan, där eleverna får tycka till om maten och säga hur de vill ha det. Elevernas favoritmat är hamburgare, pannkaka, tacos och pastasallad. När är det som mest stressigt? – Mellan 10.30 – 12.30, när de flesta elever och personal äter, säger Marie. Det är bra att alla klasser har fasta mattider. Om alla skulle komma när de ville skulle det bli kaos. Varför har ni inte fler vegetariska dagar i veckan? Vi äter ju i allmänhet alldeles för mycket kött i Sverige? – Bra fråga, svarar Marie. Vi har ju en vegetarisk dag i veckan, det var en elev i 9:an förra året som föreslog det i matrådet, dessutom är detta också i linje med livsmedelsverket rekommendationer. Fler vegetariska dagar i veckan är något att diskutera med matrådet.

M

arie gillar som sagt var att driva skolrestaurangen i Gubbängsskolan. Om hon inte skulle jobba som kökschef skulle hon vilja arbeta som socialsekreterare. – En dröm är att arbeta på ett behandlingshem för ungar med olika problematik, berättar hon. Men nu är jag för gammal att byta yrke. Och visst är det tur för oss på Gubbängsskolan att Marie inte har några planer på att satsa på en annan karriär. När vi på skoltidningen säger hejdå till Marie & co är det fortfarande tyst i skolrestaurangen. Men det är lugnet före stormen, snart är det dags för ca 600 elever och 90 vuxna att kalasa på kalvfärsbiffarna med tillbehör. <>

Maries önskevecka:

Om Marie fick bestämma efter sin egen smak, skulle hennes önskevecka se ut så här:

Måndag: Fiskgratäng Tisdag: Stekt fläsk med bruna bönor Onsdag: Pasta med olika såser Torsdag: Korv stroganoff Fredag: Kroppkakor 37

Profile for Gubbängsskolans Skoltidning

Skoltidningen Gubbröran  

Under höstterminen 2015 hade elva elever på högstadiet i Gubbängsskolan Skoltidning som elevens val. Skoltidningen Gubbröran är resultatet.

Skoltidningen Gubbröran  

Under höstterminen 2015 hade elva elever på högstadiet i Gubbängsskolan Skoltidning som elevens val. Skoltidningen Gubbröran är resultatet.

Advertisement