guldmedaljer | 59
struktur och en kommunikationsinfrastruktur, men också en intellektuell infrastruktur för att få städer att bli bra ställen för folk att bo på och komma till? − Vi har ett stort antal städer världen över som kommer att bli större än 50 miljoner invånare. Dessa städer måste stadsplaneras på ett sätt så att de blir rimliga miljöer för människor. Kombinationen teknik, politik och stadsplanering, men också företag och företagaranda hänger ihop i en stad, säger han. Debatten kring behovet av att planera inför det postindustriella samhället ger stundom Leif Johansson allergiska utslag. Enligt honom har vi en felaktig bild av att allt ska lämnas över till lågkostnadsländer i Asien. Istället bör vi föra debatten hur vi reindustrialiserar samhället. I samband med detta blir frågeställningen hur man får unga människor att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik aktuell. Leif Johansson var ordförande i den av regeringen tillsatta Teknikdelegationen som bland annat tog upp detta. − När min generation av ingenjörer går ur verksamheten blir vi ersatta av väsentligt mindre barnkullar och i dessa barnkullar är andelen teknik-, matematik- och naturvetenskapligt skolade för små. Vi kommer ha en brist på 350–400 000, kanske uppemot en halv miljon, ingenjörer i Europa om ingenting görs, berättar han. Leif Johansson tycker att det hålls på tok för många vackra tal om utvecklande av kunskapssamhället och alldeles för lite konkretisering och strukturering för hur man ska lyckas åstadkomma det. − Den huvudsakliga problematiken ligger inte i låga löner i Asien, utan det huvudsakliga problemet är att de är många och de är duktiga. Då måste vi fundera på hur vi ska bli minst lika duktiga och kanske också på sikt hur vi öppnar upp. Vi står därmed inför en svår utmaning som jag tror att IVA kan vara med och hantera; vi behöver en immigration till Europa av högutbildade människor som vill komma hit och utveckla sina liv här och bidra till Sveriges och Europas framgångar på samma sätt som andra nationer har lyckats med det. Man skulle kunna tänka sig ett European Blue Card istället för ett American Green Card. Det är många bitar som hänger ihop, och som jag tror kommer att bli framtida utmaningar för Europa. Här tror jag att IVA kan bidra i samhällsdebatten, avrundar Leif Johansson.
I
VAs guldmedaljer 2011 tilldelades industriminnesforskaren Marie Nisser, visualiseringspionjären Anders Ynnerman och uppfinnaren till bland annat stenten, Hans Wallstén. Professor emerita Marie Nisser tilldelades IVAs Guldmedalj för ”synnerligen framstående insatser för att bevara, och i nya sammanhang bruka industrihistoriskt värdefulla miljöer, samt för att etablera industriminnesforskning som en akademisk disciplin i Sverige och internationellt”. Då professor emerita Marie Nisser avled den 10 augusti i år tilldelades hon medaljen postumt vid IVAs Högtidssammankomst den 28 oktober. Marie Nisser utsågs 1992 till världens första professor i industriminnesforskning, en forskningsrådsprofessur som hon placerade vid KTH. Nisser etablerade en omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet och
ledde flera internationella samarbeten och banbrytande forskningsprojekt. En annan av medaljörerna, professor Anders Ynnerman, har bland annat skapat ett internationellt ledande centrum som kombinerar grundläggande forskning med lönsamma industriella tillämpningar. Visualiseringstekniker som utvecklats i Ynnermans grupp kan användas inom en rad områden – från rättsmedicinska obduktioner till visualisering av astrofysikaliska förlopp och beslutsstöd inom flygtrafik. Redan 2007 tog Anders Ynnerman emot IVAs och Akzo Nobels pris ”Akzo Nobel Science Award Sweden”, och gav då exempel på en del av de möjligheter som fanns för den teknik han tagit fram: – Många nya filmer inom äventyrs- och sagofacken har medverkande från våra studenter. De behöver den senaste visualiserings
Guldmedalj. Anders Ynnerman