Värt att minnas: IVAs verksamhetsberättelse 2011

Page 1

VÄRT ATT MINNAS IVAs verksamhetsberättelse 2011


Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­ akademien, IVA, ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska vetenskaper och näringslivets utveckling


Innehåll.

Inledning 4 IVAs personal  6 Fyra experter om ”Grand Challenges”  8 Mål för IVAs verksamhet  11 Rune Andersson, porträtt  12 Projekt på IVA 14 Innovation för tillväxt  16 Transport 2030  20 Internet of Things  20 Agenda för forskning  21 Naturvetenskap och teknik för alla, NTA  22 Ett energi­effektivt samhälle  22 Energiboken 22 Mentor4Research 23 Hans Rosling, porträtt  24 IVA på bredden  27 IVAs Kungliga Teknikresa  28 IVA-aktuellt 28 Lena Treschow Torell, avgående preses  29 Forsknings- och innovationspropositionen  30 Jan Björklund, kolumn  31 Möten på IVA 32 Avdelnings­verksamheten  34 Sommarfest 35 Ett urval av årets seminarier  36 IVA i Almedalen  38 Elisabeth Nilsson, porträtt  42 Industriforskargruppen 44 Näringslivsrådet 46 Frukostmöten och NR-årsmöte  48 Björn Savén, porträtt  50 Högtidssammankomsten 52 Stor guldmedalj  58 Guldmedaljer 59 Stipendier och priser  61 IVAs Konferenscenter 62 IVA-dokumentation 2011 64


4  |  förord

Björn O. Nilsson. Innovationer behövs för att möta framtidens utmaningar Mänskligheten står inför stora utmaningar som kräver nya och kraftfulla lösningar. Vi måste förhålla oss till prognosen att världens befolkning omkring år 2050 passerar niomiljardersgränsen. Med dagens resursanvändning innebär det att vi behöver ytterligare ett jordklot eftersom vi sliter hårt på det vi har. Det är förstås inte hållbart.

D

et finns ett glapp mellan hur vi nu agerar och den kunskap vi har genom forskning kring vilka gränserna är. Utmaningarna är enligt vetenskapen ofantligt många; klimat, mat, vatten, livsmedel, olja och fosfor – ja, listan är lång. Även inom hälsoområdet finns en rad olika utmaningar, inte minst västvärldens kraftigt åldrande befolkning som leder till att färre måste föda fler med ålderskrämpor. Hur löser vi dessa utmaningar? Jag är teknik­optimist och hävdar med en dåres envishet att ny teknik utgör en viktig hörnsten, kanske den viktigaste, för att hitta framtida lösningar på de globala utmaningarna. Ny teknik kommer att utvecklas där behov uppkommer. Ibland behövs internationella överenskommelser om begränsningar i nyttjandet av begränsade resurser. Men med överrenskommelser skapas nya marknadsbehov som släpper loss den viktiga innovationskraften på en fungerande marknad. Såväl brister i råvaror som föråldrad teknik kan då föda många spännande idéer som snabbt når en efterfrågandemarknad. Vad innebär då dessa globala utmaningar för IVAs del – kan vi bidra i vårt dagliga arbete, och i så fall på vilket sätt? För det första konstaterar vi att arbetet med att finna långsiktiga lösningar på de globala problemen är viktiga och måste prioriteras. Här kan IVA peka på nya områden. För det andra är IVAs nätverk med och bidrar till att sammanföra politik, företag och akademi så att Sverige får bästa möjliga grogrund för nya innovativa lösningar som kan nå nya markna-

der och leda till en hållbar utveckling. För det tredje har IVA ambitionen att även jobba med välståndsutveckling mot utvecklingsländerna. Här spelar IVAs kompetens inom exempelvis vatten och energi en viktig roll. Vetenskap och teknik har löst det mesta av mänsklighetens problem genom tiderna. Per Anders Fogelströms romanserie som utspelas i Stockholm tar sitt avstamp i 1700-talets stora misär som uppstod då endast 50 000 stockholmare skulle leva inom ett begränsat område utan tillgång till nödvändiga lösningar. Idag bor det 34 miljoner invånare i Stor-Tokyo som trots sin storlek fungerar teknisk sett bra med transporter, logistik och vatten- och avloppsinfrastruktur. De problem vi prioriterar i samhället löser vi oftast, och tekniken är en hörnsten i att hitta lösningarna. Det är snarare vår oförmåga att många gånger förstå utmaningarna som drar ut på tiden. 2011 har varit ett väldigt produktivt år på IVA. Mycket fokus har legat på projektet Innovation för tillväxt och i oktober presenterades Innovationsplan Sverige som är ett inspel till en svensk innovationsstrategi. I Innovationsplan Sverige sammanfattas de konkreta förslag som projektet utvecklat i syfte att stödja innovationsutvecklingen i Sverige. Projektet har fått bra genomslag i media och jag konstaterar med glädje att det politiska systemet har uppmärksammat vårt arbete och redan påbörjat genomförandet av flera av våra förslag. Ett annat långsiktigt projekt som vi fortsät-

ter att arbeta med är NTA, Naturvetenskap och teknik för alla. Detta skolutvecklingsprogram inom naturvetenskap, teknik och matematik har på sätt och vis också en långsiktig och tydlig koppling till innovation. Ytterligare ett projekt som fått stor uppmärksamhet är Transport 2030, som är ett samverkansprojekt mellan de olika transportslagen. Resultatet från projektet presenterades under ett välbesökt seminarium under Almedalsveckan. Agenda för forskning är ett projekt som vi arbetat med och som syftar till att lyfta och stärka den forskningspolitiska diskussionen i Sverige. Arbetet kommer att synliggöras än mer under det kommande året Även internationellt har IVA

mycket att bidra med. EU är en stor möjlighet för Sverige, och Bryssel blir en allt viktigare plattform för IVA. För detta arbete seglar IVA under namnet Euro-CASE tillsammans med tjugoen ingenjörsvetenskapsakademier i Europa. Just nu arbetar Euro-CASE med innovationsfrågor, där IVA koordinerar arbetet tillsammans med systerakademien i Tyskland, AC Tech. Innovation har nästan blivit ett mantra, något som har blivit lösningen på allt. Är det en överdriven inställning, måntro? Nej, säger jag med emfas. Släpp loss innovationskrafterna så kan vi tillsammans bidra till att lösa de flesta utmaningarna. Innovation är en förutsättning för att lösa framtida problem. Forskning och lagbeslut leder till något nytt. Med detta sagt önskar jag dig en trevlig läsning!


förord  | 5


6 | ivas personal

n, berg Petersso M arika Thun r to ina ka nslikoord

Malin Kratz, konferensbokning

Sheryhan Benzon,

konferensservice

Markus Strömberg, konferensservice Ann Clauson, konferensbokning

Björn O. Nilsson, verkställande direktör

Joha n Ca rlsted t,

projek tleda re

La rs Fo g, fastig hetschef

Kirsti Häcki,

g, Ja n Westb er r kommun ika tö

projektassistent

Camilla Koebe, Kommunikationschef Ingrid Jansson, avdelningskoordinator L o tta T hörn, E kon om ich ef

Joakim Rådström, pressansvarig Elin Vinger, projektledare

Pär Rönnberg, chefreda ktör och ansvarig utgivare

Jacob Bjarnason, serviceansvarig it

Lennart Ohlsson, vaktmästare Östen Frånberg, projektledare


ivas personal  |  7

ll, ö derhä Ar vid S a re

led projek t

Joha n Persson , projek tledare

Marie Owe, vd-assistent Caroline Ankarcrona,

projektledare

Staffan Eriksson, projektledare

Anna Lindberg,

kommunikatör Ann-Margret Malmgren,

lin g, J an Nord are projek tled

assistent

Robert Bw omon o, AV-tekniker

Lena Anderson, redovisningsekonom

Henrik Lagerträd, kommunikatör

n Friskopp Ann a- Ka ri kn in g sbo konferen

riksson, B arba ra E va rig ns la na o rs pe

s, Ulla S va n tesson , in tern at ion ell ko ordin ato

Ann-Margret Back, assistent sbo kn in g

Kenneth Leverbeck, redaktör och skribent

Hampus Lindh, projektledare

B ritta Au lio, konfer en

r

Åsa Sjöberg, konferenschef Pär Ödling, akademisekreterare

Ma gnu s projek B reidn e, tch ef


8  |  grand challenges

Hur bidrar Sverige till att lösa Grand Challenges? Fyra experter siar om globala utmaningar och möjliga lösningar

Christian Azar. Professor i hållbara energi- och materialsystem vid Chalmers tekniska högskola. Utifrån ditt perspektiv, vilka är de största utmaningarna vi står inför? Oj, det är svårt att välja ut någon enstaka, men det är klart att konstant stärka demokratin, så att vi inte hamnar i allt för mycket teknokratiska styrelseskick (utvecklingen i Europa nu är oroande), att motverka korruption, populism och främlingsfientlighet och att sträva efter ett jämlikt samhälle med så lika förutsättningar som möjligt för alla är centralt. På det internationella planet är det mycket viktigt att vi i väst lever upp till våra löften om respekt för mänskliga rättigheter samt att vi får ordning på våra budgetunderskott, om vi vill att demokrati ska vara en attraktiv förebild för världen (notera diskussionen om den kinesiska modellens attraktionskraft i stora delar av världen, till exempel i Beijing Consensus av S Halper). Större ansträngningar behövs för att minska fattigdomen, framför allt i Afrika. På miljösidan handlar det om klimatfrågan, att ställa om våra energisystem mot förnybar energi men också om att minska avskogning och förstörelsen av värdefulla ekosystem. Utmaningen är enorm, på ett halvt sekel behöver vi halvera våra utsläpp, i den rika världen minska utsläppen med uppemot 90 procent. Det är en teknologisk, ekonomisk och politisk utmaning

som får tankarna att svindla. Men den som är tidigt ute med lösningar kommer att kunna göra enorma vinster på omställningen. Redan idag omsätter vind och solceller cirka 1000 miljarder kronor per år på världsmarknaden. Vilka är lösningarna? Att ge ett uttömmande kort svar på världsutmaningarna är naturligtvis omöjligt. Men så kort det går: När det gäller klimatfrågan handlar det i princip om att få till stånd höga avgifter på utsläpp av koldioxid, samt att stödja framväxten av nya tekniker, till exempel solenergi i dess olika former. Hur man får till stånd politisk acceptans för detta är naturligtvis den stora frågan, speciellt i USA, vars kongress är den stora flaskhalsen för tillfället. När det gäller demokrati är öppenhet, utbildning och rättvisa centralt, för att förhindra ett växande utanförskap som kan kidnappas av populistiska och främlingsfientliga krafter. Hur kan Sverige bidra till lösningarna? Sverige är ett litet land, och kan primärt bidra genom att fungera som ett föregångsland, till exempel visa hur en god ekonomi och minskade utsläpp av koldioxid är möjliga, genom att föra en politik som motverkar främlingsfientlighet, och att stå upp för mänskliga rättigheter. Kommer vi att klara det? Historien har varit en lång evig kamp mellan motstridiga intressen. Så kommer det fortsätta vara...

Pontus Braunerhjelm. Professor KTH och verkställande direktör, Entreprenörskapsforum. Utifrån ditt perspektiv, vilka är de största utmaningarna vi står inför? Den största utmaningen är enligt min mening att få igång en global hållbar ekonomisk tillväxt. Utan tillväxt blir det dels mycket svårare att på sikt lösa miljöproblemen, dels att lyfta den del av världens befolkning som ännu inte fått ta del av de senare decenniernas ökade välstånd, särskilt de cirka 15 procent som lever i yttersta fattigdom. Vilka är lösningarna? Vi talar idag om kapitalismens kris. Men lösningen ligger inte i mer av statliga eller internationella regelverk och interventioner utan snarare i att stärka förutsättningarna för att marknadsekonomin ska fungera. Det kommer att innebära av- och omregleringar av vissa marknader (till exempel delar av infrastruktur-, transport- och finansmarknaderna), ökad konkurrens på flera områden och att möjligheterna att delta i en ekonomisk utveckling breddas till att omfatta betydligt fler individer än idag. I det senare fallet handlar det om utbildningsinsatser och kompetensförstärkningar samt att detta kombineras med ekonomisk-politiska system som innebär att individen kan få en anställning eller engagera sig i företagsbyggande som främjar både individ och samhälle.


grand challenges  | 9

Gustav Fridolin

Pontus Braunerhjelm

Eric Giertz

Christian Azar


10  |  grand challenges

Hur kan Sverige bidra till lösningarna? Sverige kan bidra genom att arbeta för förändringar enligt dessa riktlinjer i de internationella fora där Sverige medverkar, inom EU samt genom att självt vara ett föregångsland. Kommer vi att klara det? Jag är utvecklingsoptimist: trots allehanda hot om att planeten jorden håller på att urholka sin resursbas och ödelägga sig själv är jag övertygad om att vår innovativa förmåga kommer att lösa problemen. Det förutsätter dock att innovationer, entreprenörskap och tillväxt sätts i förgrunden i internationella ramverk som nu växer fram. Gustav Fridolin. Språkrör Miljöpartiet de gröna. Utifrån ditt perspektiv, vilka är de största utmaningarna vi står inför? De förutsättningar på vilka vi har byggt vår ekonomi, närmast obegränsad tillgång till råvaror och energi, håller i grunden på att förändras. Resursbristen och klimatutmaningen driver fram en omställning. I framtiden kommer inte grön teknik vara en del av marknaden, alla lösningar och all teknik måste vara grön. Vilka är lösningarna? Vi behöver nya sätt att transportera oss och våra varor, klokare sätt att bygga städer, effektivare sätt att använda och framställa energi. I stor utsträckning finns lösningarna redan idag, vad som nu krävs är politik för att använda dem på bred front. Hur kan Sverige bidra till lösningarna? Vi har möjlighet att ta täten. Det gör också att nya jobb och industrier får möjlighet att växa fram i Sverige. Kommer vi att klara det? Det avgörs av vilken politik vi väljer. I min bok ”Maskiner och Människor” skissar jag på en ny industripolitik med tre tydliga mål: 1. Sverige ska vara det land i den industrialiserade världen som investerar mest per capita i ny, hållbar teknik. 2. Genom långsiktiga spelregler ska Sverige fördubbla de privata investeringarna i ny, hållbar teknik. 3. Utbildningssystemen ska ge tillgång till utbildad arbetskraft som kan ta de jobb som behövs när nya industrier växer fram.

Eric Giertz. Professor Industrial Economics and Management (INDEK), KTH. Utifrån ditt perspektiv, vilka är de största utmaningarna vi står inför? Till de största utmaningarna hör att hantera utmanande miljöfrågor, till exempel tillgång på vatten, energiomställning och klimatfrågan samt att hantera den tilltagande urbaniseringen, komma tillrätta med fattigdomen, de stora folksjukdomarna och utmaningar som följer i spåren av en åldrande befolkning i utvecklade länder. Vilka är lösningarna? För IVA, som är en ingenjörsvetenskaps­akademi, är det viktigt att fokusera på möjliga tekniska lösningar på de stora utmaningarna. Det innebär behov av satsningar på teknisk, naturvetenskaplig och medicinsk forskning. Men forskning är ingen lösning om inte nya upptäckter omsätts i innovationer och i nya produkter och tjänster. Därför är det viktigt att lyfta fram de politiska och ekonomiska förutsättningar som krävs för att nya tekniska möjligheter ska komma i praktisk tillämpning i olika typer av företag, nya såväl som etablerade, små såväl som stora och varuproducerande såväl som tjänsteproducerande. Ofta sker utvecklingen i ett samspel mellan många olika företag som formar naturliga kluster av olika slag. I det sammanhanget tycker jag det är viktigare att lyfta fram generella åtgärder för att skapa ett gynnsamt innovationsoch företagsklimat, samt ett fungerande samspel mellan offentligt finansierade verksamheter och privata intressenter, än att arbeta för specifika riktade åtgärder. Hur kan Sverige bidra till lösningarna? Om Sverige på allvar ska kunna bidra i utvecklingen, så är det viktigt att politiken anpassas till ett alltmer specialiserat och internationaliserat näringsliv. Det innebär att Sverige måste kunna attrahera såväl svenska som utlandsägda företag att etablera FoU-intensiv verksamhet, och verksamheter med högt förädlingsvärde per sysselsatt, i Sverige. Det är viktigt att det finns rätt kompetens och rätt företagsklimat i Sverige men också att vi är tidiga teknikanvändare. En viktig drivkraft i det sammanhanget är att vi är tidiga teknikanvändare. Tidig teknikanvändning är utomordentligt betydelsefull för det svenska näringslivets uthålliga konkurrenskraft och för

Sveriges möjligheter att bidra till att de stora utmaningarna löses. Vissa minns nog med nostalgi decennierna i mitten av 1900-talet då statliga affärsverk hade ett tätt samarbete med svenska storföretag i utvecklingspar som Televerket och LM Ericsson eller Vattenfall och ASEA. De förutsättningar som rådde under de decennierna är dock inte längre giltiga. Det är varken möjligt eller önskvärt att bygga upp samma planmässiga nationella samverkan mellan svenska universitet, statliga monopol och enstaka svenska storföretag. Men samtidigt är det ytterst angeläget både att vi tillvaratar möjligheter att förbättra och effektivisera viktiga offentliga verksamheter och att vi skapar bästa tänkbara jordmån för innovativa (svenska och utländska) företag i vårt land. I stor utsträckning är det fallet inom exempelvis ICT-området i Sverige men knappast inom exempelvis den del av medicintekniken som utvecklar utrustningar och system till vården. Kommer vi att klara det? Som jag ser det är det en mycket stor utmaning för IVA att anpassa sig till de strukturförändringar som sker i näringslivet. Omvandlingen innebär att vi får fler specialiserade globala företag. Om IVA ska bidra till att öka innovationskraften och tillväxten i det svenska näringslivet, så kan inte hela IVAs fokus koncentreras till svenskägda företag. Det är en rejäl utmaning!

Med globala utmaningar menas de samhälleliga utmaningar som bland annat är kopplade till klimat, energi, miljö och demografi, men också till social trygghet och delaktighet, god hälsa och utbildning. Bland andra har FN arbetat med att definiera och beskriva dessa globala utmaningar. Samhällsutmaningar har därför blivit en allt starkare drivkraft för att hitta nya tekniska lösningar och därigenom kan också nya affärsmöjligheter skapas. IVA ser stora behov av att arbeta för samhällsförändringar med dessa utmaningar i fokus, och ser stora möjligheter för akademien att bidra i detta viktiga arbete.


ivas strategiska mål  | 11

Strategiarbete. Mål för IVAs verksamhet Väl funge­ rande infra­ struktur, transport­ system och samhälls­ byggnad. Positiv attityd till ekonomi, teknik och vetenskap, speciellt ökat intresse bland ungdomar för högre utbildning inom matematik, natur­vetenskap, it och teknik. Sverige ska vara världs­ ledande inom energiteknik, miljöteknik (”clean­ tech”), bio­ teknik och it.

Säkerställd tillgång till energi med konkurrens­kraftiga priser genom utveckling av ny hållbar energiteknologi, samtidigt som målen för effektivare energianvändning och minskade utsläpp av växthusgaser uppnås.

Bidra till att lösa ”the Grand Societal Challenges”.

Förbättrat klimat för entreprenörer och innovationer.

Internationellt konkurrens­kraftiga utbildningar.

Ökad tillväxt och inter­ nationell konkurrenskraft för kunskaps­intensiva företag.

Mildra problemen med otillfredsställande kunskaps-, vatten-, energi- och livsmedels­ försörjning i utvecklings­länder.

Ökade statliga forsknings­ investeringar för tillväxt och konkurrenskraft.

Stärka Sveriges möjligheter till påverkan på europeisk nivå.


12  |  porträtt

Rune Andersson. Väl fungerande hemmamarknad gynnar Sverige och möjliggör export Utbildning, väl fungerande infrastruktur och utökad satsning på tjänstesektorn är tre viktiga parametrar för att Sverige ska kunna stå sig i den internationella konkurrensen och öka sysselsättningen. Lönekostnaden blir avgörande för var i huvudsak den manuella produktionen ska äga rum, enligt industrimannen och tillika IVA-ledamoten Rune Andersson.

R

une Andersson har ett förflutet som bland annat vd, koncernchef och styrelseordförande för en rad storföretag, bland andra Trelleborg AB, Electrolux och Getinge. Idag upptar rollen som styrelseordförande för Mellby Gårdkoncernen huvuddelen av hans arbetsliv. Inom IVA blir hans nästa uppdrag som ordförande i Innovation för tillväxts uppföljningsprojekt Innovationskraft Sverige. Exportfrågan har alltid haft en central roll i de verksamheter han har varit involverad i, men även den svenska marknadens utveckling inom olika områden har fått hans uppmärksamhet. − Vår största utmaning i Sverige är att få fart på sysselsättningen, och då är det främst inom tjänstesektorn som den utvecklingen måste ske eftersom den står för 80–85 procent jämfört med varuproduktionens 15–20 procent, säger Rune Andersson. Dagens skattesystem bidrar inte alltid till att främja tjänstesektorn, anser Rune Andersson. Hans kunskap om skattesystemet är väl uppdaterad eftersom han var ordförande i arbetsgruppen inom IVAs projekt Innovation för tillväxt som just analyserade det svenska skattesystemet för att se hur det påverkar innovationsklimatet och därmed tillväxten i Sverige.

Lönekostnaden i tillverkningsfasen

är en av de viktigaste parametrarna att ta i beaktning när företag fattar beslut om var produktionen ska äga rum, framförallt om den till stor del sker manuellt. − Är den under 10 procent är det försvarbart att ha den kvar i Sverige, men om lönekostnaden däremot stiger upp över 20 procent är det svårt att motivera produktion på hemmaplan, säger han och påpekar att den manuella tillverkningen är svår att möta konkurrensmässigt om man jämför Sverige och Asien. Däremot står sig Sverige väl jämfört med andra europeiska länder och även USA. Om produktionen klarar sig med begränsad manuell arbetskraft finns det inga hinder för att låta tillverkningen ske i Sverige, anser Rune Anderson. Största bolaget inom Mellby Gårdkoncernen, miljardföretaget Roxtec i Karlskrona som utvecklar, tillverkar och säljer röroch kabelgenomföringar för att skydda människor och utrustning mot till exempel vatten, eld, gas, sand, smuts, vibrationer, elektromagnetisk störning och skadedjur, har sin tillverkning i Sverige. 97 procent går på export. − Utmaningarna på exportmarknaden är inte nämnvärt större idag än vad de har varit tidigare, möjligtvis att tillverkningslandet väljs med än större omsorg med tanke på lönekostnaden, säger Rune Andersson.

IVAs roll för att bidra till lösningar på de globala utmaningarna är att vara en tydlig opinionsbildare, menar Rune Andersson. Det handlar om att föra upp viktiga frågor på agendan inte minst vad gäller ett ökat engagemang för utbildning inom naturvetenskap­ liga och tekniska ämnen. Rune Andersson har själv en civilingenjörsexamen i väg- och vattenbyggnad vid Chalmers tekniska högskola. Trots kritiken mot dagens

utbildning, som enligt Rune Andersson har sina tydliga brister, anser han att Sverige har ett rimligt gott utbud av kvalificerad arbetskraft. Han understryker dock att de flesta bosätter sig i storstäderna vilket försvårar för företag som har sina huvudkontor utanför Stockholm-, Göteborg- och Malmö­ regionerna att hitta kvalificerad personal. En väl fungerande infrastruktur blir därför avgörande eftersom den i hög grad påverkar rekryteringen av välutbildade människor. Rune Andersson ser positivt på framtiden, de stora utmaningarna till trots. − Sverige har det bra förspänt. Jag anser inte att det råder tuffare konkurrens på exportmarknaden idag jämfört med tidigare. Men med det sagt måste man självfallet adressera de problem som finns inom utbildning, infrastruktur och ökat fokus på tjänstesektorn.

namn :

Rune Andersson bor :

På landet i Skåne familj :

Fru och tre barn utbildning :

Civ.ing. väg- och vatten, Chalmers karriär : Diverse vd- och ordförande­uppdrag i storföretag, nu egen företagare sedan 25 år hjärtefråga inom iva : Innovationsfrågor främst för små- och medelstora företag


porträtt  | 13


14  |  projekt

Projekt på IVA. En arena för samtal om samhällets utveckling I projektverksamheten arbetar IVA med att skapa större förståelse för teknikens och ekonomins betydelse. Projekten engagerar ett stort antal beslutsfattare och experter från näringslivet, forskningen, myndigheter och politiken. Processen där beslutsfattare och experter från olika områden möts, är ofta lika viktig som slutresultaten. De flesta projekt fokuserar på långsiktiga frågor som forskning och utbildning, energi och miljö, innovation och företagande samt kommunikation och infrastruktur. Internationalisering liksom kopplingen till EU är viktiga aspekter i alla projekt.


projekt | 15


16  |  innovation för tillväxt

Innovation för tillväxt. Från ord till handling

N

yckeln till Sveriges framtida välstånd heter förnyelse eller innovation. Innovation för tillväxt vill genom konkreta förslag och bred dialog bidra till att öka Sveriges innovationskraft. I många länder sker idag en kraftsamling kring innovation. Innovation är en viktig del av lösningarna på de stora samhällsutmaningar som världen står inför, inte minst i en situation präglad av ekonomisk kris och bristande förtroende för den politiska inriktningen i Europa och USA. Genom innovationsstrategier vill länderna förstärka sina komparativa fördelar för att möta dessa utmaningar. Samtidigt skapas goda generella förutsättningar för en gynnsam utveckling av näringslivet och det övriga samhället. Den svenska statens innovationspolitiska satsningar har under de senaste decennierna varit blygsamma. Men regeringens innovationsstrategi som ska presenteras 2012 väcker förhoppningar. Sverige behöver en långsiktig och blocköverskridande politik med bred förankring för att stärka förutsättningarna för innovation. Vi menar att det politiska ledarskapets uppgift är att presentera en vision och en strategi för innovation som innebär tillväxt, god sysselsättning och ett inkluderande samhälle.

Innovation för tillväxt bidrar till detta arbete genom att både föreslå konkreta förslag och en nationell kraftsamling kring innovation. Globaliseringsrådets arbete som slutrapporterades i maj 2009 har varit en viktig utgångspunkt för projektets arbete. I en process på nationell och regional nivå har en rad konkreta förslag tagits fram som ett första steg för ett bättre innovationsklimat. Individer från många delar av samhället, inte minst närings­ livet, har engagerat sig. Innovationsplan Sverige är en sammanfattning av de arbetsprocesser och förslag Innovation för tillväxt utvecklat i syfte att stödja innovationsutvecklingen i Sverige. Det glädjer oss att det politiska systemet och myndigheter uppmärksammat vårt arbete och påbörjat genomförandet av flera av våra förslag. Processen har präglats av dialog och aktiviteter. Femton regioner/län har varit engagerade i den Regionala dialogen. Inom den Nationella dialogen har vi genomfört möten med riksdags- och ungdomspolitiker, politiker och tjänstemän i Regeringskansliet, unga innovatörer och representanter från näringslivet. Åtta arbetsgrupper har utarbetat konkreta förslag för att stärka innovation inom utvalda områden. Idé- och analys­g rupper

har kompletterat deras arbete. Förslag och analyser har granskats av ett Vetenskapligt råd. Ett Förtroenderåd, med representanter för 35 organisationer och myndigheter, har löpande gett värdefulla inspel under arbetet med Innovation för tillväxt. Ett mycket stort antal personer har bidragit till Innovation för tillväxt. Vi vill framföra ett varmt tack för det starka engagemang som vi mött. Vi är övertygade om att vi tillsammans kan bidra till en ökad innovationskraft för Sverige. Arbetet har bara börjat! Marcus Wallenberg, styrgruppsordförande och ordförande SEB, Kristina Alsér, lands­ hövding Kronobergs län, Lars Backsell, ordförande Recipharm, Pontus Braunerhjelm, vd Entreprenör­skapsforum, Charlotte Brogren, gd VINNOVA, Anders Ekblom, global utvecklingschef AstraZeneca, Johan Hernmarck, ordförande Provider Venture Partners, Christina Lugnet, gd Tillväxtverket, Annika Lundius, vice vd Svenskt Näringsliv, Stefan Löfven, förbundsordförande IF Metall, Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörs­ vetenskapsakademien, IVA, Göran Sandberg, rektor Umeå universitet och Melker Schörling, ordförande MSAB.


innovation för tillväxt  | 17

Den regionala dialogen har varit en röd tråd genom projektet. Vilka erfarenhe­ ter har ni fått här? − Här har kraftsamlingen varit stor. Regionerna och länen har utvärderat och analyserat sin innovationspolitik och innovationssystem bland annat kring samverkan mellan organisationer och vilka effekter de finansiella bidragen verkligen har. Utifrån analysen har flera regioner utvecklat regionala innovationsstrategier och format ett starkt ledarskap kring strategin. Innovationskraften finns verkligen, och det är glädjande att 15 regioner och län engagerat sig i projektet och ytterligare är i startgroparna att påbörja sitt analysarbete. Finns det en risk att Innovationsplan Sverige enbart blir en välformulerad papperstiger? − Faktum är att det politiska systemet och myndigheter faktiskt redan har påbörjat genomförandet av flera av våra förslag. Många förslag kräver dock långsiktiga processer och är bitvis kontroversiella. och genomförs inte i en handvändning. Det gäller till exempel kravet på block- och departementsöverskridande samverkan.

Johan Carlstedt, huvudprojekt­ ledare. Hur ser du på Innovation för tillväxt? Vilka var de främsta anledningarna till att projektet sjösattes? − Innovationssystemet är oerhört fragmenterat. Vi såg en möjlighet att kraftsamla resurserna och bygga en långsiktig strategi som skulle kunna ge bättre effekt än på tidigare satsningar. I Sverige har vi problemet att det startas för få företag, och de företag som finns växer inte tillräckligt. Vi är dessutom inte tillräckligt duktiga på att kommersialisera idéer utifrån forskning.

Vilka utmaningar står vi inför när vi ska utveckla svensk innovationskraft? − Det gäller att få till stånd en regional och nationell kraftsamling för att lyckas. En viktig förutsättning är därför att skapa en ”sense of urgency”, det vill säga få gehör hos politiker och regeringen och få dem att våga ta upp vissa frågor, och därefter känna trygghet i att fatta besluten. Mycket bottnar nämligen i attityd, kunskap och ledarskap.

Vad krävs för att Sverige ska lyckas med sin innovationssatsning? − Det behövs en tydlig och långsiktig process kring den nationella innovationsstrategin; tydligt politiskt ledarskap och målsättning. Regelbunden utvärdering och krav på transparens är två andra viktiga förutsättningar. Med andra ord: regeringen måste upp till bevis! De flesta länder sitter med liknande utmaningar och recept på lösning. Sverige måste därför tänka nytt för att bli attraktivt. Hur kan IVA bidra till det fortsatta arbetet? − Vi kan hjälpa till med implementeringen av innovationsarbetet nationellt, regionalt och internationellt. Vi ska fortsätta vara ett stöd för regeringen, de regionala politikerna samt nationellt och regionalt näringsliv. Detta gör vi genom uppföljningsprojektet Innovationskraft Sverige.

Mer information. För att ta del av projektets rapporter, se www.iva.se/innovation


18  |  innovation för tillväxt

Innovation för tillväxt. Innovationsplan Sverige lämnades över till näringsministern

Innovations­ kraft Sverige. Nytt projekt

V

P

id Innovation för tillväxts slutkonferens den 10 oktober överlämnade projektets ordförande Marcus Wallenberg slutrapporten Innovationsplan Sverige till näringsminister Annie Lööf, som gjorde sitt första framträdande som närings­ minister vid seminariet. Slutkonferensen genomfördes i en fullsatt Wallenbergssal och övriga talare var bland andra Ilja

Bataljan , Angeles Bermudez-Svankvist, Lisa Lindström , Pontus Braunerhjelm

och Åke Svensson . Innovationsplan Sverige är ett inspel till den svenska innovationsstrategin som tas fram av regeringen och som ska presenteras under 2012. I en process på nationell och regional nivå har projektet tagit fram en rad konkreta förslag som kan bidra till ett förbättrat innovationsklimat.

rojektet Innovationskraft Sverige är en naturlig fortsättning på Innovation för tillväxt. Mål och medel skiljer sig dock åt. Innovationskraft Sverige vill bidra till en långsiktig svensk nationell innovationspolitik och stimulera arbetet med regionala innovationsstrategier samt bevaka den internationella innovationspolitiken. Projektet beräknas pågå mellan 2011 och 2013.


innovation för tillväxt  | 19

Christina Lugnet. Starka svenska varumärken lyfter landet

I

Sverige är vi duktiga på patent, men svaga på kommersialisering. Detta måste vi ta på allvar och aktivt arbeta med att hitta strukturer som belönar kommersialisering så att vi fortsätter vara den nation som är kända för våra starka varumärken inom industri- och tjänste­ sektorn. Sverige som liten nation med många utmaningar framför oss, bland annat demografin, måste ligga i framkant och ha en effektiv och innovativ offentlig sektor. Vår arbetsgrupp arbetade fram olika förslag för att skapa en än effektivare statlig förvaltning och vårt förslag har lett till att regeringen har tillsatt en grupp som fått uppdraget att lyfta fram

Kristina Alsér. Nationell innovations­ karta visar stora regionala skillnader

S

veriges innovationskraft är summan av alla regioners. Med den regionala dialogen har arbetet med att rita den nationella innovationskartan påbörjats. Många delar av Sverige har kommit långt men dialogerna har också synliggjort styrkeskillnaderna mellan regionerna, där Skåne och Västra Götaland sticker ut. Genom seminarier och workshops har de aktiva regionerna delat erfarenheter, inspirerat och inspirerats. Hur innovativt Sverige är i framtiden beror på förutsättningarna för innovationer ute i landet och många av representanterna för de deltagande regionerna påtalade vikten av en fortsatt regional dialog för att hålla processen vid liv.

är sedan 2007 landshövding i Kronobergs län. Inom Innovation för tillväxt ingick hon i styrgruppen och ledde arbetet med Regional dialog. Kristina Alsér var tidigare vd för det familjeägda miljöteknikföretaget Mercatus Engineering.

Kristina Alsér

tydliga och genomförbara förslag som skall effektivisera den statliga förvaltningen. Tillväxtverket gjorde Sveriges största undersökning under 2011 där 30 000 SME företag gett sin syn på hinder för tillväxt. Det absolut största hindret är bristen på kompetent arbetskraft. Undersökningen visar att regelförenkling går åt rätt håll och att tillgång till riskkapital är god och inget direkt hinder för tillväxt. Christina Lugnet är sedan 2009 general­

direktör för Tillväxtverket. Hon ingick i styrgruppen för Innovation för tillväxt och var ordförande i arbetsgruppen Effektiv statlig förvaltning. Christina Lugnet var tidigare kommundirektör i Haparanda.


20  |  projekt

P

rojektet Transport 2030 syftar till att lägga en grund för fortsatt samverkan mellan näringsliv, akademi och myndigheter i Sverige för att skapa bättre förutsättningar för en hållbar utveckling av transportsystemet under de kommande tjugo åren. Ett seminarium under Almedalsveckan blev finalen för Transport 2030 och startskottet för ett nytt nationellt forum. Projektet Transport 2030 inleddes för två år sedan och syftar till en utveckling av det svenska och europeiska transportsystemet som bidrar till en långsiktigt positiv samhällsutveckling, förbättrad konkurrenskraft i näringslivet, minskad miljöpåverkan från transporter och samtidigt ökad rörlighet samt tillgänglighet för fler människor. Detta ska uppnås genom en bred samverkan mellan transportsystemets intressenter runt långsiktiga utvecklingsfrågor avseende hela transportsystemet. På Nordens största årliga konferens för transportsektorn, Transportforum i Linköping i januari 2011, presenterade styrgruppsordförande Ulrika Francke resultatet av arbetet som gjorts sedan starten. En månad senare lades projektets slutrapport, ”Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft”, fram i Wallenbergssalen. Slutrapporten pekar på värdet av storskaliga demonstrationsprojekt som metod för att driva nödvändig gemensam

utveckling. Projektgruppen hade även identifierat ett tiotal goda initiativ som kan tjäna som exempel som presenterades. Projektets viktigaste förslag är att det bör skapas ett forum för strategisk utveckling av transportsektorn som långsiktigt ska driva utvecklingen mot en hållbar mobilitet. Forumet kommer att ge unika möjligheter att bidra till transportlösningar som i global skala kan leda till väsentligt minskade hot mot miljön, ökad individuell välfärd och stärkt konkurrenskraft för näringslivet. Transport 2030 arrangerade ett av IVAs seminarier under årets Almedalsvecka med medverkan av Charlotte Brogren, general­d irektör VINNOVA, Urban Karlström, Pia Kinhult, regionråd i Region Skåne, Mikael Stöhr, vd Green Cargo, Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo och Gunnar Malm, generaldirektör Trafikverket. Det var också här som forumet lanserades offentligt. − Seminariet i Almedalen satte punkt för två års arbete med Transport 2030 och blev därmed det formella startskottet för det nya nationella forumet som föreslogs inom projektet. Forumet kommer inte att drivas i IVAs regi, men har ändå en IVA-koppling eftersom forumets ordförande Urban Karlström är IVAledamot, säger projektledare och kommunikatör Hampus Lindh.

Transport 2030. Transportfrågor resulterade i nationellt forum

Internet of Things. Från affärsnytta till sensorer

I

nternet of Things (IoT) kommer med stormsteg. Uppkopplingen till trådlösa nät blir allt fler. Inom skogs- och gruvindustri är tekniken intressant inom exempelvis återvinning, underhåll, logistik och säkerhet. Det konstaterades på seminariet Internet of Things – från affärsnytta till sensorer som IVA arrangerade i september. Internet of Things innebär att styrning och kontroll av industri- och samhällsprocesser digitaliseras. Här har Sverige goda förutsättningar att ligga långt framme. − En framskjuten position inom IoT kan lägga grunden för ökad svensk konkurrenskraft inom industrin, med ökad BNP och nya arbetstillfällen som resultat, berättade Östen Frånberg som är projektledare för IoT på IVA. Internet of Things som initierades i år är ett nytt delprojekt inom IVAs förprojekt ICT for Sweden.


projekt  | 21

Under projektets första år

fokuserades arbetet på att orientera sig kring problematiken och prioritera vilka områden som var i störst behov av grundläggande analyser. I år har projektet sjösatt ett antal delstudier varav den första presenterades i oktober, om organisering av forskning om och för skolan. I samband med denna höll Agenda för forskning ett seminarium med titeln ”Starkare forskning för starkare skola”. Seminariet knöt an till den nya skollagen, och tog upp vilka behov som finns inom skolväsendet av förstärkt forskningsbaserad kunskapsförsörjning. Målet var att initiera en diskussion om hur man bäst organiserar den forskning som svarar mot dessa behov. − En av flera prioriterade frågor inom projektet är att analysera tillståndet för forskningsbaserad kunskapsförsörjning inom de viktiga samhällssektorer som ansvarar för utbildning, vård och omhändertagande av människor, berättar Arne Wittlöv som är ordförande för Agenda för forskning.

Agenda för forskning. Forsknings­­politiska diskussioner på agendan

M

ed målet att lyfta och stärka den forskningspolitiska diskussionen i Sverige är nu IVAs projekt Agenda för forskning inne på sitt andra år. Två delstudier har hittills redovisats; en om organisation för praktikorienterad forskning med skolan som exempel, samt en om forskningsanknytning i den högre utbildningen. Studierna har sedan presenterats och diskuterats vid välbesökta seminarier. Med start 2010 driver IVA projektet Agenda för forskning vars mål är att lyfta och stärka den forskningspolitiska diskussionen i Sverige. Arbetet ska pågå under tre år och utförs i huvudsak via studier och genom dialog. Dialogen inkluderar förtroendevalda, forsknings­ finansiärer och forskare, liksom avnämare av

forskningsresultaten inom näringsliv, offentlig sektor och organisationer. Arbetet grundar sig på befintliga studier och syftar till att identifiera kunskapsluckor. Baserat på en sådan behovsinventering hos målgruppen initierar projektet riktade studier av forskningsoch innovationssystemet. Projektet bereder därigenom underlag till nästkommande forskningsoch innovationspolitiska proposition. − Förutsättningarna att påverka forskningspolitiken är goda i den bemärkelsen att analysen ägs och leds av företrädare för de stora forskningsfinansiärerna. På så sätt förs det vi lär oss inom projektet direkt ut i forskningspolitikens praktik, säger Anders Broström som tillsammans med Elin Vinger är projektledare för Agenda för forskning.

I november lanserades så projektets delstudie om ”Forskningsanknytning i den högre utbildningen”. I denna delstudie framkom att enbart en tredjedel av svensk högskoleundervisning bedrivs av lärare knutna till forskning. Två tredjedelar av svensk högskoleundervisning bedrivs därmed av lärare med låg eller ingen egen forskningsaktivitet. I samband med att delstudiens resultat presenterades efterlyste Agenda för forskning tydligare definitioner av vad som utgör ”forskningsanknytning” – och att denna forskningsanknytning ska få se olika ut vid olika utbildningar. Under 2012 är det tänkt att projektet ska lämna sina förslag på hur forskningssystemet bör utvecklas under den kommande tioårsperioden för att möta morgondagens kunskapsbehov.

Aktuella arbetsgrupper

• Forskningsanknytning i den högre utbildningen • Doktorandernas roll i forskningssystemet • Nya former för organisation av praktikorienterad forskning • Forskningspolitiken och den globala kunskapsekonomin • Forskningsbaserad kunskap i svensk förvaltning.


22  |  projekt

NTA. Nya läroplanen positiv för NTA

I

VAs mångåriga satsning på skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla, NTA, tillsammans med Kungl. Vetenskapsakademien, KVA, fortsätter. Den nya läroplanen som än tydligare fokuserar på de naturvetenskapliga och tekniska ämnena har medfört en ökad efterfrågan av NTA hos kommuner och fristående skolor. NTA, syftar till att stimulera nyfikenhet och öka intresset för naturvetenskap och teknik hos både elever och lärare inom förskola och grundskola. NTA bygger på ett amerikanskt koncept. Först ut var Linköpings kommun 1997. I år spräcktes den efterlängtade hundrakommunersgränsen i samband med att Ängelholm gick med. – När vi startade var målet att just engagera hundra kommuner. Att det har tagit fjorton år att komma hit beror på flera faktorer, inte minst kommunernas ekonomi. Idag märker vi en ökad efterfrågan från skolor som behöver stöd för att

Energiboken. Reviderad bok och fortbildning för lärare

E

nergiförsörjning, energianvändning och energiberoende är centrala frågor för vår välfärd. Frågornas komplexitet och därmed behov av samlad och inte minst saklig information ligger till grund för Energiboken, vars första upplaga kom 2007. Energiboken har nu funnits i fyra år.

jobba med naturvetenskap och teknik i lägre åldrar. Vår nya målsättning är därför att alla ska känna till att vi finns, säger Marja Andersson som är verksamhetschef på NTA Produktion och Service. Bara i år har sex nya kommuner och sju övriga medlemmar, såsom fristående skolor, tillkommit. På NTAs kansli märker man av att den nya läroplanen Lgr 11, som tydligare än tidigare betonar vikten av naturvetenskapliga och tekniska färdigheter, har lanserats. – Det har blivit ett väldigt drag, sedan Lgr 11 släpptes eftersom NTA väl passar in i den nya läroplanen, berättar Els-Britt Sellin som arbetar som administratör på NTA Produktion och Service. IVA har i år finansierat en kartläggning av samverkan mellan skola och arbetsliv i NTAkommunerna. Syftet med kartläggningen är att visa på goda exempel och ta fram modeller för hur andra kommuner kan få igång liknande samarbeten. Även i år anordnade NTA en konferens med kommunernas utvecklingsgrupper, något som nu gjorts tre år i rad. Tanken med konferenserna är att diskutera kopplingen mellan näringsliv och skola och se vilka synergi­ effekter dessa kan ge varandra. – IVA är fortsatt väldigt engagerade i NTA och arbetar aktivt för att uppgradera och modernisera NTA-utbudet, säger Caroline Ankarcrona som är projektledare på IVA. Hyllorna som gapar tomma efter de 19 000 exemplaren och ett stort antal nedladdningar av pdf:en är beviset för att boken fyller en viktig funktion för beslutsfattare, journalister och allmänhet, men framförallt för lärare och elever på grundskola och gymnasium, i såväl samhälls- som naturorienterande ämnen. Första revideringen gjordes 2009 och i år har arbetet med den andra revideringen påbörjats, en revidering som är mer omfattande än den tidigare. Förutom att siffror har uppdaterats har inaktuella exempel och energitekniker lyfts bort och ersatts av nya. Förutom att minst 10 000 nya böcker kommer att tryckas har användarna möjlighet att även fortsättningsvis ladda ner den som pdf på IVAs hemsida eller gå in på den sökbara hem­ sidan, energiboken.nu. Parallellt med revideringsarbetet av boken har IVA tillsammans med fyra av landets science centers utvecklat och genomfört ut-

Ett energi­ effektivt samhälle. Nytt projekt

P

rojektet Ett energieffektivt samhälle ska bidra till att minska hindren och öka incitamenten för energieffektivisering i de olika sektorerna i samhället. Tekniken är till stor del redan tillgänglig – hindren utgörs istället av en kombination av brist på kunskap, systemtänkande, ekonomi och administrativa resurser. Målsättningen är att effektivisera energianvändningen med 50 procent fram till 2050 utan att minska välfärden i samhället. Dessutom kommer projektet att aktivt arbeta med att identifiera nya affärsmöjligheter och affärsmodeller inom området energieffektivisering för svenska företag. Ordförande för projektet är professor Lars Bergman, rektor Handelshögskolan i Stockholm. Projektet initierades 2011 och beräknas pågå fram till 2014.

bildningsdagar för lärare. Dagarna var mycket uppskattade och därför planeras redan nu en uppföljning i Stockholm under våren 2012. Planen är att dagen därefter ska genomföras 6–8 gånger ute i landet under återstoden av året. Ambitionen är att fortbildningsdagen sedan ska kunna köras ute i landet av olika fortbildare. − Det är viktigt att så många intresserade lärare som möjligt ska kunna få ta del av utbildningstillfället, inte bara de stockholmsbaserade, kommenterar Elin Vinger, projektledare, arbetet med att sprida fortbildningsdagen över landet. Hittills har fortbildningsdagar genomförts i Stockholm, Göteborg och Lund. Syftet med Energiboken är att bidra med en samlad kunskap om energifrågornas stora betydelse på ett sätt som både ökar målgruppens engagemang och tydliggör de utmaningar vi står inför. Förhoppningen är att ge läsaren en nyanserad bild av energifrågornas komplexitet.


projekt  | 23

Mentor4Research. Årets vinnare ska förhindra att hundar tappar tänderna

U

lrica Almhöjd, forskare i kariologi vid Göteborgs universitet, fick i år mentorprogrammet Mentor4Researchs forskningsstipendium på 100 000 kronor. Mentor­4Research ska ge lovande forskare kontakter med närings­livet och stödja dem i att kommersialisera sin forskning. Mentorprogrammet Mentor4Research drivs av IVA med VINNOVA som samarbetspartner och finansiär. Programmet är inne på sitt sjätte år och ska ge duktiga forskare bättre kontaktnät inom näringslivet, samt lära dem se den egna forskningens kommersiella potential. Tanken är att ”matchmaking” mellan forskare och mentorer ska öka kommersialiseringen av svenska forskningsresultat. Den som lär sig mest belönas med ett stipendium på 100 000 kronor. De affärsinriktade mentorerna har en lång erfarenhet av näringslivet och handplockas utifrån varje forskares individuella situation och behov. Ulrica Almhöjd valdes ut bland totalt 60

deltagare från Stockholm, Uppsala, Linköping och Göteborg som var de städer som forskarna kunde vara aktiva i för att delta i programmet. Av dessa 60 tog sig åtta till final. – Det finns användare och användningsområden jag aldrig tidigare hade tänkt mig, sa vinnaren Ulrica Almhöjd apropå sin forskning. Jag har nu aktivt börjat leta nytta – och kommersialiseringsmöjligheter – för min forskning även utanför universitets väggar. Ulrica Almhöjd håller primärt på med forskning om humantandvård. När hon antogs till programmet Mentor4Research parades hon ihop med en mentor som emellertid hade arbetat med djurkliniker, Håkan Nyberg. Nyberg, som till vardags arbetar med affärsutveckling runt hela landet, pekade snabbt ut att hennes bästa kommersialiseringsmöjligheter nog skulle bestå i produkter för att förhindra tandlossning hos hundar och katter. Kliniska studier hos Blå Stjärnan i Gö-

teborg har redan startat kring detta. Och det har framkommit att hennes forskning också kan få betydelse för förbättrad tandhygien hos hästar, mot karies och så kallad ”food impact”. Detta kan i sin tur leda till ytterligare kommersialiseringar. – Jag tyckte Ulrica var en stark kandidat, berättade Almhöjds mentor Håkan Nyberg vid utdelningen. Hennes resa har varit enorm. Hon började med väldigt vaga idéer om vad hon ville göra och kom sedan till färdig produkt. Årets finalister:

Saad Haasan och Suparna Sanyal, Uppsala universitet Lisa Simonsson, Chalmers Ulrica Almhöjd, Göteborgs universitet Eric Herlenius, Karolinska Institutet Johan Strömqvist, KTH Johan Åberg och Mikael Syväjärvi, Linköpings universitet


24  |  porträtt

Hans Rosling. Befolknings­ utvecklingen idag och om fyrtio år Prognoser visar att den mänskliga populationen når niomiljardersgränsen år 2050. Hur världen i stort kommer att se ut då är det ingen som idag kan säga, men sett ur ett befolkningsperspektiv finns redan nu tydliga indikationer på världsläget om fyrtio år, berättar professor i folkhälsovetenskap Hans Rosling som i år valdes in i IVA och i fjol mottog IVAs Guldmedalj.

I

VAs stora fokus under nästkommande år är Global Challenges. Klimat och demografi är två stora områden som kommer att få stor betydelse för hur vår framtid kommer att gestalta sig. Hans Rosling, professor i folkhälsovetenskap, har under flera decennier följt befolkningsutvecklingen i världen. När amerikanska magasinet Foreign Policy listade de 100 tänkare vars idéer har format världen under året som gått 2009, hamnade Hans Rosling på 96:e plats med motivering ”för att han får våra tankar att svindla med banbrytande statistik”. Genom att visa tiden som rörelse visualiserar han statistik på ett mycket överskådligt och begripligt sätt. − Vi som studerade människorna, vi såg tidigare vad som skulle hända i Asien än vad man såg om man satt och tittade på pengarna. Om man bara studerar marknaden blir man 10–20 år efter. Vi däremot såg barnadödligheten falla, tvåbarnsfamiljen uppstå och utbildningen förbättras innan den ekonomiska tillväxten kom.

Hans Rosling menar att det idag finns

tre faser som länder passerar för att människorna ska bli välmående; först blir man frisk och lär sig läsa och skriva, sedan får man små familjer, därefter rejäl utbildning och slutligen blir man rik. Primärskola är vad som behövs för att bli frisk, sekundärskola för att få liten familj och slutligen behövs det

universitet för att bli rik. I Asien är den nya utvecklingsordningen påtaglig. Han menar dock att det finns en diskrepans mellan allmänhetens och företagsledningars uppfattning om Asien. − Allmänhetens föreställning om Asien idag är att det är lågt betalade arbetare som gör skor och syr kläder eller gör möbler åt Ikea, medan företagsledningens syn på Asien är ”Wow! De är de bästa ingenjörerna, för de har studerat så mycket hårdare, och så mycket kunder där finns”. Bägge har rätt. Det finns lika bra ingenjörer i Västeuropa och Nordamerika, men det finns inte så många så bra någon annanstans, menar han. En annan förändring är den stora transformeringen. Det innebär att de stora företagen bara för några år sedan lade sin tillverkning i Asien för att producera billigt och sedan sälja i Västeuropa och Nordamerika. Idag flyttar man företaget dit för att sälja i Asien eftersom det är där kunderna finns. 2008 års nobelpristagare i ekonomi, Paul Krugman, har fångat det bäst, enligt Hans Rosling: ”Det som vi kallade för outsourcing kommer framgent att heta insourcing”, det vill säga man flyttar in verksamheten i världen. I år passerade vi människor sjumiljardersstrecket. Av dessa bor en miljard i Amerika, en miljard i Europa, en miljard i Afrika och fyra miljarder i Asien. Det betyder att vi redan i dagsläget är en asiatisk värld. Inom de

närmaste fyrtio åren kommer vi att bli två miljarder till. − Man ska vara på det klara med att FNs befolkningsavdelning aldrig har haft fel mer än 10 procent i sina fyrtioårsprognoser. Demograferna är sjukt duktiga på att tala om vad som ska hända, utbrister Hans Rosling entusiastiskt. En miljard tillkommer i Afrika och en miljard tillkommer i Asien. Om man delar upp Nord- och Sydamerika så fördelas ungefär 400 miljoner i Nordamerika och 600 miljoner i Sydamerika. Hans Rosling menar att det gamla kalla krigets gräns fortfarande kommer att ha en viss betydelse år 2050, och delar man upp Öst- och Västeuropa enligt denna gräns blir det tydligt att det som kallas The Western World faktiskt bara kommer att vara en miljard av nio år 2050. − Det är en niondel av världen. Bara antalet människor gör att alla stora företag ändrar sitt tänkande. Det är var människorna kommer att finnas som avgör. Det som vi brukar kalla för u-världen, developing world, har jag hittat ett annat namn för. Jag tycker att det ska heta Världen. Då är det inte en fråga om på vilket sätt de andra kommer i fatt, utan hur det gamla väst kan integrera sig i den moderna världen, säger han. Hans Rosling menar att gamla världsbilder är hinder för förståelsen, och dessa måste undanröjas. Konceptet i-land/u-land är ett sådant hinder, enligt

namn :

Hans Rosling bor :

Radhus i Uppsala familj :

Hustru, katt och tre utflugna barn utbildning :

Statistik, läkarutbildning och biståndsutbildning karriär : Läkare i Hälsingland och Moçambique, forskare i Uppsala och på KI samt folkbildare på Youtube hjärtefråga inom iva :

Sprida faktabaserad världsbild


porträtt  | 25


26  |  porträtt

honom. Det finns länder på alla inkomstnivåer, från Kongo i botten till Norge i toppen, men det finns inget tydligt gap någonstans. Hans Rosling är ytterst

kritisk till hur man pratar om vi och dem i samband med klimatdiskussionerna; att vi påstår att utvecklingsländerna inte ska få göra om våra misstag utan att de måste finna en annan väg. Hans Rosling visar en bild på en fattig indisk kvinna som sitter hukad vid tvättbaljan. − Det här är kvinnan som inte ska göra om misstaget, och hon säger ”jag skulle gärna göra om misstaget med tvättmaskin”. Många tänker sig en u-värld där de spelar flöjt och kokar mat över öppen eld eller stöter mjöl i morteln gentemot en i-värld som lever i en massa lyx. Kvinnan vid tvättbaljan på bilden säger ”vi ska räkna koldioxid per person”. I min mening vill klimatförhandlarna från de rikaste länderna förbli ett utsläppsfrälse − alltså precis som adeln var skattefrälse; OECD-länderna ger sig själva rätten att fortsätta släppa ut mer i många årtionden framåt. − Att de fattigaste kommer att använda de billigaste energikällorna för att driva sin tvättmaskin är för mig lika självklart som att de fattigaste äter det billigaste brödet. OECD-länderna tar för närvarande cirka en procent av sin energiproduktion från jord, sol och vind, och samtidigt förväntas utfattiga länder basera större delen av sin egen energi på dessa källor. Det kolkraftbaserade Tyskland som fattar beslutet

att stänga kärnkraftverken före kolkraftverken blir som spiken i kistan på idén att de fattiga ska gå före längs en dyrare väg, säger Hans Rosling. Indiska investerare elektrifierar nu Afrika med kolkraftverk därför att det tyvärr ännu är det billigaste sättet att producera elektricitet, inte för att de är dumma eller oinformerade. Hans Rosling menar att de tio gånger så rika OECD-länderna har oändligt mycket mer möjligheter att sänka sina utsläppsnivåer än vad medelinkomstländerna har att undvika att höja sina med de absolut billigaste energislagen. − ”Fader vår” fick vi lära oss i min generation. Nu lär man sig att ”de kan inte leva som vi, det kan aldrig gå. Alla kineser kan inte ha bil”. Så låter det nu. Den inställningen är tyvärr svår att ändra. Men bönen ”vi människor kan inte leva som vi gör, vi kan inte köra så mycket bensindrivna bilar i framtiden”, den gillar jag. Förändringen i världen går snabbt. Idag lånar varje brasiliansk medborgare ut 1000 dollar till USA. Angola täcker budgetunderskottet i Portugal. Portugals största bank ägs till 30 procent av Angola. Ett annat land på stark frammarsch är, berättar Hans Rosling, Tanzania. Tanzanias ekonomi, familjestorlek och hälsa är idag som det var i Thailand 1972. Tanzania har en snabbare ekonomisk tillväxt än Sverige och barnadödligheten sjunker lika snabbt som den gjorde under 1900-talet i Sveriges. − Det går jättebra för Tanzania. De är 42 miljoner människor nu och om familjestorleken sjunker som den gjort i Thailand kommer

Tan­zania att landa på 80–90 miljoner, landets befolkning kommer att bli större än den i Tyskland. Det är väldigt få som tar till sig det här. Människor har en världssyn; vi kan världskartan och vet hur de olika klimaten ser ut, de olika språkgrupperna och religionerna. Men gemene man kan inte det som håller på att förändra sig; han vet inte att det är två barn per kvinna i Bangladesh eller att det i Thailand, Iran, Tunisien och Brasilien är färre barn per kvinna än i Sverige. I Hongkong föder i

genomsnitt en kvinna ett barn. I Japan och Sydkorea föder kvinnorna 1,3 barn medan motsvarande siffra för Sverige är 1,9. Hur kommer det sig? Enligt Hans Rosling är svaret jämställdhet. − I Sverige kan man både jobba och ha barn. I de andra länderna måste man välja. Så om den asiatiska jämställdheten ökar resulterar det troligtvis i fler barn under kommande årtionden. Vi är vana att säga att ökad jämställdhet för kvinnorna minskar familjerna, och det stämmer till en viss nivå. När jämställdheten sedan blir ännu bättre så ökar antalet barn. Om de japanska kvinnorna slapp ta hand om sina svärföräldrar och istället inför äldreboende då kommer de att få fler barn. En ökad jämställdhet för kvinnor i Afrika kommer att minska familjestorleken, medan ökad jämställdhet i stora delar av Asien kommer att öka familjestorleken. Hans Rosling valdes i år in i IVAs avdelning för utbildning och forskning. 2010 förärades han IVAs Guldmedalj.


IVA på bredden  | 27

IVA på bredden. IVA Syd & Väst, Studentrådet och Tjänsteinitiativet

IVA Syd & Väst. Regionala aktiviteter i två väderstreck IVAs regionala arbete sker i huvudsak i IVA Syd och IVA Väst. Grupperingarna består av ledamöter inom IVA och dess Näringslivsråd med hemvist i södra respektive västra Sverige. Ändamålet med IVA Syd och IVA Väst är att föra ut IVAs verksamhet och ge IVA en regional närvaro genom att skapa mötesplatser – normalt Lund respektive Göteborg – där man i hemmaregionen kan följa och ge impulser till IVAs arbete. Man samlas även med ett IVA-perspektiv kring regionala frågor rörande teknik, ekonomi och näringsliv. IVA Syd och IVA Väst verkar i första hand genom att anordna seminarier, företags- och institutionsbesök samt genom att organisera arbetsgrupper kring särskilda frågor.

IVAs Studentråd. Ny generation viktig för den framtida utvecklingen Utbildning och forskning är prioriterade områden för IVA. För att IVA ska få ett aktuellt studentperspektiv och en god helhetsbild av den högre utbildningen i Sverige finns IVAs Studentråd. Studentrådet lyfter viktiga frågor till debatt inom och utanför IVA och verkar för ett kunskapsutbyte mellan generationer. Rådet finns tillgängligt som en naturlig referens för IVAs projekt och avdelningar, och samlas två gånger per år. Representanter från Sveriges alla civil­ ingenjörsutbildningar, Sveriges lantbruksuniversitet och handelshögskolorna i Stockholm och Göteborg fungerar som länkar mellan lärosätena och IVA, och deltar under två år. Verksamheten är till stor del projektorienterad och bedrivs på nationell och regional nivå. Några ämnen som Studentrådet be-

handlat är samverkan mellan näringsliv och studenter, teknikintresse bland ungdomar, gymnasisters val av högre utbildning och entreprenörskap.

Tjänsteinitiativet. Synar goda exempel och initierar antologi Åtta av tio på den svenska arbetsmarknaden arbetar med tjänster av varierande slag. En tjänst kan vara tämligen enkel eller extremt kunskapsintensiv och kreativ. Förståelsen för tjänsteproduktionens betydelse och förutsättningar behöver öka, vilket ligger till grund för IVAs Tjänsteinitiativ som initierades 2010. I år har nätverket bland annat tagit initiativet till en antologi om den svenska tjänstesektorn samt påbörjat en studiebesöksserie hos framgångsrika tjänsteföretag. Erbjudanden där tjänster kombineras med produkter är en hörnsten i Sveriges kunskapsintensiva näringsliv. Förståelsen för tjänsteproduktionens betydelse behöver lyftas fram och ligger så nära kärnan i företagens strategier att även om kunskapen finns är den ofta inte allmängods. Ett sätt att öka förståelsen är att belysa hur ett antal organisationer arbetar med tjänster. Med start i år har Tjänsteinitiativet, med Marie Ehrling som ordförande, påbörjat en studiebesöksserie som omfattar besök på tre framgångsrika tjänsteföretag med vitt skilda inriktningar; Upplands Motor, Ongame och Ericsson. − Med studiebesöken försöker vi förstå vad som varit avgörande framgångsfaktorer för dessa tjänsteföretag. Upplands Motor har gjort sig kända för att på flera olika sätt ha vänt upp och ner på bilbranschen, bland annat genom att erbjuda massage i väntan på bilservicen. Svenska Ongame som är världsledande inom utveckling av IT-lösningar för

nätpoker har en större omsättning än OMX och högre IT-säkerhet än försäkringsbolagen. De driver branschen framåt, berättar Arvid Söderhäll som är projektledare för Tjänste­ initiativet. Trots att besöket på Ericsson återstår har redan fyra framgångsfaktorer utkristalliserats: Ledarskapet är centralt för tjänsteföretagens framgångar. Ledarna måste ha talangen att förmedla visioner till medarbetarna som i sin tur måste ha förmågan att lösa problemen. Medarbetarna är därmed den andra viktiga framgångsfaktorn. Generiskt för tjänsteföretagen är att medarbetarna måste vara beredda på att lösa problemen efter eget huvud. Kreativa affärsmodeller som utmanar är den tredje framgångsfaktorn. Upplands Motor går stick i stäv gentemot sina konkurrenter och säljer bilmärken som vanligtvis inte säljs under samma tak. Strukturkapital, det vill säga företagets arbetsprocesser och rutiner, utgör en central del i framgången. Ett seminarium som summerar erfarenheterna kommer att genomföras i mars 2012, och i samband med årsmötet i maj ska en slutrapport som samlar erfarenheterna presenteras. Parallellt med studiebesöksserien har Tjänsteinitiativet under 2011 initierat en antologi om den svenska tjänstesektorn tillsammans med Institutet för Näringslivsforskning, IFN. Boken kommer att ges ut av Student­ litteratur och skrivs av dussintalet forskare. Målgruppen är i första hand studenter, departement, myndigheter, fackföreningar och företag. Denna kommer att lanseras vid årsmötet i maj 2012. − Företag med tjänsteverksamhet växer så det knakar, och syftet med Tjänsteinitiativet är att bättre försöka förstå oss på varför de lyckas så väl, säger Arvid Söderhäll.


28  |  projekt

IVA-aktuellt. Når långt

I IVAs Kungliga Teknikresa. Smittande Smålandsanda på delegationsresa

I

oktober var det premiär för IVAs Kungl. Teknikresa. Upprinnelsen till resan är ett önskemål från Hans Majestät Konungen att IVA ska arrangera en årlig resa inom Sverige för olika besök inom IVAs områden. Först ut var ett tvådagarsbesök i Småland. Marie Owe är projektledare för IVAs Kungl. Teknikresa och tillsammans med lands­ hövdingen i Kronobergs län, Kristina Alsér, satte de samman ett digert program där den berömda Smålandsandan gestaltades via besök hos några av traktens framgångsrika företag samt en visit på Linnéuniversitet. En middag på residenset i Växjö fick bli platsen för fortsatta diskussioner med fler representanter från näringsliv och akademi i regionen. − Vi var mycket noga med att poängtera att vi ville skaffa oss en uppfattning om verksam-

heterna genom att besöka produktionen och inte via presentationer i styrelserummen, berättar Marie Owe. Resan blev oerhört interaktiv och jag hoppas att deltagarna väl hemma har kunnat implementera de småländska erfarenheterna inom sina respektive områden. Det småländska entreprenörskapet har långa traditioner, ofta inom en och samma familj. I takt med att företagen växer och i vissa fall har tagit sig ut på den internationella marknaden finns det ett ständigt behov av arbetskraft. Gymnasieingenjörer är en bristvara, enligt LG Produktion i Hovmantorp som tillverkar aluminiumchassin till mobila datorer. − Det ryms en enorm stolthet hos människorna som vi har mött. De är lösningsorienterade vilket förmodligen är drivet bakom den påtagliga innovationskraften, kommenterar Marie Owe.

VAs aktiviteter och ämnen inom akademiens många områden väcker intresse långt utanför Grev Turegatan i Stockholm. Ett exempel på det är IVA-aktuellts prenumeranter. I Sverige finns de från Kiruna i norr till Falsterbo i söder. Det är därför inte orimligt att betrakta IVAs tidning som rikstäckande. Om än i blygsam skala. Men alla exemplar av tidningen stannar inte i Sverige. Den sista utgåvan 2011 nådde prenumeranter i 35 länder. Läsare finns exempelvis i Singapore, Japan, Peru, Oman och Kina. Av de utländska abonnenterna är förstås de flesta hemmahörande i Norden. Adresser i Finland dominerar. Under år 2011 tillkom drygt 200 nya prenumeranter. Upplagan är i stort sett konstant 6 400 vid varje utgivning. Totalt distribuerades 57 557 exemplar under 2011. Det är runt 200 fler än året innan. Tidningens läsare kunde under året ta del av 203 längre artiklar, åtskilliga i reportage­ format, samt ögna igenom närmare 300 notiser. Nära nog hälften av alla artiklar hade sitt ursprung i IVAs aktiviteter. Det innebär att tidningen varit mer IVA-nära än under tidigare år. I antal räknat har tidningen bevakat och refererat 86 IVA-möten av olika slag. En knapp tredjedel av alla artiklar skildrade akademiverksamheten. Två av tio tog utgångspunkt i IVAs projekt och fem procent hade Näringslivsrådet som ursprung. Ämnesvalen speglar inte helt IVAs verksamhet, som ju dominerats av innovation. I stället har IVA-aktuellt ägnat mer uppmärksamhet åt företagande. Detta kan i alla fall delvis förklaras av att IVAs Tjänsteinitiativ på olika sätt fått rejäl plats i spalterna. Men energi, miljö, forskning/forskare och innovation utgör naturligtvis också stoff i åtskilliga artiklar.


projekt  | 29

Lena Treschow Torell. Ett decennium av upplevelser

E

fter tio år på IVA, först i egenskap av vd och sedan som preses, är det dags för Lena Treschow Torell att tacka för sig. Hon beskriver sitt decennium på IVA som en totalupplevelse. Lena Treschow Torell tillträdde vd-posten på IVA 2001. Sju år senare lämnade hon vd-rollen till nuvarande vd Björn O. Nilsson för att istället ta över som preses efter Hans Dalborg. − Det är svårt att sortera intrycken av tio år. Möten med människor, chefer, forskare och politiker flyter förbi. Strömmen av personer som jag lärt av eller försökt påverka har varit strid. Tillsammans med IVAs projekt och delegationsresor blir det en totalupplevelse, säger Lena Treschow Torell som lämnar över ordförandeklubban till Leif Johansson. Hennes ambition har hela tiden varit att IVA skulle synas rejält i debatten. Hon poängterar att IVA är en unik mötesplats i brytpunkten mellan akademi, politik och näringsliv. − Jag har jobbat med att knyta starka band mellan politik och IVA. I de stora projekten har politiker inbjudits till seminarier. De eller departementstjänstemän har ofta deltagit i projekten. Det är bra att föra en dialog medan man arbetar fram förslag till förändringar. Både som vd och preses har Lena Treschow Torell förordat vikten av att ha ett internationellt perspektiv. Nio delegationsresor, varav sju utrikes, har gett avtryck. Särskild tyngd lägger hon på kontakterna med IVAs motsvarighet i Kina, Chinese Academy of Engineering, CAE. Lena Treschow Torell menar att IVA har en betydelsefull uppgift och att Sverige behöver all hjälp som kan uppbådas i den stora globaliseringen. − IVA ska fortsätta vara en dörröppnare i Bryssel och Kina och varför inte Indien. Internationell satsning är nödvändigt, menar Lena Treschow Torell.


30  |  projekt

Forsknings- och innovationspropositionen. IVA föreslår ökad samverkan mellan näringsliv och akademi

I

nrätta strategiska forsknings- och innovationsområden (SFIO) för att bemöta de stora samhällsutmaningarna. Öka resurserna till industriforskningsinstituten och ge dem en tydligare roll i exempelvis EU-program. Och satsa på starka forskargrupper. Detta är några av förslagen från IVAs inspel till nästa års forsknings- och innovationsproposition. Regeringen har bett om inspel från IVA inför beredningen av den forsknings- och innovationspolitiska proposition som bör komma att presenteras hösten 2012. – Vi har framför allt utgått från ett innovationsperspektiv när vi utformat inspelet, säger IVAs vd Björn O. Nilsson. Akademin är visserligen mycket viktig i det ekosystem som bygger upp innovationskraften, till exempel för kompetensförsörjning. Men bara en mindre andel av innovationerna kommer direkt från upptäckter som görs inom den akademiska forskningen.

Bland annat föreslår IVA att staten inrättar strategiska forsknings- och innovations­ områden, till skillnad från enbart strategiska forskningsområden (SFO), som introducerades i förra propositionen. Strategiska forsknings- och innovationsområden (SFIO) skulle möjliggöra satsningar och prioriteringar från regeringen för att kunna stödja hela forsknings- och innovationskedjan. SFIO bör till stor del inriktas på att finna konkreta lösningar för de så kallade globala utmaningarna. IVA föreslår en igångsättning av SFIO med inriktning på att utveckla lösningar inom följande områden: • Åldrande befolkning • Hållbara attraktiva städer • Framtidens hälsa och sjukvård • Konkurrenskraftig produktion • Informationssamhället 3.0 • Hållbar energiproduktion och användning

Utöver idén om SFIO föreslår IVA bland annat att även ”fri” forskning bör koncentreras till slagkraftiga forskargrupper, som bör ges rikliga resurser. Lärosätena bör också i högre grad profileras utifrån sin utvecklingskapacitet och övriga förutsättningar. Vidare bör industriforskningsinstituten ges ytterligare bättre resurser, i linje med möjligheterna för motsvarande institut utomlands. Enprocentsmålet för statligt finansierad forskning bör dessutom snarast söka uppnås (nuvarande nivå är enligt officiell statistik 0,89 procent av BNP). Och samverkan mellan näringsliv och akademi bör stärkas väsentligt. – Vi hoppas nu på fortsatt intresse för IVAs synpunkter från närings- och utbildnings­departementen även i det fortsatta propositions­arbetet, säger Björn O. Nilsson. Vid framtagningen av IVAs inspel har IVAprojekten Innovation för tillväxt och Agenda för forskning bidragit, liksom IVAs samtliga akademiavdelningar.


projekt  | 31

F

örändringstakten i den globala utvecklingen har ökat dramatiskt det senaste decenniet. Globaliseringen har varit bra för Sverige. Vi tjänar på den öppnare värld som växer fram. När en större del av jordens befolkning deltar i utbytet av idéer, arbete, varor och tjänster ökar välståndet. Men globaliseringen har inte bara lyft människor ur fattigdom och skapat nya affärs­ möjligheter för svenska exportföretag. Den förändrar också förutsättningarna för Sverige i världen. Globaliseringen ställer nya krav på vår förmåga att konkurrera med omvärlden. Sverige är nu en av de starkaste ekonomierna i Europa. Men vi kan inte luta oss tillbaka. Konkurrensen från de nya snabbväxande ekonomierna är den största utmaningen för både Sverige och Europa. Länder går från enkel tillverkning till avancerad forskning. Sverige utmanas. Vår viktigaste uppgift för att klara den växande konkurrensen är att stärka Sverige som kunskapsnation. Jag vill därför peka på några viktiga reformer för att bygga Sverige starkt, med bästa möjliga utbildning och forskning. Vi måste förbättra kvaliteten på grundskola och gymnasium och där genomför vi nu en lång rad reformer. En viktig del av satsningarna är att höja kunskaperna i och intresset för matematik och naturvetenskap. Mattelyftet, en särskild fortbildningssatsning för lärare, läsa-, skriva- och räknasatsning i lågstadiet, utökad undervisningstid i matematik, spets­ utbildningar och science centers som stimulerar elevernas nyfikenhet till naturvetenskap, är en del av vad vi gör för att bygga intresset för naturvetenskap och därmed höja kunskaps­ resultaten i svensk skola. Men medan grundskola och gymnasium ska förmedla befintliga kunskaper är det akademins unika uppgift att ifrågasätta vedertagen kunskap och utveckla ny. Vi har genomfört en historisk satsning på svensk forskning. Aldrig någonsin har anslagen för forskning ökat så mycket på så kort tid som i den forskningsproposition som lades 2008. Därmed nådde vi målet att Sverige ska avsätta en procent av BNP till offentligt finansierad forskning. God kvalitet i forskningen handlar om att stärka Sverige men också att hitta lösningar på

Jan Björklund. Sveriges utmaningar i globaliseringens tid

utmaningar för mänskligheten, som klimathotet och antibiotikaresistenta sjukdomar, som bara kan mötas med hjälp av kunskap och forskning. Bredd i forskningspolitiken är en styrka för Sverige, men vi måste också våga prioritera och satsa på spets. Våra lärosäten har olika roller att spela, där balansen mellan utbildning och forskning är olika. De flesta av dem behöver ta på sig den viktiga rollen att med ett brett utbud tillgodose det regionala utbildningsbehovet. Därutöver tycker jag att Sverige även behöver ha några universitet med ambition att vara i internationell toppklass. Ett antal svenska forskningsmiljöer vid dessa universitet ska helt enkelt vara världsledande inom sina nischer. I den andan investerar vi

nu på mycket stora forskningsanläggningar inom naturvetenskap i Lund (MAX IV och ESS) och i ett nytt ledande biomedicinskt center i Stockholm och Uppsala som ett steg mot att Sverige på sikt ska kunna bli världsledande. Det är viktigt att också, i detta sammanhang, nämna en förstärkt innovationspolitik. Det är ett måste för att utveckla och kunna tillämpa forskningsresultat. Inte minst för våra svenska industriföretag. I dagens globaliserade värld är kunskap – såväl en hög kunskapsnivå som nya kunskapsresultat – det allra viktigaste för vårt lands konkurrenskraft. Jan Björklund (fp) Utbildnings- och forskningsminister


32  |  möten

Möten på IVA. Gränsöver­ skridande kunskaps­utbyte och nätverkande IVA är en oberoende arena för kunskapsutbyte. Genom att initiera och stimulera kontakter mellan kompetensområden och över nationsgränser fungerar akademien som en gränsöverskridande brobryggare mellan näringsliv, forskning och politik. IVA tror att mötet mellan människor är viktigt. Ett av de sätt som IVA använder för att stimulera till nätverkande är arrangemang av föreläsningar, konferenser och seminarier. Genom att låta människor mötas genereras nya idéer och ny kunskap växer fram.


möten | 33


34  |  möten

Avdelnings­ verksamheten. Stolt traditions­ bärare och grundbult

G

rundad 1919 är IVA världens första och därmed äldsta ingenjörsvetenskapsakademi och står ofta modell för andra länders instiftande av ingenjörsvetenskapsakademier. Akademiens grundbult och tillika traditionsbärare är den omfattande avdelningsverksamheten. IVAs svenska ledamöter är fördelade på tolv avdelningar med skilda vetenskapliga inriktningar. Avdelningarna fungerar som kommittéer med ordförande och sekreterare. I år uppgår de svenska ledamöterna till 877, medan de utländska ledamöterna är 269 till antalet. Avdelningsverksamheten är IVAs viktiga stomme. Ingrid Jansson har arbetat som avdelningskoordinator sedan 2007. − IVAs roll som traditionsbärare fyller en viktig funktion, dels för att ledamöterna uppskattar traditionerna men också för att det särskiljer oss från andra organisationer. Våra utmärkelser, inte minst guldmedaljerna som delas ut under Högtidssammankomsten, värdesätts högt och fungerar också som historisk länk. Tanken är att IVA ska vara en attraktiv mötesplats för alla ledamöter. Deras vitt skilda verksamhetsområden ger goda förutsättningar för dynamiska och intressanta möten. − Att IVA kan tillgodose ledamöternas intressen så att de ser värdet av att komma hit är en av avdelningsverksamhetens viktigaste funktioner. Jag tror dessutom att ledamöterna uppskattar möjligheten de har att påverka samhällsdebatten genom sitt engagemang i IVA. Den sociala delen i form av goda middagar och trevligt sällskap ska heller inte underskattas, enligt Ingrid Jansson.


möten  | 35

Tor Bonnier & Håkan Gergils.

Saeid Esmaeilzadeh.

Björn Savén & Lotta Thörn.

S

edan ett par år är det tradition att IVA bjuder ledamöter, medlemmar i IVAs Näringslivsråd, studentrådet, Industriforskargruppen och närstående organisationer till försommarfest i IVAs grönskande trädgård i samband med akademisammankomsten i juni. Syftet med sommarfesten är att personer i IVAs nätverk ska få träffas på ett informellt sätt och att ge tillfälle till intressanta diskussioner och kunskapsutbyte. Under mötet ges också möjlighet att lämna förslag och input till akademiens projekt och övriga verksamhet. Årets

Birgit Erngren-Wohlin.

tema för diskussion var regeringens kommande forsknings- och innovationsproposition. Fyra gånger per år hålls akademisammankomster där ett antal nya ledamöter väljs in. Sammantaget har IVA 877 svenska och 269 utländska ledamöter. – Den spetskompetens som ledamöterna tillför gör IVA till ett mycket brett och kraftfullt nätverk, säger IVAs vd Björn O. Nilsson, som själv valdes in i akademien för femton år sedan. Under 2011 valdes 26 ledamöter in i IVA, varav 4 utländska. 19 av dessa var män och 7 kvinnor.

Sommarfest. Mingel och solsken i IVAs trädgård


Möten på IVA. Ett urval av årets seminarier arrangerade av IVAs avdelningar och projekt

Seminarium 9 maj. Lärdomar från kärnkrafts­ olyckan i Fukushima Världen chockades när nyheten kablades ut att en jordbävning hade inträffat utanför Japan, vilket fick till följd att en enorm tsunamivåg drog in över den japanska östkusten. Vattenmassorna tog inte bara tusentals människoliv och orsakade enorm skadegörelse utan påverkade även elförsörjningen eftersom samtliga kärnkraftverk stängdes av. Tsunamin slog dessutom ut all kraftförsörjning på kärnkraftverken i Fukushima, vilket medförde att kylningen av reaktorerna upphörde och härdsmältan var därmed ett faktum. Radioaktiva utsläpp uppmättes i både luft och vatten. Fortfarande är många viktiga detaljer i händelseförloppet oklara. En tidig analys av kunskapsläget gjordes av tyska VGB Power Tech och presenterades på ett mycket välbesökt seminarium i IVAs regi. Förutom den tekniske rådgivaren på VGB Power Tech, Thomas Linnermann, gav den tekniske attachén på Japans ambassad, Ryuma Ohora, åhörarna en inblick i katastrofen och dess konsekvenser. Även de svenska kärnkraftbolagen Vattenfall och E.ON gav genom Magnus Reinsjö

och Per Lindell sitt perspektiv på olyckan. Lennart Carlsson på Strålsäkerhetsmyndigheten ansåg att det finns mycket att lära från Fukushima, något som kommer att påverka säkerhetsarbetet även vid svenska kärnkraftverk. Detta har bland annat lett till att ”stresstester” ska göras på alla kärnkraftverk inom EU. Seminarium 16 november. Bioenergin i EUs 2020-mål År 2020 ska mängden energi från biomassa vara fördubblad, enligt ett EU-mål. Men dit är det långt. Åsikterna om hur biomassan ska användas för att minska utsläppen går isär. IVAs Energi- och miljöråd tillsammans med IVAs avdelning för Elektroteknik och avdelning för Skogsteknik bjöd i november in till seminariet Bioenergin i EUs 2020-mål. Enligt dessa mål ska utsläppen av växthusgaser minska med 20 procent, förnybara energikällor ska stå för 20 procent av Europas slutliga energiförbrukning och energieffektiviteten ska öka med 20 procent. Olika aktörer gav sin syn på hur man kommer kunna uppnå målen. Ett lösningsförslag var att ersätta kol med biopellets. Utmaningen där är att kunna förädla biomassan så att den kan

eldas på samma sätt som kol. Ett annat förslag på hur EU-målen ska kunna nås var att bättre utnyttja skogen till produkter med högt förädlingsvärde – sist i produktionskedjan ska man göra energi. Att producera biodiesel från tallolja var ett förslag som belystes. I denna kontext lyftes bristande långsiktighet i regelverk upp och därmed svårigheter att genomföra stora investeringar i drivmedelsutvecklingen. Sista området som togs upp var livsmedelsproduktionen som förbrukar mycket fossilt. Idag kasseras dessutom 30 procent av de producerade livsmedlen, och kan den volymen minskas gör klimatet en vinst. Det var studien ”Biomass for heat and power – opportunities and economics” som var seminariets utgångspunkt. Seminarium 18 april. Kan elmarknadens funktion förbättras? Få ämnen diskuteras med sådan frenesi som elpriset. Även elmarknadens funktion debatteras ständigt och det är uppenbart att åsikterna går isär mellan kraftbolagen, basindustrin och konsumenterna. Svenskarna lägger 3 procent av inkomsten på el, näst mest i Europa efter Bulgarien. Snittet för

europeiska hushåll är 1,4 procent. De svenska elpriserna har ökat med 80 procent sedan 1999, näst mest i Europa efter Irland. Därför är det föga anmärkningsvärt att undersökningar visar att elpriset är en av de frågor som svenskar mest av allt oroar sig för. IVAs avdelning för elektroteknik arrangerade i april ett seminarium där syftet var att försöka ge en objektiv bild av bakgrund och uppbyggnad av dagens elmarknad, samt stimulera till en öppen diskussion om möjliga förbättringar av elmarknaden. Expertpanelen bestod av Holmens koncernchef Magnus Hall, Svensk Energis vd Kjell Jansson, Elmarknadsinspektionens generaldirektör Yvonne Fredriksson, Niclas Damsgaard konsult Sweco, Per Forsling Fastighetsägarna, statssekreterare Daniel Johansson och Urban Kärrmarck på Energimyndigheten. Elmarknaden avreglerades för att skapa en effektivare utnyttjande av investerade medel. En vanlig åsikt var att det målet har uppnåtts men däremot har vinsterna i huvudsak stannat hos producenter och staten. Konsumenterna har till liten del fått ta del av vinsterna. Att elskatterna är en god affär för staten lyftes speciellt fram; 47 miljarder hamnar årligen i de statliga finanserna. Det är mer än vad den statliga inkomstskatten drar in.


möten  | 37

IVAs Tjänsteinitiativ. Hot och möjligheter kring privatiseringen av välfärdsområdet Från 1960 och fram till mitten av 1990-talet stod kommuner och landsting för all nettoökning av sysselsättningen inom välfärdsområdet. Privata entreprenörer var nästan helt utestängda från vården, skolan och omsorgen. Sedan dess har många offentligt finansierade tjänster konkurrensutsatts – senast i form av Lagen om valfrihetssystem. En kvarstående utmaning är dock hur finansieringen ska kunna hålla jämna steg med människors efterfrågan, som för dessa tjänster tenderar att öka snabbare än inkomstutvecklingen. Många offentliga tjänster lämpar sig väl för privat produktion även om svårigheterna att skriva kontrakt om kvalitet ställer till problem i vissa verksamheter. Privat tjänsteproduktion är som regel billigare än offentlig. En vidare konsekvens av att släppa in privata företag på välfärdsområdet är att framgångsrika exempel kan få större spridning, samt att kringtjänster och närliggande affärsområden stimuleras. IVAs Tjänsteinitiativ bjöd i samband med årsmötet i juni in till ett seminarium om privatiseringen av välfärsområdet som leddes av ordförande Marie Ehrling. Seminariet inleddes av Eric Giertz, professor i industriell ekonomi och organisation vid KTH, som beskrev affärsutveckling och affärsinnovationer på kommersiella tjänstemarknader. Därefter beskrev Henrik Jordahl, forskare på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), privatiseringen av välfärdsområdet i teori och praktik.

Seminarium 12 april. Råmaterialförsörjning

Sällsynta jordartsmetaller är nödvändiga råvaror för nästan alla moderna produkter; hybrid- och elbilar, vindkraftverk, solceller och mobiler för att nämna några. Nästan all utvinning av de eftertraktade metallerna sker i Kina och prospekteringen ökar snabbt. Även i Sverige letar flera bolag efter de dyra metallerna. Konsumtionen av metal�ler har ökat med 5–10 procent per år under de senaste tio åren. Prognoserna för det kommande årtiondet visar på en fortsatt stark tillväxt. Mot bakgrund av den växande efterfrågan arrangerade IVAs avdelning för bergsoch materialteknik ett föredrag i april som syftade till att belysa frågor och väcka diskussion kring världens råmaterialförsörjning. Magnus Ericsson, senior partner på Raw Materials Group och medlem i IVAs avdelning för bergs- och materialteknik, och Mugdim Slamovic, programchef på expertmyndigheten Sveriges geologiska undersökning, delgav sina erfarenheter kring utvinningen av jordartsmetaller, där en av slutsatserna var att de aktuella ämnena trots allt inte är fullt så sällsynta. Gouzhu Ye är senior forskare på forskningskoncernen Swerea och verksam inom ett projekt som syftar till att separera grundämnet vanadin ur bland annat LKABs pellets, råjärn och slagg. Vanadin används i legeringar. − Min tanke är att dela upp slaggen i vanadin och en restprodukt som skulle kunna användas som fyllning i vägar eller liknande, berättade han i sitt föredrag.

Seminarium 14 november. Ny innovationsstrategi och nya satsningar för Norrbotten Norrbotten står inför stora utmaningar och nya möjligheter. Exempel är kompetensförsörjningen till den växande högteknologiska basindustrin, utvecklingen av ehälsa samt flytten av Kiruna. För att möta utmaningarna krävs en långsiktig regional innovationsstrategi. På ett seminarium i Luleå den 14 november diskuterade IVA tillsammans med LKAB och Luleå tekniska universitet regional innovationskraft. Vid seminariet presenterades olika regionala satsningar och en workshop kring arbetet med regionala, nationella och internationella innovationsstrategier anordnades. Presentationer av regeringens arbete med sin nationella innovationsstrategi, IVAs inspel i form av Innovationsplan Sverige samt hur Värmland arbetat med sin innovationsstrategi gav inspel och inspiration till workshopen. Dessutom berättade LKAB om sin nya akademi som ett är ett strategiskt verktyg för att säkra företagets behov av kvalificerad kompetens. Facebooks placering av serverhallar i Luleå har väckt stor internationell uppmärksamhet. Seminariedeltagarna fick en initierad beskrivning av arbetet bakom etableringen där möjligheten att kraftsamla utifrån en samverkansplattform var avgörande.

Seminarium 27 oktober. IVAs Royal Technology Forum Bättre och billigare produkter från fler kinesiska företag, det kan den globala marknaden se fram emot. Den kinesiska strategin är numera att sätta innovation och hållbar-

het före låga löner. Det framkom på IVAs Royal Technology Forum i oktober. Temat på IVAs Royal Technology Forum som genomfördes i oktober var Successful international innovation practices och var kopplat till projektet Innovation för tillväxt. En av talarna var professor XUE Lan, dekan för School of Public Policy and Management vid Tsinghua University i Kina. Han delgav åhörarna Kinas nya strategier för såväl forskning som tillväxt. − En integrerad politik för innovation håller på att etableras. Fokus skiftar från BNP-inriktad tillväxt till en mer samordnad, sa XUE Lan. Landets stora handelsöverskott har hittills kommit från multinationella företag och joint ventures. − I framtiden konkurrerar fler kinesiska företag internationellt med egna bättre och billigare produkter, berättade han. Sedan 2006 har Kinas globala integration förstärkts av inhemska förändringar. Den utvecklingen fortsätter. Målet är att skapa ett innovationsbaserat Kina till 2020. Det görs genom att satsa på ett antal prioriterade branscher: bioteknik, tillverkningsutrustning för spetsteknikprodukter, it, alternativ energi, nya material och miljöbilar. Utöver de kinesiska innovationssatsningarna fick åhörarna ta del av innovationsarbetet i Baltikum och Frankrike genom Professor Christian Ketels, Principal Associate vid Harvard Business School i USA och IVAs utländske ledamot Laure Reinhart, Deputy General Manager Innovation and Technology, OSEO i Frankrike. Dessutom belystes universitetens roll i innovationsframgångarna. Mer information. Alla IVAs möten finns listade i dokumentationen som börjar på sid 64.


38 | almedalen

IVA i Almedalen. Med fokus på innovation och transport­ sektorns utmaningar 2011 gjorde IVA en stor satsning på Almedalen. Tre seminarier, ett mingel med energitema och en middag med spännande gäster blev resultatet. Och dessutom många spännande möten på såväl IVAs egna som på andra organisationers arrangemang. Årets Almedalsvecka innehöll för IVAs del följande seminarier; två med fokus på innovation och ett där transportsektorns utmaningar lyftes fram. Moderator i samtliga seminarier var Sharon Jåma.


almedalen | 39


40  |  ALMEDALEN

Innovation för framtiden I. Så får Sverige världens bästa innovationsklimat Årets första seminarium inom ramen för Innovation för tillväxt gick av stapeln den 4 juli och syftade till att bereda mark för Innovationsplan Sverige. Behovet av en nationell innovationsstrategi diskuterades och kravet på ett bra regelverk och rimligt skattesystem lyftes fram. Vid seminariet som fyllde Landshövdingens trädgård medverkade Kristina Alsér ,

landshövding Kronoberg, Pontus Brauner­ hjelm , professor KTH, Charlotte Brogren , gd Vinnova, Christina Lugnet, gd Tillväxtverket, Cecilia Schelin Seidegård , landshövding Gotland, Åke Svensson , vd Teknikföretagen, Susanne Ås Sivborg , gd PRV, Johan Carlstedt, huvudprojekt­ledare Innovation för tillväxt och Björn O. Nilsson , vd IVA.


ALMEDALEN  | 41

Innovation för framtiden II. Innovation utifrån unga politiker och entreprenörer Innovation för tillväxts andra

seminarium två dagar senare fokuserade på unga politiker och entreprenörer. Vilka förändringar krävs för att Sverige ska bli världsbäst på innovationer enligt entreprenörerna själva? Vad vill de politiska ungdomsförbunden göra för att främja innovation? Vilka visioner har unga politiker och entreprenörer och hur ser vägen mot målet ut? Det var frå-

gor som penetrerades i debatten om innovation med politiska ungdomsförbund och unga entreprenörer. Seminariet genomfördes på Payex tryckeri och medverkade gjorde Johan Carlstedt, huvudprojektledare IVAs projekt Innovation för tillväxt, Henrik Arwidsson , Ung Innovationskraft – en advisory board inom VINNOVA och Tillväxtverket, Charlie Hansson , vd Chas,

Transport 2030. Vägen till hållbar mobilitet Andra temat för årets Almedalsvecka var transportsektorns utmaningar som lyftes fram genom Transport 2030. Det handlar om klimatet, miljön, EU och globaliseringen. Seminariet satte punkt för Transport 2030 och blev det formella startskottet för det nya nationella forumet som föreslogs inom projektet. Forumet kommer inte att drivas i IVAs regi, men har ändå en IVA-koppling eftersom forumets ordförande är IVA-ledamot.

Medverkade gjorde Charlotte Brogren , generaldirektör VINNOVA, Urban Karlström , Pia Kinhult, regionråd i Region Skåne, Mikael Stöhr , vd Green Cargo, Jan-Eric Sundgren , direktör AB Volvo, Gunnar Malm , generaldirektör Trafikverket, Jonas Sundberg , huvudprojektledare Transport 2030 och Björn O. Nilsson , vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien. Seminariet ägde rum på Payex tryckeri den 5 juli.

Christina Lampe-Önnerud , vd Boston Power, Oscar Lundin , Ung Omsorg, Erik Begtzboe , Moderata Ungdoms­förbundet, Rebecka Carlsson , Grön Ungdom, Aron Modig , Kristdemokratiska Ungdoms­ förbundet, Linda Nordlund , Liberala Ungdomsförbundet, Hanna Wagenius , Centerns Ungdoms­ förbund, Ellinor Eriksson , SSU och Clara Lindblom , Ung Vänster.


42  |  porträtt

Elisabeth Nilsson. Energifrågan – en central och global utmaning Efter en lång karriär inom stålindustrin är Elisabeth Nilsson sedan i fjol landshövding i Östergötlands län. 2007 invaldes hon som ledamot i IVA, ett medlemskap som ger stora möjligheter att vara med och bidra till lösningar på de stora globala utmaningarna, enligt Elisabeth Nilsson.

E

nergifrågan spelar en ytterst central roll i den energikrävande stålindustrin inom vilken Elisabeth Nilsson huvudsakligen varit verksam. Hon har under många år arbetat inom SSAB där hon har haft många tunga chefsposter och ingått i företagsledningen för SSAB Oxelösund. Dessutom har hon varit vd för Jernkontoret. Förutom den nuvarande rollen som landshövding i Östergötland län sitter hon bland annat i styrelsen för det finska stålbolaget Outokumpus och Sveaskog. Utifrån sina erfarenheter betonar hon vikten av att man borde se mindre ideologiskt på energiförsörjningsfrågan och istället använda sig mer av naturvetenskaplig och teknisk kompetens. Att energifrågan i högsta grad är politisk − och också måste vara högt upp på den politiska agendan − är en självklarhet enligt Elisabeth Nilsson, eftersom den har betydelse för områden som försörjningstrygghet, samhällssäkerhet, klimatpolitik, näringspolitik och konkurrenskraft. − Det handlar inte om att föredra eller ”älska” någon särskild energiproduktionsform mycket eller lite, utan verkligen räkna på vad de olika energislagen betyder ur olika perspektiv, menar Elisabeth Nilsson.

Hon tar upp klimatförändringen med de stigande koldioxidhalterna i atmos-

fären som jordens främsta utmaning. Dessvärre, tror Elisabeth Nilsson, kommer koldioxidhalterna trots vår medvetenhet och aktiva åtgärder inom EU att fortsätta stiga eftersom utsläppsnivån inte bromsas i en handvändning mycket beroende på rådande politiska intressen i många länder. Kol kommer även fortsättningsvis att vara den största energiresursen för många stater och allt fler kolkraftverk startas därför runt om i världen, menar hon. Även andra fossila energikällor som olja och gas påverkar klimatet. Tillgången till olja blev som bekant en av de viktigaste faktorerna i den snabba ekonomiska utvecklingen under 1900-talet, men konsekvenserna för klimatet har inte varit en diskussionsfråga förrän sent 1900-tal. − Två stora utmaningar där ingenjörskonsten kommer att spela stor roll, det är hur vi kan utveckla ett hållbart energisystem med minimala utsläpp av koldioxid och som också kan producera energi till en vettig kostnad, säger Elisabeth Nilsson. Dyr energi kan tyckas attraktiv sett ur ett antal aspekter, men det medför också att exempelvis maten blir dyrare när energipriserna stiger. − När man tänker på vad som är acceptabelt är det lätt att vi tänker på oss själva ur ett västerländskt perspektiv; ”vi kan nog tåla lite högre energipriser, vi får dra ner på något annat”. Men det finns många som

inte klarar av det eftersom det medför ökad kostnad för mat som i sin tur leder till svält i de fattigaste länderna, säger Elisabeth Nilsson. ”Energy poverty” är ett begrepp i många länder, när elnotorna blir högre än vad fattiga hushåll kan klara av. Den industri som är utsatt för internationell konkurrens tappar i konkurrenskraft när de svenska energipriserna stiger mer än i våra viktigaste konkurrentländer. När etanolen gjorde entré på energi­ marknaden sågs den av många som en väldigt lyckad lösning. Idag vet vi att den har en mörkare baksida. − När man tittar på olika typer av biobränsle måste man titta på hela kedjan. Man måste ta i beaktning hur den produceras och hur den transporteras. Innebär det att vi använder mark där det tidigare stod regnskog? I en kalkyl kan det se ut som om biobränsle har noll utsläpp, men verkligheten kan visa att odlingar för biobränslen tränger ut andra jordbruksnäringar. Konsekvensen av detta blir att regnskogar avverkas och koldioxidbindningen minskar vilket innebär att vi i grunden får en negativ kalkyl som i ett första påseende ser bra ut, menar Elisabeth Nilsson. Förnyelsebara energikällor är

viktiga för världen. Sverige har god tillgång till vattenkraft, och jämfört med många andra länder har vi god tillgång till biobränsle som används inte minst för fjärrvärmeproduktion,

namn :

Elisabeth Nilsson bor :

På Linköpings slott familj :

Min man Arne, mina syskon med familj utbildning :

Bergsingenjör karriär : SSAB, olika chefposter, inkl vd Merox, medlem av företagsledningen för SSAB Oxelösund, vd för Jernkontoret 2005–2010 hjärtefråga inom iva : Att delta i samhälls­ debatten, visa på teknikens utveckling och påverka samhällets utveckling inom områden där ingenjörs­vetenskaper kan göra stora bidrag. till exempel inom energi- och klimatområdet, transporter och medicinsk teknik


porträtt  | 43

men även för elproduktion. Hon anser även att Sverige har en hel del områden som är gynnsamma för vindkraft. Kärnkraften kommer också att spela en viktig roll i framtiden, menar Elisabeth Nilsson. Hon poängterar att hon är fullt medveten om dess inneboende risker men att forskning och teknisk utveckling tyder på att det finns alla möjligheter att framöver kunna bygga allt säkrare system som bidrar till minskade koldioxidutsläpp i världen och elproduktion till konkurrenskraftiga kostnader. Kostnadseffektiva energilösningar innefattar inte bara elförsörjning av bostäder och industriproduktion, utan berör även i hög grad transportsektorn. − Hur vi ska driva fordonen är den stora utmaningen och där kommer forskningen, innovationer och ingenjörskonst att spela stor roll. Olika former av hybridteknik, batteriteknik och bränsleceller har man pratat om länge, även flytande bränslen av olika slag. Det förs även diskussioner om elslingor i vägarna som ”möjliggörare” för den tunga godstrafiken att bli mer miljövänlig. Här kan IVA bidra till en intressant diskussion om hur vi hittar intelligenta och kostnadseffektiva lösningar, säger Elisabeth Nilsson.

Elisabeth Nilsson var med i styrgruppen för IVAs projekt Vägval energi som avslutades 2009 med den mycket omtalade rapporten ”De fem vägvalen”. Rapporten är i själva verket ett beslutsunderlag för politiker gällande hur vi ska få vår framtida energi till konkurrenskraftiga priser utan att öka utsläppen. − Arbetet med Vägval energi var otroligt intressant. Då tittade vi på helheten, fritt från ideologiska skygglappar. Det är viktigt om vi ska lösa vår framtida energiförsörjning, inte bara för Sverige utan för hela världen, att noggrant titta på alla möjliga lösningar så att vi inte blir kvar i någon gammal debatt för och emot någonting. Pratar man om det mest kontroversiella, nämligen kärnkraft, gäller det att se hur säkerhetssystemen ser ut och vad krävs för förbättringar för att man ska känna trygghet som människa boende nära ett kärnkraftverk och som politiker för att våga ta ett sådant beslut, berättar Elisabeth Nilsson. Andra utmaningar som inte är lika sammankopplade till IVA, men likväl till naturvetenskap, är den ökande antibiotikaresistensen. − Ett av de största hoten mot folkhälsan är det farliga missbruket och överförskrivningar

av antibiotika. Idag har vi problem med sjukdomar som förut enkelt kunde botas med antibiotika, men som vi nu inte kan hantera. Där är det också vetenskapen som gör det möjligt att skapa nya lösningar, säger Elisabeth Nilsson. Elisabeth Nilsson menar att det krävs statliga forskningsmedel för att få bukt med problemet. Samverkan mellan universiteten, universitets­ sjukhusen och privata näringslivet är ett måste. Gemensamma krafttag inom EU och Världshälso­organisationen är absolut nödvändigt, menar hon. En annan viktig utmaning, enligt Elisabeth Nilsson, är att vända den negativa trenden bland dagens ungdomar vad gäller deras bristande intresse för naturvetenskapliga och tekniska ämnen. Detta diskuterades i regeringens Globaliseringsråd, i vilket Elisabeth Nilsson var medlem. Diskussionerna i Globaliseringsrådet fortsatte i den av regeringen tillsatta Teknikdelegationen. − Jag tror att vi ibland gör felet att prata om att det här med teknik och matematik är så svårt, och då skrämmer man. Istället måste vi skapa ett intresse. Här kan IVA med alla dess medlemmar göra en insats i samhällsdebatten genom att lyfta fram det positiva med teknik, matematik och naturvetenskap, avslutar Elisabeth Nilsson.


Industriforskargruppen. Studieresa till San Francisco


I

ndustriforskargruppen, IFG, är ett forum där varje enskild medlem representerar ett inom gruppen unikt ämnesområde och tillsammans bildar medlemmarna en tvärvetenskaplig samling som i stor utsträckning täcker de områden som bedöms vara av strategisk betydelse för framtida svensk industri. Syftet med IFG är i första hand att stimulera medlemmarna till nya idéer om hur forskning och utveckling kan och bör bedrivas. Denna kunskapsöverföring sker i första hand genom att IFG gör grundliga studiebesök vid FoU-intensiva företag runt om i landet. Besöken görs ofta ”hemma hos” någon IFG-medlem och föder alltid livliga och konstruktiva diskussioner. Årets besöksprogram innehöll sex nationella besök eller möten och en studieresa till San Francisco. − Detta år gick IFGs studieresa till San Francisco i Kalifornien. Vi tyckte alla att San Francisco med sina framgångsrika stora företag, mängder av nystartade företag, dynamiska riskkapitalbolag och universitet i absoluta världsklass borde kunna ge oss inspiration och idéer som vi kunde ta med oss hem till våra egna företag och att samtliga i alla fall skulle kunna omsätta något i praktiken hemmavid av allt vi skulle få se och lära oss på resan, berättade IFGs ordförande Eva Wigren.


46 | näringslivsrådet


näringslivsrådet | 47

IVAs Näringslivsråd. Lyckad satsning på nya mötesformer och teman för Näringslivsrådet En stor del av IVAs arbete är att vara en mötesplats för politik, akademi och näringsliv. Den viktigaste uppgiften för IVAs Näringslivsråd, NR, är att attrahera företag till denna arena.


48  |  näringslivsrådet

Frukostmöte. Intressanta insikter i banksektorn

Ministermiddagar och regionala möten. Samtal om innovation och kompetens

N

äringslivsrådet har under 2012 arbetat med att nå både yngre företagsledare och företag som inte nödvändigtvis har den traditionella kopplingen till IVA. Gemensamt för de flesta är att de är tjänstedominerade företag. Attraktionskraften ligger i att erbjuda dem kontakter med politiker, akademi och kolleger inom näringslivet och i gengäld får IVA möjlighet att ta del av företagens erfarenheter och engagemang i projekten. NR försöker ständigt att utveckla både mötesformerna och dess teman. − Temat på årsmötet ”CSR som en del i affären” (Corporate Social Responsibility) var ett bra ämnesområde och uppfattades som extra viktigt för dessa typer av bolag. För att nå framförallt yngre målgrupper gäller det att lyfta fram frågor som berör och som de känner att de kan dra nytta av, säger NRs ordförande Erik Lautmann. I år har NR satsat på att verka även utanför Stockholm, och detta gjordes genom två frukostmöten – ett i Luleå och ett i Göteborg. Ett möte genomfördes också i Ludvika, tillsammans med samarbetspartnern Samarkand.

− Dessa aktiviteter blev mycket uppskattade och är bra exempel på hur vi flyttar ut IVA regionalt, berättar Erik Lautmann. Han konstaterar också att antalet medlemsföretag under året har kommit upp till 197 stycken. Erik Lautmann lyfter fram de två ministermiddagarna som NR genomförde under året som mycket lyckade; ett med dåvarande näringsministern Maud Olofsson med fokus på innovation, och det andra med utbildningsminister Jan Björklund med fokus på kompetens. − Att bjuda in ett avgränsat antal företagsledare till ett mer personligt möte inom ett område som verkligen intresserar dem visade sig vara väldigt uppskattat, säger Erik Lautmann. Genom att vi höll antalet deltagare nere gavs de inblandade större chans att komma med egna åsikter och bättre kunna föra samtalet åt det håll som intresserade dem. Styrelsen har under året som gått utökats med två medlemmar; Saeid Esmaeilzadeh, vd för Serendipity Innovations och SVTs vd Eva Hamilton. Under nästa år kommer det fortsatta arbetet med att utveckla nya mötesformer att fortsätta och även satsningen på att verka ute i landet.

D

et internationella ekonomiska läget är allvarligt men inte hopplöst, konstaterade SEBs koncernchef Annika Falkengren på det fullsatta frukostmötet som IVAs Näringslivsråd arrangerade i september. När IVAs Näringslivsråd bjöd in till frukostmöte på temat Banksektorn i Norden, Europa och världen med SEBs koncernchef Annika Falkengren som talare fylldes stolarna snabbt. Under den knappa timmen hann Annika Falkengren belysa Europas skuldkris och jämföra dagens banksystem med finanskrisen 2008. Hon påpekade att det är en hel del som skiljer. Bland annat har företagen den här gången god tillgång till kreditmarknaderna om de är i behov av kapital, enligt Annika Falkengren. SEBs koncernchef uttryckte visst tvivel om att ens de starka asiatiska ekonomierna har tillräckliga muskler för att klara av det skuldberg som byggts upp på andra håll i världen. Hon menade också att eurosamarbetet kunde ha blivit mer framgångsrikt.


näringslivsrådet  | 49

H

ållbart företagande, eller Corporate Social Responsibility, CSR, har blivit självklart för de flesta företag och varumärken. Bra affärer kräver ett gott uppförande. Goda relationer till det omgivande samhället bygger förtroende för företaget. IVAs Näringslivsråd och IVAs avdelning för företagande och arbetsliv bjöd in till ett välbesökt seminarium på temat Det hållbara samhället – är CSR lönsamt? i samband med IVAs Näringslivsråds årsmöte. Ett antal företag med CSR högt på agendan presenterade sina tillvägagångssätt och diskuterade vad hållbart företagande innebär. Gruvbolaget Semafo, med 3 000 anställda, driver guldgruvor i tre länder i västra Afrika. Företagets vd Benoit La Salle var en av talarna. Han menade att deras samhällsengagemang hade gynnat både lokalsamhällena och hans eget bolag. Anders Furbäck är LKAB-direktör med ansvar för urban transformation. Enligt honom är företagets relation med Kiruna viktigt – och det ömsesidigt. Han menade att utan ett attraktivt samhälle är inte heller LKAB lika attraktivt. Det innebär att LKAB tar ett stort ansvar vid flytten av staden. Clas Ohlsons vd Klas Balkow delgav åhörarna företagets arbete i frågan. Han menade på att CSR ger långsiktig tillväxt och att CSR ska vara integrerat i all verksamhet som Clas Ohlson bedriver. Anna Gustafsson, Amnesty International, ansvarar för organisationens arbete för

Frukostmöte. Volvo i fokus

NR-årsmöte. Samhällsansvar kan ge företag guld

mänskliga rättigheter i näringslivet. Hon påpekade att alla bolag måste analysera och ta ansvar för effekterna av sina verksamheter. De är också skyldiga att respektera de mänskliga rättigheterna. Ikeas globala hållbarhetschef Steve Howard betonade hur månfacetterat CSR är – det

S

om en del i att aktivera IVAs Närings­ livsråd även i västra Sverige genomfördes i november ett första frukostmöte ute på Lindholmen i Göte­borg. Premiärgäst var AB Volvos nytillträdde koncernchef Olof Persson och det är svårt att hitta en mer aktuell person vid denna tidpunkt. Olof Persson hade precis genomfört sina första 100 dagar på sitt nya jobb och dessutom under veckan innan presenterat en helt ny organisation. Denna innehöll en hel del radikala förändringar med många nya utnämningar på ledande befattningar och beskrevs i media som den största omorganisationen i bolagets historia. Uppslutningen var således stor, drygt 70 personer kom för att lyssna och förstås mingla med andra gäster.

handlar inte bara om produkterna utan även företagets samtliga processer. Håkan Wirtén på WWF påpekade att ansvaret inte bara ligger på företagen utan även konsumenterna har ett ansvar att faktiskt efterfråga produkter som har tagits fram utifrån ett hållbarhetsperspektiv.

NR FRUKOSTMÖTEN 2011 4 februari: Carl-Henric Svanberg , BP 17 februari: Håkan Buskhe , Saab 23 mars: Öystein Löseth , Vattenfall 13 april: Anders Nyrén , Industrivärden 13 april: Samarkand (Ludvika) 29 september: Annika Falkengren , SEB 12 oktober: Ronnie Leten , Atlas Copco 15 november: Olof Persson , Volvo AB (Göteborg) 18 november: Keith McLoughlin , Electrolux 1 december: Lars-Eric Aaro, LKAB (Luleå) 8 december: Rickard Gustafson , SAS


50  |  porträtt


porträtt  | 51

Björn Savén. Ökad konkurrens och tydligare regler ger tillväxt Björn Savén var först med att starta en riskkapitalfond med fokus på Norden och Europa när han i slutet på 1980-talet grundade Industri Kapital, numera IK Investment Partners. Sedan 2003 är han ledamot i IVAs avdelning för ekonomi och i år valdes Björn Savén till vice preses fram till 2013.

E

konomi och innovation är två hjärtefrågor för Björn Savén. I egenskap av vd och grundare av private equitybolaget IK Investment Partners har han varit med och bidragit till att investeringar gjorts inom framförallt mogna industrier med väsentlig underliggande tillväxt. Just tillväxt, och framförallt förmågan att få upp tillväxttakten, borde stå högst upp på politikers och företagares agendor, menar Björn Savén och ger sin syn på de globala utmaningarna utifrån perspektivet ekonomi och innovation. − Bästa lösningen för Sverige och de flesta andra länder, särskilt söderut i Europa, är att vi får upp tillväxttakten. Det är det smidigaste sättet att lösa de stora skuldproblemen som särskilt Sydeuropa dras med, men även för Sveriges del hjälper i mycket stor utsträckning en högre tillväxttakt att lösa de ekonomiska utmaningar vi står inför så att vi får råd med bättre vård, skola och omsorg samt andra offentliga utgifter. Dessutom leder en ökad tillväxttakt till ökad levnadsstandard, säger han.

Björn Savén lyfter fram

IVAs projekt Innovation för tillväxt som pekar på ett antal förbättringsmöjligheter. Han menar också att man kan ta utgångspunkt i den så kallade Lissabonagendan som enligt honom borde ha genomförts i större grad för att öka tillväxttakten.

Björn Savén ser framförallt tre delar man behöver fokusera på: Den första handlar om att skapa förutsättningar för nya idéer att växa sig starka genom att stödja den del av riskkapitalbranschen som fokuserar på nyinvesteringar i ny teknologi och till viss mån i mindre företag. För det andra måste det till avregleringar för att öka möjligheten att skapa nyföretagande. Varje avreglering i sig leder till möjlighet till nytt företagande, påpekar Björn Savén. − Jag tycker att man kan trimma ytterligare på statens innehav i företag som inte bedriver offentligorienterad verksamhet, för att ytterligare nedbringa statsskulden. Många av företagen i fråga fanns med i andra alliansregeringens programförklaring, men man har ännu inte lyckats få en riksdagsmajoritet för att få fortsätta på den vägen, berättar Björn Savén. Nummer tre är att ha klara och definierade spelregler på skatteområdet som gör att det inte råder någon tveksamhet om vad samhället anser och har för lagstiftning kring till exempel ränteavdrag och beskattning av riskkapitalfonder. − Jag anser att det behövs en generell översyn, och en förändring av, de så kallade 3:12-reglerna, säger han. 3:12-reglerna kallas de regler som reglerar beskattningen av ägare av fåmansföretag, ofta familjeföretag, som innebär att fåmansföretagare kan ta ut större belopp i aktieutdelning som

beskattas väsentligt lägre än löne­ inkomster. Alla de här recepten kan i olika mån tillämpas på de flesta EU-länder, anser Björn Savén, och påtalar att Sveriges utmaningar är mindre balansräkningsorienterade, det vill säga skuldreduktion är mindre viktig än hos många andra EU-länder. − Här är det mer viktigt att få fart på tillväxten i landet, och då tror jag att vi måste finna en ny väg framåt så att det blir möjligt att införa mer konkurrenstryck i den del av Sverige som är i offentlig sektor, säger han. Björn Savén anser att vi behöver ett lika stort konkurrenstryck i den offentliga sektorn som i den privata för att uppnå produktivitetsförbättringar. Han menar att det annars blir svårt att ha tillräckligt med medel för att finansiera både utveckling och förbättring av vård, skola och omsorg och ändå ge utrymme för en ökad privat konsumtion efter hand. För att garantera god framtida kvalitet är det avgörande att man dessutom inrättar nationella fristående vård- respektive skolkvalitetsinstitut med partssammansättning så att privata aktörer med säkerhet kan visa att man ger god kvalitet. Sedan 2003 är Björn Savén ledamot i IVAs avdelning för ekonomi och i år valdes han till vice preses fram till 2013. En annan betydelsefull roll inom IVA var som ledamot i Placeringsrådet under åren 2004–2010.

namn :

Björn Savén familj :

Gift, tre vuxna barn utbildning :

Civ.ekon, HHS-72 MBA-Harvard-76 karriär : Grundade Enskilda Ventures Limited 1989, som blev Industri Kapital, sedermera IK Investment Partners. Idag är Björn ordförande i IK Investment Partners Ltd. Innan dess tillbringade Björn flera år inom Esselte Group, bland annat som divisionschef och finansdirektör. Björn har en ekonomi Dr. h. c. från Handelshögskolan i Stockholm samt the Swedish School of Economics and Business i Helsingfors. hjärtefråga inom iva : Nyinvesteringar och omstrukturering för snabbare tillväxt i näringslivet och alla samhällets sektorer


52  52 | högtidssammankomst |  överliggare

Högtidssammankomsten. Kunglig närvaro på IVAs årsmöte För 92a gången arrangerades den traditionsrika Högtidssammankomsten. I Stockholms Konserthus fick de cirka 700 festklädda deltagarna lyssna till vad IVAs vd Björn O. Nilsson hade att säga om bland annat livsvetenskapernas möjligheter och om det gångna årets tekniska framsteg. På samma scen talade även IVAs preses, Lena Treschow Torell, om akademiens verksamhet. Fyra personer belönades med IVAs hedersmedaljer som överlämnades av kung Carl XVI Gustaf. Därefter blev det middag och dans i Stadshuset.


högtidssammankomst | 53 överliggare  | 53


54  |  högtidssammankomst

Högtidssammankomst. Fredagen den 28 oktober 2011

01

02

04

03

05

07

08

06

09


högtidssammankomst  | 55

10

11

12

15

13

16

14

Bildförklaring 01 Lena Treschow Torell, H.M. Drottning Silvia, 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17

Michael Treschow & H.M. Konung Carl XVI Gustaf Lena Gudmundson & Peter Gudmundson Anette Kark & Jan-Åke Kark Gunilla Bergström Camilla Koebe & Karl-Olof Hammarkvist Minna Storm & Per Storm Ann-Margret Back Hans G Forsberg & Ingegerd Forsberg Lennart Nilsson Nina Trozell Svensson & Kurt Svensson Anders Ynnerman & Elsa Hambraeus Lena Ek Osamu Motojima, Kaorn Motojima, Anna Tendler & Michael Tendler Mathias Uhlén & Katarina Ringström Ewa Josephson, Staffan Josephson & Peggy Bruzelius Håkan Lans & Jan Uddenfeldt Honnörsbordet

17


56  |  högtidssammankomst

18

20

23

21

19

22

25

24


högtidssammankomst  | 57

26

27

28

29

30

Bildförklaring 18 Ann-Charlotte Nordström & Lars G Nordström 19 Lena Ek, Lisa Fuglesang & Christer Fuglesang 20 Charlotte Heed Lautmann, Lars Bergman 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32

31

32

& Eva Gidlöf Joakim Rådström & Emma Rådström Outi Löw & Michael G:son Löw Cecilia Schelin Seidegård & Peter Gudmundson Sarah Dawn Finer Eva Johansson & Leif Johansson Helena Stålnert & Åke Svensson Marie Ehrling & Lars Mydland Maria Strømme & Christer Fuglesang Karin Markides Anna Hamilton & Staffan Eriksson Marie Landfors & Johan Landfors Annika Bjursell & Gunnar Bjursell


58  |  stor guldmedalj

en trovärdighet och slagkraft som jag beundrar och gärna vill vara en del av, säger han, och betonar att han ser rollen som preses som ett viktigt hedersuppdrag. Leif Johansson ser fram emot det stundande arbetet och berättar att han alltid har uppskattat snittytan mellan akademi, näringsliv och politik. − Det finns folk som kallar mig ”Leif-alltinghänger-ihop-Johansson” beroende på att jag brukar hålla tal på temat att allting hänger ihop. I Sverige har vi under decennier haft en bild som säger att det ska vara vattentäta skott mellan akademi, politik och företag. Det har till och med setts med en viss skepsis om man har velat korsa barriärerna. Jag har velat korsa sådana barriärer i hela mitt liv, jag tycker till och med att det är naturligt att man ska göra det. Vill man korsa barriärer, i alla fall dessa tre dimensioner, då är rollen som preses på IVA utmärkt, säger Leif Johansson.

Stora guldmedaljen. Tilldelades IVAs nya preses Leif Johansson

V

arje år delar IVA ut ett antal guldmedaljer till mycket förtjänta personer inom forskning och näringsliv. Den främsta utmärkelsen, den Stora guldmedaljen, utdelades för första gången 1924 till Dr-Ing Johannes Ruths för hans uppfinning vaporackumulatorn. I år gick den Stora guldmedaljen till Leif Johansson, styrelseordförande för Ericsson och före detta koncernchef för AB Volvo, tillika IVAs nya preses. Leif Johansson är en av Sveriges mest framgångsrika företagsledare och en av svenskt näringslivs största profiler. I år förärades han IVAs främsta utmärkelse, den Stora guldmedaljen, för ”hans utomordentliga insatser att utveckla och profilera stora svenska koncerner som Electrolux och Volvo med teknik och marknad som drivkrafter för affärer på en glo-

bal spelplan med mycket stark konkurrens”. − I min värld är IVAs utmärkelse bland det absolut finaste man kan få. De som har fått guldmedaljer genom åren är ju inget dåligt sällskap, så det är bara att hoppas att jag kan smyga mig in bland de stora där, svarar Leif Johansson. Leif Johansson har varit engagerad i IVA sedan 1994 då han valdes in som ledamot i avdelningen för företagande och arbetsliv. Han har sedan dess varit mycket engagerad i projektverksamheten, bland annat var han med och gjorde en översyn av stadgarna under preses Stig Hagströmers tid. Från och med årsskiftet 2011–12 är det Leif Johanssons tur att axla rollen som preses. − För mig är IVA en organisation som på en intellektuell, sund och vetenskaplig grund formar och deltar i samhällsdebatten. Därmed har IVA

Under 2012 får de stora globala utmaningarna ökat fokus inom IVA. Det finns ett antal centrala områden som på ett eller annat vis kommer att beröra IVAs projekt. Ett är energifrågan. − Frågeställningarna kring energi och klimat hänger ihop och är väldigt centrala därför att de sätter randvillkor. När jag pratar randvillkor så gör jag det i matematisk mening. Det vill säga vi måste utgå från gränserna för vad vi kan åstadkomma och däremellan kan vi bygga, menar Leif Johansson. Om man blickar 10–20 år framåt kommer energi- och klimatfrågan att vara än mer central för hur vi bygger moderna samhällen och något som medför ett stort behov av teknisk utveckling, menar Leif Johansson. Han ser sig själv som teknikoptimist eftersom han har erfarenhet av att det har varit lönsamt att vara just det. − Det finns intellektuellt sunda skäl för att vara teknikoptimist. Dessutom, får man tillägga, är det mycket roligare att tänka positivt och konstruktivt. Däremot är jag inte någon passiv optimist, utan jag ser mig snarare som aktivistoptimist. Det finns nämligen två sorters optimister; de som lutar sig tillbaka och säger ”det grejar sig”. Dem tillhör inte jag. Jag tillhör dem som säger ” det kommer nog att greja sig om vi gör så här eller prövar det här, och för samman detta”. En fråga som intresserar Leif Johansson och som han arbetade med under Volvotiden, men som även är aktuell på Ericsson, är städers tillväxt. Hur skapar man både en fysisk infra-


guldmedaljer  | 59

struktur och en kommunikationsinfrastruktur, men också en intellektuell infrastruktur för att få städer att bli bra ställen för folk att bo på och komma till? − Vi har ett stort antal städer världen över som kommer att bli större än 50 miljoner invånare. Dessa städer måste stadsplaneras på ett sätt så att de blir rimliga miljöer för människor. Kombinationen teknik, politik och stadsplanering, men också företag och företagaranda hänger ihop i en stad, säger han. Debatten kring behovet av att planera inför det postindustriella samhället ger stundom Leif Johansson allergiska utslag. Enligt honom har vi en felaktig bild av att allt ska lämnas över till lågkostnadsländer i Asien. Istället bör vi föra debatten hur vi reindustrialiserar samhället. I samband med detta blir frågeställningen hur man får unga människor att intressera sig för naturvetenskap, matematik och teknik aktuell. Leif Johansson var ordförande i den av regeringen tillsatta Teknikdelegationen som bland annat tog upp detta. − När min generation av ingenjörer går ur verksamheten blir vi ersatta av väsentligt mindre barnkullar och i dessa barnkullar är andelen teknik-, matematik- och naturvetenskapligt skolade för små. Vi kommer ha en brist på 350–400 000, kanske uppemot en halv miljon, ingenjörer i Europa om ingenting görs, berättar han. Leif Johansson tycker att det hålls på tok för många vackra tal om utvecklande av kunskapssamhället och alldeles för lite konkretisering och strukturering för hur man ska lyckas åstadkomma det. − Den huvudsakliga problematiken ligger inte i låga löner i Asien, utan det huvudsakliga problemet är att de är många och de är duktiga. Då måste vi fundera på hur vi ska bli minst lika duktiga och kanske också på sikt hur vi öppnar upp. Vi står därmed inför en svår utmaning som jag tror att IVA kan vara med och hantera; vi behöver en immigration till Europa av högutbildade människor som vill komma hit och utveckla sina liv här och bidra till Sveriges och Europas framgångar på samma sätt som andra nationer har lyckats med det. Man skulle kunna tänka sig ett European Blue Card istället för ett American Green Card. Det är många bitar som hänger ihop, och som jag tror kommer att bli framtida utmaningar för Europa. Här tror jag att IVA kan bidra i samhällsdebatten, avrundar Leif Johansson.

I

VAs guldmedaljer 2011 tilldelades industriminnesforskaren Marie Nisser, visualiseringspionjären Anders Ynnerman och uppfinnaren till bland annat stenten, Hans Wallstén. Professor emerita Marie Nisser tilldelades IVAs Guldmedalj för ”synnerligen framstående insatser för att bevara, och i nya sammanhang bruka industrihistoriskt värdefulla miljöer, samt för att etablera industriminnesforskning som en akademisk disciplin i Sverige och internationellt”. Då professor emerita Marie Nisser avled den 10 augusti i år tilldelades hon medaljen postumt vid IVAs Högtidssammankomst den 28 oktober. Marie Nisser utsågs 1992 till världens första professor i industriminnesforskning, en forskningsrådsprofessur som hon placerade vid KTH. Nisser etablerade en omfattande forsknings- och utbildningsverksamhet och

ledde flera internationella samarbeten och banbrytande forskningsprojekt. En annan av medaljörerna, professor Anders Ynnerman, har bland annat skapat ett internationellt ledande centrum som kombinerar grundläggande forskning med lönsamma industriella tillämpningar. Visualiseringstekniker som utvecklats i Ynnermans grupp kan användas inom en rad områden – från rättsmedicinska obduktioner till visualisering av astrofysikaliska förlopp och beslutsstöd inom flygtrafik. Redan 2007 tog Anders Ynnerman emot IVAs och Akzo Nobels pris ”Akzo Nobel Science Award Sweden”, och gav då exempel på en del av de möjligheter som fanns för den teknik han tagit fram: – Många nya filmer inom äventyrs- och sagofacken har medverkande från våra studenter. De behöver den senaste visualiserings­

Guldmedalj. Anders Ynnerman


60  |  guldmedaljer

tekniken och datorgrafiken för att skapa de specialeffekter filmindustrin på senare år har vant publiken vid. En tredje guldmedalj gick till Hans Wallstén, uppfinnare och serieentreprenör. Wallstén skapade bland annat stenten, eller ”Wallstent”, för att öppna förträngningar i kroppen, till exempel i blodkärl, utan öppen kirurgi. Förutom Wallstent har Hans Wallstén bland mycket annat uppfunnit och lett kommersialiseringen av Billblade (en unik metod för pappersbestrykning), Duroblade (en metod för kerambeläggning av kallvalsade stålband för minskning av slitaget inom pappers- och grafisk industri) och Cavaterm (för behandling av vissa typer av blödningar hos kvinnor). – Att uppfinna något som är annorlunda och bättre, kombinerat med mitt breda intresse för forskning och ny teknik har drivit mig hela livet, säger Wallstén som förklaring till att han uppfunnit processer och produkter inom så många områden.

Guldmedalj. Hans Wallstén

Guldmedalj. Marie Nisser


Stipendier och priser  | 61

Stipendier och priser. Stöd till forskning och för utveckling av science center på Tekniska museet Stora fonden. Långsiktiga miljoner till Tekniska museet I år är det tjugonde året som Stora fonden stöttar Tekniska museets verksamhet. Fonden, som grundades och fortfarande administreras av IVA, har sammantaget delat ut 100 miljoner kronor till museet och därmed gett dem möjlighet att förnya sina utställningar och utveckla sin verksamhet. – Stora fonden bidrog en gång i tiden till byggandet av Teknorama, museets science center, som älskats av hundratusentals barn och vuxna under årens lopp, säger museidirektör Ann Follin. Fondens bidrag är en viktig grundplåt för att förverkliga Tekniska museets nya science center som planeras till 2013/2014. – Genom att stödja Tekniska museet kan Stora fonden aktivt bidra till att öka barn och ungas intresse för teknik och naturvetenskap. Det tycker vi är mycket väl investerade pengar, säger fondens ordförande Jan Moritz.

Chester Carlsons Forskningspris. Pris för visuella och begripliga informationssystem Rüdiger Lincke vid Linnéuniversitetet blev årets vinnare av Chester Carlsons Forskningspris för sin forskning kring industriella informationssystem. Forskningspriset, som förvaltas av IVA, delas ut till personer inom området informationsvetenskap. I år var det tjugonde gången forskningspriset om 150 000 kronor utdelades. Rüdiger Lincke förärades priset eftersom han har utvecklat metoder och verktyg som visualiserar den interna systemkvaliteten i industriella informationssystem och gör den begriplig även för icke-experter. Det möjliggör för projektlednings- och inköpsfunktioner att kontrollera och bedöma kvaliteten på mjukvarulösningar. Svenskättlingen Chester Carlson tog patent

på den första torrkopieringsprocessen, xerografimetoden, som är grunden för alla moderna kopiatorer. Han grundade också företaget Xerox som står bakom forskningspriset genom stiftelsen Xerox svenska fond för forskning i informationsvetenskap. Årets minnesskrift. Sonya Kovalevsky Sonya Kovalevsky föddes 1850 i Ryssland, men flyttade utomland för att studera matematik eftersom kvinnor vid den tiden inte tilläts studera på ryska universitet. I Berlin träffade hon sin livslånge vän och mentor Gösta Mittag-Leffler, som var den som lyckades ordna en professur åt henne vid Stockholms högskola. I och med detta blev Sonya Kovalevsky Sveriges första kvinnliga

professor och världens första kvinnliga matematikprofessor. Under 1888 vann hon det prestigefyllda Prix Bordin för sin matematikavhandling Om en fast kropps rotation kring en fast punkt, som ansågs hålla så hög klass att hon belönades med den dubbla prissumman. Hon var även verksam inom skönlitteraturen. 1887 skrev hon tillsammans med Anne Charlotte Leffler, syster till Gösta Mittag-Leffler, Kampen för lyckan och 1889 utgavs hennes självbiografiska roman Ur ryska livet: Systrarna Rajevski. Hon dog till följd av komplikationer från en lunginflammation, endast 41 år gammal. Sonya Kovalevsky ses fortfarande som en förebild runt om i världen, särskilt bland unga kvinnor intresserade av matematik. Fil dr Ingegerd Palmér presenterade minnesskriften vid årets Högtidssammankomst.

Hans Werthén-fonden. Årets stipendiater

IVA delade under 2011 ut drygt 3 miljoner kronor från Hans Werthén-fonden. Stipendierna gick till 25 unga akademiker, för studier eller arbete utomlands. Hans Werthén-fonden instiftades 1990 för att hylla Hans Werthén, som var tekniker och företagsledare, främst inom Ericsson och Electrolux.


IVAs Konferenscenter. Mitt i h채ndelsernas centrum


Å

r 2011 har varit ännu ett bra år för IVAs Konferens­ center med god beläggning och en fortsatt stark position på marknaden för dagkonferenser. IVAs starka varumärke och centrala läge samt konferenscentrets välutrustade lokaler och professionella personal är grunden för vår framgång. Under året totalrenoverades Rausingrummet som är en av våra mellanstora konferenslokaler. Rummet fick helt ny inredning och en avancerad, men mycket användarvänlig teknik. Presentationer kan göras i två riktningar, här finns bland annat en bländfri projektor, e-beamsystemet som möjliggör arbete i den egna datorn direkt på en skrivtavla och en 55-tums 3D-TV för bästa möjliga bildåtergivning. Såväl ljus som ljud är av högsta klass och hela anläggningen styrs med en mycket enkel och intuitiv teknik Rummet kan nu som mest rymma ett 40-tal personer beroende på möblering. Under 2011 har också planering för en ny Wallenbergsal tagit fart. Wallenbergsalen, som invigdes 1983, har med sin karaktäristiska stil kommit att bli en av Stockholms mest populära och välbesökta hörsalar. Den står nu inför en nödvändig och genomgripande förnyelse. Salen stänger i månadsskiftet juni/juli 2012 för att återinvigas den 22 februari 2013, på 30-årsdagen av den ursprungliga invigningen.

Fakta om IVAs Konferenscenter Tio möteslokaler för upp till 175 gäster. Fyra festlokaler. Mat och dryck från restaurang Grodan. Cirka 1700 möten per år med cirka 35 000 gäster. Fem kronor enligt Svenska Mötens klassificering.


IVA-dokumentation 2011. Invalda ledamöter, sammanträden etc Direktör Tomas Nicolin (Avd IX) Verkställande direktör Anders Nyrén (Avd IX) Executive Vice President Anders Ekblom (Avd X) Professor Stefan Ståhl (Avd X) Professor Lars Börjesson (Avd XI) Koncernchef Maria Khorsand (Avd XI) Professor Hans Rosling (Avd XI) Verkställande direktör Marin Persson (Avd XI) Docent Carl Johan Sundberg (Avd XI) Vice President Ulf Wahlberg (Avd XII) Professor Claes Wohlin (Avd XII)

Presidiet 2011. Professor Lena Treschow Torell (Avd V), Preses 2009–2011 Generaldirektör Charlotte Brogren (Avd XI), Vice preses 2009–2011 Rektor Peter Gudmundson, (Avd I), Vice preses 2009–2011 Professor Staffan Josephson, (Avd X), Vice preses 2010–2012 Styrelseordförande Erik Lautmann, (Avd VI), Ordf NR 2010–2012 Professor Björn O. Nilsson (Avd X), Verkställande direktör 2008–2014 Ekonomie doktor Björn Savén (Avd IX), Vice preses 2011–2013

AKADEMIKOLLEGIET Akademikollegiet omfattar akademiens preses, ordförande eller viceordförande i akademiens avdelningar, ordförande i regionala sektioner samt verkställande direktören. Presidiets övriga ledamöter har rätt att närvara vid akademikollegiets sammanträden. Till sammanträdena kan även ordförandena i IVAs Näringslivsråd och kommittéer kallas. Professor Lena Treschow Torell, Preses 2009–2011 Professor Björn O. Nilsson, Verkställande direktör 2008–2014 Professor Margareta Norell Bergendahl, Ordförande avd I, 2011 Verkställande direktör Bo Normark Ordförande avd II 2010–2012 FoU-chef Kyösti Tuutti Ordförande avd III 2010–2012 Fil Dr Owe Fredholm Ordförande avd IV 2011–2013 Landshövding Elisabeth Nilsson Ordförande avd V 2011–2013 Direktör Staffan Håkanson Ordförande avd VI 2010–2012 General Manager Thomas Laurell Ordförande avd VII 2011–2013

Direktör Johan Lindman Ordförande avd VIII 2009–2011 Styrelseordförande Gabriel Urwitz Ordförande avd IX 2010–2012 Konsult Annika Åhnberg Ordförande avd X 2011–2013 Generaldirektör Madelene Sandström Ordförande avd XI 2009–2011 Vice president Gösta Lemne Ordförande avd XII 2011–2013 Direktör Lennart Fredenberg Ordförande IVA Syd 2011–2013 Tekn dr hc Anna Nilsson-Ehle Ordförande IVA Väst 2011–2013 Civ ing, Civ ek Eva Wigren Ordförande Industriforskargruppen 2011–2013 VD Erik Lautmann Ordförande Näringslivsrådet 2010–2012

LEDAMÖTER Uppgifter om akademiens ledamöter finns redovisade i IVAs matrikel 2011. Den 31 december 2011 var antalet svenska ledamöter 877 och antalet utländska 270. Förändringar i sammansättningen under 2011 redovisas nedan. Invalda svenska ledamöter Verkställande direktör Per Grunewald (Avd I) Executive Vice President Per Hallberg (Avd I) Landshövding Kristina Alsér (Avd I) Professor Erik Dahlquist (Avd II) Forskningsdirektör Karl Bergman (Avd II) Bankdirektör Peter Nygårds (Avd III) Professor Mats Andersson Avd IV Verkställande direktör Fredrik Tiberg (Avd IV) Teknisk direktör Gert Nilson (Avd V) Verkställande direktör Per Storm (Avd V) Professor Gunilla Borgefors (Avd VII) Director Research Karin Ljungström (Avd VII) Verkställande direktör Yvonne Mårtensson (Avd VII) Professor Maria Strömme (Avd VII) Verkställande direktör Claes Thegerström (Avd VII) Koncernchef Annika Falkengren (Avd IX)

Invalda utländska ledamöter Dr Kristjan Haller, Estland Styrelseordförande Antti Herlin, Finland Chairman Tapani, Järvinen,Finland Deputy Director General Laure Reinhart, Frankrike Chairman Louis Schweitzer, Frankrike Mr. Jean-Pierre Birat,Frankrike Dr Hans Wijers, Nederländerna President Herbert Wirth, Polen Provost Bertil Andersson, Singapore Prof. Dr. Dr.h.c.mult Wolfgang Herrman, Tyskland Director Subra Suresh, USA Professor Tryphon Georgiou, USA Avlidna ledamöter Professor emeritus Arne Bjerhammar (Avd VII) 1975 Professor emeritus Øyvind Bjørke Utl 1984 Professor emeritus David Dyrssen (Avd IV) 1976 Professor emeritus John Olof Edström (Avd V) 1968 Professor Gunnar Gustafson (Avd III) 1999 Professor emeritus Stig Hagström (Avd II 1983, XI 1992, Hedersledamot 1999) Professor emeritus Björn Linn (Avd III 1983, XI 1998) Tekn lic Einar Mattsson (Avd IV) 1975 Tekn dr Östen Mäkitalo (Avd II 1993, XII 2007) Tekn lic Bengt Oom (Avd IV) 1971 Professor emeritus Lennart Philipson (Avd X) 1977 Professor emeritus Sven Sahlin (Avd III) 1984 Bergsingenjör Boris Serning (Avd V) 1964 Professor emeritus Nils Starfelt (Avd VII) 1976 Professor Lars Sødahl Utl 1984 Civilingenjör Gunnar Tedestål (Avd II) 1986 Ph D Martin Tveit Utl 1960

Akademikollegiet 2011.

Professor emeritus Bertil Törnell (Avd IV) 1981 Professor emeritus Clas Wahlbin (Avd VI) 1991 Professor Douglas Wahren (Avd VIII) 1990 Civilingenjör Urban Wehtje (Avd VIII) 1969 Professor Hans Wilhelmsson (Avd VII) 1978 Tekn lic Hans Wohlin (Avd III) 1986

AKADEMISAMMANKOMSTER 23 mars Efter välkomsthälsning av preses Lena Treschow Torell utdelades AkzoNobel Science Award Sweden (ANSAS) till professor Jonas Frisén för hans banbrytande och gränsöverskridande insatser inom regenerativ medicin. Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Han föreläste under rubriken Nya nervceller i gamla hjärnor. Professor Anders Blom, ständig medlem i ANSAS jury och ledamot av avd I, presenterade prismotiveringen och Leif Darner, medlem i koncernledningen för AkzoNobel, Nederländerna, förrättade prisutdelningen. Björn O. Nilsson, IVAs verkställande direktör, gav några reflektioner och inbjöd deltagarna till den efterföljande middagen. 15 juni Drygt 200 deltagare samlades efter sammankomsten till IVAs Sommarmingel. Förutom ledamöter från IVAs tolv avdelningar och medlemmar av Näringslivsrådet deltog representanter från IVA närstående organisationer, Industriforskargruppen, Studentrådet, riksdag och departement m fl. 29 september Temat för sammankomstens efterföljande seminariet var Inför och om statsmakternas forsknings- och innovationspolitiska proposition 2012. Från Näringsdepartementet medverkade statssekreterare Catharina Håkansson Boman och från Utbildningsdepartementet statssekreterare Peter Honeth. Paneldiskussionen inleddes med korta inlägg av Göran Sandberg, verkstäl-


dokumentation  | 65

lande ledamot i Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Madelene Sandström, vd KK-stiftelsen, Anders Ekblom, executive vice president Astra Zeneca R&D, och Arne Wittlöv, ordförande Agenda för forskning. Diskussionen leddes av Björn O. Nilsson. 17 november Det efterföljande seminariet med tema ”Kompetensförsörjning i ett långt perspektiv – industrins ansvar och roll” arrangerades av IVAs Industriforskargrupp (IFG). Efter preses Lena Treschow Torells välkomsthälsning inledde Eva Wigren, chef teknik och miljö på Teknikföretagen och ordförande för IFG. Övriga medverkande var Ewa Beskow, Director Human Relations Nynas AB, Ingrid Petersson, Director Science Relations AstraZeneca, Maria Nohlström, vvd Doberman, Margareta Krabbe, universitetslektor Uppsala universitet och Margareta Lantz, Manager Corporate Communications & Investor Relations Axis Communications AB. Diskussionen leddes av Per Wiklund, Nynas AB och medlem i IFG. Björn O. Nilsson summerade.

AVDELNINGARNAS AKTIVITETER Avdelning I – Maskinteknik Ordförande Professor Margareta Norell Bergendahl (2011) Vice ordförande: Civ ing Inken Faber (2011–2013) Vice ordförande: Chief Technology Officer Ulf Södergren (2010–2012) Sekreterare: Ingrid Jansson Antal ledamöter 2011–12–31: 89, varav 35 under 65 år. Sammanträden 2 februari: Studiebesök till Visualiseringscenter C, Norrköping Inledare: professor Anders Ynnerman, Linköpings universitet, campus Norrköping 5 april: Studiebesök till Bombardier AB, Västerås Värd: vicerektor Henrik Tengstrand, Linnéuniversitetet 7 september: Hur positionerar sig svensk forskning inom EU:s ramprogram? Inledare: Margareta Norell Bergendahl, ordf., KTH, Anders Blom, FOI, Henrik Runnemalm, Volvo Aero, Giovanni Fili, Nlab Solar, Hans Hansson, SWEREA SICOMP 29 november: VA identifierar framtidens innovatörer på utställningen DopExpo på KTH Avdelning II – Elektroteknik Ordförande: Verkställande direktör Bo Normark (2010–2012) Vice ordförande: Professor Lars Nielsen (2010–2012) Vice ordförande: Tekn dr Gunnar Holmberg (2010–2013) Sekreterare: Jan Nordling Antal ledamöter 2011–12–31: 42 varav 18 under 65 år. Sammanträden 3 februari: Norra Djurgårdsstaden – En ny stadsdel i Stockholm tar form Inledare: Bo Normark, ordförande IVAs avd II och vd för PowerCircle, Daniel Carlsson-Mård, Stockholms Stad, Mats Nissling, NCC, Sven-Åke Eriksson, Stockholms lokaltrafik SL,Per LingVannerus, Stockholms Hamnar, Birgitta Resvik och Jenny Dahlberg, Fortum.

18 april: Kan elmarknadens funktion förbättras? Inledare: Bo Normark, ordförande IVAs avd II och vd för PowerCircle, Urban Kärrmarck, Statens Energimyndighet, Niclas Damsgaard, Pöyry Management Consulting,Yvonne Fredriksson, Elmarknadsinspektionen,Kjell Jansson, Svensk Energi, Magnus Hall, Holmen,Per Forsling, Fastighetsägarna, Statssekreterare Daniel Johansson, Näringsdepartementet, deltar tillsammans med övriga föredragshållare. Moderator: Bo Normark 6 september: Internt möte 2 november: Studiebesök på Ångströmslaboratoriet i Uppsala Inledare: professor Mats Leijon, Uppsala universitet Avdelning III – Samhällsbyggnad Ordförande: Director Kyösti Tuutti (2010–2012) Vice ordförande: Tekn dr Per-Erik Petersson (2011–2013) Vice ordförande: Professor Georgia Destouni (2010–2012) Sekreterare: Anna Lindberg/Staffan Eriksson Antal ledamöter 2011–12–31: 72 varav 48 under 65 år. Sammanträden 8 februari: Med staden i fokus – strategier för hållbar samhällsplanering Inledare: Moderator Örjan Wikforss, professor KTH, Stefan Attefall, bostads- och civilminister, Kristina Grange, tekn dr KTH, huvudsekreterare Staden i Fokus, Ulrika Francke, VD Tyréns och Örjan Wikforss, styrgruppen Staden i Fokus samt kommentatorer Karolina Keyzer, stadsarkitekt, Stockholm stad och Göran Cars, professor KTH 12 april: Internt möte 7 september: Samhällsbyggnadssektorns största utmaning – kompetenslyftet Inledare: Mårten Lindström, IVAs avdelning III, More10 AB, Per-Erik Petersson, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, Anna Sander, Samhällsbyggnad, Lars-Erik Liljelund, Mistra och ordförande Formas, Ruben Aronsson, SBUF, Svenska Byggbranschens UtvecklingsFond, Tony Andersson, Imtech Nordic och ordförande för Bygginnovationen 3 november: Studiebesök Citybanan Inledare: Director Kyösti Tuutti, ordförande avd III, Jan Molander, NCC Avdelning IV – Kemiteknik Ordförande: Fil dr Owe Fredholm (2011–2013) Vice ordförande: Forskningschef Rolf Andersson (2010–2012) Vice ordförande: Professor Anne-Marie Hermansson (2009–2011) Sekreterare: Ted Fjällman/JanWestberg Antal ledamöter 2011–12–31: 63 varav 27 under 65 år. Sammanträden 22 februari: Betydelsen för skogs- och kemiindustrin av nya biobaserade material och kemikalier Inledare: Ola Hildingsson, Domsjö fabriker, Hans Norrström, Nippe Hylander, Lars Wågberg, WWSC, Gisle Lohr Johansen, Borregaard (Norge), Markku Karlsson, UPM (Finland), Jon Haag, Billerud, Tomas Hjertberg, Borealis, Claes Annerstedt, Volvocars, Karin Emilsson, Södra, Robert Onsander, Kemiföretagen, Stenungssund, Tom Lindström, KTH, Björn O. Nilsson, IVA och

representant från VINNOVA. (samarrangemang med avd VIII)

14 april: Avdelningens framtida inriktning, intern diskussion.

13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier, Göteborg. Inledare: Dr Helena Berg, Volvo, Professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Docent Torbjörn Gustafsson, Uppsala universitet, Dr Annika Ahlberg Tidblad, Lutab, Dr Carl-Johan Rydh, ETC AB

21 september: Incitamentsprogram och VDersättningar Inledare: Tomas Nicolin, Börje Ekholm, Investor, Hans de Geer, Handelshögskolan. Moderator Gabriel Urwitz (samarrangemang med avd IX).

8 september: Kemi – den gränslösa vetenskapen Inledare: Christina Moberg, KTH, avd IV 7 november: Studiebesök på Nobelmuseet i Karlskoga Inledare: Alf Rosberg, Hans Johansson, Henrik Östmark, Ulf Sjöstrand, Lennart Johansson, Ulf Nordzell. Avdelning V – Bergs- och materialteknik Ordförande: Landshövding Elisabeth Nilsson (2011–2013) Vice ordförande: Verkställande direktör Göran Carlsson (2009–2011) Vice ordförande: Teknisk direktör Jan Tengzelius (2011–2013) Sekreterare: Ulla Svantesson Antal ledamöter 2011–12–31: 65 varav 23 under 65 år. Sammanträden 16 februari: Material för framtidens energiproduktion Inledare: Alan Begg, SKF, Jesper Pettersson, HTC/ Chalmers, Lars Hultman, Höganäs AB, IVAs avd V, Peter Szakalos, KTH

24 november: Det hållbara företaget – är CSR lönsamt Inledare: Benoit La Salle, President and CEO Semafo, a Canadian mining company active in West Africa, Lars-Eric Aaro, CEO LKAB, Klas Balkow, CEO Clas Ohlson, Steve Howard, Chief Sustainability Officer IKEA Group, Anna Gustafsson, responsible for the Business Sector and Human Rights,Amnesty International, Håkan Wir tén, Secretary General WWF Sweden, Erik Lautmann, Chairman of IVA’s Business Executives Council. (samarrangemang med NR) Avdelning VII – Teknikens grunder och gränsområden Ordförande: Professor Thomas Laurell (2010–2013) Vice ordförande: Professor Ewert Bengtsson (2010–2012) Vice ordförande: Generaldirektör Marianne Treschow (2010–2011) Sekreterare: Johan Persson Antal ledamöter 2011–12–31: 87 varav 33 under 65 år.

13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier, Göteborg. Inledare: Dr Helena Berg, Volvo, Professor Kristina Edström, Uppsala universitet, Docent Torbjörn Gustafsson, Uppsala universitet, Dr Annika Ahlberg Tidblad, Lutab, Dr Carl-Johan Rydh, ETC AB.

Sammanträden 17 februari: Hantering av använt kärnbränsle Inledare: Claes Thegerström, vd Svensk Kärnbränslehantering, Olle Olsson, chef för kärnbränsleprojektet Svensk Kärnbränslehantering Waclaw Gudowski, professor, International Technology Center, Moskva, Hans Forsström, tidigare direktör för bränslecykel och avfall vid IAEA, nu SKB International och Sven Ove Hansson, professor i filosofi, KTH.

13 september: Materialvetenskap och nanoteknologi för funktionella material Inledare: Professor Lars Hultman, IFM, Linköping universitet, avd V, professor Magnus Berggren, ITN, Linköpings universitet

26 april: Vad är teknisk allmänbildning? Inledare: Göran Grimvall, KTH, Ulrika Björkstén, Vetenskapsradion, Åke Ingerman, Göteborgs universitet, Judith Melin, Kustbevakningen,Gunnar Edwall, fd Ericsson Research

8 november: Heltäta material Inledare: Sven Bengtsson, Höganäs AB, Anders Eklund, AVURE AB, Christer Åslund, Metec Powder Metal AB, Olle Wijk, Sandvik AB.

15 september: Thermoelectrics for future energy management Inledare: Sven Lidin, Professor of inorganic chemistry at Lund University, Heiner Linke, Professor of Nanophysics and Deputy Director of Nanometer Structure Consor tium at Lund Universiy, Anders Palmqvist, Professor of materials chemistry, Chalmers University of Technology, Dr. Elis Carlström, Depar tment Manager Materials Applications, SWEREA IVF, Docent Muhammet Toprak, Division of Functional Materials, KTH and Docent Xavier Crispin, Organic electronics, Linköping University.

Avdelning VI – Företagande och arbetsliv Ordförande: Direktör Staffan Håkanson (2010–2012) Vice ordförande: Ordförande Anna Ekström (2010–2012) Vice ordförande: Vicerektor Eric Giertz (2010–2012) Sekreterare: Lotta Thörn Antal ledamöter 2011–12–31: 117 varav 37 under 65 år. Sammanträden 15 februari: Lönebildningens funktion Inledare: Staffan Håkanson, ordförande avd VI, Juhana Var tiainen, Konjunkturinstituet, Göran Trogen, fd VD Almega, Eric Gier tz, KTH, vice ordförande avd. VI, Håkan Regnér, Sacoekonom, Sara Göransson, psykolog. Moderator: Anna Ekström, ordförande Saco, vice ordf. avd. VI.

15 november: Oceancirkulationen och istäcket i Arktis Inledare: Jonas Nycander, Stockholms Universitet, Johan Nilsson, Stockholms Universitet, Göran Björk, Göteborgs Universitet, Martin Jakobsson, Stockholms Universitet.


66  |  dokumentation

Avdelning VIII – Skogsnäringens teknik Ordförande: Direktör Johan Lindman (2009–2011) Vice ordförande: Professor Carl-Johan Johansson (2010–2012) Vice ordförande: Direktör Stina Blombäck (2011–2013) Sekreterare: Magnus Breidne

Avdelning X – Bioteknik Ordförande: Konsult Annika Åhnberg (2011–2013) Vice ordförande: Docent Maris Hartmanis (2010–2012) Vice ordförande: Generaldirektör Inger Andersson (2011–2013) Sekreterare: Arvid Söderhäll

Antal ledamöter 2011–12–31: 51 varav 23 under 65 år.

Antal ledamöter 2011–12–31: 62 varav 29 under 65 år.

Sammanträden 22 februari: Betydelsen för skogs- och kemiindustrin av nya biobaserade material och kemikalier Inledare: Ola Hildingsson, Domsjö fabriker, Hans Norrström, Nippe Hylander, Lars Wågberg, WWSC, Gisle Lohr Johansen, Borregaard (Norge), Markku Karlsson, UPM (Finland), Jon Haag, Billerud, Tomas Hjertberg, Borealis, Claes Annerstedt, Volvocars, Karin Emilsson, Södra, Robert Onsander, Kemiföretagen, Stenungssund, Tom Lindström, KTH, Björn O. Nilsson, IVA och någon från Vinnova. (samarrangemang med avd IV)

Sammanträden 1 februari: Cancer – problemområde i läkemedelsutvecklingen Inledare: Kjell Strandberg, Mef Nilbert, Lunds universitet och Skånes Universitetssjukhus, Carl Borrebaeck, CREATE Health Translational Cancer Center, Lunds universitet, Peter Nygren, Uppsala universitet och Akademiska sjukhuset,Mona Ridderheim, Skånes Universitetssjukhus, Moderatorer: Carl Borrebaeck och Peter Nygren

14 april: Nya produkter från skogen Sågtimmer, massaved, brännved och grot – finns det något mer? (lunchmöte och seminarium med KSLA) Inledare: Moderator: Johan Lindman, VD Stora Enso Skog, ordf.avd. VIII, Magnus Breidne, Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) Åke Barklund, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Magnus Wålinder,EcoBuild, SP Trätek/ KTH, Kristina Wickholm, Innventia, Ola Hildingsson, Domsjö Fabriker, Lars Wågberg, KTH. 20 september: Internt möte. 16 november: Internt möte. Avdelning IX – Ekonomi Ordförande: Styrelseordförande Gabriel Urwitz (2010–2012) Vice ordförande: Direktör Peggy Bruzelius (2009–2011) Vice ordförande: Professor Magnus Henrekson (2009–2011) Sekreterare: Hampus Lindh Antal ledamöter 2011–12–31: 94 varav 37 under 65 år. Sammanträden 21 februari: Avindustrialiseringen av Sverige: myt eller verklighet? Inledare: Daniel Lind, Unionen, Lena Hagman, Almega och Henrik Jordahl, Institutet för näringslivsforskning, IFN. 27 april: Den svenska börsens minskande betydelse för svensk ekonomi: Vad kan göras? Inledare: Magnus Henrekson, Institutet för Näringslivsforskning,IFN Ulf Jakobsson, IFN. Opponenter är Ramsay Brufer, Alecta och Kerstin Hermansson, Svenska Fondhandlareföreningen. 21 september: Incitamentsprogram och VDersättningar Inledare: Tomas Nicolin, Börje Ekholm, Investor, Hans de Geer, Handelshögskolan. Moderator Gabriel Urwitz (samarrangemang med avd VI. IX arrangör) 15 november: Hur löses den europeiska skuldkrisen? Inledare: Harry Flam,Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, Bo Lundgren, riksgäldsdirektör

28 april: Genteknik på tallriken – hinder och möjligheter Inledare: Annika Åhnberg, ordförande IVAs avd X, Jens Sundström, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala, Ivar Virgin, Stockholm Environment Institute, Sten Stymne, Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp. Förberedda inlägg av Bo Gertsson, Lantmännen Seed och Peter Sylwan

30 november: Forskningsfinansiering i stöpsleven – kvalitetens betydelse. Inledare: Anders Flodström.

17 november (via länk): Kompetensförsörjning i ett långt perspektiv - industrins ansvar och roll. Akademisammankomst

Avdelning XII – Informationsteknik Ordförande:Vice President Gösta Lemne (2011–2013) Vice ordförande: Professor Kristina Höök (2011–2013) Vice ordförande: Professor Erik Hagersten (2009–2011) Sekreterare: Marie Owe

5 december: Årsmöte och teknikafton

Antal ledamöter 2011–12–31: 59 varav 28 under 65 år. Sammanträden 24 februari: Internt möte med programpunkt Inledare: Christer Bengtsson, Swedsoft 13 april: Internt möte 6 september: Mobile Health – Vård och välbefinnande i det uppkopplade samhället Inledare: Gösta Lemne, ordförande avd. XII, Sture Hägglund, programansvarig avd. XII, Daniel Forslund, Strateg eHälsa, Vinnova (tidigare socialdepartementet), Nina Lundberg, Stockholms Läns Landsting, Peter Håkansson, Ericsson Research, Ulf Palmgren, Sveriges Kommuner och Landsting 15 november: Internt möte

19 september: Vadan och varthän? Strategimöte med diskussion Inledare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Svante Svensson, Orkla ASA, Ulf Lundqvist, Annika Åhnberg, Tankeföda AB, ordf. Avd X 14 november: Klinisk läkemedelsutveckling Inledare: Intern workshop Avdelning XI – Utbildning och forskning Ordförande: Generaldirektör Madelene Sandström (2009–2011) Vice ordförande: Rektor Thomas Andersson (2009–2011) Vice ordförande: Utredningschef Ola Asplund (2011–2013) Sekreterare: Bengt A Mölleryd Antal ledamöter 2011–12–31: 76 varav 30 under 65 år. Sammanträden 22 februari: Områden att satsa på – strategisk forskning för Sverige. Inledare: Peter Honeth, Utbildningsdepartementet, Maria Dahl Torgerson, Vinnova, Pam Fredman, Göteborgs universitet, Åke Svensson, Teknikföretagen, Göran Sandberg, KAW stiftelse, Johan Carlstedt, Innovation för tillväxt. 6 april: Med sikte på forsknings- och innovationspolitisk proposition 2012 Inledare: Asplund, Ola IF-Metall, Nordborg, Jenni, VINNOVA, Hentzell, Hans, ledamot avd XI, Ohlsson, Lennart, ledamot avd XI, Wittlöv, Arne, styrgruppsordförande Agenda för Forskning, ledamot avd I. 5 september: Avancerad utbildning och kompetensförsörjning i kunskapssamhället Inledare: Universitetskansler Lars Haikola, Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, Eva Wigren, Teknikföretagen, Teresa Jonek, Almega, Ursula Hass, Blekinge Tekniska Högskola, Sven Engström, Chalmers samt medlemmar i IVAs Studentråd.

IVA Väst Ordförande: Tekn dr hc Anna Nilsson-Ehle (Avd VI) 2011–2013 Vice ordförande: Tekn dr Svante Svensson (Avd X) 2010–2011 Vice ordförande: Tekn dr Anders Brännström (Avd VI) 2010–2011 Bo Egardt, professor, (Avd II) 2009–2011 Rolf Andersson, Fil dr, Docent, (Avd IV) 2011–2013 Lennart Olausson, NR ledamot 2009–2011 Malin Persson, NR ledamot 2011–2013 Håkan Simonsen, adj. NR ledamot 2011 Sekreterare: Linda Vidén Ljungars, IVA Möten/studiebesök under 2011 7 februari: Teknikdelegationen – Vändpunkt Sverige 22 mars: Stamceller i klinisk användning – Fördel Göteborg 23 mars (Via länk): Nya nervceller i gamla hjärnor. Akademisammankomst och utdelning av AkzoNobel Science Award Sweden 13 april: Kemins betydelse för framtidens batterier 4 maj: Från kris till nya möjligheter - Kina vår utmaning 20 september: Kemi skapar vår framtida vardag 29 september (via länk): Inför och om statsmakternas forsknings- och innovationspolitiska proposition 2012 - Akademisammankomst 4 oktober: Elförsörjningen - vilka energikällor kan ersätta kärnkraften? 11 oktober: Hållbar Kemi 2030 13–14 oktober: JSPS Sweden-Japan Joint Colloquium “Nuclear Energy and Nuclear Applications” 15 november: NR-frukost med Olof Persson

IVA Syd Ordförande: Direktör Lennart Fredenberg (Avd I) 2011–2013 Vice ordförande: Senior Advisor Claes-Göran Beckeman, (Avd X), 2011–2013 Vice ordförande: Vice verkställande direktör Cristina Glad (Avd XI) 2009–2011 Möten/studiebesök: 9 februari: Studiebesök vid Välinge Innovation AB. Medverkande: Darko Pervan, vd, Niclas Håkansson, dir R&D Surface Technology, Per Nygren, dir Fold Down System och Svante Bernow, infochef. 12 maj: Transport 2030 – presentation av IVAprojektet. Medverkande: Jonas Sundberg, huvudprojektledare och Stefan Gustafsson, regionchef Sweco Infrastructure. 18 augusti: Frukostmöte på Procordia Food AB – samarrangemang mellan IVAs Näringslivsråd och IVA Syd. Medverkande: Eystein Mitsem, produktionsdirektör och Göran Sajland, kvalitetschef. 20 september: Mobiltelefonutvecklingen i Lund – Vem gör vad och vad är på gång? Seminarium på STEricsson. Medverkande: Joakim Nelsson, Head of Industry Collaboration and Asset Management, Sony Ericsson, Björn Ekelund, Head of Ecosystems and Research, STEricsson Sven Mattisson, Senior Expert Ericsson. 11 oktober: Bredbandsindustrins utveckling och utmaningar. Medverkande: Per Ödling, akademisekreterare, IVA. 6 december: Årsmöte med IVA Syd. 6 december: Teknikafton med IVA Syd. Medverkande: Björn O. Nilsson (Avd X), vd IVA.

NÄRINGSLIVSRÅDET Ordförande: Direktör Erik Lautmann (Avd VI) (2010–2012) Vice ordförande: Styrelseledamot Marie Ehrling, Nordea m fl, (Avd VI) (2009–2011) Vice ordförande. Bankdirektör Peter Nygårds, Swedbank, (2010–2012) Verkställande direktör Pia Sandvik-Wiklund, Länsförsäkringar Jämtland (2010–2012) Direktör Kjell Johansson, AB Recipharm (2010–2011) Styrelseordförande Peter Wallenberg, FAM – Foundation Asset Management (2011–2013) Verkställande direktör Lars-Eric Aaro, LKAB (2011–2013) Verkställande direktör Åke Svensson, Teknikföretagen (2010–2012) Senior Partner Annette Brodin Rampe, Brunswick Group (2011–2013) Antal ledamöter och kontaktpersoner Näringslivsrådet bestod i slutet av 2011 av omkring 190 företag, statliga verk och organisationer som bedriver, nyttjar eller finansierar teknisk forskning och utveckling. Dessa representerades av 194 ordinarie ledamöter, 85 ersättare och 254 kontaktpersoner. NRs årsmöte den 24 november 2011 Det hållbara företaget – är CSR lönsamt?


dokumentation  | 67

Inledare: Erik Lautmann, Chairman of IVA’s Business Executives Council International Expertise Human Advocacy Benoit La Salle, President and CEO Semafo, a Canadian mining company active in West Africa Comment Anders Furbeck, Director Urban Transformation, LKAB The CSR agenda of two Swedish companies Klas Balkow, CEO Clas Ohlson Steve Howard, Chief Sustainability Officer IKEA Group What is of most importance of the companies’ engagement in CSR? Anna Gustafsson, responsible for the Business Sector and Human Rights, Amnesty International Håkan Wirtén, Secretary General WWF Sweden NR frukostmöten 2011 4 februari: Carl-Henric Svanberg, BP 17 februari: Håkan Buskhe, Saab 23 mars: Öystein Löseth, Vattenfall 13 april: Anders Nyrén, Industrivärden 13 april: Samarkand (Ludvika) 29 september: Annika Falkengren, SEB 12 oktober: Ronnie Leten, Atlas Copco 15 november: Olof Persson, Volvo AB (Göteborg) 18 november: Keith McLoughlin, Electrolux 1 december: Lars-Eric Aaro, LKAB (Luleå) 8 december: Rickard Gustafson, SAS

INDUSTRIFORSKARGRUPPEN, IFG IVAs Industriforskargrupp (IFG) bygger upp nätverk mellan yngre beslutsfattare i näringslivet och forskare inom högskolevärlden. IFG har femton medlemmar med treåriga mandat. I nätverket IFG Alumni samlas ett hundratal tidigare medlemmar. Deltagare i gruppens resa till San Francisco 15–22 oktober 2011 Ordförande Eva Wigren, Teknikföretagen Alf Andersson, Volvo Personvagnar AB Patrik Andreasson, Vattenfall Research & Development AB Ruben Aronsson, SBUF Niclas Damsgaard, Sweco Energuide AB Pia Falk, Saab Electronic Defense Systems Torbjörn Keisu, Ericsson AB Anna Körner, SCA Global Hygiene Category Mikael Larsson, Swerea MEFOS AB Jan Lif, Stora Enso Packaging Johan Lund, AstraZeneca R&D Sofia Medin, Näringsdepartementet Daniel Ringheim, Merinigh AB Johan Tiberg, Bombardier Transportation Susanne Wallenborg, GE Healthcare Life Sciences Per Wiklund, Nynas AB Annika Zika-Viktorsson, Vinnova IFG-sekreterare Ingrid Janssson, IVA Studiebesök Mumm Napa, Rutherford Exportrådet i San Francisco – Swedish Trade Council SF Möte med Generalkonsul Barbro Osher VMware Inc Parsons Brinkerhoff Bombardier Bechtel Lockheed Martin, San Jose University of California, Berkeley Stanford University, Stanford, CA Chevron Headquarters, San Ramon Google Inc Ericsson Inc.

ÖVRIGA AKTIVITETER 12 januari Transport 2030 – förslag till ett forum för strategiutveckling i transportsektorn Talare: Ulrika Francke, Tyréns AB, Torbjörn Suneson, Trafikverket, Ove Pettersson, Vinnova, Lars-Göran Rosengren, Volvo Technology AB, Annika Stensson-Trigell, KTH, Jan Nylander, Transportforskningsutredningen 18 januari Esbri arrangerar: Intellektuella tillgångar -¬ Hur man bygger företag i en kunskapsbaserad Talare: Professor Ulf Petrusson, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet 2 februari Avslutningsseminarium: Transportsystem för hållbar utveckling och konkurrenskraft Talare: Björn O Nilsson, VD Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, Jonas Sundberg, huvudprojektledare, Arne Kaijser, KTH, Samuel Henningsson, Netport Karlshamn, Ove Pettersson, Vinnova / Agneta Wargsjö, Trafikverket, Ulrika Francke, Tyréns AB, ordförande styrgruppen, Staffan Håkanson, styrgruppsmedlem Transport 2030, ordf. IVAs avdelning VI, Ulrika Francke, ordförande syrgruppen Transport 2030, Marina Fransson, Näringsdepartementet, Transportenheten 7 februari Teknikdelegation – Vändpunkt Sverige. Presentation av Teknikdelegationens betänkande för IVA Väst som även samlade några av Västsveriges nyckelaktörer för att tillsammans med delegationens ordförande belysa utmaningar och handlingsalternativ. 14 februari En starkare tjänstesektor – konsekvenser för näringsliv, ledarskap och politik Talare: Catharina Håkansson Boman, statssekreterare Näringsdepartementet, Eva Gidlöf, Executive Vice President Scandinavia, Tieto , Thomas Berglund, CEO Capio, Magnus Henrekson, vd Institutet för Näringslivsforskning, Michael Wolf, vd och koncernchef Swedbank, Mats Tystrup, forskare Handelshögskolan i Stockholm 22 februari Innovate or stagnate – How do we promote, incentivize and reward innovation? The Swedish innovation climate in a global context. IVA och GE bjöd in till ett seminarium för att diskutera innovationsklimatet i Sverige. Talare: Björn O. Nilsson, VD IVA, Anders Nyberg, Politiskt sakkunnig Näringsdepartementet Antoine Harary Director StrategyOne, Magnus Breidne, IVA, Paneldiskussion med, representanter från bland annat IVA, Energimyndigheten, Volvo, GE, och ClimateWell 24 februari Hur kan en effektivare statlig förvaltning bidra till ett bättre innovationsklimat? Frukostmöte med Innovation för tillväxt Talare: Christina Lugnet, generaldirektör Tillväxtverket, Kristina Alsér, landshövding Kronobergs län, Göran Arvidsson docent, Yvonne Gustafsson, Statskontoret, Måns Collin, IVAs avd IV Kemiteknik, Petter Hallman, McKinsey & Company 17 mars Tillväxtdagarna i Göteborg Innovation för tillväxt deltog i debatt om: Innovationspolitik som leder till innovationer som leder till nya jobb, med bl a Sven-Otto Littorin.

21 mars Dialog för stärkt innovationskraft Workshop med Innovation för tillväxt och Reglab Medverkande: Kristina Alsér, landshövding Kronobergs län, ordförande för Regional dialog, Mats Granér, ordförande Reglab, Antti Valle, Head of Division, Innovation Department, Finnish Ministry of Employment and the Economy, Vesa Kojola, Head of unit, Centre for Economic Development, Transport and Environment, Tekes, Finland, Thomas Alslev Christensen, Head of division for Innovation Policy, Forskningsoch Innovationsstyrelsen, Denmark, Bent Mikkelsen, chef för avdelningen Verksamhets- och Kompetensutveckling Regional utveckling, Region Midtjylland, Denmark. Moderator: Peter Kempinsky, Kontig 22 mars Hur ökar vi innovationskraften i svensk forskning? IVAs vd Björn O. Nilsson deltog vid ett seminarium arrangerat av VINNOVA och Fastelaboratoriet vid Luleå Tekniska Högskola. Talare: Hasse Johansson, styrelseordförande VINNOVA, Björn O. Nilsson, VD Ingenjörsvetenskapsakademin, Ann-Marie Hermansson, vicerektor Chalmers, Ulf Lindberg, VD Enhancer, Kajsa Björn, Epsilon tidigare Fastelaboratoriet vid Luleå tekniska universitet, Magnus Karlberg, Fastelaboratoriet vid Luleå tekniska universitet Jennie Nordborg, VINNOVA 23 mars Nya nervceller i gamla hjärnor. Akademisammankomst och utdelning av AkzoNobel Science Award Sweden Talare: Professor Lena Treschow Torell, akademiens preses, professor Anders Ynnerman, juryns ordförande, Leif Darner, medlem i koncernledningen, AkzoNobel, Amsterdam, Holland, professor Jonas Frisén, Karolinska Institutet, inst. för cell och molekylärbiologi, professor Björn O. Nilsson, IVAs verkställande direktör 30 mars Klimatförändringar och ekonomisk tillväxt Talare: Ekonomiprofessorerna John Hassler, Per Krusell och Torsten Persson 14 april Nya produkter från skogen. Seminarium i sam­a rrangemang mellan KSLA och IVA Talare: Magnus Breidne, projektchef, IVA, Åke Barklund, vd, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA), Magnus Wålinder, centrumledare EcoBuild, SP Trätek/KT, Kristina Wickholm, forskningsledare, Innventia, Ola Hildingsson, VD, Domsjö Fabriker, Lars Wågberg, professor, KTH. Moderator: Johan Lindman, vd, Stora Enso Skog 15 april Prioritering i innovationssystemet – Nödvändigt? Hur? Av vem? Frukostmöte med Innovation för tillväxt Talare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Ola Asplund, IF Metall, Maria Dahl-Torgersson, VINNOVA, UllaBritt Fräjdin Hellqvist, Fräjdin & Hellqvist AB, Håkan Gergils, IVA, Göran Sandberg, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse, Sverker Sörlin, KTH, Ted Fjällman, IVA 9 maj The nuclear accident in Fukushima Talare: Björn O. Nilsson, vd, IVA, Dr. Thomas Linnemann, Technical advisor at VGB PowerTech’s Nuclear Power Plants Competence Center, Ryuma Ohora, First Secretary, Science Attache,Embassy of Japan in Stockholm, Lennart

Carlsson, Director of Nuclear Power Plant Safety, Swedish Radiation Safety Authority, Per Lindell, Senior Advisor, E.ON, Magnus Reinsjö, Head of Systems Intelligence, Production Nuclear Vattenfall AB. Moderator: Lars Gunnar Larsson, SiP Nuclear Consulting 18 maj Kompetensförsörjning för innovation och tillväxt Frukostmöte med Innovation för tillväxt Talare: Annika Lundius, Leona Achtenhagen, Jönköping International Business School, Frida Andersson, Tillväxtverket, Johan Blom, Myndigheten för yrkeshögskolan, Svante Bylund, IF Metall, Stefan Bengtsson, Chalmers, Eva-Lisa Höglund, Arbetsförmedlingen, Nils Karlson, Ratio, Håkan Larsson, AstraZeneca, Thomas Malmer, Naturvetarna 8 juni Privatisering av välfärdsområdet – hot och möjligheter Årsmöte och seminarium med Tjänsteinitiativet Talare: Marie Ehrling, Tjänsteinitiativets ordförare, Henrik Jordahl, forskare på Institutet för Näringslivsforskning (IFN), Eric Giertz, vicerektor på KTH 4 juli Innovation för framtiden I Innovation för tillväxt arrangerade seminarium under Almedalsveckan. Talare: Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotland , Björn O. Nilsson, vd IVA, Johan Carlstedt, huvudprojektledare Innovation för tillväxt, Susanne Ås Sivborg, gd PRV, Åke Svensson, vd Teknikföretagen, Pontus Braunerhjelm, professor KTH, Christina Lugnet, gd Tillväxtverket, Charlotte Brogren, gd Vinnova, Kristina Alsér, landshövding Kronoberg, Cecilia Schelin Seidegård, landshövding Gotland 5 juli Vägen till hållbar mobilitet Transport 2030 arrangerade seminarium under Almedalsveckan. Talare: Charlotte Brogren, generaldirektör VINNOVA, Urban Karlström, regionråd i Region Skåne, Pia Kunhult, regionråd i Region Skåne, Mikael Stöhr, vd Green Cargo, Jan-Eric Sundgren, direktör AB Volvo, Gunnar Malm, generaldirektör Trafikverket, Jonas Sundberg, huvudprojektledare Transport 2030, Björn O. Nilsson, vd IVA. Moderator: Sharon Jåma 6 juli Innovation för framtiden II Innovation för tillväxt arrangerade seminarium under Almedalsveckan. Talare: Johan Carlstedt, huvudprojektledare Innovation för tillväxt, IVA, Henrik Arwidsson, Ung Innovationskraft – en advisoryboard inom VINNOVA och Tillväxtverket, Charlie Hansson, vd Chas, Christina Lampe-Önnerud, vd Boston Power, Oscar Lundin, Ung Omsorg, Erik Begtzboe, ordförande Moderata Ungdomsförbundet, Rebecka Carlsson, språkrör Grön Ungdom, Aron Modig, förbundsordförande Kristdemokratiska Ungdomsförbundet, Linda Nordlund, 1:e vice ordförande Liberala Ungdomsförbundet, Representanter för Centerns Ungdomsförbund, SSU och Ung Vänster. Moderator: Sharon Jåma 26 september Internet of Things (IoT) – från affärsnytta till sensorer Talare: Magnus Breidne, projektchef IVA, Östen Frånberg, projektledare IVA, Anders OE Johansson, ProcessIT Innovations LTU, Åke Kruukka,


68  |  dokumentation

verksamhetschef nya teknologier LKAB, Markus Bylund, PhD SICS, Bo Normark, vd PowerCircle, Mikael Gidlund, ABB Corporate Research Area Coordinator, Per-Åke Olsson, VD Viktoria Institutet, Bo Raattamaa, CEO GS1, Christer Norström, VD SICS, Mattias O´Nils, professor Mittuniversitetet, Per Gunningberg, professor Uppsala universitet, Andreas Hessler, Program Director, Ericsson , Hans Dahlberg, affärsutvecklare TeliaSonera, Adam Dunkels, PhD Senior scientist SICS 3 oktober Starkare forskning för starkare skola Seminarium med IVAs projekt Agenda för Forskning Talare: Erland Hjelmquist, styrgruppsledamot Agenda för forskning samt huvudsekreterare FAS, Gunnar Svedberg, styrgruppsledamot Agenda för forskning samt fd vd Innventia, Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, Ber til Östberg, statssekreterare Utbildningsdepar tementet, Tomas Kroksmark, professor i pedagogiskt arbete, Högskolan i Jönköping, Anna Ekström, generaldirektör Skolverket, Ber til Östberg, statssekreterare Utbildningsdepar tementet, Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet, Per-Arne Andersson, chef för avdelningen för lärande och arbetsmarknad, Sveriges Kommuner och Landsting. Moderator: Johannes Hylander 10 oktober Överlämning av Innovationsplan Sverige Slutseminarium med IVAs projekt Innovation för tillväxt Talare: Lena Treschow Torell, preses IVA, Björn O. Nilsson, vd IVA, Marcus Wallenberg, ordförande SEB, ordförande Innovation för tillväxt, Johan Carlstedt, huvudprojektledare Innovation för tillväxt, Ilija Bataljan, Dombron AB, Angeles BermudezSvankvist, Arbetsförmedlingen, Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum, Lisa Lindström, Doberman, Åke Svensson, Teknikföretagen, Annie Lööf, näringsminister. Moderator: Sharon Jåma 18 oktober Mentor4Research Avslutningskonferens Talare: Björn O. Nilsson, vd IVA, Nils-Robert Persson, entreprenör, Anders Gezelius, Nationell projektledare Mentor4Research. Moderator: Henrik Frenkel 27 oktober Innovation for growth – Successful international innovation practices IVAs Royal Technology Forum 2011 Talare: Annika Rembe, Director-General SI, Björn O. Nilsson, President IVA, Professor Christian Ketels, Principal Associate, Institute for Strategy and Competitiveness, Harvard Business School, USA, Professor XUE Lan, Dean of School of Public Policy and Management, Tsinghua University, China, Ms. Laure Reinhart, Deputy General Manager Innovation and Technology, OSEO, France, Dr Subra Suresh, Director, National Science Foundation, Mr. Siimon Vaske, Technology Transfer Manager, KTH Innovation, KTH – Royal Institute of Technology, Erik Odén, CEO Mantex AB. Moderator: Dr Magnus Breidne, Executive Director of Projects, IVA 16 november Chester Carlsons forskningspris Xerox delade ut Chester Carlsons Forskningspris som instiftades 1985 och som förvaltas av IVA. Talare: Johannes Karlsson, forskare vid Umeå

Universitet, Rüdiger Lincke, forskare vid Linnéuniversitetet, Lena-Maria Öberg, forskare vid Mittuniversitetet, Björn O. Nilsson, vd IVA 30 november Högskola med eller utan forskningsanknytning? Frukostseminarium med IVAs projekt Agenda för forskning Talare: Lars Anell, styrgruppsledamot Agenda för forskning, Anders Broström, ordförande Vetenskapsrådet och projektledare Agenda för forskning, Lars Haikola, universitetskansler Högskoleverket, Helen Dannetun, rektor Linköpings universitet. Moderator: Joakim Rådström, IVA 12 december Se Ongame! Studiebesök med IVAs Tjänsteinitiativ Talare: Peter Bertilsson, VD Ongame 14 december Ny innovationsstrategi och nya satsningar för Norrbotten. Seminarium i samarbete mellan IVA, LKAB och Luleå Tekniska Högskola Talare: Per Ödling, akademisekreterare IVA, LarsEric Aaro, vd och koncernchef LKAB, Lena Liljebäck, chef Uppföljning, Arbetsförmedlingen, Johan Sterte, rektor Luleå Tekniska Universitet, Anders Granberg, North Sweden Data Center Location, Johan Carlstedt, projektledare IVA, Staffan Bjurulf, Region Värmland, Sara Modig, Näringsdepartementet. Moderator: Håkan Alfon, Framtidslyftet

STYRGRUPPER I IVAs PROJEKT Agenda för forskning Ordförande: Tekn dr h c Arne Wittlöv (Avd I) Styrelseordförande Lars Anell, Vetenskapsrådet Generaldirektör Rolf Annerberg, Formas Generaldirektör Charlotte Brogren, VINNOVA (Avd XI) Professor Erland Hjelmquist, FAS Civilingenjör Hasse Johansson, f d Scania (Avd I) Verkställande direktör Lars-Erik Liljelund, Mistra Rektor Karin Markides, Chalmers (Avd IV) Verkställande direktör Björn O. Nilsson, IVA (Avd X) Verkställande direktör Lars Rask, SSF Verkställande direktör Madelene Sandström, KK-stiftelsen (Avd XI) Verkställande direktör Gunnar Svedberg, Innventia AB (Avd IV) Styrelseordförande Daniel Tarschys, Riksbankens Jubileumsfond Projektledare: Elin Vinger, IVA och tekn dr Anders Broström, IVA Mentor4Research (projektgrupp) Ordförande: Rolf Skoglund (Avd XII) Johan Ahlström, Regional Projektledare Mats Espander, Regional Projektledare Jan-Erik Gustavsson, Regional Projektledare Anders Nordström, Regional Projektledare Björn Sjöholm, Regional Projektledare Magnus Breidne, Projektchef IVA Kirsti Häcki, Projektassistent IVA Projektledare: Anders Gezelius, Strategize NTA – Naturvetenskap och teknik för alla Verkställande direktör Björn O. Nilsson, IVA (Avd X) Utbildningsdirektör Annabella Kraft, Södertälje kommun Professor Sven-Olof Holmgren, KVA/NTA Utveckling Professor Ulf Lindahl,Uppsala universitet, KVA Gillis Persson, NTA Produktion och Service ekon. för.

Innovation för tillväxt Ordförande: Styrelseordförande Marcus Wallenberg, SEB Landshövding Kristina Alsér, Jönköpings län Styrelseordförande Lars Backsell, Recipharm (Avd X) Professor Pontus Braunerhjelm, Entreprenörskapsforum (Avd XI) Generaldirektör Charlotte Brogren, VINNOVA (Avd XI) Executive vice president Anders Ekblom, AstraZeneca Verkställande direktör Johan Hernmarck, Provider Venture Partners Generaldirektör Christina Lugnet, Tillväxtverket Vice verkställande direktör Annika Lundius, Svenskt Näringsliv Förbundsordförande Stefan Löfven, IF Metall Verkställande direktör Björn O. Nilsson, IVA (Avd X) Verkställande ledamot Göran Sandberg, Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (Avd VIII) Styrelseordförande Melker Schörling, Melker Schörling Projektledare: Johan Carlstedt, IVA Transport 2030 Ordförande: Verkställande direktör Ulrika Francke, Tyréns AB (Avd III) Landshövding Minoo Akhtarzand, Länsstyrelsen i Jönköpings län Generaldirektör Charlotte Brogren, VINNOVA Staffan Håkanson, Swedtrain (Avd VI) Styrelseordförande Håkan Larsson, Schenker AB Verkställande direktör Erik Lautmann, Jetpak Group (Avd VI) Direktör Dan Lundvall, Luftfartsverket Verkställande direktör Kent Eric Lång, Mecel AB Projektchef Thomas Malmer, IVA Verkställande direktör Åke Niklasson, Volvo Logistics AB Tekn dr Lars-Göran Rosengren, AB Volvo (Avd XI) Verkställande direktör Elisabet Salander Björklund, Bergvik Skog (Avd VIII) Senior vice president Lars Stenqvist, Scania CV AB Strategidirektör Torbjörn Suneson, Vägverket Projektledare: Jonas Sundberg, Sweco Energiboken/Aspekter på energi Professor Bengt Kasemo, Avd II Utvecklingsledare Gerd Bergman, NTA Professor Eric Giertz, Avd VI Projektledare Dick Hedberg, Energiutskottet, KVA Direktör Christer Sjölin, Avd IV Professor Harry Frank, Avd II Projektledare: Elin Vinger och Anna Lindberg

UTMÄRKELSER, STIPENDIER OCH PRISER Stor Guldmedalj Direktör Leif Johansson tilldelas IVAs stora guldmedalj 2011 för utomordentliga insatser att utveckla och profilera stora svenska koncerner som Electrolux och Volvo med teknik och marknad som drivkrafter för affärer på en global spelplan med mycket stark konkurrens. Guldmedaljer 2011 Professor emerita Marie Nisser för synnerligen framstående insatser för att bevara, och i nya sammanhang bruka industrihistoriskt värdefulla miljöer, samt för att etablera industriminnesforskning som en akademisk disciplin i Sverige och internationellt.

Tekn dr h c Hans Wallstén för framstående insatser som uppfinnare och entreprenör. Wallstén har sett behov av nyutveckling inom många olika områden och utgående ifrån egna idéer förverkligat dessa fram till färdiga produkter, vilka har varit av stor betydelse för såväl samhället som den enskilde. Professor Anders Ynnerman för banbrytande insatser inom visualisering och fysisk simulering för datorgrafik och ett nyskapande ledarskap. Årets minnesskrift hyllade Sofia Kovalevskaja (1850–1891) Sofia Kovalevskaja tilldelades årets minnesskrift för sin stora betydelse inom matematikens område, grunden för all ingenjörsverksamhet. Hon lyckades trots kraftigt motstånd från dåtidens universitetsvärld bli Sveriges första kvinnliga professor och världens första kvinnliga professor i matematik. Författare Ingegerd Palmér. AkzoNobel Science Award Sweden För att uppmuntra och premiera gränsöverskridande forskning delade IVA för sjunde gången ut ett pris donerat av AkzoNobel. Priset delades ut på IVAs Akademisammankomst den 23 mars. 2011 års pristagare är professor Jonas Frisén som tilldelas priset för banbrytande och gränsöverskridande insatser inom regenerativ medicin. Jonas Frisén är professor i stamcellsforskning vid institutionen för cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Chester Carlssons Forskningspris Chester Carlssons Forskningspris gick 2011 till Rüdiger Lincke vid Linnéuniversitetet. Rüdiger Lincke får priset för sin forskning kring industriella informationssystem. Priset instiftades 1985 till minne av Chester Carlsson, en svenskättling som uppfann kopieringsmaskinen. Vinnaren utses av Xerox och IVA. Stockholm Industry Water Award Stockholm Industry Water Award gick 2011 till Nestlé. De utsågs till 2011 års vinnare av Stockholm Industry Water Award för sitt arbete för en förbättrad vattenförvaltning i såväl sin interna verksamhet som i hela logistikkedjan. Priset uppmärksammar företag som bidrar till en hållbar vattenförvaltning genom minskad förbrukning och miljöpåverkan. Priset instiftades år 2000 av Stockholm Water Foundation i samarbete med IVA och World Business Council for Sustainable Development. Det administreras av Stockholm International Water Institute (SIWI). Mentor4Research Ulrica Almhöjd, forskare i kariologi, Sahlgrenska akademin; Institutionen för odontologi vid Göteborgs universitet, får mentorprogrammet Mentor4Researchs forskningsstipendium på 100 000 kronor. Mentor4Research drivs av Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) med VINNOVA som samarbetspartner och finansiär. Projektet ska ge duktiga forskare bättre kontaktnät inom näringslivet samt lära dem se den egna forskningens kommersiella potential. Över en miljon till Hans Werthénstipendiater IVA delade under 2011 ut drygt 3 miljoner kronor från Hans Werthén-fonden. Stipendierna gick


dokumentation  | 69

till 25 unga akademiker, för studier eller arbete utomlands. Stipendierna riktar sig till mastersstuderande och forskare vid universitet och näringsliv inom främst naturvetenskap, teknik, ekonomi eller juridik. Stipendiaternas arbete ska kunna vara till industriell nytta. Hans Werthén-fonden instiftades 1990 för att hylla Hans Werthén, som var tekniker och företagsledare, främst inom Ericsson och Electrolux. Det är också dessa två företag som donerat grundkapitalet.

REVISORER Landshövding Per-Ola Eriksson sedan 15 november 2011, dessförinnan fd Justitieråd Bo Svensson Professor Lars-Gunnar Mattsson (Avd VI) Aukt revisor Jan Larsson Revisorssuppleanter Civilekonom Bertil Edlund (Avd VI) Aukt revisor Jan Palmqvist

IVAs PLACERINGSRÅD BESVARADE REMISSER IVAs synpunkter på Remiss av EU-kommissionens förslag till ramprogram för forskning och innovation 2014–2020 (U2011/661/F) IVAs synpunkter på E-legitimationsnämndens och svens e-legitimation (SOU 2010:104) IVAs synpunkter på Bättre regler för elektroniska kommunikationer (Ds 2010:19) IVAs synpunkter på Översyn av myndighetsstrukturen för Sverige, handels- och investeringsfrämjande (DS 2022:29)

PUBLIKATIONER IVA-aktuellt 2011 Under året kom tidningen ut nio gånger. Totalt distribuerades drygt 57 557 exemplar. IVAaktuellt når läsare i 35 länder. Upplagan har vid alla utgivningstillfällen varit över 6 300. Fler än 200 prenumeranter tillkom via webb och mejl. Hälften av alla artiklar är direkt genererade av IVAs verksamhet. 86 av IVAs möten (akademi, projekt och NR) har refererats. Därutöver har flera ledamöter blivit intervjuade. Företagande, energi, miljö, forskning och innovation har varit de ämnen som fått störst spaltutrymme. Totalt innehöll IVA-aktuellt 203 längre artiklar och 285 notiser. Redaktionen har därutöver publicerat ett 40-tal kortare nyhetsartiklar på iva.se. IVAs Tjänsteinitiativ har fått särskild uppmärksamhet. Dels genom referat från verksamhetens seminarier, dels genom intervjuer med i sammanhanget relevanta personer. IVA-M-serien IVA-M 422 Innovationsmagasinet – Från jordbruk till spetsigaste spetsteknik, 2011, 40 s. IVA-M 423 INNOVATIONSPLAN SVERIGE – underlag till en svensk innovationsstrategi, 2011, 48 s. IVA-M 424 Minnesskrift, A Tribute to the Memory of Sonya Kovalevsky (1850–1891), 2011, 44 s. IVA-M 425 Strategic Performance Assessment for ESA’s Melissa Project, 2011, 24 s. IVA-M 426 Immateriella rättigheter och ekonomiska incitament– En kortfattad översikt av kunskapsläget, 2011, 40 s.

OMBUDSMAN Regeringsråd Erik Nymansson sedan 20110510, dessförinnan Marianne Eliason

Anne-Marie Pålsson (ordf ) Kerstin Hessius Börje Ekholm Björn O. Nilsson Lotta Thörn

ANSLAG TILL IVAS VERKSAMHET Akademien mottar externa anslag till specifika projekt som annars inte skulle komma till stånd och som vi därför särskilt vill tacka för. Nedan redovisas givare till IVAs pågående projekt av anslag överskridande 500 kkr. Energimyndigheten Erik Johan Ljungbergs Utbildningsfond Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse Näringsdepartementet Riksbankens Jubileumsfond Sida Stiftelsen för kunskaps- och kompetensutveckling Stiftelsen för miljöstrategisk forskning Stiftelsen för Strategisk Forskning Stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond Svenska Institutet Svenskt Näringsliv Tillväxtverket Vinnova Ångpanneföreningens forskningsstiftelse

IVAs KANSLI IVAs kansli finns på Grev Turegatan i Stockholm. Inom kansliet återfinns ett antal funktioner som på olika sätt bidrar till att driva och serva akademiens verksamhet. Kansliet består av IVAs ledningsgrupp samt en stab för projekt- och akademiärenden, kommunikation, ekonomi och personal, fastighet, it och kopiering, redaktion för tidningen IVA-aktuellt samt IVAs Konferenscenter. Under perioder kompletteras kansliets fasta stab med personer verksamma i IVAs projektverksamhet. Följande personer har arbetat på IVAs kansli under året: Lena Anderson, redovisningsekonom Caroline Ankarcrona, projektledare Britta Aulio, konferensbokning Ann-Margret Back, assistent Sheryhan Benzon, konferensservice Jacob Bjarnason, serviceansvarig it Magnus Breidne, projektchef Robert Bwomono, AV-tekniker Johan Carlstedt, projektledare Ann Clauson, konferensbokning Barbara Eriksson, personalansvarig Staffan Eriksson, projektledare

IVAs ledningsgrupp 2011. Ted Fjällman, projektledare Lars Fog, fastighetschef Anna-Karin Friskopps, konferensbokning Östen Frånberg, projektledare Patric Holmström, serviceansvarig it Kirsti Häcki, projektassistent Per Isaksson, kommunikatör Ingrid Jansson, avdelningskoordinator Camilla Koebe, kommunikationschef Malin Kratz, konferensbokning Henrik Lagerträd, kommunikatör Jacob Lehmann, konferensservice Kenneth Leverbeck, redaktör och skribent Anna Lindberg, kommunikatör Hampus Lindh, projektledare Ann-Margret Malmgren, assistent Björn O. Nilsson, verkställande direktör Jan Nordling, projektledare Lennart Ohlsson, vaktmästare Rickard Olsson, driftsansvarig it Marie Owe, vd-assistent Johan Persson, projektledare Joakim Rådström, pressansvarig Pär Rönnberg, chefredaktör och ansvarig utgivare Johan Schuber, projektledare Åsa Sjöberg, konferenschef Markus Strömberg, konferensservice Ulla Svantesson, internationell koordinator Arvid Söderhäll, projektledare Marika Thunberg Petersson, kanslikoordinator Lotta Thörn, ekonomichef Elin Vinger, projektledare Jan Westberg, kommunikatör Per Ödling, akademisekreterare

IVAs ledningsgrupp Består av akademiens vd samt ledarna för akademiens kanslifunk tioner. Lednings­ gruppen svarar för akademiens löpande verksamhet och att i enighet med akademiens verksamhetsmål driva såväl akademi- som programverksamhet. Verkställande direktör Professor Björn O. Nilsson Fastighetschef Lars Fog Kommunikationschef Camilla Koebe Projektchef Magnus Breidne Vd-assistent Marie Owe Ekonomichef Lotta Thörn Akademisekreterare Per Ödling


IVAs verksamhetsberättelse för 2011 har som tema de så kallade grand challenges som vi står inför. Allt fler människor samsas på mindre yta i takt med att urbaniseringen ökar och befolkningen växer. Klimatutmaningar, demografiska förändringar och ett ökat behov av teknisk utveckling står vi inför. I detta sammanhang tycker vi att Jacob Felländers bild från projektet I want to live close to you passar bra som omslagsfoto. Jacob själv skriver så här: Jag gjorde en resa jorden runt och besökte våra mest befolkade storstäder. Ett experiment med analog kamera i syfte att fånga hela världen på en bild. Hela världen på ett enda multiexponerat negativ. Allteftersom platser och människor flöt samman framför mig, blev jag mer och mer fascinerad av hur nära varandra vi alla lever. För första gången i mänsklighetens historia är det fler av oss som bor i städer än på landet, och vi har lagt ner oändliga resurser på att skapa de mest makalöst infrastrukturerade urbana landskap. Jag kan inte sluta fascineras av dessa skapelser. Vårt sätt att leva på dessa plaster kan kanske tyckas groteskt men vi kommer faktiskt förvånansvärt bra överens i våra städer. Vi kanske tror oss vara annorlunda, vi kanske tror oss gilla eller ogilla varandra. Men ändå väljer vi att bo så extremt nära: bredvid, under, ovanpå. Nära. Nära varandra. jacob felländer, april 2011

© Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, 2012 Box 5073, 102 42 Stockholm Tfn: 08-791 29 00 Fax: 08-611 56 23 E-post: info@iva.se Webbplats: www.iva.se ISSN: 1100-5645 ISBN: 978-91-7082-838-6 projektledning: Anna Lindberg form: Pelle Isaksson & Anna Lindberg original: Pelle Isaksson texter: Cecilia Borglin & Anna Lindberg tryck: Edita Västra Aros fotografier: Erik Cronberg, Cia Österberg (Exray), Jan-Olof Yxell (Chalmers), Kristian Pohl, Pär Rönnberg, Kenneth Leverbeck, Stefan Nilsson, Lennart Wennberg, Jann Lipka, Göran Billeson, Ingrid Jansson, Anders Olsson, Peter Ringström, Sofia Andersson, Sarah Wiklund, Anders Nylander & Torbjörn Zadig.