__MAIN_TEXT__
feature-image

Page 1

SOMMAREN 2018 TATUERINGAR DISKBÄNKSTECKNINGAR STYRELSEN


TECKNINGAR. SID 5 ULRIKA LINDER GÖR DISKBÄNKS-

JAG TECKNAR NÄR NÅT HAR GÅTT ÅT HELVETE -Vi har alltid tecknat på gamla kuvert i min familj. Så det kom ganska naturligt att göra mina diskbänksteckningar så. Jag har jämt varit ambivalent till min konst. Jag kände länge att jag egentligen inte ville göra konst – så var det i alla fall när jag gick på Valands konsthögskola. - Men de här teckningarna kom ur ett djupt behov och det var första gången jag kände så. Jag var hemma nyförlöst med två barn som kommit tätt. Det var en kaotisk tid och jag kände en enorm förlust av mig själv. Jag hade ett desperat behov av att få vara ifred ibland. Och jag kände skuld över att jag längtade bort. -Jag försökte hela tiden bara vara mamma men kände att det ändå inte dög. När jag slutade att amma kände jag att jag fick tillbaka min kropp. Det var skönt att vi var två och kunde bytas av. -Så jag tecknade det jag kände och la ut det på Instagram. Många kände igen sig trots att Instagram handlar mycket om att vara lyckad. Jag tecknar när nåt har gått åt helvete. Det har nästan blivit trehundra publicerade diskbänksteckningar av Ulrika Linder. Fler kommer hela tiden. Några utställningar har det blivit men framför allt är detta ett Instagramprojekt. Kanske kan det bli en bok i framtiden. -Jag tar en stund på kvällen. Sitter ofta uppe lite för länge. Gör klart och lägger ut på nätet. Nästa morgon när jag läser kommentarerna är det som om jag hade födelsedag. -Diskbänksteckningarna är skilda från mitt övriga konstnärskap. De kommer direkt inifrån mig. De är för mig inte konstvärlden. De riktar sig till andra mammor, inte till galleripubliken. Jag tycker inte att jag någonsin har passat in i konstvärlden. Jag känner mig som Pippi på kafferep.


SID 6. DÅLIG KULTURKONSUMENT

Även om Ulrika Linders teckningar är djupt personliga och kommer rakt ur hennes eget liv så finns det ju andra konstnärer som arbetat med liknande teman. Trots att Ulrika Linder säger att hon är en dålig kulturkonsument så har hon bra koll. -Lena Cronqvist har gjort en del målningar som jag gillar. Gittan Jönssons dammsugerska är bra. Och Cecilia Torudds ensamma mamma är fantastisk. Jag tycker mycket om hennes inre monolog, hur hon nojar och tajmingen är suverän. Det går heller inte att komma ifrån Jan Lööf. Trots kritiken mot honom så älskar jag hans bilder. Och Eva Eriksson… -Det har blivit mycket läsning ihop med barnen. Men jag klarar inte barnböcker som är fult illustrerade. Just nu håller jag på med en serie bilder för barn som Konstfrämjandet har beställt. De ska gå runt med en vandringsutställning i Sverige. BILDER: ULRIKA LINDER TEXT: PETER EKSTRÖM


Konstlinjen Läs mer på www.geijerskolan.se/konstlinje

Värmland

karin larsson –en av sveriges främsta trendskapare FACEBOOK.COM/CARLLARSSONGARDEN @CARLLARSSONGARDEN

CARLLARSSON.SE

Lars Lerin 18 maj – 8 september Entré 80 kr, fri entré på måndagar www.liljevalchs.se

• Estetiska kurser • Allmän kurs


E R D L LA Ä

N E L O ÄN P

an . Det k t v l ä j s det än lan . Nuvarande e r d l ä min sslig n är takade den i i Pole ia är rät t tra s m n e o d k a stor från stak edan lens hi illnad 945 m ws kon o k 1 o s P k l n l n a i a kae r T d K r i år. ola - A rligt m nits se å k e n s d 0 u n f n 0 u e r 2 e a låta ning h r alltså den i Krakow len välkänd d e l l i l b y s f n iver 8 och n i Po natio var de es 181 n så dr i d n m a e e d r d n a ka nd kogru konsta nyçh och gru sthögs n a o k s k n a e vå. k d l sv randni tuk Pie an Matejko. t prestigefyl o z t S k o a i d dem har en mes r och ren J e m h a t c l o s o s å i ( g a m t k a e s histori r Polens äld idat, m ulptur, Grafi ch restaure d n a k ä på , Sk ng o Skolan ar program . Måleri , Konser veri r ä r e h t rmedia ) la. Den olika fakulte savdelning sign och Inte reläsningar e fö ing ju Dess s d serieteckn , Industriell d t vis många an pra m r ä g d i a n l r t ppe ter esig atur nystar ningsd polsk hålls n r visningsgru nella studen d e r n I tio de är . ring, små un ånga interna på engelska en skolan s m n o n s fi r t Ef t e n de r och n ske ska m ska me et finns gan er visning ka dios) som va sysl o p å p D d tu gs elska. uell un ljéer (eller s t gammalda et tar eng n och individ e .E at ifakult t i r n e e l e t d å s a a i l l M rafi de. s ass på sko erna är inde denne ra for t faran ning, scenog i h t c e o t l r sso eck lad ar b Faku n profe cker funger åleri, t essa är inde e m v : r a a s y g vd in led an t avdeln Var och en a m skol a o r s y f m i . e t t d över ns lad d i o e r k d p p e s t p d u är u idan ten är et som gamla bygg verskr h ö s m n a ä s r r. stan verk Den och g ateljée ieknyçh har lika ställen. Gamla sl a a r t ä n n a et t ex o lutru tuk P gger rna vä mia Sz åtminstone s r håller till li e e d d o a tt k m A n på ara rä ellan ulptu e v k m d t S a g e t h n d s c i o n n ka nd eri hela är Mål rna är en bla ition. Ibland d n e d na nsthög ale rad o t k k t o e L a . k k c w y vens e i Krako äldre med m än på s rundläggand e r g h c n na. er g lmågot y tade o teljéer llmänhet nå ckså på en m ycket model ta i t g m o ös ia trån rna är ingen börjar itionell med a före det ta kilt e t n e d d r Stu är tra t. Särs er visn n and s d å n n r n e f o s U k d a . s a r b ln skolo sk de samtid fi ven om len, till skil h a c ä r o n g e r m n rnis älle nivå. M jan så har Po i mode tid när det g textilkonste g n i r r ö k b ng rna ran leri i god fö olen under lå d. Den mode n e , r e lost a t e var P nst är beröm t Jagel d a n n e n å t a per and chko frams k affis ram i Polen. itet, bl är Nicolas Co liv s s l r o e P v i . hd h un sign ltur del f olor oc des 1364 oc intensivt ku ånga ll stor i k t s e g t ö x h vä ed er .M nda tstad m seum Mocak w har fl om gru lKrako iversitetet s är en studen lav Ba mu s t o s r n i o n M k h niska U verksam, oc nyt t samtids Till exempel awel AlthaP tt r. ar nicus v v. Det finns e ina röt ter hä tockholm och digbiennas i e S l r entet i ste Ven och ute nstnärer ha a m n u e n s o ko am den kända jorde Estoni är billen på n o e P t e a d g a så, rit t. M ka som representer an ock vgiftsf k a n r a ä m m o en kow mer s n i Kra r studenter m a l o k s r fö len. thög . å kons n del sovsala p å på stan g t m e u At r r a a t, hyr olan h lig. Sk ät t och billig tl relativ

O K S EN

A OCH

LK LAV BA MIROS

. SID 8

NICUS

COPER

NY TILLY

N ILD: JOH

TRÖM B TER EKS TEXT: PE


HOS

SEN L E R STY

föa ord n r y f ete r av fö estå allmänh et at t n b e s l m rag n so lda d r styre orga i at t utbi oss uppd ktivt me : Vad ä r e a d r n m a t a g a i v a i t r r s g SEN et t allve rundar s i har åta ch jobba nför en f L E R g i o .V ar STY lsen är rbete rlden onst rbet a e St yr en. Vår t är stor k konst vä relsen a kten. y a rand vad som revider rmer. St ande ma , g h o u c n l n i lbild es t kr a o a dess e b r g t e e s g e i y p anal rågasät t n enväld ula s n i den spm f s n se i rlde r: r so at t if vi är de vara konst vä a fler at t h norme , precis å s d e r d ti pa ng om lité r oc S ska vs bäst s är at t t vi trukture t av kva yrelsen N E S i s n är EL kr ds en t St STYR lsen bes St yrels bbar me om är ko da är at ken. Det r sig i s d e n o t a St yr yftet me relsen j på vad annorlu oblema esenter ig s n och s lden. St y istisk sy t som är ra den pr m röst pr örklara r f i a t e i t ö a t b l gel ar en e rlden. D synligg emens v av at h ursäk utg o c t n ä t t h o n s e n st be gyn konst v iv för a med lt bä er ko i en nget som erspekt nor som de har i elt enke h bedöm nst värld n p h , c byt t unga kvi vetande - de vet iserar o erar i ko r t l l l s o a a i a r g v fy som ra sina . Vi kate n som ex a v l e ä e n v d sj moti någo g än eller et ta för n sannin d inte en anna efter . idag . nst? onst tor ko k s r d ä n b r ne odkä om ä t : g s Vad in r t h a s c r r n o a v ko t inte vä N sv bär bra a E S p L y l E e : en t nke kt STYR onst inn arar pel för d et helt e konomis v k s r e e rd ar Sto äm skap lsens st r konst ä annat än S N e E o r a ELS e st St y var STYR onst är r det int rivs då k k Stor känd”. Ät här bes “god t - värde någo

onst? r stor k

. AM 0 1 SID

AS A D AN

PH

DIE U A ÅT T F R A

NS

R Y T S

U F D LTI

L A AR

H N E ELS

S T I NN


1 SID 1

rsöve å n ä r ocks de, g apan ut tr ycker k s y t “n onst Stor kons k r o t . ar” bär s inne st yt tring empan e s ch kon yrel gt St tmanade fantasi o ynsät t på i l n E m . u e. ss värd ande och lor” såso t yrelsen kulturar v en t s S t s d n i t skr uina kä iljer sig vara e ora kon e t k c n s b s y e t t n t k “g å sät én om at en är de rister vi oss s å P b ls r id ti. er St yre på de ä t t fö t mot kons s bakom at t peka dag, et t s kar fick m s För o t t för oss världen i nst vi öns t et t sä ns i kons us till ko k n o f fi r e t ta y fl t är at . plats lsen? i Styre n e d rta När sta rar: its. N sva lltid funn E S L E a yra STYR lsen har rar: tiden vi f a e v r s St y en llan are skap s under d kola, me ss, lär S N E s ade kla nst ELS en tade i hit t rlV . STYR lsen star rebro Ko i samma a delade k r r vä e e va Ö St yre rade på hamnad vi alla fyr dess stru r t farand n den dä å at t i e stude–2013. V ndra och rlden ochmycket fo , nämlig r tröt ta p t, så e ä a a s 1 v å l r v 1 t s e i a et s 0 t steli 2 nna v över kon elitistisk k över t yg analys. V ller kon som var d ä k e t e n d is mak ltur é och r vad olog ratio frust , hur klicha i en ide ministisk av en ku kten öve e d turer varandr från en f i godkän lva ta ma i l å t j ocks r sedd u ot at t b för at t s ä t? m ni starta den äva jobba de vi oss . m o s ärke behö et bestäm aktuella ppklisterm m t l o at t u l s s r d ö a f istä och me m nds upp g utfor anvä t yrelsen bästa ärknin m m o n s e en n. S n. om d märk a konste na aktio erätta r b e i t n s i g n n Ka r:
 a de al kl entli svara e et t ant den of f lva ut för n N E d de i e t t LS på jä a E a s n p r R t e a e t Y n k g a s y l ST ga ma lsen en til t tra s er en e även o ur m St yre ch förbä llmänhet n d e h het o ver ndla lysa r också a r: llmän n den ha tration ö rmanent a a r a a a r v re gö pe rus es me man apar e om at t onsten, idigt en f apande, edborga k s S k d t t k m N s a lade tliga på et ELSE andl e -ny i som STYR ningen h den of fen Vi fyra de ar så ick n konst v samhälle r. Klisv Märk ssion om issnöje. Sverige ten är de gla vår t u inte gö ute på e n i m u t n k dis era vår konsten liga ko s en ska sp den just blematik t t k o d a n e r r p ilk ma f fentlig en of fe r vi at t enna e ät t, v den o rsiktig. D . Då t yck ntativt s entera d k . ?” ärlden v t h fö v mest represe t t komm in publi s c n o o df ta el a ch ds sen i k r av or tar d pande o ev et t sät möte me dig vil å t u s d e r b e a en er änn enysk rkena bl t verkens Styrels ordf Saland i arb elvis ”K v p ä s m a m n e s r x , o s te rk äg ik r? E de Oxelv Bjärma r åsikte et är torna f ö d f d a t r , k g r o c , e ä er v ordf sikt Lindh affisch n och iga å a t o r s k e s r a n l r a Esbjö n nås Vad h ör fe ngDe ka arar: mycket f . v k s r ridni m a . N p m s w E å g i r s S w w Be EL te ent a so sidan: STYR ar oss in a. strum sig själv stpublik n i o r på hem konst.com, r a d ser Vi o r at t än kon r: men iktig nstor ö vara gatan v St yrelsen möta en isk plats e f s s ls r n e e e r a r t y ls st och tyre apa . t at t t då krat ok: @s : NS sk tligheten p. Främs et viktig en demo ster hörs o m E b a S r e L c g E a n d ö fa t a r r R s e r k ä f Y in st, ST uds n få r of het då ä torkon oss ä relsens b rgan och Of fentlig möts, me t: sty s r o ö p F e 
 St y eo en. ens, alla mail. styrels en av lkbildand stitution är där vi g @ t s n n torko et t fo utanför i nde, det com relsens a även begräns ändå


ynons s konsti t a k na ovo begre alt pr rkalt driv mlar i a r k r la k a r i fö a a (patr patri Kan ni r för f rar:
 ppet PPS dliga at t dessa dä a v s y t begre ch at ELSEN r t för t STYR t förklara ja med at empati o nslor elle v t r å ä För a vill vi bö av brist p l väcka k av PPS hä l ) i r drom ofta lide genuint v som lider h vad som närer et när de onstnärer t ter hur oc ” sägas i r mörk debat t. K e ifrågasä som “får lider av r a p lle td som vad ska för at nst, samt konstnär tisk och/e r at t r ä d fö en dar allas ko xis k , se . När det ta kan k ens namn n rasistis nstnären ck med ge e y t o i a r s t k ap av kon låser liv at t gör ste sk göra PPS b fobisk debjlighet at t där för må homo te har mö konst och edåt. n t n den i intressan t t sparka t a n i m eskri nu no b e : r g m t a o t om svar yndr deba pare kations s position s inga k s bt S rn in vo t snab frie ELSEN rkalt pro tnyt tjar s stliga gä ikt d R s Y j T ö S a ig förka kter l t så h som u patri tnärl PPS, nstnärer å diverse nder ursä asät ts de ch “kons at t bete g g o o ä ver k när för be ärer anv ” och ifrå censur” ursäktad v i debat“ i n a t k t r kons ssa kons t är det o ord som kulle va ler blåsa l onst. Som s d s l e k e n ar. D et är ko ig m . At t man niskor, e an gör är nsvaret t ger s n d “om som slän elt absur andra mä at t det m t och det a lar om re h r r e r ö ls a . nd röst vilket ä , utnyt tj a bara f om he et, det ha bet ydelse s r m k e e ” ä c tv vo ns frih het m et t kr ar lik t t pro onste ärlig sig so dast för a n et t ansv er konstn ntemot k e a l ter en när har m censur el kor och g s t i m s n o n än te ko lar in medm m hand mot sina kap o s 
 t d ? k g u e a b sp ens blik id yrels onstpu t k S n e g v i vs a ill s Vad krä t tar t m : r a a s r r sva nssna förku ELSEN sta och ly . h R c Y o T t S y od dju kons e är t tålam den också inte a t At t d m är stor f o : o apar e som varar krävs ll. vad s are s publiken demisk sk rets och d ällning ti p a k s t k t a s s S s k i n s a ko st e t a mer a ELSEN ete. V d i de STYR n allmänn n blir allt är invig själva må giskt arb rer och r m e o För d Då konstellan de so onstnäre ch pedag ta struktu r vår put k . o e ä i p ve s en ska ftor mting som v ansparen ch ifrågas at t vi skri te bara d y l k e n r o om udera i dt tå par . Någon det s l t förs vi me t är de r arbetar bliken at ssa kan se igt at t ink n. u t e i ö t p f k V t i e r s n n. tv nh Dä ar ko ärlde är de allmä utbild r i konst v en för oss an också e t far?
 norm å näsan m ubliken u ning so ll p p tä s a e k ei g d bl rovoc invig jekt/frå p o n r i p l a b d e re gon erand lle nå provoc t u s k e S m t r er rar. Vilket ä 
 forme problem. : n r i a i r v i a t , nde v EN sv ocerar ej t inte vår S m L ä E n flit inte STYR lsen prov kap är de . Med ke annars t t s e 3 r n 1 y u 0 t k 2 S a sä ans r: ten v vår svara nder hös blik som k g på mång olika rad a e r a u de n pu n så skap bro d SENS ring i Öre ör at t nå e ap. Runda erät ta omlemen me L E R b f b i k t l , s o t STY nst vand b r k vi p för a e pu s bud mati En ko ndans te St yrelsen en istället örklarade ont anand , till den u e f inte r lockats av runda, m historia, den intet ovocerad rade St yt r g e s t i p e s l n i a tt d n t v e l ha en va s och stad ledde til sa fall ble a högt kri lpte oss a m o s a r ä j is d tt en ut sät t h r. De an i v an an t verk kons skulpture d på rund dan med på många n e dessa m gick m mnade ru la - vilket sa. o ä ken s t t vissa l et i det he ville bely i a t grad s auktori lematik v n b relse a den pro påvis PS?
 ppet P

KALT

IAR PATR

D 14

. SI ROM SYND IONS

OKAT PROV

ELSEN

TYR LDER: S ASP BI ANDA JU: AM

INTERV


En konstskola kan beskrivas på en mängd olika sätt. Konstskolor kan också vara väldigt olika varandra. Det finns naturligtvis ändå gemensamma drag – man sysslar med konst och det innebär ofta en mycket personlig utveckling. Det är klart att man lär sig olika tekniker och metoder på en konstskola. Men det är bara en liten del av vad många konstskolor försöker förmedla. Man måste också lära sig mycket om sig själv. Konstens innehåll är ju inte bara teknik, trick och stilig uppvisning. Konst handlar mycket om vem du är. Inte så att all konst är självbiografisk – inte alls. Men den måste bottna i konstnären. Man blir inte en bra författare för att man är duktig på grammatik. Lika lite blir man en bra konstnär för att man är bäst på att blanda färg. Missförstå mig inte, för att bli en bra bildkonstnär måste du vara bra på tekniker och metoder men de betyder ingenting om du inte har något att säga. Man behöver veta vad man ska ha teknikerna till. Båda sakerna är svåra och tar tid. När det gäller att lära känna sig själv och ta reda på vad just du har att berätta är det ofta enskilda samtal mellan elev och lärare som kan föra framåt. Sådana samtal kan bli djupt personliga och intima. Man kan komma mycket nära varandra. Det är här som relationen mellan lärare och elev är som viktigast och som känsligast. Jag kommer ihåg när en av mina elever kom till mig och sa: ”Jag har just blivit utskälld av läraren X. Det var jättebra.” Ibland kan det fungera så. För det mesta inte. Läraren måste vara erfaren och lyhörd för att göra samtalet till något riktigt bra. Om man tänker sig att varje elev bär fröet inom sig till ett eget konstnärligt uttryck så måste läraren närma sig varje elev utifrån just den personens förutsättningar. Den närhet som kan uppstå när man diskuterar värderingar, genusfrågor, moral, personliga erfarenheter, sexualitet, religion och allt mellan himmel och jord, är avgörande. Det är först när samtalet är på riktigt som det är utvecklande. Men läraren har här ett stort ansvar och det är viktigt att situationen inte missbrukas. Det sker mycket sällan. Men vi har sett med Metoo-rörelsen att det ändå sker ibland. Är konst- och andra kulturutbildningar särskilt utsatta? Det vet vi inte säkert. Det kan verka så. Men vi vet att skolledningarna har ansvar för att den tunna gränsen mellan lärare och elev inte överträds. Det är självklart. Fast det är ändå något vi behöver påminna oss om då och då. En konstskola ska ju på samma gång vara en plats där gränser kan överskridas och värderingar prövas och ifrågasättas. Den trygghet som en konstskola ska stå för behöver vara riktad åt båda hållen – ingen ska kränkas, alla ska ha rätt att pröva nästan vilken ståndpunkt som helst. En svår ekvation att få ihop, men vem sa att konst skulle vara lätt.

KRÖNIKA AV PETER EKSTRÖM. SID 15

LÄRARENS ANSVAR

ISM SOMMAREN 2018 TIDIGARE NUMMER FINNS PÅ HEMSIDAN: ISM-TIDSKRIFT. SE NÄSTA NUMMER BERÄKNAS KOMMA I SLUTET AV SEPTEMBER. OMSLAGSBILD: EMMA BJELKE. ISM GES UT AV ÖREBRO KONSTSKOLAS VÄNNER ISSN 2002-8016 © RESPEKTIVE TEXTFÖRFATTARE OCH BILDMAKARE. MEDARBETARE I DETTA NUMMER: AMANDA ASP, JOHNNY TILLY. REDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE: PETER EKSTRÖM. TRYCK: TRIOTRYCK, ÖREBRO 2018. VILL DU ANNONSERA I ISM? HAR DU SYNPUNKTER PÅ INNEHÅLLET I ISM? VILL DU TIPSA ISM OM NÅGOT? VILL DU KOSTNADSFRITT FÅ ISM SKICKAD TILL DIG? ÄR DET NÅGON ANNAN SOM BORDE FÅ ISM? HÖR AV DIG TILL OSS PÅ EPOST: ISM.TIDSKRIFT@ GMAIL.COM


Norman Sandén är född 1946 i Floby. Han har utbildat sig på Konstfack, Litografiska akademin Tidaholm och på Kungliga Konsthögskolan. Han är verksam inom en rad olika konstnärliga områden – grafik, teckning, måleri, land art, performance, fotografi… Han har också länge varit verksam som lärare på olika konstskolor och som en mycket uppskattad föreläsare. Bland många udda intressen återkommer ofta geologin och de grundläggande krafterna i universum. 1987 utkom han med en bok om bildpoeten och bonden Jalmar Lindgren. Nu är det snart dags för en ny bok med Norman Sandéns poesi. Bilderna här är blyertsteckningar från 1983. Mer om honom finns på hemsidan www.normansanden.se

KARTOR AV SYRE OCH BRÖD växer med dova skälvningar berget som skakar sin rygg en brista syns i vattnets hud som om en fisk stiger mot ljuset för att snappa en insekt från ytan den välvda ryggen där glaciärernas fjäll glittrar skjuter slingor av ljus genom vattnets prisma Av berg och vatten är landskapet byggt topografins dualitet klippan som svettas vätska ur rosor av is vattnets speglande plan som sprängs av jordkärnans konvulsioner och halvvägs en tröskelplatå utan gårdag och mål ett här och nu Så sipprar, faller i kaskader vattnet och spjälkas, sprängs växer med dova skälvningar berget som skakar sin rygg


från bergets köldhöjder vecklade upp genom tunna luftlager flyter glaciärer färgspår som gnider himmelsljuset ner genom sluttningarnas slipade skåror Från dalarna ånga av livsgrön vegetation, tallarnas doft av terpentin frörök, fjärilar, stengetter genom örat stötar av fuktig vind, näsan, ögat droppfyllda spindelvävar, våta labyrinter mot kinden flugors ryckningar som övergår i apati branternas stigningar och fall och från bergets köldhöjder vecklade upp genom tunna luftlager flyter glaciärer färgspår som gnider himmelsljuset ner genom sluttningarnas slipade skåror Från dalarna ånga av livsgrön vegetation, tallarnas doft av terpentin


vatten som föds ur vatten djupgravstungor stigna ur ett svalg av magmasoda gejsrat salt och dyningar som långsamt bräcker kontinenter blästrar, blottar kolhinnor målade på sten det förflutnas grå stigma frostfjärilar som spikats fast vid kastanjeknoppars doft mjukrunda musslor, tärnors ägg korallernas kalkmassor Sagor om snögäss brinnande mot sol som bränner strandkarets vatten till kakor av salt och höstliga hav där eldar fäster vid fiskarens hand näten genomstungna av kontinenternas intet oceanernas intet årstidernas intet, denna massiva tomhet av berg som föds ut berg ögonblick, gryningar vatten som föds ur vatten


20

ÅSTE

DAG.S ID

MAN M

GÅ LÄ

NGRE

FÖR A TT VA

NÅN F

YLLER

ARTO

N VAR JE

Tatue ringe n har avslö komm jar t v it för å sak (Ja, ja a t t st a e r . 1 , dom nna. D . En ta g t enna år at t uerin tid). 2 enkla g har ta bor . Tatu m ordvi e t . a r Men d ing är n kva Peter ts r tills Ekströ et är s inte e m n v m a å ö Emma n dör har tr r t, dy vergå r t och äf fat Bjelke ende t vå ta t m a - för a hyr st odeflu r lång tuera t t pra olar p ga. re – A ta om å var AL: Ja nn sin ta det ta g gjor tuerin . Båda a Lernvik o de en ning. gsstud ch är eta tradit Jag fi io. blera ionell ck stä d a t t ta e lärlin och da och tue gstid. koka T kunde ra på övnin r kaf fe e år u gsskin r. Det . Men tan be gick s n j a talen de . g S å fi a s c k ocks månin kta fr l lärlin a å g gar bl måt m om fic prova inte. ir gan en de k jag s t t k a v a ar änd tuera EB: M illa be å rä t t in lärl handl s i a c n hysst, de. N gstid en ku ån sko gick s nd och n l a a e bbare n tatu finns AL: Br ju . Rät t ering ansch s s e m n n a a mer o h r s t a k stod j r vari in i ha rdnin ag dä t helt nden. g. Det verke r med o r e finns g l t hålle e rad. N s ä r r s k u k sällbr ilda k oll på håller ev. urser a t t fä det på i hygi rgern EB: Äv at t en, Li a är o en om vsmed bli kej oc vem s ter av elsh man om h nå kan ta kier, m n slags gam elst tatuer ge a mal p ac iratan r sig idag fi PEK: D hokultur o nns de da. O ch sån et är m skrivn t lite r t. Men ånga AL: Ja a esr det är egler, tatue g har rare n på vä jät tem h i e t yd så r ar u. Fin g ut. ycket kan d ns det at t gö et här EB: Ja p ra. Om la vara e g har man h ts för alla? t t bra också dior t a r en p jo masso ar i rof fsi r av jo bb. PEK: J n nya lärlin g a t ti b b . ag ha gar ju Men j r s a t nu. D en kä g tror dra. D n i e sla av nt e m et finn t kans ånga a t t ta s någ ke är betar stutuerin ra olik lite m med n gar of ät tat. a stila ån av EB: De t r a likn dom. och de t finns ar var t verk t ydlig det en ana r a s o hel de etabl m om e l a r . tatue ade st lla ar Och d rare h et hän ilar m ar gåt e d n AL: Ja e r i n n o t ya sak m dom på ko , som ns er ock ut vec dom h så. M klas är bild tskola, så v ånga ar det erna s u nga om nä inte ti digar stan s e. er ut s om ak varel ler

RA HE

AVY I DAG


TEXT: P

ETER E

KSTRÖ M

BILD S

ID 21: A

NNA L ERNVI K BILD

SID 22

: EMM A BJEL KE

utan skarp a kon är rät turer t softa och m också man v ed mi , blom et int lda fä e hur sterä rger. en so ngar dom d Motiv m gör o ä c en h så d r åldr tribal mech ä a längr r. Me s. Det anica e n l. är nä och k EB: Ja st a napp , och a s t helle n ingså fin ny sti ns de r bio l kalla t dom s Igno det ä som ä rant. r gjor r rä t t Resul t på f crazy okej, t y a l t l . En an i e et ska a t t ta t t t se ut uera mörk lig gr s s t o i ej. g beh rum. m om Och d över i AL: Th e n t t e var är vä ra a en s l Men d sh polka k å a ä llvar et tog ndes väldi bara erare g nåra hängd vecko t nyt t när d e på. EB: Ja r et kom innan g t yck . m a e ssor a r for t Det ä faran r nog v tatude at bra a ut vec t jag h t t bör kla en ja bre ar en egen neo-t del at t t och grej. raditi t lära ta sin Jag g onal. . t AL: Ja i d i l f l a ö r en s r at t g jobb t il som ar gä tur. F kalla rna re år jag s a fria h listisk PEK: ä t. Hel nder At t ta st dju så gö tuera bild p r och r jag f sig ha å sin naå glar. ndlar kropp AL: N i n t e e l ej, vi bara bruka ler hur? om at ter. D r t få en s et är koja o m m at t ycket EB: Ta v sorgb tuera earbe i är tat toot ren o nära. ch ku erape tning När ja nden . Och ug har prata k g o l ädje. mmer tatue t om s varan ra t m aker säga ig så n väld som a till nå h a igt l r d j r n a i . g g AL: N hade iblan u för d tro t t a tiden t t jag mark går m era n skulle a n ån hä ofta t Vi bru n ill tat delse kar sä uerar i livet ga at dag. en för . O t det ä ch de at t t tar i r nån EB: Sm nte sl som f är tan ut. yller spela kerin ar ton r roll. gar p v a rje å sin Tatue rings kropp ring ä tillfäl som e r at t g let är resul n ritu ör lika v tatet. a l iktigt . Själv a mar PEK: s a om de tatue Hur k n bild omme EB: Sv s o r tatu m ble år t at e v ring a t säga AL: En tt . Det grej s kansk ut vecklas? om ja direk e blir m gh t. Dom er pe vill ha ar märkt ä innan rso r at t f greje dom h olk ta nligt. r på h ar gjo en. r i my alsen r t nåt cket och h på me EB: Ja ände r und , man r na ansky måste mda s gå län tällgre fö r at t v ara h eav y SMÄR idag. T

AN SP

ELAR

ROLL .S

ID 23


9 maj – 3 juni Now´s the time – Örebro konstskola 16 juni – 2 september Prognos – Bigert & Bergström www.orebrokonsthall.se

Glasklara specialister Fönster & Byggnadsglas Kreativa inramningar Blyinfattningar

Södra Strandgatan 1, 702 10, Örebro 019 - 611 15 27, teijlers@teijlers.se www.teijlers.se

Fri entré

Pressbild: Bigert & Bergstrom

UTSTÄLLNINGAR VÅR/SOMMAR

Profile for ISM-tidskrift

Ism 2018 no4 sommar  

Ism 2018 no4 sommar  

Advertisement

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded

Recommendations could not be loaded