Page 1

Handikapp-

bulletinen Nr 1 /2018

Emmelie Svanfelt har förnyat gåvobevis för handikappförbundet Fokus på friskvård och hälsa

Missa inte! AKTUELLT inom föreningarna

En tidning från Ålands handikappförbund


Personligt Ombud

Personligt ombud – ett stöd för den som behöver Hej på er alla läsare! Jag heter Harriet Storsved och arbetar som personligt ombud vid Ålands handikappförbund. I arbetet som personligt ombud fungerar jag som ett aktivt stöd och en resurs för personer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Ålands handikappförbund r.f.

Verksamhetsledaren

Ålands handikappförbund firar 30 år! Ålands handikappförbund har åter valt att ge ut sin tidning HandikappBulletinen till alla hushåll på Åland. Vi vill på detta sätt sprida information om förbundet och våra medlemsföreningar och visa på hur mycket som händer hos oss. I detta nummer får ni bland annat ta del av reportage och aktuellt från föreningarna och för handikappförbundets del informerar vi bland annat om vårt personliga ombud, juridiskt ombud på fastlandet, våra två kurser som hålls under våren i samarbete med Medis, nya böcker i vårt bibliotek och ett aktuellt textilprojekt där Fixtjänst ingår. Förbundet firar i år sitt 30-årsjubileum och vi passar i samband med det på att förnya våra gåvobevis. Emmelie Svanfelt har formgivit förbundets nya gåvobevis och ni är välkomna att besöka vårt kansli och köpa ett kort, exempelvis om ni vill ge någon en annorlunda födelsedagspresent eller göra en inbetalning i ett gott syfte. Intäkterna från gåvokortet kommer oavkortat att gå till förbundets informationsverksamhet, dvs. till vårt arbete med att sprida kunskap om personer med funktionsnedsättningar för att alla ska kunna vara delaktiga fullt ut i vårt åländska samhälle. Under de 30 år som förbundet har varit verksamt har rollen som intressebevakare stärkts och numera är handikappförbundet ofta en given remissinstans i funktionshinderfrågor. Vi strävar hela tiden efter att ytterligare stärka rollen som intressebevakare och informationsspridare och förbundet har ansökt om finansering för ett treårigt projekt i syfte att öka kunskapen om FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi håller tummarna för att vi ska kunna inleda projektet under våren. Förutom att vi har jubileumsår har förbundet från och med år 2018 ny ordförande Henrik Lagerberg. Henrik representerar både Ålands Intresseförening för psykisk hälsa – Reseda och Ålands Autismspektrumförening. Vi hälsar Henrik välkommen och passar på att tacka avgående ordförande Krister Sund för tre givande år! Välkomna att gilla oss på Facebook, surfa in på vår hemsida www.handicampen.ax och besöka oss på vårt kansli HandiCampen! En riktigt god fortsättning på det nya året önskar jag er! Susanne Broman Verksamhetsledare Handikapp-

bulletinen

Utgivare: Ålands handikappförbund r.f. Ansvarig utgivare: Krister Sund Text och original: April Kommunikation Annonsförsäljning: North Media Pärmbild: Privat foto.

2

Min huvudsakliga roll är att vara en länk mellan klient och samhälle som i praktiken ofta innebär att stöd klienten i förhållande till någon myndighet. Jag arbetar på den enskildes uppdrag, fristående från myndigheter och vårdgivare. Min förhoppning är att det ska vara lätt att kontakta mig och målsättningen är att alla som tar kontakt ska få hjälp så fort som möjligt. I arbetet som personligt ombud strävar jag till att vara lyhörd och utifrån individuella önskemål stöda klienten i rätt riktning mot egna uppsatta mål.

Klientarbetet kan exempelvis bestå av regelbundna träffar under en längre tid och ibland kan det räcka med vägledning och stöd per telefon. Vid behov gör jag också hembesök. Som personligt ombud hjälper jag till att lyfta individens styrkor och inte fokusera på problem.

Harriet Storsved Ålands handikappförbund r.f. Skarpansvägen 30 22100 Mariehamn Telefon: 527 360 harriet.storsved@handicampen.ax

Boka gärna tid på förhand! Du är välkommen att ta kontakt!

Personligt ombud hjälper exempelvis till med: • Informera om sociala rättigheter och förmåner

• Stödsamtal/motiverande samtal

• Stöd och hjälp vid myndighetskontakter, hänvisa till rätt instans

• Lyssna, bekräfta, uppmuntra. Se individen. Bringa hopp!

• Delta i och ordna nätverksmöten hos myndigheter eller vårdgivare

• Hjälpa till med rättelseyrkanden och besvär. Hänvisa vidare till juridiskt ombud i Svenskfinland, SAMS.

Det här är Ålands handikappförbund Ålands handikappförbund är en samarbetsorganisation för tretton handikapp- och patientföreningar på Åland. Till förbundets uppgifter hör att bevaka och agera i handikappfrågor, informera om funktionsnedsättningar, stöda och hjälpa medlemsföreningarna och upprätthålla ett gemensamt kansli, HandiCampen. Handikappförbundet grundades i slutet av 1988 och våra medlemsföreningar har idag drygt 4.260 medlemmar, det vill säga drygt 14,7 procent av den åländska befolkningen. Våra medlemsföreningar är: Andning & Allergi Åland, Demensföreningen på Åland, Diabetesföreningen på Åland, DUV - De Utvecklingsstördas Väl på Åland, Föreningen Vårt Hjärta, Föräldraföreningen för barn med särskilda behov, Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda, Ålands Autismspektrumförening, Ålands Cancerförening, Ålands Hörselförening, Ålands Neurologiska förening, Ålands Reumaförening Ålands Synskadade.

Adress: Skarpansvägen 30 AX-22100 Mariehamn Webb: www.handicampen.ax E-post: förnamn.efternamn@handicampen.ax Telefon: +358-(0)18-527 360 (växel) Tryckning: Tidningstryckarna på Åland Ab, Mariehamn 2017 Denna tidning distribueras till alla hushåll på Åland.

Mer om oss kan du läsa på hemsidan: www.handicampen.ax där du också hittar alla föreningarnas egna hemsidor. Gilla oss också på facebook. Välkommen in både på webben och på HandiCampen och träffa oss! Handikappförbundet är också huvudman för Fixtjänst som är en arbetsplats för personer med fysisk eller psykisk funktionsnedsättning. Förutom att vara en trevlig och öppen arbetsplats har Fixtjänst också tillverkning och försäljning av flaggor, vimplar och snickeriprodukter. Här utförs olika monteringsarbeten och även demontering av datorer och kontorsmaskiner för företag och kommuner. Fixtjänst finns på Fabriksgatan 10 i Mariehamn.


Gåvobevis med nytt motiv Lagom till det nya året lanserar Ålands handikappförbund ett helt nytt utseende på sitt gåvobevis. Bakom motivet står konstnären Emmelie Svanfelt. – Handikappförbundets verksamhet handlar om människor och möten. Det har jag försökt spegla i min målning, säger Emmelie. Ödkarbyviken ligger grå utanför panoramafönstren, Svea och Vilgot är på dagis och arbetsdagen kan börja för Emmelie Svanfelt i ateljén på övervåningen hemma i Haraldsby. Dukarna bearbetas liggande på golvet, ”staffliet bara välter när jag sätter igång” som hon säger. Emmelie kallar sig kreativ mångsysslare och satsar nu efter fyra års föräldraledighet helhjärtat på sitt företag Emme Art & Design. Företaget och Emmelies skapande startade egentligen ur eget behov. – Jag har alltid tyckt om att måla, men inte riktigt haft plats i studentboenden och lägenheter. När vi flyttade till vårt eget hus behövde vi tavlor på väggarna och till barnrummen så jag började måla

och gjorde övervåningen till ateljé. Så fortsatte jag och smög ut några motiv till salu i Facebookgruppen Ålands Köp & Sälj och det gick bra. Så startade jag en enkel webbsida för beställningar och på den vägen är det egentligen, säger Emmelie. Med tiden har uppdragen också breddats. Förutom beställningstavlor och barntavlor har Emmelie nu inrednings- och fotouppdrag på gång och har smugit igång lite med grafisk design. – Vi får se vart det tar vägen nu när barnen är på dagis och jag har mer tid. Ålands Handikappförbunds nya gåvobevis är egentligen en tavla i akryl, vars motiv i gröna nyanser används som pärmbild. – Jag har bollat lite idéer med Susanne Broman på förbundet. Tanken är att det ska kännas positivt och mjukt. Hela Handikappförbundets verksamhet handlar om människor, möten och kontakter och det vill vi gärna visa, förklarar Emmelie. – Gåvobeviset ska inte heller fungera enbart som kondoleans utan ska också passa till födelsedagar och andra jubileum. Jag har valt mjuka, varma gröna toner och försökt hitta ett tidlöst, enkelt uttryck. �

Emmelie Svanfelt har tidigare jobbat inom kommunens handikappservice och känner därigenom till det viktiga arbete som handikappförbundet gör.

Handikappförbundets gåvobevis • Gåvobeviset finns till försäljning på handikappförbundets kansli HandiCampen från och med januari och även på banker och begravningsbyråer. • Intäkterna från gåvokortet går oavkortat till handikappförbundets informationsverksamhet.

NY KURS: Skriv och funka Kreativt skrivande för alla. Speciellt välkomnas personer med

Gratis juridisk rådgivning via SAMS

Vi vidgar världen och fördjupar upplevelsen. Vi skriver med egna ord och sätter punkten på plats. Vi fantiserar tillsammans och leker fram smakprov av olika texter; dikt, haiku, dialog, dagböcker, kåserier. Kursen är ett samarbete mellan Ålands handikappförbund och Medis.

Visste du att du kan få gratis juridisk rådgivning på svenska från verksamheten Juridiskt ombud på fastlandet?

funktionsnedsättning.

Kursanmälan görs till Medis fr.o.m. 4.1. Kontakt vid frågor: Ålands Handikappförbund Verksamhetsledare Susanne Broman 018 527368 susanne.broman@handicampen.ax Kursdag: lördag, söndag 10.00–15.45 Datum, vår 2018: 3-4.3, 17–18.3, 24.3 (5 tillf. 25 lekt.) Plats: Handicampen, Skarpansvägen 30 Kursledare: Kiki Alberius-Forsman Kursavgift: 35,90 €

Juridiskt ombud är en juridisk stödfunktion inom det finlandssvenska funktionshinderområdet. Syftet är att ge service i form av rådgivning gällande juridiska ärenden, som exempelvis besvär, på svenska till alla personer med funktionsnedsättning och deras närstående i Svenskfinland oberoende av funktionsnedsättning eller föreningstillhörighet. Även ålänningar kan alltså använda servicen som är kostnadsfri. Det finns två juridiska ombud som erbjuder denna service. Kontakt: radgivning@juridisktombud.fi Närmare information hittar ni på SAMS hemsida: https://samsnet.fi/

3


Nya böcker i vårt bibliotek I HandiCampens bibliotek finns både fackböcker och dokumentärer om livet med en funktionsnedsättning eller sjukdom. I tidningshyllan finns många facktidskrifter som kan läsas på plats. Biblioteket är öppet under HandiCampens öppethållningstider, vardagar kl 9-15. Lånar gör du med ditt vanliga bibliotekskort från stads- eller kommunbiblioteket. Lånetiden är 30 dagar och man behöver inte vara medlem i någon av våra föreningar för att låna. På www.bibliotek.ax går det att gå in och titta vilken litteratur som finns i vårt bibliotek. Här ett urval av våra nyaste böcker:

Diabeteskokboken för män av Lars-Erik Litsfeldt, Birgitta Höglund Alltför länge har distingerade gentlemän med och utan diabetes typ 2 lidit brist på en kokbok värd namnet. Men nu är den här, helt fri från tallriksmodellen och fräscha sallader. Det är nämligen inte fettet som är farligt det är socker och andra snabba kolhydrater vi ska undvika. Här får du handfasta tips på hur du sänker ditt blodsocker och samtidigt äter gott.

Omgiven av idioter av Thomas Erikson Har du någon gång försökt resonera med din partner och ingenting gick som du tänkt dig? Eller i förvirring lämnat ett möte med känslan att du inte begrep dig på de övriga i rummet? Och värst av allt: vissa verkar aldrig förstå vad du säger – hur tydlig du än är. Visst är det ett mysterium? Välkommen till en rad uppfriskande aha-upplevelser – möjligen även en eller annan åh nej-upplevelse - och med lite flyt är det inte du som är idioten. Efter att ha läst den här boken kommer du att förstå vad din omgivning egentligen vill säga dig. Jag garanterar att du radikalt kommer att minska mängden idioter i din omgivning, hälsar Thomas Erikson.

Oro: att leva med tillvarons ovisshet av Anna Kåver Oron är mänsklig, begriplig och till och med konstruktiv ibland. Men den kan också försvåra dina möjligheter att leva fullt ut. För en del är varningslampan alltid tänd och livet blir en utmattande kamp mot hotande problem och faror. Anna Kåver ger dig här kunskap om oro ur tre olika perspektiv: det existentiella, det psykologiska och det biologiska. Hon bjuder in till självreflektion och delar med sig av hjälpsamma förhållningssätt till vår sårbarhet och livets inbyggda ovisshet. Hon vill också ge dig mod att våga tänja lite på dina trygghetsgränser för att öka din självtillit. Förhoppningen är att du ska få veta lite mer om just din oro, om hur du kan behålla den kloka oron och släppa taget om den giftiga.

Moa har Psoriasis. Artrit. av Jessica Stigsdotter Axberg Barn 6-9 år. Morgnar är nog det värsta Moa vet. Då har hon legat still så länge att kroppen hunnit stelna. Det tar jättelång tid bara att sätta sig upp. Hon känner sig som hon vore 80 år. Minst. När Moa gör sig i ordning på morgonen gör hon det nästan i slow motion för kroppen hänger inte med. Att få Psoriasisartrit när man är ung är en tuff kamp. Vi följer Moa som har Psoriasisartrit och får läsa om hur hon kämpar för att få både skola och fritid att funka.

Happy food: om hur mat och lycka hänger ihop av Niklas Ekstedt, Henrik Ennart Epidemin av psykisk ohälsa är en folksjukdom som hänger tätt samman med västerländsk matlagning. I Happy Food ser vi hur det mentala välmåendet går att påverka hemma i köket. I denna bok guidas läsaren pedagogiskt och underhållande genom den allra senaste medicinska forskningen. Där andra böcker slutar i tarmen, börjar Niklas Ekstedts och Henrik Ennarts revolutionerande exposé just där, eftersom där finns fler nervceller än någon annanstans utanför hjärnan. Happy Food är en kompanjon i vardagen även utanför köket med handfasta och inspirerande råd. Ennart och Ekstedt navigerar elegant mellan allt från må bra-shoten att starta dagen med och den perfekta antiinflammatoriska burgaren till super-rödbetsjuicen som även fungerar som viagra.

4

lréne Johansson sköter om vårt bibliotek.

Att leva nära hjärtat av Anna Blomquist Den här en bok till dem som alltför ofta suttit med stela axlar och bankande hjärta sena kvällar, kanske med ett material som ska lämnas in eller med förberedelser för en dragning. De som vaknat fram på småtimmarna och ältat vad de känner att de borde ha gjort och sagt, eller oroat sig för att ha missat. De som reflekterat över vilka de är och kanske inte alltid gillat det de sett. De som någon gång lovat sig själv att aldrig mer kompromissa bort sig själv eller pressa sig så hårt. Den som vågar ta bokens titel på allvar och försöka leva nära hjärtat utmanar den vedertagna tesen om att vi måste ha ett utstakat mål och anstränga oss för att nå dit vi vill. Men och här invänder du kanske, går det att leva utan tuffa mål och dagliga krav i dagens jäktade samhälle? Ja, enligt författaren går det, om man ger sig själv tiden att flytta ner lite av det som processas i hjärnan till hjärtat.

Bli vän med din stress: ACT - så funkar det av Petra Kahn Nord Stress är en naturlig och ofrånkomlig del av livet. Det är när den gör att man mår dåligt, och när den börjar styra ens riktning i livet, som det kan bli ett problem. I Bli vän med din stress visar författaren Petra Kahn Nord hur man med hjälp av terapiformen ACT, Acceptance and Commitment Therapy, kan få ett rikt, lyckligt och hälsosamt liv genom att acceptera negativa känslor som stress, oro och ångest. Det handlar till exempel om mindfulness, att hålla distans till sina tankar, om självbild och acceptans. De olika verktygen förklaras på ett lättillgängligt sätt, och dessutom berättar författaren personligt om hur hon själv förändrat sitt liv med hjälp av ACT. PETRA KAHN NORD leder kurser i ACT och är diplomerad coach. Hon har själv erfarenhet av stress och diagnosen utbrändhet, och i boken berättar hon om den resa hon gjort med hjälp av ACT.

Innan väggen: en upplyftande bok om utmattning av Anna Voltaire Utmattning är ingenting som kommer plötsligt, även om det kan verka så när man står där i tvättstugan helt håglös med en liter mjölk i handen och undrar vad man gör där. Det utvecklar sig långsamt och ger sig till känna genom olika symptom som många väljer att ignorera. Det är så man blir sjuk genom att strunta i kroppens desperata försök att tala om att man måste vila. Till slut brinner man upp. Man går in i väggen. Läkaren och sexbarnsmamman Anna Voltaire har själv varit där och den här boken har varit hennes sätt att hantera sin sjukdom. Detta är hennes berättelse. Med stöd i vetenskapen, anekdokter och illustrationer av Louise Winblad beskriver hon på ett lättfattligt och humoristiskt sätt hur sjukdomen smyger sig på, vad som händer i kroppen och varningssignaler att vara uppmärksam på. Hon ger handfasta tips på hur man som utmattad kan hantera sin sjukdom, hur man ska bli frisk och viktigast av allt hur man ska undvika att bli sjuk igen.

Food Pharmacy : kokboken av Mia Clase, Lina Nertby Aurell En antiinflammatorisk kokbok framtagen i nära samarbete med tarmfloran. Förra årets succébok Food Pharmacy lärde oss allt om antiinflammatorisk mat, bakterier, hjältar i köket, antioxidanter och vetenskapliga. Nu kommer kokboken som förenklar din vardag. Här vänder sig Lina och Mia till alla som vill börja jaga näring och äta mat som gör tarmfloran gott och håller inflammationen (och många sjukdomar) borta. Det här är ingen diet utan hälsosam mat för alla. Och den bygger på exakt de råd alla experter faktiskt är överens om – ät mycket grönsaker och skippa sockret!


En buss till glädje för alla! I vår buss kan rullstolsbrukare, personer med övriga hjälpmedel, eller inga hjälpmedel alls, resa tillsammans. Bussen är utrustad med rullstolslift, hörselslinga och blindskriftstecken på stoppknapparna. Bussen har även integrerade barnstolar så att hela familjen, från liten till stor, kan resa bekvämt. Ett exempel på möblering i bussen är 35 sittplatser och fem normalstora rullstolar. Vi hjälper gärna till med planeringen av er resa och ordnar gärna en visning av bussen. Kontakta oss på telefon 018-28 000!

Torggatan 2, tel. 28 000. www.williamsbuss.ax

Vill ditt företag också synas i HandikappBulletinen? Kontakta: North Media / Stefan Norrgrann 0457 323 44 45 stefan.norrgrann@gmail.com

SKARPANSVÄGEN 24, TEL 19 655 / 19 714, www.central-apoteket.ax

www.shipland.ax

Gör det enkelt att uppleva skärgården

DIPLOMUTBILDNING I COACHING Professionell coaching enligt International Coach Federation för ledare, pedagoger, tränare och dig som är intresserade av personlig utveckling.

Mariehamn – våren 2018 Modul 1

27-28.1.2018

Modul 2

10-11.3.2018

Modul 3

21-22.4.2018

Modul 4

26-27.5.2018

Modul 5

Datum är ännu inte satt

Diplomering 10.6.2018

Varmt välkommen!

Christine Suvanto Owner Positive Solutions ICF Professional Certified Coach (PCC)

Shipland.ax erbjuder transporter och utflykter för både stora och små grupper. Gör en utflykt med vännerna, familjen eller företaget. Vi kan skräddarsy en upplevelse just för dig, året runt. SHIPLAND.AX

| Tel: 040 504 3601

|

vilhelm.holmberg@aland.net

NYTT ÅR – NYA MÖJLIGHETER info@positivesolutions.fi +358 50 3814737 www.PositiveSolutions.fi www.CoachCompanion.fi

5


Demensföreningen på Åland Cita Nylund är verksamhetsledare och anträffbar på kansliet på HandiCampen måndag-fredag kl 9-15 och enligt överenskommelse. Tfn: 018-527 369 eller 0457-548 38 18, e-post: demensforeningen@handicampen.ax

En trygg plats för umgänge och stimulans Kaffet är lika varmt som stämningen och samtalet flödar fritt. Det är frukost på Oasens dagcenter i Jomala och sex glada deltagare tas omhand av Mejt Svahnström. Hit är alla med minnessjukdom välkomna för rehabilitering, umgänge, stimulans och gemenskap.

Kalender Anhörigträffar på Demensföreningen våren 2018 För dig med en insjuknad partner, Stadsgruppen. Handicampen, Nyfahlers Måndagar 14.00- 16.00 : 22.01, 19.02,19.03, 23.04,21.05,18.06. För dig med en insjuknad förälder Handicampen, Nyfahlers Onsdagar 18.00- 20.00 : 10.01,07.02, 07.03, 18.04, 09.05, 06.06. För dig med en insjuknad partner, Godbygruppen, på Godby värdshus Måndagar 13.00- 15.00: 15.01, 12.02, 12.03, 16.04,14.05, 11.06

Under hösten 2015 inledde Oasen boende- och vårdcenter dagverksamhet för personer med minnessjukdom eller andra sjukdomar med påverkan på den kognitiva förmågan. Dagverksamheten är till för personer som ännu bor i sitt hem eller på serviceboende och innebär några timmar i veckan av rehabilitering, stimulans och gemenskap i en bekant, trygg och lugn miljö. – Vi har verkligen roligt här. Deltagarna uttrycker det gärna och jag själv känner det lika mycket. Här finns samhörighet och trygghet och vi trivs så bra med varandra. Den andra biten är förstås att vi avlastar eventuella anhöriga, säger Mejt Svahnström, ansvarig ledare för dagcentret. Det är vanligt att anhöriga

sänggåendet på kvällen. Ibland kan man inte ens åka och handla. En make eller maka som vanligtvis finns där 24 timmar i dygnet får på det här viset några timmar för sig själv. Det är guld värt för dem. Minnen från förr Dagcentret har öppet måndag och torsdag från 09 till 15. Först på programmet är en lugn men pratig gemensam frukost. Därefter brukar Mejt ordna någon form av minnesstimulerande aktivitet, en frågesport eller associationslek eller liknande. – Alla våra deltagare tycker mycket om att berätta om förr och om sin levnadshistoria. Det är den tiden de minns, även om de kanske inte kan komma ihåg gårdagen. Idag visar Mejt upp olika

”Alla våra deltagare tycker mycket om att berätta om förr och om sin levnadshistoria. Det är den tiden de minns, även om de kanske inte kan komma ihåg gårdagen.”

Stöd Demensföreningen på Åland genom hyllnings- och kondoleanskort. Hyllnings-och kondoleanskortet kan köpas vid HandiCampen, Ålandsbanken och begravningsbyråerna. Nytt kondoleanspris fr.o.m. 1.1 2018 är 15 €

6

som vårdar personer med minnessjukdomar i hemmet får dåligt samvete för att ”lämna bort” personen. Men det brukar gå över efter tag. – När de märker att det är tryggt här, att vi har trevligt och tar hand om deras anhöriga så brukar det släppa. Det kan vara ett väldigt kaos om man vårdar en minnessjuk person hemma, ända från morgonbestyren till

åländska ord som skapar diskussion och associationer genom tid och rum. En ”tondurak” lockar fram minnet av någon gammal släkting. En granne från förr kanske var en riktig ”krackelvant”. – Det ska inte nödvändigtvis kännas som minnesträning, jag försöker mer att baka in hjärnstimulansen i själva aktiviteten, förklarar Mejt. Innan en ny deltagare

börjar i dagverksamheten görs en grundlig genomgång av levnadshistoria och sjukdomsbild. – Vi vill ta hänsyn till alla och känna till deras egna önskemål. Det kan kännas obekvämt att börja komma till oss när man inte vet vad det handlar om. Men vi vill att det ska gå så smidigt som möjligt. Därför får man gärna komma hit och träffa mig och de andra deltagarna först för att se om man trivs. Ökande problem Minnessjukdomarna ökar i västvärlden idag och trots att intensiv forskning pågår känner man ännu inte till orsaken till ökningen. På Åland har vi ungefär 50 nya fall per år varav 4–5 är yngre, alltså i det här fallet under 65 år, då de drabbas. Begreppet demens har blivit föråldrat och ersatts av minnessjukdom. – Alla minnessjukdomar leder inte alls till demens, förklarar Mejt. – Kognitiva problem och minnesproblem kan handla om brist på vitaminet B12, hjärntumör eller depression. Till och med en riktigt kraftig urinvägsinfektion kan ge symptom som minnessvårigheter hos en gammal person. Innan lunch kan deltagarna på dagcentret få träffa en fysioterapeut, om det är något specifikt fysiskt problem som kan avhjälpas eller förbättras. Fysioterapeuten håller också i en gemensam rörelseaktivitet och efter den är det lunchtid. – Då kommer vår köksmästare själv hit och serverar maten. För oss är det viktigt med god service. Vissa av våra


deltagare kanske bor ensamma och lever på smörgås. Vi vill att det ska kännas lite finare att bli serverad här, berättar Mejt. På eftermiddagen brukar gruppen ta en promenad eller sitta tillsammans i ljusterapirummet som finns alldeles intill. – Vi lyssnar på musik eller sjunger tillsammans. Herrarna brukar ta en tupplur och damerna vill gärna fortsätta att umgås. Och så vid 15-tiden börjar de att åka hem. Flexibla planer Mejt har alltid ett planerat program för dagen, men släpper ofta taget om planen för att följa deltagarnas dagsform och önskemål. – När minnessjukdomarna framskrider orkar man inte med alltför mycket stimulans. Därför är det inte viktigt att vi

ska göra allt som jag vill eller har planerat. Ibland behöver vi ta det lugnare och följa gruppens status. Dagcentret har i nuläget plats för fler deltagare och Mejt hoppas att fler av de 13 kommuner som ingår i kommunförbundet Oasen ska få upp ögonen för verksamheten. Den här typen av verksamhet är enligt Mejt ett bra och ekonomiskt sätt att förlänga tiden då en person med minnessjukdom kan vårdas i hemmet. – En plats här hos oss kostar för kommunen 50 euro per person och dag. Det är stor skillnad jämfört med en heltidsplats på institution. Och jag har själv sett hur det kan förlänga tiden hemma med flera år. Det ökar livskvaliteten både för den drabbade och för de anhöriga.�

Så får du plats på Oasens dagcenter • I första hand är det socialkansliet i hemkommunen som ska erbjuda en person plats vid dagverksamheten. • Klienten, de anhöriga och hemkommunen bestämmer tillsammans hur ofta en person deltar i dagverksamheten. • Den berörda eller anhöriga kan också själva ta kontakt med kommunens socialkansli och höra sig för om möjligheterna att delta i Oasens dagverksamhet. • En plats på dagcentret kostar 65 euro per person och dag, fördelat på 15 euro för klienten och 50 för kommunen.

Sara Eriksson, Ritva Sundström, Ingrid Grüssner och Gunnel Eriksson tillbringar eftermiddagen i Oasens rum för ljusterapi. Här kan man lyssna på musik, sjunga eller kanske ta en tupplur. Schemat på dagcentret anpassas till deltagarnas önskemål och dagsform.

Nytt kompetensnätverk ska lyfta demensfrågor Kompetensnätverket Emmi utvecklades i höstas för att fylla ett stort behov av samarbete inom demensvården på Åland. – Ju äldre befolkningen blir, desto fler är det som behöver demensvård, säger nätverkets ordförande Heli Gåvefeldt. Antalet personer med demens och minnessjukdom ökar snabbt i takt med att den stora gruppen 1940-talister blir äldre. Minnesmottagningen inom Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) tog år 2016 emot 74 remisser på hela året. Under 2017 hade man tagit emot 80 personer redan i slutet av oktober, då kompetensnätverket Emmi träffades för första gången. – Det kom en förfrågan från Demensföreningen till kommunerna på Åland, man undrade helt enkelt om ett sånt här nätverk kunde behövas. Och intresset var stort. Det är inget smygande problem att

behovet av demensvård ökar, siffrorna talar sitt tydliga språk, säger Heli Gåvefeldt, som arbetar som äldreomsorgsledare på Föglö. I nätverket ingår närvårdare, sjukskötare och äldreomsorgsledare som arbetar på såväl renodlade demensboenden som blandboenden och inom närvården. – Då vi träffades fick vi bekräftat att alla kommuner tampas med liknande problematik. Till exempel att många demenssjuka vårdas hemma av en anhörig alldeles för länge. Syftet med kompetensnätverket är att öka samarbetet mellan branschens olika aktörer, att ge stöd åt varandra och utbyta erfarenheter, men

också att sprida den kunskap nätverket besitter i samhället och på arbetsplatserna. – Strävan är att vi ska kunna fungera som referensgrupp för till exempel landskapet och kommunerna då det ska tas beslut i äldreomsorgsfrågor. Vi kan ge en helhetsbild av läget inom demensvården på Åland, vad som behöver göras och vilka problemområden där finns, säger Heli. – En viktig fråga är att kommunerna har svårt att hitta kompetent personal. Vi behöver en både teoretisk och praktisk utbildning inom demensvård på Åland. Det är en av frågorna vi sätter igång och arbetar med nu direkt, säger Heli. �

Mer information om kompetensnätverket Emmi: Heli Gåvefeldt, äldreomsorgsledare Föglö kommun E-post: heli.gavefeldt@foglo.ax Tel: 018-503 82 Mob: 0457-344 51 15

7


Reseda pejlar intresse för kreativ kurs Ålands Intresseföreningen för Psykisk Hälsa – Reseda r.f. Ordförande Henrik Lagerberg är föreningens kontaktperson Tfn 0400 478884 henrik.lagerberg@aland.net eller: reseda@handicampen.ax Reseda verkar för attitydförändring dvs avstigmatisering av psykisk ohälsa, stöd och gemenskap. Vår förening är öppen för alla. Vi ordnar teaterbesök, friskvårdsdag, temadagar, vår- och julfest med mera.

Kalender En anhöriggrupp till personer som lider av psykisk ohälsa startas upp preliminärt den 25 januari med en första träff på Ålands handikappförbund under ledning av gruppledare Cita Nylund tel. 04573424902 och assisterad av Rita Åsbacka.

Under våren 2018 erbjuder konstnären och konstterapeuten Tiina Barck medlemmar i föreningen Reseda möjligheten till en kreativ kurs för att hitta olika sätt att uttrycka sig i färg och form. Nu vill föreningen kolla av intresset hos medlemmarna. – Konsten sätter igång både hjärnan och motoriken, färg kan vara helande, förklarar Tiina. Konst kan fungera som vård och friskvård genom att man får uttrycka sig kreativt och därmed hittar färg, form och ord för olika känslor som man bär runt på i kroppen. Tiina Barck är utbildad konstterapeut och vill under våren 2018 gärna hålla en kurs för medlemmar i föreningen Reseda. – Att använda kreativiteten ökar människans välbefinnande. Vi vet alla att man mår bra av att ägna sig åt kreativa saker, det fungerar likadant med konst som med sång, dans och musik, säger hon. Holistisk syn Sambandet mellan kultur och hälsa är ett område som man forskar intensivt inom.

Kultur i vården är ett begrepp som man arbetar med både i Sverige och Finland eftersom ett flertal forskningsprojekt visar att kultur är lika viktigt för hälsan som motion och att kulturupplevelser av olika slag bidrar till hälsa och ökad livskvalitet. – Jag har bland annat haft kurser inom Omsorgsförbundet och för föreningen Vårt Hjärta. Det är ett väldigt fint komplement till den vanliga vården. Vi ser holistisk på människan och söker metoder för att få hela människan att må bättre, säger Tiina. Processen viktigast Man behöver inte behärska eller ens ha prövat på konst i någon form för att gå på kurs med Tiina. – I ett sådant här sammanhang kan jag till exempel göra

Är du intresserad av att uttrycka dig kreativt i färg och form tillsammans med Tiina Barck? Hör av dig till Henrik Lagerberg på Reseda: Tel: +358 400 478 884 E-post: reseda@handicampen.ax

Tiina Barck.

Resedas kondoleanser finns till försäljning på HandiCampen, Ålandsbanken och begravningsbyråerna. Du kan även stödja vår verksamhet genom en inbetalning till FI42 6601 0002 3104 23 8

ett kursprogram för 5-6 tillfällen då vi arbetar med olika tekniker. Vi kan göra kollage, måla med olika färger, rita, arbeta med lera och liknande. Vi tränar olika förmågor såsom att känna, lyssna, dofta, säger Tiina. Hon poängterar att det absolut inte är resultatet som är viktigt utan själva processen, det handlar om att gå in i färgvärlden, ta fram kulörer man tycker om, använda dem och utmana sig själv att komplettera med andra. – Om man till exempel inte tycker om färgen grön, då kanske man ska arbeta med just den färgen, bearbeta färgen. Alla människor mår bra av att få leka med färger, säger Tiina. Prova på i verkstaden Om kursen blir av ser Tiina att en kväll per månad kunde fungera bra. På Kulturfabriken i Mariehamn finns en stor verkstad med plats att prova olika typer av tryck och måleri. – Och lokalen ligger på första våningen, så här finns inga trappor att vara rädd för, säger Tiina.�


Ålands Reumaförening Ann-Katrin Mörn är verksamhetsledare i föreningen. Hon finns på HandiCampen vardagar kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn: 527 370 reumaforeningen@handicampen.ax www.handicampen.ax Vi vill erbjuda våra medlemmar fin GEMENSKAP, ökad KUNSKAP om sin sjukdom och anpassade TRÄNINGsformer. Stöd gärna föreningen, vi har kondoleanser/hyllningsadresser och dubbla kort till försäljning.

Kalender

De som har deltagit under hösten 2017 behöver inte anmäla sig. Nya deltagare anmäler sig till Ann-Katrin på kansliet, tel 527 370 eller reumaforeningen@handicampen.ax from 4.1.

Artrosgymnastik Folkhälsans allaktivitetshus måndagar kl.10-11 och tisdagar kl.11-12 med Gun-Lis Andersson. Start 8.1 och 9.1. Terminsavgift: 70€/termin

Akvarellmålning HandiCampen tisdagar kl.13-15 med Raina Clemes. Start 16.1. Terminsavgift: 50€/termin

Gymnastik anpassad för dig med onda leder ÅHS träningssal torsdagar kl.18-19 med Tua Liewendahl-Åvik. Start 11.1. Terminsavgift: 80€/termin

Gymträning för dig med artros Medimar torsdagar kl. 16.30-17.30 med Lars-Erik Åkerblom. Start 25.1. Terminsavgift: 80€/termin

Mediyoga Folkhälsans allaktivitetshus onsdagar k.18.30-20 med Eivor Englund-Karlsson. I samarbete med Andning & Allergi och Vårt Hjärta. Start 10.1. Terminsavgift: 100 €/termin

Vattengymnastik Folkhälsans allaktivitetshus onsdagar kl.13-13.45 med Hannele Vaitilo. Start 10.1. Ålands Idrottscenter, Godby onsdagar kl.15-15.45 med Mats Danielsson. Start 10.1.

ÅHS terapibassäng onsdagar kl.16,17,18,19 med Elisabeth Westling. Start 10.1. ÅHS terapibassäng torsdagar kl.16-16.45 med Hannele Vaitilo. Start 11.1. Mariebad fredagar kl.1111.45 med Hannele Vaitilo. Start 12.1. Terminsavgift: 85€/termin

Allsångscafé Plats: Arkipelag, Oliven Tid: onsdag 14 mars kl.14-16 Ett föreningssamarbete inom HandiCampen. Ingen förhandsanmälan. Vi bjuder på kaffe med dopp så meddela ev. allergi.

Bingo Plats: HandiCampen Tid: Onsdagarna 14 februari, 14 mars och 11 april kl.18. Pris: 6 €/person för bingo med kaffe. I samarbete med Neurologiska föreningen och Vårt Hjärta.

Bokcirkel Plats: HandiCampen, men den 8.1 på stadsbibliotekets grupprum Tid: En måndag i månaden kl.13-15. Start 8.1. I samarbete med Cancerföreningen. Frågor? Kontakta Kerstin Öberg, tel 15271 eller kerstinoberg08@gmail.com.

Medlemslunch Plats: Arkipelag Tid: sista tisdagen i månaden kl.12.00. Start 30.1. Ingen förhandsanmälan. Lunchen betalas på plats.

Ann-Katrin Mörn och Janne Soininen.

Reumaföreningen samarbetar med ÅHS Kronisk smärta är ett stort och ökande samhällsproblem som orsakar enormt lidande för många. Våren 2018 kör ÅHS Rehab igång en smärtskola som Ålands Reumaförening kompletterar med en självhjälpsgrupp och en föreläsningsserie. Nu startar Ålands Reumaförening ett samarbete med ÅHS Rehab, som våren 2018 erbjuder en smärtskola för patienter med långvarig eller kronisk smärta. Föreningen tar vid där smärtskolan slutar och håller självhjälpsgrupp för kursdeltagarna som uppföljning. En föreläsningsserie om att leva med smärta hålls under våren för föreningens medlemmar. En av föreläsarna under smärtskolan, som även föreläser för Reumaföreningen, är Janne Soininen, specialist i fysiatri vid ÅHS. – Smärtskolan handlar om hur man kan handskas med sin smärta, hur man använder sig av de verktyg som vi faktiskt vet att fungerar – allt från knästöd till mindfulnessövningar, berättar Janne. Sitter i hjärnan Kroniska smärttillstånd kan orsakas av vävnadsskador, irritationer i kroppen, nerver

i kläm, inflammationer eller nervskador. Den senaste forskningen antyder att nervbanorna och hjärnan faktiskt förändras vid långvarig smärta. Nervbanorna blir känsligare och skickar ut kraftfullare smärtimpulser, hjärnan blir mer uppmärksam på smärtan. – Av någon orsak så blir smärtan efter en sjukdom i vissa fall kronisk och kan pågå i åratal. Man kan inte längre hitta några tecken på pågående nervpåverkan utan smärtan har bytt hemvist och cirkulerar i själva hjärnan istället. Kan endast lindra Kronisk smärta är ett problematiskt tillstånd, både att leva med och att behandla. Verktygen för diagnosticering är trubbiga, man kan sällan bota, bara lindra. Kronisk smärta följs även av sociala och ekonomiska problem. Det finns heller inga

Föreläsningsserie om att leva med smärta: Plats: HandiCampen 25.1 kl.18.00 Smärta och smärtlindring med specialist i fysiatri Janne Soininen. Anmälan: Ann-Katrin tel.527 370 senast 24.1. I samarbete med Neurologiska föreningen. 28.2 kl.18.00 Lär dig hantera din smärta med fysioterapeut Mats Danielsson. 28.3 kl.18.00 Andas ut smärtan med Eivor Englund-Karlsson

självklara botemedel mot kronisk smärta. Det första en läkare kan erbjuda en smärtpatient är rena levnadsråd. – Det kan handla om exempelvis motion, viktnedgång eller att sluta röka. Vi vet att mindfulnessövningar och avslappning fungerar. Vi vet också att vid motion utsöndras kroppens eget morfin, samtidigt som musklerna stärks, säger Janne. – Andra medel vi kan ta till är fysioterapeutiska metoder, stretchning, spikmatta, kyla, värme ... Man vet faktiskt aldrig i förväg vad som hjälper. Först i sista hand tar man till läkemedel. Beroende på smärtan och ursprunget kan allt från inflammationshämmande till kortison, opiater och sinnesstämningsläkemedel fungera, men de allra flesta läkemedlen ger kännbara eller till och med svåra biverkningar. Ökande problem Räknar man in rygg- och nackproblem säger statistiken att så många som var fjärde person lider av någon typ av kronisk smärta. Problemet växer i takt med att våra arbeten blir alltmer stillasittande, vi motionerar mindre och blir äldre. Det allra bästa vi kunde göra för att undvika ryggsmärta i livet vore att noggrant välja våra föräldrar, men det är förstås inte möjligt. – Därför får vi ta till andra metoder – ergonomi, hållning, träning och vettiga levnadsvanor. Det är vad vi kan göra för att förebygga kroniska smärttillstånd. �

9


HiA Åland söker Marina har landskapsregeringens korridorer som arbetsfält. Kristoffer jobbar bland högljudda tryckluftskompressorer och billyftar i Ålands yrkesgymnasiums bilverkstad. Bägge har de arbetat hela sina yrkesliv med en hörselskada. Nu vill Ålands Hörselförening blåsa nytt liv i HiA Åland, en grupp för hörselskadade i arbetslivet, och söker fler intresserade.

Ålands Hörselförening Raphael Karlsson jobbar som organisationssekreterare på Hörselföreningen i HandiCampen måndag och tisdag kl. 9-15 samt onsdag kl. 9-12. Tfn: 527 365 horselforeningen@handicampen.ax

Kalender Februari Föreläsning om tinnitus onsdagen den 7 februari kl.18-19.30. Föreläsare: Psykologen och psykoterapeuten Bo Mellberg från Vasa som själv har hörselskada och tinnitus. Gratis hörseltester kommer att anordnas kvällstid i februari/ mars med inhyrd audionom. Testerna är för dem som ej redan använder hörhjälpmedel men som själv märkt, eller blivit påmind om, att hörseln blivit sämre.

Mars Hörselns Dag arrangeras lördagen den 10 mars i Ålands Hotell-och restaurangskolas auditorium. Temat denna gång är sjukdomar relaterade till hörselorganen. Kunniga föreläsare berättar om Menieres sjukdom, Kristallsjukan och Tinnitus.

April Föreningens vårmöte hålls traditionellt på Soltuna med efterföljande påskbord. Datum: tisdag 3 april. För fjärde året i rad arrangeras på mångas begäran en medlemsresa med två övernattningar i SPA-hotell i Tallinn. Datum: 20-23 april.

Maj Guidad medlemsutfärd med buss/färja till Kökar arrangeras lördag 19 maj. Motsvarande utfärd ifjol blev snabbt fullbokad och närmare 20 personer blev utan plats, varför en resa nummer två ordnas med förtur för de som ej rymdes med i maj 2017. För alla arrangemang kommer påminnelse med ytterligare detaljer i lokaltidningarnas förenings komihåg.

Kom ihåg föreningens kondoleans- och gratulationsadresser som finns att köpa på HandiCampen och Ålandsbanken. Det går också bra att gör en inbetalning till FI02 6601 0003 3675 70.

10

HiA – Hörselskadade i arbetslivet – startade för några år sedan som en undergrupp till Ålands Hörselförening. Syftet med gruppen är att personer med hörselskada som är aktiva i yrkeslivet ska kunna träffas, utbyta erfarenheter och hjälpa varandra till en så bra arbetsmiljö som möjligt. – Det finns en HiA-grupp i Österbotten och därifrån fick vi idén till en åländsk avdelning. Nu har gruppen legat lågt ett tag men vi känner att det är dags att dra igång igen, säger Kjell Sipinen som sammankallar gruppens träffar. Ögonkontakt viktigt Marina Sundström föddes döv på ena örat och tappade som 15-åring större delen av hörseln även på andra sidan. Hon är ministersekreterare på Ålands landskapsregering sedan 17 år, har sett sex regeringar komma och gå och assisterar nu sin sjunde. Efter

Digitalt system Marina har hörapparat i bägge öronen och två olika hörselhjälpmedel hängande runt halsen, en liten mikrofon och mottagare i samma manick som är kopplad till arbetstele-

”Via föreningen och HiA kan man få tips om vilka hjälpmedel som finns och fungerar bra.” fonen, samt en mottagare som är kopplad till mobiltelfonen. Hon har även en sändare med myggmikrofon som hon kan be exempelvis föreläsare att bära och en konferensanläggning som plockar upp ljud vid möten och andra sammankomster. – Jag är väldigt tacksam för alla hjälpmedel som finns och som gör att jag kan jobba. Alternativet att sätta sig ner och bli sjukpensionär vid 15 års ålder var ju helt otänkbart.

”Det går inte att springa förbi mitt kontor och ropa ut att man vill ha en flygbiljett eller ett restaurangbord bokat. Det är väldigt viktigt att vi ser varandra då vi samtalar, annars fungerar det inte. ” varje nyval börjar hon med att upplysa lantrådet och ministrarna om sin hörselskada och förklara hur kommunikationen måste gå till för att samarbetet ska fungera. – Det går inte att springa förbi mitt kontor och ropa ut att man vill ha en flygbiljett eller ett restaurangbord bokat. Det är väldigt viktigt att vi ser varandra då vi samtalar, annars fungerar det inte. Men alla har alltid visat väldigt stor förståelse, och så har jag dessutom ett helt digitalt system till min hjälp, säger hon.

nedsatt hörsel på andra. Under åren har han haft ett par elever med hörselskada i sin klass men de har inte velat ha hjälp, trots att han har erbjudit. – Det är nog vanligt att man skäms för sin hörselskada i

Bullrigt i verkstaden Att jobba med en hörselskada i bilverkstaden på Ålands gymnasium är inte alldeles enkelt. Ändå har Kristoffer Heinonen jobbat här i 20 år. – Det är det här jag vill göra helt enkelt. Eleverna är mellan 15 och 18, och visst suckar de säkert då och då för att de måste upprepa vad de vill ha sagt flera gånger. Men de flesta respekterar nog min hörselskada. Jag tänker att om jag är schysst mot dem så är de nog schyssta tillbaka. Även Kristoffer föddes döv på ena örat och med mycket

den åldern. Man vill vara som alla andra och inte sticka ut. Det är konstigt, ingen tycker väl det är pinsamt att få glasögon när man är yngre, men hörapparaten skäms man för. När det är däcksbytessäsong och verkstadens fem tryckluftskompressorer är igång hela dagarna är det inte lätt att konversera, ens utan hörselskada. – Jag försöker prata med eleverna om hur viktigt det är att vara rädd om sin hörsel, men det är svårt att nå fram. Ungdomarna tycker att de bara ska göra något snabbt och struntar i hörselskydden, men när man gör det många gånger så skadar det ändå hörseln. Undviker kaffepausen Att vara hörselskadad i arbetslivet innebär alltid en viss utsatthet, det har både Kristoffer och Marina upplevt. – Folk är inte alltid så bekväma med att prata i mikrofon, som jag måste be om vid möten och diskussioner, säger Kristoffer. – Nej, och så måste man alltid vara den som håller på. Man måste be föreläsare att bära mikrofonen och se till att den går vidare när det byts talare. Att vara med på fikapauser och sociala sammankomster är också svårt. – När det blir mycket folk, skrammel och ljud, då är man helt utanför. Det går inte ens att höra den som sitter närmast. Så jag undviker oftast eftermiddagskaffet här i huset, säger Marina.


nya medlemmar

– Och vid fester blir man lätt lite isolerad och sitter mest och glor, säger Kristoffer. – Eller så låter man bli att gå, fyller Marina i.

Kristoffer Heinonen är född döv på ena örat och med kraftigt nedsatt hörsel på det andra. Som lärare i fordonsteknik vid Ålands yrkesgymnasium får han varje år informera sina elever om hur kommunikationen ska fungera i den bullriga miljön i verkstaden.

Moraliskt stöd Att vara med i HiA kan vara givande på många sätt, menar både Marina och Kristoffer, även om det kan kännas svårt att hitta tiden för möten och träffar. – Vi kan prata om hur det är på jobbet, om vi har haft några vårdkontakter och hur vi i så fall har blivit bemötta. Vi fungerar lite som moraliskt stöd för varandra, säger Marina. – Det är mycket man behöver ta reda på själv om man har en hörselskada. Jag upplever att hjälpen från hörselmottagningen inte alltid räcker till. Via föreningen och HiA kan man få tips om vilka hjälpmedel som finns och fungerar bra. Det är bra att vi kan utbyta erfarenheter med varann, säger Kristoffer.�

Vill du gå med i HiA Åland? Sök upp och be att få bli medlen i Facebookgruppen HiA Åland (Hörselskadade i Arbetslivet).

Marina Sundström, ministersekreterare på Ålands landskapsregering, hanterar sin hörselskada via ett digitalt system och bär alltid två mottagare runt halsen. Hon ser HiA som ett bra sätt att träffas och utbyta erfarenheter kring allt från tekniska hjälpmedel till bemötande hos hörselvården.

11


Viktor Frisk om ADHD som superkraft:

” Planering får min hjärna att fungera” Ålands Autismspektrumföreningen Henrik Lagerberg är ordförande i Autismspektrumföreningen. Tfn 0400 478884 autism@handicampen.ax www.handicampen.ax/autism Gilla föreningen på Facebook! Slutna grupper på Facebook: •

Föräldrardiskussionsgrupp Kontakta Marika Alm för att bli ansluten i gruppen. alm.marika@gmail.com eller tfn 040 356 6500

Ungdomsgrupp Kontakta Moa Gestberg för att bli ansluten i gruppen. tfn 0457 343 1096 eller moa__75hotmail.com

Den 9 mars i år får alla högstadieklasser på hela Åland möjlighet att lyssna på artisten, bloggaren, poddaren och Melodifestivalaktuella Viktor Frisk, som gör två föreläsningar om sin superkraft – ADHD. – Jag kämpar med att hantera min ADHD varenda dag men den ger mig också otroligt mycket energi, säger Viktor. Viktor Frisk är ett levande bevis på att ADHD kan vara en funktionsuppsättning snarare än en funktionsnedsättning, bara man lär sig att hantera den på ett sätt som fungerar. Våren 2017 släppte han boken ”Min superkraft – så har jag lärt mig älska min struliga ADHD”. En bok Viktor själv önskar att han hade haft tillgänglig under sin uppväxt. – Det blev en bok för att jag en dag insåg att hade gjort så många ytliga saker i mitt liv. Jag ville tillföra något, göra något som kunde hjälpa andra, säger Viktor. Skönt med förklaring Själv fick han sin diagnos som 17-åring och hade alltså gått igenom hela grundskolan redan. Hans mamma Anna hade försökt få till en utredning av Viktor redan för länge sedan men det enda som konstaterades var att ”han nog hade lite livlig fantasi”. – Det hade besparat oss väldigt mycket sorg och smärta om jag hade kunnat få diagnosen tidigare. Och när jag väl fick den kändes det förstås lite som ett slag i ansiktet, allt som hade sagts om mig innan. Men det var också skönt att äntligen få en förklaring till varför jag var annorlunda, varför det kom ord ur min mun som jag inte menade, varför jag hade varit så stökig och livlig.

Viktor Frisk föreläser om allt ifrån sin struliga barndom till karriären och framgångarna som bloggare och artist. ”Jag kände att jag hade gjort så mycket ytligt i mitt liv. Nu vill jag tillföra något och försöka hjälpa andra”, säger han.

12

Allt går om man vill Även om Viktor hade det tufft i skolan så var han alltid bra på att skriva. Som 15-åring startade han en modeblogg och hittade i bloggvärlden både vänner, fans och ett kontaktnät som lade grunden för det arbetsliv han lever idag. Bloggen ledde till säljjobb som ledde till att han träffade sin parhäst Samir Badran vilket i sin tur resulterade i ett klädmärke och en

musikkarriär. I år ställer Samir & Viktor för andra gången upp i Melodifestivalen och Viktor har även nyligen börjat blogga på Sveriges största manliga modesajt www.cafe.se. – Utan min ADHD hade jag inte haft den här karriären. Jag har massor av energi och inga spärrar och känner att allting går bara man vill, säger han. Valt bort medicin Viktor har testat att medicinera men har valt bort det, helt enkelt för att det inte kändes bra. – Det är viktigt att poängtera att det där är helt individuellt. För mig funkade inte medicinerna, för någon annan kanske det räddar livet, säger han. Med åren har han hittat på olika knep som gör att vardagen fungerar ändå. – Det är små saker som att lägga fram kläderna kvällen innan eller att sjunga en trudelutt när jag lägger nycklarna någonstans. Och större saker som att våga ta hjälp istället för att se ADHD:n som ett hinder. Jag vet nu att motion och träning hjälper mig mycket, och även meditation. Jag försöker hela tiden bli en bättre version av mig själv och se mina positiva

sidor i en diagnos som många ser som problematisk. Tankar, planer och saker som ska göras skriver Viktor ner på listor. – Hela mitt liv är fullt av listor. Jag hamnar fortfarande i djupa svackor ibland och då kan det hjälpa att skriva en liten lista över vad som skulle kunna göra den här dagen bara lite, lite bättre än vad den är just då. Kanske behöver jag boka av allting en dag och bara vara med mig själv. Kanske behöver jag tömma huvudet genom att kolla på en bra serie, säger Viktor. Vill sprida glädje Viktors föreläsning innehåller allt ifrån fakta om hur en hjärna med ADHD fungerar till hans egen livshistoria, karriär och konkreta tips för att få vardagen att funka. – Det är som ett DNA i hela min karriär att jag vill hjälpa och göra människor lite gladare. Jag vill visa att man kan ha ett roligt liv och uppnå sina mål, trots eller kanske tack vare, att man har en ADHD-diagnos. �

Fakta Viktor Frisk föreläser på Åland den 6 april på Alandica. Föreläsningen är öppen för alla högstadieklasser, eventuellt utrymme för andra åhörare meddelas senare. På plats finns även Lisco som säljer Viktors bok till rabatterat pris. Passa på att få boken signerad! För mer info, kontakta: Marika Alm alm.marika@gmail.com Tel: 0403566500

Boken ”Min superkraft – så har jag lärt mig älska min struliga ADHD” finns även att låna på HandiCampens bibliotek.


På rätt kurs med vitakäppen

Ålands Synskadade Gunnel Bomanson är organisationssekreterare i föreningen. Hon finns på verksamhetscentret Ankaret i Strandnäs kl 9-13 varje vardag utom onsdag. Tfn 19 670 eller 0457 343 8950 E-post: aland.syn@aland.net www.handicampen.ax/alands-synskadade

Kalender Borstbindning Bindning av olika borstar för alla medlemmar. Plats: Ankaret Tid: måndag kl. 11.30 - 14.30 Ansvarig ledare: Dorrit Mattsson

Punktskrift Undervisning i att skriva och läsa punktskrift. Plats: Ankaret Tid: onsdag kl. 12 - 14.30 Ansvarig ledare: Bern Löfman

Bowling För alla medlemmar. Plats: Idrottsgården Tid: torsdag kl. 14 - 15

Simning För alla medlemmar. Plats: Folkhälsans bassäng Tid: fredag kl. 14 - 15 Ansvarig ledare: Gerd Karlsson

Ålands Synskadades kondoleanser finns till försäljning på HandiCampen, Ålandsbanken och begravningsbyråerna. Du kan även stödja vår verksamhet genom en inbetalning till FI32 6601 0002 3053 65

Den vita käppen är en effektiv, funktionell och global symbol för alla personer med synnedsättning. Ändå upplever många ett motstånd mot att ta steget och börja använda den. I fjol ordnade föreningen Ålands Synskadade en utbildning i mobility, under ledning av Stina Wiik som har lång erfarenhet av att lära ut käppteknik. Käppen som hjälpmedel för blinda och synskadade är flera tusen år gammal har man kunnat se på gamla målningar. Vit blev käppen först efter första världskriget då krigsskadade soldater i Frankrike började använda sig av den. I Sverige fick käpptekniken sitt genomslag 1953 då gymnastikläraren Anta Rydman åkte till USA för att lära sig att lära ut tekniken med ordning. – Till Finland kom käppen sedan via en annan gymnastiklärare, Gunvor Edgren, som i sin tur lärde sig av Anta Rydman, berättar Stina Wiik, rehabiliteringsledare för synskadade och ansvarig för kursen i käppteknik som hölls av föreningen Ålands Synskadade i fjol på våren. – Mobility och den vita käppen är nyckeln till självständighet för en synskadad person. Det är jätteviktigt att lära sig tekniken, säger Stina, som numera är pensionär men tidigare arbetade vid förbundet Finlandssvenska synskadade samt med kurser i mobility i både Vasa och Seinäjoki. Idag tar hon mestadels privata klienter men håller då och då en kurs, precis som denna på Åland. Hitta landmärken Då man börjar lära sig en ny promenadrutt behöver man i regel hjälp av en ledsagare. Längs vägen söker man sedan upp en linje att följa, till exempel en trottoarkant, och även ett antal landmärken som hjälper en att hålla reda på var man befinner sig. – Landmärkena måste vara bestående, som till exempel en postlåda. I början rör man vid dem vid varje promenad men när man inte längre behöver det så vet man ändå att de står kvar, säger Stina. Pendelslaget i sig ska vara ganska litet, ungefär en axelbredd, berättar Stina. Som synskadad är det bra att ha två olika vita käppar, en längre teknikkäpp att använda vid promenader och en kortare

Kursledare Stina Wiik (sittande tv) tar sina kursdeltagare på promenad. På trappan står Fjalar Nylund och Olof Ramsdahl. Bredvid Stina sitter föreningen Ålands synskadades organisationssekreterare Gunnel Bomanson och Unn Ramsdahl.

markeringskäpp som hålls närmare kroppen och är bra att ha i butiker och inomhus. För att bli bra på käpptekniken krävs koncentration. – Då man promenerar vill tankarna gärna börja vandra. Med käppen måste man hålla sig alert, hela tiden ha koll på var man är, varifrån man kommer och vart man är på väg, förklarar Stina. Årstidernas växlingar påverkar också – vinterns halka, de hala höstlöven, vårens och sommarens starka ljus som kan blända. Friskar upp minnet Unn Ramsdahl tar sin make Olof stadigt om överarmen i ett ledsagargrepp som hon har lärt sig under käppkursen. Det är inte enbart den som drabbas som kan behöva hjälp, det kan vara väl så knepigt även att guida en synskadad person på rätt sätt. – Det var bara ett år sedan jag blev av med mitt körkort på grund av min synskada så jag är nybörjare med käppen, berättar Olof. En annan deltagare är

Fjalar Nylund som har använt käpp sedan 1976. – Jag promenerar gärna fem kilometer 5–6 gånger i veckan. Men det är bra att friska upp minnet lite kring käpptekniken, säger han. Viktigaste hjälpmedlet Stina Wiik har ofta stött på personer som inte vill ta steget och börja använda den vita käppen. – Det är olika hur människor reagerar då de drabbas av en synskada, med chock eller stor sorg. Många vill inte riktigt ta till sig den vita käppen, det känns som att ”tar jag den i handen då har jag mist allt”, säger Stina. – Ändå är den det allra viktigaste hjälpmedlet för personer med synnedsättning. Omgivningen ser käppen och kan ta hänsyn, bilarna stannar och det blir stor skillnad i hur man blir bemött. Käppen är till för att göra en friare, och den här kursen är till för att skapa mod så att man vågar börja använda käppen.�

13


Glatt och familjärt på barnsimningen Andning & Allergi Åland Carita Johansson är ordförande för föreningen som inte har någon anställd personal. Carita får man tag i via e-post: andning.allergi@handicampen.ax

Kalender Just nu finns det plats i simgruppen: Anmälan till HandiCampen Tel: 527 360 E-post: info@handicampen.ax

Mediyoga tillsammans med Reumaföreningen och Vårt Hjärta. Plats: Folkhälsans allaktivitetshus. Tid: onsdagar kl 18.30 start 10 januari. Ansvarig ledare: Eivor Englund-Karlsson. Anmälan: de som har deltagit under hösten 2017 behöver inte anmäla sig. Nya deltagare till anmäler sig till HandiCampen info@handicampen.ax eller 527 360. Terminsavgift: 100€/ termin

Simning för barnmedlemmar och deras familjer. Plats: ÅHS terapibassäng. Tid: torsdagar kl 18-19 start 11 januari till 26 april (ej skärtorsdag 29 mars). Ansvarig ledare: Pirjo Grönlund. Anmälan: de som har deltagit under hösten 2017 behöver inte anmäla sig. Nya deltagare anmäler sig till HandiCampen info@handicampen.ax eller 527 360. Terminsavgift: 60€/ familj.

Vattengymnastik Plats: ÅHS terapibassäng. Tid: torsdagar kl 19-20 start 11 januari till 26 april (ej skärtorsdag 29 mars). Ansvarig ledare: Minna Lindqvist. Anmälan: de som har deltagit under hösten 2017 behöver inte anmäla sig. Nya deltagare anmäler sig till HandiCampen info@handicampen.ax eller 527 360. Terminsavgift: 90€/ termin.

Discobowling Plats: Bowlinghallen. Tid: Lördagen den 20 januari kl 14-15. Anmälan: c.rogard@aland.net senast 12 januari. 5€/familj, betalas på plats.

Allsångscafé ett föreningssamarbete inom HandiCampen. Plats: Arkipelag, Oliven. Tid: onsdag 14 mars kl 14-16. Välkomna

14

I föreningen Andning & Allergis barnsimgrupp deltar barn i alla åldrar, med eller utan föräldrar. ÅHS terapibassäng är varm och här är mindre klor än i vanliga bassänger. Därför är den särskilt bra för barn med andningsproblem eller allergier. Tolv huvuden guppar ovanför ytan i ÅHS terapibassäng i väntan på simläraren Pirjo Grönlunds instruktioner. Det är barnsimning i föreningen Andning & Allergis regi idag, en grupp där alla behöver undervisas på sin egen nivå. – Just nu är barnen från 3 upp till 10–11 år. Jag har haft barn här som har börjat vid 6 månader och slutat då de

närmat sig tonåren. Och så är förstås föräldrarna till de yngsta med i bassängen så det är en väldigt blandad grupp, berättar Pirjo. Först håller hon upprop och en kort instruktion från bassängkanten. Sedan är det dags för simning, var och en jobbar på enligt egen förmåga och med de hjälpmedel som behövs. Varmt vatten, mindre klor Barnsimningen är en aktivitet som har ordnats länge i föreningen Andning & Allergis regi. Föreningens barn- och ungdomsansvariga Cia Rögård var den allra första simläraren för gruppen någonstans i slutet av 1990-talet. – Simning är riktigt bra motion för den som har problem med andningen. Att träna utomhus i kall luft kan

vara svårt. Dessutom stärker simningen lungorna. Man måste verkligen kontrollera andningen, det kan man lätt glömma i andra träningsformer, säger Cia. – Och eftersom vattnet i ÅHS terapibassäng är varmare och har mindre klor än de öppna bassängerna så funkar den här simgruppen också bättre för barn med exempelvis atopisk hud, säger Kristina Manelius, även hon barn- och ungdomsansvarig i föreningen. Fin gemenskap Pirjo Grönlund har varit ledare för Andning & Allergiföreningens barnsimning sedan 2005 och tycker om den familjära stämningen i gruppen. – Man ser verkligen att barnen trivs. I vanliga simhallar kan barn nog studera varandra rätt ingående och det är kanske inte så roligt om man har eksem eller fläckar här och där. Här känner alla varandra och det skapas en gemenskap, säger Pirjo. – Barn som kanske känner sig lite annorlunda får se att det finns andra barn med samma problematik. �

Subvetionerad simning

Ersättningen betalas mot uppvisat kvitto.

för barn och ungdomar:

för vuxna:

Skicka kvitto till:

Föreningen subventionerar simning i Mariebad eller Godby simhall med ett simkort på 25gånger per år. Ungdom mellan 15-20 år skall vara inskrivna som ungdomsmedlem.

För vuxenmedlemmar som inte deltar i vattengymnastik subventionerar föreningen halva priset av omkostnaderna i Mariebad och Godby Simhall. Erbjudandet gäller obegränsat antal besök.

Andning & Allergi Åland, Skarpansvägen 30, 22100 Mariehamn Ange medlemmens namn, namn på den vi skall betala till samt kontonummer.

Ny styrelse för Andning & Allergi för 2018 På höstmötet 29 oktober valdes en ny styrelse för Andning & Allergi för 2018. Raija-Liisa, Ulf-Peter och Carita omvaldes för perioden 2018-2019. Cias mandat är för perioden 2017-2018. Nya styrelsemedlemmar är Gunni och Ragnhild. Då den nya styrelsen tillträder avgår samtidigt Pernilla Karlsson, Johanna Grönlund, Kristina Manelius och Mary Niemi. På höstmötet valdes Carita till ordförande för 2018. Övriga poster fördelas på mötet i januari.

Övre raden från vänster: Cia Rögård, Ragnhild Wideman, Raija-Liisa Eklöw. Nedre raden från vänster: Gunnie Jansson, ordförande Carita Johansson, Ulf-Peter Westmark


En dag på land, på vatten och i vikingatiden Föräldraföreningen på Åland Carina Nordman är ordförande i Föräldraföreningen för barn med särskilda behov. Föreningen har ingen anställd. Carina kan nås på tfn: 040 565 4077. www.handicampen.ax/foraldraforeningen

Så blir du medlem

Vår förening finns till för dig som har barn med särskilda behov, det kan gälla en synligt eller osynlig funktionsnedsättning. Här finns det någon som kan hjälpa dig med dina funderingar angående ditt barn, eller se till att du hittar rätt person eller instans när du har frågor.

Vår verksamhet

Vi har medlemsmöten, ett på hösten och ett på våren, där alla medlemmar är välkomna att delta. Förutom stadgeenliga ärenden brukar vi bjuda på något gott att äta. Det är också ett ypperligt tillfälle för alla att träffas och prata. Aktiviteter som ordnas årligen är disco-sim, disco-bowling och familjemiddag. Dessa är evenemang för hela familjen. I mån av möjlighet och intresse ordnar vi även resor för hela familjen samt intressanta föreläsningar för föräldrarna.

Bli medlem

Medlemsavgiften är 10 € per år.

Folk på stranden trodde inte sina ögon när bussen körde ner i sjön. Mycket spännande var det. Guiden berättade hela tiden om Stockholms historia och om det vi såg på land.

Föräldraföreningen för barn med särskilda behov ordnar varje år en bussresa för alla medlemsfamiljer. Hösten 2017 gick resan till Stockholm där 17 deltagare fick uppleva staden både på land och på vatten. Här är föreningens dagbok från resan. Resan började, som så många bussresor från Åland, med Rosellas morgontur inklusive frukost. Det var lugnt på havet och alla var förväntansfulla. Den här gången hade vi bokat in två programpunkter på resan – Ocean bus och Vikingaliv. Bussen åkte sedan i lugn takt till Stockholm, och vi promenerade runt i området runt slottet i väntan på att klockan skulle bli 12. Då skulle vi nämligen åka Ocean Bus, en buss som kör både på land och i vattnet. Vi såg alla fram emot en annorlunda och spännande sightseeing i Stockholm. Trafikstockning i stan Det var inte den bästa dagen att komma på besök, det var nämligen triathlon-tävling i staden och cykeletappen skulle köras genom kvarteren runt slottet där vi befann oss. Hela vår grupp stod och väntade vid hållplatsen för Ocean Bus, men det blev allt mer uppenbart att det inte skulle komma någon buss. Gatan stängdes av med fler och fler staket. Vår chaufför försökte få tag i någon från Ocean Bus, för att få veta vad vi skulle ta oss till. Skulle det bli någon busstur på vattnet för oss överhuvudtaget? Efter flera samtal fick han reda på att båtbussen skulle starta från ett annat ställe, vid Kungliga Operan, och det var en bra bit bort! Nu var klockan redan tolv, men de lovade vänta på oss. Så vi rusade till vår buss, chauffören körde så fort det bara gick, och vi klättrade ombord på båtbussen. Vår buss parkerades mitt framför Operan, med risk för dryga böter, men vad gör man när det är nödläge? Buss blev båt Först åkte vi mot Gärdet via Östermalm och fick berättat

för oss om vilka kändisars hus vi åkte förbi, innan vi kom ner till stranden. Nu skulle bussen bli båt! Guiden förklarade att det kan vara lite skrämmande eftersom vi måste åka med hög fart ut i vattnet för att inte fastna på stranden. Han

”Han bytte chaufförsmössan mot kaptensmössa, gasade friskt så motorn rusade och så bar det av ut i vattnet. ” bytte chaufförsmössan mot kaptensmössa, gasade friskt så motorn rusade och så bar det av ut i vattnet. Till en början kändes det ovant, och jag tror nog att några av oss var lite ängsliga. Vattenvägen runt Grönan Nu åkte vi runt Skeppsholmen vattenvägen och det var intressant att se exempelvis Gröna Lund och Vasamuseet från en ny vinkel. Det var ett filmteam ute på vattnet den dagen, de höll på att filma en stor färja. Men när vi passerade svängde de kamerorna mot oss, så vi var också en sevärdhet den dagen. De hade nog inte sett en buss på vattnet förut. När bussen skulle upp ur vattnet var det också full fart som gällde, och det stod folk på stranden och tittade förvånat på oss igen. Vi kom tillbaka till Operan, steg av bussen/båten och tackade för oss. Och tro det eller ej, men vi hade inga böter på bussen, trots att vi varit borta över en timme. Parkeringsvakterna hade väl fullt upp med alla

som parkerat fel där triathloncyklisterna skulle köra. In i vikingatiden Efter en kort matpaus var det dags för Vikingaliv, ett nyöppnat museum på Djurgården. De har gratis inträde för följeslagare, och även annars förmånligt inträde för grupper. I nedre plan kunde man åka vagn i en mörk tunnel och uppleva den historiska berättelsen ”Ragnfrids saga”. Vagnen stannade vid ett antal scener, och en högtalarröst läste upp den del av berättelsen som hörde ihop med scenen. Det fanns överraskande ljud- och ljuseffekter längs vägen, så man hoppade till flera gånger under resan. Ingen shopping Efter museituren var vi ganska trötta, så det blev inte så mycket med den planerade shoppingen på hemvägen i Täby Centrum. Några tappra shoppade medan andra bara tog en fika och tittade på folk. Sen var det bara sista biten kvar. Ner till Kapellskär och sen ta sig över havet hem. Även om alla var nöjda med dagens program, så kom det kommentarer på att det räcker med en programpunkt på en sådan här dagsresa. Det ska vi absolut tänka på till nästa gång. Eftersom vi är en liten förening brukar vi inte fylla en hel buss, så det brukar finnas plats även för icke medlemmar, alla är välkomna! Vi har ingen resa planerad ännu för nästa år, så om nån har ett förslag på resa, så är det bara att höra av sig.� Text: Carina Nordman Foto: Ocean Bus + föreningens egna bilder

15


Stor friskvårdssatsning för diabetesföreningen Diabetesföreningen på Åland Minna Mattsson är ordförande i Diabetesföreningen som inte har någon anställd. Minna kan nås på telefon 0407729444 eller diabetesforeningen@handicampen.ax Stöd oss! Stöd gärna Diabetesföreningens verksamhet. Inkomna medel används i sin helhet för verksamheten. Se mera på vår hemsida. www.handicampen.ax/diabetes/ Tack för ditt stöd!

Vinterkampanj! Beställ från vårt sortiment av klassiska trädgårdsmöbler och få 10% rabatt! Beställ före 31.1.2018 och hämta senare i vår!

Välkommen till Fixtjänst! Vi säljer flaggor, vimplar, textiloch snickeriprodukter Vi gör också förpackningsoch monteringsarbeten.

Vi finns på Fabriksgatan 10 i Mariehamn Öppet: Må-To 8-16, Fre 8-14.30 Tel: 22 735, e-post: info@fixtjanst.ax www.fixtjanst.ax, Facebook: Fixtjänst Åland

16

Att vara eller bli medlem i Diabetesföreningen på Åland kan numera vara rena investeringen. För sedan i somras har alla medlemmar möjlighet att få träningskuponger subventionerade av föreningen. – Det är väldigt viktigt med träning och motion för oss diabetiker, och det här är en morot för att komma igång, säger Lasse Åkerlund, ansvarig för Diabetesföreningen på Ålands stora satsning på friskvård. – Det kostar 14 euro att bli medlem och då kan man direkt få träningskuponger för 50 euro. Kontakta föreningen Friskvårdssatsningen startade i början av sommaren 2017 då föreningen tog kontakt med Friskvård.ax, ett koncept skapat av Åland Post med personliga friskvårdskuponger

Elin Lindqvist: – Crossfit är en träningsform från USA, ett land där den livsstilsrelaterade diabetes typ II rusar i höjden. Därför har man inom branschen forskat en del just på träning för diabetiker. Det är en högintensiv träningsform, som man numera vet har extra mycket påverkan på insulinkänsligheten och därför passar väldigt bra för diabetiker. Crossfit är en typ av träning som utförs i grupp men som ändå anpassas väldigt individuellt. – Många tror nog att det är hårdare än det egentligen

”Om det är naturligt i familjen att de vuxna tränar så är det lättare att implementera träningen även hos barnen.” som alla åländska arbetsgivare kan ge till sina anställda. – Det var inte så enkelt som vi trodde eftersom Friskvård. ax är riktat till företag och vi är en förening. Det verkade bli rörigt gällande moms och betalningar, men det löste sig till slut, säger Lasse. – Nu går det till så att de medlemmar som är intresserade kontaktar mig, jag tar det via Friskvård.ax och skickar sedan hem biljetterna per post. I utbudet hos Friskvård.ax finns så gott som alla åländska träningsanläggningar och -aktörer. –Vissa arbetsgivare erbjuder även kultur via friskvårdsbiljetterna men det gör inte Diabetesföreningen, eftersom målet är att vi ska få våra medlemmar att röra på sig mer, förklarar Lasse. Crossfit för alla Bland leverantörerna hos Friskvård.ax finns CrossFit North AX, där Lasse själv spenderar alla sina träningskuponger. Head coach där är

är. Hos oss går helt vanliga människor, unga och gamla, vältränade och nybörjare. Det går att träna crossfit helt på sin egen nivå, säger Elin. Låg tröskel Om man hellre vill rulla höfter än skivstång så hittar man även Hela Hälzan i utbudet hos Friskvård.ax. Här satsar tränarna Laura Vauras och Sussi Knuts särskilt på att göra det lätt att komma igång.

– Vi har den lägsta av trösklar! Dels ordnar vi särskilda nybörjargrupper med mångsidig träning, dels har vi drop-in på alla andra klasser – styrkepass, zumba, intervallträning och stretch – något för alla. Man kommer som man är och tränar när man vill, säger Laura. Hos Hela Hälzan går regelbundet flera personer med olika typer av diabetes. – Åtminstone en av dem vet jag att har fått värdena mer i balans med kost och träning under hösten i fjol. En annan som går hos oss vet jag att har en son med diabetes typ I. Det är superviktigt att föräldrarna fungerar som förebilder även när det gäller träning. Om det är naturligt i familjen att de vuxna tränar så är det lättare att implementera träningen även hos barnen. Barnen gör som vi vuxna gör, inte som vi säger, säger Laura. Utvärdering efter 2018 Diabetesföreningens friskvårdssatsning pågår under hela 2018, och ska därefter utvärderas. – Inte får vi väl alla medlemmar att röra på sig, men ju fler desto bättre, säger Lasse. – Man kan se det här som en subventionerad möjlighet att pröva sig fram bland träningsformerna. Alla trivs inte med allt, men alla kan nog trivas med något. �

Sussi Knuts och Laura Vauras på Hela Hälzan har lägsta möjliga tröskel för att börja träna.


1

2

FYSS om träning för diabetiker typ

FYSS om träning för diabetiker typ

Fysisk aktivitet är en av hörnstenarna vid behandling av typ 1-diabetes.

Det finns ett tydligt samband mellan träning och god kontroll på blodsockret.

• Typ-1-diabetiker rekommenderas minst 150 minuter aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet per vecka (samma som för icke-diabetiker). • Fysisk aktivitet kan innebära en ökad risk för hypoglykemi, lågt blodsocker. För att förhindra detta behöver insulindoserna minskas och extra kolhydrater tillföras både före, under och efter träning. • Kontinuerlig koll på glukosvärdet i kroppen kan vara värdefullt för att kunna anpassa intag av insulin och kolhydrater vid långa träningspass eller tävlingar.

• Fysisk träning sänker HbA1c-värdet, alltså det långsiktiga glukosvärdet i kroppen.

• En kombination av konditions- och styrketräning ger störst sänkning av HbA1c-värdet. • Typ-2-diabetiker rekommenderas minst 150 minuter aerob fysisk aktivitet på måttlig till hög intensitet per vecka (samma som för icke-diabetiker).

Elin Lindqvist och Lasse Åkerlund.

17


Ålands Cancerförening Monica Toivonen är Cancerföreningens verksamhetsledare. Henne hittar man i HandiCampen måndag-torsdag kl 9-15 eller enligt överenskommelse. Tfn: 22 419, 0457 530 1471. monica@cancer.ax www.cancer.ax Stöd Ålands Cancerförening genom en inbetalning till: IBAN: FI30 6601 0002 3031 70

Kalender ”Lära sig leva med cancer”

Ett stöd- och undervisningsprogram för cancerpatienter och deras anhöriga/närstående. Under ledning av bl.a. läkare, sjuksköterskor, dietist, fysioterapeut, cancersjukskötare träffas vi åtta kvällar och samtalar kring: • Människokroppen och cancersjukdom • Utredning och behandling av cancer • Hälsoproblem och biverkningar vid behandling • Kost och näring • Att tala om cancer • Rollen som anhörig/ närstående • Förändring och anpassning • Avspänningsövningar • Samhällets stöd och resurser • Naturmedel och s.k. alternativa behandlingsmetoder Kursstart: 30 januari 2018 kl. 18- ca 20, 8 tisdagar Plats: HandiCampen vid Nyfahlers, Skarpansvägen 30 Anmälan till kursen: senast 23/1, max 20 personer/kurs. Kursen och kursmaterialet är kostnadsfritt.

Allsångscafé, Arkipelag, Oliven Tid: onsdag 14 mars kl. 14-16 Du deltar gratis och fika ingår. Ingen förhandsanmälan behövs men meddela ev. allergi.

Bokcirkel Tid: 8/1 kl. 13-15:00 Medlemmar från Cancerförening och Reumaföreningen träffas en gång per månad. Frågor? kontakta Kerstin Öberg, tel 15271, eller kerstinoberg08@gmail.com

18

Skapande Färger att måla ut ur färger Kom med och skapa tillsammans med Soffi Wetterhoff Tid: 5 torsdagar under mars månad, start 1/3 kl. 14-16 Plats: HandiCampens lokaler, Skarpansvägen, Nyfahlers. Ingen kursavgift, material och fika ingår.

Frisk för Livet grundkurs i samarbete med Medimar Träning för dig med cancerdiagnos eller som gått igenom en cancerbehandling. Träningen anpassas efter varje individs förmåga och utförs i lugn miljö som är anpassad för dig med infektionskänslighet. Pris 50,Infotillfälle: 29.1 kl. 19:30 Träningsstart: v 9, 15 tillfällen Tid: tisdagar och torsdagar kl. 8:45–10 Under 3 veckor 2 ggr/veckan, därefter 1 gång/vecka (tisdagar)

Frisk För Livet fortsättningsgrupp Träning för dig som tidigare deltagit i grundkurs. Gruppen träffas 8 gånger, varannan torsdag. Start: 18 januari kl. 9 Plats: Medimar. Medlemspris 40,- € Anmäl till: johanna.lundberg@medimar.ax

Myssöndag på Mariebad När: söndag 11 mars kl. 18-21 Ta del av olika aktiviteter eller bara njut av servering och trevlig samvaro. Du deltar gratis. • 18-18:45 Vattengymnastik med tempo • 19:15-20 Vattengymnastik, lugnare tempo Deltar du inte i vattengymnastik behövs ingen anmälan, välkommen!

Utställning vill lätta på mörkret kring cancer Det är så mycket som är svårt med cancer. Att drabbas av den eller se den tära en anhörig. Att tala om den och att inte tala om den. Att kämpa emot och ta sig ur den. Att hämta sig efter den. Med utställningen Mod Hopp Kraft hoppas fotografen Tiina Tahvanainen och skulptören Minna Öberg kunna lätta lite grann på det svåra. Och kanske skapa en skön plats för sinnet att vila när tillvaron svajar. Idén till utställningen Mod Hopp Kraft föddes efter att Tiina hade anlitats som fotograf under loppet Fight Cancer and Run år 2016. – Jag insåg att inte är jag ju någon sportfotograf, men det blev några bilder i alla fall som senare var med i en kalender. Och efteråt satt en tanke kvar i mig som skavde och gnagde. Jag ville göra mer, ville ta bilder som var mer i min stil. Jag hade på något sätt insett att det går att hjälpa och göra någon liten skillnad, berättar Tiina.

kompletterade av personernas egna berättelser. Utställningen tog form som ett samarbete mellan Fight Cancer and Run (som numera heter Together 4 Life), Ålands Cancerförening, Tiina Tahvanainen och senare även konstnären Minna Öberg. Nervöst första möte Kontakten med de cancerdrabbade personerna har gått via Mysan Sundqvist, projektledare för Together 4 life och Monica Toivonen, verksamhetsledare på Ålands cancerförening. Inför det första

”Det människorna på mina foton har gemensamt är en otrolig kämparanda och livsvilja och en enorm tacksamhet över varje dag.” Och så tog en utställning form i huvudet, med svartvita fotografier av människor som har eller har haft cancer. Personliga och nära porträtt,

mötet var Tiina riktigt skärrad. – Jag skulle träffa en kvinna som hade haft bröstcancer och hade bestämt mig för att fråga henne om jag fick fotografera

Vattengymnastik

Läkande Kundalini yoga

Mariehamn, Gullåsen Måndagar kl.16-17, 17-18 (även anhöriga) och 18-19 med Eva Helling start 8/1 Torsdagar kl.17-18 med Tua Liewendahl-Åvik start 11/1 Godby, ledare: Tuire Granesäter Tisdagar kl.17:30-18:20 och 18:30-19:20 (även anhöriga) start 9/1 Deltagaravgift: Patienter 20 €/termin (anhöriga 45 €/termin). OBS! De som deltagit under hösten 2017 behöver inte anmäla sig på nytt

Yogahuset So Ham Lärare Heidi Herlin har själv använt sig av Kundaliniyoga i sin process av tillfrisknande från cancer, hon undervisar lugnt och metodiskt. Tid: tisdagar kl. 10 - 11.15, 23 januari - 17 april (12 ggr) Plats: Yogahuset So Ham, Torggatan Medlemspris: 65 euro, max 15 deltagare Anmälan/info: Yogahuset info@yogahuset.ax tel. 040 845 8877

hennes borttagna bröst. Inte ens i normala fall är det lätt som fotograf att be människor visa sig utan kläder. Jag var så nervös så att knäna skakade, men det gick faktiskt hur bra som helst. Mötena blev fler och lättare att hantera, men på många plan också väldigt tunga. – Jag insåg småningom att det enda jag kan göra är att lyssna och vara närvarande. Det behöver inte sägas så mycket. Det som också hände var att om jag kände mig på lite dåligt humör inför ett möte eller en fotografering, så hade jag efteråt fått ett annat perspektiv. Mitt liv är väldigt enkelt egentligen, säger Tiina. En trygg kokong Konstnären Minna Öberg kom in som en del av utställningen när Tiinas arbete redan hade pågått ett tag. – Min mamma tog bort 60 procent av sin lever för drygt ett år sedan då hennes cancer kom tillbaka, berättar Minna. – Redan då hon första gången fick cancer hade jag

Prana Yoga Yoga Samprema För dig som är mitt i eller gått igenom en cancerbehandling, och vill ha en mjukare aktivitet för kroppen. Instruktör: Karoliina Hellén som själv gått igenom en cancerbehandling Tid: onsdagar 7/2-25/4 kl. 13.30- ca 15 Plats: Godby Center, ingång mot Getavägen. Medlemspris: 75 € Där inget annat framgår, anmäl till de olika aktiviteterna per telefon 22 419/0457 530 14 71 eller e-post monica@cancer.ax


Tiina Tahvanainens porträtt är svartvita, nära och personliga. ”Jag har frågat var och en vad som har kunnat trösta dem i sjukdomen och det handlade ofta om ganska små saker. Jag hoppas att vi med utställningen kan lyfta något av tystnaden kring cancer”, säger Tiina.

känt ett behov av att bygga mig ett skyddsrum. Det var traumatiskt att ens tänka på att mamma inte ska finnas där i resten av mitt liv. Jag insåg att jag kanske själv måste skapa mig någonstans att krypa undan när livet känns skrämmande och tungt. Och när cancern sedan kom tillbaka kände jag behovet igen. Jag fick tips om Tiinas utställning, hörde av mig och på den vägen är det. Minnas bidrag till utställningen är för närvarande under konstruktion. Planen är att skapa en eller flera vadderade, hängande kokonger som man kan låta tanken vila i. – Då mamma blev sjuk tittade jag i en anatomibok och lärde mig att levern är uppbyggd av hexagoner och därifrån kom idén om att

Tiina Tahvanainen.

konstruera en klotform, en geodesisk dom. Materialet är avlagda lakan eftersom man

cancer. Johanna Dahlgren pratar om vikten av god kost under sin sjukdomsperiod,

”De flesta överlever faktiskt idag, men ordet cancer har fortfarande en otroligt negativ laddning. ofta ligger till sängs då man mår dåligt och så använder jag lapptäckesteknik för att det ger en känsla av trygghet. De här skyddsrummen ska hänga i taket och även om man inte kan krypa in i dem av säkerhetsskäl, så hoppas jag att man ska kunna se in i dem och känna lite ro i sinnet. Föreläsningar I samband med utställningen ordnas även tre föreläsningar med personer som har överlevt

Nils-Erik Eriksson berättar om positivt tänkande och Karoliina Hellén föreläser om yogans betydelse för hennes eget tillfrisknande. I skrivande stund har Tiina träffat och fotograferat nio personer, och har kunnat få med de flesta av de vanligaste cancerformerna. – Men jag skulle gärna träffa och fotografera några fler män. Och ännu har vi inte med någon som har eller har haft hudcancer, som faktiskt

är en av de allra vanligaste formerna, säger Tiina. – Men jag har satt en deadline för mig själv i slutet av januari. Dyker det upp personer före det så får de absolut plats i utställningen. Om inte så räcker det också alldeles bra med dem som redan är med. Skingra tystnaden För Tiina Tahvanainen kändes Minnas skyddsrum som ett bra komplement till utställningen. – Mina bilder är svartvita, skarpa och tydliga för att sätta fokus på människan istället för omgivningen. Minna jobbar i mjuka material, och det kommer nog att behövas som kontrast. Med utställningen hoppas Tiina kunna beröra och

berätta om att cancern inte alltid vinner och att den inte måste omges av tystnad. – De flesta överlever faktiskt idag, men ordet cancer har fortfarande en otroligt negativ laddning. Många har svårt att prata om att de är sjuka, och de anhöriga kan känna likadant. Om jag ens på minsta sätt kan luckra upp det här och få människor att våga vara mer öppna så är det helt fantastiskt, säger hon. – Det människorna på mina foton har gemensamt är en otrolig kämparanda och livsvilja och en enorm tacksamhet över varje dag. Kanske kan det också erbjuda något slags tröst åt personer som befinner sig mitt i ett sjukdomsförlopp. �

Minna Öberg.

Fakta Vernissage för utställningen Mod Hopp Kraft är 22 mars i specialsalen på Ålands kulturhistoriska museum. Utställningen hänger en månad. Föreläsningarna infaller: 29 mars: Karoliina Hellén om yogans betydelse för hennes tillfrisknande från cancer. 12 april: Johanna Dahlgren om vikten av god kost vid en cancerdiagnos. 5 april: Nils-Erik Eriksson om positivt tänkande.

19


Livet med MS De har fått sina diagnoser med ett decenniums mellanrum och är tillsammans levande bevis för hur olika multipel skleros kan uppträda hos olika personer. Åsa, Jeanette, Kristina och Gun har olika vardagsproblem, men ett gemensamt – en ny syn på livet som kanske vore vettig för alla.

Ålands Neurologiska förening Välkommen till oss! Benita Brändström är föreningens organisationssekreterare.

– Man behöver inte ha ett perfekt hem och ett perfekt liv. Jag har lärt mig att anpassa livet efter mig själv och jag mår därför kanske bättre än många friska personer, säger Åsa Carlsson.

Hon är på kansliet måndag-onsdag kl. 9-15. Tfn 527375 eller 0401560200 eller alnf@handicampen.ax Föreningens hemsida är www.handicampen.ax/alnf/ Oavsett Neurologisk diagnos eller annan funktionsnedsättning har vi mycket gemensamt. Vi arbetar för ökad tillgänglighet, informerar och ökar medvetenhet gällande handikapp och sjukdomar. Anordnar medlemsträffar, arrangerar föreläsningar, resor och kurser och hälsofrämjande aktiviteter.

Kalender Styrka och Balans gymnastik på Folkhälsans gymnastiksal Onsdagar kl 17.30-18.30 . Vårterminen börjar onsdag 10.1.2018.

Vattengymnastik på ÅHS terapibassäng fredagar kl 14-15. Vårterminen börjar torsdag 11.1.2018.

Träning på Medimar torsdagar kl 18-19 . Vårterminen börjar fredag 12.1.2018. Vid anmälan på hösten till dessa ovanstående kurser anmäler man sig till hela året. Ingen ny anmälan behövs till vårterminen för de som gått höstterminen.

Allsångsträff torsdag 18.1 och i Mars i samarbete med Ålands Hörselförening. Ledare Börje Troberg och Kjell Brändström .

Bingokvällar i samarbete med Ålands Reumaförening och Vårt Hjärta. Onsdagarna, 14 februari , 14 mars och 11 april 2018 kl 18 på Handicampen.

Smärtföreläsning med läkare Janne Soininen kommer till HandiCampen och har en föreläsning om smärtan och smärtlindring torsdag 25.1.2018. Detta är ett samarbete med Ålands Reumaförening. Anmälan till kansliet tel 527375 eller alnf@handiCampen.ax senast 24.1.2017 .

Anna Caldén ordförande för Sams – samarbetsförbundet för funktionshinder kommer hit under våren och har en föreläsning. Mer detaljerad info om aktiviteterna finns i medlemsbreven. Alla aktiviteter har anmälan till kansliet. För mer info och anmälan ring tel 527375 måndag-onsdag tel 527375 eller epost alnf@handicanpen.ax. Finns även på facebook under Ålands Neurologiska förening. Stöd gärna vår förening, vi har kondoleanser / hyllningsadresser till försäljning på HandiCampen, ÅAB och Nordea och begravningsbyråerna.

– Om någon säger till mig att de inte vet vad MS är för något så brukar jag säga att nog vet du det! Det är ”sjukdom – två bokstäver” då du löser korsord. Kristina Lindholm skrattar. Hon har haft sin MS-diagnos i 30 år och har kanske tröttnat lite på att förklara sig. Att ha MS medför en del förklarande, och det har alla fyra kvinnor runt bordet gemensamt. Vad gäller själva sjukdomen så tar den sig olika uttryck hos dem alla, det som avgör hur MS påverkar kroppen beror på var i det centrala nervsystemet sjukdomen har satt sig. Kristina Lindholm har svårt att röra sig, har brutit bägge

om några mediciner, det fanns helt enkelt ingen bot för deras sjukdom. För tio år sedan då Åsa diagnosticerades satte man genast in bromsmedicin och Jeanette som fick veta för 1,5 år sedan är redan inne på sin tredje sort. Det kan ta ett tag att hitta rätt. – Min första medicin skulle jag ta varannan dag. Det var helt hopplöst, jag gick ständigt runt och funderade på om det var idag eller imorgon jag skulle ta sprutan. Efter någon månad fick jag så ont i låren där jag satte sprutan så att jag knappt kunde gå, berättar Åsa. – Sedan bytte jag till en sort som skulle tas en gång i veckan, men så råkade jag

”Jag kan vingla till ibland när jag går och folk tror kanske att jag är full eller påverkad av något. Och sen sätter jag mig in i bilen och kör iväg” lårbenshalsarna vid fall och använder numera därför alltid kryckor. Gun Himmelroos går med käpp och far fram längs promenadvägarna på Segway eftersom hon har svårt att gå. Åsa Carlsson har nervsmärtor, huden bränner och hela vänster sida av kroppen känns svag och domnad. Och Jeanette Gunnars har just nu ett skov där hon känner sig ostadig i fötterna och domnar bort i höger sida om hon stressar upp sig. Sjukdom med olika förlopp Då Kristina Lindholm och Gun Himmelroos fick sina diagnoser för 30, respektive 20 år sedan var det inte tal

träffa en nerv en gång och det var den värsta smärtan jag någonsin känt. Så blev jag plötsligt otroligt spruträdd och min man fick hjälpa till. För några år sedan testade vi att lägga av med medicinen helt och det har funkat bra så nu tar jag ingenting. Gun började med bromsmedicin efter 17 år med sin diagnos och tar nu piller. Jeanette blev deprimerad och sömnlös av sin första medicin, fick värmevallningar av sin andra och har nu övergått till att få behandling två gånger per år. Och Kristina medicineras inte alls eftersom hon har gått in i det som kallas sekundär progressiv MS.

Köp vår kondoleans och bidra till vår verksamhet

Mycket förklarande Att leva med en sjukdom som inte syns så tydligt utanpå kan vara knepigt, vittnar de alla om. – Det är inte så lätt att förklara känslan av att huden känns som att man blir skållad, eller att man domnar överallt, säger Åsa. – Jag kan vingla till ibland när jag går och folk tror kanske att jag är full eller påverkad av något. Och sen sätter jag mig in i bilen och kör iväg, det blir ju lite märkligt, säger Gun och skrattar. Om de får önska sig någon särskild typ av bemötande så önskar de egentligen inget mer än acceptans. – Behöver man hjälp med något så ber man ju om det. Friskare än många Det är så gott som omöjligt att ge någon prognos gällande MS. Med bromsmedicinerna saktas sjukdomsförloppet ner men det finns än så länge inget botemedel. Den ovissa framtiden sätter tillvaron i ett nytt perspektiv. – Ibland känner jag mig mycket friskare än många friska personer, säger Jeanette och får medhåll av Åsa. – Jag ser människor runt mig som hela tiden håller på med saker. De tränar och städar och lagar fina middagar och jobbar och skjutsar runt barnen på aktiviteter och rusar runt hela tiden. Jag gör inte allt det där. Jag anpassar livet efter mig själv istället och mår mycket bättre av det. – Den inställningen tror jag att många skulle ha nytta av. Det är ibland ganska skönt att inte ens kunna rusa runt i ekorrhjulet, säger Gun.

Läs mera på www.handicampen.ax/alnf

Finns till försäljning på Handicampen, Nordea, Ålandsbanken och begravningsbyråerna. Brändström ● alnf@handicampen.ax ● ● tel. tel. 527 527 375 BenitaBenita Brändström ● alnf@handicampen.ax 375

20


– fyra kvinnor berättar Bli medlem! Stödgrupper finns för: Epilepsi, MS Multipel Skleros, Parkinsons sjukdom, Huntington Benita Brändström ● alnf@handicampen.ax ● tel. 527 375

Går att skratta åt Onödigt medlidande undanbedes å det bestämdaste av alla fyra. De vill inte berätta några snyfthistorier utan snarare visa att det går alldeles utmärkt att leva, även med en kronisk obotlig

”Förr i tiden trodde man kanske att MS betydde rullstol och döden.” sjukdom. Inställningen till MS är befriande krass och konkret. – Visst blir man rädd emellanåt, när det känns som att

läget försämras. Jag hade tappat mina glasögon i golvet här om veckan, och när jag satte dem på mig på morgonen så såg jag jättedåligt på ena ögat. Jag tänkte att jaha, nu kom det synbortfall också. Men det var ju bara ena glaset som hade ramlat ur, berättar Jeanette och skrattar. – Men visst hann jag bli rädd. Jag har mötts av många hundögon och ”naaaw” när jag berättat om diagnosen. Jag har lite svårt med det. Jag är fortfarande jag, även om jag är sjuk, säger hon. – Förr i tiden trodde man kanske att MS betydde rullstol och döden. Så är det ju inte, säger Kristina. – Nej, MS dödar inte, det blir bara lite besvärligare att leva, säger Jeanette. �

Jeanette Gunnars, Gun Himmelroos, Åsa Carlsson och Kristina Lindholm lever alla med MS i olika skeden. ”Jag är faktiskt mer positiv som person efter att jag fått min diagnos, lever i nuet och tar problemen sen om de kommer. Jag kan inte göra något åt sjukdomen ändå”, säger Åsa.

Multipel skleros – MS • MS är en neurologisk sjukdom som är vanligare i länder med kyligare klimat. • Sjukdomen debuterar oftast då personen är mellan 20 och 40 år. Två av tre drabbade är kvinnor. • Orsaken till MS är inte klarlagd men ärftliga faktorer spelar in. Det finns teorier om att även rökning, klimat, diet och kemikalier kan vara riskfaktorer men inget är klarlagt. • Vanliga symptom på MS är bland annat synnervsinflammation med synbortfall, fatigue, balanssvårigheter och känselstörningar.

Det finns tre typer av MS: • Vanligast är att man får kortare eller längre skov och sedan återhämtar sig helt eller delvis • MS med skov kan övergå i sekundär progressiv MS, där man gradvis förlorar kroppsliga funktioner utan att återhämta sig emellan. • Primär progressiv MS innebär en gradvis förlust av funktioner, utan skov.

Stödgrupper inom Ålands Neurologiska förening Epilepsi

Parkinsons sjukdom

Kontaktperson: Erika Strömberg-Jansson E-post: erikas@aland.net

Kontaktperson: Bosse Elevall Tel: 32405

Multipel skleros MS

Huntington

Kontaktperson: Åsa Carlsson E-post: aasac76@gmail.com

Kontaktperson: Lillemor Eckerman E-post: lillemor@aland.net

21


Föreningen Vårt hjärta Maria Svensson, verksamhetsledare. Besökstider månd-onsd kl 9-15 på HandiCampen. (Övr tid enl. överenskommelse)

Vårens föreläsning

Anmälningar & info: Tel: 018-141 95 Mobil: 0457-524 37 98 vart.hjarta@aland.net www.hjarta.ax

Livsstil och hjärtkärlhälsa

Välkommen att titta in på kansliet om du har frågor eller idéer på nya verksamheter! Vill du bli medlem? Alla är välkomna i vår förening. 15 € / år.

Starka trender styr. Men, vad säger vetenskapen? Mai-Lis Hellénius, professor i allmänmedicin med inriktning mot kardiovaskulär prevention, Karolinska universitetssjukhuset och Karolinska institutet, med goda erfarenheter från Sollentuna kunskapskampanj ”En Hjärtesak” – fortlöpande information och stöd i livsstilsförändring i kombination med fysisk aktivitet på recept. Tid: 7 maj kl. 18.00 Plats: Konferenscentret på ÅHS Anmälan: Vårt Hjärtas kansli

Kalender Söndagssim & fika

för hjärtebarn med familjer Kom med hela familjen och umgås med andra hjärtbarnsfamiljer Plats: Folkhälsans Allaktivitets hus, Skepparg. 11, Mariehamn Tid: söndagar kl. 11-13, 14 januari, 11 februari, 11 mars, 8 april. Ansvarig ledare: Eva Andersson.
 Vi bjuder på fika efteråt. 10 e / familj / gång. Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli

Promenera tillsammans Vattengymnastik

Alla som anmält sig till hösten har plats även på våren i samma grupp. Kontakta Vårt Hjärtas kansli om du önskar börja i någon grupp. Plats: Mariebad, ÅHS & Godby

Mediyoga

Träna kropp och själ, stärk kroppen och lär dig finna lugnet. Plats: Folkhälsans Allaktivitets hus, Skepparg. 11, Mariehamn Tid: onsdagar kl. 18.30 med början 10 januari. Ansvarig ledare: Eivor Englund- Karlsson.
 Mjuka sköna kläder på och vattenflaska med.
 Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli senast den 10 januari.

Blodtryckskoll

Träna hela kroppen, först styrka & kondition en halv timme sedan stretchning och åter-

22

hämtning en halv timme. Plats: Folkhälsans Allaktivitets hus, Skepparg. 11, Mariehamn Tid: onsdagar kl. 11-12 med början 22 januari. Ansvarig ledare: Johanna Lundberg Mjuka sköna kläder på och vattenflaska med.
 Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli

Hjärtskola

För dig som nyligen haft en hjärtinfarkt eller andra komplikationer med hjärta/ blodkärl. Nyttig information, tid för frågor och träningstips Plats: Gymnastiksalen på rehab / ÅHS Tid: tisdagar 16-17, med start 15 januari. Ansvarig ledare: Johanna Lundberg/ feelgood.ax.
 Mjuka sköna kläder på och vattenflaska med.
 Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli

En skön promenad i stan i trevligt sällskap, med eller utan stavar, du väljer. Bekväma skor och kläder efter väder. Plats: Start vid Folkhälsans Allaktivitets hus, Skepparg. 11, Mariehamn Tid: tisdagar kl. 10 med början 16 januari. Ansvarig ledare: Gun-Lis Andersson I samarbete med Folkhälsan på Åland (Ingen förhandsanmälan

Strokefika

För dig som haft stroke och anhöriga, samtal och fika. Plats: HandiCampen Tid: tisdagar kl. 13.30 -15.00, 15 januari, 12 februari, 12 mars, 16 april. (Ingen förhandsanmälan) Den 14 maj åker vi på utfärd över dagen tillsammans någonstans på Åland. Till utfärden behöver du anmäla dig. Anmälan och info: Vårt Hjärtas kansli.

Strokedagar

Tre måndagar i maj, föreläsning, träning, lunch och trevligheter Plats: Folkhälsans Allaktivitets hus, Skepparg. 11, Mariehamn Tid: måndagar 7,14 och 21 maj Ansvarig ledare: Johanna Lundberg Mjuka sköna kläder på och vattenflaska med.
 Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli senast den 11 april

Afasi talträningsgrupp

Talträning i grupp Plats: HandiCampen Tid: onsdagar kl. 12-13 den 17 januari, 14 februari, 14 mars och 11 april. Ansvarig ledare: Arlen Eriksson, talterapeut Anmälan: till Vårt Hjärtas kansli

Allsångscafé

Kom med sjung av hjärtans lust. Vi bjuder på fika. Plats: Oliven, Hotell Arkipelag Tid: onsdag 14 mars kl. 14 - 16 I samarbete med Ålands Reumaförening, Ålands Demensförening och Ålands Cancerförening (Ingen förhandsanmälan)

Cykelturer i maj

där vi cyklar ca 10 km ut till något trevligt utfärdsmål. Plats: Samling vid postlådorna i Sjökvartert. Tid: tisdagar i maj kl. 18.30. Ansvarig ledare: Maria Svensson.
 Ta med egen fika. Kom ihåg hjälm! (Ingen förhandsanmälan) Väderförbehåll.

Bingokvällar

Kom med och tävla och umgås, kanske du går hem med huvudvinsten, vem vet.. Plats: HandiCampen Tid: onsdagar kl. 18 januari, 14 februari, 14 mars, 12 april Pris 6 e, fika ingår (Ingen förhandsanmälan)

Handarbetskvällar

Vi virkar hjärtekatter och olika små kramdjur till hjärtbarn Plats: SALT, * första gången på Flygfältets café. Tid: tisdagar kl. 18-20, 9 januari, 6 februari, 6 mars, 10 april Ansvarig ledare: Philippa Dunderfelt Material finns på plats, du får givetvis komma med eget handarbete också. Info: Vårt Hjärtas kansli

Seniorcirkel

Träning för dig som är 60+ Cirkelträning med styrka, kondition, balans och rörlighet. Övningarna är anpassade så att de fungerar oberoende vilken nivå du är på. Plats: Träningsverket, Tid: Måndagar, tisdagar och torsdagar kl. 10 Anmälan: till Träningsverket. Som medlem i föreningen Vårt Hjärta betalar du 50 euro för ett tiogångers klippkort, gäller enbart för seniorträningen

Har du önskemål om andra aktiviteter? Kontakta verksamhetsledare Maria Svensson eller titta in på vårt kansli, måndag-onsdag 9-15, övriga tider enligt överenskommelse.


Hitta balansen för hjärta och blodtryck Att lära sig leva med högt blodtryck handlar om att hitta balansen i livet – mellan sömn och aktivitet, hög puls och återhämtning, medicinering och motion. I gruppen BT-kollen guidar Johanna Lundberg i lugn och lagom takt en gång i veckan sina deltagare genom ett träningspass där vila och andningsteknik väger lika tungt som styrka och kondition. Motion är rena mirakelmedicinen mot högt blodtryck och ett viktigt komplement även för den som reglerar trycket med medicin. Under ett pulshöjande träningspass höjs även blodtrycket för en kort stund men det är efteråt som det fantastiska börjar hända. Under många timmar pågår en trycksänkning som är långt mer effektiv än någon medicin kan åstadkomma. Nu har föreningen Vårt Hjärtas träningssamarbete med Feel Good Johanna Lundberg satt igång på allvar, och det finns plats för fler att hänga med i blodtrycksträningsgruppen BT-kollen.

självscanning. – Det handlar om att få upp styrkan och konditionen och samtidigt lära sig basal kroppskännedom – skillnaden mellan vila och aktivitet, mellan en spänd och en avslappnad muskel. Genom att träna både de stora muskelgrupperna, andningen och avslappningen kan vi sänka blodtrycket på lång sikt, säger Johanna. Innan du börjar i i BT-kollen ska en noggrann hälsodeklaration lämnas in. Med hjälp av den kan Johanna sedan anpassa träningen individuellt, oberoende om du är gammal eller ung, lat eller peppad, fullständig nybörjare eller van motionär.

”Först blir man svettig och pulsen stiger, sen får man gå ner i varv och mår jättebra när man är färdig” – Arvet och människans fysiska förutsättningar kan vi inte komma åt. Men mycket annat kan vi människor själva påverka – kondition, träning, kost, stress och andra vardagsåtgärder. BT-kollen är till för personer med högt blodtryck som själva vill göra något för att sänka det, som vill hitta ett alternativ till att bara öppna pillerburken, säger Johanna Lundberg, som är utbildad inom både fysioterapi, personlig träning, idrottsmedicin och medicinsk yoga. Aktivitet och avslappning Träningspasset BT-kollen bygger på 20–25 minuters pulshöjande träning och därefter en lång, skön avslappning på 35 minuter. Vissa uppgifter får man också ta med sig hem, till exempel enkla styrkeövningar, andningsteknik och

– Det gör också så att nya deltagare kan kliva på när som helst. Nybörjarna kan få lättare övningar medan de som gått några gånger får avancera framåt på sina egna villkor. Och jag har koll på var och en. Johanna ser BT-kollen som ett bra komplement till exempelvis vattengymnastik. – Du kommer inte åt att träna den fysiska styrkan på samma sätt när vattnet befriar kroppen från 60 procent av tyngden. Vi människor lever ändå 99,9 procent av tiden ovanför vattenytan och det är med den kroppstyngden vi måste klara vardagen. Därför är det bra att utmana sig med styrketräning även ovanför vattenytan. Balans i livet Föreningen Vårt Hjärtas verksamhetsledare Maria Svensson har själv testat BT-kollen och

Johanna Lundberg

Individuell rådgivning med Johanna Föreningen Vårt Hjärta subventionerar upp till tre individuella besök hos Johanna Lundberg för dig som vill komma igång efter en hjärtsjukdom. Johanna coachar och hjälper till att hitta rätt motionsform, som en personlig tränare men med fysioterapeutisk inriktning. Mer info: kontakta Vårt Hjärtas kansli.

har sett träningsgruppen lämna salen smått lyriska över en motionsform som inte liknar något de tidigare testat. – Jag citerar en av deltagarna som sa att det här är det skönaste träningspasset han någonsin har prövat på. Först blir man svettig och pulsen stiger, sen får man gå ner i varv och mår jättebra när man är färdig, säger Maria. BT-kollen är ett träningspass

vid lunchtid, men istället för att vara helt slut efteråt som man kan vara efter traditionell träning, så går man pigg och stärkt tillbaka till jobbet eller hem. Och det är själva poängen, förklarar Johanna. – Min tanke är att om man tränar på kvällen som många gör, då går man ofta hem och lägger sig ganska kort efteråt. Men jag vill att den här balanserande träningen ska följa

med varje person ut i vardagen, till jobbet, relationerna och livet. �

Blodtryckskoll Start: måndag 15.1 kl. 11-12 Plats: Folkhälsans Allaktivitetshus Förhandsanmälan: till Vårt Hjärtas kansli.

23


En kväll om att få De Utvecklingsstördas Väl på Åland Carola Hemmälin är kanslist och bokförare, Ulrika Sund kanslibiträde på tisdagar och onsdagar och Susan Enberg verksamhetsledare för DUV. Dessutom jobbar Petra Alén som fritidssekreterare och Fredrik Scott som ungdomssekreterare i föreningen. Kansliet finns i HandiCampen på Skarpansvägen 30 i Mariehamn och är öppet måndag-torsdag kl. 9-15 och fredag kl. 9-13. E-post: info.duv@handicampen.ax fornamn.efternamn@handicampen.ax Tfn: 527 371 / 527 372 www.duv.ax

Kalender Fritidsverksamhet för ungdomar i åldern 12-19 år Tid: Måndagar 8 januari - 23 april kl. 18 - 20.30. Plats: Ungdomsgården MUG, Neptunigatan 5. Ansvarig ledare: Fredrik Scott.

Fritidsverksamhet

för ungdomar i ålder 20 år och uppåt Tid: Måndagar 8 januari - 23 april kl. 18 - 20.30. Plats: Gallerian, Askuddsvägen 26. Ansvarig ledare: Maria Larsén.

Bowling

Tid: Tisdagar 9 januari - 24 april kl. 16 – 17. Plats: Idrottsgården. Terminsavgift: 40€. Ansvarig ledare: Fredrik Scott.

Zumba

för personer med utvecklingsstörning - MEDISKURS Tid: Onsdagar 10 januari - 25 april kl. 18.00. Plats: Neptunigatan 19, Ålands Yrkesgymnasiums gymnastiksal. Ansvarig ledare: Natalie Strandholm. Årsavgift: 69,85€ gäller för båda terminer.

Yoga

Tid: Torsdagar 18 januari - 15 mars kl. 18 - 19.15. Plats: Hildas Hus, Navigationsskolegränd 3. Ansvarig ledare: Sofia Mörn. Anmälan: Till DUV-kansliet tel. 527 371. Terminsavgift: 30€.

Innebandy/fotboll

Tid: Torsdagar 11 januari - 26 april kl. 19 – 20. Plats: Sjömansskolans gymnastiksal, Neptunigatan 6. Terminsavgift: 40€. Ansvarig ledare: Fredrik Scott. OBS! Var och en ordnar egen olycksfallsförsäkring. Sportlovsveckan 19 – 22 februari 2018 är det inte några fritidsaktiviteter.

24

Disco

Afterwork på Oliven

Myssöndag

DJ Zacke från evenemangsföretaget ZEVENTS, står för kvällens underhållning. Discot är gratis, försäljning av dryck och snacks på plats. Ta med lite fickpengar om du önskar köpa lite fredagsgott! Tid: Fredag 19 januari kl.18 - 20.30. Plats: DUV:s kansli, Skarpansvägen 30 Anmälan: senast torsdagen den 16 januari till DUV:s kansli tel. 527 371.

Passa på och häng med och träffas kvällstid över en bit mat. Tid: Fredag 2 februari kl. 17.30. Plats: Restaurang Oliven, Strandgatan 35, Hotell Arkipelag. Anmälan: senast 24 januari till DUV:s kansli tel. 527 371. OBS! Respektera anmälningstiden då vi förbokar bord.

för hela familjen. Tillgång till äventyrsbad, terapi- och motionsbassängen om det är någon som önskar simma längder. Du som behöver personligt stöd under kvällen ta med dig en vän eller personal. Tid: Söndag 4 mars kl. 18 – 20.30. Plats: Mariebad. Anmälan: Senast torsdag 1 mars till DUV-kansliet tel. 527 371.


bestämma själv Har jag själv bestämt var jag jobbar och vilka mina uppgifter är? Vad tjänar jag? Och vad har jag för rättigheter? I november förra året ordnade DUV tillsammans med FDUV och intresseorganisationen Steg för steg en diskussionskväll om självbestämmande för personer med utvecklingsstörning. Självbestämmande handlar om att personer med utvecklingsstörning ska få bestämma över allt sånt som andra människor får bestämma över i sina liv. – Det kan handla om var man jobbar, hur man bor, vad man gör på fritiden och liknande, berättar Frank Lundgren, koordinator för Steg för steg i södra Finland och även kvällens diskussionsledare. – Det här är viktigt också för personer som inte kan uttrycka sig själva. Då behöver det finnas personal som kan ge olika alternativ så att valet fortfarande är fritt. Temat för diskussionskvällen var självbestämmande inom sysselsättning och pengar där över 20 personer närvarade. Gallerian är dagtid en verksamhet inom Ålands Omsorgsförbund där arbetet utformas utifrån klientens intressen, egna val och färdigheter. Frank börjar med att gå igenom de olika arbetsformerna som finns för personer

med utvecklingsstörning. – Man kan vara sysselsatt i en daglig verksamhet, såsom Gallerian här, eller till exempel Butik Unik, Nova, Hildas Hus eller Kometen. Man kan ägna sig åt så kallat integrerat arbete, där man är ute på en öppen arbetsplats men får arbetsersättning av Omsorgsförbundet. Eller så kan man förstås ha ett helt vanligt jobb, säger Frank. – Men tycker ni att det är ni själva som har bestämt var ni ska jobba på dagarna? Gruppen surrar. Någon känner sig låst, en annan har fått bestämma tillsammans med sin mamma, en tredje upplever både frihet och ansvar. Inom den dagliga verksamheten arbetar många med olika typer av handarbete, sömnad, träarbete, tygtryck och liknande. På Gallerian är verksamheten under uppbyggnad men här planeras allt från möbelrenovering till cykelverkstad, tvätteri och pappersverkstad. Flera av dagverksamheterna utför också externa uppdrag

Diskussionskväll om självbestämmanderätt på Gallerian. I förgrunden Frank Lundgren från intresseorganisationen Steg för steg. I bakgrunden från vänster Linn Karlsson, Carola Hemmälin, Fredrika Lillie, Emil Kronqvist, Jeanette Kratz, Anton Söderlund, Lovisa Nordström, Hilda Gustafsson, Anja Dennstedt, Ulrica Sund, Daniel Lindblom och Erik Weyand.

såsom gräsklippning och fastighetsskötsel och arbetar med legouppdrag, till exempel packning av varor, montering av produkter och liknande för externa företag. – Men när ni har gjort allt det där arbetet och handarbetet och produkterna säljs, vet ni då vart pengarna tar vägen? frågar Frank. – Jag tror att hälften går till butiken och andra halvan till Omsorgsförbundet, säger Ulrica Sund som har jobbat på Butik Unik men numera jobbar på dagverksamheten Nova och även för föreningen DUV. – Nå, det är ganska bra tycker jag. För i Finland går alla pengarna in i Kårkulla som motsvarar Omsorgsförbundet på Åland. Min poäng är att om ni tillverkar saker som säljs så ska ni också kunna få använda pengarna till något kul, att åka på utflykt till exempel, säger Frank. – Jag tycker att ni ska fråga där ni jobbar vart pengarna faktiskt går.

jobb och bli rockstjärna även om jag vill. Och det här gäller kanske ännu mer då man är i integrerat arbete. Då kan arbetstiderna och -uppgifterna inte alltid anpassas på samma sätt som i dagligverksamheten, förklarar Frank. – Det är i alla fall viktigt att man gör något som man tycker om, och om man inte trivs så ska man alltid säga till. Men om ni fick säga helt

liknande, säger Frank. – Totalt får ni kanske mellan 1100 och 1400 euro per månad, skulle jag tro. Om man exempelvis jobbar i disken någonstans så kan man jämföra med medellönen för ett ekonomibiträde i Finland som är lite över 1600 euro. Efter skatt blir det nog ungefär samma summa. Man ska komma ihåg att nog går det att tjäna mycket pengar

”Det är i alla fall viktigt att man gör något som man tycker om, och om man inte trivs så ska man alltid säga till.” själva då, vad skulle ni då vilja göra? – Jag skulle vilja jobba med hundar. Något nytt, något spännande, säger Emelie Ahonen. – Jag vill bli arkeolog, säger Erik Weyand.

Inom dagverksamheten ska det finnas frihet och valmöjligheter för personer med utvecklingsstörning. Tyvärr blir det inte alltid så. Arbetsgrupper och uppgifter delas ut utan att någon har fått uttrycka sin vilja. Ofta av rent praktiska skäl. De flesta i gruppen trivs ändå med sina jobb och är stolta över vad de gör. – När det kommer till arbete så är det ju så att man inte alltid får göra exakt det man vill. Jag kan inte stanna hemma och sova eller byta

Frank går vidare till ekonomifrågor och undrar om gruppen vet vad de tjänar på sitt arbete. – Nog får vi betalt men åtminstone för mig så går halva lönen till lunchpengen, säger Ulrica Sund. Frank presenterar de summor som personer med utvecklingsstörning får. I dagligverksamheten är ersättningen mellan 2,70 och 7,20 euro per dag. Inom integrerat arbete får man mellan 7,20 och 12 euro per dag. – Man måste förstås komma ihåg att de flesta också får andra pengar, pension, bostadsbidrag, vårdbidrag och

om man har ett jobb, men då får man kanske inte pengar någon annanstans ifrån, till exempel pension. Det är dessutom ett stort ansvar att ha ett jobb, säger Frank. Diskussionen fortsätter. Många lär sig saker de inte visste och får kanhända också ett nytt perspektiv på sin situation. – Anledningen till att vi ordnar den här typen av diskussionskvällar är att få personer med utvecklingsstörning att reflektera över sitt liv och sitt arbete. Fundera om de skulle vilja prova på något annat, kanske våga ställa krav på sina arbetsplatser, förklarar Frank. – Man behöver få känna att man har makt över sitt eget liv, och även ansvar. Det är både en utmaning och en möjlighet som alla människor har rätt till. �

Månadslunch

Allsångskvällar

Café Entré

DUV:s familjestödjare

Här får vi möjlighet att diskutera aktuella frågeställningar och ge varandra stöd och råd. Om det finns intresse bjuder vi gärna in en lunchgäst som kan informera om något aktuellt ämne. Tid: Andra onsdagen i månaden kl. 12 - 13. Datum: 10 januari, 14 februari, 14 mars, 11 april och 9 maj 2018. Plats: Restaurang Nautical, Hamngatan 2.

på Gallerian Allsång med Marita för ungdomar i åldern 20 år och uppåt.

Du som gillar att fika - passa på att besöka Ålands Yrkesgymnasiums trevliga Café Entré på Neptunigatan 21.

När man får veta att ens eget barn har en utvecklingsstörning eller funktionsnedsättning kan det vara skönt att ta kontakt med någon som har upplevt samma sak. Våra familjestödjare ger information och fungerar som stöd för familjer där det finns ett barn, en ungdom eller en vuxen med utvecklingsstörning.

Datum: Följande måndagar: 29 januari, 26 februari, 26 mars och 16 april. Tid: Kl. 18 - 20.30. Plats: Gallerian, Askuddsvägen 26.

Öppettider: Måndag - tisdag kl. 9-14.30. Torsdag 9 - 14.30. Fredagar kl. 9 - 13.15.

Kontaktuppgifter till föreningens familjestödjare: Mia Grönlund, tel. 045 731 35562, e-post: mia.gronlund@icloud.com Kristina ”Bojan” Hansen, tel. 018-195 54, e-post: goran.hansen@pp.inet.fi Josefin Jansson, tel. 040 729 4215, e-post: josnj@hotmail.com Viveka Lindström, tel. 018-197 53, e-post: veca1962@live.se Jonna Rehnberg, tel. 0400 919 659, e-post: jonna.rehnberg@outlook.com

25


Några av deltagarna i textilprojektet visar upp nya produkter av återbrukade textilier. Från vänster Cecilia Pettersson, Anne Eriksson, Pernilla Wall, Yvonne Larpes, Maria Törnqvist (Mise) Cecilia Glandberger (Mise) och Homa Zabihi.

Gamla tyger får nytt liv hos Fixtjänst Avlagda jeans blir lapptäcken, trasiga påslakan förvandlas till färgglada sminkväskor och kasserade tyger av alla slag sys till kuddar, kramdjur och tygkassar. I sömnadsverkstaden hos Fixtjänst pågår sedan juni 2017 Textilprojektet, ett ettårigt samarbetsprojekt med Mise och Emmaus. Enligt en plockanalys utförd på Åland år 2015 består hushållens soppåsar av 9–11 procent textil, det betyder totalt ungefär 200 000 kilo per år. Hos Emmaus tar man varje år emot 120 000 kilo kläder och hemtextilier och samtidigt fortsätter vi att köpa 20 000 kilo ny textil av olika slag per år. För att i någon mån bidra till att minska på avfallet har Ålands Miljöservice, Mise, Fixtjänst och Emmaus sökt och beviljats EU-medel för ett ettårigt projekt, i all enkelhet kallat Textilprojektet. – Vi började i juni i fjol med att samla in textilier via Misebilen och MiseReturen. Och det blev mycket, närmare 400 kilo bara över sommaren, berättar Yvonne

Larpes, verksamhetsledare vid Fixtjänst. – Det här har vi nu sorterat upp och i sakta mak har vi börjat sy olika roliga textilprodukter som vi säljer här i vår egen butik. Just nu produceras sminkväskor, lapptäcken och tygkassar, men man jobbar även med att ta fram fler prototyper för olika kramdjur, kuddar och annat. – Småningom hoppas vi att kunna hitta andra återförsäljare för produkterna, och möjligen kommer vi också att kunna samarbeta med andra verksamheter på Åland i olika projekt. Kanske vi kan sy roliga kuddar och kramdjur till barnrum och liknande, säger Yvonne.

Lätta att tillverka I sömnadsverkstaden jobbar mellan tre och fem personer dagligen, med Anne Eriksson som arbetsledare. – Idéer till produkter hittar vi både här och där. På Pinterest och till och med i gamla sömnadsböcker från 1960- och 1970-talen, berättar Anne. – Anne är väldigt duktig på att sy, och har koll på mönsterkonstruktion, inflikar Yvonne. – Vi försöker hitta produkter till projektet som går relativt lätt att tillverka och som inte är så tidskrävande att sy. Tanken är att alla våra anställda på sömnadsavdelningen ska kunna vara delaktiga i textilprojektet på ett eller annat sätt, säger Anne. Just nu provar man sig fram med olika textilier och ser vad som fungerar både vad gäller mönster och konstruktion.

– Det ska inte vara stressande att sy en produkt. På Fixtjänst kan man jobba om man har någon funktionsnedsättning som gör att det kan vara svårt att hinna eller orka med tempot på den öppna arbetsmarknaden. Det kan också vara så att man har varit långtidsarbetslös av olika orsaker eller rehabiliterar sig från sjukdom. Det är en stor fördel att man kan jobba på egna villkor både när det gäller arbetsuppgifter och arbetstider, säger Yvonne. – Hos oss kan man jobba allt från två timmar till trettio timmar per vecka. Nytta och nöje Textilprojektet ska enligt projektplanen pågå i ett år,

men Yvonne ser en fortsättning på projektet även efter juni 2018. – Vår huvudinriktning i sömnadsverkstaden är flaggor och vimplar och dem fortsätter vi självklart att sy. Men det är alltid roligt att variera sig och ta fram nya produkter. Det kommer in så fina tyger – blommiga, randiga, rutiga och färgglada. Färg är positivt för allas sinnen och det piggar också upp i arbetet att jobba med olika arbetsuppgifter, säger Yvonne. – Det här är ett bra sätt för Fixtjänst att förena nytta med nöje. Förutom att det ökar sysselsättningen så bidrar vi till ett mer hållbart samhälle när textilier som skulle gå till avfall istället får nytt liv. �

Fixtjänst tar gärna emot dina textilier • Om du har textilier som du inte behöver längre så får du gärna lämna dem till Misebilen eller till Mises returhörna i Ödanböle. • Du kan också lämna in dem direkt till Fixtjänst på Fabriksgatan 10 i Mariehamn.

◄ Allt från kramdjur till necessärer tar form under textilprojektet där Fixtjänst samarbetar med Mise och Emmaus. Över 400 kilo textil kom in under insamlingen sommaren 2017.

26

• Tygerna behöver vara rena, men det är inte några problem om de är lite håliga eller lite slitna. • Gardiner, borddukar i tyg och liknande är extra välkomna, men också kläder och andra tyger. Kläder som vi inte kan göra något av eller som vi ser att kan användas i hjälpsändningar eller liknande lämnas vidare till Emmaus.


emmaus SECOND HAND

www.emmaus.ax

STRANDGATAN 20 MARIEHAMN GODBY (S-MARKET) FINSTRÖM BYGG- & MÖBELRETUREN SKOGSHYDDSV. 7 MARIEHAMN Öppet må kl. 15-19 ti-fre kl. 11-15

Handla för en rättvis värld!

FÄRDTJÄNST Med omtanke ända fram till dörren

Taxi Alandica har två fräscha bilar. En stor bil som även kan anpassas för rullstol och en mindre bil för dig som vill ha en bekväm och smidig transport.

Taxi Alandica Hos oss får du alltid personlig service. Vi är ett litet taxiföretag. Så för dig som åker oftare, blir din chaufför snabbt bekant. Vi lär känna dig, dina behov och rutiner. Din trygghet är viktig för oss. I vår service ingår hjälp ända fram till dörren. Samtliga chaufförer kan betjäna dig på både Svenska och Finska.

Vi kör både FPA körningar och Färdtjänst Har du inte utnyttjat dina rättigheter till färdtjänst ännu? Vi hjälper dig om du känner dig osäker på hur det går till!

Du når oss dygnet runt. Taxi Alandica: 018 – 35 700

27


Anmäl dig till Funkiskören! Funkiskören är en kör för personer med funktionsnedsättning dit även personer utan funktionsnedsättning är välkomna. Kursen ordnas i samarbete mellan Medis och Ålands handikappförbund. Vi sjunger ungefär varannan tisdag för att det är roligt och för att vi vill utveckla vårt sjungande tillsammans. Vi sjunger allsånger av olika slag. Inga förkunskaper behövs men ta gärna kontakt med någon av oss om du har några specifika anpassningsbehov eller frågor. Tillsammans ordnar vi kursen som det är bäst för just oss. Det viktiga är att vi sjunger och har kul tillsammans. Om du har följeslagare eller personlig assistent deltar givetvis denne utan extra kostnad.

Kursanmälan görs till Medis. Kontakt vid frågor eller specifika anpassningsbehov: Kursledare Marita Törnvall 0457 5300972 marita.tornvall@hotmail.com Ålands handikappförbund Verksamhetsledare Susanne Broman 018 527368 susanne.broman@handicampen.ax

Kursdag: Tisdag kl. 18.30-20.00 Datum, vår 2018: 9.1, 23.1, 6.2, 6.3, 20.3, 3.4, 17.4. Plats: Gallerian, Askuddsvägen 26

Kom ihåg vattenflaska!

Kursledare: Marita Törnvall Kursavgift: 22,50 €

Ordnas av Ålands handikappförbund tillsammans med Medis.

Förbundsstyrelsen Ålands handikappförbunds styrelse består av en representant från varje medlemsförening. Styrelsemedlemmar 2018, ordinarie/suppleant: Ordförande: Henrik Lagerberg Jatta Erämetsä/Mejt Svahnström, Demensföreningen Lasse Åkerlund/Marianne Rosenholm, Diabetesföreningen Mikael Holm/Anna Hedenberg, DUV Roger Wahtera/Kitty Andersson, Vårt hjärta Kerstin Jansson/Reinar Aaltonen, Föräldraföreningen Henrik Lagerberg/Anne-Marie Grönqvist, Reseda Sonja Winé/Gun Lagerberg, Autismspektrumföreningen Elisabeth Idman-Karlsson/Krister Sund, Cancerföreningen Pia Grüssner/Aija Horwood, Hörselföreningen Ulf-Peter Westmark/Carita Johansson, Andning & Allergi Viveka Landgärds/Miina Fagerlund, Neurologiska föreningen Mona Eriksson/Ulla Andersson, Reumaföreningen Fredrik Lindeman/Dorrit Mattsson, Ålands Synskadade

Avgift för kopior kan tillkomma.

Kursledare för funkiskören, Marita Törnvall.

Andning & Allergi Åland r.f.

Ålands Cancerförening r.f.

Demensföreningen på Åland r.f.

Ålands Hörselförening r.f.

Diabetesföreningen på Åland r.f.

Ålands Intresseförening för psykisk hälsa – Reseda r.f.

De Utvecklingsstördas Väl på Åland r.f.

Ålands Neurologiska förening r.f.

Föreningen Vårt Hjärta r.f.

Ålands Reumaförening r.f.

Föräldraföreningen för barn med särskilda behov r.f.

Ålands Synskadade r.f.

Ålands Autismspektrumförening r.f.

Skarpansvägen 30, AX-22100 Mariehamn tfn växel (018) 527 360, www.handicampen.ax 28

HandikappBulletinen webb 2018/1  

En tidning från Ålands handikappförbund med info från Förbundet och alla 13 medlemsföreningar

HandikappBulletinen webb 2018/1  

En tidning från Ålands handikappförbund med info från Förbundet och alla 13 medlemsföreningar

Advertisement