Page 1

INVEST IN SWEDEN AGENCY

Årsredovisning 2009 Fastställd av ISAs generaldirektör 2010-02-18, dnr 2010/25-00

09090909090909090 90909090909090909 09090909090909090


Invest in Sweden Agency, ISA, är en myndighet med uppdrag att genom information och kontakter aktivt medverka till att utländska företag i olika former investerar i Sverige. Investeringarna kan bl.a. ta formen av nyetableringar, expansionsinvesteringar, samarbetsavtal, strategiska allianser och förvärv.

ISA har huvudkontor i Stockholm och utlandskontor i USA och Japan, Kina och Indien. Därutöver samarbetar ISA med många offentliga och privata aktörer, både i Sverige och utomlands.

www.isa.se


INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Innehållsförteckning 2

highlights för 2009

3

generaldirektörens förord

4

resultatredovisning

4

investeringarnas utveckling

5

internationaliseringen och investeringsfrämjandet

6

strategiarbete

6

ett vässat sätt att arbeta

7

nytt utvärderingssystem

8

kommunikationsmodell

9

isas bidrag till ökade utländska direktinvesteringar

11

öka kunskap och intresse för sverige som investeringsland

17

samarbete med regionala och andra aktörer

21

bedömning av investeringsutveckling och investeringshinder

22

jämställdhet

23

kostnader och finansiering

24

organisation

25

personal och kompetensförsörjning

29

bilagor

37

ekonomisk redovisning

37

resultaträkning

38

balansräkning

39

anslagsredovisning

40

tilläggsupplysningar och noter

45

ersättningar och andra förmåner

46

sammanställning över väsentliga uppgifter

1


HIGHLIGHTS FÖR 2009

Highlights för 2009 (Siffror inom parentes avser 2008)

ISA har  under året medverkat i 153 (116) nya investeringar. Investeringarna har inneburit 1 362 (469) nya och 2 122 (748) övertagna arbetstillfällen,  medverkat i ett antal strategiskt och teknologiskt betydelsefulla investeringar, särskilt inom sektorerna biovetenskap, fordonsindustri, förpackningsindustri och ICT,  ägnat nära 60 procent av arbetad tid åt direkta kontakter med potentiella investerare,  öppnat ett nytt kontor i Indien,  fått ett insynråd (Advisory Council) med personer från olika branscher och  lanserat en ny hemsida. Verksamheten har kostat 86,6 (76,6) mnkr, som finansierats med 56,7 (58,3) mnkr från ISAs anslagsmedel och med 29,9 (18,1) mnkr från bidrag och avgifter från partners, de regionala strukturfonderna, regeringen, m.fl.

2


GENERALDIREKTÖRENS FÖRORD

Investeringar till nytta för Sverige I det stora perspektivet har 2009 varit ett år av prövningar. Året har präglats av svarta rubriker om den globala finansiella och ekonomiska krisen, om hoten mot klimatet och folkhälsan. Det har samtidigt stått smärtsamt klart hur svårt världssamfundet har att enas i synen och lösningarna på vår tids stora gemensamma frågor. Naturligtvis har investerarna tagit intryck av rådande förhållanden och det dystra stämningsläget. De globala investeringarna föll med 40 procent under året. Det handlar om en nedgång på bred front i såväl industriländer som utvecklingsländer, där endast Kina lyckades hålla investeringarna från utlandet på samma nivå som tidigare. I Sverige har krisen illustrerats av vårt eget utdragna drama i bilindustrin. Sverige befinner sig i en djup lågkonjunktur med en tillbakagång av BNP på över fyra procent 2009. Exporten haltar efter ett dramatiskt efterfrågefall på våra viktiga utlandsmarknader. När detta skrivs visar preliminära siffror att de utländska investeringarna i Sverige har fallit med över 60 procent. Nu finns ändå hopp om ekonomisk utveckling både internationellt och i Sverige. Prognoserna har gått från nattsvart pessimism till försiktig optimism. Den fruktade finansiella och ekonomiska härdsmältan har uteblivit och vi går mot bättre tider. De globala investeringarna bottnar och vänder upp igen 2010. För ISA har 2009 varit ett bra år. ISA medverkade till 153 utländska investeringar i Sverige, vilket är ett avsevärt bättre resultat än vi kunde förvänta oss. Trots lågkonjunkturen har intresset för investeringar hållits uppe inom ISAs prioriterade affärsområden Cleantech, Materials Science, Life Sciences, Automotive, ICT och Other Industry. Kina och Japan har bidragit med starka resultat. Men även investeringar från USA ligger på en hög nivå trots den svaga konjunkturen. Indien är under uppstart och vi förväntar oss en stark utveckling på sikt. Vad jag ändå vill framhålla i mitt bokslut för 2009 är hur väl rustat ISA nu är för framtiden. En ny organisation är på plats och alla nyckelrekryteringar har genomförts. Regeringen har tillsatt ett insynsråd bestående av tunga näringslivsföreträdare med relevant branschkunskap

Under året har ISA genomfört ett omfattande strategiarbete med en översyn av arbetsmodell, resultatuppföljning och kommunikation. En ny webbplats har lanserats och ett stort antal evenemang och medieaktiviteter är planerade för 2010. Resultat följs upp genom ett nytt utvärderingssystem, framtaget för att stödja inriktningen mot viktiga och intressanta investeringar. ISA är nu väl förberett för att leverera investeringar till nytta för Sverige. Jag hoppas och tror att 2010 ska bli vårt bästa år någonsin. Dock kommer mer fokus att läggas på kvalité och betydelse för Sverige i vårt investeringsarbete och mindre på antal investeringar. Stockholm i februari 2010

Per-Erik Sandlund Generaldirektör

3


RESULTATREDOVISNING

Resultatredovisning Investeringsfrämjandet ingår i området Utrikeshandel, handels- och investeringsfrämjande och inom detta i verksamhetsområdet Handels- och investeringsfrämjande. ISAs del av målet är ökade direktinvesteringar till Sverige.

Investeringarnas utveckling Den globala utvecklingen Finanskrisen och kraften i den ekonomiska nedgången kom att prägla investeringsutvecklingen också under 2009. En fortsatt trög kreditmarknad tvingade företagen att använda den egna kassan för nya investeringar. Investeringsviljan påverkades negativt av de dystra marknadsutsikterna och osäkerheten om framtiden. Med fallande BNP och efterfrågan saknades incitament att gå in på nya marknader och investera i ny kapacitet. I stället för att satsa offensivt förberedde sig företagen för att klara värsta tänkbara scenario. Takten i planerade omstruktureringar och uppsägningar av personal forcerades. Särskilt påfallande var nedgången i marknaden för företagsförvärv. På samma sätt som siffrorna för 2008 underskattade kraften i nedgången för globala investeringar, är det möjligt att siffrorna för 2009 överdriver trenden åt andra hållet. Medan ekonomierna i Nordamerika, Japan och större delen av Europa hade ett katastrofår med fallande BNP och utlandsinvesteringar 2009 var utvecklingen fortsatt stark i många tillväxtekonomier. Preliminära siffror för två av ISAs prioriterade marknader, Kina och Indien, visar på en tillväxt på åtta1 respektive sju2 procent, med fortsatt stort intresse från inhemska investerare att expandera i utlandet. Mycket tyder också på att en global ekonomisk återhämtning har inletts, vilket skulle leda till en uppgång i investeringarna. Förbättrade marknadsutsikter kan leda till en ny vår för företagsförvärven. Förhoppningarna knyts till en stark utveckling under 2010 i USA, som är en annan av ISAs prioriterade marknader. Amerikanska företag är normalt de största utlandsinvesterarna och svarar bl.a. för en sjättedel av alla anställda i utlandsägda företag i Sverige. På den japanska marknaden, som

4

även den bearbetas aktivt av ISA, väntas utvecklingen vända i positiv riktning under 2010. I stora delar av Europa, som är Sveriges viktigaste källa till utländska investeringar, väntas utvecklingen däremot bli fortsatt svag 2010. Som en kontrast till detta förutspås tillväxten i världsekonomin bli strax under fyra procent1 2010. De globala investeringarna föll med 39 procent till 1 040 miljarder USD 2009 efter en mer begränsad nedgång på 14 procent 2008. Fallet i investeringarna slår mot både industriländer och utvecklingsländer, med undantag av Kina som håller uppe intresset bland utländska investerare. Med utländska investeringar på 90 miljarder USD 2009 klättrade Kina till andra plats bland världens investeringsländer, efter USA som tog emot investeringar på 136 miljarder USD. På tredje plats kom Frankrike (65 miljarder USD) följt av Ryssland (41 miljarder USD) och Nederländerna (38 miljarder USD).3

Den svenska utvecklingen Efter tidiga förhoppningar om milda effekter för Sverige står det klart att den svenska ekonomin har drabbats hårt av finanskrisen och den globala konjunkturnedgången. Trots ett tvärstopp i stora delar av världsekonomin under andra hälften av 2008 ökade dock de utländska investeringarna i Sverige med 38 procent, till 252 miljarder SEK och den högsta nivån sedan rekordåret 1999.4 Orsakerna var flera. Aktiviteten i ekonomin och attraktionskraften i svenska företag var hög innan den snabba inbromsningen under hösten 2008. Utländska företag genomförde flera storaffärer i Sverige. Det faktum att Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier bidrar också till att hålla uppe volymerna på de utländska investeringarna, genom att vinster kontinuerligt återinvesteras i den svenska verksamheten. Preliminära siffror visar på ett kraftigt fall 2009 på mer än 60 procent3 för utländska investeringar i Sverige, bl.a. till följd av en kraftig minskning i antalet företagsförvärv. 1. 2. 3. 4.

Källa: Världsbanken. Källa: Internationella valutafonden. Källa: Unctad Källa: Statistiska Centralbyrån.


RESULTATREDOVISNING

Internationaliseringen och investeringsfrämjandet En stor del av de internationella investeringarna sker utan medverkan av statliga aktörer. Många storföretag har lång internationell erfarenhet och resurser att göra affärer över nationsgränserna, särskilt på sina närmarknader. Dessa företag har ofta en klar strategi, överblick över marknaden och tydliga mål med avseende på möjliga företagsförvärv och intressanta marknader. De interna resurserna förstärks vid storaffärer med insatser av företagsrådgivare, t.ex. investmentbanker, managementkonsulter och advokatbyråer. Utöver storföretagen finns många andra stora, medelstora och små företag med ambitioner att expandera i utlandet. Dessa har behov av information, kontakter och olika typer av tjänster för att kunna formulera en strategi och genomföra expansionen. Under det senaste decenniet har allt fler marknader blivit attraktiva för företagen samtidigt som företagsklimatet har förbättrats dramatiskt i ett stort antal länder. Företagen har fått fler konkurrenskraftiga alternativ för sin geografiska lokalisering av verksamheter inom FoU, tillverkning och montering, tjänster, försäljning och marknadsföring eller distribution. Ett stort antal lokala, regionala och nationella investeringsfrämjande organisationer (investment promotion agencies, IPAs) bidrar till hård konkurrens om de internationella investeringarna mellan länder och regioner. Även om nordiska, europeiska och nordamerikanska företag också under överskådlig tid framöver kommer att svara för merparten av de utländska investeringarna i Sverige kommer andelen från tillväxtmarknaderna i Asien, Mellanöstern och Latinamerika att öka. Fler sektorer, främst inom tjänstesektorn, kommer att bli intressanta för internationella investeringar. Den nära framtidens väntade internationella utveckling mot en mer fragmenterad och reglerad finansmarknad, ökade krav på hänsyn till miljön och klimatet samt större inslag av ekonomisk nationalism kommer att ändra förutsättningarna för företagens internationalisering. De ekonomiska incitamenten för mer lokalt och regionalt sammanhållna verksamheter kommer att öka samtidigt som krisen medför ett större politiskt tryck att skapa

arbetstillfällen och tillväxt. För Sverige skulle detta innebära en ökad konkurrens med andra geografiskt närliggande alternativ, främst i Europa, om lokaliseringen av utländska investeringar. Som ISA konstaterar i rapporten På andra sidan krisen – De utländska företagens syn på Sverige (juni 2009) har Sverige ett bra företagsklimat, men utmärker sig inte i jämförelse med andra europeiska länder. Till detta kommer att Sverige erbjuder få särskilda incitament för investeringar, där avsaknaden av incitament för FoU ger landet en särställning bland länderna i Europa och OECD-området. En slutsats av detta är att ett effektivt investeringsfrämjande, i första hand genom ISA och dess regionala partners, kan spela en viktig roll för att attrahera investeringar till Sverige och därmed bidra till sysselsättning, konkurrenskraft och tillväxt i den svenska ekonomin. Men detta förutsätter att investeringsfrämjandet disponerar tillräckliga resurser och har en tydlig roll i den svenska näringspolitiken. Sverige och det svenska investeringsfrämjandet har ett antal olika styrkor att använda i arbetet för att attrahera utländska investeringar. 

En naturlig dragningskraft på utländska investerare i det högt internationaliserade, FoU- och innovationsinriktade svenska näringslivet.

Mindre kända konkurrensfördelar för Sverige, t.ex. på kostnadssidan, som kan utnyttjas i kommunikationen.

Möjligheter att erbjuda konkreta affärsmöjligheter genom fördjupade kontakter med näringslivet i Sverige.

En utvecklad samverkan med regionerna och andra främjandeaktörer.

5


RESULTATREDOVISNING

Strategiarbete För att fullgöra uppdraget och uppfylla målen har ISA under 2009 arbetat igenom strategierna för den operativa verksamheten (arbetsmodellen), för uppföljningen av resultaten (utvärderingsmodellen) och för den externa kommunikationen (kommunikationsmodellen). Liknande genomgångar har skett för personalförsörjning och finansering.

Ett vässat sätt att arbeta För att nå målen att medverka till investeringar till nytta för Sverige och samtidigt vara efterfrågat av investerarna som en unik förmedlare av affärsmöjligheter har ISA ställt upp följande riktlinjer för verksamheten:

6

ISA ska bistå svenska företag, bl.a. små och medelstora företag, i deras internationalisering genom att koppla ihop dem med utländskt kapital och utländska samarbetspartners.

ISA ska medverka till investeringar och affärssamarbeten som är av intresse för utvecklingen av näringslivet i Sverige, där särskild uppmärksamhet ska ägnas den regionala utvecklingen.

ISA ska ha närvaro på de marknader som har störst relevans för utländska investeringar i Sverige och där ISA kan spela en roll.

ISA ska arbeta för att etablerade utländska företag expanderar sin verksamhet i Sverige.

ISA har koncentrerat insatserna till prioriterade affärsområden som rymmer ett eller flera projekt, med regioner och andra myndigheter som viktigaste partners. Projekten har personal och aktiviteter på de utlandsmarknader som har potential att erbjuda goda affärsmöjligheter för respektive projekt. ISAs operativa verksamhet omfattar fyra typer av tjänster: (1) information och marknadsföring, (2) affärsutveckling, (3) matchmaking samt (4) etableringsstöd. Information och marknadsföring samt etableringsstöd är viktiga tjänster och närmast obligatoriska för en investeringsfrämjande organisation, men det är inom affärsutveckling och matchmaking som ISA har ett unikt erbjudande till såväl utländska investerare som till ett urval av svenska partners. ISAs arbetssätt innebär att myndighetens kombinerade branschkompetens och marknadskännedom tas tillvara effektivt. Svenska företag med ambition att växa söker ofta tillskott av kapital och kompetens. Många efterfrågar möjligheter att inleda samarbete med utländska investerare. Sådana samarbeten kring t.ex. produktutveckling och produktdifferentiering ger svenska företag nya möjligheter till expansion i Sverige och utlandet. Genom avancerad matchning kan ISA erbjuda svenska företag möjligheter att träffa utvalda investerare inom alla prioriterade affärsområden.


RESULTATREDOVISNING

Nytt utvärderingssystem För investeringar avseende 2009 och framåt tillämpas en ny utvärderingsmodell (Monitoring and Evaluation System) för de investeringar som ISA medverkar till. Systemet har utarbetats under 2009 och kommer att vidareutvecklas under 2010. Ledorden för det nya systemet är transparens, relevans, tillförlitlighet och trovärdighet. Systemet ska ge vägledning för prioriteringar i både det löpande och det långsiktiga arbetet samt utvärdera resultaten av ISAs verksamhet. Det ska bidra till att styra verksamheten så att ISAs resultat står i överensstämmelse med de strategiska och operativa målen (effektmål), att ISA medverkar till viktiga och intressanta investeringar (kvalitet) samt att ISA levererar tjänster med högt mervärde (kundnöjdhet). De investeringar som ISA medverkat till utvärderas löpande under året enligt följande process: 

Investeringen genomförs.

Investeraren besvarar en kundnöjdhetsenkät som validerar investeringen i systemet.

Investeringen bedöms av respektive affärsområdeschef i checklista med kriterier för resultatmål och kvalitet.

Utvärderingen genomförs med stöd av de sammanlagda resultaten för resultatmål, kvalitet och kundnöjdhet.

Affärsområdeschefen ansvarar för en självutvärdering av resultatmål och kvalitet inom sitt affärsområde. Till stöd i utvärderingen av resultaten har affärsområdeschefen ISAs insynsråd, som består av personer med relevant branschkompetens från det svenska näringslivet. I utvärderingssystemet analyseras också vilka samhällsekonomiska effekter som investeringarna ger för Sverige. Analysen bygger på en modell som är utvecklad av externa specialister på området. ISAs ekonomiska råd bidrar till en successiv utveckling av modellen. Resultaten redovisas en gång per år.

7


RESULTATREDOVISNING

Kommunikationsmodell Målgruppen för ISAs externa kommunikation är framför allt investerare, medier och andra opinionsförmedlare utomlands och i Sverige. ISAs kommunikativa arbete syftar till att:

8

Öka kunskapen om och intresset för Sverige som investeringsland.

Öka kunskapen om ISAs arbete, verksamhet och roll som en del av det samlade Sverigefrämjandet.

Förmedla övergripande och konkret information om olika investerings- och affärsmöjligheter.

Öka förståelsen för investeringsdriven internationalisering, och att utländska investeringar är en viktig förutsättning för att förstärka svensk innovation och tillväxt.

Utveckla ett effektivt samarbete med aktörer på det nationella och regionala planet, inom den privata och offentliga sektorn i Sverige samt att höja kompetensen och kapaciteten att ta emot utländska investeringar i landets kommuner, län och regioner.

ISAs viktigaste kommunikations- och kontaktplattformar utgörs av:       

Webben Egna rapporter och nyheter Pressmeddelanden Seminarier Partnerskap Nätverk Intranätet

En viktig del av det kommunikativa arbetet är att stärka ISAs varumärke. Byggandet av varumärket ISA är en långsiktig process som ska genomsyra all kommunikation. Ett starkt varumärke och en tydlig avsändare av kommunikativa budskap blir allt viktigare för att synas i ett ökande informationsflöde och en allt större global konkurrens.


RESULTATREDOVISNING

ISAs bidrag till ökade utländska direktinvesteringar Uppdrag enligt instruktionen: ISAs verksamhet ska bidra till konkurrenskraft och tillväxt genom att medverka till att utländska företag investerar i Sverige eller samarbetar med svenska företag i syfte att tillföra kapital, kompetens och marknader till det svenska näringslivet.

Investeringar per region och typ En kraftig ökning (35%) av investeringarna har skett i Stockholmsregionen. Göteborgsregionen behåller sin andel medan Malmöregionen bara når upp till hälften av sin andel 2008. 16 (17) procent avser lokalisering i regionala stödområden. Geografisk fördelning i procent 2007

2008

2009

Stockholm

43

30

41

Resultaten (effekterna) av ISAs verksamhet utgörs i första hand av de utländska direktinvesteringar som ISA tillsammans med regionala och andra partners har medverkat till. Antalet investeringar var 153 att jämföra med 116 för 2008, vilket är en ökning med drygt 30 procent. Såväl nya som övertagna arbetstillfällen är fler än 2008. Huvuddelen av affärsområdena har överträffat sina mål. Störst antal investeringar redovisas för Life Sciences, ICT och Other industries. En sammanställning över samtliga företag som investerat med ISAs medverkan finns i bilaga 1.

Göteborg

13

12

14

Malmö

11

12

5

Övriga

33

46

40

Antal investeringar och arbetstillfällen Antal

Antal

2007

2008

2009

174

116

153

40 (59) procent av antalet investeringar är nyetableringar, vilket är en minskning med 32 procent i förhållande till 2008. Strategiska allianser svarar liksom föregående år för en fjärdedel av investeringarna. Ökningar har skett för expansionsinvesteringar och förvärv. Fördelning i procent per typ av etablering Antal

2007

2008

2009

Nyetablering

56

59

40

Förvärv

10

9

14

Strat.allians

14

24

26

Expansion

8

4

12

Kapitalinv.

5

1

3

Subcontracting

5

1

2

Investeringarnas kvalitet

Övriga

2

2

3

Den poängbedömning som tidigare skett har fr.o.m 2009 ersatts av ett nytt system som fortfarande är under utveckling. Principerna för den nya modellen beskrivs i avsnittet Nytt utvärderingssystem. Modellen innehåller parametrar som investeringens storlek, teknik/kunskapsinnehåll, marknadsutveckling/-tillträde, investerarens ”kvaliteter” och investeringens utvecklingspotential. För den samlade bedömningen finns en bestämd nivå som ska uppnås för att investeringen ska anses hålla ”hög kvalitet”. För 2009 når 1/3 av investeringarna upp till denna nivå. Utvärderingarna för 2009 utgör en referensmätning som kommer att användas som jämförelse när modellen successivt implementeras i den löpande verksamheten 2010. Den nya kundnöjdhetsmätningen har bara använts till viss del under 2009 och redovisas därför inte.

Investeringar per land och sektor

Antal investeringar Nya arbetstillfällen

2 643

469

1 362

Övertagna arbetstillfällen

6 881

748

2 122

Från de fyra marknader där ISA har egen närvaro har investeringarna ökat. Nedgångar kan konstateras för flertalet länder i Europa med undantag för Norge, som gjort flera investeringar inom fastigheter. Det största antalet investeringar har genererats inom sektorerna Biovetenskap och IT, där också betydande ökningar skett. Därefter följer Pappersoch förpackningsindustri och Turism på ungefär samma nivå som året innan. Ökningar har skett inom Miljöteknik och Detaljhandel.

9


RESULTATREDOVISNING

Antal investeringar per ursprungsland Kina

20 17

Nederländerna

19

Norge

7

8

5

Storbritannien Sydkorea

7

3 1 1

3 4 3

Övriga

12

2007: 174

2008: 116

20 23

2009:153

Kommentar 2009 har varit ett bra år för ISA. Trots finansiell oro och lågkonjunktur har det funnits många spännande investeringar att arbeta med. Investeringsprocesser tar ofta lång tid och det handlar om att bygga förtroenden. ISA är väletablerat på de marknader som är prioriterade och har under åren kunnat bygga upp goda relationer med viktiga företag. Sedan ett par år tillbaka har ISA inte någon egen närvaro på de europeiska marknaderna. Detta visar sig nu i resultaten. Drivkraften bakom en investering i Sverige ligger många gånger inom den kunskap företag och forskare har i Sver-

10

3

9 8 7 8

5 4

1

Logistik

1

16

10

5

Fastigheter

Bank & Finans

5

24

12

3 3

Tjänster

6 3

13 7

Fordonsindustri

14

5

2

Danmark

9

23

16 14 15

Byggindustri

15

21

13

Detaljhandel

14

Tyskland

IT

Miljöteknik

10

3

26

12

Turism

12 11 13

Indien

Biovetenskap

Pappers/ förpackningsind.

20

18

11

6

31 22

13

USA

Finland

28

19

Japan

Frankrike

Antal investeringar per sektor

11 12

12

4 8 4 7

2

4 7 20

Övriga

2007: 174

2008: 116

31

42

2009: 153

ige och behovet av kunskap är relativt konjukturokänsligt. En intressant utveckling är att andelen nyetableringar minskar kraftigt och att gruppen strategiska allianser, förvärv och kapitalinvesteringar nu utgör en lika stor del som nyetableringarna. ISAs förmåga att matcha svenska företag med utländska investerare blir allt viktigare. Med en ökning av investeringarna på 30 procent och en kostnadsökning på 13 procent är det ISAs uppfattning att målen har uppnåtts.


RESULTATREDOVISNING

Ökad kunskap och intresse för Sverige som investeringsland Uppdrag enligt instruktionen: ISA ska bidra till ökad kunskap om och intresse för Sverige som investeringsland genom 

att bedriva en aktiv informationsverksamhet som ger en övergripande bild av Sverige som investeringsland inklusive relevanta ekonomiska och etableringsrättsliga förhållanden samt beskriva branscher,

besvara förfrågningar och stödja utländska investerare i etableringsprocessen i samarbete med regioner och andra berörda instanser och

initiera, driva och följa upp projekt som tagits fram inom ramen för myndighetens verksamhet genom genom samarbete och kontakter med regionala aktörer och andra samarbetspartners.

Aktiv informationsverksamhet Under 2009 har 7 (12) olika trycksaker publicerats i tryckt och/eller elektronisk form. Minskningen i antalet tryckexemplar avspeglar trenden mot att använda allt mer digitalt material. Sammanlagt har 46 500 (59 300) tryckta exemplar på 4 (4) språk producerats. Cirka 31 800 (32 500) exemplar av årets och tidigare års trycksaker har distribuerats i fysisk form under 2009. De tryckta rapporter som ännu distribueras har varit av specialkaraktär och distribuerats till färre och smalare målgrupper. Större fokus har lagts på att tillgängliggöra digitala dokument för nedladdning från ISAs webbplats och ISAs pressrum hos MyNewsdesk. En viktig del i informationen till potentiella investerare är ISAs faktablad, som finns för nedladdning i ovannämnda kanaler. Sammanlagt finns 18 faktablad inom olika kategorier. Exempel är Starting a business in Sweden, Running a business in Sweden och Work and residence permits and entry visas. Under året har en översyn gjorts av samtliga befintliga faktablad. Ett nytt faktablad har utarbetats: Mergers and Acquisitions – Process Overview. En sammanställning finns i bilaga 2, Tryckt och elektronisk information. Webb och intranät I september 2009 lanserades en ny och uppdaterad

version av ISAs webbplats www.isa.se. Webbplatsen består av sidor riktade mot dels en svensk, dels en global publik, med text på svenska respektive engelska. I november öppnades en sektion riktad mot Indien, med text på engelska och i december en japansk sektion, med text på japanska. I december sjösattes också en begränsad sektion på kinesiska, som första steg inför utveckling av en webbnärvaro anpassad till marknaden i Kina. Under hösten inleddes också ett projekt för att sammanföra intranät och extern webb till samma tekniska plattform för att uppnå bättre interna och externa kommunikativa flöden samt en mer rationell drifts- och utvecklingsmiljö. En gemensam teknisk plattform ska också göra resurser bättre tillgängliga både inom ISA och gentemot regionala partners, som under året fått tillgång till ISAs intranät. Under 2009 har ett omfattande statistiskt material om Sveriges kommuner och län presenterats på ISAs intranät, som stöd till regionala samarbetspartners och affärs- och marknadsenheter. Webbplatsen www.isa.se har under året haft ca 119 000 (180 000) besök. Det genomsnittliga antalet besök per månad var ca 10 000 (15 000). Flest utländska besökare kommer från Japan följt av USA, Kina och Storbritannien. Den externt producerade nyhetsservicen på ISAs webbplats har avvecklats under hösten. I dag finns ett kontinuerligt flöde av nyheter från den engelskspråkiga nyhetstjänsten Swedish Wire. Det japanska elektroniska nyhetsbrevet Opportunity Sweden ges ut kvartalsvis och har cirka 2 800 (2 800) prenumeranter. Mediebearbetning För att öka kunskapen om Sverige som investeringsland är bearbetning av medierna viktigt. Det sker kontinuerligt gentemot både svenska och utländska medier. En ny viktig faktor att beakta är den snabba utvecklingen av digitala medier och den kraftiga tillbakagången för traditionella papperstidningar, i synnerhet i Europa och USA. ISA har inte genomfört några individuella journalistprogram under året men trots detta initierat och medverkat till fler än 300 (50) artiklar i svenska och internationella medier, bl.a. Economic Times of India, Svenska Dagbladet, 21st Century Business Herald, China United Business News, Food Quality och Packaging India. Ny teknik för

11


RESULTATREDOVISNING

att distribuera och organisera presskommunikation har skapat nya möjligheter att nå ut i medierna utan mellanhänder. Sedan augusti används webbredskapet MyNewsdesk som ISA administrerar på egen hand. Där tillhandahålls bl.a. pressmeddelanden, rapporter och dokument, egna nyheter, pressbilder och kontaktuppgifter till nyckelpersoner. Under 2009 nådde ISAs digitala presskommunikation 22 389 (3 205) läsare. 21 104 (94%) av 2009 års läsare härrör från perioden augusti till årets slut. Från augusti har ISA distribuerat 20 (7) pressmeddelanden samt arrangerat pressmöten i samband med bl.a. mässor och delegationsbesök i Sverige, Indien, Kina, USA och Japan. ISA har fått omfattande medieutrymme både i Sverige och internationellt, särskilt kring bilindustrin, förpackningar och biovetenskap. ISA har även medverkat i såväl svenska som internationella medier kring frågor om bl.a. Sveriges konkurrenskraft och asiatiska (framför allt kinesiska) investerares intresse för Sverige.

Förfrågningar En viktig del av ISAs tjänster är att besvara förfrågningar om Sverige som etableringsland från utländska företag och multipliers. Frågorna handlar oftast om konkreta investeringsmöjligheter och är av investerings- och etableringsteknisk karaktär. Information om skatter samt arbets- och uppehållstillstånd har dominerat, men ett betydande arbete har lagts ner på att ta fram och förmedla information om frågor som bolagsbildning, arbetsrätt och socialförsäkringssystemet. De faktablad som beskrevs i det inledande avsnittet är en viktig del av ISAs etableringsservice. Etableringsinformation har lämnats vid ett 100tal möten direkt med investerare. Till detta kommer information vid ett antal telefonmöten. Dessutom har ett stort antal inkommande förfrågningar besvarats genom e-post och telefon och ca 30 möten har hållits med multipliers. Ett seminarium kring arbetsrätt, migrations- och bolagsbildningsfrågor har arrangerats för ISAs medarbetare och regionala partners. Dessutom har Hard facts reasons for Sweden, en powerpoint-presentation med fakta om Sverige utarbetats. Omfattande statistiskt material har tagits fram för användning av ISAs personal och ISAs regionala partners, bl.a. en databas med hyresnivåer för kontor, lager och handel på ett 60-tal orter i Sverige.

12

Direkta företagskontakter Individuella affärsmöten och kontakter direkt med potentiella utländska investerare är den centrala delen i ISAs verksamhet. Inom samtliga affärsområden och på samtliga marknader är företagsbesök och affärsmöten den aktivitet som ägnas mest resurser och huvuddelen av tiden. Även möten med svenska företag som är intresserade av utländska partners och samarbeten är av stor vikt för att sprida kunskap, väcka intresse och skapa kontakter. I detta arbete använder sig ISA av branschexperter som rekryterats till såväl den svenska som utländska delen av organisationen. Under året har ett stort antal sådana besök och möten genomförts, dels för att identifiera de företag som kan ha intresse av att investera internationellt (”leadsgenerering”), dels för att bearbeta och stödja dem i processen att investera i Sverige. Kontakterna sker i många olika former och sammanhang, t.ex. direkt med ett enskilt företag, vid olika typer av seminarier, under fackmässor eller i samband med delegationsresor. De sker också i form av e-post- och annan korrespondens, bl.a. med förslag till samarbeten, konkreta etableringsmöjligheter och -förutsättningar. Delegationsbesök. En viktig aktivitet i processen för att få till stånd investeringar i Sverige är att anordna eller medverka i besök för delegationer från utlandet till Sverige eller för svenska delegationer till olika målmarknader. Delegationsbesöken innehåller oftast så väl företagsmöten som seminarier. Mässor och seminarier. Mässor inom olika branschområden används som medel för att nå nya potentiella investerare. Seminarier anordnas dels i anslutning till mässor, dels separat. Vid olika mässor bokar ISA in möten med potentiella investerare som är intressanta för investeringar i Sverige. Seminarier anordnas av ISA på egen hand eller tillsammans med andra aktörer, t.ex. Exportrådet eller ambassader, för att informera om vad Sverige har att erbjuda. Vid vissa tillfällen arrangeras mässor i samband med officiella besök i utlandet. Exempel på de viktigaste finns under respektive projekt. ISA har beräknat att denna grupp av aktiviteter (prestationer) har följande omfattning och kostnader. Några värden för tidigare år finns inte


RESULTATREDOVISNING

eftersom detta inte har beräknats tidigare. Direkta företagskontakter Omfattning

Kostnader (tkr)

Den operativa delen av verksamheten

65 %

49 977

Hela verksamheten

58 %

50 614

Affärsområden och branschprojekt En viktig del av ISAs arbete är att proaktivt marknadsföra Sverige samt svenska affärsmöjligheter och investeringsobjekt inom utvalda branscher för att attrahera utländska investeringar. Under 2009 har ISA drivit 5 (5) sådana projekt inom lika många affärsområden: Invest ICT, Invest Life Sciences, Invest Cleantech, Invest Automotive och Invest Packaging and Fiber. Därutöver har ISA drivit informationsprojektet Real Estate. Projekten drivs tillsammans med partners,

se vidare bilaga 3, ISAs partners 2009. Projektet Invest ICT Sweden Resultat och kostnader

Marknader 2007

2008

2009

Antal investeringar

28

13

8 357

1

21

Indien Kina

Direkta kostnader, tkr

2009 USA

4 119

6 887

Japan Taiwan Sydkorea

1) Projekten ICT Sweden och Invest ICT tillsammans.

Projektet Invest ICT Sweden ska genom marknadsföring och matchmaking stärka svensk ICTindustris internationella konkurrenskraft. Önskade etableringar är gemensamma forskningsprojekt, kontraktsutveckling, datacenter, nyetablering av utvecklingscenter och investeringar i innovativa svenska teknikbolag. Prioriterade segment är mobilteknikmjukvara, kommunikationssystem, webbmjukvara, grön IT, eHälsa, Industriell IT och datacenter. Projektet genomförs med fyra svenska regioner och två myndigheter som partners (se bilaga 3). Den primära arbetsmetoden är direkta möten med internationella investerare, webb och medverkan på investerarevenemang. Kontakter har under året tagits med hundratals

företag, med fokus på de 20 största företagen i respektive USA, Japan, Indien, Taiwan och Sydkorea. I Sverige har projektet dessutom haft kontinuerlig kontakt med cirka 400 små och medelstora ICT-företag genom webb, e-post eller personliga möten. En viktig kontaktyta med de svenska ICTföretagen är http://investict.se, som har fått en ny form för att harmonisera med den generella ISAwebbmiljön. Projektet har under året genomfört ett investerarmöte på Mobile World Congress i Barcelona, samt en riskkapitaldag i Palo Alto där tio svenska bolag presenterade sina affärsplaner för drygt 20 inbjudna amerikanska investerare. Projektet har också deltagit i ett antal viktiga svenska och internationella branschmöten, bl.a. CTIA Wireless i USA, CommunicAsia i Singapore och India Telecom i New Delhi. Dessutom har ett antal mötesprogram och matchmakingresor arrangerats. Fem svenska visualiseringsföretag visade upp sig i Japan i samarbete med KKstiftelsen m.fl. och 22 svenska företag inom mobilt internet mötte gästande kinesiska investerare vid ett matchmakingevenemang i Kista, Stockholm. I november arrangerades en delegationsresa till USA för möte med världens största IT-bolag, bl.a. Microsoft, Yahoo, Ebay, Qualcomm, Samsung och Facebook. Exempel på investeringar: Det kinesiska telecomföretaget Huawei har lokaliserat verksamhet till Göteborg, Micron Ventures (USA) har valt att ytterligare investera i det svenska IP-TV-företaget Edgeware. Projektet Invest Automotive Resultat och kostnader

Marknader 2007

2008

2009

Antal investeringar

USA 12

12

7 329

1

9

Japan Kina

Direkta kostnader, tkr

2009

5 354

6 530

Indien

1) Projekten Automotive Sweden/IVSS och Invest Automotive tillsammans.

Projektet Invest Automotive har till syfte att aktivt stödja svenska företags internationalisering samt stärka den svenska fordonsindustrins konkurrenskraft. Projektet arbetar för att stärka hela värdekedjan från tillverkare, komponenttillverkare, systemintegratörer, programvaruutvecklare, forsk-

13


RESULTATREDOVISNING

ningsorganisationer/-institut, testentreprenörer och branschorgan. Projektet har två regionala partners (se bilaga 3) Den svenska bilbranschen har under året genomgått påtagliga förändringar, vilket har påverkat såväl resultat som verksamhet inom projektet. De kinesiska bilföretagen Geely och Beijing Automotive Industry Holding Co har varit några av de viktigaste internationella kontakterna under året. Projektet har bl.a. tagit emot ett antal utländska delegationer, främst från Kina och Indien. Den indiska delegationen besökte Stockholm, Södertälje och Göteborg för att möta ett 20-tal svenska företag samt träffade fordonsföretag i Trollhättan, Borås, Arjeplog och Arvidsjaur. En avsiktsförklaring har skrivits med det statliga indiska fordonsforskningsinstitutet ARAI, kring tillgång till ledande svensk bilsäkerhetsteknologi. Projektet har också medverkat till uppbyggnaden av ett svenskt fordonselektronikkluster tillsammans med bl.a. Tillväxtverket, Västra Götalandsregionen, Lindholmen Science Park, Vägverket och Energimyndigheten. I maj bildades en referensgrupp för Svenskt Batteri tillsammans med bl.a. Näringsdepartementet, Vattenfall, Uppsala universitet, Volvo Cars och Chalmers tekniska högskola. Referensgruppen har inlett en förstudie om ny svensk fordonsbatteriverksamhet. Projektet har deltagit i åtta svenska och internationella fordonsmässor, bl.a. Advanced Automotive Battery & EC Capacitor Conference (AABC’09) i Long Beach, Kalifornien, Shanghai Motor Show, 16th ITS World Congress i Stockholm och 14th International Congress Electronic Systems for Motor Vehicles i Baden-Baden, Tyskland. Under året har en ny publikation tagits fram på engelska och japanska och distribuerats på viktiga målmarknader. Kontakter med svenska och utländska medier har lett till artiklar i affärs- och branschpress, bl.a. i Svenska dagbladet, NyTeknik, Göteborgsposten, Vi Bilägare, New Times of India och China Daily. Exempel på investeringar: Kinesiska Beijing Auto Industrial Holding Company (BAIC) köpte teknik för två bilmodeller samt verktyg från Saab i Trollhättan, vilket tillfört Saab ett kapitaltillskott på 200 miljoner USD. Japanska Suzuki Metal Industry förvärvade Haldex

14

Garphyttan Wire, en precisionstillverkare av motordetaljer till fordonsindustrin. Investeringen räddar kvar flera hundra jobb i Garphyttan. Projektet Invest Life Sciences Resultat och kostnader

Marknader 2007

2008

2009

Antal investeringar

Japan 21

11

26

5 967

4 541

5 953

USA Indien

Direkta kostnader, tkr

2009

Kina Europa

Projektet Invest Life Sciences arbetar med att stärka bilden av Sverige som ett framstående land inom life science-området och öka det utländska intresset för att investera i svensk life science-industri samt akademisk och industriell svensk bioteknikforskning. Projektet ska arbeta mot utländska läkemedels-, bioteknik- och medicinteknikbolag samt riskkapitalbolag för att tydliggöra investeringsmöjligheter i Sverige. Fokusområden är medicinsk teknik, äldrevård, regenerativ medicin, radiologi, kardiologi, diagnostik och IT-hälsa samt läkemedel med fokus på centrala nervsystemet, inflammation, diabetes, onkologi och infektion. Projektet genomförs med fyra regioner och två myndigheter som partners (se bilaga 3). Under det gångna året har Invest Life Sciences haft kontakter med hundratals företag, med fokus på de 20 största företagen i USA, Japan, Indien och Sverige. Prioriterat är också ett aktivt samarbete med relevanta aktörer, bl.a.Vinnova, Karolinska Institutet och Swecare samt industriorganisationerna SwedenBio och Swedish Medtech. Projektet har bl.a. deltagit i tre större investeringsmöten. Dels den årliga JP Morgan Health Conference i San Fransisco, dels Swedish American Life Science Summit (SALSS) och The American Dream i Stockholm. Viktiga kontaktpunkter har varit Japan Bioindustry Association (JBA) samt Chugai Pharma. Japan var också målet för tre delegationsresor. Vidare har projektet deltagit i AngloNordic Biotech Conference (London), SwedenBio CEO Summit, det globala branschmötet BIO 2009 i Atlanta samt i branschmässorna BioIndia i Bangalore och BioJapan i Yokohama. I oktober arrangerades ett rundabordssamtal vid ISAs kontor i New Delhi, med bl.a. den svenska handelsministern.


RESULTATREDOVISNING

Exempel på investeringar: Mitsubishi Watanabe Pharma, Japan, har tecknat ett FoU-avtal med BioInvent. Bactiguard flyttar produktion från Kina till Eslöv vilket medför 150 nya jobb i Sverige. Det japanska läkemedelsföretaget Takeda Pharmaceuticals beslutade om en etablering i Sverige. Projektet Invest Packaging & Fiber Resultat och kostnader

Marknader 2007

2008

2009

Antal investeringar

Japan 15

14

16

5 644

5 140

5 065

Indien Kina

Direkta kostnader, tkr

2009

Sydkorea

Projektet Invest Packaging & Fiber har som mål att främja tillväxt och förnyelse i svensk förpackningsindustri samt för övriga värdekedjor baserade på förnybar fiberråvara. Detta avses ske genom att förstärka regionala kompetenskluster via utländska investeringar och erbjuda en internationaliseringskanal för mindre och medelstora svenska företag. Utvalda profilområden är materialteknologi, intelligenta förpackningar samt konsumenten och förpackningen. Projektet bedrivs i samarbete med tio partners från både privat och offentlig sektor (se bilaga 3). Huvuddelen av resurserna läggs på diskussioner och möten med företag. Under 2009 har projektet haft kontakt med drygt 100 utländska och ett 50tal svenska företag samt därutöver haft regelbunden e-postkorrespondens med omkring 350 företag. En stor del av kontakterna sker i samband med mässor, seminarier och delegationsbesök. Under året har projektet deltagit i fyra mässor – Korea Pack i Seoul, ProPack i Shanghai, Pacsem i Karlstad och Scanpack i Göteborg. I anslutning till Scanpack arrangerades besöksprogram för sex utländska delegationer med tillsammans ett 60-tal företag/forskningscentra från Kina, Japan, Indien och Sydkorea. Ett 40-tal möten mellan utländska och svenska företag genomfördes liksom ett 20-tal fysiska företagsbesök. Vidare arrangerades rundabordsdiskussioner mellan Japan och Sverige i samarbete med ISAs värmländska partner. Samtliga utländska utställare på Scanpack informerades via ett e-postutskick om ISAs tjänster. Ett seminarium för exportorienterad livsmedels-

industri med 40 deltagare genomfördes i Göteborg i oktober. Seminarier riktade mot indisk förpackningsindustri genomfördes i New Delhi och Mumbai under november och samlade 70 respektive 60 deltagare. En svensk delegation med deltagare från både privat och offentlig sektor från Packaging Mid Sweden, Sundsvall genomförde under september en resa till Kina med ett program som huvudsakligen var arrangerat av ISA. Vidare har projektet gjort ett tiotal e-postutskick till den svenska resursbasen på ca 350 företag kring affärutvecklingsmöjligheter och relevanta evenemang. Under 2009 har en ny hemsida skapats – www.investpackagingandfiber.se – för en dialog med den svenska förpackningssektorn. Projektets aktiviteter i anslutning till framför allt Scanpack och seminarierna i Indien samt intervjuer med projektets utlandspersonal har resulterat i en rad artiklar om projektet. Exempel på investeringar: Den japanska koncernen DaiNippon Printing har genomfört fyra investeringar inom ett år. Xylophane har genomfört en nyemission som tillfört bolaget 34 mnkr från utländska och svenska ägare. Bolagen Lintec och Acreo har etablerat ett FoUsamarbete i Linköping. Projektet Invest Cleantech Resultat och kostnader

Marknader 2007

2008

2009

Antal investeringar

Indien -

1

11

Japan Kina

Direkta kostnader, tkr

2009

-

2 070

7 361

USA

Projektet Invest Cleantech ska tydliggöra och marknadsföra svensk energi- och miljöteknik för att befästa och stärka Sveriges internationella konkurrenskraft. Prioriterade områden är bioenergi, vindkraft, greenbuild och andra innovativa miljöteknologier. Projektet drivs med fyra regionala och två statliga partners (se bilaga 3). Under 2009 har projektet fokuserat på att exponera sig för de svenska miljöföretagen och har under året haft mer än 100 företagskontakter.

15


RESULTATREDOVISNING

Under året har också marknadsbearbetningen pågått på samtliga utvalda marknader, nu med full bemanning. Vidare har betydande internationella kontakter knutits under året, bla. med China Energy Conservation Investment Corporation (CECIC) och indiska Kalyani Group. Projektet har genomfört tre delegationsresor till Indien, USA och Kina. Resan till Indien genomfördes i samarbete med Energimyndigheten, Exportrådet, Biogasföreningen och svenska företag verksamma inom området biogas. I Indien arrangerades seminarier om biogas i städerna Bangalore och Pune. Resan har bl.a. lett till flera samarbetsprojekt i Indien, för att lösa miljöproblem, sophantering och avfall i fyra indiska storstäder. I samband med delegationsresan till Kina arrangerades även två seminarier kring bioenergi i städerna Peking och Nanjing. Invest Cleantech har under året deltagit i flera större branschmöten, bl.a. Phoenix Green Build, Bright Green Expo i Köpenhamn, samt World Bioenergy i Stockholm. Under Stockholm Water Week arrangerade projektet ett frukostmöte och pressträff med den indiske vattenreningspionjären Dr. Bindeshwahr Pathak, mottagare av Stockholm Water Prize. Vid seminariet fick han möta några av Sveriges ledande innovativa företag inom vattenreningsteknologi. Bioenergi och vindkraft är de områden som tilldragit sig det största intresset och här har flera utländska företagsbesök ägt rum. Speciellt inom vindkraft har långt gångna investeringsplaner utvecklats, som väntas ge resultat under 2010. Exempel på investeringar: Etta av japans största handelshus, Kanematsu, ingick en strategisk allians med Scandinavian GTS inom biogasteknologi. Indiska tillverkaren av vindkraftsturbiner, Kenersys, etablerade ett försäljningskontor i Stockholm efter att ha etablerat sina första två testturbiner i Sverige. Projektet Real Estate Syftet med informationsprojektet Real Estate är bl.a. att attrahera utländskt kapital inom fastighetsområdet samt att medverka till att utveckla nya koncept för fastighetsförvaltning. Projektet ska informera om Sverige som investeringsland avseende fastighetsrelaterade investeringar. Målgrup-

16

pen är dels utländska fastighetsbolag som äger fastigheter eller utvecklar nya koncept inom fastighetsbranschen, dels utländska investerare som utvärderar möjligheten att investera direkt i fastigheter eller använder sig av fastigheter för sin rörelse. 36 företag och organisationer har varit partners i projektet. Publikationen Real Estate färdigställdes i början av 2009 och lanserades i mars av ISAs partners vid Mipim (Marché International des Professionels de l’Immobilier), den årliga internationella fastighetsoch lokaliseringsmässan i Cannes. Other industries Resultat och kostnader Antal investeringar Direkta kostnader, tkr

2007

2008

2009

98

65

70

3 700

2 789

2 318

Utöver branschprojekten, som i första hand genererar kompetensdrivna investeringar, hanterar ISA investeringar som är mer marknadsdrivna. Sveriges ställning som den största marknaden i Norden och det strategiska läget i Östersjöregionen är den främsta anledningen för ett utländskt företag att starta verksamhet här. Därtill kommer kompetensdrivna investeringar utanför projekten. Inom detta område identifierar och bearbetar ISA utländska företag inom främst tjänstesektorn, företag som vanligen genererar många arbetstillfällen. Den svenska tjänstesektorn utgör en relativt låg andel av BNP, vilket indikerar en stor potential. Under året har ISA tillsammans med fem regionala partners genomfört ett testprojekt avseende en ny modell för att generera ”leads” från Europa (European Lead Generation Service). Följande områden var prioriterade under 2009. Business Processes Operations (BPO). Målet är att utländska företag ska konsolidera sin nordiska verksamhet till Sverige inom områdena regionala huvudkontor, shared service centers, ”contact centers”, logistik och ”facility management”. Tjänstemarknaden bedöms i dag som en viktig del av Sveriges tillväxt och investeringarna sker både i storstadsområden och i övriga delar av Sverige. Ett aktivt arbete tillsammans med olika svenska och utländska nätverksorganisationer har skett och ett 50-tal företagsmöten har genomförts.


RESULTATREDOVISNING

Turism. Syftet är att attrahera utländska investeringar till rese- och turismsektorn för att öka tillväxten inom detta område. ISA samarbetar här med RTS (Rese- och Turistindustrin i Sverige). En viktig del av årets verksamhet har varit att öka kunskapen om internationella investeringar som tillväxtskapande faktor i den svenska turistnäringen. Under året har ISAs representanter bl.a. talat på ämnet investeringar i turismnäringen inför 300 svenska turistentreprenörer, kommuner/regioner och politiker vid Tillväxtdagen och TUR-mässan i Göteborg i mars. ISA medverkade också vid Kapitalmarknadsdagen i Stockholm i maj för att inför cirka 200 svenska turistföretag, kommuner/regioner samt riskkapital- och investmentbolag tala om investeringar i Sverige ur ett internationellt perspektiv. ISA arrangerade också seminarier i Örebro och Linköping med totalt cirka 100 deltagare, kring hur turismnäringen i respektive region kan utvecklas med hjälp av utländska investeringar. Detaljhandel. Syftet är att attrahera utländska detaljhandelsföretag till Sverige. Arbete har lagts på att utveckla samarbete med svenska aktörer inom sektorn, såsom fastighetsägare, fastighetsutvecklare, köpcentrumutvecklare och konsulter, för att hitta investeringsmöjligheter och bredda nätverket. I november arrangerades ett investeringsseminarium för ett 50-tal franska detaljhandelsföretag i Stockholm i samarbete med den franska ambassaden. Exempel på investeringar: Danish Crown, Europas ledande slakteriföretag, har byggt en 8 000 m2 produktionsanläggning för färdigförpackat kött i Jönköping.

Japanska Reve21 har ingått en strategisk allians med svenska Dignitetia för att gemensamt utveckla produkter som reducerar håravfall efter strålbehandling.

Kommentar Förutom genomförda investeringar är det gensvar som ISA får i de omfattande kontakterna med potentiella investerare en indikation på det intresse som ISA skapar för investeringar i Sverige. Som bas för verksamheten är ett professionellt informationsmaterial av stor betydelse. Med begränsade resurser och nya mönster för informationsinhämtning blir digital kommunikation allt viktigare. En satsning har därför skett på utvecklingen av extern webb och intranät och detta kommer att fortsätta. Viktiga prioriteringar är att målgruppsanpassa kommunikationen och stärka de digitala kanalernas funktion som säljstöd, för att effektivisera generering av affärsmöjligheter. Konkurrensen innebär också att ISA måste presentera konkreta investeringsmöjligheter för varje enskild investerare och erbjuda en god service och ett kvalificerat stöd under hela besluts- och etableringsprocessen. Den ökade försäljningsinriktningen och införandet av en systematisk produktutveckling är olika åtgärder för att kunna tillgodose detta. Med de begränsade resurser som finns för investeringsfrämjandet är det viktigt att koncentrera verksamheten på de områden och aktiviteter där ISA och dess partners kan göra skillnad. ISAs projekt arbetar därför fokuserat inom utvalda delar av sina respektive områden både vad gäller sektorer och målgrupper. ISAs uppfattning är att målen har uppnåtts.

17


RESULTATREDOVISNING

Samarbete med regionala och andra aktörer Uppdrag enligt instruktionen: ISA ska 

samarbeta med regionala och andra aktörer inom investeringsfrämjandet genom att stödja myndigheter, regionala och lokala organ och företag i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde,

verka för att stärka kompetensen hos personal som arbetar med investeringsfrämjande åtgärder i hela landet och inom utrikesförvaltningen,

bistå andra myndigheter inom ramen för strukturfondsprogrammen med expertkompetens inom myndighetens ansvarsområde vid handläggningen av projektansökningar om strukturfondsmedel och

medverka till genomförandet av den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013.

Samarbete med de svenska regionerna och andra aktörer inom främjande och näringslivsutveckling är centralt för ISAs möjligheter att attrahera utländska investeringar till Sverige.

Samarbetsavtal med regionala investeringsorganisationer ISA har samarbetsavtal med huvuddelen av Sveriges regioner för att samordna arbetet med investeringsfrämjandet i hela landet. Samarbetet bedrivs på olika nivåer beroende på förutsättningarna i regionen. Under 2009 har ISA haft avtal med 17 regioner. Två av dessa – Västerbotten Investment Agency (VIA) och Invest in Norrbotten har tillkommit under året. Av de 17 har åtta varit på den mest omfattande samarbetsnivån. Under 2009 har Region Halland lämnat in en strukturfondsansökan för att starta Invest in Halland Agency. En sammanställning av ISAs samtliga partners finns i bilaga 3, ISAs partners 2009. Av ISAs totala resultat har samverkan mellan regionerna och ISA skett i 94 procent av etableringarna. I ca 30 procent av investeringarna har regionerna varit huvudansvariga för kundrelationerna.

18

Samarbete med andra aktörer Regionala samarbeten Regionala utvecklingsprogram (RUP). Arbetet med de regionala utvecklingsprogrammen har integrerats med ISAs övriga verksamhet i regionerna. Allt utvecklingsarbete i regionerna som initieras av ISAs olika aktiviteter stäms av mot övrigt regionalt utvecklingsarbete. Mycket av arbetet med RUP har haft samröre med det ”tematiska myndighetssamarbetet” vilket är ett separat regeringsuppdrag som avslutades under första halvåret 2009. After care. Under 2009 har ISA tillsammans med regionala partners fortsatt arbetet med ”after care”. Målet är att genom bearbetning av befintliga utlandsägda företag i Sverige öka antalet expansionsinvesteringar, säkerställa att företagen stannar i Sverige och att generera ”leads” för att attrahera nya investeringar till Sverige. ISAs deltagande i Petrokemiprojektet, som leds av Business Region Göteborg (BRG), har huvudsakligen inriktningen på ”after care”. Detta projekt används som förebild för andra regioner som överväger att starta liknande projekt. Tillväxtverket och Vinnova ISA samarbetar med Tillväxtverket och Vinnova i flertalet av de internationella marknadsföringsprojekten. Under 2009 har Tillväxtverket och ISA samverkat i åtta regionala strukturfondsprojekt i fem regioner. I regeringsuppdraget om att ”genom tematiskt myndighetssamarbete stärka det tvärsektoriella samarbetet för hållbar regional tillväxt” har ISA deltagit aktivt inom två tematiska områden, Cleantech och Tillväxt genom natur- och kulturvärden. Både Tillväxtverket och Vinnova har varit aktiva inom dessa områden. Tillväxtverket lämnade slutredovisning i april 2009. Löpande samarbetar ISA med Tillväxtverket och Vinnova i olika sammanhang. Vinnovas program Vinnväxt och Tillväxtverkets klusterprogram är exempel på områden där mera djupgående samarbeten även sker direkt med de regioner som deltar. Se även Seagull nedan. Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet Ett nära samarbete avseende allmänt Sverigefrämjande har förekommit inom Nämnden för Sverigefrämjande i utlandet (NSU) samt med UD och dess utlandsmyndigheter. Samarbetet har varit av såväl


RESULTATREDOVISNING

strategisk som operativ karaktär. ISA har inom NSU bl.a. deltagit i utvecklingen av en gemensam kommunikativ plattform för Sverigebilden. ISA har också deltagit i arbetet kring nyhetsförmedlingen Sweden Channel, en gemensam bildbank och gemensamma projekt kring bl.a. webbutveckling. ISA har också aktivt samarbetat med Svenska institutet och Exportrådet kring framtagandet av ett gemensamt presentationsmaterial om Sverige som näringslivsnation. Under året har ISA även deltagit i gemensamma planeringsaktiviteter kring händelser av NSU-gemensamt intresse under 2010, bl.a. kronprinsessans bröllop och världsutställningen Expo 2010 i Shanghai. Utrikesförvaltningen Under 2009 har utlandsmyndigheterna tillsammans med ISA genomfört ett antal olika aktiviteter, framför allt på marknader där ISA har egen närvaro. Aktiviteterna har bidragit till ett flertal nya investerarkontakter samt en allmänt ökad kännedom om svenska investeringsmöjligheter. I samband med Sveriges EU-ordförandeskap och de Business Summits som ägde rum (Brasilien, Indien och Ryssland) arrangerades gemensamma aktiviteter. Till exempel genomförde ISA, UD och Exportrådet ett gemensamt investeringsseminarium i samband med EUs/Brasiliens Business Summit i Stockholm samt ett rundabordsmöte i Indien inom life sciences-området, i vilket den svenska handelsministern och svenska företag deltog. Vidare har ISA, UD och Exportrådet samarbetat kring ett Symbio City-seminarium i São Paolo, Brasilien. I Tokyo har de fyra myndigheter som är samlokaliserade i den svenska ambassadbyggnaden gjort en gemensam aktivitetsplan under ledning av ambassaden för att identifiera konkreta samarbetsprojekt under året. Ambassaden deltar ofta i av ISA anordnade aktiviteter eller gemensamma arrangemang för exempelvis politiker och industrigrupper. Det största arrangemanget 2009 var Destination New Sweden, där ISA, ambassaden, Luftfartsverket och Visit Sweden marknadsförde Sverige mot japanska företag. I september 2009 invigdes ISAs kontor i New Delhi, Indien. Även där är ISA samlokaliserat med andra svenska myndigheter på ambassadområdet. Inför utresor till nya stationeringsorter eller vid besök i Sverige träffar tjänstemän från ambassader

och konsulat ISA regelbundet för att diskutera egna och gemensamma aktiviteter. ISA deltar också regelbundet i UDs kompentensutveckling av främjarorganisationen. Exportrådet ISA har liksom tidigare år köpt tjänster av Exportrådet och också samverkat i vissa marknadsföringsaktiviteter. Under året har ISA och Exportrådet utarbetat en gemensam policy för samarbete, och inlett arbetet med en gemensam kommunikativ plattform riktad mot svenska och internationella målgrupper. I New York, Indien och Tokyo är ISA samlokaliserat med Exportrådet och i Japan delar ISA och Exportrådet en konsult inom ICTområdet. Bland genomförda aktiviteter kan följande nämnas. ISA och Exportrådet deltog i mässan BIO 2009 i Atlanta med en gemensam monter, genomförde seminariet Sweden Innovation Day i São Paolo och arrangerade gemensamma delegationsresor, t.ex. en biogasdelegation till Indien och en delegation till miljöteknikkonferensen GreenBuild i Phoenix, USA. Seagull – samarbete med nordöstra England Syftet är att identifiera och jämföra profilområden, där parterna har kompletterande kompetens, för att öka de affärsmässiga relationerna och investeringsflödena mellan regionerna och ett ge ett utökat flöde av FoU-utbyte. Projektet har initierats av ISA och One North East, som är den regionala organisation som svarar för investerings- och utvecklingsarbetet för nordöstra England. Från Sveriges sida deltar, utöver ISA, Tillväxtverket, Vinnova och ett flertal regioner. Under 2009 har ISA deltagit i två styrgruppsmöten och ett arbetsgruppsmöte.

Utbildningsseminarier Tillsammans med regionerna anordnar ISA seminarier och workshops för att stötta utvecklingen i regionerna vad avser arbetet med utländska direktinvesteringar. Målgruppen för de aktiviteter som ISA arrangerar och medverkar i är beslutsfattande politiker och tjänstemän på regional och kommunal nivå samt andra nyckelpersoner i regionerna.

19


RESULTATREDOVISNING

Antal genomförda aktiviteter Typ av aktivitet

Kommentar 2007

2008

2009

9

9

9

klusterutvecklingsprocesser

4

0

5

“After care”-seminarier

0

2

-

4

6

9

17

17

23

Generella seminarier Seminarier för

Övriga seminarier/möten för att stödja regionerna i deras utvecklingsarbete Summa

Antal kommuner och deltagare 2007

2008

2009

kom.

delt.

kom.

delt.

kom.

delt.

55

111

30

86

68

177

Vissa kommuner har deltagit i flera aktiviteter under åren, varför en summering av antalet kommuner och deltagare blir missvisande. Aktiviteterna syftar bl.a. till att utveckla de överenskommelser om samverkan som redovisas i föregående avsnitt.

De regionala strukturfondsprogrammen ISA medverkar i de tre övervakningskommittéerna för de regionala strukturfondsprogrammen. Under året har ISA deltagit vid tre möten. ISA är medfinansiär i elva regionala strukturfondsprojekt, varav åtta tillsammans med Tillväxtverket. ISA har också biträtt regionerna i utarbetandet av ansökningar till de regionala strukturfonderna. Under 2009 har Invest in Värmland Agency, Invest in Skåne och Region Halland lämnat in ansökningar för projekt som innefattar investeringsfrämjande.

Nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007-2013 ISA har aktivt arbetat för genomförandet av den nationella strategins prioriteringar. En rapport lämnades i juni 2009. ISAs arbete med att medverka i det regionala tillväxtarbetet har fortsatt och integreras i ISAs regionala samarbete, som redovisas ovan.

20

Samarbetet med regionerna är centralt för ett framgångsrikt investeringsfrämjande. Arbetet med att öka ”systembyggandet” mellan nationella, regionala och lokala aktörer har fortsatt. Samarbetet mellan ISA, Tillväxtverket och olika regioner i ett flertal strukturfondsfinansierade projekt har bidragit till integrationen av investeringsfrämjandet i Sverige. De regionala aktörernas samverkan sinsemellan bidrar till att göra den nationella nivån mer konkurrenskraftig internationellt. Det är viktigt att Sverige bygger vidare på detta systemsynsätt även efter nuvarande strukturfondsperiod. Arbetet inom NSU har utvecklats och resulterat i en bättre samordning av Sverigefrämjandet och ett mer strategiskt synsätt på detta. Det dagliga operativa arbetet tillsammans med övriga främjarorganisationer fungerar numera bra på central nivå. Även lokalt uppnås goda resultat av samarbetet. En förutsättning för goda resultat är dock att organisationerna har en tydlig bild av vad respektive aktör vill uppnå och att dessa mål är samstämmiga. Här finns möjligheter till fortsatt utveckling. Framför allt i länder som Japan och Kina är utlandsmyndigheterna en stor tillgång i arbetet med att få kontakt med beslutsfattare på hög nivå i företag och organisationer. Eftersom ISAs utlandsnärvaro numera begränsar sig till fyra marknader blir utlandsmyndigheternas insatser allt viktigare på övriga marknader. Planerad verksamhet har genomförts och lett till önskat resultat. Det är därför ISAs bedömning att målen för året har uppnåtts. Dock finns en stor potential för utveckling mot ett ännu mera omfattande och integrerat investeringsfrämjande.


RESULTATREDOVISNING

Bedömning av investeringsutveckling och investeringshinder Uppdrag enligt instruktionen: ISA ska följa och rapportera utvecklingen av utländska investeringar globalt och till Sverige inklusive förekomsten av investeringshinder samt genomföra analyser av utvecklingen av svensk och internationell ekonomi ur ett investeringsperspektiv.

Uppdrag enligt regleringsbrevet: ISA ska göra sammanfattande bedömningar av de förhållanden och åtgärder som påverkar förutsättningarna för utländska investeringar i Sverige samt av tillståndet och utvecklingen inom området.

ISA följer och analyserar utvecklingen av internationella direktinvesteringar. I fokus för analysen står utländska investeringar till Sverige och hur landet står sig i internationella jämförelser med avseende på förekomsten och kvaliteten på olika lokaliseringsfaktorer för utländska investeringar. Genom utredningsverksamheten genomför eller medverkar ISA i framtagandet av rapporter och studier som utgör underlag för ISAs rapportering till regeringen om förhållanden som påverkar klimatet för utländska investeringar i Sverige.

Rapportering till regeringen Investeringsrapporten 2009 överlämnades till regeringen i mars 2009. Avsikten med rapporten är att ge en framåtblickande årlig redogörelse för de globala investeringarna med ett särskilt fokus på Sverige. Rapporten konstaterar att nedgången för internationella investeringar skulle fördjupas under 2009, att det finns en stor riskaversion bland investerarna med öppningar i vissa sektorer samt att den växande protektionismen är ett hot mot nya investeringar. För Sveriges del konstaterar rapporten att en uthållig marknad för svenska företagsförvärv, försäljningar av statliga företag samt återinvesteringar från ett stort antal redan etablerade utländska företag gav en stark utveckling för Sverige under 2008, i motsats till vad som var fallet i stora delar av Europa. Den globala nedgången av investeringar skulle dock få ett genomslag även i Sverige under 2009. Rapporten På andra sidan krisen – De utländska

företagens syn på Sverige överlämnades till regeringen i juni 2009. Rapporten redovisar de huvudsakliga resultaten, intrycken och slutsatserna från intervjuer och enkäter med 50 ledande företrädare för utländska företag i Sverige. Syftet med rapporten är att ge en bild av förutsättningarna för företagens verksamhet i Sverige. Företagen som ingår i undersökningen har totalt över 150 000 anställda i Sverige och representerar ett flertal branscher och verksamheter. Rapporten konstaterar att Sverige har ett bra företagsklimat med välutbildad arbetskraft och väl fungerande arbetsplatser, gott samarbetsklimat mellan företagsledning och fackföreningar och en modern infrastruktur. Sverige erbjuder industriell kompetens, högkvalitativ forskning och en effektiv offentlig sektor. Trots detta ser endast ett fåtal av företagen möjligheter att växa i Sverige i framtiden. Den svenska marknaden är mättad för många av företagen. Företagsklimatet är inte överlag bättre än i andra europeiska länder och det finns branschspecifika brister som försvårar expansion. Basindustrin framhåller särskilt energifrågan som ett hinder för fortsatta investeringar. Företagen framhåller behovet att hantera långsiktiga frågor för Sveriges konkurrenskraft som utbildningen, kompetensförsörjningen, arbetsmarknaden och skatterna. Incitamenten för arbete och investeringar behöver stärkas. Företagen behöver känna förutsättningarna för näringslivet i Sverige på energi-, miljö- och klimatområdena. Det finns också ett starkt stöd för ett svenskt medlemskap i EMU. Rapporten Är Sverige attraktivt? presenterades vid ett seminarium under Almedalsveckan i juni 2009. Rapporten har tagits fram av konsultföretaget Oxford Research på uppdrag av ISA, Svenskt Näringsliv, Vinnova, Tillväxtverket och Sydsvenska handelskammaren. Den bygger på ett stort antal intervjuer där syftet är att undersöka hur utländsk högkvalificerad arbetskraft ser på Sverige som land att bo och arbeta i. Rapporten konstaterar att Sverige är uppskattat för en allmänt hög livskvalitet med god infrastruktur och offentlig service. Däremot uppfattas höga skatter och levnadsomkostnader samt svårigheter att integreras socialt som negativa aspekter av Sverige.

21


RESULTATREDOVISNING

Remissvar ISA har under året lämnat tolv remissvar eller motsvarande: 

    

     

Svensk export och internationalisering – utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Utvärdering av lagen om grupprättegång (Ds 2008:74) Genomförande av tjänstedirektivet (Ds 2008:75) Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv – Mikroföretag Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv – Frågeformulär Grundanalys, förnyelseprogram och kulturpolitikens arkitektur av Kulturutredningen (SOU 2009:16) Förslag till åtgärder med anledning av Lavaldomen (SOU 2008:123) Skatterabatt på aktieförvärv och vinstutdelningar (SOU 2009:33) Självständiga lärosäten (SOU 2008:104) Förenklingar i aktiebolagslagen m.m. (SOU 2009:34) Statligt finansierad företagsrådgivning Stöd till internationella idrottsevenemang i Sverige

Kommentar ISA har med de tre nämnda rapporterna belyst olika aspekter av Sveriges attraktionskraft som investeringsland: för kapitalflöden, för redan etablerade utländska företag och för utländsk högkvalificerad arbetskraft – alla viktiga förutsättningar för Sveriges långsiktiga ekonomiska utveckling och omställningsförmåga. Under ett år som kännetecknades av global finanskris och djup ekonomisk nedgång lade ISA ner resurser på att intervjua ledande företrädare för de stora utländska företagen i Sverige. Syftet är att förstå företagens långsiktiga villkor i Sverige och deras syn på det svenska företagsklimatet, en syn som naturligtvis påverkar förutsättningarna för framtida investeringar. Arbetet är en uppföljning av ISA-rapporten Investeringar i den globala och svenska ekonomin – Vad väntar Sverige? (2008) och i linje med ISAs ambition att kombinera en kvalificerad omvärldsbevakning på området internationella investeringar med god kunskap om verkliga förhållanden i det svenska näringslivet.

22

Resultatet från arbetet har påverkat inriktningen av ISAs verksamhet 2010-2012 som den beskrivs i dokumentet Investeringar till nytta för Sverige (januari 2010). ISA bedömer att de genomförda rapporterna tillgodoser såväl regeringens krav som ISAs egna behov och att målet därmed är uppnått.

Jämställdhet Mål enligt regleringsbrev: Vid presentation för investerare m.fl. om Sverige som investeringsland ska den svenska jämställdhetspolitiken framhållas. ISA ska även inom ramen för Nämnden för Sverigefrämjandet i Utlandet (NSU) arbeta för att beskriva jämställdhetspolitiken.

Återrapporteringskrav enligt regleringsbrev: ISA ska redovisa vidtagna åtgärder inom ramen för detta uppdrag.

I diskussioner med potentiella investerare om affärs- och investeringsmöjligheter i Sverige behandlas frågor rörande arbetskraft (t.ex. kvinnors anställningsbarhet, den höga andelen kvinnor i förvärvsarbete) och de samhällstjänster som ger förutsättningar för ett jämställt arbetsliv. Dessa ämnen berörs på flera ställen i ISAs material. I ett av de mest centrala faktabladen, Running a Business – an introduction – beskrivs bl.a. jämställdhet, mångfald, icke-diskrimineringskulturen och svensk affärskultur. Detta faktablad har reviderats under året. Inom NSU har ISA aktivt deltagit i arbetet med kommunikationsplattformen för Sverigebilden. Den svenska jämställdhetspolitiken är en viktig del av denna.


RESULTATREDOVISNING

Kostnader och finansiering Kostnader De gemensamma kostnaderna vid Stockholmskontoret har fördelats på enhet/utlandskontor. Kostnader för lokaler/stödfunktioner har fördelats i förhållande till antalet anställda i respektive enhet. Kostnader för ledning/administration har slutligen fördelats i relation till summan av direkta kostnader och i tidigare steg fördelade kostnader. 2007

2008

2009

Stockholm Centrala enheter: Utredning 1

Affärsutveckling

2

Marknadskommunikation Regional samverkan Summa centrala enheter

2 983

1 709

2 625

5 156

3 095

0

9 425

9 753

3 777

2 861

3 099

2 241

20 425

17 656

8 643

Finansiering ISAs verksamhet finansieras dels med anslagsmedel, dels med bidrag från regeringen och från partners i projektverksamheten, dels med medel från de regionala strukturfonderna i form av avgifter.

Anslag

Operativa enheter:

2007

2008

2009

54 172

58 319

56 692

Avgifter m.m. (ex.

2 342

Operativ ledning m.m.

3 575

2 885

4 335

Business Services2

3 558

4 100

7 124

ICT

9 586

5 097

7 730

Automotive

8 293

6 229

7 253

Life Sciences

6 773

5 557

6 936

Materials Science

6 336

5 822

5 592

Real Estate

786

963

634

Cleantech3

0

2 574

7 968

Avgifter strukturfonder

Other industries

5 144

4 537

4 711

Ränta m.m.

649

459

34

Övriga projekt

1 401

459

625

Periodiseringar

-15

-350

0

Summa operativa enheter

45 452

38 223

52 908

87 989

76 562

86 616

Summa Stockholm

65 877

55 879

61 551

Utlandsorganisation (exkl. projektkostnader) Nordamerika

5 152

5 446

5 789

Japan

5 337

5 673

6 956

Storbritannien

2 621

1 019

0

Kina

6 007

7 047

8 446

0

688

3 044

2 995

810

831

Summa utlandsorg.

22 112

20 683

25 065

Totalt

87 989

76 562

86 616

Indien Övrig utlandsverksamhet

strukturfonder) Bidrag: Näringsdep.

0

1 018

3 078

Utrikesdep.

16 328

2 831

3 216

Nutek och Vinnova

3 396

Bidrag från projektpartners m.fl.

Summa

16 855

14 285

6 060 11 798

1. Någon särskild affärsutvecklingsfunktion har inte funnits under 2009. Affärsutveckling har skett integrerat i framför allt affärsenheternas verksamhet. 2. Under 2009 har delar av marknadskommunikation skett inom ramen för Business Services som också innehåller kostnader för den tidigare enheten Etableringsservice. 3. Projektet startade 080701.

23


RESULTATREDOVISNING

Organisation Organisation Den 1 januari 2009 infördes en ny organisation. ISAs internationella organisation bestod under 2009 av fyra utlandskontor med egen personal i Tokyo, New York, New Delhi (officiell start i september 2009) och Shanghai med filialkontor i Peking.

Centrala enheter Granskningskommi tté Insynsråd

Generaldirektör

Operati va enheter Ekonomiska Rådet

Administration & IT

Regional samverkan

Strategisk kommuni kation

Strategi & utredning

Affärsenheter/ Marknader Stockholm

Affärsstöd

Affärsenheter Göteborg

Kina

ICT

Automotive

Indien

Life Sciences

Cleantech

Japan

Materials Science

Nordamerika

Direct Markets

24

Other Industries


RESULTATREDOVISNING

Personal och kompetensförsörjning Personal Den 31 december 2009 arbetade totalt 77 personer i ISAs operativa verksamhet. Av dessa fanns 42 (inkl. tre tjänstlediga) i Sverige och 35 vid utlandskontoren. 41 personer är anställda direkt av ISA, 16 är lokalanställda utomlands medan 20 personer arbetar i uppdragsform. Den fortsatta redovisningen begränsar sig till den anställda personalen. Medarbetarna utgörs till 73 procent av akademiker.

Personalrörligheten är relativt hög. ISA har tidigare haft ett stort antal tidsbegränsat anställda vilket har sin bakgrund i att en stor del av verksamheten bedrivs i projektform med tidsbegränsad finansiering. Under 2009 fattades ett strategiskt beslut att i större omfattning övergå till tillsvidareanställningar. Detta bedöms på sikt leda till en lägre personalomsättning. Något procentmål för personalomsättningen har dock inte satts upp.

Sjukfrånvaro Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 7 kap 3 §:

Antal anställda den 31 december, varav kvinnor och män

Uppgift ska lämnas om de anställdas frånvaro på grund av sjukdom under räkenskapsåret. Den totala sjukfrånvaron ska anges i procent av de anställdas sammanlagda ordinarie arbetstid.

2007

2008

2009

Kvinnor

22

20

20

Män

22

16

21

Uppgift ska också lämnas om

Totalt

44

36

41

den andel av sjukfrånvaron som avser frånvaro under en sammanhängande tid av 60 dagar eller mer,

sjukfrånvaron för kvinnor respektive män samt

sjukfrånvaron för anställda i åldrarna 29 år eller yngre, 30-49 år och 50 år eller äldre.

Målet är att ha en jämn könsfördelning där en godtagbar nivå är 60 procent respektive 40 procent, både totalt och inom respektive kompetenskategori (lednings-, kärn- och stödkompetens). Totalt sett har ISA en jämn könsfördelning. Sett till fördelningen inom respektive kompetenskategori finns dock vissa ojämnheter. Anställda i gruppen stödkompetens har en överrepresentation av kvinnor, medan män är överrepresenterade i grupperna kärnkompetens och ledningskompetens, för de båda senare med ca 1/3 kvinnor och 2/3 män. För 2009 har ISA således nått upp till målet om jämn könsfördelning totalt men inte i de olika kompetenskategorierna. Genomsnittsålder

Sjukfrånvaro i procent 2007

2008

2009

Totalt

2,0

1,4

1,6

-29 år

0

0

0,7

30-49 år

0,4

1,1

1,6

50 år-

5,0

2,0

1,7

Kvinnor

3,6

2,4

2,4

Män

0,4

0,2

0,7

63,2

48,9

20,9

Andel långtidssjukskrivna 2007

2008

2009

Kvinnor

44

48

47

Män

43

47

47

Totalt

43

47

47

2007

2008

2009

Antal anställningar

10

5

10

Antal avgångar

15

10

4

27%

18%

20%

(60 kalenderdagar)

Sjukfrånvaron har varit fortsatt låg under 2009 med totalt 1,6 %. Vid utgången av året fanns inte någon långtidssjukskriven.

Personalrörlighet

Personalrörlighet

25


RESULTATREDOVISNING

Kompetensförsörjning Återrapporteringskrav enligt förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag 3 kap. 3 §: Myndigheten ska redovisa de åtgärder som har vidtagits i syfte att säkerställa att kompetens finns för att nå verksamhetens mål. I redovisningen ska ingå en analys och bedömning av hur de vidtagna åtgärderna sammantaget har bidragit till att nå verksamhetens mål.

Övergripande mål Det övergripande målet för kompetensförsörjningen är att, på såväl kort som lång sikt, kunna rekrytera, utveckla och behålla personer med sådan kompetens som ISA har behov av för sin verksamhet vid varje tillfälle.

Kompetensförsörjningsplan Ett omfattande arbete med kompetensförsörjningen har genomförts 2009. Strategi, mål och handlingsplan har dokumenterats i en kompetensförsörjningsplan. Arbetet har skett enligt den s.k. Arubamodellen med följande struktur. Attrahera medarbetare med rätt kompetens, Rekrytera dessa genom en effektiv process, Utveckla medarbetare efter organisationens och individens behov, Behålla medarbetare med rätt kompetens genom att vara en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats samt att Avsluta anställningen på ett professionellt sätt.

Attraktiv arbetsgivare ISA ska vara känd och eftertraktad som arbetsgivare och kunna attrahera medarbetare med rätt kompetens, erbjuda intressanta och varierade arbetsuppgifter samt goda anställningsvillkor och utvecklingsmöjligheter och vara en arbetsplats med villkor och arbetsformer som passar alla ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv. Genomförda aktiviteter Vid nyrekryteringar är det, så gott som alltid, ett stort antal sökande per tjänst. Då ISA oftast söker personer med specialistkompetens är dock antalet

26

sökande som motsvarar kraven inte lika stort. ISA avser därför framledes att i större utsträckning använda sig av rekryteringsföretag med specialistkompetens inom respektive område. ISA anser sig ha goda möjligheter att attrahera medarbetare med rätt kompetens. Några särskilda åtgärder för att öka möjligheterna har därför inte prioriterats under 2009.

Effektiv rekryteringsprocess ISA ska ha en effektiv, professionell och snabb rekryteringsprocess som kännetecknas av framförhållning, delaktighet och kostnadseffektivitet. ISA ska också tillhandahålla relevanta verktyg och medel för rekryteringen. ISA strävar efter att rekrytera medarbetare som kan klara dagens krav och framtidens utmaningar. Inför varje verksamhetsår ska behovet av förändringar i, eller tillkomsten av nya tjänster identifieras och analyseras. Genom kompetensinventering ska behovet av rekrytering och/eller kompetensutveckling beskrivas och en plan för att tillgodose detta upprättas. Under 2009 har mål och åtgärder för en ökad etnisk och kulturell mångfald framför allt gällt nyrekryteringar, dvs. att i urvalet till utannonserade tjänster inte diskriminera eller särbehandla personer med annan etnisk eller kulturell bakgrund än den svenska. Detta har beaktats vid de rekryteringar som genomförts under 2009. Genomförda aktiviteter Tio rekryteringar genomfördes under 2009. Av dessa var sex ersättningsrekryteringar och fyra nyrekryteringar. Under året har ISA utarbetat en ny rekryteringspolicy och processbeskrivning för rekryteringarna. Detta har resulterat i en mer effektiv ansvarsfördelning och tydlighet i rekryteringsarbetet. För att ytterligare effektivisera arbetet har rekryteringsverktyget CompetencePlus köpts in. Med de genomförda åtgärderna anser ISA målet att rekrytera medarbetare genom en effektiv process i huvudsak uppfyllt.


RESULTATREDOVISNING

Utveckla medarbetare Med kompetensutveckling avses alla de aktiviteter och insatser som syftar till att utveckla enskilda medarbetares och därmed organisationens samlade kompetens. Chefer och medarbetare ska ta ett personligt ansvar och vara engagerade i att främja utvecklingen av ett lärande i vardagen. Kompetensutvecklingen på ISA ska stödja myndighetens övergripande uppdrag på kort och lång sikt och kopplas till organisationens vision, verksamhetsidé och mål. Kompetensutveckling är en angelägenhet för hela organisationen och medarbetarsamtalet och den individuella utvecklingsplanen är grunden för kompetensutvecklingen. Det årliga medarbetarsamtalet ska kompletteras med kontinuerliga uppföljningssamtal under året. Kompetensutvecklingen ska leda till möjligheter att utöka sitt arbetsområde, få nya uppgifter och öka självständigheten i arbetet. Målet är även att öka medarbetarnas anställningsbarhet. Genomförda aktiviteter Lärandet i det dagliga arbetet är mycket påtagligt i ISAs verksamhet. Medarbetarna utsätts kontinuerligt för nya situationer, informationsflödet är massivt och behovet att sätta sig in i ny information är stort. I en liten myndighet får alla hjälpas åt och rycka in där det behövs vilket är positivt för den enskilda medarbetarens lärande. Under våren genomfördes de årliga medarbetarsamtalen mellan chefer och medarbetare. Dessa har bl.a. resulterat i individuella kompetensutvecklingsplaner för samtliga medarbetare. Dessutom finns en generell kompetensutvecklingsplan rörande kompetenser och färdigheter som det finns ett strategiskt och övergripande behov av. I denna har bl.a. definierats behov av ett ledarskapsprogram, kurser i affärsutveckling, marknadskommunikation/mediaträning, att skriva engelska för webb och intranät, utbildning i hur regionerna arbetar samt utbildning i den statliga tjänstemannarollen. ISAs kompetensutvecklingspolicy har delvis skrivits om och kompletterats med ett förtydligande angående ansvarsfördelning för kompetensutvecklingen. Under 2009 har ISA genomfört utbildningar för chefer inom arbetsrätt och lönesättande samtal. Samtliga medarbetare har deltagit i en föreläsning om mutor, bestickning m.m. och i en halvdagsutbildning inom miljö, då även ISAs nya miljöled-

ningssystem presenterades. Fem medarbetare har fått individuell utbildning i verktyget InDesign. ISAs skyddsombud har påbörjat en utbildning inom systematiskt arbetsmiljöarbete. Dessutom har ett antal medarbetare medverkat på externa seminarier och gått individuella kurser och utbildningar inom olika områden. ISA har även en medarbetare som löpande utbildar personal i olika ITapplikationer. Med utgångspunkt från ovanstående anser ISA att målet att utveckla medarbetare i enlighet med organisationens och individens behov vara i huvudsak uppfyllt.

Behålla medarbetare ISA ska vara en attraktiv och utvecklande arbetsplats där ledarskap och medarbetarskap präglas av och skapar förutsättningar för dialog och arbetsglädje. ISA ska ha tydligt kommunicerade mål och handlingsplaner för samtliga medarbetare. Personalpolitiken och anställningsvillkoren ska bidra till möjligheten för medarbetare att kombinera arbetsliv och privatliv under olika skeden i livet. ISA strävar efter att ha flexibla och individuella anställningsvillkor med goda möjligheter till personlig utveckling vilket påverkar förmågan att behålla medarbetare och chefer. ISA ska se till att chefers och medarbetares kompetens tillvaratas och så långt som möjligt erbjuda duktiga och lovande medarbetare tydliga karriärvägar. ISA ska arbeta proaktivt med succession. ISA ska ha en lönestruktur med individuella, ändamålsenliga, differentierade och jämställda löner. Inom arbetsmiljö och hälsa ska ISA fortsätta arbetet med att skapa en stimulerande, säker och hälsofrämjande arbetsmiljö. Målet är även att behålla den låga nivån på sjukfrånvaron. Genomförda aktiviteter Under året har ett omfattande strategiarbete genomförts. Samtliga medarbetare har vid flera tillfällen bjudits in för att delta i diskussioner kring detta. Vidare har beslut fattats om att genomföra årliga medarbetarundersökningar. Förberedelser har inletts och den första undersökningen kommer att genomföras under första kvartalet 2010. ISA införde 2009 modellen lönesättande samtal för lönerevisionen. Lönen sätts därigenom direkt mellan chef och medarbetare. Detta har i stort upp-

27


RESULTATREDOVISNING

levts positivt. Löneskillnaden mellan män och kvinnor är inte tillfredsställande. En mindre förbättring uppnåddes genom lönerevisionen, men det är framför allt genom nyrekryteringar som större effekter kan uppnås. Årets rekryteringar har dock inte verkat i denna riktning. För att underlätta administrationen av löner och avvikelserapportering har ISA infört egenrapportering i lönesystemet Palasso. Därmed har cheferna fått en tydligare bild av medarbetarnas närvaro samtidigt som administrationen effektiviserats. ISA har under året påbörjat en satsning på systematiskt arbetsmiljöarbete som kommer att fortsätta under 2010. En förnyad konkurrensutsättning av företagshälsovård har genomförts och Previa AB fick förnyat förtroende. ISA erbjuder alla anställda ett friskvårdsbidrag på 2 000 kr/år och varannan vecka kommer en massör som utför massage till självkostnadspris. TrivsHälgruppen har fortsatt sitt arbete med friskvård och personalsociala aktiviteter genom att bl.a. arrangera en curlingkväll, en konstvisning inom ISAs egna lokaler, soppteater, en stegräknartävling och två personalfester. Med utgångspunkt från ovanstående anser ISA att målet att behålla medarbetare med rätt kompetens genom att vara en attraktiv, utvecklande och hälsofrämjande arbetsplats vara i huvudsak uppfyllt.

28

Avsluta anställningen ISA ska hantera eventuell omställning och avveckling av medarbetare på ett verksamhetsorienterat och respektfullt sätt. Medarbetare som slutar sin anställning ska få möjlighet att i en avgångsintervju lämna sina synpunkter på ISA och ge förslag på hur ISA kan bli en bättre arbetsgivare. Målet är att de ska ha en positiv bild av ISA och ska vara goda ambassadörer som bidrar till ISAs förmåga att attrahera nya medarbetare. Särskild vikt ska läggas vid hur kompetens tas tillvara och överförs när medarbetare lämnar ISA. ISA ska ha en strategi för att kunna påverka personalomsättningen i önskvärd riktning.

Sammanfattande kommentar ISAs personal är den viktigaste tillgången för verksamheten och helt avgörande för ett bra resultat. Eftersom målen för 2009 uppnåtts och resultaten också ökat i förhållande till året innan är det ISAs bedömning att målen för kompetensförsörjningen har uppnåtts. ISA har dessutom kompletterat organisationen så att den nu är fulltalig och bemannad med rätt kompetens inför 2010.


Bilaga 1

Etablerade företag under 2009 Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

A/S Atec

ATEC of Sweden AB

Lettland

Papper/förpackningsind.

Nyetablering

Växjö

Nya 0

Övert. 6

Advice Softwear AB

Televice International AB

Kina

IT

Nyetablering

Stockholm

2

0

Alten Group

Alten Group XDIN

Frankrike

Teknikbolag

Förvärv

Göteborg

0

500

Anying Culture Exchange Co Ltd

Skandina International ABN

Kina

Tjänster

Nyetablering

Stockholm

2

0

Ares Capital Europe Ltd

Ares Capital Europe Ltd

Storbritannien

Bank & Finans

Nyetablering

Stockholm

1

0

ArtroCare Corp.

ArthroCare

USA

Biovetenskap

Nyetablering

Göteborg

2

0

Atryz Yodogawa

Atryz Europe AB

Japan

Elektronik

Nyetablering

Huddinge

0

3

Bactiguard AB

Bactiguard Production

Sverige

Biovetenskap

Nyetablering

Eslöv

150

0

Beijing auto

SAAB, two models of

Kina

Fordonsindustri

Förvärv

Trollhättan

100

500

Beijing Chicheng Logistics Co.

Nosu International AB

Kina

Logistik

Nyetablering

Stockholm

1

0

Beijing Full and Well Co.Ltd

Sunflower International AB

Kina

Byggindustri

Nyetablering

Nacka

2

0

Beijing Institute of Graphic C

Mittuniversitetet

Kina

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Sundsvall*

0

0

Beijing Putianxing Technology

Omi Food AB

Kina

Detaljhandel

Förvärv

Stockholm

3

0

Beijing United Yutai Biologoca

Golden Bridge AB

Kina

dryckesvaruindustri

Nyetablering

Nacka

2

0

Capricorn Venture Partners

Xylophane AB

Belgien

Papper/förpackningsind.

Kapitalinvestering

Göteborg

6

4

China-Sweden Economic & Trade

Guangdong Investment Service AB

Kina

Tjänster

Nyetablering

Stockholm

2

0

Chuqi Energy Products Co. Ltd

VK Energy AB

Kina

Miljöteknik

Nyetablering

Stockholm

2

0

Cleanaway Deutschland AG

Cleanaway PET Svenska AB

Tyskland

Miljöteknik

Expansion

Norrköping

0

6

CnTech Co. Ltd.

SwedTech Group AB

Kina

IT

Nyetablering

Stockholm

8

2

Color Print A/S

Color Print Sweden AB

Danmark

Byggindustri

Expansion

Borlänge

17

0

Confederation of Indian Industry

MOU ISA

Indien

n.a.

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Control Sistem

ExIS AB

Italien

Fordonsindustri

Strategisk allians

Stockholm

0

1

Covencia

Covencia AB

Indien

IT

Nyetablering

Botkyrka

1

0

Cyberdyne Inc

Cyberdyne-Danderyds Sjukhus

Japan

IT

Strategisk allians

Danderyd

0

0

Dai Nippon Printing Co., Ltd.

The Packaging Arena

Japan

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Karlstad

0

0

Dai Nippon Printing Co., Ltd.

JakeBox

Japan

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Dai Nippon Printing Co., Ltd.

Cypak

Japan

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Livsmedels- och

*) Etablering i stödområde


Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

Nya

Övert.

Livsmedels- och Danish Crown

Danish Crown K-pack AB

Danmark

dryckesvaruindustri

Nyetablering

Jönköping

112

0

De Jong

Norak Active AB

Nederländerna

Turism

Förvärv

Gagnef

2

0

De Wit

Värmlands Älgar och Alpackor

Nederländerna

Turism

Nyetablering

Torsby*

2

0

Decathlon

Décathlon SA France, filial Sverige

Frankrike

Detaljhandel

Nyetablering

Stockholm

2

0

Center of Excellence for SiC Power Denso Corporation

Electronics

Japan

Miljöteknik

Strategisk allians

Stockholm

2

0

Duinn

Duinn Sweden

Nederländerna

Miljöteknik

Nyetablering

Stockholm

2

0

Edlund Bil och Transport AB

Edlund Bil och Transport AB

Nederländerna

Tjänster

Nyetablering

Ludvika*

1

0

EPo- Energy without pollution GmbH, Epo Energy

Filial

Tyskland

Miljöteknik

Nyetablering

Skellefteå*

1

0

Esko Artwork

Broby Grafiska

Belgien

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Sunne*

0

0

Eurocommercial Properties

Maxihuset

Nederländerna

Detaljhandel

Expansion

Norrköping

120

0

Evergreen Investments BV

Copperhill Mountain Lodge

Nederländerna

Turism

Nyetablering

Åre*

250

0

Facebook, Inc.

Facebook Sweden AB

USA

IT

Nyetablering

Stockholm

4

0

Falkudden Camping

Falkuddens Camping & Stugby

Nederländerna

Turism

Förvärv

Avesta

2

0

FastWay Trucks

FastWay Trucks

Nederländerna

Detaljhandel

Nyetablering

Ljusdal*

3

0

1

0

FCC international Consulting Co FCC International Consulting C

Turkiet

Turkiet

Konsultverksamhet

Nyetablering

Botkyrka

Fiskeby Board AB

Fiskeby Board AB

USA

Papper/förpackningsind.

Expansion

Norrköping

10

0

Fortis Intertrust AB-Sweden

Fortis Intertrust AB-Sweden

Nederländerna

Bank & Finans

Nyetablering

Stockholm

1

0

Fudan University

Sahlgrenska akademin

Kina

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

GePeGroup

Cenova Innovation & Produktion AB

Schweiz

Konsumentprodukter

Förvärv

Mjölby

25

0

Gold-Ore Resources Ltd

Björkdalsgruvan AB

Kanada

Metallvaruindustri

Expansion

Skellefteå*

75

50

Green Group Garden Design

Green Group Garden Design AB

Nederländerna

Byggindustri

Nyetablering

Munkfors*

2

0

HAIR CLINIC Reve21 Inc.

Dignitana AB

Japan

Biovetenskap

Kapitalinvestering

Lund

0

5

Hansol Group

The Packaging Arena

Sydkorea

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Karlstad

0

0

Hätte Camping

Baan Camping & Fritid

Nederländerna

Turism

Nyetablering

Tranås

2

0

HCL

HCL Sweden AB

Indien

IT

Expansion

Stockholm

0

3

HeadThere Corporation

Giraffe AB

USA

IT

Nyetablering

Västerås

1

0

*) Etablering i stödområde


Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

Hebehof Ost & Delikatesser

Hebehof Ost & Delikatesser HB

Nederländerna

Detaljhandel

Nyetablering

Borgholm

Nya 2

Övert. 0

Sweden Blue Briny Deep InternationHenan Zhongzheng Commerce

al AB

Kina

Konsultverksamhet

Nyetablering

Stockholm

0

0

Henderson Global Investors

Ingelsta Handelscentrum

Storbritannien

Fastigheter

Förvärv

Norrköping

185

0

Huawei (Shenzhen)

Huawei R&D Center Göteborg

Kina

IT

Nyetablering

Göteborg

15

0

15

0

Huawei Technologies Sweden AB Huawei (Shenzhen)

handset R&D

Kina

IT

Nyetablering

Stockholm

HUFE MBA Center

Karlstad University

Kina

Utbildning

Strategisk allians

Karlstad

0

0

Hutchison Port Holdings

Container Terminal Frihamnen

Hongkong

Logistik

Joint venture

Stockholm

0

0

ICBMS

BRG

Kina

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

tems, Inc.

Integrated Management Systems

USA

IT

Nyetablering

Stockholm

10

0

Indian Company B

Indian Co B - KI

Indien

Biovetenskap

Strategisk allians

Solna

0

0

Indian company C

Indian Company C

Indien

Biovetenskap

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Indian Company D

Indian Company D

Indien

Biovetenskap

Strategisk allians

Stockholm

0

0

i-Power

myFC AB

Sydkorea

IT

Strategisk allians

Solna

0

0

ITC Infotech India Ltd.

ITC Infotech India Limited, Filial

Indien

IT

Expansion

Stockholm

1

0

ITS Japan

ITS World Congress Stockholm

Japan

Fordonsindustri

Strategisk allians

Solna

0

0

jem & fix

jem & fix

Danmark

Detaljhandel

Expansion

Nässjö

10

0

Jiangsu Hengrui Medicine Co.

Novadex Pharmaceuticals

Kina

Biovetenskap

Nyetablering

Huddinge

6

0

Jiao Tong University

Sahlgrenska Akademin

Kina

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Kanematsu Corporation

Scandinavian GTS

Japan

Miljöteknik

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Kant

Aenova International AB

Nederländerna

IT

Nyetablering

Brunskog*

4

0

Kenersys

Kenersys Sweden

Indien

Miljöteknik

Nyetablering

Danderyd

1

0

Kjeller Vindteknikk

Kjeller Vindteknik

Norge

Miljöteknik

Nyetablering

Stockholm

0

0

Klätterskogen

Klätterskogen AB

Tyskland

Turism

Nyetablering

Borås

0

2

Kookmin University

Mittuniversitetet

Sydkorea

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Sundsvall*

0

0

Kungshaga Hotell

Kungshaga Hotell

Nederländerna

Turism

Förvärv

Orsa*

4

0

Kunming Red-Sail Seaport Handi

HMS Guan AB - Expansion

Kina

Detaljhandel

Förvärv

Göteborg

0

2

L&T Infotech

Larsen & Toubro Infotech Sverige

Indien

Fordonsindustri

Joint venture

Stockholm

1

0

IMSI - Integrated Management Sys-

*) Etablering i stödområde


Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

Långflons Handel & Gränskrog A

Långflons Handel & Gränskrog

Norge

Detaljhandel

Expansion

Torsby*

Leirvik MT

Leirvik Emtunga LQ AB

Norge

Byggindustri

Strategisk allians

Lensvelt Houten Vloeren

Värmlands Parkettslipningsservice

Nederländerna

Tjänster

Lintec Corporation

Acreo

Japan

LPC Group - LPC UK Ltd

Swedish Tissue

Storbritannien

M.D. International Studies Ltd

M.D. International Studies

Masarut Capital Group

Nya

Övert. 20

0

Vara

0

24

Nyetablering

Hagfors*

2

0

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Norrköping

1

0

Papper/förpackningsind.

Expansion

Kinda

0

0

Israel

Biovetenskap

Nyetablering

Stockholm

3

0

Masarut Capital Group AB

Taiwan

Bank & Finans

Nyetablering

Huddinge

5

0

Mitsubishi Motor Corporation

Fortum

Japan

Fordonsindustri

Strategisk allians

Stockholm

0

0

Mitsubishi Tanabe Pharma Corpo

BioInvent

Japan

Biovetenskap

Strategisk allians

Lund

0

0

Möre Electric Group AS

KL Industri AB

Norge

Byggindustri

Expansion

Finspång

0

130

Navamedic ASA

Navamedic

Norge

Biovetenskap

Nyetablering

Göteborg

1

0

Neev Technologies

Neev Nordica

Indien

IT

Nyetablering

Stockholm

2

0

NEXT21 KK

Sahlgrenska akademin

Japan

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Nordic Retail Fund Luxembourg

NRF Mjölby AB

Luxemburg

Fastigheter

Förvärv

Mjölby

0

0

Northern Logistic Property

NLP I Holding

Norge

Logistik

Förvärv

Mjölby

0

0

Northwestern University

Sahlgrenska akademin

USA

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Novartis

Novartis Sverige AB

Schweiz

Biovetenskap

Expansion

Täby

0

0

NTT Basic Research Laboratorie

NTT - KTH

Japan

Biovetenskap

Strategisk allians

Stockholm

3

0

Nya Värdshuset Lugnet

Nya Värdshuset Lugnet i Malung

Nederländerna

Turism

Förvärv

Malung*

3

0

Peachtree Consulting

Global Sun Engineering

USA

Miljöteknik

Joint venture

Luleå*

0

10

Peachtree Consulting

Peachtree - Moonbase Alpha

USA

Miljöteknik

Strategisk allians

Uppsala

0

0

Pellonpaja Oy

Ydre-Grinden AB

Finland

Byggindustri

Förvärv

Ydre

0

39

Pembroke

Pembroke - Hästen 24

USA

Fastigheter

Kapitalinvestering

Stockholm

0

0

PM Group

PM Group

Irland

Biovetenskap

Nyetablering

Göteborg

30

0

Prescient Bioscience

Prescient Biosciences - KI

Indien

Biovetenskap

Strategisk allians

Solna

0

0

QuieTek

QuieTek capital inv Bluetest

Taiwan

IT

Förvärv

Göteborg

0

0

Rämshyttan Turistgård

Rämshyttan Turistgård AB

Tyskland

Turism

Förvärv

Ludvika*

0

0

Regenbogen AG

RegenBogen Camp Oknö

Tyskland

Turism

Nyetablering

Mönsterås

4

0

Research Triangle Institute

RTI Health Solutions

USA

Biovetenskap

Nyetablering

Lund

4

1

*) Etablering i stödområde


Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

Retronic AS

Retronic AB

Norge

Byggindustri

Joint venture

Västervik*

3

1

Rex Hotel Ludvika

Rex Hotell Ludvika (Comita Inn)

Italien

Turism

Förvärv

Ludvika*

0

2

Rike Per Guesthouse (Petronell

Raming - Hofstede AB

Nederländerna

Turism

Nyetablering

Nordanstig*

2

0

RWE Innogy Venture Group

Mantex

Tyskland

Miljöteknik

Kapitalinvestering

Stockholm

2

0

Samsung Electronics T/N Group

Billerud AB

Sydkorea

Papper/förpackningsind.

Subcontracting

Solna

0

0

SCAD

SCAD exchange

USA

Utbildning

Joint venture

Borås

0

0

SCAD

SCAD-Växjö

USA

Utbildning

Strategisk allians

Växjö

0

0

Second Military Medical Univer

Sahlgrenska Akademin

Kina

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Serrano

Serrano

Island

Detaljhandel

Nyetablering

Stockholm

0

0

SFI

SFI: rep office

USA

Papper/förpackningsind.

Nyetablering

Örnsköldsvik*

1

0

SGP Group

SGP Group & Denator

Storbritannien

Biovetenskap

Kapitalinvestering

Göteborg

0

0

Shanghai Woohong Co., Ltd

Woohong (Sweden) AB

Kina

Kemisk industri

Nyetablering

Stockholm

1

0

Snow and Sea Co. Ltd

Blue Snowsea International AB

Kina

Konsumentprodukter

Nyetablering

Stockholm

2

0

Steen & Ström

Steen & Ström/Hageby Centrum

Norge

Fastigheter

Expansion

Linköping

0

400

Stryker Corporation

Stryker - IBCT

USA

Biovetenskap

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Suez Environnement

SITA Sverige

Frankrike

Miljöteknik

Förvärv

Söderköping

0

80

Sumitomo Corporation

SC Minerals AB

Japan

Holding

Expansion

Stockholm

0

0

Sungard AB

Sungard

USA

IT

Expansion

Stockholm

0

21

Suzuki Metal Industry Co., Ltd

Suzuki Garphyttan AB

Japan

Fordonsindustri

Förvärv

Örebro

0

342

Takeda Pharmaceutical Company

Takeda Nordic

Japan

Biovetenskap

Nyetablering

Stockholm

0

0

TBA

Känsla of Sweden

USA

Konsumentprodukter

Nyetablering

Uppsala

0

3

TCS Aerospace

TCS Limited ( Aerospace Division)

Indien

Fordonsindustri

Strategisk allians

Stockholm

10

0

Teck Cominco Metals

HFSAB

Kanada

Metallvaruindustri

Expansion

Motala

4

0

Toray (Clinical) Industries

Toray TRK820 - TFS

Japan

Biovetenskap

Subcontracting

Lund

0

0

Toray (Clinical) Industries

Toray TRK170 - TFS

Japan

Biovetenskap

Subcontracting

Lund

0

0

Toyota Industries Corporation

Toyota Material Handling Europe

Japan

Logistik

Expansion

Linköping

8

0

Trade Wings, Inc.

Trade Wings, Inc. USA Filial

USA

IT

Nyetablering

Stockholm

10

0

Tsubakimoto Chain Co.

TCompany Strategic Alliance

Japan

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Göteborg

0

0

Ulticom

Ulticom Nordic office

USA

IT

Nyetablering

Stockholm

0

0

*) Etablering i stödområde

Nya

Övert.


Planerade jobb Investerande företag

Företag i Sverige

Ursprungsland

Sektor

Typ av investering

Etabl.kommun

Verdage

Digipoint Dynamics AB

USA

IT

Nyetablering

Stockholm

Nya 1

Övert. 0

Vertical Line Pte Ltd

Vertical Line AB

Singapore

IT

Nyetablering

Stockholm

1

0

Svetsteknik)

VESTAB

Norge

Byggindustri

Expansion

Torsby*

0

0

Wahl Eiendom AS

Förvaltnings AB Bergmantorp

Norge

Detaljhandel

Förvärv

Mjölby

10

0

Weexel Co LTD

Weexel Sweden AB

Kina

Tjänster

Nyetablering

Täby

2

0

Weifang Gongda Telecom

Shandong Gettop Acoustic

Kina

IT

Nyetablering

Malmö

2

0

Welding Alloys Group

Dalforsån

Storbritannien

Metallvaruindustri

Förvärv

Hedemora*

45

0

WISI

A2B

Tyskland

IT

Förvärv

Motala

0

27

WorldSpreads Group plc

WorldSpreads Group

Irland

Bank & Finans

Nyetablering

Stockholm

2

0

VESTAB (Verkstadsenergi

Scandinavian Airshow - Xi'an Longtu Xi'an Longtu Fly

Fly

Kina

Rymdteknik

Nyetablering

Bålsta

0

0

Yokohama Rubber Co., Ltd.

Arctic Falls AB

Japan

Fordonsindustri

Strategisk allians

Älvsbyn*

0

0

Yonsei University

Lund University

Sydkorea

Papper/förpackningsind.

Strategisk allians

Lund

0

0

Yttermalungs Camping & Stugby & Yttermalungs Camping & Stugby

Malungs Äventyr

Nederländerna

Turism

Expansion

Malung*

3

0

Zhengzhou Light Industry Unive

ZZULI & Karlstad University

Kina

Utbildning

Strategisk allians

Karlstad

0

0

ZTE

ZTE Strategic Alliance with ACCedo

Kina

IT

Strategisk allians

Stockholm

0

0

*) Etablering i stödområde


BILAGA 2

Tryckt och elektronisk information 2009 Typ av information

Språk

Upplaga

Nya faktablad 2009 Mergers and acquisitions – process overview

Allmän information Advantage Sweden 2009/10

engelska

12 000

Business in Sweden

japanska

1 000

kinesiska

9 000

japanska

500

engelska

12 000

kinesiska

elektronisk

engelska

3 000

japanska

1 000

kinesiska

3 000

Japanska

2 000

kinesiska

3 000

Establishing a Business

De flesta faktablad finns tillgängliga på ISAs nya hemsida och har historiskt tillhört det material som läses av flest investerare på webben.

Branschinformation Real Estate

Automotive

Cleantech

Pharmaceuticals & Biotechnology

Övriga trycksaker Investeringsrapporten

svenska

elektronisk

VD-rapporten

svenska

elektronisk

Total upplaga 2009

46 500

Faktablad som uppdaterats under 2009 Starting a business in Sweden – an introduction Starting a limited liability company Starting a branch Representative office Starting a franchise business Running a business in Sweden – an introduction Employing staff – contracts and conditions Stock option programs Commercial leases and rents Social security and pensions Regional financial incentives Corporate taxes in Sweden Tax relief for key foreign employees Business costs and prices of key services Work and residence permits and entry visas Working in Sweden – an employee guide Setting up and registering as self-employed in Sweden Guide for foreign employers with no permanent place of business in Sweden

35


BILAGA 3

ISAs partners 2009 Partner i projekt – Nivå 1

Partner

Invest ICT

Invest Automotive

Invest Life Sciences

Invest Cleanteh

Invest Packaging & Fiber

Real Estate

Nivå

Nivå

2

3

Regioner/kommuner:

Stockholm Business Region, SBR

Business Region Göteborg, BRG

47 kommuner i Stockholms, Uppsala, Sörmlands, Västmanlands, Dalarnas och Örebro län

13 kommuner i Göteborgsregionen

● ●

Business Region Örebro Regionförbundet Östsam Invest in Skåne

Dalarnas län

10 kommuner i Västra Götalands län

● ●

Invest in Småland Agency Invest in Värmland Agency Location Scandinavia – Bus. Region Jönköping Midscand

Sjuhärads kommunalförbund

Kronobergs län

Värmlands län

Jönköpings län

Jämtlands län

9 kommuner i Västra Götalands och Hallands län

Regionförbundet i Kalmar Västerbotten Investment Agency

Skåne län

Invest i Skaraborg

Kalmar län

Regionförbundet i Gävleborgs län

Under bildande

Länsstyrelsen i Västernorrlands län

Under bildande

Företag: 33 fastighetsföretag/ advokatbyråer m.fl.

● ● ● ●

Billerud Flex Link SCA Övriga:

● ● ●

IF Packforsk Norrköping Science Park Packaging Arena (TPA) Stiftelsen Electrum Tillväxtverket Vinnova Åkroken Science Park

36

Östergötlands län

● ●

Invest in Dalarna Agency Invest in Norrbotten/Invest i Luleå-Piteå

Örebro län

● ●

● ●

● ●

● ● ●


EKONOMISK REDOVISNING

Ekonomisk redovisning Resultaträkning (Summeringsdifferenser kan förekomma, se Tilläggsupplysningar)

tkr Verksamhetens intäkter Intäkter av anslag

2009

2008

Not 1

56 692

58 319

Intäkter av avgifter och andra ersättningar

2

14 513

3 378

Intäkter av bidrag

3

15 377

14 756

Finansiella intäkter

4

34

459

86 616

76 912

-46 208

-40 399

Summa

Verksamhetens kostnader Kostnader för personal

5

Kostnader för lokaler

-7 794

-7 900 -27 640

Övriga driftkostnader

6

-31 914

Finansiella kostnader

7

-102

-67

-598

-557

-86 616

-76 562

0

350

0

350

Avskrivningar och nedskrivningar Summa

Verksamhetsutfall Årets kapitalförändring

8

37


EKONOMISK REDOVISNING

Balansräkning tkr

2009-12-31

2008-12-31

1 080

0

1 080

0

TILLGÅNGAR Not

Immateriella anläggningstillgångar Balanserade utgiftfer för utveckling

9

Summa

Materiella anläggningstillgångar Förbättringsutgifter på annans fastighet

10

55

74

Maskiner, inventarier, installationer m.m.

11

711

978

766

1 053

Summa

Fordringar Kundfordringar

12

7 503

542

Fordringar hos andra myndigheter

13

1 467

1 418

Övriga fordringar

31

10

9 001

1 970

14

1 665

1 787

15

0

2 926

16

6 778

2 365

8 443

7 078

-257

-1 699

-257

-1 699

Summa

Periodavgränsningsposter Förutbetalda kostnader Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna intäkter Summa

Avräkning med statsverket Avräkning med statsverket

17

Summa

Kassa och bank Behållning räntekonto i Riksgäldskontoret

0

6 451

Kassa och bank

1 508

1 265

Summa

1 508

7 716

20 542

16 118

0

-2 334

SUMMA TILLGÅNGAR KAPITAL OCH SKULDER Myndighetskapital Balanserad kapitalförändring

18

Kapitalförändring enligt resultaträkningen

0

350

Summa

0

-1 985

19

1 851

1 053

20

1 087

0

21

3 203

1 509

3 787

3 390

Skulder m.m. Lån i Riksgäldskontoret Räntekontokredit i Riksgäldskontoret Skulder till andra myndigheter Leverantörsskulder Övriga skulder

810

1 098

10 738

7 050

22

3 249

2 960

23

6 554

7 979

Summa

Periodavgränsningsposter Upplupna kostnader Oförbrukade bidrag Övriga förutbetalda intäkter Summa

SUMMA KAPITAL OCH SKULDER

38

0

114

9 803

11 053

20 542

16 118


EKONOMISK REDOVISNING

Anslagsredovisning Ingående överförings-

ANSLAG

belopp

tkr

Årets till- Utnyttjad del deln. enl.

Indragning

Totalt

Utgifter

Utgående

av medgivet

disponibelt

överförings-

regl. brev överskridande

belopp

belopp

Not

Uo 24 2:4 Ramanslag ap 1 Investeringsfrämjande

24

1 699

57 246

-310

58 635

-56 917

1 718

299

-299

0

58 934

-57 216

1 718

Uo 26 1:4 Ramanslag Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning ap.149 Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) Summa

299

25

1 699

57 246

299

-310

39


EKONOMISK REDOVISNING

Tilläggsupplysningar och noter Alla belopp redovisas i tusentals kronor (tkr) om inget annat anges. Till följd av detta kan summeringsdifferenser förekomma.

Tilläggsupplysningar Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper Myndighetens för utländska investeringar i Sverige, ISAs, bokföring följer god redovisningssed och förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag samt ESVs föreskrifter och allmänna råd till denna. Efter brytdagen har fakturor överstigande 10 tkr bokförts som periodavgränsningsposter. Ändrade redovisningsprinciper Övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning De nya reglerna om kostnadsmässig anslagsavräkning från och med den 1 januari 2009 innebär att kostnader, inte utgifter, avräknas anslag. För att anslagsmässigt hantera periodiseringar som gjordes i årsbokslutet 2008 har myndigheten fått en anslagspost under det särskilda anslaget Uo 26 1:4, Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning. Dessa periodiseringar, 299 tkr, har inte påverkat resultaträkningen under år 2009, utan bokförts direkt mellan posten Balanserad kapitalförändring och det särskilda anslaget. En kvarvarande differens på 25 tkr har efter utredning bokförts mot anslaget. Semesterdagar som intjänats före år 2009 avräknas anslaget först vid uttaget enligt undantagsbestämmelsen. Utgående balans år 2008, 1 660 tkr, har år 2009 minskat med 199 tkr.

Upplysningar om avvikelser Avvikelser från ekonomiadministrativa regler I enlighet med föreskrifterna i regeringsbeslut II:5, UF2008/11521/FIM medges ISA undantag från 12 § kapitalförsörjningsförordningen (1996:1188) avseende verksamheten vid ISAs utlandskontor. ISA medges även undantag från 21f § förordningen (2000:606) om myndigheters bokföring för de fakturor som hanteras vid ISAs utlandskontor. ISA medges dessutom undantag från regeln om att eventuell ränta på konto i bank utomlands för att verkställa betalningar vid ISAs utlandskontor ska tillföras inkomsttitel 2394:01 på statsbudgeten.

Upplysningar av väsentlig betydelse En stor del av projektens budgetar finansieras av medel från de regionala strukturfonderna. Dessa medel erhålls i efterskott från strukturfonderna via ISAs partnerregioner. Framtagning av ett detaljerat underlag till faktureringen samt regionernas och strukturfondernas ingående granskning gör att ISA har fordringar på knappt sju miljoner kr på dessa motparter. Konsekvensen har blivit ett kraftigt underskott på räntekontot. Med anledning av detta höjdes räntekontokrediten från 2 800 tkr till 5 800 tkr i september. Se regeringsbeslut UF2009/51078/FIM.

Värderingsprinciper Anläggningstillgångar Som anläggningstillgångar redovisas egenutvecklade dataprogram, förvärvade licenser och rättigheter samt maskiner och inventarier som har ett anskaffningsvärde om minst 10 tkr och en beräknad ekonomisk livslängd som uppgår till minst tre år. Beloppsgränsen för förbättringsutgifter på annans fastighet är 10 tkr. Avskrivning sker enligt linjär avskrivningsmetod. Avskrivning under anskaffningsåret sker från den månad tillgången tas i bruk.

Tillämpade avskrivningstider 3 år

Central IT-utrustning och vissa IT-system Persondatorer/arbetsstationer med kringutrustning (utom bärbara PC) Telefaxutrustning, skrivare Förbättringsutgifter på annans fastighet (anpassas till kontraktstiden)

5 år

Förbättringsutgifter på annans fastighet (anpassas till kontraktstiden) Vissa IT-system, telefonväxel, säkerhetsteknisk utrustning Datanät och kabelsystem Mattor Maskiner och tekniska anläggningar Möbler vid utlandskontoren

10 år

Möbler och annan inredning (utom mattor), säkerhetsskåp

Omsättningstillgångar Fordringar har tagits upp till det belopp som de efter individuell prövning beräknas bli betalda. Fordringar i utländsk valuta har värderats till balansdagens växelkurs. Övriga omsättningstillgångar har tagits upp till anskaffningsvärdet enligt lägsta värdets princip. Skulder Skulderna har tagits upp till nominellt belopp. Skulder i utländsk valuta har värderats till balansdagens växelkurs.

Anställdas sjukfrånvaro Uppgifter om sjukfrånvaron, se avsnittet Personal och Kompetensförsörjning sid 25 i resultatredovisningen.

40


EKONOMISK REDOVISNING

Noter tkr

2009

2008

Resultaträkning Not 1

Intäkter av anslag Intäkter av anslag

56 692

58 319

Summa

56 692

58 319

14 500

3 374

Summa ”Intäkter av anslag” (56 692 tkr) skiljer sig från summan ”Utgifter” (57 216 tkr) på anslag Uo 24 2:4 ap. 1 och Uo 26 1:4 ap. 149. Skillnaden (524 tkr) beror på minskning av semesterlöneskuld som intjänats före år 2009 (-199 tkr) och total övergångseffekt med anledning av införandet av kostnadsmässig anslagsavräkning (-324 tkr). I detta belopp inkluderas en justering av en differens på 25 tkr vid övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Dessa poster har belastat anslagen, men inte bokförts som kostnader i resultaträkningen. Not 2

Intäkter av avgifter och andra ersättningar Intäkter enligt 4 § avgiftsförordningen Övriga intäkter av avgifter och andra ersättningar Summa

13

4

14 513

3 378

Ökningen avser fakturering av projektkostnader som delvis finansieras av medel från de regionala strukturfonderna. Se även not 12 nedan. Not 3

Intäkter av bidrag Bidrag från statliga myndigheter

9 836

4 649

Bidrag från övriga

5 541

10 107

15 377

14 756

Summa Not 4

Finansiella intäkter Ränteintäkter räntekonto i Riksgäldskontoret Övriga finansiella intäkter Summa

Not 5

25

348

9

111

34

459

Kostnader för personal Lönekostnader (exkl. arbetsgivaravgifter, pensionspremier och andra avgifter enligt lag och avtal)

32 716

27 794

Övriga kostnader för personal

13 492

12 605

Summa

46 208

40 399

I lönekostnader ingår även lönekostnader för utlandsanställd personal med 12 566 tkr (motsvarande belopp 2008 var 9 476 tkr). Not 6

Not 7

Övriga driftkostnader Köpta konsulttjänster

13 137

10 673

Övriga driftkostnader

18 777

16 967

Summa

31 914

27 640

Finansiella kostnader Räntekostnader avseende räntekonto i Riksgäldskontoret

1

0

Räntekostnader avseende lån i Riksgäldskontoret

8

49

93

18

102

67

Periodiseringsdifferenser

0

350

Summa

0

350

Övriga finansiella kostnader Summa I posten ”Övriga finansiella kostnader” ingår en valutakursförlust på 83 tkr. Not 8

Årets kapitalförändring

Periodiseringar anslagsavräknas fr.o.m. år 2009, därför uppstår inga periodiseringsdifferenser under kapitalförändring.

41


EKONOMISK REDOVISNING

tkr

2009-12-31

2008-12-31

Balansräkning Not 9

Balanserade utgifter för utveckling Ingående anskaffningsvärde

0

0

Årets anskaffningar

1 296

0

Summa anskaffningsvärde

1 296

0

-216

0

Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

-216

0

1 080

0

310

255

Balanserade utgifter för egen utveckling avser utveckling av webbsida som driftsattes i juli 2009. Not 10

Förbättringsutgifter på annans fastighet Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Summa anskaffningsvärde Ingående ackumulerade avskrivningar Årets avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde

Not 11

55

341

310

-236

-175

-50

-61

-286

-236

55

74

10 708

10 532

65

239

Maskiner, inventarier, installationer m.m. Ingående anskaffningsvärde Årets anskaffningar Årets försäljningar/utrangeringar, anskaffningsvärde

0

-63

Summa anskaffningsvärde

10 773

10 708

Ingående ackumulerade avskrivningar

-9 730

-9 288

-332

-496

Årets avskrivningar Årets försäljningar/utrangeringar, avskrivningar Summa ackumulerade avskrivningar Utgående bokfört värde Not 12

31

0

54

-10 062

-9 730

711

978

Kundfordringar Inhemska kunder

7 346

385

Utländska kunder

157

157

7 503

542

1 232

1 306

Summa Ökningen avser fakturering av projektkostnader som delvis finansieras av medel från de regionala strukturfonderna, se även not 2 ovan. Not 13

Fordringar hos andra myndigheter Fordran ingående mervärdesskatt Kundfordringar hos andra myndigheter Övriga fordringar hos andra myndigheter Summa

Not 14

Övriga förutbetalda kostnader Summa

42

0

35

112

1 467

1 418

1 122

1 514

Förutbetalda kostnader Förutbetalda hyreskostnader

Not 15

200

543

273

1 665

1 787

Upplupna bidragsintäkter Övriga upplupna bidragsintäkter

0

2 926

Summa

0

2 926


EKONOMISK REDOVISNING

tkr Not 16

2009-12-31

2008-12-31

Övriga upplupna intäkter Övriga upplupna intäkter avseende strukturfondsprojekt, inomstatliga

0

819

Övriga upplupna intäkter avseende strukturfondsprojekt, utomstatliga

6 778

1 546

Summa

6 778

2 365

Ökningen avser ännu ej fakturerade projektkostnader. Jämförelsetalet för 2008 skulle egentligen ha varit 819 tkr lägre då posten för inomstatlig strukturfond även ligger redovisad på skuldsidan, se vidare not 23. Not 17

Avräkning med statsverket Anslag i räntebärande flöde Ingående balans

-1 699

-3 754

Redovisat mot anslag

57 216

58 319

-57 545

-56 264

Anslagsmedel som tillförts räntekonto Återbetalning av anslagsmedel Skulder avseende anslag i räntebärande flöde

310

0

-1 718

-1 699

Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Ingående balans Redovisat mot anslag under året enligt undantagsregeln Fordran avseende semesterlöneskuld som inte har redovisats mot anslag Summa Avräkning med statsverket Not 18

1 660

-

-199

-

1 461

-

-257

-1 699

Balanserad kapitalförändring Ingående balans Kapitalförändring enligt resultaträkningen 2008 - avgår skuld avseende semesterdagar intjänade före 2009 - avgår övergångseffekter kostnadsmässig anslagsavräkning*

-2 334

-

350

-

1 660

-

324

-

Periodiseringsdifferenser

0

-2 334

Summa

0

-2 334

Ingående balans

1 053

1 324

Under året nyupptagna lån

1 391

294

-593

-565

Utgående balans

1 851

1 053

Beviljad låneram enligt regleringsbrev

4 500

4 500

Beviljad räntekontokredit i Riksgäldskontoret enligt regleringsbrevet

5 800

4 800

Utgående skuld på räntekontot

1 087

0

Summa

1 087

0

*) I beloppet ingår en justering på 25 tkr vid övergången till kostnadsmässig avräkning. Not 19

Lån i Riksgäldskontoret Avser lån för investeringar i anläggningstillgångar.

Årets amorteringar

Not 20

Räntekontokredit i Riksgäldskontoret

Det negativa saldot på räntekontot beror på att en stor del (ca 30% av 44 000 tkr) av projektens budgetar finansieras av medel från de regionala strukturfonderna och att dessa medel erhålls i efterskott från strukturfonderna via ISAs partnerregioner. Framtagning av ett detaljerat underlag till faktureringen samt regionernas och strukturfondernas ingående granskning gör att medlen erhålls långt efter det att kostnaderna uppstått. ISA ligger således ute med ett ansenligt belopp för denna finansieringskälla.

43


EKONOMISK REDOVISNING

tkr Not 21

2009-12-31

2008-12-31

594

606

Skulder till andra myndigheter Sociala avgifter Övriga skulder till andra myndigheter

2 609

903

Summa

3 203

1 509

2 783

2 555

Skulden till andra myndigheter avser utgående moms. Ökningen beror till största delen på fakturerade medel avseende strukturfonderna. Se även kommentar i not 20. Not 22

Upplupna kostnader Upplupna semesterlöner och löner inklusive sociala avgifter Övriga upplupna kostnader Summa

Not 23

Bidrag som erhållits från icke-statliga organisationer Summa Jämförelsetalet skulle egentligen varit 819 tkr lägre då posten för inomstatlig strukturfond även ligger redovisad på tillgångssidan, se vidare not 16.

Anslagsredovisning Uo 24 2:4 ap. 1 Investeringsfrämjande Enligt regeringsbeslutet 2009-05-28, Fi2009/4428, har Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) gjort en indragning av anslagsmedel med 299 tkr motsvarande övergångseffekten. Indragningen har gjorts den 25 juni 2009. Enligt regleringsbrevet disponerar myndigheten en anslagskredit på 1 717 tkr. Myndigheten får disponera 1 688 tkr av det ingående överföringsbeloppet, dvs. 3% av föregående års tilldelning på 56 264 tkr enligt regleringsbrevet. Överskottet på 11 tkr har återbetalats den 6 oktober 2009. Anslaget är räntebärande. Not 25

Uo 26 1:4 ap. 149 Övergångseffekter av kostnadsmässig avräkning, Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) Enligt regeringsbeslutet 2009-05-28, dnr Fi2009/4428, har Myndigheten för utländska investeringar i Sverige (ISA) tilldelats rätten att överskrida anslagsposten 149 under anslaget med 299 tkr.

44

405

3 249

2 960

5 702

7 213

Oförbrukade bidrag Bidrag som erhållits från annan statlig myndighet

Not 24

466

852

766

6 554

7 979


EKONOMISK REDOVISNING

Ersättningar och andra förmåner Insynsråd m.m. Ledamöter i ISAs insynsråd förordnades av regeringen den 4 juni 2009. Några avtalade framtida åtaganden förekommer inte. Andra Namn Marie Ehrling

Ersättning

förmåner

5 000

Andra råds-/styrelseuppdrag Nordea Bank AB

ledamot

Securitas AB Loomis AB Oriflame Cosmetics SA (Luxembourgregistrerat) Shibsted ASA (Osloregistrerat) Safegate AB Mylanderehrling AB Kungl. Vetenskapsakademien, Näringslivsrådet

Gunilla Jönsson

5 000

Blekinge tekniska högskola

ledamot

Billerud AB Chalmers tekniska högskola AB Invest in Skåne AB SIK–Institutet för livsmedel och bioteknik AB Vinnova

Eva Lindqvist

5 000

Admeta AB

ledamot

Assa Abloy AB Birdstep ASA Lineco AB Niscayah AB Schibsted ASA Transmode AB Xelerated AB

Hans-Olov Olsson

0

AB SKF

ledamot

Lindab International AB Elanders AB

Jonas Rudberg

5 000

BLG Programmet AB

ledamot Akbar Seddigh

Chemrec Kraftliner i Piteå AB 5 000

Biolight AB

ledamot

Blekinge tekniska högskola Elekta AB Hedson Techology AB Innovationsbron AB Light Sciences Oncology Inc. USA

Ledande befattningshavare Per-Erik Sandlund

1 359 342

4 236

Pesab AB (vilande)

Generaldirektör, ordförande i insynsrådet

45


EKONOMISK REDOVISNING

Sammanställning över väsentliga uppgifter tkr

2009

2008

2007

2006

2005

Låneram Riksgäldskontoret Beviljad

4 500

4 500

4 500

6 500

4 500

Utnyttjad

1 851

1 053

1 324

1 927

1 672

Beviljad

5 800

4 800

4 800

4 460

6 825

Maximalt utnyttjad

3 085

0

0

0

0

25

348

627

481

295

1

0

0

0

0

Kontokrediter Riksgäldskontoret

Räntekonto Riksgäldskontoret Ränteintäkter Räntekostnader Avgiftsintäkter Avgiftsintäkter som disponeras Beräknat belopp enligt regleringsbrev Avgiftsintäkter

0

0

0

0

0

14 513

3 378

0

555

1 381

1 717

1 688

1 676

2 076

0

0

0

0

0

0

1 718

1 699

3 754

2 093

337

0

0

0

0

0

Anslagskredit Beviljad Utnyttjad Anslag Ramanslag Anslagssparande varav intecknat Bemyndiganden (ej tillämpligt) Personal Antalet årsarbetskrafter (st.)

36

33

42

47

45

Medelantalet anställda (st.)

38

35

48

50

51

2 387

2 301

2 077

2 027

2 214

Driftkostnad per årsarbetskraft Kapitalförändring* Årets

0

350

15

146

980

Balanserad

0

-2 334

-2 349

-2 496

-3 477

*)Fr.o.m. år 2009 avräknas anslaget kostnadsmässigt och därför blir årets kapitalförändring +/-0. Balanserad kapitalförändring från 2008 har reglerats under det särskilda anslaget Uo 26 1:4 i samband med övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning. Beloppet avseende semesterlöneskulden t.o.m. 2008 har omförts till posten Avräkning med statsverket enligt undantagsbestämmelsen.

Jag intygar att årsredovisningen ger en rättvisande bild av verksamhetens resultat samt av kostnader, intäkter och myndighetens ekonomiska ställning. Stockholm den 18 februari 2010

Per-Erik Sandlund Generaldirektör

46


www.isa.se

Årsredovisning 2009  

Annual Report in 2009 in Swedish