Page 1

#MEDICINSKA FRAMSTEG

VÅRD&HÄLSA MARS 2017 • VETENSKAP • UTBILDNING • ETIK • KVALITET

Vård&H

magas älsa inet www.vå rdochh #medic älsa.se in framst ska eg

FENOMENALA HJÄRNAN Belöningssystemet som ger oss både himmel och helvete. SID 10

25

kliniker deltar i studie för att se om värktabletter kan förbättra överlevnaden för cancerpatienter. SID 19

Dramatisk transplantation gav Jeanette livet tillbaka. SID 12

Max robotöron

När Max Rosling Rönnlund var 14 månader gjorde en hjärnhinneinflammation honom döv. I dag får pappa Ola Rosling skynda sig för att hinna krama om 12-åringen innan han rusar till improvisationsteater med sina kompisar, ivrigt diskuterande – med hörande ”robotöron”. SID 6 Foto: Rikkard Häggbom

@VardoHalsa#medicinskaframsteg


#MEDICINSKA FRAMSTEG

Kunskapsutvecklingen är snabb. Halveringstiden för medicinsk kunskap är kort, för närvarande cirka 5 år. Det publiceras dagligen ett mycket stort antal vetenskapliga artiklar, från hela världen. Det är en stor och viktig uppgift för forskare från universitet och högskolor och för vårdpersonal av olika kategorier att kritiskt förhålla sig till all denna information. Vad representerar verkliga medicinska framsteg och vad har mera karaktären av upprepning eller är till och med missledande? Allmänheten måste kunna lita på att den granskningen fungerar. Genom ett aktivt påverkansarbete bidrar Svenska Läkaresällskapet i det arbetet.

FRÅN SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET • NUMMER 1 2017 Foto: Colourbox

10

I en välfungerande hälso- och sjukvård måste kunskapsutveckling, förbättringsarbete och utbildning – egen och andras – vara en integrerad och naturlig del av den dagliga verksamheten. Nya dokumenterat effektiva metoder ska lyftas in och icke fungerande lyftas ut.

”Hjärnans belöningssystem ger orsak till både himmel och helvete i våra liv, det bästa och det värsta”, säger professor Fred Nyberg.

Global hälsa

Foto: Colourbox

26 08

Svensk röst i New York Stefan Swartling Peterson är chef för Unicefs hälsoavdelning i New York.

Risktagning vid sex Antalet sexuellt överförda sjukdomar ökar igen. Det kan vara en följd av en förväntan att medicinska framsteg kan fixa till allt.

Äldre Om 20 år har vi dubbelt så många 85-åringar jämfört med i dag. Många pigga och friska. Är vi beredda?

Stefan Lindgren, ordförande Svenska Läkaresällskapet

Arbetsliv Foto: Samuel Unéus

2

förutsättningar att lyckas med dagens rondsystem i slutenvården, menar Valdemar Erling som tänkt helt om och skapat ny en typ av patient-läkarmöte i Kungälv.

19

En forskares vardag består av många små framsteg som till slut kan rädda liv. Vi följde läkaren, forskaren och kirurgiprofessorn Anna Martling.

12

Sid 4 Sluta betrakta forskande läkare som en belastning Debatt. Sid 25 Minister Gabriel Wikström om våra viktigaste medicinska framsteg. Sid 3 Går vi mot en era av antibiotikaresistens?

Det var en väldigt aggressiv form av MS som drabbade Jeanette Larsson. Och det tog år innan hon fick diagnos och med den en blodstamcellstransplantation som blev en vändpunkt för henne.

Foto: Rikkard Häggbom

22

I den ström av rapporter om problem och kriser inom hälso- och sjukvården som stundtals dominerar är det viktigt att belysa även allt det positiva som sker. Tillit byggs i kontakterna mellan patienter och engagerade medarbetare inom hälso- och sjukvården. Samtidigt leder ett idogt forskningsarbete över hela världen fortlöpande till medicinska framsteg som skapar förutsättningar för bättre vård och behandlingsresultat för stora patientgrupper. Svenska Läkaresällskapet medverkar till ökad klinisk forskning genom debatt och sakkunskap samt genom att stödja medicinsk forskning i form av forskningsanslag och resebidrag.

Livets kanske viktigaste samtal har dåliga


[

[

www.autism.se

www.telia.se

Riksförbundet för Barn med Cochleaimplantat och Barn med Hörapparat. www.barnplantorna.se

www.barncancerfonden.se

www.carlbennetab.se

Föreningen för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning www.fub.se

www.fibromyalgi.se

Institutionen för medicin www.gu.se

www.msd.se

www.pfizer.se

Handikappidrottens samarbetsorganisation www.hiso.nu

www.oru.se/institutioner/ medicinska-vetenskaper

www.stodet.se

www.mind.se

www.astrazeneca.se

www.novartis.se

www.mah.se/od

www.njurförbundet.se

Region Jönköpings län plus.rjl.se/oi

[ Alla artiklar i Vård&Hälsa finns på www.vårdochhälsa.se Nästa nummer kommer 18 maj #dengodavården Håll utkik på sajten, Facebook och twitter @VardoHalsa.

RIKSFÖRBUNDET FÖR SOCIAL OCH MENTAL HÄLSA

www.psoriasisforbundet.se

Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar www.rbu.se

Riksförbundet för social och mental hälsa www.rsmh.se

[ www.skoldkortelforeningen.se

www.ocdforbundet.se

Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin www.umu.se

Redaktion SLS: Stefan Lindgren, Agneta Davidsson Ohlson, Jaana Logren Bergqvist. Redaktion InPress: Redaktör: Ulrica Segersten, tel. 018-68 30 50 • Art Director: Sofia Karlsson • Korrektur: Solveig Enblom • Repro: InPress • Tryck: V-tab. För mer info, kontakta SLS på 08-440 88 60 eller info@sls.se.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation som driver utvecklingsfrågor inom hälsa, vetenskap, utbildning, etik och kvalitet. SLS hela fokus är inriktat på att verka för en bättre folkhälsa och att ge patienter en ännu bättre upplevelse av vården över tid. www.sls.se Följ Svenska Läkaresällskapet på Facebook: facebook.com/ svenskalakaresallskapet/

Påståenden i texterna står för de intervjuade och företräder inte nödvändigtvis SLS ståndpunkt.

3


[

MER LÄSNING PÅ VÅRDOCH HÄLSA.SE

TEXT: BRITT SKOGSEID FOTO: ISTOCKPHOTO, SAMUEL UNÉUS ӇPORTRÄTTӈ

Läkare + patient = sant M

edicin är en vetenskap.

Läkaren praktiserar denna vetenskap och allt hen gör måste vara lege artis, det vill säga enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Efter drygt 12 års postgymnasial vetenskapligt förankrad utbildning, teoretisk såväl som praktisk, blir man specialistläkare. Detta medger ett slags privilegium i bemärkelsen att läkaren har en statligt reglerad rätt att utöva medicin under strikt personligt ansvar. Trots den långa utbildningen är man egentligen aldrig fullärd; vetenskapen utvecklas och fördjupas kontinuerligt, vilket ger tillgång till en allt mer avancerad arsenal av diagnostiska metoder och behandlingsalternativ.

T

ekniska landvinningar i all

ära, men det enskilt viktigaste instrumentet i själva utövandet av ”the Art of Medicine” är själva patientläkarmötet. Vid detta möte råder strikt sekretess. Patienten delar ytterst privat information om komplexa symtom som läkaren har att förtroendefullt förvalta, men också att analytiskt

4

nagelfara, spegla och journalföra. Om mötet tillåts ta den tid det behöver kommer i princip alltid den information fram som ger nycklar till att framgångsrikt planera utredning som leder patienten in på den kortaste vägen till korrekt behandling. Inget vårdprogram, inte heller så kallad värdebaserad vård eller datoriserade kokboksliknande algoritmer (e-hälsa som vinner allt mer mark), kommer ens i närheten av patient-läkarmötets kvalitet och effektivitet. Möten där man genom respektfull kommunikation gemensamt kommer fram till den bästa lösningen för just den patienten, just då.

M

ötets överlägsna effektivitet blir särskilt tydligt när det gäller omhändertagandet av de allt vanligare multisjuka årsrika (läs äldre). Mångårig erfarenhet av patientläkarmöten fördjupar glädjen i yrkesutövandet. Läkaren blir allt skickligare på att urskilja särdrag och avvikelser i djungeln av symtom; ser och förstår undantaget som bekräftar regeln. Viljan att komma djupare i förståelsen växer

sig starkare och med den själva inspirationen till klinisk forskning.

D Britt Skogseid Vice ordförande Svenska Läkaresällskapet. Professor vid Institutionen för medicinska vetenskaper, Endokrin tumörbiologi, Uppsala universitet.

Svenska Läkaresällskapet, Kungl. Vetenskapsakademien och SBU har bjudit in sjukvårdshuvudmän och universitet till diskussion om idéprogram för kunskapsutvecklingen i framtidens hälso- och sjukvård.

en kliniska forskningen har

historiskt utförts av läkare inom ramen för sjukvården, men den kan inte förbli framgångsrik om det bara hänger på den enskilda forskarens snille (hur gärna vi än vill tro det). De senaste två decennierna har en allt mer slimmad sjukvård, med strikt ekonomistyrning, successivt pressat all luft ur systemet. Det går i princip inte längre att bedriva kliniknära forskning i svensk sjukvård. Sjukvården målstyrs enkom på kvantitativa produktionsmått (hur många operationer, hur många läkarbesök), medan vetenskaplig framgång såsom framtagandet av nya bättre behandlingar inte är ett styrmedel. Medicinsk forskning kan därmed komma att betraktas som tärande. Den framgångsrika forskande läkaren har alltså inte gjort rätt för sig.

D

et är en överhängande risk

att Sverige halkar ur tätklungan av länder med forskningsintensiv sjukvård av högsta medicinska kvalitet om nedmonteringen av patientnära forskning får fortgå. Detta vore förödande för framtida patienter. Svenska Läkaresällskapet tar nu tillsammans med Kungliga Vetenskapsakademien och SBU initiativ till en diskussion med sjukvårdshuvudmän och universitet för att formulera ett idéprogram för kunskapsutveckling i framtidens hälso- och sjukvård. Men för att en verklig förändring ska ske kanske patientorganisationer måste kroka arm med forskande läkare och tillsammans kräva verkstad av politikerna. Till politikerna vill jag hälsa från bibliotekarien i tv-serien Sally, att man inte kan bromsa i uppförsbacke. Britt Skogseid, Vice ordf. Svenska Läkaresällskapet


FRÅN FORSKNING TILL VERKLIGHET

Det handlar om dig och mig ” Vi drabbas alla på ett eller annat sätt av cancer. Tillsammans förbättrar vi prognosen varje dag.” MARC GAILHARDOU, VD FÖR MSD I SVERIGE

Vårt mål är att omvandla ny vetenskaplig kunskap och forskning till innovativa onkologiska läkemedel för att hjälpa människor med cancer världen över. Därför arbetar vi hårt för att alla ska få tillgång till nya cancerläkemedel. Som en del i vårt fokus på cancer studerar vi potentialen inom immunonkologi, som hjälper immunsystemets naturliga förmåga att känna igen och söka upp cancerceller. Vi genomför ett expansivt forskningsprogram i hela världen som inkluderar mer än 360 kliniska studier inom mer än 30 olika tumörtyper. För att förbättra behandlingen av avancerade cancerdiagnoser fortsätter vi också att stärka vår portfölj inom immunonkologi bland annat genom strategiska samarbeten. MSD är ett globalt hälso- och sjukvårdsföretag, som är verksamt inom onkologi, infektionssjukdomar, diabetes och vaccin. 25 procent av alla patienter i företagsledda kliniska studier i Sverige deltar i en MSD-studie (2015). Vi har 68 000 engagerade medarbetare i världen varav 170 arbetar i Sverige. www.msd.se


[

”Det gjorde mig ont att läsa hur illa döva har blivit behandlade tillbaka i tiden.”

TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: RIKKARD HÄGGBOM

Hans Rosling, farfar och professor

Max hör bra med sina ”robotöron” När Max Rosling Rönnlund var knappt ett år insjuknade han i hjärnhinneinflammation, orsakad av pneumokockbakterier. Sjukdomen ledde till att Max förlorade hörseln. Räddningen blev cochleaimplantat.

J

ag har alltid kallat dem för

robotöron, säger Max Rosling Rönnlund, 12 år, om sina två cochleaimplantat. Han drar undan sitt hår så att den lilla, runda plattan på huvudet och ljudprocessorn bakom örat syns. Kort förklarat är cochleaimplantat (CI) ett högteknologiskt hjälpmedel som möjliggör för döva och gravt hörselskadade att uppfatta ljud, och för barn att utveckla hörsel och tal. Max fick sina robotöron när han var

ett år och två månader, så han har haft dem så länge han kan minnas. När robotöronen är på, finns det ingenting som tyder på att Max är döv. Han går i vanlig skola, spelar datorspel (LAN), tittar på filmer (som Deadpool), lyssnar på musik (fast inte på Justin Bieber) och hänger med kompisar. TillsamSun mans med Emre Sunar so och Edwin Reis, som kla går i samma klass, deltar han en gån gång i

6

veckan i en grupp som har improvisationsövningar i teater. Emre och Edwin säger att de nästan aldrig tänker på att Max inte hör utan sina robotöron, utom vid några få tillfällen. – Det är när Max sover över hos oss. Då tar han av sina robotöron, och när man ska väcka honom hör han inget. Man kan spränga halva stan, men han bara sover, skrattar Emre. – Han hör heller inget när batteriet har tagit slut, tillägger Edwin. – Eller när jag simmar eller duschar, för då tar jag av mig öronen, säger Max. Förra sommaren tog batteriet slut när Max var på cykeltur med sin pappa Ola Rosling. – Då hör han inte trafiken. Vid sådana tillfällen använder vi tecken, även om vi inte kan så mycket teckenspråk. Max brukar fatta väldigt snabbt vad jag menar, berättar Ola. Max sköter själv om laddningen av

batterierna, vanligen laddas de under natten. På resor tar han med engångsbatterier som reserv ifall elen skulle krångla. Max berättar tålmodigt och pedagogiskt om sina robotöron. Fast

30–40 barn föds varje år döva eller svårt hörselskadade, vilket gör dem aktuella för CI. Barnen diagnostiseras tidigt med hörselscreening på BB. CI-operationen utförs när barnen är under ett år för att ta vara på barnens möjligheter att utveckla hörsel och tal. Man kan ha ett ensidigt CI (ofta i kombination med en konventionell hörapparat på motsatt sida), eller dubbelsidigt CI.

kanske inte precis på en gång när han träffar nya människor. – Helt förståeligt, säger Ola, ingen vill väl bli definierad efter sin funktionsnedsättning. Vi har märkt att barn har ett mycket naturligare förhållningssätt till Max än vuxna. När Max började skolan var det vanligt att lärare och vuxna problematiserade det hela: Hur ska vi göra nu? En del vuxna kan bli helt paralyserade, men barnen bryr sig inte. Ola berättar om vilken chock det var för honom och Max mamma Anna när Max förlorade hörseln. De började leta efter information om hur de kunde hjälpa Max på bästa sätt och om orsakerna till att Max hade drabbats. Även Max farfar Hans Rosling, professor i internationell hälsa vid Karolinska institutet, engagerade sig. Familjen fick kontakt med Barnplantorna, Riksförbundet för barn med cochleaimplantat och barn med hörapparat. Snart visade det sig att det fanns ett vaccin mot pneumokocker som hade kunnat hindra Max och många andra barn från att bli döva, men det ingick inte i barnvaccinationsprogrammet. Det var startskottet till att


Med kompisarna. Edwin, Emre och Max ska strax iväg på improvisationsteater tillsammans.

Foto: Karim Hatoum/Xtrovert Media

Max som liten med farfar Hans Rosling. Hans Rosling dog några dagar efter att artikeln hade skrivits. Ann-Charlotte Gyllenram, ordförande på Barnplantorna: ”Vi har mycket att tacka Hans för i form av goda råd, visdom, kunskap och ständig omtanke rörande barn med cochleaimplantat. Vi fick del av hans kunskap och glödande engagemang, vilket gav oss i Barnplantorna styrkan att fortsätta vårt arbete för familjer till barn med cochleaimplantat”.

Barnplantorna, tillsammans med ett flertal läkare (inkl Hans Rosling och Hugo Lagerkrantz) i spetsen började kämpa för att vaccinet skulle införas i det nationella vaccinationsprogrammet. Det uppnåddes i januari 2009. Hans Rosling har berättat om hur

tankarna gick innan familjen hade fattat beslut om CI för Max. – När Max var svårt sjuk försökte jag att sätta mig in i dövas villkor. Det gjorde mig ont att läsa om hur illa döva har blivit behandlade tillbaka i tiden, då de tvingades att lära sig prata. Jag ville vara realistisk och bestämde mig för att om inte Max skulle kunna opereras med CI, så skulle jag lära mig teckenspråk för att kunna kommunicera med honom. Jag insåg då att jag skulle behöva lära mig teckenspråk snabbare än Max för att kunna utveckla hans kommunikation och språk. Det skulle betyda två års heltidsarbete för mig, och jag skulle behöva leva bland döva för att det skulle vara möjligt. Ola och Anna håller med. – Hade det inte fungerat med CI skulle vi naturligtvis också ha lärt oss

teckenspråk. Men nu fick ju Max möjlighet att höra med robotöron, och det har fungerat fantastiskt bra. Det har framförts kritik mot föräld-

rar som skaffar CI till sina barn med hänvisning till FN:s Barnkonvention, där det fastslås att det handlar om barns rätt till teckenspråk och inte föräldrars rätt att välja. – När Max fick CI handlade det snarare om ett barns rättigheter att få bägge möjligheterna. Tal, hörsel och språk måste utvecklas tidigt, konstaterade Hans Rosling. – Ett språktest visade att Max har ett ordförråd som ligger på en 18-årings nivå, säger Ola lite stolt. Vi läste massor för honom när han var liten, vilket säkert påverkade hans språkutveckling positivt. – Dessutom är vi lyckligt lottade som bor i Stockholm där stödet för hörselskadade och döva är bättre än på många andra håll, där man bara ger resurser för ensidigt CI, även när det skulle behövas på båda öronen. Den vård man får beror väldigt mycket på var i landet man bor, vilket förstås är helt orimligt. ■

Max och pappa Ola Rosling använder även teckenspråk ibland för att kommunicera, till exempel när batteriet råkat ta slut.

Cochleaimplantat, i l t t CI En ljudprocessor med små inbyggda mikrofoner som sätts bakom örat fångar upp ljud och omvandlar ljuden till digitala signaler. Ljudprocessorn har ett batteri som förser hela systemet med ström. Ljudprocessorn överför de digitala ljudsignalerna via den externa spolen (sändaren) till implantatet (mottagaren) som sitter i skallbenet. Implantatet omvandlar det digitala ljudet till elektriska impulser och skickar dem till elektroraden i innerörat (cochlean). Dessa stimulerar hörselnerven i innerörat, vilket i sin tur sänder impulser till hjärnan som tolkar dem som ljud.

7


[

TEXT: KARIN REHN FOTO: ISTOCKPHOTO

När tilltron till den medicinska vetenskapen ökar kan det paradoxalt nog leda till att vi tar högra hälsorisker, till exempel i samband med sex.

Kalkylerad sexrisk i utvecklingens spår ”Antalet fall av gonorré nådde 2016 den högsta siffran på 30 år.”

8

– På slutet av 1980-talet fick alla redan i småskolan lära sig hur farligt det var med oskyddat sex, säger överläkare Anders Blaxhult. På den tiden fanns aids långt fram i medvetandet hos alla människor. Uppmärksamheten var stor, såväl i massmedia som i olika informationskampanjer, kring hiv och virusets fruktade och dödliga slutstadium. – Många blev väldigt rädda och vågade knappt ha sex överhuvudtaget, och definitivt inte utan att skydda sig med kondom. Därmed hindrades också spridningen av andra sexuellt överförbara sjukdomar.

Men i dag är hiv en behandlingsbar infektion i Sverige. Behandlingen sänker virusnivån så effektivt att risken för att smitta andra är extremt låg. – Detta har gradvis inneburit att allt fler vågar ha sex på ett sätt som inte var aktuellt när aids/hiv var ett sådant stort hot. De ändrade sexualvanorna underlättar överföring av sexuella infektioner. Statistiken från Folkhälsomyndigheten talar sitt tydliga språk. Antalet fall av gonorré nådde 2016 den högsta siffran på trettio år, syfilis som i princip var ”utrotad” i Sverige på 1980-talet ökar numera via inhemsk smitta och klamydiafallen är år efter år väldigt många. Orsakerna är säkert flera. Fler testar sig och fler upptäcks med hjälp av bättre provtagningstekniker, vilket är positivt. Men en del av förklaringen ligger också på ett beteendeplan, menar Anders Blaxhult: – Jag vet inte om det främst handlar om minskad kondomanvändning eller om ändrade sexvanor, men man kan åtminstone konstatera att kondomanvändningen inte har ökat i samma takt som antalet sexualpartner.

Foto: Privat

Många sjukdomar som för bara några generationer sedan innebar en dödsdom, kan i dag behandlas och botas. Det är naturligtvis fantastiskt. Men kan en allt större tilltro till den medicinska vetenskapen leda till att vi tar högre hälsorisker än vad vi hade gjort utan denna utveckling? Faktum är att det finns sådana tendenser när det gäller spridningen av könssjukdomar i Sverige.

Ingenting i livet är ju helt riskfritt, och jag tror att en del människor numera tar en kalkylerad risk i sitt sexliv. Man vet att man riskerar att få könssjukdomar, men man vet också att de kan behandlas, och det handlar inte längre om tillstånd där du riskerar att dö inom några få år.

Anders Blaxhult har tidigare arbetat som biträdande statsepidemiolog på Smittskyddsinstitutet, men är nu överläkare på Infektion/ Venhälsan på Södersjukhuset i Stockholm.

Det är dock svårt, för att inte säga

omöjligt, för en ung människa att inse hur oskyddat sex här och nu kan påverka framtiden. Gonorré kan till exempel orsaka äggledarinflammation och i förlängningen infertilitet hos kvinnor. – Vi tycker förstås att folk ska använda kondom mer än vad de gör, och inte utsätta sig för smittrisker i onödan. Samtidigt är det lätt att bli moraliserande när det handlar om sex och könssjukdomar, och grundinställningen måste ändå vara att vi ska försöka hjälpa människor att leva det liv de vill leva och ha sex på det sätt de önskar, utan allt för mycket oro.

Sexuellt överförbara infektioner ökar Gonorré, syfilis och klamydia är anmälningspliktiga sexuellt överförbara infektioner. Alla tre sjukdomarna har ökat kraftigt de senaste 15 åren. År 2015 rapporterades 37 819 fall av klamydia, 1 677 fall av gonorré och 330 fall av syfilis, enligt Folkhälsomyndighetens årsstatistik.


Hela denna tidning är en annons från Svenska Läkaresällskapet

Svenska Läkaresällskapet är läkarkårens oberoende vetenskapliga och professionella organisation. Vårt huvudsakliga syfte är att verka för förbättrad hälsa och sjukvård i samhället. Följ vårt arbete på www.sls.se 9


[

TEXT: JOHAN HOLMSTRÖM FOTO: ISTOCKPHOTO, DAVID NAYLON ӇPORTRÄTTӈ

Hjärnforskningen har de senaste 20 åren utvecklats i en svindlande hastighet. Inte minst vet vi mycket mer i dag om hjärnans belöningssystem. Men att stå emot när hjärnan belönar skadligt beteende är en lika stor utmaning i dag som det alltid varit.

Konsten att hålla sig mitt på vägen ➤ Dagarna före nyår revolutionerades mitt liv: jag fick en ny telefon. Det var min första moderna smartphone, och utan att fundera så mycket på det gick jag med i de vanligaste sociala medierna: Facebook, Instagram, Twitter. Dessutom fick jag för första gången tillgång till internet och mail i telefonen. Det här var som att lämna stenåldern för – ja, för vad? Ett som är säkert är att jag nu, på bara ett par månader, utvecklat ett beroende till telefonen som jag inte trodde var möjligt. Och konsekvenserna är många och stora. Till exempel har jag slutat läsa böcker, och jag sträcker mig liksom automatiskt efter telefonen om jag har en dålig natt (och får en ännu sämre natt på grund av det), jag kollar min mail i tid och otid, jag känner ett slags telefonens gravitation när jag leker med min dotter. Och det riktigt egendomliga i dansen? Jo, att de flesta människorna i världen redan lever så här.

F Fred Nyberg professor i biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet. Ny kunskap om hjärnans föränderlighet reser frågan om terapier med tillväxthormon kan reparera skador i hjärnan, något som Fred Nyberg har forskat kring de senaste åren.

red Nyberg är professor i

biologisk beroendeforskning vid Uppsala universitet och ett av Sveriges mer framträdande namn inom beroendeforskning. – Människan är en beroendevarelse, säger han. I alla tider har vi sökt lycka och välbefinnande, och hjärnans belöningssystem är orsaken till både himmel och helvete i våra liv, till det bästa och värsta. Vi känner oss lyckliga när vi stimulerar belöningssystemet med mat, kärlek, att vi rör oss, i upplevelser och framgångar. Men belöningssystemet vill alltid ha mer och det är lätt att falla in i ett beroende som påverkar hjärnan destruktivt. Konsten att vara lycklig och leva hälsosamt handlar om att hålla sig mitt på vägen. Som forskare har Fred Nyberg intres-

serat sig för olika ”gateways” – inkörsportar – som leder till drogberoende. Det kan vara ärftliga faktorer i form av

”En viktig upptäckt ägde rum på 1990-talet då det konstaterades att hjärnan var formbar och inte statisk.” Fred Nyberg

10

sårbara gener, men handlar lika ofta om uppväxtmiljö, stress, trauman, om hemförhållanden, skola och psykisk ohälsa. – I sin självbiografi berättar Keith Richards om när han blev beroende av heroin. Han klarade sig eftersom det fanns pengar och ett socialt skyddsnät kring honom. För någon som inte har samma stöd är det mycket svårare att komma ur sitt beroende. Hälsa är på så sätt många gånger en klassfråga. De 20 senaste åren har hjärnforsk-

ningen utvecklats i en svindlande hastighet. En viktig upptäckt ägde rum på 1990-talet då det konstaterades att hjärnan var formbar och inte statisk som man tidigare trott. Upptäckten medförde bland annat en djupare förståelse för hur mycket droger – men också annat i livet – påverkar våra hjärnor. – Tack vare magnetröntgen kunde vi göra hjärnbildsanalyser, ett oerhört viktigt komplement till den psykologiska, epidemiologiska och biokemiska forskning som då fanns. Nu såg vi hur signalsystem i hjärnan förändrades vid droganvändning, och förstod därför att till exempel bruk av cannabis var mer riskfyllt än vad vi tidigare trott. På ett mer allmänt plan fördjupades


Beroende av Facebook?

Hjärnans belöningssystem vill alltid ha mer, säger professor Fred Nyberg. ”Därför är det lätt att falla in i ett beroende som påverkar hjärnan destruktivt, säger han.

kunskaperna om hur känslig hjärnan är, särskilt i unga år. Den logiska kapaciteten är ofta fullt utvecklad hos 15-åringar, det är därför som till exempel schackspelare kan slå igenom i så ung ålder. Men annat, som omdöme och konsekvenstänkande, är inte färdigutvecklat förrän pannloben växt klart vid 25-årsåldern. Droger kan därför skada hjärnans funktion och bidra till att unga lättare fastnar i ett riskfullt beroende. Även mer harmlösa beroenden, som spel och tid framför skärm, kan påverka hjärnans utveckling negativt. – Alla beroenden påverkar hjärnan på ett liknande sätt. Om ett barn ensidigt sitter i timtals framför skärmen riskerar det att hindra nödvändig psykosocial utveckling. Barnet kan till exempel få problem att tolka andras kroppsspråk. Även inlärningsprocessen och vår

arbetskapacitet kan rubbas. Som någon uttryckt det: våra hjärnor är formaterade för att jaga gnuer på savannen, inte för att sortera ett informationsflöde utan ände. Vår tids multitasking, alltså det faktum att vi på ett i mänsklighetens historia helt unikt sätt gör många saker samtidigt, förvirrar hjärnan. När vår uppmärksamhet konstant växlar mellan olika saker vi gör, tar saker längre

t som man gör något Att försöka plugga samtidig n vidare idé. inge är tv, annat, exempelvis tittar på ford, upptäckte Stan vid are forsk hjärn en Russ Podark, sig samtidigt till ta öker att information som man förs hjärnan. av del fel i nar ham ar itask som man mult minbedopa av l cirke en – Multitasking skapar ra fokus förlo att för an hjärn nar belö roende som s. Dessutom har och konstant söka extern stimulan för nyheter, het svag en rtex alko ront hjärnans pref fångas av det lätt et amh vilket gör att dess uppmärks ier kan bli med ala soci a andr och ter Twit som är nytt. delbara. ome så är de att beroendeframkallande för er vi oss duktiga känn mail våra erar hant vi Varje gång shormoner. Och varje och hjärnan får en dos belöning t nytt, känner att någo vi r möte ter Twit r gång vi kolla får ännu mer och hang vi hör till ett socialt samman karen Daniel fors hjärn med Eller er. mon belöningshor J Levitins ord: Twitter utgör ett ”Att kolla mail, Facebook och neuralt beroende”.

tid, vi gör fler misstag och minnet av vad vi gör försämras. Studier visar även att studenter som kollar sin Facebook under lektionerna får sämre betyg. Det moderna samhällets mani för att göra flera saker samtidigt gör oss mindre effektiva, enligt Earl Miller, hjärnforskare på MIT. ”När människor tror att de multitaskar ägnar de sig i själva verket bara åt att snabbt byta mellan olika arbetsuppgifter. Och varje gång de gör det innebär det en kognitiv kostnad.” Mer läsning på www.vårdochhälsa.se

– Vi såg det här i både kognitiva test och i hjärnavbildning. I minnescentra fanns en klart ökad aktivitet som bekräftade den förbättrade kognitionen i psykologiska tester.

Om hjärnan är föränderlig, inne-

bär det att skador kan repareras? Det här har varit Fred Nybergs främsta fråga de senaste åren. I sin forskning har han inte bara studerat droger och läkemedel, utan också fördjupat sig i olika alternativa behandlingsstrategier som psykoterapi, bland annat KBT, akupunktur, fysisk aktivitet och body-yoga, men även terapier med tillväxthormon. – Beroende beror till stor del på att belöningssystemet i hjärnan rubbas; endorfin- och dopaminsystemen skadas. Många i djupt drogberoende har helt enkelt fått sina nervceller förstörda, något som kvarstår även om de kommer in i behandling, vilket har en försämrande effekt på användarnas kognitiva förmåga. Men nu är det visat att tillväxthormon faktiskt kan nybilda nervceller, som är viktiga för kognition och minne. Fred Nyberg berättar om en patient som hade svårt att hitta hem. Efter dagliga injektioner i ett halvår gick det klart bättre. Efter 17 månader var patienten helt återställd.

Nu vill Fred Nyberg se att fler personer med liknande besvär ska få tillväxthormon, något som likt insulin kan ges med en enkel penna eller pump. Till exempel tror han att personer med djupa depressioner skulle kunna bli hjälpta med den här behandlingen. – Nu kompenserar behandlingen för något som är bristfälligt, och det är viktigt att där det är möjligt få igång patienternas egen tillverkning av tillväxthormon. Oavsett gör hormonet något bra, livslusten växer och i någon mening föryngras hjärnan med behandlingen. Som avslutning på intervjun frågar jag Fred Nyberg om hur hans forskning påverkat hans eget liv. Han skrattar och svarar att han lever med samma utmaning som alla andra: att mitt i det höga tempot, med livets alla möjligheter och den nya teknikens risker hålla sig mitt på vägen. Själv är jag inne på att göra mig av med den där nya telefonen. Innan det är för sent. ■

11


[

TEXT: MAIJA AXELSSON FOTO: RIKKARD HÄGGBOM

Omprogrammerat immunförsvar

Jeanette fick livet tillbaka Jeanette Larsson, 38-årig tvåbarnsmamma, ser ut som hälsan själv. Men bara för 2,5 år sedan var hon så sjuk i MS att hennes hjärna höll på att kollapsa och hon kunde knappt gå. En blodstamcellstransplantation blev vändpunkten. på sitt jobb inom barnomsorgen igen. – På dagis skulle vi hoppa jämfota till Små grodorna, men jag klarade det inte. Jag gick till en kiropraktor som trodde att det kunde handla om ischias, och skickade mig till en läkare i Gävle som skulle vara duktig på att ge kortisonsprutor. Läkaren menade att Jeanette var överrörlig i ländryggen, gav kortisonsprutor och ordinerade sjukgymnastik. Jeanette beskriver lyftet som kortisonen först gav. Men det blev ett beroende.

Vi backar bandet till år 2008 då Jea-

12

nette väntade sitt första barn. Redan under graviditeten mådde hon dåligt, var jämt trött och helt slut i ländryggen. – Efter förlossningen blev jag sämre. Jag var grymt trött, hade ont i muskler och leder, och var allmänt svag. Jag fick också inre ”bränningar” som flyttade runt i kroppen, samt inre skakningar. Men jag var mammaledig och kunde vila, så jag funderade inte så mycket på det, berättar Jeanette. De diffusa symtomen kom och gick. Sedan började trängningarna, hon sprang på toan hela tiden. Men när hon tog upp det på vårdcentralen, skyllde man på förlossningen. Hon fick rådet att göra bäckenbottenövningar. Jeanette blev inte bättre, men började

”Det var skönt att äntligen få en diagnos.” Hon gick ofta på kryckor, hankade sig fram. Så fortsatte det i fyra år, och så blev hon gravid igen. Efter andra barnet förvärrades symtomen. Hon sökte åter hjälp, men möttes med misstro. – Men sedan fick jag komma till en ny läkare som hade arbetat på neurologen. Hon var observant, ville inte ge mig någon spruta utan att göra en utredning. Hon undersökte direkt mina reflexer, och de var lättutlösta med jättemycket liv i, vilket är typiskt vid MS.

Vid det laget hade Jeanette själv

börjat misstänka att det handlade om MS. Efter mötet med den nya läkaren gick det fort, och hon fick komma till neurologen och röntgen i Gävle. Det visade sig att hon hade en mycket aggressiv form av MS. – Det var skönt att äntligen få en diagnos, minns Jeanette. Hon gick på neurologmottagningen i Gävle och åt bromsmediciner i ett års tid, varpå hon remitterades till Akademiska sjukhuset i Uppsala. Joachim Burman, överläkare vid neurologen, konstaterade då att Jeanettes MS var den värsta han någonsin hade sett; ”extremt aggressiv” och att ”hennes hjärna höll på att kollapsa”. En blodstamcellstransplantation planerades in i augusti 2014. Behandlingen kan beskrivas som en omstart av kroppens immunsystem som i MS attackerar hjärnan. Före transplantationen får man

”kaninsprutor”* i magen. Medlet lockar stamcellerna från benmärgen ut i blodbanorna så att de kan skördas. De skördade stamcellerna tvättas rena och fryses in. För att det dåliga immunförsvaret ska slås ut, sätter man in cellgiftsbehandling. Den här fasen är den jobbigaste: på grund av de starka forts. nästa sida

J

ag har förträngt mycket av det som var jobbigt, säger Jeanette Larsson, och visar upp ett häfte där hon har skrivit upp stolpar om sin sjukdomstid i Multipel skleros, MS. Jeanette säger att hon kan bli både ledsen och irriterad när hon tänker på att om läkarna hade varit mer uppmärksamma hade hon kunnat vara helt frisk i dag. Samtidigt är hon mycket tacksam för att hon till slut fick en räddande behandling: blodstamcellstransplantation.

Jeanette Larsson drabbades av Multipel skleros (MS) i samband med första graviditeten.

Framsteg MS sågs tidigare som en livslång obotlig sjukdom. Blodstamcellstransplantationer har radikalt förändrat prognosen för en del MS-patienter. * benmärgen stimuleras att ange stamceller till blodet.


Hela denna tidning är en annons från Svenska Läkaresällskapet

Namn: Jeanette Larsson Ålder: 38 år Familj: Maken Henrik, barnen Colin, 8, och Casper, 4. Bor: Hus i Hedesunda, utanför Gävle. Utbildning: Hudterapeut. Arbetar: Deltid på kontor på ett gårdsslakteri. Fritid: Familj och vänner, jämthundar, höns. Har ridit mycket och vill ta upp det så småningom.

13


”Utan behandlingen hade jag nog inte suttit här.”

Foto: Privat

Fakta: Multipel skleros, MS, är en neurologisk, autoimmun sjukdom, där immunsystemet attackerar hjärnan och ryggmärgen, med funktionsstörningar som följd.

Jeanette Larsson utanför Akademiska sjukhuset under behandling när immunförsvaret var noll och hon var mycket infektionskänslig.

Hallå där ... Hur effektiv är blodstamcellstransplantation vid MS?

– Den är överlägsen vanliga bromsmediciner, 7 av 10 blir stabila, även under lång tid. Behandlingen ges vid ett enda tillfälle, och vanligen behöver man inte bromsmediciner efteråt. Om man har en funktionsnedsättning kan den ofta bli mindre efter behandling. Symtom som har funnits mindre än ett år har en god chans att försvinna. Symtom som har funnits mer än två år får man räkna med finns kvar.

14

Vem med MS kan få en blodstamcellstransplantation?

cellgifterna mår man illa och tappar håret. När immunförsvaret står på noll förs patientens rentvättade stamceller in i kroppen igen. De återgår till benmärgen, börjar producera nya vita blodkroppar och kroppen får ett nytt immunförsvar, fritt från MS. Totalt är man inlagd på sjukhus 5–6 veckor. – Innan behandlingen började var jag sjukt nervös, men också lugn. Jag visste att jag skulle bli bra. Dessutom hade jag inget val. Det är bara att tacka gud att jag fick chansen. – Bara någon dag efter återinförandet av blodstamcellerna började jag känna mig bättre. Det var som att trycka på en knapp, jag blev bara piggare och piggare. De flesta av MS-symtomen försvann och några försvagades. Problemet med urinblåsan kvarstod. Nu får Jeanette botoxinjektioner in i blåsan några gånger per år, vilket gör att hon slipper trängningarna och kan tappa sig själv. Familjen hade det tufft under Jeanet-

tes sjukdomstid. Man anar sorgen hos henne när hon konstaterar att hon var sjuk alla år då hennes barn var små. Utan stöd från sin man och mor- och farföräldrarna hade det inte gått. – Jag har fått mitt liv tillbaka. Det är en otrolig skillnad på hur det var innan och hur det är nu. Utan behandlingen hade jag inte suttit här. Jag är inte helt frisk, och det kan komma skov i de kvarstående symtomen, men den aggressiva formen av MS kommer aldrig tillbaka. När energin återvände, började Jeanette arbetsträna på ett gårdsslakteri och fick senare ett deltidsarbete på kontoret. I dag kan hon göra saker tillsammans med barnen, sådant hon inte klarade av tidigare. Efter transplantationen när hon cyklade för första gången på många år var hennes äldsta son Colin med. – Han strålade av glädje och sa: ”Tänk mamma, nu kan du cykla med mig, det kunde du inte tidigare!”. ■

Kort om Drygt hundra MS-sjuka har framgångsrikt behandlats med blodstamcellstransplantation i Sverige. Två tredjedelar har blivit stabila och klarar sig utan medicinering. Akademiska sjukhuset tillhör pionjärerna och genomförde den första transplantationen 2004.

Joachim Burman, överläkare i neurologi:

– Vid lindrig sjukdom klarar sig många bra med vanliga bromsmediciner. För dem som är svårt sjuka, med uttalad funktionsnedsättning sedan flera år tillbaka, är det för sent att gå in med behandlingen. Det finns ett tidsfönster ganska tidigt i förloppet när behandlingen har optimal effekt. Hur stor är kostnaden?

– Transplantationen kostar cirka 400 000 kronor. Men den ges vid ett enda tillfälle, och kostnaden motsvarar 2–3 års bromsmedicinering, vilken måste pågå under många år, ibland livslångt.

Kommer det att satsas mer på den här behandlingsformen?

– Ja, det tror jag. Eftersom behandlingen nu får anses vara etablerad i Sverige, finns inga stora hinder för att erbjuda behandling till lämpliga patienter som själva vill. Missar man ofta MS-symtomen inom primärvården?

– Det kan vara svårt att uppfatta att det finns en sjukdom som orsakar stickningar och trötthet. Om man känner sig osäker, kan man alltid be om att få en bedömning av en neurolog. ■

Foto: Privat

Jeanette Larsson

Joachim Burman, överläkare i neurologi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.


[

MER GYMPA – BÄTTRE SKOLRESULTAT Flera studier visar att konditionsträning är bra för arbetsminnet, vilket är en nyckelfaktor för skolprestationer som matematik och läsning. Exempelvis har det så kallade Bunkefloprojektet i Malmö visat att framför allt pojkar presterar bättre i skolan i samband med daglig fysisk aktivitet. En studie i Chicago visade

förbättrade studieresultat i en skola som satsade på daglig konditionsträning. Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet, är en av de forskare som är kritiska till de senaste årens nedskärning av skolgymnastiken: ”Kanske borde man ha fysisk aktivitet i skolan varje dag”.

Foto: Ulf Sirborn, KI

Foto: Colourbox

Datorspel som utspelar sig i tredimensionella världar, av typen Super Mario, tycks ha en gynnsam effekt på vår minnesförmåga. Det visar en studie publicerad i Journal of Neuroscience.

Torkel Klingberg

Foto: Colourbox

TEXT: SOFIA HILLBORG

ÖPPNA KONTORSLANDSKAP KAN GE STRESS En studie från Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet visar att personer med krävande arbetsuppgifter kan drabbas av kognitiv stress om de sitter i öppna kontorslandskap. ”Vi vet att kontorslandskap leder till att folk mår sämre och söker mer läkarvård. En bullrig ljudmiljö kan sänka prestationen med upp till 66 procent”, säger hjärnforskaren Katarina Gospic.

”Kanske borde man ha fysisk aktivitet i skolan varje dag.”

Körkort först i 25-årsåldern? Det är nämligen först då hjärnan har mognat färdigt och till exempel utvecklat sin förmåga till konsekvens- och riskanalys. Unga bilförare tar ofta mer risker – vilket avspeglar sig i olycksstatistiken.

Skulle specialutvecklade tv-spel kunna minska försämringen av våra mentala förmågor som äldre? Spelet Neuroracer, utvecklat vid University of California, har visat sig förbättra äldres arbetsminne och koncentrationsförmåga.

mu el Un éu s

Katarina Gospic, hjärnforskare vid KI, om öppna kontorslandskap.

Sa

”En bullrig ljudmiljö kan sänka prestationen med upp till 66 procent.”

to :

Varför är spel som Candy Crush så beroendeframkallande? Små belöningar inbyggda i spelet frigör dopamin i våra hjärnor och eftersom vi aldrig vet när vi kommer att vinna blir spelet ännu mer lockande.

KAN TV-SPEL HJÄLPA ÄLDRE?

Fo

Foto : King.com

Kan den barnvagn du väljer ha betydelse för ditt barns språkutveckling? Enligt KI-professorn Hugo Lagercrantz gör de trendiga framåtvända barnvagnarna att små barn går miste om viktig interaktion med sina föräldrar. ”Små barn är inte intresserade av utsikt, de är intresserade av kontakten med sina föräldrar.”

Foto: Colourbox

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap, KI


[

1990: Drygt 70 procent Üverlever barncancer mätt som 10 ürs relativ Üverlevnad, gäller büde pojkar och flickor.

1970: I snitt TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: CHARLOTTE GAWELL/BARNCANCERFONDEN

1 av 10 barn Ăśverlever en cancerdiagnos.

1970 Cirka 300 barn fĂĽr varje ĂĽr en cancerdiagnos. Samma Ăśde drabbar cirka 60 000 vuxna per ĂĽr.

1980

1990

1980: 10 ürs relativ Üverlevnad fÜr cancer hos barn är knappt 60 procent fÜr pojkar och drygt 60 fÜr flickor.

Ă–kad Ăśverlevnad

UNICEF har 90-konto och kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll

Berättelsen om Üverlevnad i barncancer är fylld med hopp – och paradoxer. Frün att väldigt fü barn Üverlevde leukemi (ALL) pü 1960-talet är siffran nu Üver 90 procent. Nu behÜvs mer fokus pü Üverlevarna – och pü mer intelligenta läkemedel.

U

tan att fĂśrringa de senaste

50 ürens framgüngar fÜr Üverlevnad i barnleukemi, främst ALL (Akut lymfatisk leukemi), är det fortfarande 8–9 procent av barnen som dÜr. Och sü har det i princip varit i 20 ürs tid. – Kombinationsbehandling är den stÜrsta anledningen till hÜgre Üverlevnad, säger Mats Heyman, Üverläkare och docent i barnonkologi och

chef fÜr Barncancerregistret. – Att man Üverhuvudtaget bÜrjade behandla barnpatienterna var ändü det stÜrsta sprünget. Innan 1970-talet dog i princip alla barn med ALL. Münga ansüg att det var oetiskt att behandla barn med leukemi. Och visst. I bÜrjan var det münga som dog. Men när man systematiskt bÜrjade behandla med och dokumentera effekten av kombinationsbehand-

GE BORT EN PRESENT SOM DIN VÄN INTE BEHÖVER. I UNICEFs güvoshop hittar du allt frün vaccin som skyddar barn mot FARLIGASJUKDOMARTILLVATTENPUMPARSOMGÎRATTÛERFAMILJERF½RRENT vatten. Det du kÜper levererar vi till de barn som behÜver det mest. $UF½RETTÚNTG½VOBEVISATTGEBORTIPRESENT

Var med och rädda barns liv Handla presenter pü unicef.se

114:-

VACCINPAKET

16


Källa: SBLG, Svenska barnleukemigruppen.

Källa: Socialstyrelsen, Barncancerfonden K

Sannolikhet x

1,0 Foto: Colourbo

M Mellan år 2000 och 2010 har det d inte hänt så mycket när det gäller överlevnad: ö siffran är fortfarande 80–90 procent. p Över 90 procent för ALL.

0,9 0,8

Överlevnad av barn med 73 procent (n=563) 1982–1991 ALL i Sverige, diagnostiserade under fyra 46 procent (n=560) 1973–1981 olika tidsperioder, från 1968 till 2001.

81 procent (n=636) 1992–2001

0,7 0,6 0,5

2000

2020–

2010

2020?: Precisionsmedicin. Hoppet står till molekylärt målstyrd terapi.

2000: 10 års relativ överlevnad för både pojkar och flickor med cancer är nu uppe i drygt 80 procent.

0,4 0,3 0,2 0,1

5 procent (n=306) 1968–1972

0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 20 22 24 26 28 30

lingar och började stråla patienter mot centrala nervsystemet, skedde en kraftig förändring i överlevnadskurvan, drygt 40 procent överlevde. – Intensifieringen av behandlingen har varit framgångsrik, men till slut når man en punkt när behandlingen i sig kan bli dödlig eller ger för kraftiga kroniska besvär. Vi måste dels lära oss att överbehandla mindre, vilket kan minska antalet dödsfall och allvarliga men, men också ha intelligentare läkemedel som botar de 6 procent som fortfarande dör av sjukdomen. Till det krävs kvalitativt annorlunda läkemedel. Precisionsme-

Foto: Privat

År från diagnos

Mats Heyman docent och överläkare barnonkologi, KI och Karolinska Universitetssjukhuset.

dicin med målinriktad behandling är den rimligaste vägen, i de fall vi vet mer om sjukdomen och kan rikta läkemedel mot de sjuka cellernas svaga sidor. En annan variant som visat sig framgångsrik är immunstyrd behandling. En annan stor utmaning är att

många av överlevarna drabbas av bieffekter senare i livet som resultat av behandlingen. Väldigt många har blivit överbehandlade. Allt mer forskning riktas nu mot just överlevarna. – Nästa steg i barncancervården är att balansera överlevnad mot kroniska bi-

verkningar. Förr eller senare måste vi antingen byta till mindre giftig behandling, eller våga pröva ta ta bort behandling. – Det gäller att identifiera de som är lättare att bota. Hittills har vi mest jagat de som inte går. Paradoxalt nog är det stora problemet att utvecklingen varit så positiv, att de patienter som inte överlever är så pass få att det är en utmaning att samla patienter för utveckling av nya läkemedel. Nu finns lyckligtvis fyra kliniska prövningsenheter för barn med cancer i Norden. Bara för några år sedan fanns inte en enda specialiserad klinisk prövningsenhet i hela Norden. ■

Vid våra informationsträffar pratar vi om hörsel, hörapparater och hörselimplantat. Ibland pratar vi om ljud. Ibland om saknaden av ljud. Nu kan vi hjälpa dig som lider av grav hörselnedsättning att få hörseln tillbaka. Så att du återigen kan lyssna på röster från dina kära, naturens ljuva toner och alla andra ljud som du älskar.

VÄLKOMMEN PÅ EN INFORMATIONSTRÄFF NÄRA DIG 4 april Kista 5 april Bromma 6 april Linköping

25 april Farsta 26 april Liljeholmen 27 april Huddinge

2 maj Täby 3 maj Lidingö 4 maj Nacka

Gå in på horselforalla.se/informationstraff och anmäl dig. Du kan också kontakta oss på nordic@cochlear.com

17


Telia HomeCare Hjärtat i Telia HomeCare är ett personligt konto som kommunicerar mellan sensorer i hemmet och vårdgivaren. Informationen från sensorerna samlas upp genom en app i patientens smartphone eller via en hälsobox i patientens hem. Patienten äger sin information och har därigenom full kontroll över hur, och på vilket sätt, den personliga hälsodatan kan användas.

lggbfggcX[fZ_]lccbfccgŀ_ķcjXe Digitala tjänster är en av nycklarna för att klara de framtida utmaningarna i vården. Telia lanserar nu flera lättanvända tjänster som kan stödja sjukvården och bidra till en god hälsa. Med hjälp av olika sensorer kan man på ett strukturerat sätt

Dessutom kan exempelvis en läkare i dialog med sin patient

följa sin egen hälsoutveckling. Dessutom kan värdena lagras

komma fram till vilken nivå värdena bör ligga på för att

digitalt – det kan till exempel handla om fysisk aktivitet,

behandlingen ska fungera bra och säkert. Vården kan sedan

blodtryck, blodets syresättning, rörelse eller vikt. Det finns

ta kontakt om det sker en förändring som gör det aktuellt

också sensorer som gör mätningar kopplade till en viss

med till exempel ändrad medicinering eller någon annan

diagnos, exempelvis IBD.

åtgärd. Det här ger vårdpersonalen möjlighet arbeta mer

– Informationen ägs och kontrolleras av användaren själv. Det är du som avgör vad du är beredd att lämna ut och till

proaktivt med förebyggande åtgärder jämfört med idag, när de enda kontakterna kan vara de fysiska besöken.

vem. Vissa värden vill du dela med din läkare, andra vill du

– Att använda digitala hjälpmedel kan bli ett värdefullt

ge din tränare tillgång till och ibland önskar du kanske att få

komplement till de personliga kontakterna med vårdperso-

hjälp av en närstående, säger Niklas Sundler, ansvarig för

nalen. Vi vet att många patienter idag känner sig ensamma

Telia Healthcare.

med sin sjukdom, men också att många mår bra av att bli

VÅRDEN BLIR PROAKTIV Mätningarna gör att alla kan följa sin egen utveckling.

k\c`Xj\L_\Xck_ZXi\

mer aktiva – både fysiskt och socialt.


[

TEXT: TOVE SMEDS FOTO: ISTOCKPHOTO & SAMUEL UNÉUS

Kriget mot cancer Många vill höra om forskningsgenombrott, men få är med om ett. I stället handlar forskarens vardag ofta om små kliv framåt, och ibland några steg tillbaka. Men ibland leder de små stegen riktigt, riktigt långt. ixon, du kan vinna kriget mot cancer.” Så löd helsidesannonsen i december 1969 i New York Times. USA hade just placerat en man på månen, nu var det dags att utplåna cancer. I dag har vi facit: vi vet mycket mer om cancer, men lyckas inte alltid besegra de ungefär 100 sjukdomar det egentligen handlar om. I stället handlar det om att ändra. Förbättra. Och rädda fler liv. Något som Anna Martling, professor i kirurgi vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetsjukhuset, vigt sitt liv åt. För övrigt så föddes hon samma år som helsides annonsen i New York Times publicerades. – Vi har så mycket ny kunskap och teknik som gör det möjligt att individualisera cancerbehandlingarna i dag. Vi har gått från att behandla folk på gruppnivå, sedan subgruppnivå och

nu på individnivå, säger Anna Martling när vi träffas på Karolinska Universitetssjukhuset. Tjock- och ändtarmscancer har haft en hög återfallsfrekvens, ofta med ett fruktansvärt lidande för patienten. Forskningen i Anna Martlings grupp har visat att om man strålbehandlar patienterna innan operation och väntar med kirurgi 6–8 veckor så minskar återfallen med 50 procent, samtidigt som biverkningarna minskar. För att pröva en sådan teori krävs mer än en gnutta mod. Strålning är i dag rutin för patienter med ändtarmscancer, som man vet har en hög risk för återfall. Ändå tvekar Anna Martling att prata om genombrott. Bra forskning tar tid, menar hon. – Man får inte ge sig, utan lägga varje liten pusselbit som till slut för-

bättrar prognosen för patienten. Men det fi nns fallgropar. Forskningen behöver få ta utrymme i vården, menar Anna Martling. Den största utmaningen som klinisk forskare är att bygga broar mellan grundforskningen och den patientnära forskningen, de kliniska studierna. Även om det är en utmaning, så är det en möjlighet. – Som klinisk forskare har jag den

”Det handlar om många små genombrott som sammantaget ger större vinningar.” Anna Martling forts. nästa sida

N

Anna Martling genomför en stor nationell studie för att se om en tilläggsbehandling med 160 mg acetylsalicylsyra dagligen under tre års tid kan minska risken för återfall och förbättra överlevnaden hos patienter diagnostiserade med tjockoch ändtarmscancer.

19


▼ Foto: Colourbox

Pediatrisk forskning fortsätter rädda liv För 50 år sedan var diagnosen ALL (Akut lymfatisk leukemi) i princip en dödsdom för ett barn. Nu botas de flesta. (Se sid 16–17) Klinisk forskning innefattar en mängd utmaningar. Och utmaningarna blir ännu mer komplicerade när det handlar om att forska på barn. Ändå levererar pediatriken många forskningsgenombrott. – Det har varit en dramatisk utveckling inom barnmedicinen. Vacciner har till exempel helt förändrat sjukdomspanoramat när det gäller barninfektioner. En mängd betydande insatser för pediatriken har gjorts här i Sverige, till exempel när det gäller barninfektioner och för att minska plötslig spädbarnsdöd. Även inom endokrinologi, metabola sjukdomar, astma och allergi har svensk forskning betytt mycket för barns möjligheter att leva ett bättre liv, säger professor Ola Nilsson, vetenskaplig sekreterare i Barnläkarföreningen. Att kunna rädda ett dödsdömt barn är en svindlande tanke. Samtidigt uppstår nya besvärliga frågeställningar, både ur etiskt och ekonomiskt perspektiv. – Det är den realitet vi lever i. Samtidigt är det absolut nödvändigt att vi tar tillvara den stora potential som finns i pedriatisk forskning.

20

Foto: Privat

– Tidig diagnos blir allt viktigare även inom pediatriken, säger professor Ola Nilsson.

fördelen att jag som läkare lättare kan identifiera frågeställningarna, beforska och sedan föra det tillbaka till patienterna. Där skapas ett stort värde. Men det tar inte slut där. – Det föds hela tiden fler idéer, fler än vi har möjlighet att gå vidare med. Vi måste bedöma genomförbarheten, om resurserna är tillräckliga och om det leder till nytta för patienten. Och när man väl satt igång får man inte ge sig för tidigt. Det finns många murar att riva längs vägen. Vi pratar om hur snabbt falska fakta sprids i sociala medier. Det är inte ovanligt att patienter får råd från välvilliga personer som läst om diverse kurer som inte är vetenskapligt bekräftade. Sådant riskerar att skuldbelägga cancerpatienter, menar Anna Martling. – Paradoxalt nog riskerar vi att fördummas med tillgång till så mycket information, vars källor ibland är oklara. Därför behöver vi akademisera samhället, och låta forskning och fakta genomsyra allt. Och där menar jag att vi som läkare och forskare har ett ansvar. Ett åtagande hon inte skyr. Som när hon såg ett inslag på tv-nyheterna om en insamling till en småbarnsmamma med tjocktarmscancer som spritt sig. Syftet var att betala för att mamman skulle få vård utomlands. – I Sverige har vi världens bästa vård för den här sjukdomen. Det finns risker med att köpa privat vård av företag utomlands. Tv-inslaget sände ut fel signaler, då behöver vi som sitter på fakta påpeka vad som är felaktigt. Vi måste ge folk chansen att ta ställning till rätt fakta. Det är vår skyldighet. Anna Martling räds inte ifrågasättande eller motstånd. – När vi först började prata om vår teori att det var bättre att strålbehandla tumören först och sedan vänta 6–8 veckor med kirurgin, var det inte enbart applåder vi fick. Tvärtom. Skulle patienterna gå omkring med tumören i ett par veckor till, innan den opererades bort? Det lät inte vettigt. – Ofta tycker andra forskarkollegor att de vet bättre. Och det är precis så

man vill ha diskussionen. För då förbättras kvaliteten på forskningen. Det handlar inte alls om att folk är förändringsovilliga, utan om att alla vill att patienten ska få det bästa. Men det krävs mod att utmana, för det kan ju finnas bättre metoder än de vi använder i dag. Hon har en stor forskargrupp på totalt 35 medlemmar. – Det här är inget enmansjobb. Vi måste samarbeta, annars klarar vi det inte. I Stockholm har vi en vårdprogramgrupp för tjock- och ändtarmscancer där kirurger, onkologer, patologer och radiologer tillsammans diskuterar olika studier för att hitta de bästa behandlingsstrategierna, för att ge ett exempel. Nu tänker Anna Martling mycket på acetylsalicylsyra, ASA, och om det kan användas för att ytterligare förbättra överlevnaden vid tjock- och ändtarmscancer. Acetylsalicylsyra finns i flera vanliga värktabletter och svenska forskare vill nu testa om ASA kan påverka ämnen som har med utvecklingen av tjock- och ändtarmstumör att göra. En del tarmtumörer har en muterad gen som gör att vissa ämnen produceras i en större mängd och det ger en ökad inflammation i vävnaden, vilket kan bidra till cancerutveckling. Därför genomför Anna Martling en stor nationell studie där samtliga patienter som diagnostiseras med tjock- och ändtarmscancer erbjuds att delta. Målet är att se om en tilläggsbehandling med 160 mg acetylsalicylsyra dagligen under tre års tid kan minska risken för återfall och förbättra överlevnaden hos de patienter som har just den muterade genen i tumören. – Acetylsalicylsyra påverkar också våra blodplättar, vilket kan ha betydelse för om cancern sprids.

Anna Martling Född: 1969 Gör: Professor i kirurgi vid KI med inriktning mot tjockoch ändtarmscancer. Familj: Man, två söner 17 och 15 år, tre bonussöner 31, 29 och 25 år. Läser: Just nu ”Jag är pilgrimen” av Terry Hayes. Hobby: Umgänge med storfamiljen och vänner, långa promenader med maken och så forskningen förstås …

”Vi måste ge folk chansen att ta ställning till rätt fakta. Det är vår skyldighet.” Anna Martling


Anna Martling ser forskningen som ett teamarbete. Här samtalar hon med Per Nilsson, överläkare, Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset.

Acetylsalicylsyra började tillverkas i slutet av 1800-talet och patentet har för länge sedan gått ut. En årsförbrukning kostar 268 kronor. Om studien visar sig kunna minska risken för återfall, hoppas Anna Martling att man med ett extremt billigt och välbeprövat läkemedel årligen kan rädda 300–400 liv i Sverige. Totalt involveras 25 kliniker runt om i landet. – Det är en stor ojämlikhet i svensk vård att inte kunna erbjuda patienter som bor långt ifrån universitetssjukhusen kliniska studier. Därför känns det extra viktigt att nu kunna göra det. Målinriktad har hon alltid varit. – Jag tjatade mig till att få börja arbeta på Karolinskas dåvarande kirurgklinik. På den tiden fanns inte ens ett vikariat. Mötet med patienterna motiverar. – Det är otroligt roligt och spännande att få arbeta i team och tillsammans åstadkomma något, kunna hjälpa och bota fler patienter. Så länge en patient drabbas av sjukdomen har vi jobb kvar att göra. Vi kan bli klara med olika projekt, men det väcks alltid nya frågeställningar som ett resultat av forskningen och i mötet med patienten. Så vi nöter på och tar små steg. Färdiga, det blir vi inte. ■

”Forskande läkare behövs” Ett av Svenska Läkaresällskapets kärnområden är att främja medicinsk forskning. ”Glappet mellan sjukvård och forskning får inte bli för stort”, säger Mats Ulfendahl, ordförande för forskningsdelegationen inom Läkaresällskapet.

– Utan det medicinska perspektivet finns risk att forskningens relevans försvagas. Visst kan det handla om intressanta fenomen att studera, men medicinsk forskning ska ha som mål att bli tillämpad, säger Mats Ulfendahl. Han menar inte att alla läkare ska forska, men att det är viktigt att tillräckligt stor andel gör det. Dessvärre händer det allt för ofta att arbetsgivaren inte premierar forskning. – På samma sätt som ett industriföretag har en forsknings- och utvecklingsavdelning, behöver staten och landstingen inse vikten av att forskning integreras på riktigt i vården.

Mats Ulfendahl är professor i experimentell audiologi och otologi vid KI samt ordförande för Läkaresällskapets forskningsdelegation.

Svenska Läkaresällskapet förvaltar ett stort antal fonder på sammanlagt en miljard kronor. Avkastningen används för att stödja medicinsk forskning och för att belöna vetenskapliga arbeten. – Det är generellt svårt att få anslag för att forska i Sverige. Många bedriver forskning på deltid och därför blir anslagen en viktig start i forskarkarriären för många läkare. Även om anslagsuppgiften är viktig för forskningsdelegationen, kommer man framöver titta närmare på hur läkare rent generellt kan forska med hög kvalitet. – I den akademiskt baserade hälsooch sjukvården sker hela tiden små förbättringar. Den forskande läkaren påverkar verksamheten. ■

Delaktiga patienter är viktiga för den medicinska forskningen. ”Men det är viktigt att forskarna definierar frågeställningarna och inte populistiska motiv”, säger Mats Ulfendahl.

Foto: Samuel Unéus


[

TEXT: TOVE SMEDS FOTO: CARINA GRAN

Lagd patient ligger

P

set, utan besökte det bara för att studera patienterna. Ett nytt sätt att närma sig patienten utvecklas där sjukberättelserna ersätts av enkla frågesvar. Patienterna förvandlas från talande subjekt till kroppar i sängar likt objekt sida vid sida. – Skickligheten låg i att ställa diagnos, inte att behandla. En del av den kliniska blicken som utvecklades vid den här tiden har vi tappat, kan jag tycka. Men den måste sättas i relation till patienternas berättelse för att rätt diagnos ska ställas, och för att patienten ska kunna handskas med sin sjukdom.

Här någonstans dyker ronden upp. Läkarna arbetade oftast inte på sjukhu-

Valdemar Erling har intresserat sig för hur patientmötet på sjukhus går till och vilka förutsättningar det får. – I slutenvården har vi ofta gett patienten sämsta tänkbara möjlighet för livets viktigaste samtal. Att stå och prata med patienter liggande i en säng i en öppen sal, det kändes inte bra för mig. Jag valde ju att läsa medicin just för mötet med patienten. Han menar att sängens funktion i sjukvården i dag kan ifrågasättas, och ger ett exempel. – En patient som låg inlagd på en avdelning för endokrina sjukdomar, som diabetes, blev hämtad i matsalen för att det var dags för ronden. Patienten förstod inte varför hon skulle ligga i sängen, hon hade ju inte en sjukdom som gjorde att hon behövde det. – Det är egentligen rätt förvånande att ronden ser ut som den gör. Den

Svenska läkare tillbringar minst tid med sina patienter, i hela Europa. Valdemar Erling, överläkare på Kungälvs sjukhus, menar att systemet inte gynnar samtal mellan patient och läkare. Därför har han gjort om ronden.

Valdemar Erling, överläkare vid Medicinkliniken på Kungälvs sjukhus. Han fick Svenska Läkaresällskapets etikpris, Hippokratespriset, 2015 för sitt gedigna och uppskattade arbete med både strukturell och vardagsnära etik.

å Aristoteles tid menade man att obalansen mellan fyra kroppsvätskor orsakade sjukdom. Läkarens uppgift var att tänka ut var i balansen felet låg. Samtalet och patients berättelse var i centrum för förståelse av sjukdomen. Men i takt med att vetenskapen tog kliv framåt ändrades också synsättet på sjukdomar. I mitten av 1800-talet hamnade den avvikande cellen och de nyupptäckta bakterierna i fokus. Sjukdomar fick en helt ny förklaringsmodell. – Vi fick en medicinsk explosion. Röntgen, labbprover, mikroskop och stetoskop – alla dessa nya uppfinningar hjälpte läkaren att ställa diagnos, berättar Valdemar Erling, överläkare vid Kungälvs sjukhus. Nu byggdes sjukhus. – När man tittar på många av våra sjukhus, kan man se att de är inspirerade av industrialismen och de fabriker som växte fram då.

”I slutenvården har vi ofta skapat sämsta tänkbara möjlighet för livets viktigaste samtal.” Valdemar Erling

22

uppfyller inte sekretesslagen, som värnar patientens integritet. Men allt för ofta inom vården är snabbhet värdet över alla andra. Vi mäter tid till läkare, men aldrig tid med patient. Patienterna är numera mer delaktiga i vården än på 1800-talet. Men trots att mycket ändrats, hänger den gamla ronden kvar. Fast inte på medicinkliniken i Kungälv. Det som började som ett samtal i fikarummet på kliniken, kom att sluta med en helt förändrad rond. När patienterna skrivs in får de information om hur den nya ronden fungerar. På morgnarna har vårdteamet en morgonavstämning, då man samtalar om de patienter som är inskrivna. En planeringstavla med olika färgkoder används. Tillsammans bestämmer sedan vårdpersonalen i teamet vilka patienter som ska hämtas till vårdstationen. Både undersköterskor och sköterskor är med i samtalet, och under dagen


Färgkodat: röda magneter för akuta och nya inskrivningar, gula för ny bedömning efter provsvar och undersökning, blåa för patienter som väntar på exempelvis boende och gröna för de som planeras skrivas ut.

arbetar man tillsammans på vårdstationen. I stället för att både läkare och sjuksköterskor gör anteckningar på olika ställen i journalen, görs en gemensam anteckning efter samtalet. – Att kontinuerligt arbeta tillsammans har varit den största utmaningen i en slutenvård som traditionellt skiljer yrkesgrupperna åt, säger Valdemar Erling. Nu återstår att studera vilka resultat det här sättet att ronda ger. I en studie som presenteras i vår uttrycker patienterna uppskattning över att få sitta upp under samtalet med vårdteamet. En avhandling från förra året visar på vinster för vårdpersonalen med det nya arbetssättet. I den diskussion som nu pågår om vårdens framtida inriktning lyfter Svenska Läkaresällskapet det individuella mötet och skapande av tillit som kärnfrågor. Framtidens rond måste rymma det goda samtalet och utgå från ett värdigt individuellt möte. På så sätt kan tillit skapas, menar Valdemar Erling. ■

På medicinkliniken vid Kungälvs sjukhus har man vänt på ronden: patienten kommer till vårdteamet istället för tvärtom. Här träffar f.v Camilla Rönneke ST-läkare, Elin Axelsson, specialistläkare och Lisa Andreasson, sjuksköterska, en av patienterna.

Freja, 11 år

Alla barn som kämpar mot cancer är riktiga hjältar. Stöd barncancerforskningen med 100 kr i månaden så bidrar du till att fler barn överlever sin sjukdom. Bli Barnsupporter idag på barncancerfonden.se

23


HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli ¾er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

24 15-4182tg-RB_203x267.indd 1

2015-12-15 10:58


[

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: COLOURBOX

Hallå där ...

Sjukvårdsminister S juk å d Gabriel Wikström I dag verkar det som om läkare tvingas prioritera att producera vård enligt en styrmodell där forskning och fortbildning sällan premieras.

V

”Ledarskapet på arbetsplatsen och i organisationen måste priorietera och ge förutsättningar för klinisk forskning.”

Källa: WHO

Medicinska framsteg för folkhälsan Vilket medicinskt framsteg har gjort störst skillnad för folkhälsan? – Penicillinet är utan tvekan en av de viktigaste medicinska upptäckterna som räddat miljontals liv globalt. Det sätter problemet med antibiotikaresistens och resistenta bakterier i ett perspektiv och hjälper till att förstå varför det är så allvarligt. Sen finns självklart andra viktiga framsteg, såsom vacciner och vårdhygien. Semmelweis upptäckt av kopplingen mellan spädbarnsdödlighet på grund av barnsängsfeber och att medicinstuderande som förlöste kvinnorna ofta kom direkt från obduktionssalen utan att tvätta händerna och mycket annat, säger sjukvårdsminister Gabriel Wikström.

t

anslie ngsk

egeri

Känner du oro för att det sprider sig ett förakt mot vetenskapliga fakta? – Detta är en jätteviktig fråga, inte minst med den växande faktaresistensen och tilltron till missvisande informationskällor. Jag tror att våra myndigheter har en central roll i att ge kunskap och kunskapsstöd som bygger på vetenskaplig evidens och beprövad erfarenhet, och inget annat. Den informationen måste också vara lätt att hitta även för medborgarna när så behövs, och inte minst för medarbetarna i vården. Ett bra exempel på hur vi kan sprida korrekt medicinsk information är Vårdguiden 1177. – Missförstånd måste bemötas, rätt information spridas och vården måste alltid vara noga med att säkra kvaliteten i informationen man ger till patienterna. Här har såväl vårdprofessioner som myndigheter, akademi, skolor och andra delar av samhället en viktig roll.

miljoner liv har räddats Under de senaste 20 åren har över 20 miljoner liv räddats tack vare vaccinationer mot vanliga sjukdomar.

R Pohl/

Vilka medicinska framsteg finns högst upp på din önskelista?

– Nya antibiotika står väldigt högt upp. Vi vet att antibiotika är en del av fundamentet för en modern hälso- och sjukvård, men det är också hotat genom den ökade antibiotikaresistensen. Vi gör en mängd insatser för att hejda resistensutvecklingen, men det måste till nya antibiotika för att vi även i framtiden ska kunna hantera bakterieinfektioner på ett ändamålsenligt sätt i vården, och slippa komma till en situation där många behandlingar är för riskabla för att genomföra och exempelvis lunginflammation blir en sjukdom som dödar många av dem som drabbas. Utöver det hoppas jag givetvis på ännu fler stora framsteg i kampen mot cancer.

an Kristi Foto:

ad tror du krävs för att läkare i större grad ska uppmuntras till klinisk forskning? – I alla verksamheter finns en risk att det som ger en nytta på längre sikt för verksamheten får stå tillbaka för det som behöver göras i dag. Det gäller inte minst hälso- och sjukvården, där enskilda personers hälsa och liv kan stå på spel. Men klinisk forskning har som vi vet stor betydelse för möjligheten att bedriva en god vård och att vi i framtiden ska kunna göra ännu mer än i dag – och göra det vi gör i dag enklare, snabbare och säkrare. – Flera saker behövs för att ge förutsättningar för klinisk forskning. Ledarskapet på arbetsplatsen och i organisationen måste prioritera och ge förutsättningar för det. Likaså styrsystemen inom vården. Detta är områden som främst styrs av landstingen, men regeringen har bland annat tillsatt en tillitsdelegation som ska arbeta med frågan om styrning inom välfärden för att komma bort från dagens ofta New Public Managementinspirerade styrning. Vi har också avsatt resurser via Forte för en forskningssatsning för att öka kunskapen om styrning i vården och socialtjänsten. En satsning på 55 miljoner kronor totalt under perioden 2017–2020.

25


[

TEXT: ULRICA SEGERSTEN FOTO: UNICEF, UPPSALA UNIVERSITET ӇPORTRÄTTӈ

Murar eller gränskontroller kommer aldrig någonsin att kunna stoppa epidemier, antibiotikaresistens eller fattigdomens konsekvenser. Hälsoutmaningen är global, oavsett om vi vill det eller inte.

Foto: Jörgen Hildebrandt

Tvättmaskin, p-piller Hans Rosling brukade berätta vad tvättmaskinen betydde för familjens möjligheter att förbättra livskvaliteten under uppväxten i Uppsala – och för att Hans själv en dag skulle bli professor och världsberömd föreläsare. Med tvättmaskin skapades tid för både mamma och son att läsa böcker.

Kort om: Unicef har, sedan mitten av 1980-talet, drivit vaccinationskampanjer tillsammans med Världshälsoorganisationen (WHO), regeringar och enskilda organisationer. Målet är att alla barn ska ha ett fullgott skydd mot difteri, mässling, kikhosta, polio, stelkramp, tuberkulos, gula febern och skydd mot lunginflammation och diarré.

F

redagsljud från New York i bakgrunden. Stefan Swartling Peterson är professor i global hälsa och chef för Hälsosektionen på Unicef. – Det finns två medicinska framsteg som tillsammans har betytt mest för den globala hälsan; vaccinationer och preventivmedel, säger han när vi lyckas etablera skypekontakt över telefon. Att kvinnor får makt över sina liv tack vare möjligheter till familjeplanering och att barnen överlever i större utsträckning har i kombination gjort den största skillnaden för den globala folkhälsan. Men enligt Stefan Swartling Peterson är de sociala förbättringarna ändå de allra viktigaste – bostäder, vatten och sanitet. Mer än de tekniska bidragen från den medicinska vetenskapen.

– Och att allt fler flickor går i skola och blir läskunniga, förstås. Professor Hans Rosling, som sorgligt nog gick bort alldeles för tidigt i början av februari, är en av anledningarna till att Stefan Swartling Peterson har vigt sitt liv åt att arbeta med global hälsa. Hans Rosling skickade Stefan Swartling Peterson till Centralafrikanska republiken för att följa upp familjer som drabbats av förlamningssjukdomen konzo, en direkt följd av fattigdom. Stefan förbluffades då av att så många av dem han mötte led av jodbriststruma. Det var ingenting han överhuvudtaget hade stött på i Sverige under sin läkarutbildning, eftersom förekomsten av den typen av struma helt

Stefan Swartling Peterson är Sveriges man i New York i global hälsa. Stefan är chef för hälsoenheten på Unicef och professor i global hälsa vid Uppsala universitet.

”Det finns ett stort gap mellan dagens vetenskapliga framsteg och hur de tillämpas; mellan vad vi vet och vad som faktiskt görs.” LEE Jong-wook, tidigare generaldirektör WHO

26


Mässling och polio är två av de sjukdomar UNICEF kämpar för att skydda barn mot. ”Det finns två medicinska framsteg som tillsammans har betytt mest för den globala hälsan; vaccinationer och preventivmedel”, säger Stefan Swartling Peterson.

och vaccin försvunnit i Sverige tack vare tillsättning av jod i salt redan på 1930-talet. – Ofta är det enkla medel som kan rädda liv. Men det handlar om att göra kunskap tillgänglig. Ibland är det så enkelt som att utbilda frivilliga bybor att utföra snabbtest för malaria samt ge behandling för såväl malaria som lunginflammation för att rädda liv. Det är möjligheten att med enkla medel göra stor skillnad som fick mig att fastna för globala hälsofrågor. Som chef för hälsosektionen vid Unicef handlar Stefan Swartling Petersons dagar i stort om att sänka barndödligheten. Ungefär 16 000 barn under 5 år dör fortfarande varje dag, 6 miljoner per år. Den här tragedin uppmärksammas sällan annat än som dyster statistik. Nästan hälften (45 procent) av dessa barn dör redan under sin första månad i livet och 78 procent under sitt första levnadsår. Förfärande siffror, men utvecklingen

går ändå åt rätt håll. För 25 år sedan dog över 12 miljoner barn innan sin 5-årsdag. – Mycket har hänt. Vi har tagit historiska kliv till bättre överlevnad, men vi kan ju inte nöja oss med att barnen överlever. Ingen förälder nöjer sig med det, utan vi vill att våra barn ska frodas och växa, få bra liv. Kunskapsöverföring är nyckeln, menar Stefan Swartling Peterson, och att överbrygga ”the know-do gap”, skapa broar mellan det vi vet och det vi gör. Det tog 150 år innan en så enkel sak som kunskapen om nyttan med c-vitamin fick genombrott och började användas förebyggande. – Nu måste vi accelerera kunskapsöverföringen. Och då inte bara grundläggande kunskap om hygien och desinficering vid förlossningar. Vi måste se till att det skapas plattformar där kunskap och erfarenhet delas tvärvetenskapligt mellan beslutsfattare,

Kort om Sverige har ett nytt institut vid Kungl. Vetenskapsakademien: Swedish Institute for Global Health Transformation, Sight, som fått stort anslag från Bill & Melinda Gates Foundation.

Var 5:e sekund dör ett barn under fem år.

hälsoarbetare och forskare så att kunskapen fås ut i praktiken. – Det är ett viktigt uppdrag inte enbart moraliskt, utan det är helt enkelt farligt för världssamfundet om vi inte gör det. Hög barnadödlighet i fattiga områden skapar grogrund för epidemier. Själv- eller felmedicinering skapar antibiotikaresistens som inte respekterar några murar. Det är inte ett lokalt problem som går att stänga in. Vi måste acceptera att det fi nns globala hälsoproblem som kan bli stora samhällsproblem, säger Stefan Swartling Peterson. Och varför bryr vi oss? Frågar Stefan retoriskt. – För att vi bryr oss om barnen och deras framtid. Alla hållbarhetsmål handlar egentligen om barnen, oavsett om det handlar om klimatfrågor, familjeplanering eller att bekämpa fattigdom. Barnen är alltid i centrum för de är framtiden. ■


[

TEXT: SOFIA HILLBORG FOTO: ISTOCKPHOTO

70 är det nya 50. Snabba medicinska framsteg har inneburit stora förändringar för äldres hälsa. Men hänger samhället med i förändringen? Och är vården redo för Springsteen-fansen och de tatuerade änkorna?

Tant eller tatuerad

D

agens 70-åringar är oerhört mycket mer aktiva än på 1970-talet, man är fysiskt och intellektuellt i bättre skick. Många 70-åringar har en hälsa som motsvarar den som en 50-åring hade för 40 år sedan, säger Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för Åldrande och Hälsa, AgeCap, vid Göteborgs Universitet, som har studerat populationer av 70-åringar sedan 1971. I den senaste H70-studien hade 70 procent av 70-åringarna varit utomlands under året. Två tredjedelar använde dator flera gånger i veckan. – Många uttrycker att de inte känner sig gamla. Bara för att man fyller 70 börjar man inte plötsligt lyssna på folkmusik. Man fortsätter att gå på rockkonserter med Bruce Springsteen, som man alltid har gjort, säger Ingmar Skoog. Mycket av den förbättrade folkhälsan och ökade medellivslängden hänger ihop med välfärdssamhällets framväxt. Dagens 70-åringar slapp svälta och har haft bättre arbetsförhållanden än tidigare generationer. 1938 infördes för första gången två veckors semester, i slutet av 1960-talet blev lördagen en ledig dag. Tidigare var fler kroppsarbetare, vilket innebar att de var utslitna när de gick i pension. Rökningen har minskat. De medicinska framstegen har också gjort sitt till.

”Hälsoklyftan tycks bara växa.” Anna Kiessling

28

Även om de äldre blir allt friskare, kvarstår frågan om hur vården ska finansieras om 20 år när Sverige enligt prognoserna kan ha dubbelt så många – om än rekordfriska – 85-åringar som i dag?

– När jag började som underläkare 1985 kom det in 50-åringar som dog i stora infarkter. Då hade vi inte de akut livräddande behandlingsmetoder vi har nu. De akuta dödstalen i infarkt har gått ned radikalt. I dag är den bara några få procent, säger Anna Kiessling, docent i kardiologi och projektledare för Svenska Läkaresällskapets Levnadsvaneprojekt. Medicinska framsteg innebär också att människor med hjärtsjukdomar kan leva sina liv med bättre livskvalitet, säger Anna Kiessling. – Det görs PCI (åtgärder i hjärtats kranskärl med kateter, red.anm.) och människor blir smärtfria. Det betyder att de inte längre går omkring med en invalidiserande hjärtsjukdom. Äldre personers rörlighet har förbättrats på många plan tack vare nya

Friskare äldre På 25 år har medianåldern för motorcykelägare fördubblats och är nu cirka 50 år enligt Transportstyrelsen.

behandlingsmöjligheter. Vid artros och slitna leder fanns tidigare inget att göra. Människor blev stillasittande med sämre hälsa som följd. Nu byter man ut höfter och knän långt upp i åldrarna. – Äldre personer har anammat hälsotrenden. Jag märker själv när jag går på Friskis&Svettis mitt på dagen att omklädningsrummet är fullt av 75–80-åriga kvinnor som använder motionerandet för att må bra och för att socialisera sig. Ögonoperationer och bättre hörapparater har också förbättrat äldres möjligheter att förbli aktiva och delaktiga i samhället. En annan stor hälsoförändring gäller äldres tandstatus. I dag saknar få äldre tänder. Så sent som på 1970-talet var löständer oftare en regel än ett undantag.


Dramatisk utveckling

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

Den allmänna tandhälsan har förbättrats kraftigt på kort tid, visar en Jönköpingsstudie. En studie av tandhälsan i Jönköping över 40 år, ger en bild av hur den svenska tandhälsan har förbättrats kraftigt på kort tid. 1973 hade 37 personer helprotes i en käke. 2013 hade bara 5 personer sådan tandprotes. 1973 var 63 personer helt tandlösa och hade helprotes i båda käkarna. 2013 var antalet noll.

änka?

➤ 1973: 37 personer ➤ 2013: 5 personer Källa: Oral health of individuals aged 3–80 years in Jönköping, Sweden, during 40 years (1973–2013).

– Av ekonomiska skäl kan vi inte bara fortsätta att öka de medicinska expertåtgärderna och avancerade tekniska lösningarna. Om sjukvården kan arbeta preventivt och inte bara åtgärda akuta tillstånd, finns mycket att vinna både ekonomiskt och i fler friska år, säger Anna Kiessling.

kphoto Foto: istoc

Forskning om fysisk aktivitet pekar på att samhället bara är i början av att utnyttja potentialen i en hälsosammare livsstil. Människor på äldreboende eller som har hemtjänst stimuleras sällan till fysisk aktivitet. Råden om fysisk aktivitet för äldre handlar främst om promenader, fast det vetenskapliga underlaget visar att styrketräning och balansträning är enormt värdefulla träningsformer för äldre. – Det finns en stor okunskap när det gäller fysisk aktivitet för äldre. Det är till exempel rätt okänt att man med styrketräning kan öka sin muskelstyrka i samma omfattning oavsett ålder. Samtidigt kan man fråga sig om forskningspengarna fördelas rätt. Forskningen kring cancer – i mycket en äldresjukdom – har sällan finansieringsproblem. Men den mindre glamorösa forskningen kring tillstånd som inkontinens och äldredepression har svårt att få forskningsmedel, trots att de är mycket kostsamma för samhället och innebär stor förlust av livskvalitet. ■

Helprotes i en käke: Foto: Samuel Unéus

Allt frid och fröjd alltså? Kanske inte riktigt. För samtidigt som rapporterna om 80-åringar som springer maratonlopp och reser jorden runt duggar tätt, pågår en annan mer oroväckande utveck ling. Ju äldre man blir desto tydligare visar sig faktorer som utbildningsnivå och socialklass i ens hälsostatus, och hälsoklyftan tycks växa. – Det är framför allt den utbildade medelklassen som ägnar sig åt hälsotrenden. Vi ser en enorm segregation som avspeglar sig i sämre hälsa för socioekonomiskt svagare grupper, säger Anna Kiessling.

Helprotes båda käkarna – total tandlöshet: ➤ 1973: 63 personer ➤ 2013: 0 personer

Inkontinens Det finns undersökningar som visar att personer med inkontinens har lägre livskvalitet än cancerpatienter. ”Urininkontinens kostar vården i storleksordningen 4 miljarder kronor om året”, säger professor Ian Milsom, professor i gynekologi och obstetrik vid Sahlgrenska akademien.

miljarder kronor om året kostar urininkontinens vården och är ofta orsaken till att äldre måste flytta hemifrån.

Kort om: Äldre blir allt friskare, men hur ska vården finansieras om 20 år när Sverige enligt prognoserna kan ha dubbelt så många – om än rekordfriska – 85-åringar som i dag?

29


[

DELA GÄRNA ARTIKELN PÅ FACEBOOK.COM/VARDOCHHALSA

TEXT: LISEN FORSBERG FOTO: COLOURBOX

När världen går mot en allt större antibiotikaresistens har läkare ett särskilt ansvar, anser professor och läkare Otto Cars. Läkare måste hjälpas åt att larma så att det hörs.

Mot en postantibiotisk era? V

M

30

ycket i världen knuffar på resistensutvecklingen i stället för att hejda den. Djuruppfödare använder mer antibiotika, inte mindre. Läkare, veterinärer och farmaceuter i många länder har fortfarande ekonomiska incitament att förse patienter med antibiotikapreparat. Det låter dystopiskt när Otto Cars talar om framtiden. Men all den kunskap som han och hans kollegor har byggt upp under de senaste decennierna, har den varit förgäves? Nej då, säger Otto Cars. I Sverige har antibiotikaanvändningen gått ned dramatiskt sedan början av 1990-talet. De uppmätta dödsfallen i resistenta infektioner är förhållandevis få jämfört med andra länders. Sveriges situation är inte på långa vägar så illa som den i Italien, till exempel. Eller den i Vietnam, där rapporter vittnar om höga dödstal från barnintensivvårdsavdelningar. Vid flera sådana sprids just nu

skild arbetsgrupp utsedd av FN. Men radikala politiska initiativ krävs för att få verkliga förändringar globalt, menar han. – Den internationella samordningen för att få fram nya antibiotika måste bli bättre. Vi behöver också nya finansieringsmodeller för att betala för forskningen men undvika den höga försäljning som i dag driver på resistensen i hela världen, säger Otto Cars.

M

edel krävs också, säger han, till forskning om behandlingar som åtminstone delvis kan bli alternativ till antibiotika i framtiden. – Det handlar om sådant som nanoteknologi, genetisk modifiering av bakterieflora och bakteriella vacciner. Han anser att läkare måste hjälpas åt att larma i resistensfrågan – inte minst specialister som onkologer och transplantationskirurger som svårligen kan verka utan fungerande antibiotika.

”Detta är inte en sjukdom utan något som smygande underminerar både basal och högspecialiserad sjukvård”, säger antibiotikaaktivisten och läkaren Otto Cars.

multiresistenta bakterier, med en dödlighet som kan uppgå till 50 procent. – Vi ska kollektivt känna oss mycket stolta här. Sveriges arbete i den här frågan blev tidigt ett föredöme för det europeiska arbetet. Nu gäller det att göra antibiotikaresistens till en biståndsfråga också. Fattiga länder måste få hjälp att stärka sina sjukvårdssystem.

O

tto Cars anser att resistensfrågan måste upp på alla dagordningar, nationellt och internationellt. Världsbanken har visat hur resistensproblemet hänger ihop med den ekonomiska utvecklingen. Om inte annat, så av det skälet borde problemet intressera regeringar mer än det gör i dag, menar Cars. Bara i Sverige kommer resistensen att kosta miljarder i sjukvårdskostnader under de kommande åren. Otto Cars säger att han gläds åt att resistensfrågan nu ska tas upp av en sär-

Har läkare ett särskilt ansvar? Foto: Privat

i är på väg mot den postantibiotiska eran. Många låginkomstländer har redan kommit dit. Där har många människor inte råd med de läkemedel som fortfarande fungerar hos oss, säger Otto Cars. Resistensen finns överallt och förändrar våra liv. Några exempel: hundratusentals nyfödda, lågt räknat, dör årligen i nyföddhetssepsis orsakad av resistenta bakterier. I Italien förs diskussioner om huruvida patienter som bär på en mycket multiresistent bakterie ska komma ifråga för stamcellstransplantationer. I USA talas om att avstå från att ta prostatabiopsier från patienter med multiresistenta bakterier i tarmen. Orsaken är att infektioner i samband med dessa ingrepp i sig riskerar att döda patienterna, säger Otto Cars.

Otto Cars Grundare av det internationella nätverket ReAct som arbetar mot antibiotikaresistens. Seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.

– Ja. De ser vilka risker som kan uppstå. Detta är en ödesfråga för sjukvården. Vi läkare måste medvetandegöra beslutsfattare om hur allvarligt problemet håller på att bli. Finns det bristande medvetenhet även bland läkare?

– Ja. Men det är kanske för att vi ännu inte ser så mycket av problemen. Vi märker inte heller de här dödsfallen på samma sätt som andra dödsfall. Detta är inte en sjukdom utan något som smygande underminerar både basal och högspecialiserad sjukvård. ■

Folkhälsomyndigheten har simulerat scenarier för utveckling av antibiotikaresistens i Sverige som indikerar att vi år 2024 kommer ha 40 000 fall av anmälningspliktig antibiotikaresistens om trenden fortsätter.


Har du ett barn med hörselnedsättning? I över 20 år har Barnplantorna stöttat familjer till barn med hörselnedsättning. Dessutom påverkar vi beslut, sprider information samt följer den tekniska utvecklingen av hörhjälpmedel. Föräldrar och barns språkliga samspel är viktigt för barnets språkutveckling. Vi anordnar regelbundet informations- och utbildningsdagar för familjer. Det finns också ett stort behov av vidareutbildning av personal inom förskola, skola och habilitering. Vi arrangerar kurser och konferenser för att öka förståelsen för de specifika behov barn med CI och andra typer av hörapparater har. Våra barn behöver en optimal förskole- och skolsituation samt bra habilitering. För mer information eller för att bli medlem besök vår webbsida. Om du inte är förälder till barn med hörselnedsättning men ändå intresserad av att stödja vår verksamhet kan du även bli stödmedlem. Tillsammans är vi starka!

www.barnplantorna.se

Psoriasis

kan drabba huden, lederna och självkänslan. Psoriasisförbundet arbetar för ökad satsning på forskning, för bättre vård och behandling och för att skapa kännedom om och förståelse för hur det är att leva med sjukdomen. Välkommen som medlem! www.psoriasisforbundet.se, 08-600 36 36


Telia HomeCare Hjärtat i Telia HomeCare är ett personligt konto som kommunicerar mellan sensorer i hemmet och vårdgivaren. Informationen från sensorerna samlas upp genom en app i patientens smartphone eller via en hälsobox i patientens hem. Patienten äger sin information och har därigenom full kontroll över hur, och på vilket sätt, den personliga hälsodatan kan användas.

lggbfggcX[fZ_]lccbfccgŀ_ķcjXe Digitala tjänster är en av nycklarna för att klara de framtida utmaningarna i vården. Telia tar nu stegvis, i samarbete med olika aktörer, fram flera lättanvända tjänster som kan stödja sjukvården och bidra till en god hälsa. Med hjälp av olika sensorer kan man på ett strukturerat sätt

Mätningarna gör att alla kan följa sin egen utveckling.

följa sin egen hälsoutveckling. Dessutom kan värdena lagras

Dessutom kan exempelvis en läkare i dialog med sin patient

digitalt – det kan till exempel handla om fysisk aktivitet,

komma fram till vilken nivå värdena bör ligga på för att

blodtryck, blodets syresättning, rörelse eller vikt. Det finns

behandlingen ska fungera bra och säkert. Vården kan sedan

också sensorer som gör mätningar kopplade till en viss

ta kontakt om det sker en förändring för att till exempel

diagnos, exempelvis IBD.

ändra medicineringen. Det här ger vårdpersonalen möjlighet

– Informationen ägs och kontrolleras av användaren själv.

att arbeta mer proaktivt jämfört med idag.

Det är du som avgör vad du är beredd att lämna ut och till

– Att använda digitala hjälpmedel kan bli ett värdefullt

vem. Vissa värden vill du dela med din läkare, andra vill du

komplement till dina personliga kontakter med vårdperso-

ge din tränare tillgång till och ibland önskar du kanske att få

nalen. Vi vet att många patienter idag känner sig ensamma

hjälp av en närstående, säger Niklas Sundler, ansvarig för

med sin sjukdom, men också att många mår bra av att bli

Telia Healthcare.

mer aktiva – både fysiskt och socialt.

k\c`Xj\L_\Xck_ZXi\

Vard&Halsa #1 2017  

Vård&Hälsa är ett initiativ från Svenska Läkaresällskapet, läkarkårens vetenskapliga organisation. I magasinet Vård&Hälsa lyfter vi några av...

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you