Page 1



Sista numret 16 sidor 5

Till dig som bor eller arbetar i Södra Sofielund.

Områdesprogrammet slut efter fem år - nu fortsätter arbetet

 Läs om fastighetsarbetet från år 2011, följt av "Vad Sid 6-7 hände sedan?"

 Läs om Hela familjen från år 2013, följt av "Vad hände sedan?" Sid 10-11 Missa inte vår Facebooksida I Love Seved. Där kan du ställa frågor och komma med synpunkter.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

2

D

Sista numret oktober 2015

Mötesplatsen som gör skillnad

redaktören har ordet u håller i din hand det allra sista Sevedsbrevet. Områdesprogrammet , OMP, för ett socialt hållbart Malmö startade år 2010 och slutade den 30 september 2015. Under dessa fem år har déer blivit verklighet, föreningar har bildats och det finns många samarbeten mellan myndighet, föreningar och medborgare. Sevedsbrevet har genom åren rapporterat om vad som händer på Seved. Några av reportagen kan du läsa igen i detta nummer, följt av ett ”vad hände sedan”, reportage. Artiklarna återges inte i sin helhet på grund av utrymmesbrist. Du kan gå in och läsa dem på malmo.se/innerstaden. Där finns alla Sevedsbrev som har publicerats under åren. Fem år har gått. Jag blev kommunikatör för Områdesprogram Seved efter halva tiden. Det har varit en resa att få se OMP:s arbete först som journalist och sedan som kommunikatör. Byråkrati kan betyda krångligt och tråkigt. Vilken förvaltning ansvarar för just den specifika frågan och varför? Varför kan man inte bara säga till gatukontoret att bygga det där övergångstället, farthindret i vägen eller cykelvägen? Byråkrati hör samman med ett mycket finare ord, demokrati. Det är alla vi, myndiga Malmöbor, som får bestämma vilka politiker som ska jobba för det vi vill ska bli verklighet. Det är politikerna som ger oss i Malmö stad uppdrag och till Malmö stad ska kunna redovisa varje steg, process och pengar. Det tycker jag är mycket bra och det har man en skyldighet att göra. Baksidan av detta är att allt tar mycket längre tid än vad man först tror. Trots detta har så otroligt mycket hänt under de här fem åren. Något som har förenklat det hela är att kommunstyrelsen gav alla förvaltningar i hela staden uppdraget att de områden som är med i OMP ska prioriteras. Det gällde alltså alla förvaltningar från serviceförvaltningen till Innerstaden. OMP gjorde det möjligt att kunna pröva idéer och lära sig under resans gång. Några exempel på detta är Tjejgruppen på Seved och Seveds FK. Seveds FK kom till OMP med sin idé att bilda ett eget lag. Först som Heleneholm SK2 och sedan som en egen fotbollsklubb. Att ha kunnat bidra, kunnat ge pengastöd och annat stöd till unga som tror och brinner för sin sak har varit navet i områdesprogrammet. Som grund för OMP har det funnits processgrupper inom tre områden: jobb, lärande och boende. I grupperna samlades tjänstemän från olika förvaltningar som driver utvecklingsarbetet och skapar förutsättningar för nya idéer och lösningar. Har då områdesprogrammet åstadkommit någon förändring? Det är helt omöjligt att säga vad Seved hade varit idag utan OMP. Det är också omöjligt att redovisa allt som har hänt. Här är är litet urval.

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Majken Husum på Kompassen Öppna förskolan

 Mitt Seved Vad är ditt Seved? – Kulturmöten av den bästa sorten. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – Områdesprogrammet har betytt ökat samarbete med olika aktörer och verksamheter i Sofielund. Vi har alla blivit mer uppmärksamma mot varandra. Om något inte har fungerat så har man förändrat på det och gått vidare. Det har varit lösningsfokuserat. Alla har haft en möjlighet att delta.

Jacques Montel en av grundarna till Fotogalleri Copyright Seved och Sevedsbo.

 Mitt Seved Vad är ditt Seved? – Det finns något som är unikt här. Jag är morgonpigg och när jag går min morgonrunda så hejar man alltid på den man ser först. Vi känner varandra här. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – Fotogalleri Copyright Seved har absolut varit delaktiga i OMP med bland annat äppelboken, fotografering av förskolebarn och skänkt bilder, Halloween. Det är hur mycket som helst. Fotogalleriet är för Sevedsborna alla är välkomna! Den 31 oktober har vi skräckporträtt klockan 18.00-21.00. 5 kronor per foto kostar det. Vi finns på Sevedsgatan 6.

Mötesplats Seved har funnits sedan 2001, nio år senare startade områdesprogrammet. Mötesplats Seved är idag en unik mötesplats som besöks av gammal som ung och människor däremellan. Om du inte har besökt Mötesplatsen så är det inte försent. Den finns på Sevedsgatan 8. Här kan man komma in på en kopp kaffe. Kanske diskutera områdets utveckling eller få veta hur grannen mår. Här kan du också få samhällsvägledning, samhällsinformation, och hjälp med jobbsökande.

fokus på kretsloppstänkande. I samarbetet ingår Växtvärket, Mötesplatsen, Odlingsnätverket Seved , gatukontoret och Slottsparken.

Ett annat exempel är seniorverksamheten som man har tillsammans med Malmö museer, Bilda, vård och omsorg, Malmö stadsteater, stadsarkivet och Under områdesprogramåren har MKB. Under åren har man besökt man kunnat utöka sina möjligheter att allt från fängelsehålor till julmarknad. samarbeta och koppla ihop medborgare Under en Malmöguidning via buss fick med föreningar eller fastighetsägare. seniorerna uppleva delar av Malmö som Områdesprogrammet har kunnat stödja flera inte hade sett på många år. 2010 allt från dans för tjejer till fotogalleri. var man en handfull seniorer. Idag är Ett annat initiativ är Mötesplats: dem drygt 40 stycken där många även är Naturen, tidigare Odlingsprojektet, med och tar fram program och ansvarar som startade 2011 i samband med att för de olika arrangemangen. Midsomföreningen Hidde Ioy Dhaqans projekt mardans ordnas gemensamt med Öppna Barn i stan upphörde. Projektets aktivite- förskolan Kompassen. ter med förskolor i Södra Sofielund togs över och vidareutvecklades av Mötesplats Lena Pripp är enhetschef för bland Seved. Under åren har initiativet vuxit annat Mötesplats Seved, hon tycker att och omfattar idag ungefär 20 förskolor områdesprogrammet har gjort att Möoch skolor. Underåren hardrygt 1000 tesplatsen har kunnat utvecklas. barn och ett 50-tal pedagoger haft – Andra aktörer som myndigheter, kontakt med projektets verksamhet. förvaltningar och föreningar har blivit Ännu fler om man räknar med de som mer intresserade av att visa sig och deltagit på de tre större arrangemangen samarbeta på plats. I början kanske en som Äpplets dag, Skördemarknaden och del myndigheter inte förstod varför man Alnarp utflykten. Det har utvecklats från skulle vara på plats, men under tidens att ha varit ett odlingsprojekt där barn gång har det blivit en mycket aktiv samoch pedagoger har odlat och skördat till verkan. På Mötesplatsen är det mindre att idag bedriva utomhuspedagogik med byråkratiskt och mer direkt. Tilliten till

myndigheter har ökat. Om inte områdesprogrammet hade funnits så hade många medborgare inte använt sig av den service som Arbetsförmedlingen och socialtjänsten har för att ta sig vidare in i till exempel arbetslivet, säger Lena Pripp. Mötesplatsen är en samlingspunkt. En plats där man fångar upp idéer och tankar och samtidigt skapar en trygghet. Lena Pripp menar att personalen ska föra medborgarnas röst, behov eller önskemål uppåt i organisationen. Det är en medborgardialog som alltid är tillgänglig. Lyhörd personal fångar upp och har tid att skapa relationer, det är en process som sker hela tiden Hur ser framtiden ut för Mötesplatsen? – Det blir mer en "konkret" mötesplats. Vi kommer inte att ha samma ekonomiska resurser för att kunna stödja föreningar, individer och grupper som har kommit med idéer som de vill förverkliga. Vi har alltid öppet men det kommer att kräva ännu mer av den kreativitet som finns i området. Vi kliver in i en ny tid, det måste växa fram en ny form. Mötesplatsen är viktig och det vet förvaltningen men den är alltid under utveckling utifrån medborgarnas behov vilket är Mötesplatsens själ, säger Lena Pripp.

3


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

4

5

 Från Sevedsbrevet januari 2013

Tjejgruppen på Seved

V

i är fyra jämnåriga tjejer som studerar på gymnasiet och som strävar efter förändring i den nya ge-

nerationen. När vi gick i grundskolan hade vi aldrig hört talas om att det kunde finnas en tjejgrupp någonstans i närheten. Vi hade inte så mycket att göra på fritiden heller. När vi började på gymnasiet var vi ofta på Garaget och varje gång såg vi ett gäng tjejer som fikade, satt vid datorn eller bara hängde där inne. Vi fick en rolig idé som vi sen berättade för personalen på Garaget. Vi trodde de skulle skratta åt oss för alla som jobbade där är vuxna och vi är för små för något så stort. Men efter ett tag blev vi kontaktade och det var där allt började. Vi fick hjälp att utveckla våra idéer av Garaget,

Mötesplatsen på Seved och Förebyggarsektionen i Södra Innerstaden. Vi kräver en förändring av allmänbildning och en bättre planerad framtid. Tjejer i åldern 12-16 tänker inte lika mycket på framtiden, skolan och utbildningen. Betygen börjar sänkas och man orkar inte med skolan så fort man kommer upp i högstadiet. Därför bestämde vi oss att tjejerna i vår tjejgrupp inte ska få hamna i den fällan. Vi marknadsförde oss genom facebook, mail och telefon. Första gångerna när allt var nytt kände vi som om detta aldrig kommer att fungera. Vi måste lägga ner! Men det var alltid något som fick oss att fortsätta. Bland annat fick vi massor med feedback från både tjejerna och alla i Seved, de tyckte att detta är det bästa som har hänt här på länge. Det är

just då man får känslan av att energin man har lagt ner var värt det. Det känns som att vi börjar komma en bit på vägen och det är bara positiva känslor. Nu när fler vet vilka vi är och vad vi gör så kommer fler tjejer till våra träffar. Vi träffar tjejerna en gång varannan fredag på Garaget och sedan går vi till aktivitetsplatsen tillsammans. Vi har lagt upp en plan. Under den här terminen har vi mest kört på samarbetsaktiviteter såsom bowling, bakning, dans, och inomhusidrott. Vi avslutade terminen med att åka skridskor. Vid varje träff kommer nya tjejer och de gör oss mer laddade för att fortsätta projektet. text nasrin al-mayahi

Tjejgruppen är nu uppe i över 50 medlemmar och ökar ständigt. Shams Ali Hussein är ny på Sofielundsskolan och fick höra om tjejgruppen redan under första veckan, och hon gick genast med.

 Vad hände sedan? För tillfället planeras en fotbollsturnering. Alla mellan 12 och 18 år är välkomna till turneringen som är helt gratis. Områdesprogrammet har under några terminer stöttat Tjejgruppen både ekonomiskt och bollplank men det är Tjejgruppen själva som bestämmer vilka aktiviteter de ska göra. De träffas ungefär varannan fredag och har allt från bakning, fotboll till biobesök på schemat. Tjejerna som planerar fotbollsturneringen menar att gruppen har ökat mångas självförtroende och

man lär sig av varandra. – Jag har lärt känna jättemånga nya vänner med tjejgruppen och jag är nyinflyttad och jag tyckte direkt att det var jättekul, säger Shams Ali Shams Ali Hussein, Nor Rabih, Emine Hussein. Iman Said har varit med sedan starten och håller Culum, Iman Said, Molen Feras och Anisa Abdulahi planerar turneringen. med om att man hela tiden lär känna fler. – Om inte Tjejgruppen hade funnits tror jag att många tjejer inte hade fått gå ut och göra andra saker. Föräldrarna känner Tjejgruppen och känner sig trygga, säger Iman Said. Ledarna Mona och Nasrin, med stöd av bland annat förebyggarsektionen, ansökte om att få Anna Lindeberg på Innerstadens områdesutbli en förening för tre år sedan. När man blev vecklingsavdelning håller just nu på att intervjua en förening var ett av målen för ledarna att alla tjejerna, ledare och föräldrar för att utvärdera vad gruppen har bidragit med. Ledarna Mona Culum medlemmar i gruppen själva får planera och genomföra olika aktiviteter och projekt efter och Nasrin Al-Mayahi håller fortfarande i grupskoltid. Aktiviteterna har som huvudfokus att pen och deras fokus är att utveckla, allmänbilda främja tjejernas lust till att lära tillsammans och och integrera unga tjejer i åldrarna 12 till 16 år. Utvärderingen ska vara klar innan året är slut men uppmuntra varandra. De tjejer som planerar inför fotbollsturneringen Anna Lindeberg har redan fått in många svar. tycker att det är så. – Utvärderingen är långt ifrån klar men de – Vi är även med i UMIS men det är Tjejgrupföräldrar som jag har hunnit intervjua säger att pen som gäller. Här tar vi hand om varandra och Tjejgruppen bidrar till en positiv och främjande alla tjejer får vara med, säger en av tjejerna innan utveckling för deras barn och att de har kunskap de springer till en UMIS aktivitet som precis har och information om vad tjejerna gör, säger Anna börjat för dagen. Lindeberg.

 Från Sevedsbrevet juni 2013

 Vad hände sedan?

Tillsammans kan vi

Inne på Hidde iyo Dhaqan sitter några föräldrar och fikar. De väntar på att sista lektionen om hur skolan fungerar ska börja. Forskning som har gjorts i äm– När barnen kommer hem från skolan net visar att elever kan lyckas bättre kan jag lättare hjälpa dem om de har några skolproblem, säger Chawan Garib. i skolan om deras föräldrar har förStudiecirkeln ”Tillsammans kan vi” är ett samarbete med Folkuniversitet, Stadsdelsförvaltningen Södra Innerstaden och det lokala föreningslivet i Södra SofielundSeved.

väntningar på barnens skolprestationer och kännedom om skolans språk. Objektiv bild av skolan Pia Ibarra från Folkuniversitetet SFI som leder kursen tycker att det är viktigt att skilja på tyckande och på hur skolan konkret är. – Vi ledare måste kunna förhålla oss objektivt, så att alla kan ta till sig individuellt. Jag ger både en historisk och nutida bild av den svenska skolan, till exempel har jag berättat vägen från den auktoritära skolan till

vad den är idag. Man måste ha ett klart syfte och mål, säger Pia Ibarra. Många kan ha glädje av kursen Föräldern Qadro Elmi är glad att hon fick höra talas som kursen och tycker att alla föräldrar som är nya i Sverige kan ha glädje av den. – Det är också bra att man träffar andra föräldrar, för vi tänker inte på samma sätt. Alla ger olika synpunkter, vilket blir mycket intressanta samtal, säger Qadro Elmi. Hon menar också att det är vissa saker som är viktiga för föräldern att veta, vilket hon inte visste innan kursen.

Idé till handling Sara-Marie Gertsson är planeringssekreterare i Södra innerstaden. Hon tycker att det är ett spännande sätt att samarbeta mellan kommun, studieförbund, föreningar och andra nätverk. – Folkuniversitetet med sina kunskaper kom med idén till oss. Vi i kommunen kunde stödja idén bland annat genom att förankra den bland boende och föreningar på området, säger Sara-Marie Gertsson. Hitintills har man haft två kurser på Seved men hoppas på fler till hösten.  FAKTA: Föreningar som har varit med är Barrikaden, Hyresgästföreningen och Hidde Iyo Dhaqan.

Det har hänt en del sedan reportaget i Sevedsbrevet, berättar Monica Richter från Folkuniversitetet. –Under hösten 2014 hade vi fyra studiecirklar med tio föräldrar i vardera grupp. Under hösten 2015 startade ytterligare fyra studiecirklar och området har utökats till att även omfatta hela Innerstaden. Cirklarna kommer hållas på Garaget och på Folkuniversitetet på Regementsgatan, säger Monica Richter. Qadro Iman som i artikeln var en av deltagarna arbetar numera som ambassadör åt ”Tillsammans kan vi”, vilket innebär att hon besöker platser där det kan finnas kursdeltagare, såsom föreningslokaler, mötesplatser, skolor med mera och informerar om kursen på olika sätt. Hon pratar med människor

och svarar på frågor och hjälper dem som är intresserade att anmäla sig till kursen. Varje studiecirkel består av fem träffar på en och en halv timme vardera. 4 av träffarna avslutas med en så kallad gästkvart med en hemlig gäst. Konceptet med gästkvart bygger på att man bjuder in en aktör vars verksamhet är utav intresse från ett barns eller förälders perspektiv. Kurserna har gått bra och intresset är stort för att utveckla vidare till andra stadsdelar. Folkuniversitet hoppas att fler kurser kommer starta våren 2016. Om man har frågor eller vill gå en av kurserna kan man mejla: monica.richter@folkuniversitetet.se eller ring Qadro Elmi på 0738-955965.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

6

7

 Från Sevedsbrevet september 2011

Fastighetsägarbyten en del av lösningen

Nu börjar fastighetsarbetet på Södra Sofielund och Seved att synas allt mer. I fler än tio fastigheter renoveras det. Lifra har dragit igång en omfattande renovering. Fastigheterna längs Rasmusgatan 14 totalrenoveras med nya balkonger, nytt tak, renovering av badrum, fönsterbyte och nya rör och ledningar för vatten. Alla vindar byggs om och det blir totalt 18 nya smålägenheter med en hiss i ett av trapphusen. – För att kunna göra alla förbättringar samlar vi in godkännande från alla hyresgäster, berättar Jessica Andersson på Lifra. Vi försöker också hjälpa alla hyresgäster så att det inte

ska bli för obekvämt under renoveringen. Lifras renovering betyder mycket för området. – Det inleder stråket från Rasmusgatan vid Sevedsplan och tillsammans med övriga fastighetsägares insatser blir Rasmusgatan bättre, säger områdeskoordinator Hjalmar Falck. Längre ner på Rasmusgatan har ombyggnationer efter övertagandet av fastigheter från Krutbacken inletts. Från slumförvaltning till ett lyft som enligt nye fastighetsägaren, Lasse Andersson, ska ge boende en helt ny trygghet. – Jag tar bort ingångar och bygger om i trapphus för att minska vägar in till gårdarna. Det kommer att göra boendet ännu tryggare, säger Lasse Andersson. Det här är bara några av flera nya fastighetsägare som satsar rejält i området. En fastighet på Sofiagatan är snart klar med en totalrenovering av yttre och inre miljö. Willhem som tog över efter Acta och med ett nytt förvaltningsbolag i egen regi betar av fastighet efter fastighet bland annat i samarbete på gårdarna med Odla i stan. Ikano ser

över infarten till Södra Sofielund kring sitt nya bestånd och grönområden. Kamp mot slumvärdar fortsätter Samtidigt med stora förbättringar kring boendet i området fortsätter kampen mot slumförvaltarna. Bland de skandalfastigheter som granskades innan sommaren hotas nu omkring tio av vite. I ett fall har en begäran om tvångsförvaltning lämnats in. – Det handlar om en fastighet som finns på Olofsgatan i området. Här finns lägenheter i källaren som är utdömda av Räddningstjänsten. Trots detta har en av den hyrts av en familj med ett litet barn, säger områdeskoordinator Hjalmar Falck. Både Hyresgästföreningen och Områdesprogrammet är trötta på att slumförvaltare kan utnyttja hyresgäster på det här viset. På Olofsgatan reagerar flera nya som flyttat in över fukt, mögel och dålig ventilation. – Vi måste på allvar ta tag i och visa vad som gäller för de fastighetsägare som inte uppfyller kraven. Vi kommer att fortsätta granskningen i hela området.

Warsame Yassin Osman från den somaliska föreningen Hidde Ioy Daqan som bland annat driver biodlingsprojektet BISAM. Vad är ditt Seved? – Det är ett område som går upp och ned. Nu går vi uppåt. Man kan inte ändra bara uppifrån, alla måste vara med och förändra, vilket vi nu gör. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – Områdesprogrammet har förändrat hela Seved. Malmö stad kom närmare folket. Man kontaktade medborgare och det blev ett samarbete. Man började fatta beslut utifrån vad folk vill, istället för att tro vad folk villl ha. Det är viktigt. För oss på Hidde har det blivit mycket enklare att samarbeta med andra föreningar och Mötesplatsen. Vi har hittat många andra som är intresserade av att göra bra saker på Seved och förändra mediabilden.  Mitt Vi har varit med och arrangerat allt från Sevedsfestivalen och Äpplets dag. Hidde kommer att fortsätta med bland annat BISAM, Hand i Hand och vår nya satsning De tre L: Läs, Lär och Lek.

Seved

 vad hände sedan? Kartläggningen av fastighetsägandet i området fortsatte och resulterade i att fler slumvärdar upptäcktes. Fler fastighetsägare fick straffpåföljden vite.

Willhem, som man kunde läsa i artikeln från 2011, har sommaren 2015 sålt sina fastigheter i området. Sju har tagits över av Lars Andersson och en av Lifra Insatser med Hyresgästföreningen ledde till pilotprojekt med jurister på plats i området. Samverkan med bland annat miljöförvaltningen och Räddningstjänsten ökades. Arbetet ledde till en kartläggning av fastighetsbeståndet inom områdesprogrammet där kontakter knöts med över 90 procent av fastighetsägarna, som totalt nu är 60 stycken. Man började också samtala kring avsiktsförklaringar, ansvarstagande med mera. Ett antal fastighetsägare sålde sina hus och in kom flera seriösa fastighetsförvaltare. 2013/2014 påbörjades arbetet med att knyta samman fastighetsägare i en förening med avtal om seriös fastighetsförvaltning. I och med att områdes-

programmet gick mot sitt slut passade man på att skala upp processen till att omfatta hela Sofielund med runt 150 fastighetsägare och 40 företag. En ny förening bildades, Fastighetsägare BID Sofielund, med fokus på Boende, Integration och Delaktighet. Där förbinder sig medlemmar att ekonomiskt ta ett stort ansvar för att utveckla hela Sofielund till ett långsiktigt tryggt och säkert område. Idag finns det drygt 30 medlemmar och kontaktytan med fastighetsägare och företag täcker cirka 90 procent. 2015 skrivs sociala klausuler och avsiktsförklaringar med deltagare. Målet trivsel och sammanhållning mellan och inom hela näringslivet i området och med boende, föreningar och andra verksamheter. Det är en långsiktig process som följs upp med en lokal kartläggning kring både processen BID samt trygghet i Sofieundsområdet. Forskare från både Urbana studier och kriminologen, som även genomför Malmös områdesundersökning 2016 kring trygghet och

säkerhet. Det är fortfarande problem kring vissa fastigheter i området som påverkar tryggheten. Mer om det kan man läsa på sidorna 12-13. Utvecklingsledare för Malmö stad och BID-processen är Hjalmar Falck, som också är före detta Områdeskoordinator på Seved. Vad är det viktigaste du tar med dig från områdesprogrammet in i ditt nya arbete? – Den samverkansform som vi har använt är otroligt bra mellan alla stadens förvaltningar, myndigheter som Räddningstjänsten, Polis och VA Syd, näringslivet och civilsamhället. Jag tror att det är lösningen på många problem idag. Istället för att lägga skulden på en part, tas ett gemensamt ansvar. För att BID-processen ska fungera i framtiden krävs stor lyhördhet hos alla involverande, och att våga testa, säger Hjalmar Falck.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

8

9

 Från Sevedsbrevet mars 2014

UMIS=meningsfull fritid Unga möts i Sofielund– UMIS – är en ny satsningsom låter barn och ungdomar aktivera sig efter skolan och förhoppningsvis slussas ut i föreningslivet. – Jag brukar vara hemma med familjen efter skolan, nu vill jag vara här och dansa i stället, säger tolvåriga Aliyah Mawana frånKastanjeskolan när UMIS invigdes på Sofielunds Folkets Hus den 25 februari. Varje dag efter skolan erbjuds barn och ungdomar i åldrarna 10-15 år olika aktiviteter som de själva valt ut. En enkät gick ut till skolorna i området i våras och då framstod tre favoriter – kampsport, dans och parkour. Utöver det står nu också aktiviteter som simning, musikstudio, läxhjälp och matlagning på schemat. De unga fortsätter att bestämma, så det är aldrig försent att önska en ny aktivitet. Idén och drivkraften bakom projektet Mötesplats: UMIS kommer från

Mathias de Jallad på ungdomsorganisationen helamalmö. I fjol hade de prova-på dagar i tolv olika skolor runt om i Malmö, med förhoppningen om att få in fler unga i föreningar. Men drivkraften räckte längre än så. Hela vägen till UMIS. – Vår vision har alltid varit att skapa en mötesplats. Helamalmö har väntat länge på det här och nu när Malmö stads förebyggare sträckte ut en öppen hand blev det verklighet. Detta är resultatet av tio års arbete, säger Mathias de Jallad mitt mellan dance battles och frågesport under invigningen. UMIS utgår från Sofielundsskolan och närliggande lokaler som Garaget och Arena 305. Till simningen på Aqua-kul går det buss. Ledarna har värvats från föreningar i närområdet. En av dem är förebyggaren Sadat Maxhuni som både varit med och startat projektet och som leder fotbollen. – Vi vill ta tillvara på allt det som redan sker i Sofielund och har lyckats

 Från Sevedsbrevet december 2013

Planer för Bryggeritomten – Vi har planerat för möjlighet till det som kallas bokaler, där man kan ha verksamhet direkt kopplat till boendet, säger Anna Swanberg på stadsbyggnadskontoret.

rekrytera nyckelpersoner från olika föreningar. Nu hoppas vi bara att ungdomar från hela staden kommer hit, får nya intressen och fortsätter med dem även utanför UMIS, säger han. En av besökarna under invigningen var Aliyah Mawana från Persborg. Hon går i sexan och kommer att vara på UMIS efter skolan. – Det är bra att alla får en chans att visa vad de kan och ha kul tillsammans, säger hon. 

Delar av kvarteret Bryggeriet rivs och ger plats för bland annat ny förskola, lägenheter, torgyta, mindre park och p-hus. Bryggeritomten är ett viktigt område för hela södra Sofielund och staden. En blandad bebyggelse med planer på cirka 240 nya lägenheter fördelat på fyra till femvåningar och ett punkthus centralt i området på upp till tio våningar. I området blir det också en förskola med fyra avdelningar för 80 barn och möjligheter för de som vill starta eget i handelslokaler.

Umis använder sig mycket av era lokaler men vad har Umis gett Sofielundsskolan? – UMIS är här under kvällstid och eftermiddag. Det är positivt då aktiviteterna är så lättillgängliga, att de finns i skolans lokaler och i våra gympasalar. Det är tryggt både för våra elever och föräldrar. Vet föräldrarna att aktiviteten är på Sofielunds-

skolan så är steget enklare att låta barnen gå dit igen. Att skolvärlden engagerar sig i elevernas fritid är ovanligt men har fallit sig naturligt med samarbetet med UMIS. Man kan ge och ta av varandras erfarenheter. – Jag sitter i UMIS-styrgrupp där diskuterar vi mycket praktiskt och bollar idéer. Där får jag också veta hur många som är aktiva på vår skola. Under förra terminen var det 110 elever som var med i UMIS, det betyder att minst Rektor Marie Wesén 110 elever har en

meningsfull fritid. Skulle dessa elever ha gjort några andra föreningsaktiviteter på deras fritid? – Min upplevelse när jag pratar med eleverna är att det största förenings arrangemanget efter UMIS är fotboll och där är flest killar. Det är färre tjejer som är med i någon förening, vilket har ändrats på grund av UMIS. Föreningsliv är viktigt då det är en god vana att vara med i en förening så tidigt som möjligt i livet. Det gynnar bland annat den sociala utvecklingen. Ser du att UMIS finns kvar om några år? – Jag önskar det men jag vet inte. Det

Gröna ytor Områdesprogrammet, som varit med i processen att arbeta fram förslag, har tillsammans med stadsbyggnadskontoret tidigare haft dialogmöten i samband med planprogrammet hösten 2012. Istället för att bjuda in till traditionella dragningar så har man möten på platser där malmöbor oftast rör sig.

Samrådsrunda Förslaget till detaljplan godkändes i stadsbyggnadsnämnden i mitten av november. Nu börjar samrådet som sträcker sig till sista januari. Därefter samlas synpunkterna in och sammanställs. Sedan startar en granskningsperiod då synpunkter vägs ihop och arbetas in och därefter antas slutligen detaljplanen. 

 Vad hände sedan?

 Vad hände sedan? Våren 2015 hade UMIS 139 medlemmar. Många av aktiviteterna är på Sofielundsskolan. Rektor Marie Wesén är mycket positiv till att UMIS finns i området.

Allt försvinner inte Föreningarnas Hus med bland annat skategymnasium kommer att finnas kvar liksom den handel som finns idag. Özen Allfrukt flyttar till nya lokaler i området. I området skapas även ett p-hus med plats för 200 bilar och utökning av p-platser i närområdet.

Det blir mycket fokus på gröna ytor i kvarteret, ett av flera önskemål från de dialogmöten som ägt rum. I området blir det plats för en mindre park som ska ligga bredvid förskolan. – Vi hoppas på lite lugnare torgytor på parkmarken och på innergårdar med sittplatser. Tanken är också att förskolans lekplats ska kunna användas när där är stängt och att det skapas fler ytor för lek på gårdarna, säger Anna Swanberg.

är en bra satsning som Innerstaden gör för barn i vårt område. Hur kan skolan bidra? – Vi fortsätter gärna att låna ut lokaler utifrån vårt schema och att vara med i styrgruppen. Att ha ett samarbete helt enkelt. Hur ser du på samarbetet områdesprogrammet och Sofielundsskolan? – Både Umis och Mötesplats: Naturen har varit mycket positivt för våra elever. Det samlade greppet som områdesprogrammet har varit, med olika professioner med olika vinklar och beröringspunkter, har varit intressant och bra att ha varit delaktig i.

Planerna för Bryggeritomten fortsätter men stadsbyggnadskontoret har behövt rita om en del på den allmänna platsmarken. Detta har resulterat i förseningar men inom några år kommer man sätta spaden i marken. Roger Westin, arkitekt på stadsbyggnadskontoret tycker att samarbetet med områdesprogrammet har varit mycket värdefullt. – Tack vare områdesprogrammet har vi kunnat göra ytterligare samrådsaktiviteter som inte varit möjligt utan hjälp. Områdesprogrammet har en förankring lokalt och kan lättare kontakta föreningar och olika grupper som vi ville engagera i planprocessen, säger Roger Westin.

Som planhandläggare är ofta tiden en begränsning i vad som går att göra med samråd menar Roger Westin. – Hjälpen från områdesprogrammet har gjort det möjligt. Dessutom har de som är lokalt förankrade en bättre djupare områdeskunskap än vad stadsbyggnadskontoret har som är värdefull. Områdesprogrammet har även möjlighet att ta tag i frågor som kommer upp i samband med planprocessen som att kontakta andra förvaltningar vilket stadsbyggnadskontoret har svårare att göra. Just nu pågår även ett planarbete med kvarteret Fredriksborg som ligger nedanför Heleneholmstigen. Över hundratalet lägenheter kommer att byggas och man kommer ha kvar de kultur- och konstverksamheterna som redan finns i området.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

10

11

Hela familjen

 Från Sevedsbrevet december 2012

Fotbollslaget Seveds FK – Vi tänker inte pengar, vi tänker utmaning och framtid, det säger Muhumed Abdullahi Bashir och Mustaf Osman tränare och assisterande tränare för laget Heleneholm SK2. För ett år sedan ville Mustaf och en kompis bilda ett fotbollslag, drömmen var att kalla laget och klubben FC Seved. –  Det är mer krångligt än vad jag någonsin kunde tänka mig, säger Mustaf bekymrat. Men jag hittade en massa grabbar som ville vara med. De gick till Heleneholm SK och snart uppstod laget Heleneholm SK2 som idag har uppemot 40 spelare mellan 16 till 30 år. De flesta är

från Seved och i och med andraplatsen flyttar de nu upp till en högre serie. Nu när seriespelet är över så är det fyra cuper som laget tränar för under vinterhalvåret. – Vi är så otroligt glada över att kunna spela turneringarna, och det har vi aldrig kunnat haft råd med utan Malmö Stad, Lena Pripp och Mötesplatsen på Seved har hjälpt oss jättemycket. I cupen de spelar här, Olympic cup, gick det inte lika bra som i serien. – Men vi får se det som träningsmatcher. De här killarna vi möter har ju hållt på väldigt mycket längre och spelar i högre divisioner än vi, säger Muhumed. I och med deras dröm att någon gång få heta FC Seved har de gått händelserna i förväg på Facebook. Där har de en egen FC Seved-sida. – Att ta oss till de höga divisionerna kanske i den högsta, i namnet FC Seved är min högsta dröm. Allt kan hända, säger Mustaf. 

 Vad hände sedan? Seveds FK, som fotbollsklubben har hetat sedan 2012, tänker fortfarande utmaning och framtid. Just nu kvalar de upp till division 6. I år startade klubben också ett juniorlag som är mycket populärt. Cirka 25 unga mellan 11 till 13 år spelar i laget. I framtiden planerar de både ett damlag och ett B-lag. Vägen hit har inte varit helt lätt. Med mycket tålamod och många blanInsamlingen för att hjälpa ketter blev flyktingar blev mycket framlaget först gångsrikt. Mohamed Abdulla en förening bar mycket de dagarna. 2011 för

att sedan bilda fotbollsklubben Seveds FK ett år senare. Områdesprogrammet har bland annat kunnat stödja killarna ekonomiskt. Idag gör de så mycket mer än att ”bara” spela fotboll. De arrangera allt från samtalskvällar, till insamling av kläder till flyktingar. Om det arrangeras något på Seved är klubben ofta med och bidrar med något. Drömmen finns kvar att nå de allra högsta divisionerna. Ett steg i taget, först ska de upp till division 6. Sevedsbrevet trycktes innan kvalresultatet. Om man är nyfiken på hur det gick kan man gå in på Seveds FKs Facebooksida.

Hela familjen är en ny metod som socialtjänsten i Södra Innerstaden började med 1 april 2012. Målet är att få människor att bli självförsörjande.  Våren 2012 damp det ner ett brev från socialtjänsten till Nillan som bor i Södra Sofielund. I brevet stod det att hon är med i satsningen Hela familjen. – Min första reaktion var nej, vad hit-

tar de på nu för något galet som jag inte förstår eller orkar med, skrattar Nillan. Ja, hon skrattar när hon berättar om minnet, för efter hennes första möte med sin nya socialsekreterare förstod hon att en ny väg hade kommit in i hennes liv. Det var första gången hon kände att en handledare hann lyssna på henne. – Innan Hela familjen var jag hela tiden orolig. Till exempel om jag var tvungen att köpa nödvändig medicin på apoteket kunde jag få vänta upp till tre veckor innan man fick svar från en handläggare om man fick pengar eller inte, berättar Nillan fortfarande med ett stort leende på läpparna. Normalt sett har en handläggare hand om mellan 75-90 hushåll men i satsningen Hela familjen har man hittills haft 15 var. I Södra Sofielund bor 141 barnfamiljer med försörjningsstöd. 45 av dem ingår i arbetet just nu. Nillan har haft försörjningsstöd i cirka

 Från Sevedsbrevet Mars 2013

sex år och har försökt att få en anställning i cirka 15 år. – Jag har kommit ut ur ett vakuum. Min handläggare, Jennie, hjälpte mig att gå till rätt myndighet och fixa möten som jag aldrig skulle ha klarat av själv. Hon var alltid där för mig. Det är en sådan trygghet, det kändes som jag hade vunnit på lotto, säger Nillan. Idag har Nillan en anställning på ett skolbibliotek och hon är inte ensam om att ha blivit självförsörjande med den nya metoden. Under 2012 blev 10 hushåll självförsörjande. I dessa ingick 14 vuxna och 23 barn. 19 personer fick aktivitetsstöd och 46 personer fick en ny aktivitet. Under samma period har man haft en jämförelsegrupp på 45 familjer med 65 personer. Jämförelsegruppen är tagen från den ordinarie verksamheten. I december 2012 var samtliga i den gruppen fortfarande biståndstagare. En person hade fått en ny aktivitet. Ingen var självförsörjande och ingen hade fått aktivitetsstöd.

Hela familjen utökar nu från 15 hushåll till 25. Tror du att det kommer att fungera lika bra? – Det är förstås tio hushåll till per handläggare men bättre än att ha 90 var! Jag tror att de fortfarande kommer att hinna med att lyssna och se helheten, så som Jennie gjorde för mig, säger Nillan. Ansökan för finansieringen av Hela familjen gjordes på tre år men man måste söka om inför varje år. Första året kom pengarna från Södra Innerstadens sociala investeringsfond men nu har man ansökt via Malmö stads investeringsfond. 

JobbMalmö och Arbetsförmedlingen. – Den enskilde individen slipper gå på många olika möten. Istället för att ha ett möte med Hela familjen och ett med Arbetsförmedlingen har man ett gemensamt möte på Mötesplats Seved, säger Lena Christenson. Socialsekreteraren Björn Blunk håller med. – Jag tror det är ett vinnande koncept att jobba i mindre grupper. Vi träffas minst en gång varje vecka, har bestämda gemensamma träffar en gång i veckan, och deltar även i samverkan med andra som till exempel Vägledningscentrum med flera, säger Björn Blunk.

även börjar betala mer i skatt och på det sättet också bidrar till samhället. Lena Christenson har även varit Områdeskoordinator på halvtid för Seved i ett år men har nu gått vidare från både koordinatortjänsten och Hela familjen. Nu är hon sektionschef inom barn och familj i Innerstaden.

FAKTA Hela familjen Socialtjänsten i Södra Innerstaden provar en ny metod för att få människor att bli självförsörjande. I projektet fokuserar man på alla individer i en familj, och hela familjens livssituation. i juni 2016 förväntas så pass många ha blivit självförsörjande, att hela investeringskostnaden är ”återbetald”.

 Vad hände sedan?

I maj 2015 fanns 112 barnfamiljer med försörjningsstöd i Södra Sofielund. När satsningen startade fanns det 141. Hela familjen kommer att återbetala investeringskostnaden. Björn Blunk är en av tre handläggare som jobbar inom Hela familjen idag och han tycker att arbetssättet är bra för både klienten och socialarbetaren. – Det bästa är att man får möjlighet att träffa klienterna så pass ofta som vi faktiskt gör. Det ger oss en bättre möjlighet att stötta klienterna och kunna se när de behöver extra eller annan typ av stöd. Jag tror också att klienterna själva blir mer benägna att samtala kring vad de behöver för stöd när vi känner varandra bättre och att de kan känna ett större lugn i kontakten

med socialtjänsten, säger Björn Blunk. Anledningen till varför man inte lyckats etablera sig på arbetsmarknaden kan bero på saker som man som socialsekreterare inte hinner uppfatta om man arbetar på det ordinarie sättet. Lena Christenson, före detta arbetsledare för Hela familjen, berättar att man även utvecklar Hela familjens arbetssätt i den ordinarieverksamheten. Idag handlägger socialsekreteraren ungefär 65 familjer jämfört med 2013 då de hade uppemot 90 hushåll. – Man har sett att det är viktigt med tät kontakt med familjen och man har till exempel idag fler träffar i den ordinarie verksamheten, säger Lena Christenson. Man har också sett att individen blir hjälpt på ett bättre sätt när man har gemensamma träffar med samarbetspartners som

I faktarutan i förra artikeln kan man läsa att i juni 2016 förväntas så pass många ha blivit självförsörjande, att hela investeringskostnaden är återbetald. Och så blir det. I den beräkningen har man inte med att individen

Vad tar du med dig för erfarenheter som områdeskoordinator på Seved? – Jag fick en helt annan inblick i allt positivt och all kreativitet som finns på Seved hos både boende och anställda. När jag pratar om Seved nu, trots det som hände i somras, är det övervägande positivt och min erfarenhet tar jag nu och sprider vidare i mitt nya arbete som sektionschef inom barn och familj, säger Lena Christenson.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

12

13

Malmö stads och polisens åtgärder för att få bort kriminaliteten Områdesprogrammet har möjliggjort många förebyggande återgärder men fortfarande är problemen stora med drogförsäljning och kriminalitet inom delar av området. Det märktes inte minst under sommarens händelser. Boende på Rasmusgatan ser ofta öppen narkotikahandel. Så vad gör Malmö stad och polisen för att få ett slut på droghandel, hot, trakasserier och vandalisering? Erik Åberg som är ställföreträdande lokalpolisområdeschef för norr är väl medveten om situationen. Sofielund är ett prioriterat område för polisen och det är nu många parter som samverkar tillsammans för att nå ett resultat. Erik Åberg tycker att det har varit bra med den löpande kontakt som man har haft tillsammans med olika samarbetspartners som Räddningstjänsten, Fastighetsägare BID Sofielund och Malmö stad. Trygghetsvandringar och annat gemensamt är positivt. Samverkan är inte slut bara för att områdesprogrammet är det. Under det här fem åren så har polisen sagt att ni har prioriterat insatser, men ändå är kriminaliteten kvar. Varför sker ingen förändring? – Det finns tyvärr ingen quick fix, det är kombinerande insatser som behövs.

Stadsområdesdirektören i Innerstaden Ronny Andersson.

NÅGRA ÅTGÄRDER SOM NU GENOMFÖRS PÅ SEVED Polisen fortsätter med mycket stora insatser i området. Polispatruller har beordrats att lägga så mycket tid som möjligt på kvarteren.

Uppsättningen av de fyra kameror kombinerad med trygghetsvandringar är en liten del av det fortsatta jobbet, säger Erik Åberg och fortsätter. – Det har ändå fungerat periodvis, men tyvärr är det så om några få kriminella individer bor i ett område då kan det dra till sig fler kriminella. Vi har lagt väldigt mycket resurser på Seved förhållandevis till andra delar av Malmö och vi ska fortsätta att göra det tills det inte behövs mer, säger Erik Åberg. Under september och oktober har det stora antalet flyktingar tagit mycket resurser från både Erik Åberg är ställföreträdande polis och Malmö stad. Ronny lokalpolisområdeschef för norr. Anderson, stadsområdesdirektör för Innerstaden, tycker att polisen på allvar har prioriterat Seved. pilotprojekt som kan möjligöra ett liv – Men det händer annat i utan kriminalitet efter att man har avtjästaden också, och då måste polisen ta tag nat ett straff. Det är Förebyggarsektionen i det. Annars ser jag en kort- och en långtillsammans med Enheten vuxna, Individsiktig plan, där polisen ansvarar för den och familjeomsorgen och Frivården som kortsiktiga, det direkta, och Malmö stad utvecklar en samarbetsmodell kring unga för det förebyggande långsiktiga, säger vuxna mellan 18 till 29 år. Insatserna skall Ronny Andersson. Det långsiktiga pågår nu med bland annat inledas i ett tidigt skede. Antingen innan avtjänat straff eller under pågående. På Hela familjen, Mötesplatsen, Fastighetsädet sättet finns en planering för individen gare BID Sofielund, UMIS, Hållplats redan innan den lämnar fängelset, säger Malmö och planering inför Yalla SofieRonny Andersson. lund, modell enligt Yalla trappan. Snart Inom ramen för områdesprogrammet är kommer även en Sofielundspatrull som socialsekreterare på Mötesplats Seved. Ett ska hålla området rent. Detta i samversamarbete inleddes med socialsekreterakan med Fastighetsägare BID Sofielund. ren och Förebyggarsektionen om unga Man kommer att anställa personal från vuxna i området. Det var då man såg att området. det behövdes ett utökat samarbete med – Vi i Innerstaden har även startat ett myndigheter kring personer som avtjä-

Finansiering av fyra kameror med bevakning dygnet runt för två år är klar. Patrullerande poliser kommer att finnas i området i brottsförebyggande syfte. Styrgrupp träffas angående Sofielundspatrull där Sofielund är ett prioriterat område i samverkan med Fastighetsägare BID Sofielund. Gatukontoret genomför planen för hur vissa gatustråk kan stängas av för obehörig motorfordonstrafik vid vissa tidpunkter. Fastighetsägare och då i första hand Rasmusgatan 28 gör stora insatser för att få en trygg miljö för sina boende. Plan finns för hur förändringsarbete ska ske gällande Rasmusgatan 28 både inomhusmiljö, källare, port samt förgårdsmarken.

nat straff på anstalt. De har erfarenhet av att unga vuxna återfaller i brott efter frigivning då de har saknat ett skyddsnät. Pilotprojektet ska utvärderas innan året är slut. Det är samverkan och att vara konsekvent under en lång tid som gör att det kommer att lyckas menar Ronny Andersson. – Det är satsningar över tid i samarbete med bland annat polis men också Malmö högskola, näringsliv och fastighetsägare som kommer att göra det möjligt. Vi ger inte upp och kommer aldrig acceptera kriminalitet. Jag tror och hoppas också på polisens nya organisation med områdes poliser kommer att ge resultat, säger Ronny Andersson, stadsområdesdirektör i Innerstaden.

Wazir Kuraishe MKB

 Mitt Seved Vad är ditt Seved? – Det är min arbetsplats sedan 2007 och inga problem. Människor är mycket trevliga här. Det har gått lite upp och ner hela tiden, ibland dåligt, ibland bra. Nu är det ok. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – Kommunen hjälper ungdomar. Det är viktigt att till exempel de som slutar gymnasiet inte hamnar fel. Det är bra att kommunen gör de bra sakerna som de gör.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

Sista numret oktober 2015

14

15

 Från Sevedsbrevet september 2012

Förebyggarsektionen

Sedan förebyggarna flyttade till på gatan, fortsätter Made- den nya basketnya lokalen på Sevedsgatan 1b har leine Romero, man får fråga planen. fler och fler Sevedsbor hittat hit och vad som helst. – Och under kommit in för att byta några ord. – Vi kan hjälpa till med hösten ska verk-

 Mitt Seved Margareta Sveder och Marianne Almström Sevedsbor Vad är ditt/ert Seved? – Där man bor. Jag, Marianne, har bott här sedan 1972. Annars är det väldigt mycket Mötesplatsen. Det har blivit det efter att man har börjat på gympa på tisdagarna. Nu är vi med och anordnar utflykter och sammankomster på Mötesplatsen. Vad har du/ni för relation till områdesprogrammet? – Ja, det är ju tack vare områdesprogrammet som seniorverksamheten började. Nu har det utökat ännu mer och vi har blivit delaktiga i planeringen. Vi hoppas kunna fortsätta med detta. Vi båda har diskuterat med varandra på vilket sätt. Ett sätt kanske är att vi ska ha medlemskap och medlemsavgift så att vi kan fortsätta.

 Mitt Seved Mozafar Espari på Nallens livs Vad är ditt Seved? – Ett ställe där jag trivs. Fyra år har jag varit här varje dag hela dagar och har lärt känna många. Det är fint folk som bor här och alla är så trevliga. Visst händer det saker men det händer överallt. Det är så tråkigt när media skriver om dåliga saker. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – Jag visste inte om att det är slut. Varför? Det är bra att ha den här planeringen som har varit. Området behöver satsningar för att barn och unga ska göra bra saker.

 – Ja, det tycker jag märks tydligt, kanske för att lokalen och läget är bättre här, säger Madeleine Romero. Ofta är det i och för sig bara hon som sitter på kontoret, medan de andra är ute i området på olika spontana aktiviteter och för att prata med människor. – Men vi vill gärna att ännu fler kommer in till oss, eller stoppar oss

information och kontakter när det gäller till exempel jobb, bostad, fritidsaktiviteter, föreningsliv och skolfrågor, förklarar Caroline Grgic. – Det kan vara svårt att veta vart man ska vända sig när man vill ha hjälp med något, men då finns vi till hands, vi reder ut allt! Under sommaren har en ny form av aktivitet blivit tillgänglig tack vare

samheten som hittills förts i musikstudion utvärderas, för att se hur den fungerat, berättar Jason Rincon. Musikstudion kommer eventuellt att byggas om, så att där även blir plats för en mindre danslokal. – Ja, vi ska ha ett utvecklingsmöte med dansföreningen De La Kings

 Mitt Seved

om det här. Troligen kommer det att bli möjligt att dansa till exempel Break Dance, för de som vill. Det är bara att kontakta förebyggarna Jason Rincon eller Sadat Maxhuni. 

 Vad hände sedan? Värdegrundsarbete i skolor, Ungdomsrådet, UMIS och Arrangörskolan är bara några få exempel på frön som förebyggarna har satt och som nu är i full blom. Före detta sektionschef för förebyggarsektionen, Caroline Grigc, blickar tillbaka och menar att det roligaste med hennes jobb var att de tillsammans i arbetsgruppen har haft möjligheten och flexibiliteten att prova olika tillvägagångssätt för att nå måluppfyllelsen. – Det är verkligen förutsättningen till att vi har fått de resultat vi har idag, säger Caroline Grigc. Förebyggarsektionens huvuduppdrag i områdesprogrammet är att arbeta med unga vuxna men också arbeta förebyggande med barn och ungdomar. Man har haft stor möjlighet att påverka och utforma metoder och

arbetssätt och på detta sättet kunna ha medborgarens behov i fokus. Alla verksamheter förebyggarna har startat har gjorts tillsammans med föreningslivet. Man jobbar utifrån delaktighet och involvering. Vilket Caroline Grigc menar är ovanligt. – Ja, det tror jag att det är. Det handlar om att lyssna in vad föreningarna verkligen gör så att vi kan komplementera varandra, då kan vi lära oss av varandra och använda varandras kunskaper. Det är viktigt att vi alla tar och delar ansvar och arbete. Tillsammans når vi fler, säger Caroline Grigc. Att områdesprogrammet slutar har ingenting med förebyggarsektionens arbete att göra. –Vi är en ordinarie verksamhet så vårt arbete kommer att fortsätta trots områdesprogrammet tar slut, säger Caroline Grigc. Som det stod i artikeln från 2012 så hade förebyggarsektionen ett utvecklingsmöte med dansföreningen De La

Kings representant. Det resulterade i att representanten blev deltidsanställd för att tillsammans med förebyggarsektionen utveckla musikstudion. Vid årsskiftet 2013/14 var man tvungen att flytta ut ur Musikstudion då lokalen var full av fukt. I samma veva kom Jason Rincon från förebyggarsektionen i kontakt med föreningen Media Avenue som också var i behov av lokal. På så sätt skapades Avenyn som är ett samlingställe där man bland annat kan producera musik, radio, foto, film och annat. – Media Avenue hade kompetens och erfarenhet som vi inte hade. Vi kunde hjälpa till med ytterligare utrustning och vår erfarenhet och nätverk, säger Jason Rincon. Avenyn har varit en verksamhet i snart ett år och nu har Media Avenue flyttat ut en del av sin verksamhet till Malmö stads kursverksamhet för unga, UGE. Detta är ett av resultaten för samarbetet. Andra samarbeten som förebyg-

garsektionen har är Summerluck och Ung i Sommar. – En tjej som kom till Summerluck 2013 och som aldrig hade dansat innan kom i år in på danshögskolan i Stockholm. När man har kunnat bidra med det lilla och det blir något så stort för någon annan, det är kvittot på jobbet man gör, säger Jason Rincon. Förebyggarsektionen arbetar också obyråkratisk med unga vuxna som vill förändra sin livssituation, länkar dem vidare till viktiga myndigheter som kan ge dem stöd till att komma ut i arbetslivet eller börja studera och få en meningsfull fritid. Satsningen JobbFörst, som man använder sig av, bygger på 8-8-8 modellen vilket innebär 8timmar arbete, 8timmar fritid och 8timmar sömn. Totalt har förebyggarna stöttat cirka 80 unga vuxna varav hälften fått en åtgärdsanställning inom Malmö stad. Totalt har en tredjedel avslutat sin kontakt med förebyggarna då de blivit självförsörjande.

Maria Kim Persson Odlingsnätverket Seved Vad är ditt Seved? – Seved är som en liten stad i staden. Tempot är lite lägre, folk hejar på varandra, känner och känner till varandra, stannar och snackar och tar sig tid. Det är extremt sällsynt i en stad och väldigt härligt! Seved är unikt på så många sätt. Här finns en stark medvetenhet om områdets verklighet och historia, som genom så många goda krafter och lokala föreningar har hittat en gemensam drivkraft med mål om att lyfta fram området och skapa en stärkande uppväxt för områdets barn. Vad har du för relation till områdesprogrammet? – För oss på Odlingsnätverket Seved har OMP betytt mycket. De senare åren har vi kunnat ingå i flera givande samarbeten. Vi har bland annat kunnat erbjuda arbetstillfälle till elva ungdomar i samarbete med förebyggarsektionen och Ung i sommar. På uppdrag av OMP har Odlingsnätverket Seved även getts förtroendet att lägga grunden för boendenära odling runt om på Sofielund. Ett arbete som vi redan förvaltar men där vi gavs en plattform och ett mandat att arbeta bredare. När vi arbetar med boendenära odling är det till stor del i mellanrummen dit fastighetsägare och kommun ofta inte når. Likväl som Odlingsnätverket Seved är en mötesplats och plattform för sociala möten har OMP i sin tur varit en plattform för Odlingsnätverket , där vi har kunnat ta plats och arbeta bredare med vår vision om odling som ett socialt gränsöverskridande verktyg. OMP har möjliggjort för oss att kunna vara en aktiv part i att ge uttryck för områdets framtidsvisioner. Vi har genom OMP:s Mötesplats: Naturen kunnat komma i kontakt med flera hundratals av våra framtida odlare. Barnen från Seved och Innerstaden har i och med detta projektet fått mängder av natur- och odlingsupplevelser. De har genom detta lärt sig att samarbeta, om naturens cykler och om insekter, de har skördat sina egna grönsaker och inte minst varit stolta över sina egna insatser och delaktighet i odlingarna och Mötesplats: Naturen i stort! Områdesprogrammet har underlättat för flera projekt och initiativ i området, men, i det stora hela är det korta insatser vi pratar om. Den riktiga utmaningen är att kunna förvalta, ta ansvar och ta tillvara på alla fantastiska initiativ som skapats under OMP:s fem år.


Sista numret oktober 2015

Information från områdesprogram Seved, Malmö stad

16

Vad händer nu?

Innerstadens stadsområdesdirektör är Ronny Andersson. Han är chef för alla anställda som jobbar i Malmö stads Innerstad. Ordförande för Innerstadens politiker är Anders Nilsson (S). Innerstadens stadsområdesnämnd består av 13 ordinarie ledamöter och 13 ersättare. Ledamöterna är tillsatta efter valet med fem socialdemokrater, en miljöpartist, en vänsterpartist, tre moderater, en folkpartist och två sverigedemokrater. Sevedbrevet frågade direktören och ordförande vad som händer nu, efter områdesprogrammet. Ronny Andersson, Innerstadens stadsområdesdriketör Vad har Områdesprogram Seved betytt för Innerstaden? – Vi har fokuserat på insatser kopplat till Sofielund. Till vår hjälp har vi haft alla andra förvaltningar i Malmö stad som skolan, gatukontoret, miljöförvaltningen med flera. Vi kraftsamlar nu de satsningar som har varit särskilt framgångsrika i det fortsatta arbetet med att skapa ett socialt hållbart Malmö. Vi kommer att använda oss av de metoder som är bra men också fortsätta att utveckla metoderna. Vi har använt oss av Malmökommisionens rekommendationer och skapat kunskapsallianser. Vad händer nu? – Många bra satsningar blir även kvar efter OMP som Hela familjen, BID Sofielund, Mötesplats Seved, UMIS och även Yalla Sofielund, som ännu är på planeringsstadiet men som vi hoppas kunna utveckla. Modellen blir enligt Yalla-trappan men på Sofielund. Det kommer i så fall inte vara koncentrerat på mat som Yalla-trappan. Likheten är att det kommer att vara ett kooperativ, en rörelse i någon form i syfte med att öka trygghet, arbetstillfälle och trivsel.

Anders Nilsson (S), ordförande Innerstadens stadsområdesnämnd Innerstadens ordförande jobbar till vardags fackligt på Skånes universitetssjukhus i Malmö. Vad händer nu? – Vi ska behålla det Innerstaden har och ta tillvara på allt bra vi gör. Man måste också fortsätta att satsa. Planeringen av Yalla Sofielund är spännande och kan bli nästa års stora satsning. Allt är fortfarande på planeringsstadiet.

Har du frågor eller synpunkter på Seved eller detta sista brev? Kontakta redaktionen nedan eller lägg en lapp i brevlådan på Mötesplatsen. Redaktör Petronella Thorén Tel: 040-34 54 89 petronella.thoren@ malmo.se Ansvarig utgivare Ronny Andersson

ronny.andersson@ malmo.se Mer om Seved malmo.se/seved facebook.com/ iloveseved Genom områ-

desprogrammen satsar Malmö stad på att göra Malmö till en trygg och bra stad att leva, bo och arbeta i.

Utvecklingsledare Hjalmar Falck Nobelvägen 23 Tel: 0733-835 351 hjalmar.falck@ malmo.se

Profile for Stadsområde Innerstaden

Sevedsbrevet sista nummer  

Sevedsbrevet sista nummer  

Advertisement