Page 1

Sofi – för dig i stadsområdesförvaltning

Innerstaden

Följ oss på webben! malmo.se/innerstaden komin.malmo.se/ innerstaden facebook.com/ stadsomradeinnerstaden twitter: @innerstan instagram: @stadsomradeinnerstaden

juni 2014

Politik Förvaltningsledning Staben Områdes­utveckling Vård & omsorg Individ & familj Nyhetsbrevet Sofi produceras av kommunikations­avdelningen i Innerstaden. Redaktör är Henrik Eklundh Paglert. Kontakt: h.eklundh@malmo.se eller ring 0708-18 75 98.Sofi ut i slutet av varje månad, förutom i juli och augusti.

Allas ansvar att kunna lagen Under våren har medar­ betare från olika delar av förvaltningen fått möjlig­ het att lära sig vad det innebär att vara en ”god” tjänsteman.

För stadsjurist Natalie Glotz Stade, som håller i utbildningen, handlar det framförallt om att medvetandegöra offentliganställda om den juridik som ska garantera att förvaltningen följer lagen, något som är grundläggande om medborgarna ska känna ett förtroende. – För att vara en god tjänsteman och för att kunna fullgöra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt, krävs att den anställde förstår och kan tillämpa det aktuella regelverket. – Det gäller för en tjänsteman att alltid vara uppdaterad om de författ-

ningar som man har att tillämpa och hur de ska tolkas.

Under föreläsningen berördes en rad olika ämnen, bland annat offentlighets- och legalitetsprincipen, objektivitet och likabehandling. Och frågan om jäv och mutor väckte många frågor hos publiken. – Ämnet är väldigt hett just nu och ämbetsmannarollen och arbetet mot korruption diskuteras livligt i juridiska sammanhang. Utbildningen är avsedd att ingå i Malmö stads framtida handlingsplan mot korruption, berättar Natalie Glotz Stade. Syftet med utbildningen är just frågan om allmänhetens förtroende. Som kommunalt anställd sitter man i en maktposition där tjänstemannens handlande kan påverka den enskildes liv. – Det räcker inte med att chefen eller någon annan ansvarig har

sagt att något är okej, man har alltid ett eget ansvar. Sedan Natalie Glotz Stade först anställdes har hon i olika former utbildat anställda om lagar och regler såväl internt som externt – något hon kommer att fortsätta med även framöver. Kontakta Natalie Glotz Stade för mer information om utbildningen. LÄS MER OM OFFENTLIGHETSPRINCIPEN

Vill du bli en god tjänsteman? „Avstå alltid från ärenden som berör människor i din nära omgivning. Be istället en kollega att ta över. Även om du inte själv anser dig vara partisk i en fråga kan utomstående uppfatta situationen som jävig. „Ta aldrig emot gåvor, pengar eller förmåner. Kom ihåg att det räcker för att ett mutbrott ska anses begånget att det finns en risk för otillbörlig påverkan – det krävs således inte att du faktiskt har påverkats. „Se alltid till att vara insatt i de lagar och regler som berör ditt arbets­ område. Om du inte förstår vad de innebär kan du alltid vända dig till din chef. Dessutom finns det jurister i Malmö stad som kan hjälpa till att besvara frågor.


Juristjouren tillbaka i höst Samarbetet mellan Juristjouren och medborgarkontoret på Bergsgatan fortsätter i höst. Juriststudenterna kommer att vara på plats för att svara på frågor på onsdagar kl 14-16, datumen 10 september, 8 oktober, 12 november och 10 december. Tid bokas på medborgarkontoret eller 040-34 64 84 eller 040-34 64 23. Juristjouren erbjuder gratis information av studenter på juristprogrammet vid Lunds universitet.  LÄS MER OM JURISTJOUREN

 Möte med nya arbetstids­modeller HR:s senaste frukostmöte handlade om arbetstidsmodeller. Först ut var Vittlingens vårdboende med Inger Lundström som presenterade deras modell. Carina Ekman från Trygghetens vårdboende berättade sedan om deras sätt att jobba. Enligt både

Inger och Carina så har arbetstidsmodellerna fallet väl ut för både brukare och medarbetare. Runt 20 personer var med och lyssnade och ställde frågor till föredragshållarna. Frukostmötena fortsätter till hösten. Information och anmälan kommer att läggas in på KomIn. LÄS MER OM ARBETSTIDSMODELLER

Sommarrekryteringen i Innerstaden Startskottet för årets sommarrekrytering till vård och omsorg gick i februari och inleddes med en annons i Offentliga jobb. Under mars månad har rekryteringen uppmärksammats både på Innerstadens och Jobba i Malmös facebooksidor – ett nytt och roligt sätt att nå ut till de sökande. HR-avdelningen har ansvarat för ett första urval och därefter har sektions­cheferna hanterat intervjuer och referenstagning. I början av maj månad hade cirka 650 ansökningar kommit in, varav drygt 400 vidare för rekrytering. I juni går en enkät ut till sektionscheferna för att se hur många av ansökningarna som har lett vidare till anställning.

Kort och informativt – så vill ni läsare ha Sofi Kommunikationsavdel­ ningen har låtit undersöka det nyhetsbrev du nu läser. Syftet? Att få veta hur du upplever kanalen och hur den kan göras bättre.

Under två veckor i april kunde förvaltningens samtliga medarbetare svara på ett tjugotal frågor om nyhetsbrevet. Kommunikationschef Per Lindholm är nöjd med resultatet. – Nyhetsbrevet Sofi startades i höstas som ett försök. Syftet var dels att se om ett internt nyhetsbrev kan vara ett komplement till intranätet Komin, dels att ta reda på om det fungerar att skicka ut nyhetsbrevet som PDF i stället för att trycka en pappersupplaga. Av de som besvarade enkäten kände hela 82 procent till nyhets-

brevet varav 56 procent tog del av innehållet. – Jag är positivt överraskad av att drygt hälften läser SOFI. Det motiverar att vi fortsätter att ge ut nyhetsbrevet. Dessutom var de flesta som svarade inte chefer utan medarbetare ute i verksamheten, vilket är extra positivt, säger Per Lindholm.

Av de som inte tog del av innehållet var bristen på tid och för långa texter några av anledningarna som angavs. – Det är inte förvånande, jag vet hur stressigt jobbet kan vara i exempelvis hemtjänsten, i socialtjänsten och på våra boenden; man har svårt att få tid över till att läsa saker, säger Per Lindholm. Framöver kommer kommunikationsavdelningen att arbeta vidare med resultaten och önskemålen.

Bland annat efterfrågades utskrivna exemplar i kaffe- och lunchrum – något som redan idag åligger chefer att göra – och förklaring om vad Sofi är i de mejl som skickas ut från chef till medarbetare. – Vi ska göra en djupare ana-

lys av svaren och förslagen och anpassa oss efter dem i så stor utsträckning det är möjligt. Vi tar till oss önskemålen om att skriva kortare samtidigt som det ibland är viktigt att belysa aktuella frågor i något längre artiklar, säger Per Lindholm.

läsvärdesundersökning av nyhetsbrevet sofi „Totalt svarade 201 personer på enkätundersökningen, varav 89 procent var kvinnor. Det motsvarar 179 kvinnor respektive 22 män. „När det gäller frågan om innehåll svarade de flesta att de helst läste om den egna förvaltningen, men att de samtidigt ville få veta mer om vad som händer i Malmö stad i stort. „En klar majoritet av de svarande, nära 70 procent, upplever brevets utformning som mycket bra eller bra. Samtidigt önskas en tydligare struktur och kortare texter. „Av de svarande var det hela 47 procent som såg intranätet Komin som den viktigaste informationskällan. Sofi placerade sig som den andra populäraste kanalen till information.

Senaste nytt: Områdes­­ program Seved i punkter Områdesprogram Seved är Innerstadens del av satsningen Områdesprogram för ett socialt hållbart Malmö. Den pågår till september 2015. Här är senaste nytt från deras arbete. l I juni åker Seveds seniorer på nya utflykter – den­ na gång bjuder de även in yngre gäster. Först ut är en dag bland blommande rhododendron på Sofiero i Helsingborg den 5 juni. Därefter väntar en guidad promenad i Augustenborgs botaniska takträdgård den 10 juni kl 10 samt en midsommarfest på Seveds­ plan den 19 juni. l Den 27 maj bildades föreningen BID. Tillsam­ mans med boende, staden och föreningslivet vill Sofielunds fastighetsägare bidra till att göra området mer attraktivt. Det kan handla om gemensamma upphandlingar mot klotter och att stödja förenings­ livet med lokaler och pengar. l I sommar kommer förebyggarsektionen i ­samarbete med Sofielunds fritidgård och nätver­ ket Hela Malmö att erbjuda aktiviteter som basket, fotboll, dans och fashion. Aktiviteterna genomförs på Sofielundsskolan och i närområdet. För hela programmet se malmo.se/innerstaden PS. Gilla facebooksidan I Love Seved om du vill hålla dig uppdaterad om utvecklingen.


Medborgarförslag

Innerstadsbo vill ge namn åt Mobilias gator Förra året invigdes det nya Mobilia. Det tidigare tradi­ tionella köpcentrumet blev ett nytt stadskvarter med både affärer och bostäder.

Med den nya kvartersstrukturen tillkom också nya passager och torg i området, som ännu inte namngivits. Malmöbon Jon Cederberg upplever det som ett problem och har därför lämnat in ett medborgarförslag. –  Hela området tar upp lika stor plats som Rörsjöstaden. Ändå saknas skyltning för de omgivande gatorna i hörnen, de nya torgbildningarna samt passagerna genom området. Namn är viktigt inte minst för de boende, men även generellt om man vill skapa en urban identitet. Adressering är en viktig del av stadsutveckling, säger Jon Cederberg. Hur ser ditt förslag ut? – Jag tycker att torgbildningarna och passagerna borde ges namn med lokal anknytning. Förslagsvis till textilindustrin, som var en lika viktig del för Malmö som en gång hamnindustrin var. Jag föreslår "Katja Geijers Passage" och "Geijers Torg". Katja Geijer, mer känd som den internationellt erkända formgi-

varen och modeikonen Katja of Sweden, har en stark koppling till den en gång så blomstrande textilindustrin i Malmö. Dessutom började Mobilias historia för 115 år sedan med just en textilfabrik.

Här tycker författaren bakom ett nyinkommet medborgar­ förslag att det sknas gatunamn. Fastighets­ ägaren håller me,d och i höst ska det vara åtgärdat, enligt Atrium Ljngberg.

Passagerna och torgen ligger på privat mark och det är därför inte Malmö stad som tar beslut utan fastighetsägaren Atrium Ljungberg. Vi har varit i kontakt med Anders Murmark, marknadsområdeschef Mobilia hos Atrium Ljungberg. Ni har tagit del av ärendet, vad sä­ ger du om Jon Cederbergs förslag? –  I takt med att Mobilia har växt och förändrats har det blivit tydligt att navigeringen i området inte längre är lika tydlig. Atrium Ljungberg som äger området har därför påbörjat ett arbete med att skapa tydliga adresser, namnge byggnader och gator i området. –  Mobilia är inte längre bara ett köpcentrum utan ett kvarter i staden. Vi kommer därför att arbeta stadsmässigt i navigeringen och inriktningen vid namngivningen blir tydligt kopplat till den historiska textilindustriverksamheten som vi med stolthet vill föra fram.

Vad säger du om Jon Cederbergs namnförslag? –  Vi kommer att ta förslaget Katja Geijer i beaktning tycker det är ett intressant och relevant förslag. Vill dock tillägga att det finns fler förslag. När kommer arbetet med upp­ skyltningen vara klart? –  Det kommer att slutföras under sommaren och kommuniceras ut under hösten.

medborgarförslag och andra vägar att påverka Alla myndiga malmöbor har möjlighet att lämna idéer – så kallade medborgarförslag – till stadsområdesnämnden i det stadsområde man bor i. Förslagen ska fungera som en kanal mellan invånare och politiker och göra det möjligt för den enskilde att vara med och påverka i politiska frågor. Förslaget skickas in till medborgarkontoret på en särskild blankett eller direkt till förvaltningen via http://www.malmo.se/Kommun--politik/Stadsomraden/Innerstaden/Var-med-och-paverka.html I Innerstaden kan dessutom den som ännu inte är röstberättigad lämna förslag via ungdomsrådet. Ungdomsrådet är en remissinsats till stadsområdesnämnden och består av 20 ungdomar som tillsammans representerar fritidsgårdarna och föreningar. Malmöinitiativet är en annan väg att gå om du vill vara med och påverka. Det är en plattform där alla Malmöbor kan komma med förslag och synLÄS MER HÄR punkter som gäller Malmö. 

mobilias historik 1899 – Manufakturaktiebolaget flyttar in i sin nya textilfabrik på Trelleborgsvägen. 1943 – När Malmö Yllefabrik (MYA) är nära att gå omkull, förvärvar Manufakturaktiebolaget (MAB) aktiemajoriteten och MAB & MYA koncernen är ett faktum 1943 1946 – Textilindustrin växer och sysselsätter närmare 3 000 anställda

1965 – I Sverige får tekobranschen det allt kärvare och i mitten av 60-talet läggs bomullsväveriet vid Trelleborgsvägen ner. En 100-årig era av textilindustri i Malmö är till ända. 1968 – Vävsalarna byggs om till ett av Malmös första shoppingcenter som öppnar 1968. 2010 – Mobilia Home öppnar 2013 – Nya Mobilia Shoppingcenter med integrerad bostadsdel invigs.


Om registrering och diarieföring

Registratorerna har koll på sin roll – har du på din? Enligt Offentlighetsprinci­ pen har medborgare och massmedia rätt att begära ut allmänna, ej sekretess­ belagda, handlingar.

En allmän handling kan vara pappersdokument, e-post, utdrag ur sociala medier, ett foto eller ljudupptagning, som har skapats på eller skickats till eller från förvaltningen. I princip när som helst kan någon begära att få tillgång till en kommunsanställds e-post eller annan form av handling. Så för att kunna leva upp till Offentlighetsprincipen måste alla inkommande handlingar registreras. Sekretessbelagda handlingar måste dessutom, enligt lag, diarieföras och bli sökbara i diarieföringssystemet Platina. I Innerstaden ansvarar Snezana Mitrovic, huvudregistrator, och Rolf Svensson, nämndesekreterare, för att postregistrering och diarieförin utförs. Vad är skillnaden mellan post­ registrering och diarieföring? –  Både postregistrering och diarieföring är former av re-

gistrering som sker i Platina. En handling som diarieförs läggs in i ett ärende, där det kan finnas flera handlingar kopplade till samma ärende. –  En handling som postregistreras tillhör inte ett ärende och föranleder inte att ett nytt ärende läggs upp – det är med andra ord en handling som inte kräver något agerande från förvaltningens sida, till exempel post som kommer in till förvaltningen för kännedom endast. När det gäller undantag, vem avgör om ett dokument har ringa betydelse för verksamheten? – Det är respektive registrator som avgör det. I tveksamma fall kan huvudregistrator rådfrågas. Vem har tillgång till sekretess­ handlingar? –  Endast den som måste ha det för att kunna fullgöra sitt arbete får tillgång till sekretesshandlingen. Det kan vara chef, handläggare och registrator. Vem bedömer om en handling ska sekretessbeläggas? –  Sekretess får endast bedömas efter offentlighets- och sekretesslagen. Bedömningen

görs i regel av den som handlägger ärendet.

Får ni in alla handlingar, det vill säga alla e-postmeddelande, pappersdokument med mera? –  Nej, i dagsläget får vi inte det och det är inte bra. För att få alla att förstå vikten av att diarieföra handlingar är det viktigt med kompetensutveckling med kontinuerliga utbildningar

inom verksamhetsområdena samt att sprida information på bland annat arbetsplatsträffar och Komin. PS: Ett av målen med vårt nya diarieföringssystem är att vi ska minska pappershanteringen. Försök så långt det är möjligt att inte skriva ut handlingar. Läs dem på datorn och skicka dem vidare elektroniskt.

Vad ska registreras och diarieföras? Huvudregel: Alla allmänna handlingar ska tas om hand. Allmänna handlingar får inte förstöras (gallras) utan stöd i lag eller en gallringsbestämmelse. Ett meddelande som är en allmän handling ska därför alltid tas om hand för postregistrering eller diarieföring. Undantag: Allmänna handlingar av ringa betydelse, till exempel inbjudningar till möte, reklam, e-post med liten betydelse för verksamheten behöver inte registreras. Inte heller intern post eller e-post mellan kollegor på samma förvaltning behöver registreras. Personliga mail eller brev som handlar om vardagliga ting behöver inte registreras. Sekretess: Lagen säger att alla handlingar som innehåller sekretessuppgifter utan dröjsmål ska registreras. Det finns inget undantag. Alltså: Har du fått eller ska skicka ett brev eller mail? Eller har du skrivit en rapport, en plan eller något annat i tjänsten? Då ska du kontakta din registrator. Om du har elektronisk post att registrera, maila den till registratorns inkorg i Platina för vidare hantering. 

Klicka här för att få veta vem din registrator är

 Rapport från förvaltningsledningen I förvaltningsledningsgruppen har det handlat mycket om vård och omsorg på det två senaste mötena. Här några punkter: l Avdelningen för vård och omsorg ska införa ÄBIC – Äldres Behov I Centrum. Ett nytt arbetssätt där insatserna anpassas mer efter brukaren. I en övergångsfas kommer ÄBIC att kräva något längre handläggningstid. Hela Malmö ska införa arbetssättet. l Centrala vård och omsorg har tillsammans med Region Skåne och andra aktörer testat ett mobilt akutteam, bland annat i Innerstaden. Medicinsk kompetens kan nå äldre, sköra och multi­sjuka i hem och i boenden i stället för att dessa ska ta sig in till vårdinrättning. Resultaten är hittills positiva. l Tillsammans med stadsområde Söder kommer vård och omsorg att ansöka medel ur sociala investeringsfonden till digitala nycklar och tidsregistreringsverktyg. Syftet är att öka säkerheten för brukarna och effektivisera arbetet för personalen. Intresse för den nya digitala tekniken finns i alla stadsområden. l Förvaltningen kommer att få ett uppdrag utifrån de förslag som Malmökommissionen har arbetat fram. l Kommunfullmäktige har fattat beslut om en plan för antidiskriminering. Det ska finnas en kontaktperson för detta arbete i varje förvaltning. l En ny nationell jämförelse om jämställdhet visar att Malmö stad försämrat sitt resultat något jämfört med tidigare mätningar. Det finns skillnader mellan män och kvinnor vad gäller antalet heltidstjänster och uttag av tillfällig vård av barn. l Utifrån medarbetarenkätens resultat ska alla i förvaltningen arbeta med de gemensamma områdena trakasserier och mobbning på arbetsplatsen. HR samordnar.


nyligen klubbat i stadsområdesnämnden NÄMNDENS MÖTE 28 maj Sammanträdet öppnades med en delårsrapport av ekonomichef Mats Rosengren. I jämförelse med prognosen tidigare i år ser läget nu bättre ut. Utfallsprognosen för 2014 visade ett underskott på 22,2 miljoner. Handlingsplanen beräknades åtgärda det mesta och lämna ett underskott på 1,3 miljoner. – Men verkligheten finns och under den tid som gått mellan handlingsplanen och delårsrapport 1 har inte vårdvolymerna minskat i den takt som krävs. Därför är helårsprognosen ändrad till ett

underskott på 8,1 miljoner, sade Mats Rosengren. Stadsområdesdirektör Ronny Andersson föreslog att en ny handlingsplan borde tas fram med hänsyn till det nya beräknade underskottet. Förslaget godkändes av nämnden. Ett medborgarförslag om att namnge ett torg och en passage vid Mobilia har inkommit till förvaltningen (se sid 3). Nämnden beslöt att förslaget skulle lämnas över till stadsbyggnadsnämnden och fastighetsägaren med ett tillägg från Martin Hjort(S). Han vill se om det kan finnas fler namn att ta hänsyn till inom textilindustrin.

HR-chefen Eva Fröjd Boudebba redogjorde för förvaltningens timanställda (300-400) vars arbete motsvarar 120 heltidsjobb. Avslutningsvis klargjorde Ronny Andersson att om en heltidsanställd ersätts av takta en visstidsanställd så erbjuds den heltid. Om från- om nämnden, kon r . a o g in å st fr ri r h ö F varande personal däremot ersätts av en timanställd är respektive jer på c b n u T a in Christ chef som avgör omfattningen av vikariatet. malmo.se tunbjer@

Omvärldskollen

Lyckad mentorsverksamhet förlängs Den populära mentorsverksamheten Näktergalen kommer att fortsätta även framöver. Nyligen beviljade grundskolenämnden verksamheten 500 000 kr för fortsatt arbete de två kommande åren, 2014 och 2015. Mentorskapet ses som en del av skolans kompensatoriska arbete där forskningen visar att verksamheten lett till bland annat förbättrade språkkunskaper och en ökad studiemotivation hos eleverna. Näktergalen bygger på utbyte mellan högskolestudenter och barn 8 – 12 år och har fått flera efterföljare.

Senaste nytt: Garaget i punktform

Tuppe nplatse en av Inne r fö rst ning e r äldre - ha adens möte r i van tt dige s­ lig rt LÄS M ER HÄ sommarpro ord­ R gram. lika rad o erket n e r a ätv ch n sgård fritid tionen o s n e k d ersta garse ar Inn r. Förebyg mang. r e g arran ngdoma arrange mar a I som teter för u r för viss å i aktiv Malmö st Hela

Bibliotek, vardagsrum, mötesplats, lånecentral, kreativitetshus – kärt barn har många namn. Här är vad som är på gång på Garaget just nu. — Eftersom antalet besökare på Garaget sjunker på sommaren ändrar man öppettiderna. Den 16/6-17/8 kan man besöka biblioteket mellan 13-18 måndagfredag. De nya tiderna är framtagna efter en enkät­ undersökning i vilken besökarna fick föreslå vilka tider de ville ha. — Som tjänsteman, politiker eller malmöbo kan man låna Garagets mötesrum. Det finns plats för åtta per­ soner samt tillgång till projektor och trådlöst nätverk. Fika finns att köpa under caféets öppettider. Ring 04034 02 99 för att boka. — I förra numret av Sofi avslöjade vi att man var igång att bygga av ett nytt studierum/ läsesal. Och såhär fint blev det. Det finns plats för 11 personer och det finns två stationära datorer tillgängliga. Rummet är ett resultat av en brukarundersökning som gjordes under hösten. PS. Gilla facebooksidan Garaget om du vill hålla dig uppdaterad om utvecklingen


SPECIAL: BALTISKA jubileumsåret

Malmös Central Park firar 100 år Pildammsparken – malmöbornas egen Central Park – fyller 100 i år. Parken har en livfull historia och de flesta malmöbor har ett eller annat minne härifrån. För den intresserade ges gott om tillfällen till historiska återblickar under det Baltiska jubileumsåret som invigdes 15 maj. Jubileumsfirandet inleddes med ett välbesökt nykomponerat ljusoch ljudspel på fontänerna och vattenväggen vid dammarna. Under resten av året arrangeras en mängd evenemang med koppling till parkens historia och nutid. Det blir bland annat: föredrag, vandringar och utställningar, naturskola, trädguidning, familjeaktiviteter och musikevenemang runtom i stan. Upprinnelsen till Pildammsparken var den Baltiska utställningen 1914. Den räknades till den mest storslagna festen i Malmös historia och lockade utställare och besökare från Ryssland, Tyskland och Danmark. Utställningen omfattade såväl näringsliv som jordbruk och kultur. Ett vågat drag Det gigantiska arrangemanget var ett vågat och inte helt oemotsagt drag av den ansvarige arkitekten Ferdinand Boberg.

I stället för att visa upp den skånska byggnadskonsten lät han kring pildammarna uppföra sagolika palats med kupoler, tinnar och torn som stod i bjärt konstrast till de enkla utställningshallarna. Byggnaderna skulle bara stå under själva utställningsperioden, det vill säga en sommar, men inte desto mindre tog det tre år att uppföra dem. Dåvarande kronprinsessan Margareta, som var en skicklig trädgårdskonstnär, fick i uppdrag av Boberg att utforma den kungliga paviljongen, Margaretapaviljongen, och den över hundra meter långa blomstergatan. Margaretas blomstergata, som bestod av ett 100-tal av kronprinsessans favoritväxter kommer inför jubileet att återskapas enligt hennes ursprungliga ritning. Publiksuccé Utställningen blev en publiksuccé. En knapp miljon besökare

kunde räknas in vid början av oktober samma år, då den fick avslutas abrupt på grund av första världskrigets utbrott. De deltagande länderna runt Baltiska havet for hals över huvud hem för att delta i kriget. Tyskland och Ryssland som stått sida vid sida som utställare blev nu istället fiender. Det forna utställningsområdet – Baltiska parken vid Galateas hage – låg öde fram till 1921. Då fick 1:a stadsingenjören Erik Bülow-Hübe uppdraget att utveckla parken. Hans mål var att få till ”en storslagen monumental skönhet som ansågs bra för folkbildningen, för folkhälsan och för medborgarsinnet.” En ambition som kan sägas vara aktuell än i dag. fest med fokus på hälsa Parken är redan idag är en populär plats för olika aktiviteter, organiserade och spontana. Inför jubileumsfirandet kommer den ståtliga 100-åringen att genomgå en omfattande uppfräschning med bland annat utökade träningsmöjligheter, ny temalekplats, återplantering av växter kring dammarna samt en allmän försköning av parken. >

Premiären av det nya ljus- och ljudspelet i Pildammsparken drog mycket folk. Det markerade början av det Baltiska jubileumsåret som firas resten av året i Malmö. Ljusspelet kan man se varje kväll under sommaren.

Evenemang under jubileumsåret Under 2014 arrangerar Malmö stad, Malmös kulturinstitutioner och andra aktörer en mängd olika utställningar, föredrag och andra evenemang för att fira Baltiska jubileumsåret. Ett axplock ur programmet: Specialkomponerat ljus- och ljudspel i Pildammsparken (fontänen och vattenväggen) "Jag längtar till överallt i världen" – Tora Vega Holmström, en av de lokala konstnärerna som deltog i Baltiska utställningen, Moderna Museet Den vita staden 1914 – fotoutställning med bilder av den kungliga hovfotogra-

fen Albert Wilhelm Rahmn (1871 -1947), Pildammsparken Sommarsol och mörka moln - Malmö 1914 – en berättelse om de mindre priviligerades tillvaro i Malmö, Malmö Museer Baltiska Speglingar – den ryska konsten som blev kvar i Malmö, Malmö Konstmuseum Baltiska utställningen 100 år – stadsvandring, Pildammsparken Big Slap Festival – Housefestival, Pildammsparken (Tallriken) För närmare information om tid och plats, besök www.baltiska2014.se och www. malmotown.se


historik pildammsparken 1914 - Blomstergatan med omgivande trädgårdar anläggs 1914 – Malmö Friluftsteater, ”Friluften” invigs med Värmlänningarna 1921 - Namnet Pildammsparken blir officiellt och en ny epok, med Erik Bülow-Hübe som arkitekt, inleds 1928 – Tallriken invigs 1938 - Skulpturen Galathea installeras av Malmö Förskönings- och Planteringsförening

Utställningens nöjesfältet med berg- och dalbana, dansbanor och restauranger lockade många att släppa loss. Den kupolförsedda exotiska kongresshallen i blickfånget. I samband med Baltiska utställningen 1914 anordnades även Baltiska spelen, som var de största idrottstävlingarna i Sverige näst efter OS. foto albert wilhelm rahmn & malmö idrottsmuseum 

Det berättar Anna Krook, landskapsarkitekt på gatukontoret, och ansvarig för hälsosatsningen. – Det pågår idag aktiviteter som thai foto johan bävman chi, slackline, yoga, bollspel, gymnastik och löpning som helt naturliga inslag i parkmiljön, säger hon. Nyheter i parken blir de två utegymmen. Det är inga maskiner utan snarare redskap för funktionell träning, som hjälper kroppen att med sin egen vikt bli rörligare, starkare och friskare. Vill man träna kraft och explosivitet är det Gamla vattentornets utegym som gäller. Skogens utegym ligger i gläntan vid Tallriken och blir mer inriktat på rörlighetsträning och styrka. Kan även ovana motionärer träna där?

– Ja, absolut. Gemensamt för båda utegymmen är att enkelhet och tillgänglighet står i fokus. Oavsett om man är nybörjare eller mer erfaren ska man kunna utöva en heltäckande träning, berättar Anna Krook. Personlig tränare två gånger i veckan Träningsinstruktioner med olika svårighets- och intensitetsgrad kommer att finnas uppsatta vid träningsplatserna. Dessutom kommer det med start under jubileumshelgen 1618 maj att finnas en personlig tränare på plats två dagar i veckan: måndagar och onsdagar kl 17-19. – Då kan alla få en kostnadsfri introduktion och personlig träningshjälp, utifrån sina egna förutsättningar. Dessutom finns möjlighet att på söndagar kl 15-17 prova på att träna gratis tillsammans med olika malmöklubbar, och inspireras till nya sätt att träna i gymmen och i parken.

Vad händer med motionsslingorna? – De tre motionsslingorna som finns i dag – 1, 2 och 3-kilometers – håller på att rustas upp med energisnål ljuskälla som ger bättre belysning på marken men inte så mycket uppåt. Slingorna har dessutom mätts upp till bättre exakthet och försetts med tydligare markering. Hur kommer det sig att ni på gatu­ kontoret jobbar så mycket med hälso­ frågor? – Vårt övergripande mål är att utveckla ett Malmö där man hellre är ute än inne. Det finns så många positiva hälsoeffekter med stadsna­ tur; stressnivåerna sjunker, koncen­ trationen blir bättre och vi tillfrisknar snabbare. Det finns dessutom ett klart samband mellan närhet till parker, grönområden, sjöar och skogsområden och grad av fysisk aktivitet. – Vad vi vill är helt enkelt att parken ska vara ett andningshål för alla;

1953 – Friluften totalförstörs av brand 1954 – Nya Friluften vid Margaretapaviljongen invigs med Wilhelm Mobergs Marknadsafton 1975 - Första folkfesten i Pildamms­ parken får malmöborna att gå man ur huse 1976 – Chez Olgas krögare blir skjuten till döds i restaurangens källare. 1977 – Jimmis av Monika Gora installeras

Anja Larsson och Alexandra Lindvall gillar det nya utegymmet vid gamla foto suzanne persson vattentornet. 

barn och vuxna kan tillbringa tid i parken med olika aktiviteter. Vi vill framhäva enkelheten, att det inte kostar något samt att det finns något för alla, säger Anna krook. 

1983- Under 1983-84 töms den stora dammen på vatten och rensas för att förbättra vattenkvaliteten. 1989 – På Valborgsmässoafton invigs de tre ljussatta fontänerna med ständigt växlande vattenspel 1999- fontänerna kompletterades med musik och blir till en samspelad enhet av ljus, vatten och musik. 2014 – 100-årsjubileum

text suzanne persson

Vill du veta mer om hälsosatsningen i Pildammsparken, kontakta anna. krook@malmo.se.

Källa: Pildammsparken 1914-2014, Ulla Hårde

På återseende i september. Tips till nästa nummer? Mejla h.eklundh@malmo.se


Nyhetsbrevet sofi nr 8 juni 2014  
Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you