Page 1

04

Besiktigar elnäten från ovan

11

Det här är Elsäkerhet

15

Så är koncernen uppbyggd

01

2012

movement


2

Koncernchefen har ordet:

Vårt bästa år någonsin! Om vi fortsätter att göra ett bra jobb kan 2012 bli ett kanonår. Men vi måste också ta itu med några viktiga utmaningar och tänka “säkerhet” i alla lägen.

Bästa medarbetare, Vi har nu kommit en bit in på 2012 och Infratek har fått en riktig kickstart på året. Merparten av de platser där Infratek bedriver verksamhet rapporterar om full aktivitet. Det glädjer mig och får mig att se på året som helhet med optimism. Om vi fortsätter så här kan vi göra 2012 till det bästa året i Infrateks historia! Jag ser särskilt positivt på det genombrott vi nått inom de viktiga satsningsområdena järnväg och stamnät. Vi vann anbudsgivningen för leveranser till Stockholm Nord, vilket visar att vi valde rätt strategi när vi identifierade järnvägstjänster som ett satsningsområde för Lokal Infrastruktur. Vi har också fått några nya kollegor genom uppköpet av WKTS AB. Tillsammans ska vi skapa ett starkt och kompetent team som sätter Infratek på kartan när det gäller järnvägstjänster i Sverige. Jag vill också lyfta fram de avtal Central Infrastruktur tecknat med norska Statnett. Efter en tung period i fjol är detta verkligen en fjäder i hatten för vår satsning på stamnät i Norge. Att vår finska spetskompetens spelar en central roll i projektet känns extra roligt. Jag hoppas och tror att detta ska vara början på ett utökat och långsiktigt samarbete med Statnett. Från vår sida ska vi i alla fall göra allt vi kan för att positionera oss rätt och ro hem nya kontrakt. Även om det är mycket positivt på gång så har vi också några utmaningar att ta itu med. Som jag varit inne på förut är våra medarbetares säkerhet A och O i alla våra verksamheter.

Säkerheten får vi inte tumma på, så jag ber var och en av er att alltid ha detta i åtanke i det dagliga arbetet. Tänk ”säkerhet” i alla lägen – en olycka är en olycka för mycket! Under 2011 såg vi dessvärre en nedåtgående trend på HMSområdet. Som en följd av detta har vi påbörjat arbetet med att identifiera var vi fallerar och även vidtagit konkreta åtgärder. Vi har redan börjat skörda frukterna av vårt ökade fokus på HMS. Jag är också glad för den återkoppling vi fått från Annika Viklund, VD för Vattenfall Eldistribution, som gav ett av våra arbetslag fina vitsord tack vare deras fokus på säkerhet. Detta visar att hälsa, miljö och säkerhet är viktiga områden även för våra kunder – de kräver professionella leverantörer som förutom att göra ett bra jobb även tar hand om sina anställda. HMS har därför högsta prioritet för mig och jag hoppas att det här budskapet sprids inom alla delar av organisationen. Jag vill att vi tillsammans kör vidare på den inslagna vägen och fortsätter utföra förstklassiga uppdrag åt våra kunder under 2012 – och att var och en kommer ihåg att alltid göra säkerhetsbedömningar inför varje jobb, att bära hjälm och att använda den skyddsutrustning som varje uppdrag kräver.

Bästa hälsningar,

Bjørn Frogner // koncernchef

Movement ges ut av Infratek ASA i Norge, Sverige och Finland Redaktör: Emma Lindström Ansvarig utgivare: Espen Mathisen Tryck: Sandvikens Tryckeri AB Redaktion nr 1 2012: Emma Lindström, Espen Mathisen, Håkon Strand, Kirsi Lintunen, Emelie Röjeskog (sidan 9) Har du tips till Movements redaktion, kontakta emma.lindstrom@infratek.se


bätte dialog med nya dialouge

3

Under hösten 2011 ombads alla anställda att besvara medarbetarundersökningen Dialouge. Hela 80 % av personalen tog chansen att vara med och förändra Infratek och skapa en bättre arbetsmiljö. Nu har det viktiga förbättringsarbetet startat. Inom Infratek har vi genomfört koncernövergripande medarbetarundersökningar sedan 2009. Inför undersökningen 2011 ville ledningen dock öka svarsfrekvensen och förbättra återkopplingen. Jan Norman på HR utsågs till projektledare för att ta fram en ny underökning. - Svarsfrekvensen 2010 var bara 58 % och den lokala förankringen var dålig. Innan har vi också skickat ut undersökningen via post till de som inte haft en e-postadress, men pappershanteringen ledde till många borttappade svar, berättar Jan. BRA SVARSFREKVENS Han är desto mer nöjd med årets återkoppling där åtta av tio besvarat undersökningen, strax under jämförelsetalet i branschen som ligger på 85 %. - Det är positivt att medarbetarna tagit sig tid att svara, detta trots att vi faktiskt hade mer än dubbelt så många frågor i år, 45 stycken mot tidigare 20. Det ger oss också mer datamaterial att jobba med, säger han. Alla med Infratek e-postadress fick en länk till enkäten och de som inte har en e-postadress fick en pinkod så att de kunde logga in från vilken dator som helst och besvara frågorna. - Det är positivt att så många loggade in och svarade med tanke på att flertalet av våra medarbetare är mobila, säger Jan. RESULTAT Alla chefer har nu fått fyra styrkor och fyra svagheter som de ska jobba med. Förbättringsprocessen har startat och alla avdelningar ska påbörja minst två aktiviteter före sista april. Till halvårsskiftet ska handlingsplaner vara framtagna. Med den nya lösningen kan vi jämföra oss mot andra, både totalt och fråga per fråga. I dagsläget finns det 150 andra företag att jämföra våra siffror med. - Om vi följer upp resultaten rätt kommer det leda till att Infratek räknas som en attraktiv arbetsgivare samtidigt som det ger oss ökad lönsamhet, säger Jan.

Våra styrkor Infrateks största styrka är att våra medarbetare känner sig uppskattade av sina kollegor (83 %). Vi är också duktiga på att jobba mot våra utsatta mål och vi har möjlighet att utvecklas i vårt arbete. Förbättringsområden Det som flest överlag behöver jobba mer med är att göra medarbetarsamtalen mer givande. Andra förbättringsområden skiljer sig åt och där måste varje avdelning jobba vidare med sina resultat.


4

- Det kändes som att de skulle flyga in i oss! Plötsligt hörde den flygande besiktningsmannen Roger Mattsson ett kraftigt ljud närma sig. Han duckade i passagerarsätet på helikoptern medan piloten gjorde en häftig sväng och värjde undan för de två JAS-planen som kom flygandes över värmländska Hagfors. Roger minns ännu händelsen som en av de mest ovanliga på jobbet, även om planen inte var så nära som det kändes.

Infratekmontören Roger Mattsson är annars van vid en arbetsvardag i luften. Han har gjort besiktningar från helikopter i snart 20 år och under årets underhållsbesiktning åt Fortum flyger han med sin 44:e pilot i ordningen. Och Roger trivs bra med att besiktiga kraftledningar från ovan. - Här uppe får man ett helt annat grepp om alltihop! Det går också mycket fortare än att besiktiga till fots eller på till exempel fyrhjuling, berättar Roger.

ningsnätet inte är lika sammanhängande längre. I takt med att mer och mer av lokalnätet grävs ner måste man ibland förflytta sig flera kilometer med helikoptern och samtidigt ha koll på vart luftledningen börjar och slutar. - En annan utmaning är att följa kartan och ha koll på hur ledningarna går, hålla utkik efter korsningar och hinder som till exempel master. Samtidigt ska man ha koll på sol och vind och ha uppsikt över djur, berättar Roger. Man måste alltså vara uppmärksam för att jobba som flygande besiktningsman. Det är också en fördel om man har jobbat mycket med linjer. Man måste gå kurser för att få utföra besiktning och en speciell utbildning för att överhuvudtaget få flyga.

Tidsaspekten blir allt viktigare för att hålla nere avbrottstiderna hos elbolagen. Det gäller att snabbt hitta felen, även om ledningarna är 15-20 kilometer långa, och därför är det avgörande att kunna utnyttja helikoptern. Roger uppskattar att det arbete han gör motsvarar ungefär 15 mans jobb på marken. VIKTIGT MED FÖRBEREDELSE Att starta helikoptern och vara uppe i luften tar bara några sekunder, men varje besiktning kräver noggrann förberedelse. - Tillsammans med beställaren måste man se till att tillstånd finns, annonsera att man kommer att flyga och framförallt underrätta lokalbefolkning och markägare. Det bullrar kraftigt av helikoptern och därför är det viktigt att ta hänsyn till djur och natur. På de flesta områden har helikopterbolaget tillstånd att flyga lågt, men för flygning i speciella områden, till exempel över militärt övningsområde, krävs speciella tillstånd. Innan flygning brukar Roger själv ringa och förvarna markägare. - Markägarna brukar uppskatta att det är den personen som ska utföra flygningen som ringer och mottagandet brukar vara positivt, även om man ska flyga över deras ägor, säger Roger. MYCKET ATT HA KOLL PÅ Roger ser bara fördelar med luftbesiktning, men påpekar att det också finns en del svårigheter, inte minst eftersom led-

ANVÄNDER MODERNT VERKTYG Roger har en avancerad handdator med besiktningsprogram och kartor. Han följer med på skärmen och kryssar i och gör anteckningar. Det går även att göra ljudinspelningar och ta bilder direkt i verktyget. Akuta fel rapporterar Roger direkt till driftcentralen via sin GPS-telefon. Mindre akuta fel sammanställer vi och gör en beredning på som sedan skickas till beställaren. Normal driftbesiktning utförs från januari till slutet av april och ligger sedan nere under sommarmånaderna på grund av all grönska och med hänsyn till de djur som går ute då. På hösten, då åsksäsongen normalt är över, besiktas mestadels ledningar över 20 kV. Under övrig tid flyger man bara vid störning. T RIVS I LUFTEN När Roger inte flyger jobbar han som montör med bland annat underhåll, nyanslutningar och deltar i beredskap. Han är stationerad i Karlstad men åker dit jobben finns. Just nu händer det mycket i Värmland så han jobbar på hemmaplan. Men det är ändå uppe i luften han trivs bäst. - Det känns fint att kunna göra en insats, som efter stormen Dagmar, då var helikoptern oumbärlig. Vi hittade felen snabbt och kunde åtgärda direkt så att folk fick tillbaka strömmen. Då får man en adrenalinkick, då är det på riktigt! säger Roger.

Roger Mattson började på Infratek redan 1974. Då hette företaget Uddeholm Kraft. Han började göra flygande besiktningar runt 1993. Då skedde det i mindre skala och det var flera som flög. Idag är Roger en av få hos oss som regelbundet besiktigar näten från luften.


5


6

Infratek satsar på ”Live work” ”Live work”, eller arbete med spänning (AMS) som det heter i Sverige, är ett område som vi har stora förväntningar på inför de kommande åren. Trots att utvecklingen på marknaden går lite långsamt får vi allt fler förfrågningar och vi jobbar på att öka vår kompetens på området.

Carl Barlev är affärsutvecklare inom Live Work på Infratek. Här ger han sin syn på marknadsutvecklingen, vår kompetens och hur vi bör positionera oss för att kunna växa inom området. HUR ÄR MARKNADEN FÖR LIVE WORK-TJÄNSTER I NORDEN? – Marknaden växer inte snabbt, men det finns flera positiva tecken. Förra året hade Fortum som mål att nå 200 Live Workuppdrag, det vill säga 50 fler uppdrag än de hade under 2010. Efterfrågan på våra utbildningar ökar, både internt och externt. Dessutom har antalet kunder vid vår teststation och den totala omsättningen ökat.

NÅGRA NYA KONTRAKT/UPPDRAG DEN SENASTE TIDEN? – På distributionsnätet vinner vi flera uppdrag varje månad, t ex uppdrag avseende riktning av utliggare, byte av stolpar, utliggare och isolatorer, montering av brytare och stolptoppar.

– Flera av de största elbolagen satsar på Live Work. Fortum och Vattenfall vill använda arbetsmetoden vid alla uppdrag och Statnett vill att så många som möjligt av deras uppgraderingsprojekt ska genomföras med spänning. Hafslund planerar att ta in anbud på flera uppdrag framöver och förra året vann vi ett stort Live Work-uppdrag för Svenska Kraftnät. KOMMER LIVE WORK ATT BLI LIKA VANLIGT I NORDEN SOM I CENTRALEUROPA? – Flera nätbolag och entreprenörer satsar på Live Work, men trots det ökar antalet uppdrag väldigt lite varje år. Jag tror att det finns flera orsaker till detta. Frankrike är ledande i Europa på Live Work, men där finns det bara ett enda nätbolag. I Sverige och Norge finns det hundratals. Det tror jag bidrar till att det sker så lite nytänkande på området. Bristen på en välfungerande marknad för entreprenadtjänster i stora delar av Norden tror jag också begränsar mängden Live Work-uppdrag. En annan faktor är att de flesta nordiska företag som officiellt satsar på Live Work brottas med motstånd internt från medarbetare som motsätter sig satsningen. Vissa personer i branschen har fortfarande inte förstått att det faktiskt är säkrare att jobba ”Live” än frånkopplat. HUR SKULLE DU BESKRIVA INFRATEKS KOMPETENS INOM AMS? – Infratek är tveklöst ett av de ledande företagen i Norden, men om vi ligger allra längst fram är jag inte helt säker på. Vi satsar stort på att bygga upp vår kompetens, men det är vi inte ensamma om och exakt vilken kompetens och erfarenhet de andra entreprenörerna har, det vet jag inte. I dag har Infratek drygt 50 montörer med Live Work-kompetens. Vi erbjuder flera kurser på Infratekskolan, både internt och externt, och vi har den enda AMS-teststationen i Norden. Där testar vi både vår egen och andra svenska och norska entreprenörers utrustning.

– Infratek har inte utfört så många Live Work-uppdrag på stamnätet, men i slutet av förra året vann vi ett projekt för Svenska Kraftnät. Projektet kan öppna upp möjligheter för oss eftersom vi inte jobbat under spänning för Svenska Kraftnät tidigare, och inte med 220 kV heller. Svenska och norska montörer kommer att jobba tillsammans under projektet som bland annat omfattar byte av 42 trästolpar, förlängning av isolatorer på 87 master och montering av ståltoppar på 89 master. Huvudsyftet med uppdraget är att förbereda en 22 kilometer lång linje för installation av en nergrävd fiberkabel, som ska installeras vid ett två veckor långt driftavbrott i augusti.

Är du intresserad av Live Work? Carl har startat ett eget nyhetsbrev för de som jobbar med Live Work på Infratek. Han har också skapat Outlook-grupper för internt utbyte av information om Live Work. Om du vill prenumerera på nyhetsbrevet eller anmäla dig till Outlook-grupperna, kontakta carl.barlev@infratek.no.


7

Affärsidé: Vi bygger, underhåller och säkrar kritisk infrastruktur Vision: Tillsammans ska vi leverera och bli ledande i Norden Kärnvärden: Närvaro, arbetsglädje, rörelse

sociala medier Sedan november 2011 har Infratek officiellt etablerat sig i sociala medier, med officiella profiler på bland annat Facebook, LinkedIn och Twitter. Dessutom har vi vår egen kanal på YouTube. Där kan du till exempel se den officiella Infratekfilmen. På fotosidan Flickr finner du våra bilder.

Urval av nya projekt under första kvartalet 2012 Kontroller av mätsystem i Laholm och Båstad för Södra Hallands Kraft Ombyggnation av ett 145 kV utomhusställverk i Sarpsborg åt Statnett Drift och underhåll av Mälarbanan och Ostkustbanan norr om Stockholm åt Trafikverket Beställning från Stokab på ytterligare 5000 fiberanslutningar i Stockholm. Utbyte av 400 kV luftbrytare åt Fingrid Oyj i Alajärvi. Utbyggnad av sju 420 kV transformatorstationer på olika håll i Norge åt Statnett. Leverans av elektroniska varularm till 56 av Felleskjøpet Agris butiker. Leverans och byggnation av tre mindre transformatorstationer åt Järvi-Suomen Energia

Vi har flera anledningar till att etablera oss i sociala medier, men ett av huvudmålen är att öka kännedomen om vad Infratek sysslar med. Genom att använda sociala medier når vi kanske lite andra målgrupper än vad vi gör med traditionella medier. Om fler och fler följare delar historierna vi lägger ut kan vi tillsammans nå väldigt många människor. På det sättet kan hela organisationen vara med och sprida varumärket Infratek. Ett annat mål med vår satsning på sociala medier är att göra bilder och videor mer tillgängliga. Därför ligger nu alla bilder tillgängliga på fotosidan Flickr. Om du ska göra en presentation och vill använda bilder är det bara att gå in där och ladda ner de bilder du vill använda. Gör samma sak med den officiella Infratekfilmen som är upplagd på YouTube. - Återkopplingen vi har fått har varit god och många ser ut att uppskatta att Infratek nu är närvarande i sociala medier, men vi önskar att ännu fler följer oss så att vi kan sprida ”Infratekbudskapet” till ännu fler, säger Håkon Strand, marknadskoordinator som jobbar med sociala medier inom Infratek. Du hittar länkar till alla våra sidor på intranätet.

infratek quiz Hur lyder Infrateks vision? Skicka ditt svar till info@infratek.se före den 30 april 2012 så är du med och tävlar om ett presentkort på sportartiklar. Skriv “QUIZ” i ämnesraden. Vinnare i förra numrets QUIZ blev Andreas Nordh, driftingenjör i Stockholm. Han visste att Infrateks kärnvärden är närvaro, arbetsglädje och rörelse.

?!


Ny offensiv strategi inom järnväg Järnväg är utsett till ett av Infrateks strategiska satsningsområden och ska ha en årlig växt på 50 % fram till 2015. Nu har divisionen påbörjat ett offensivt arbete som omfattar rekryteringar, förvärv och nya etableringar.

2015 ska Infratek i Sverige vara en betydande leverantör till spårägare och ses som en viktig partner till Trafikverket, både inom drift och underhåll och inom ombyggnationsprojekt. Eftersom det finns relativt få aktörer inom järnväg har vi goda förutsättningar att ta marknadsandelar om vi agerar snabbt.

- Vi jobbade väldigt hårt och det blev långa dagar. ”Låsa in sig tills det är klart” blev också mer än ett talesätt en sen kväll när jag upptäckte att man måste ha kod för att komma ut från kontoret efter ett visst klockslag, något som jag missat, skrattar Urban.

VANN PRESTIGEPROJEKT Divisionen kunde inte få en bättre start på satsningen, i slutet av januari tillkännagavs nämligen att Infratek tilldelats prestigeprojektet Stockholm Nord. På uppdrag av Trafikverket ska vi sköta drift och underhåll av Mälarbanan och Ostkustbanan, två av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Kontraktet, som är värt över en halv miljard SEK, är ett av de största som Infratek någonsin ingått.

Han tror att det finns flera faktorer till att Infratek vann den stora upphandlingen.

Infratek tar över kontraktet från nuvarande entreprenör först i oktober, men redan nu har arbetet satt igång.

FÖRVÄRV AV WKTS För att stärka vår konkurrenskraft, kompetens och kapacitet inom järnvägssegmentet förvärvade Infratek WKTS AB den 1 februari i år. WKTS jobbar med järnvägsteknisk svetsning, ett kompetensområde som Infratek inte haft tidigare men som gör oss ännu mer konkurrenskraftiga på marknaden. Samtidigt som förvärvet positionerar Infratek för ytterligare tillväxt var det också läge för WKTS att ta nästa steg. För att kunna ta större jobb var de tvugna att ha en helt annan typ av organisation. I och med uppköpet fördubblar Infratek personalstyrkan inom järnväg till närmare 70 personer.

- Etableringsfasen bedrivs i projektform. Den 30 september överlämnas projektet till produktionen och då är det viktigt att hela etableringen är utförd. Vi följs kontinuerligt upp av vår beställare och om vi inte skulle lyckas med det vi sagt i anbudet har de rätt att avbryta avtalet, berättar enhetschef Urban Strand.

- Vi är ett stort företag med ordning och reda på resurser och finanser. Vi har också nöjda kunder i befintliga avtal inom järnväg. Vi genomförde en bra förhandling och hade alla nyckelrollen klara. Dessutom hade vi säkrat banresurser genom WKTS, säger Urban.

REKRYTERING OCH NYA ETABLERINGAR Utmaningarna är många för division järnväg. Förutom att man jobbar hårt med etableringen av Stockholm Nord och samarbetet med WKTS, planerar man också att öppna nya kontor och anställa fler medarbetare.

Vi är nu i full gång med att skaffa bilar, maskiner, verktyg och produktionshjälpmedel. Dessutom måste vi få lokalkännedom och lära oss anläggningen. Vi måste även upprätta avtal med leverantörer och underentreprenörer. Samtidigt är det viktigt att informera och skapa delaktighet. - Några av de mest kritiska momenten är att få till datauppkopplingen samt att förbereda för övertagandebesiktning, berättar Urban. TUFF ANBUDSPROCESS Nu när etableringsfasen är påbörjad börjar Urban återhämta sig från den tuffa anbudsprocessen, som han beskriver som klurig och svettig med mycket pengar och risker.

- Ska vi klara tillväxtmålen måste vi anställa 150-200 nya medarbetare. Det handlar om allt från kontaktledningstekniker, signaltekniker och banarbetare till projektledare, säger Magnus Mellin, divisionschef järnväg och VD för WKTS. Planen vidare är att öka samarbetet mellan avdelningarna inom Infratek, vilket ger oss en stor konkurrensfördel. Genom Stockholm Nord ska vi få ytterligare en nöjd kund och sedan ta nya kontrakt inom såväl drift- och underhåll som nyinvesteringskontrakt. - Den största utmaningen inom järnväg är att tågen ska gå i rätt tid utan att göra avkall på säkerheten, en klyscha, men det är så vi järnvägare är fostrade, säger Urban.


Tjurhöjden – Europas första kinesiska vindkraftverk Nu har Europas första kinesiska vindkraftsverk invigts. Vindkraftparken Tjurhöjden, 30 kilometer från Karlstad, beräknas producera ungefär 15 000 MWh/år. Infrateks roll i projektet har varit förläggning av ledning till parken och anslutning till de båda vindkraftverken. Parken är nu i drift och kineserna är mer än nöjda med det svenska samarbetet. De två verken ligger högt uppe på ett berg omgivna av tät skog. På långt håll syns de knappt men när man kommer närmare reser sig två höga torn med stora svischande vingar. Platsen heter Tjurhöjden och ligger strax norr om Molkom, i närheten av sjön Mången.

Utöver Fortum har Infratek även samarbetat med CRC Vind när det gäller byggström, optoförläggning och leverans av transformatorer till respektive vindkraftverk. Fem kineser har hjälp till att montera verken och tre av dem stannar kvar för att säkra service och underhåll under ett helt år.

Verken är uppförda av göteborgsföretaget CRC Vind och tillverkade i Kina av det kinesiska företaget Sinovel. Totalhöjden är 150 meter och rotordiametern 113 meter. Varje verk har en effekt på 3000 kW. Tillsammans kostar de två vindkraftverken 84 miljoner kronor och de beräknas producera cirka 15 000 MWh/år.

Sinovels vice VD Lecheng Li lovordade samarbetet med oss svenskar, och berättade även att företaget nu vill bygga vidare i Sverige och Europa. Även CRC Vind har flera intressanta vindkraftprojekt på gång i både Värmland och i övriga Sverige.

LOVORDADE SAMARBETET Infrateks roll i projektet har varit som leverantör åt nätägaren Fortum. Vi har arbetat mot Fortum när det gäller beredning, förläggning av ledning till vindkraftsparken samt anslutningen till vindkraftverken.

Ett vindkraftsverk omvandlar vindenergi till elektricitet. Eftersom vind är oändlig räknas vindkraft som en förnyelsebar energikälla och tros på sikt kunna ersätta kolkraften. 80 länder producerar idag vindkraft och den globala kapaciteten kan försörja 380 miljoner människor med elektricitet. Efter cirka sex månader har ett vindkraftverk producerat lika mycket energi som det gått åt att tillverka det.


10

Stort rekryteringsbehov Energibranschen skriker efter kompetens och behöver rekrytera uppemot 8000 ingenjörer och tekniker de kommande fem åren. Infratek är inget undantag och affärsområdet Central Infrastruktur hoppas kunna anställa uppemot hundra nya medarbetare fram till 2015.

Affärsområdet Central Infrastruktur lanserade under 2011 en ny offensiv strategi, som åtföljdes av en omorganisation. Strategin baseras på att vi med vår kompetens i Infratek kan ta del av en växande marknad inom segmenten underhåll och investeringar i region- och centralnät. - För att klara av den ambitiösa planen är vi helt beroende av att fylla på med kompetens och resurser inom de flesta områden, säger koncerndirektör Alf Engqvist.

Alla lediga jobb läggs ut på vår hemsida. Känner du någon som du tror skulle passa för någon av våra lediga tjänster? Gå in på intranätet och läs mer om vårt rekommendationsprogram. TROR PÅ REKOMMENDATIONER Rekrytering sker på flera olika sätt. Något man hoppas mycket på är att våra anställda i Infratek tipsar om personer de känner till med rätt kompetens. - Om den person man tipsar om börjar hos oss och också stannar kvar så får men en personlig belöning på 10 000 norska kronor, berättar Alf. Förutom detta jobbar man nu med direktrekrytering samt upprepad annonsering i tidningarna på svenska västkusten. Bland det vi söker finns många olika kategorier av personal, till exempel projektledare, konstruktörer, kalkylingenjörer och avdelningschefer. - Att vi lyckas locka fler medarbetare till vårt spännande företag är högsta fokus och det viktigaste för oss under året, säger Alf.


På spänningsfyllt hembesök Du har säkert hört talas om att Infratek i Norge även jobbar med elsäkerhet? Men vad du kanske inte vet är hur vardagen ser ut för dina kollegor som sysslar med detta? Movement följde med på en fastighetskontroll för att ta reda på det. Infratek är Norges största aktör inom elsäkerhet och erbjuder i första hand tjänster knutna till Det lokale Eltilsyn (DLE). Infratek utför med andra ord uppdrag åt ägarna av elnäten. I Norge måste alla nätägare enligt lag besiktiga de fastigheter de försörjer med el. När de saknar kapacitet eller kompetens för att själva utföra besiktningarna kan de anlita Infratek. Infrateks specialområde inom elsäkerhet är elbesiktning av privatbostäder. Många fel och allvarliga brister uppdagas under dessa kontroller. I Norge är mer än 40 procent av alla bränder i byggnader elrelaterade, och ofta beror de på okunskap, försumlighet eller att man till exempel glömt att stänga av en spis. – Många vet inte varför vi kommer på besök, men de flesta är positiva till att få en genomgång av sin elanläggning. Vi ska besiktiga fem procent av bostäderna varje år, så det blir många besök på ett år, berättar elsäkerhetsingenjör Henning Opaker. Den här dagen har turen kommit till Harald Wendt och hans enfamiljshus i Haugerud i Oslo. – Det är mycket positivt att detta görs och jag tycker att ni har en viktig uppgift. Det är 27 år sedan vi byggde huset, så elanläggningen behöver definitivt ses över. Det ger mig en möjlighet att avhjälpa eventuella fel. Man ska ha respekt för det elektriska, säger Harald Wendt. MÅNGA ELFEL UPPTÄCKS I omkring 60 procent av fallen hittar Henning och de andra kontrollanterna en eller flera brister. Många av felen är så pass allvarliga att de gör anläggningarna farliga för människor att vidröra och medför att brandrisken ökar dramatiskt. – Vi börjar besiktningen med att ta en titt i säkringsskåpet. På alla anläggningar där vi kan kontrollera spänningen genomför

vi ett isolationstest. Därefter fortsätter jag med ett jordningstest för att mäta kontinuiteten i jordningen, berättar Henning. Bortsett från en stickkontakt i garaget som det varit värmeutveckling i ser det mesta ut att vara i ordning hemma hos Harald Wend. Men Infrateks kontrollörer stöter ofta på farliga lösningar när de är ute och besiktigar privatbostäder.

MÅNGA LEKER ELEKTRIKER – Det är lätt att få tag på elmaterial, men att hitta en elektriker kan vara svårare. Många tycker också att det är dyrt att anlita en elektriker och ”fixar” därför med elen själva. Att inte alla har så bra kunskaper på området visar sig tydligt när vi är ute på besiktning, berättar Tommy Skauen, chef för Elsäkerhet. Han nämner också att många underskattar de risker som är förenade med jordfel och tror att det bara är något som förekommer i gamla elanläggningar. Så behöver det inte alls vara. – Även om bostaden är ny måste man vara uppmärksam på sådant som kan vara tecken på att något är allvarligt fel, som stötar vid beröring och liknande. Jordfel uppstår förhållandevis ofta i varmvattenberedare, spisar, golvvärmekablar, tvättmaskiner och andra elektriska apparater. Det är särskilt i kombination med vatten som jordfel är farligt för dem som bor i bostaden, säger Tommy Skauen.


Säkerheten framför allt i hikiä

13

I Hikiä, 75 kilometer norr om Helsingfors, sätter man säkerheten främst vid underhåll av transformatorer. Förutom att Hikiä är en av Finlands mest välkända transformatorverkstäder har man här valt att fokusera på säkerheten.

De anställda har tillsammans utvecklat ett nytt system för personlig säkerhet. Systemet garanterar personsäkerhet vid arbete på höga höjder, till exempel ovanpå en transformator. I taket på verkstaden hänger linor ner från en speciell räls. Innan man påbörjar ett jobb fäster underhållsarbetaren fast sin lina i en säkerhetsväst. Genom att använda linan hindrar man fall från transformatorn. Säkerhetssystemet är konstruerat så att fyra personer kan koppla upp sig samtidigt.

Erfarenheten av säkerhetssystemet hos underhållsarbetarna har varit väldig positiv och därför är de väldigt motiverade till att använda systemet. Dessutom har de kunder som besökt verkstaden blivit övertygade om fördelarna med säkerhetssystemet och förstått betydelsen av säkerhet vid underhållsarbete.

För att öka fokus på hälsa, miljö och säkerhet, finns det en nordisk HMS-grupp med representanter från Norge, Sverige och Finland. Denna grupp ska dela sina erfarenheter och på så sätt komma med förslag på ytterligare förbättringsförslag så att Infratek ska nå sina HMS-mål och erbjuda en säker arbetsmiljö åt sina anställda.

Det har tidigare varit mycket prat om säkerhet, men nu har säkerhetsaspekterna blivit högsta prioritet både inom Infrateks underhållsverksamhet i Finland och hos våra kunder. Fram tills nu har flera förbättringar inom arbetssäkerhet införts. I framtiden planerar man att, i nära samarbete med kunderna, ytterligare förbättra säkerheten. Rutinerna och förståelsen kring säkerhet ska också fortsätta att förbättras i hela organisationen.

Bolagsförvärv inom mätning Den 1 mars förvärvade Infratek Emsab AB, ett ackrediterat laboratorium som utför kalibrering av bland annat elinstrument, elmätare och mätsystem. Emsab, som har tre anställda, blir därmed ett helägt dotterbolag till Infratek. VD för bolaget blir Roger Kroll, affärsutvecklare inom affärsområdet Lokal Infrastruktur. Läs mer om bolagets verksamhet på www.emsab.se


Veera räddar liv ihop med sin hund Veera Höglund har jobbat på Infratek i Helsingfors i snart ett år. Det har varit fullt upp på jobbet sedan första dagen och på fritiden går tiden åt till att sökoch spårträna med sin rottweiler Zirabanden De Roberto. Tillsammans är de alltid beredda att rycka ut för att hjälpa polisen att söka efter saknade personer. Veera började träna SAR, Search And Rescue, 2004. SAR blev en livsstil för Veera och när hon skaffade sin nuvarande hund Roberto 2007 började hon träna honom redan när han var åtta veckor gammal.

HÖGA KRAV Det ställs höga krav på både hunden och hundföraren. En av de viktigaste sakerna som förarna utbildas i är hur man ska ge hunden återkoppling.

- Roberto är exemplarisk när vi tränar. Han är alltid arbetsvillig, mentalt välbalanserad och modig i sitt arbete. Tyvärr framställs rottweilers ofta i media som farliga och anledningen till att det sker olyckor är oftast att ägaren inte har tillräcklig kontroll över sin hund. Det är en väldigt krävande ras, säger Veera.

- Om de inte vet när de presterar bra eller dåligt, hur ska de då kunna göra ett bra jobb nästa gång? säger Veera.

RÄDDAR LIV SAR innebär att man med hjälp av hunden hjälper polisen och andra myndigheter att söka efter saknade personer. SAR-hundar kallas även för räddningshundar och de utbildas i både sökoch spårningsarbete. I sökarbetet utnyttjas hundens otroliga luktsinne när den letar efter människans vittring i luften eller på marken. Hundarna tränas även för att kunna arbeta i ruiner och rasmassor. - Hundar med rätt träning kan rädda människoliv. För honom är det helt naturligt att använda sitt luktsinne och han ser detta viktiga arbete som en rolig lek, berättar Veera. Beroende på storlek kan en hund känna lukter ungefär en miljon gånger bättre än människan. Därför är det naturligt för hunden att använda luktsinnet som verktyg. - Du fårstår kanske hur bra luktsinne en hund har om du tänker dig hur starkt du upplever doften av en nybakad kanelbulle. Ta sedan det gånger en miljon, säger Veera.

Vid själva sökandet tilldelas Veera ett område på kartan. Veera tar fram en plan och leder sedan Roberto genom området och rapporterar in alla spår, till exempel om de hittar en cykel eller ett klädesplagg. Det tar ofta flera timmar att genomföra en sökning och det görs ofta när det är dåligt väder och under natten. - Vi genomför sökningar i till exempel skogen, på bondgårdar eller i stadsmiljö. Var sökningen än ska ske är det viktigt att vi är redo att agera, säger Veera. När Veera inte håller på med SAR jobbar hon som utvecklingsoch kvalitetsansvarig. Jobbet omfattar bland annat dokumenthantering, TQM-portalen och HMS-relaterade frågor. Och det finns flera saker från SAR-träningen som Veera har nytta av i sitt jobb. Det viktigaste är att kunna ta snabba beslut i olika situationer. - Utan att kunna fatta beslut skulle jag stå i ett hörn och inte leda hunden någonstans. Jag har också lärt mig att uppskatta de misstag jag gör. Genom att lära från misstagen kan jag förbättra min kompetens både i sökningen och i mitt arbete på Infratek, säger Veera.


ELNÄT SVERIGE

NO RG E

G

ELN ET T

15 IFT DR

RN

ITY UTIL I T L MU

CE

LO K A L

FÖRS ÄLJNING

T

VOL

TR

KE

CEN

HIGH

RHE

MAINTE

NAN

JEKT PRO

INFRATEK ASA

TA

A

L

OJ

RE

PR

TA

IL

GE

EC

TS RE

GI

ON

AL

PRO

J OL

JEC TS

Affärsområden Infrateks verksamhet är uppdelad i tre affärsområden: Lokal Infrastruktur, Central Infrastruktur och Säkerhet. Divisioner Varje affärsområde har ett antal divisioner. Dessa är sedan fördelade på enheter och därunder finns våra avdelningar. Infratek har sex dotterbolag (1 mars 2012): Eiendomssikring AS, Emsab AB, Mini Entreprenad AB Unisec Varularm AB, Veka Entreprenad AB och WKTS AB

ELSÄKE

RHET

A

&

GA

S


B PORTO BETALT RETURADRESS Infratek Sverige AB Box 42002 126 12 Stockholm --Infratek ASA Infratek Norge AS Infratek Sikkerhet AS Infratek Elsikkerhet AS Breivollveien 31 Pb 63 Alnabru 0668 Oslo Norge www.infratek.no --Infratek Sverige AB Västberga Allé 36B Box 42002 126 12 Stockholm Sverige www.infratek.se --Infratek Finland Oy Infratek Security Finland Oy Muuntotie 5 PL 261 01531 Vantaa Finland www.infratek.fi

Movement 2012-1 SE  

Infratek Magazine

Advertisement