Page 59

nomiska förhållandena men ofta ej heller särskilt snäva även om hänsyn tages till dessa. Faktorer av denna typ motsyara närmast de B-faktorer, som ha inflytande på utbudet. Inom ramen för' de sålunda i viss mån givna förhållandena påverkas utformningen av bebyggelsen (och framför allt av de olika byggnaderna) av behovet av byggnader, vilket i sin tur är beroende av t. ex. sammansättningen av den bostadssökande befolkningen med avseende på familjeförhållanden, ålder och inkomster. Faktorer av denna typ kunna sägas närmast motsvara de B-faktorer, vilka utöva inflytande på efterfrågesituationen - men också »direkt» på distributionskomponenterna. Själva den uppkomna efterfrågesituationen illustreras av l\1-faktorerna. Sedan möjligheterna på detta sätt ytterligare avgränsats föreligger emellertid fortfarande viss valfrihet för byggherrarna att utforma byggnaderna, så att dessa giva största möjliga nettointäkt (eller annat önskat r-esultat). En avvägning kan ske mellan storleken av dessas utrustning i olika avseenden, antalet lägenheter, antalet våningar o. s. v. Dessa olika delar av bebyggelsen - vilka kunna sägas motsvara komponenterna - karakterisera dess slutliga utformning. Då samtliga dessa »delaf» (komponenter) fixerats, är också den slutliga utformningen av bebyggelsen - dennas struktur - bestämd.

Förutom komponenter och faktorer ha i diagrammet angivits distributions- respektive tillverkningskostnader per enhet samt intäkter per enhet (alltså genomsnittskostnader respektive -intäkter) - man skulle kunna kalla dem för resultatkonton - för att visa sambandet mellan olika komponenter och faktorer, å ena, och kostnader och intäkter, å andra sidan. Även försäljningens storlek har i diagrammet angivits som ett resultatkonto men kan samtidigt betraktas som en distributionskomponent och har nedan karakteriserats tillsammans med övriga distributionskomponenter. Uppgiften för företagets politik kan sägas vara att anpassa de olika komponenternas storlek efter de ur det individuella företagets synpunkt (åtminstone på kortare sikt) givna marknadsfaktorerna, B-faktorerna samt al1mänekonomiska faktorer liksom institutionella och sociologiska förhållandena (»icke-ekonomiska faktorer»), så att högsta möjliga nettointäkt ernås under den tidsperiod för vilken planeras.! I någon mån kunna dock, som ovan framhållits, marknadsfaktorerna och i viss grad även B-faktorerna på längre sikt via komponenterna påverkas av de individuella företagen eller, framför allt, grupper av företag med liknande företagspolitik.

D. Karakteristil{ av komponenterna Karakteristik av tillverkningskomponenterna 9. För att en komponent skall kunna bliva föremål för en konkret analys bör den dels kunna definieras på ett sådant sätt, att ingen (rimlig) tvekan uppstår om vad den innefattar, och dels kunna mätas - dock ej nödvändigtvis i absoluta taL Det torde ibland vara tillfyllest med att veta ordningsföljden In ellan komponenternas storlek hos olika företag eller i vissa fall kanske t. o. m.· grupper av företag. Som redan nämnts kunna komponenterna uppdelas i tillverkningskomponenter 1 De företagspolitiska åtgärderna betingas naturligtvis av den effekt, de väntas skola få under de förutsättningar, som förväntas.

62

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement