Page 54

Priserna på ylletyg och bomullstyg varierade inom vardera av de två största orterna för den mindre orten funnos noteringar för endast tre butiker - med cirka femton procent, d. v. s. det högsta noterade priset var ungefär femton procent högre än det lägsta. Om de extrema värdena uteslutas, vilket synes i viss mån vara befogat, då dessa antagligen i stor utsträckning betingas av skillnader i varans utförande och kvalitet, voro prisskillnaderna dock i allmänhet endast ungefär hälften så stora. Prisspridningen var relativt något större för kostymer, vinteröverrockar och skjortor för herrar än för tyger, om hänsyn tages även till de extrema värdena. Den utgjorde 15-20 procent för samtliga tre varor. Uteslutas de högsta och lägsta prisnoteringarna inom de två största orterna minskas prisspridningen med ungefär hälften, till knappt tio procent. Även i fråga om de prisnoterade trikåvarorna, herrkalsonger och herrstrumpor redovisas en avsevärd spridning av detaljhandelspriserna. Ungefär samma prisspridning noterades vid samtliga undersökningstillfällen, september 1929, 1933, 1936 och 1939. Spridningen mellan »genomsnittspriserna» på olika orter var likaledes betydande. Urvalet av varor för prisnotering kan emellertid inverka mycket starkt på de olika orternas genomsnittspriser - mycket starkare än vid undersökningen av priserna på samma ort, emedan olika prisombud användas på olika orter. Även inom grosshandeln med textilvaror torde prisspridningen vara ganska stor, ehuru sannolikt mindre än i detaljhandeln, men uppgifter härom ha icke kunnat erhållas.

Inom vissa konsumtionsvaruindustrier, varav möjligen ett litet fåtal delbranscher i textila industrier, torde i fråga om enstaka stapelvaror s. k. oligopol föreligga, d. v. s. antalet producenter av dessa varor är så litet att det individuella företaget vid utformningen av sin avsättningspolitik räknar med att (även på kort sikt 1 ) konkurrenternas företagspolitik påverkas av den egna företagspolitiken. Dessa stapelvaror utgöra dock vanligen endast en relativt liten del av totala försäljningen hos flertalet företag. Ett betydande undantag utgör dock några mycket stora företag i den svenska bomullsindustrien. Stapelvarornas betydelse ur företagens synpunkt är i huvudsak att fylla ut framför allt de stora och i hög grad mekaniserade företagens tillverkningskapacitet mellan topparna för produktioneu av övriga, starkare mode- och säsongbetonade varor. En bidragande orsak till att framställningen av standardvaror ofta i relativt hög grad är koncentrerad till de l På längre sikt lära företagen av varandra, varigenom ett företags politik kan påverka andra företags. Många företag torde räkna med detta men påverkar icke - eller endast obetydligt utformningen av företagspolitiken. Exempel på dylika företagspolitiska åtgärder är lanserande av nytt (framgångsrikt) mode eller nya principer för prispolitiken. I fråga om större delen av varukollektionens utformning torde ofta planeringsperioden för textila företag begränsas till en säsong, varigenom det i stort sett blir omöjligt för ett företag att »följa» ett annat. S. k. price leadership, d. v. s. att flertalet företag bestämma sina priser efter ett företags. prissättning torde inte i någon större utsträckning förekomma i Sverige inom de textila industrierna eller inom skoindustrien - ej heller s. k. sharing the market, d. v. s. att företagen inrikta sig på att sälja endast »sin» andel av den i tysthet och knappast medvetet uppdelade totala försäljningen på marknaden (jfr Arthur Robert Burns, Decline of Competition 1st ed., New York and London 1936, s. 146). Enligt Organiserad samverkan inom svenskt näringsliv, betänkande avgivet av 1936 års näringsorganisationssakkunniga, Statens Offentliga Utredningar 1940: 35, är konkurrensen inom trävaru- och träförädlingsindustrien »i huvudsak fri» (s. 54), inom textilindustrien »i stort sett fri>>(s. 67) och inom läder-, hår- och gummivaruindustrien »praktiskt taget genomgående fri» (s.

57

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement