Page 49

l\1an synes kunna vinna anknytning mellan i den ekonomiska litteraturen och här använda varubegrepp: En vara kan i analogi med amerikanska benämningar sägas vara »en klunga av (närliggande) substitub). I utredningen och här använt varubegrepp kan en vara sägas utgöra en klunga av substitut, för vilka tillverkningstekniken eller den möjliga tillverkningstekniken (»de tekniska förutsättningarna») är likartad. Denna begränsning av varubegreppet torde knappast vara av någon större betydelse, då för de allra flesta konsumenterna (åtminstone av de i utredningen aktuella produkterna) valet torde stå mellan produkter, som äro lika varandra även i fråga Oln til1verkningstekniken. Man får dock icke glömma bort att inköpsmotivet kan vara mycket olika för olika personer och att därför olika personer ha olika »klungor av substitub). Även samma person kan ha olika inköpsmotiv vid olika tillfällen och därmed också olika »klungor av substitut». Man synes därför också behöva utöka definitionen på vara med att det är en klunga av substitut, sådan den framstår för de allra flesta relevanta konsumenterna. I allmänhet torde ovan påtalade brister i varudefinitionens stringens icke i och för sig föranleda några mera betydande svårigheter vid användningen av definitionen. Av praktiska skäl kan olika varor icke utväljas genom anlitande av definitionen - man kan inte tillräckligt noga kartlägga konsumenternas efterfrågebilder - men den kan utnyttj as vid bedömning av tillgängliga varubegrepps rimlighet. Om man sålunda för en grupp företag, som huvudsakligen framställa vävnader inom ett visst varuområde, exempelvis kostym- och överplaggstyger av ylle, kan erhålla uppgifter om antalet tillverkade mönster, så synes man kunna utgå från att antalet mönster utgör ett rimligt tillfredsställande mått på varusortimentets storlek. Skillnader i antalet mönster motsvara skillnader i varusortimentets storlek.

En speciell svårighet vid definitionen av företag (och industri) för användning i en konkret analys är att inom samma företag kunna tillverkas varor, vilkas funktion i konsumtionen äro helt olika, t. ex. pappersmassa och vissa textilvaror eller tyngre yllevävnader och konstsilkefoder. I sådana fall synes man kunna betrakta den del av den ekonomiska verksamheten, som berör varor med liknande funktion hos konsumtionen och med likartad tillverkningsteknik, t. ex. konstsilkefoder, såsom ett företag, vilket kan j ämföras med andra företag, vilka uteslutande tillverka likartade varor. Ofta är emellertid gränsdragningen mellan olika verksamhetsgrenar i detta hänseende svår att utföra. Hur svår är beroende på - förutom uppgiftsmaterialets fyllighet vilka krav man har på hur likartade produkterna skola vara för att räknas till samma varugrupp. Ju högre dessa krav ställas desto svårare blir det att erhålla företag med »renodlat verksamhetsområde» och därmed svårare att avgränsa en industri från en annan. Icke sällan inträffar att inom ett företag en betydande del av verksamheten är hänförlig till produkter, som i olika avseenden äro i hög grad likartade, medan en mindre del av verksamhetsområdet omfattar andra produkter. I sådana fall torde det ofta visa sig lämpligt att till samma grupp föra företag, vilkas verksamhet till en viss minimiandel utgöres av likartade produkter. Vid analysen av distributionsstrukturen och delvis även av produktionsstrukturen har för grupperna av företag (delbranscher) angivits vilken andel av totala tillverkningsvärdet som en viss för alla företag i delbranschen gemensam grupp av varor, vilka bilda huvudvaruområdet, minst utgör för de i delbranschen ingående företagen. I strukturanalysen har också använts det traditionella begreppet industri, vilket utgör en betydligt större grupp av företag än de, vilka använts vid analysen av företagens såväl produktions- som distributionsstruktur.

52

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement