Page 27

Struktur - struktur - utgöres av ett antal delar - komponenter - vilkas storlek och beskafKomponenter fenhet är olika för olika strukturer. Vissa komponenter äro främst av betydelse f ör produktionen, t. ex. tillverkningsseriernas längd, andra främst för distributionen, t. ex. storleken av försäljningen per kund. Produktionsstrukturen har liksom distributionsstrukturen beskrivits och analyserats genom att redovisa storleken och beskaffenheten av samt sambandet mellan Produktions- ett antal komponenter, varav strukturen kan sägas vara uppbyggd. I produktionsstruktur strukturen ingå komponenter, som främst äro av betydelse för produktionen, t. ex. tillverkningsseriernas längd, varusortimentets storlek och tillverkningens Distributions- kvalitetsnivå, medan i distributionsstrukturen ingå komponenter frälnst av ,be.tystruktur delse för distributionen, t. ex. antal kunder och försäljning per kund. Produktionsoch distributionsstrukturens uppbyggnad och utformning behandlas utförligare och mera generellt i nästa kapitel. De i produktions- respektive distributionsstrukturen ingående komponenterna definieras utförligare i avsnitten 9 och 10 i följande kapitel. Ett nära samband råder mellan utformningen av produktions- och distributionsstrukturen. I sj älva verket kan i många hänseenden någon skarp gräns mellan produktions- och distributionsstrukturen icke dragas. För underlättande av framställningen ha emellertid - i likhet med vad som skett i redogörelsen för vissa textila industriers struktur - komponenterna klassificerats i sådana tillhörande produktions- respektive distributionsstrukturen. Textil Med textil industri avses de olika grupper av företag, vilka i den officiella statiindustri stiken klassificeras såsom olika industrier under rubriken textil- och beklädnadsindustri. Indelningsgrunder ha därvid huvudsakligen varit förbrukade slag av råvaror och den använda tekniken. Angående delbransch, som är det i strukturanalysen mest relevanta »gruppbcgreppet», se avsnitt 2. I denna utredning ha endast behandlats ylle-, bomulls-, trikå- och beklädnadsindustrierna. l Sistnämnda industri, som inom branschen vanligen icke hänföres till textilindustrien, har alltså räknats såsom en av de textila industrierna. Sidenväverier OCll linneväverier samt hatt- och mössfabriker ha dessutom något berörts i utredningen. Grundläggande för en bedönlning av strukturen äro i övrigt begreppen företag och varuslag. Företag Med företag avses, då ej annorlunda sägs, ekonomiska enheter, ej lokala, tekniska eller juridiska. Om flera fabriker drivas under gemensam ledning, räknas de som ett företag - även om de skulle vara skilda juridiska personer. Varugrupper Varugrupper bestå av ett antal med hänsyn till användningssättet 2 och tillverkningstekniken - i vidaste bemärkelse - likartade varuslag, t. ex. beklädnadstyger av ylle, heminredningstyger, fodervävnader, tekniska vävnader, herrkonfektion, damkonfektion o. s. v. 1 Beklädnadsindustrien har i enlighet med språkbruket i branschen vanligen kallats konfektions- och sömnadsindustrien. 2 Ifråga om användningen hos den slutlige konsumenten (förbrukaren).

30

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement