Page 196

och andra textilvaror. Atskilliga företag förbruka dock inköpt bomullsgarn för tillverkning av s. k. halvyllevävnader. Enligt Kommersiella Meddelanden förbrukade ylleväverierna 1936-1938 i genomsnitt cirka 700 ton bomullsgarn per år. Ett flertal företag tillverka både kamgarns- och konstsilkevävnader. Den långt drivna integrationen mellan tillverkning av kardgarn och vävnader därav torde bero av i huvudsak tekniska förhållanden. Råvarusammansättningen och utförandet i övrigt av kardgarn kan variera och varieras för erhållande av olika kvaliteter och effekter i sådan omfattning att standardiseringen av garnet i olika kvaliteter är i varje fall mycket svår att genomföra. Härigenom bliva svårigheterna att inköpa garn utifrån mycket stora.! I fråga om kamgarn synes icke samma tekniska skäl föreligga för en kombination av tillverkningen av garn och vävnader i samma företag, vilket tillsammans med de ofta låga priserna på kamgarn i utlandet, där företagsenheterna icke sällan äro mycket stora, torde utgöra huvudförklaringen till att industriella förbrukare av kamgarn endast i relativt liten utsträckning tillverka detta inom det egna företaget.

4. Det inbördes storleksförhållandet mellan olika led av produktionen och distributionen av yllevävnader Det har icke varit möjligt att lika noggrant som i fråga om bomullsindustrien beräkna storleksförhållandet, i kronor räknat, mellan olika led av produktionen på basis av officiella uppgifter angående priser på råvaror, garn och vävnader samt uppskattad förbrukning därav. På grund av de starkt varierande priserna på olil{a råvaror och garnkvaliteter liksom den skiftande förbrukningen av råvaror och halvfabrikat i tillverkningen kunna endast synnerligen grova approximationer utföras. Vid genomsnittspriser 1936-1938 på råvara, garn och vävnader synes råvarukostnaden vara av storleksordningen fyrtio procent av vävnadens fabrikspris, något lägre för kardgarn och något högre för kamgarn. Garnkostnaden varierar naturligt nog också men synes utgöra drygt hälften av priset på den färdiga vävnaden. Spinningskostnaden skulle alltså i genomsnitt motsvara kanske knappt femton procent av den färdiga vävnadens pris. Aterstående kostnader, alltså för vävning, beredning samt försäljning och administration m. m. sl(ulle i genomsnitt uppgå till i runt tal 45 procent av vävnadens fabrikspris eller kanske något mindre. Handelns kostnader och pålägg äro liksom industriens mycket varierande. Uppskattningar i Meddelande från I(onjunkturinstitutet, B: 2, samt i den av Affärsekonomiska Forskningsinstitutet (AEF) utförda under1

Om orsakerna till vertikal integration, se avsnitt 4 i kapitel 4, sid. 125.

199

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement