Page 167

angiven samvariation mellan konsumtionsvolym och relativ prisnivå för textila beklädnadsvaror samt privatpersoners realinkomster minus direkta skatter, erhålles en hög grad av samstämmighet. Detta framgår av ovanstående diagram. Före kriget uppgingo hushållsutgifterna för kläder till en tiondel av hushållets sammanlagda inkomster minus direkta skatter i alla inl{omstlägen till och med 8 000 kronor och för alla undersökta typer av hushåll.! Vid högre inkomster än 8 000 kronor per hushåll synes beklädnadsutgifternas andel av inkomsterna minska. 2 Även en avsevärd total inkomststegring torde huvudsakligast komma att innebära en förskjutning uppåt av de till antalet och totalt sett mycket stora inkomstkategorierna, alltså med 2 000-5 000 kronors årsinkomst (i förkrigskronor räknat) utan någon mera avse'Tärd okning av inkomsterna minus direkta skatter över 8 000 förkrigskronor. Det förefaller därför mycket sannolikt, att utgifterna för kläder även vid en ytterligare avsevärd realinkomsthöjning l{omma att variera ungefärligen i samma proportion med inkomsterna som tidigare. Av intresse är vidare att vid given inkomst minus direkta skatter i ett familjehushåll antalet hushållsmedlemmar icke förefaller nämnvärt påverka storlel{en av l{onsumtionsutgifterna för kläder. Då antalet konsumtionsenheter ökar, inträder en standardsänkning, som dock antagligen ibland kan motverkas mer eller mindre av att »textilvaruproduktionen» inom hushållet ökar. Samma möjlighet finnes ej beträffande skodon och troligen därför öka också utgifterna för dessa, då antalet hushållsmedlemmar stiger. 3 Då på lång sikt en fortsatt stegring av realinkomsterna förefaller sannolik och väl också en sänkning av textilvarupriserna i förhållande till övriga konsumtionsvarupriser, synes man på längre sikt kunna räkna med en fortsättning av den ökning av textilvarukonsumtiQnen, som ägde rum under 1930-talet, även om ändringarna i befolkningens ålderssammansättning torde innebära en tendens i motsatt riktning. Någon tillfällig, mera betydande uppgång av textilvaruefterfrågan efter kriget torde däremot icke komma att inträffa, då någon större konsumtionsreserv av kläder icke synes ha uppkommit - men väl av heminredningsartiklar, vilka dock utgöra en ganska liten del av hela textilvarukonsumtionen. l Endast familjehushåll om minst två personer och i tätorter ha blivit föremål för undersökning. Även för hela befolkningen utgör emellertid i genomsnitt utgifterna för textila beklädnadsvaror en tiondel av privatpersoners inkomster minus direkta skatter. 2 På grund av det mycket ringa antalet stora inkomsttagare spela dessa mycket liten roll för den totala konsumtionen av textilvaror. 3 Även vid oförändrat antal konsumtionsenheter i hushållet sjunka f. ö. vid stegring av realinkomsterna utgifterna för skodon i procent av inkomsterna minus direkta skatter redan i låga inkomstlägen. Fotbeklädnadsstandarden förefaller påverkas starkare av det )fysiska behovet>} än beklädnadsstandarden i övrigt.

170

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement