Page 161

(sid. 39-41) storleksordningen av detaljhandelns förluster genom prisnedsättningar, svinn och annan varuförstöring. Förlusterna ha beräknats såsom skillnaden mellan kalkylerat pålägg och intj änat pålägg, vilken uttryckts i procent av det l{alkylerade försäljningsvärdet. Härigenom kan man se hur stor del av det kalkylerade försäljningsvärdet, som i genomsnitt åtgår för täckning av nyssnämnda förluster. I undersökningen ha dessa kallats osynliga kostnader, varmed avses alla förluster genom rabattgivning, prisnedsättningar och varuförstöring av alla slag, vilka icke komma till synes i den vanliga attärsboktöringen. De undersökta företagen ha genomförd lagerkontroll. Ehuru, såsom påpekats i undersökningen, primärmaterialet är alltför litet för att man skall kunna draga några vittgående slutsatser angående detaljhandelns osynliga kostnader, synas de insamlade uppgifterna dock ge en viss uppfattning om storleksordningen av ifrågavarande kostnader. Dessa variera, som är att vänta, avsevärt mellan olika varugrupper men äro alltid betydande. I procent av varornas kalkylerade försäljningsvärde utgjorde de (aritmetiskt medium) 1938 för ylletyger 11,6 procent, bomullstyger 8,8 procent och sidentyger 15,9 procent, för kostymer och överrockar samt övriga herrartiklar 6-7 procent, för klänningar 11,4 och för kappor 13,0 procent samt för damstrumpor och damunderkläder 1/ 2-7 1/ 2 procent. De osynliga kostnaderna utgöra för tyger icke mindre än hälften av det intjänade pålägget (för sidentyger icke mindre än tre f j ärdedelar), för klänningar och kappor närmare hälften och för kostymer, överrockar, övriga herrartiklar samt damstrumpor och damunderkläder mellan en fjärdedel och en femtedel. Ehuru det fysiska svinnet, särskilt på tyger, är relativt stort, torde detta överlag endast till en mindre del förorsaka angivna osynliga kostnader. Dessa torde i stor utsträckning utgöras av prisnedsättningar och extra rabatter, som beviljats på v.aror, vilka icke kunnat säljas till det ursprungligen kalkylerade priset och vilka alltså i viss mån kunna sägas vara ett uttryck för felbedömning av

Detaljhandlaren önsl{ar föra ett stort varusortiment dels för att tillgodose så många smakriktningar som möjligt och därmed öka sin omsättning och eventuellt även uppnå närmare kontakt med kunderna, dels för att icke bliva associerad med en eller ett fåtal leverantörer - detta gäller dock i högre grad konfektionärer och, framför allt, grossister och dels kanske också i någon mån emedan detaljhandeln ibland, liksom andra delar av branschen, på grund av sin varukännedom tenderar att överskatta allmänhetens krav på variation. 1 Dessa skulle kanske icke vara så stora - bl. a. just på grund av begränsad varukännedom - om de icke påverkades av ofta mycket effektiva försäljningsargument av olika slag. Modeimpulser, särskilt från utlandet, påverka säkerligen också »direkt» efterfrågans inriktning hos stora konsumentkategorier, men troligen icke så mycket kravet på variation vid en viss tidpunkt - kravet på stort sortiment. Tvärtom torde modet i viss mån, åtminstone om det accepteras allmänt, inverka begränsande på sortimentskravet. Samtidigt skapar det 'ju emellertid många problem ifråga om anpassning av lagerhållning m. m. på grund av svårigheterna att förutsäga modets inriktning, intensitet och livslängd. l Ur varje individuell detaljhandlares synpunkt är däremot på grund av konkurrensen detta icke fallet - åtminstone icke på långt när i samma utsträckning. Om en någorlunda utbredd överskattning av allmänhetens krav på sortiment finnes, så utövar detta ur den individuelle detaljhandlarens synpunkt ett inflytande på efterfrågans beskaffenhet, som han måste taga hänsyn till.

164

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement