Page 144

underhåll av dessa, bättre erfarenhet av maskinerna och bättre ömsesidig anpassning av maskiner och tillverkade produkter efter varandra, större möjligheter att ur teknisk synpunkt hålla en jämn tillverkning etc. Ett uppnående av denna tredje grupp av fördelar av långa produktionsserier kräver emellertid också en absolut sett stor tillverkning. Dessa specialiseringens fördelar gäller även arbetskraften, som kan förvärva större kännedom om och vana vid vissa maskiner och varuslag. Några av sistnämnda fördelar av långa produktionsserier torde endast i enstaka undantagsfall ha uppnåtts inom de svenska textila ind-qstrierna. Däremot synes framför allt den, första men även andra gruppen av fördelar utnyttjas i varierande utsträckning. Fri konkurrens, fritt konsumtionsval och relativt liten marknad begränsa emellertid möjligheterna. En annan omständighet, som antagligen i hög grad hindrar en långt driven specialisering av maskinpark och organisation, är förändringarna av efterfrågan i tiden, främst kanske modeväxlingarna, vilka kräva en stor anpassningsförmåga hos företagens produktionsapparat och organisation. En stegring av produktionens storlek per arbetaretimme behöver, i och för sig icke medföra en sänkning av tillverkningskostnaderna. Arbetslönen utgör ju endast en del av förädlingskostnaderna. En höjning av produktionens storlek per arbetaretimme torde, frånsett organisatoriska åtgärder, oftast kunna åstadkommas genom ökade kapitalinvesteringar och därmed ökade kapitalkostnader eller genom en förlängning av tillverkningsserierna och/eller produktionsserierna och därmed - som kommer att behandlas i det följande - vanligen stigande distributionskostnader och/eller avsättningssvårigheter. Naturligtvis kan en kombination av dessa båda möjligheter förekomma och torde i själva verket vara vanligast. I de textila industrierna synes också ofta en avvägning mellan råvaru- och förädlingskostnaderna - även arbetskostnaderna - äga rum. Råvara av bättre kvalitet möjliggör ofta högre produktion per maskin- och arbetaretimme men betingar också ett högre pris. Även mellan förädlingsl{ostnaderna i spinneri och väveri existerar ett samband, som är av stor betydelse. En högre snodd på garnet ökar sålunda maskin- och arbetskostnaderna i spinneriet men minskar dessa i väveriet, huvudsakligen emedan garn av högre snodd är starkare och antalet trådbrott i vävningen därför blir lägre. Inom varje företag måste produktionens storlek per arbetaretimme sålunda vägas mot en rad andra faktorer. En hög produktion per arbetaretimme behöver därför icke vara ett indicium på hög »effektivitet» och vice versa. Med ledning av socialstyrelsens lönestatistik och kommerskollegii statistik över produktion, antal arbetare m. m. kan en ungefärlig uppfattning erhållas om storleksordningen av arbetslönerna i förhållande till tillverkningskostnaderna samt, med ledning av i denna bok lämnade uppgifter, även i förhållande till förädlingskostnaderna, d. v. s. tillverkningskostnader minus

147

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement