Page 125

och i någon utsträckning möbel- och draperityger en tjugondel av totala tillverkningen. Därjämte framställdes betydande kvantiteter maskinfilt. Av tillverkade 34 varuslag var kostymtyg av kamgarn störst och svarade för nästan en femtedel av hela vävnadsproduktionen. Därnäst kommo i storleksföljd klänningstyg av kamgarn, kostymtyg av kardgarn, sommarkapptyg, vinterkapptyg, vinteröverrockstyg, byxtyg av l{ardgarn samt trenchcoat- och gabardintyg. De åtta här nämnda 'varuslagen svarade för drygt två tredjedelar av hela produktionen av yllevävnader. Av totala ullgarnsproduktionen föll tre fjärdedelar av viktskvantiteten på kardgarn och en fjärdedel på kamgarn. I längd räknat torde tillverkningen av kamgarn icke varit mycket mindre än tillverkningen av kardgarn. Det sistnämnda är nämligen i genomsnitt ungefär tre gånger så grovt. Som redan framhållits utgjorde beklädnadstyger knappt två tredjedelar av bomullsindustriens vävnadsproduktion, heminredningsvävnader inklusive s. k. vitvaror (lakansväv etc.) ungefär en femtedel och vävnader för industriell användning samt fodervävnader den återstående femtedelen. Det största av de 74 varuslagen, klänningstyger, svarade för närmare en femtedel av hela vävnadsproduktionen och de sex största beklädnadsvävnaderna, klänningstyg, skjorttyg, flaneller, blåtwills, domestik och förklädestyg, för hälften av totalproduktionen. Ingen heminredningsvävnad utom lakansväv tillverkades i någon större omfattning och framställningen av tekniska vävnader var obetydlig i förhållande till totalproduktionen. Bomullsindustriens garnproduktion bestod till nio tiondelar av bomullsgarn och en tiondel av cellullgarn, i vikt räknat. Framställningen av vigognegarn (avfallsgarn) och konstsilkegarn var förhållandevis obetydlig. Några l{vantitativa mått på trikåindustriens produktion kan icke erhållas på grund av de tillverkade produkternas mycket olika beskaffenhet. I tillverkningsvärde räknat var trikåvaror för damer och barn den mest betydande varugruppen. Värdet av herrtrikåvarutillverkningen var betydligt mindre. Av de 14 varuslagen voro damstrumpor samt dam- och barnunderkläder de ojämförligt mest betydande. De torde svara för mer än hälften av totalproduktionens värde. Inom konjektions- och sömnadsindustrien, vars produktion ej heller kan mätas i kvantiteter utan endast i värde, utgjorde herrkonfel{tion den största varugruppen. Produktionsvärdet uppgick 1938 till 100 miljoner kronor. Värdet av den tillverkade damkonfektionen var ungefär hälften så stort och av tämligen obetydligt. Återstoden utgjordes till största delen av lättare konfektion, d. v. s. artiklar av huvudsakligen bomulls- och konstsilkevävnader, såsom skjortor och pyjamas. Av de 76 olika varuslagen dominerade kostymer, men även överrockar, kappor och ulstrar, udda byxor samt skjortor voro betydande varuslag. 128

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement