Page 119

liten även 1939.1 I genomsnitt steg konsumtionen (och produktionen) av konfektions- och sömnadsvaror mycket mera än konsumtionen av beklädnadsvävnader (i alla former), i styck respel{tive meter räknat. En jämförelse mellan värdeökningen och kvantitetsökningen visar icke icke endast av prisprisstegringens storlek, då värdeökningen förändringar utan även av förändringar i 'Tarornas utformning (exempelvis minskad vikt per plagg eller meter vävnad eller andra ändringar av utförandet) och av förskjutningar mellan olika varor inom samma grupp. Nettoimporten av yllevävnader sjönk avsevärt 1931-1933 men steg därefter hastigare än den inhemska produktionen och utgjorde 1939 ungefär en fjärdedel av denna. Nettoinförseln av bomullsvävnader undergick i stort sett samma utveckling. Importen av bomullsgarn steg hastigt under 1930-talet, betydligt snabbare än den inhemska produktionen därav, medan motsatsen var fallet beträffande ullgarn. Nettoimporten av konfel{tionsartiklar minskade 1931--1939 kvantitativt med 35-40 procent och värdemässigt med närmare 30 procent. Nettoimporten av trikåvaror sjönk 1931-1939 kraftigt både kvantitativt och värdemässigt eller med 50 respektive 35 procent. 2 Nettoimportvärdet av konfektionsartiklar utgj orde 1939 mindre än en tiondel av värdet av nettoimporten plus produktionen och av trikåvaror ungefär en niondel. I syfte att erhålla en viss uppfattning om utvecklingen av produktion, import och konsumtion på lång sikt lälnnas nedan uppgifter om utvecklingen av nettoimporten och »konsumtionen», d. v. s. nettoimporten plus inhemska produktionen, under åren 1907-1913 och 1924-1937. Samtliga år under förra världskriget jämte därav närmast berörda år ha uteslutits. Uppgifter lämnas dels för respektive »toppår»: 1907, 1913, 1923/24, 1930 och 1937, och dels i genolnsnitt per år under de tre konjunkturcyklarna, räknat från och med året efter toppåret till och med följande toppår. Nettoimport respektive nettoimport plus inhemsk produktion (»konsumtion») i genomsnitt per år 1908-1913 har satts lika med 100 och övriga värden angivits i relation därtill. På grund av säkerligen mycket betydande förändringar både av flertalet textilvarors kvalitet och av produktionens fördelning på olika varuslag inom varje huvudvarugrupp kunna de lämnade uppgifterna, som uttryckts i värde för trikåvaror och i vikt för övriga huvudvarugrupper, endast utgöra ett mycket ungefärligt mått på utvecklingen av produktionen och nettoimporten. Uppgiftsmaterialet synes dock visa vilken förhållandevis snabb utveckling, som ägt rum under den konjunkturcykel som slutade .år 1937 jämfört med tidigare konjunkturcyklar, om man beaktar att uppgiftsmaterialet i särskilt hög grad torde undervärdera stegringen av produktion och nettoimport under den senaste konjunkturcykeln. Dels torde övergång till lättare 1 Dessa tyger ha uppskattats bliva konfektionerade i relativt liten utsträckning, medan minst tre fjärdedelar av alla ylletyger och hälften av alla bomullstyger, avsedda för beklädnadsändamål, torde förbrukas av konfektionsindustrien. SHke- och cellulltygernas andel av konsumtionen i form av metervaror, som säljas direkt till allmänheten eller till hantverket, är därför stor i förhållande till motsvarande andel av ylle- och bomullstyger. 2 Importen av textilvaror (icke råvaror) sjönk mycket avsevärt efter guldmyntfotens upphävande och devalveringen av den svenska valutan mot slutet av 1931.

122

Profile for Elisabeth Precht

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Part 1 - 1946 Kristensson - Studier i svenska textilers industriers struktur  

Profile for infoifn
Advertisement