Kapitel 1
verksamheten i Sverige går miste om flera miljarder kronor i konsumtion. På lång sikt är tillväxten avgörande för vårt materiella välstånd. Vid en årlig tillväxt på två procent tar det cirka 36 år för levnadsstandarden att öka till det dubbla. Om tillväxttakten istället är tre procent minskar den nödvändiga tiden för en fördubbling till 24 år. Dessutom finns ett starkt samband mellan livslängd och barnadödlighet och ett lands ekonomiska utveckling (se till exempel Pritchett och Summers [1996] eller Hans Roslings presentation på www.gapminder.org). Även om vissa hävdar motsatsen, tyder mycket även på att det finns ett samband mellan högre inkomster och högre upplevd lycka (Stevenson och Wolfers [2008]). Det är viktigt att beakta att ekonomisk tillväxt uppstår när vi genom innovationer som ökar produktiviteten kan producera allt mer utan att använda mer av våra knappa resurser, ibland till och med mindre av dessa. Långsiktig ekonomisk tillväxt är därför fullt förenlig med exempelvis långsiktigt hållbar utveckling ur miljöperspektiv. En annan konsekvens av att vi blir bättre på att producera mer med allt mindre resursinsats är att tid frigörs till annat. Tillväxt skall alltså inte bara ses i ljuset av möjligheten att köpa fler tv-apparater, hushållsmaskiner eller bilar, utan också som något som ger utrymme att kunna ägna mer tid åt saker som konst, litteratur och fritid samtidigt som man behåller en hög ekonomisk standard. Vad som påverkar den ekonomiska tillväxten i ett land, och i vilken utsträckning, är således av yttersta vikt. Vi har alltså valt att koncentrera oss på frågan om storleken på offentlig sektor har någon betydelse för tillväxten, och i så fall i vilken utsträckning och under vilka förutsättningar. Missuppfattningen att tillväxt är ett snävt materialistiskt begrepp och därför gravt missvisande kan förmodligen förklaras av att tillväxt i normalfallet mäts som förändringen i 23