Issuu on Google+

±RSBOK ÓääxÉÓääÈ


© Institutet för Näringslivsforskning Box 55665 102 15 Stockholm www.ifn.se info@ifn.se ISSN 1654-0824 ISBN 978-91-7204-734-1 Text: Institutet för Näringslivsforskning Formgivning: Irons design, www.irons.se / Sven Ljung Design Tryck: Elanders Gotab AB, 2007 Foto: Fredrik Eriksson Rolf Adlercreutz


Årsbok 2005/2006 Årsboken sammanfattar verksamheten vid IFN under perioden 1 juli 2005 –31 december 2006.


Inneh책ll


sida

6

Vår uppgift

8

Vår historia

14

Styrelsens arbete

18

VD har ordet

20

Medarbetare

30

Forskningen i sammandrag

38

Forskningsprogram

56

Publikationer

57 Särtryck på svenska 58 Särtryck på engelska 62 Artiklar accepterade för publicering 64 Working Papers 67 Policy Papers 68 Böcker 68 Populärvetenskap

70

Akademiska seminarier

71 IFN:s seminarieserie 77 Brown bagseminarier

80

Publika aktiviteter

82 VIP-fest

84 Policyseminarier 88 Hemsida och nyhetsbrev 90 Närvaro i media

92

Finansiärer

94

Utländska gästforskare


V책r uppgift




Institutet för Näringslivsforskning (IFN) är ett privat icke vinstdrivande forskningsinstitut som grundades 1939 av Sveriges Industriförbund och Svenska Arbetsgivareföreningen för att bedriva forskning om ekonomiska och sociala frågor av betydelse för industrins utveckling. Fram till 2006 var institutets namn Industriens Utredningsinstitut – IUI. Institutets huvudman är Svenskt Näringsliv, som också svarar för knappt hälften av finansieringen. Den återstående delen av verksamheten finansieras med projektanslag från privata och offentliga forskningsfinansiärer. Dessa anslag erhåller IFN i konkur­ rens med andra ledande institutioner på vårt område. Med några få undantag har forskarna doktorsexamen i nationalekonomi. Vår uppgift är att:

 Bedriva oberoende forskning på högsta internationella akademiska nivå – baserad på nationalekonomiska metoder – inom områden som är av betydelse för näringslivet i Sverige och internationellt.

 Bidra med högkvalitativa analyser och policyrekommendationer till offentliga och privata beslutsfattare på områden av hög relevans för det svenska näringslivet.

 Sprida forskningsresultat genom publikationer och seminarier samt genom kommentarer och analyser i media.

opartisk och oberoende forskning Forskarna vid institutet förenas av övertygelsen att nationalekonomisk metod erbjuder ett kraftfullt verktyg för att förstå samhället. Vår forskning är opartisk och oberoende. Professionell integritet och objektivitet karaktäriserar all forskning och analys som bedrivs vid institutet. IFN bidrar med forskningsbaserade analyser av relevans för den ekonomiska politiken på icke exklusiv basis. Ingen forskningsfinansiering, varken personlig eller institutionell, accepteras för ett projekt med ett stipulerat eller förut­ bestämt resultat eller politiskt förhållningssätt.




V책r historia




Brobyggare och ifrågasättare Industriens Utredningsinstitut (IUI) grundades 1939. Den drivande kraften bakom tillkomsten var Aseas legendariske ledare, J Sigfrid Edström. Han ansåg att näringslivets huvudorganisationer – Industriförbundet och SAF – agerade alltför försiktigt i politiska frågor. Därför ville han få till stånd ett fristående utrednings- och upplysningsorgan, dock med Industri­ förbundet och SAF som huvudmän. Efter långa och hårda diskussioner mellan Edström och de två organisationernas chefer, Vilhelm Lundvik och Gustaf Söderlund, kunde så institutet komma igång. Exakt vilken roll IUI skulle ha fanns det dock ingen klar uppfattning om. Det fanns ingenting i doku­ menten bakom institutets etablering som angav att det skulle syssla med forskning. Det första halvåret kom IUI att fungera som ett politiskt sekretariat för närings­ livets huvudorganisationer, bl a inför överläggningar med regeringen. Under de första krigsåren kom institutet att bli ett viktigt utredningsorgan för att bistå med underlag för den svenska beredskapsförsörjningen. Men då hände också något som fick av­ görande betydelse för institutets framtid.

ett renodlat forskningsinstitut År 1941 rekryterades nämligen Ingvar Svennilson som chef för IUI. Han var ett av de ledande yngre namnen i Stockholmsskolan, alltså den grupp av nationalekonomer som under mellankrigstiden utvecklade framförallt makroteorin. Svennilson analyse­ rade i sin doktorsavhandling, Ekonomisk planering (1938), företagens planering under risk. Han kom nu att förvandla IUI till ett renodlat forskningsinstitut. Detta deklarerades offentligt i samband med J Sigfrid Edströms avgång som styrelseordförande 1943 och stadfästes i institutets första stadgar 1948. IUI:s mest mångårige chef, Gunnar Eliasson (vd 1976–94), brukar framhålla att en marknadsekonomi måste förstås som en experimentell och delvis oförutsägbar pro­ cess där entreprenören spelar en avgörande roll. IUI är alltså själv ett exempel på en experimentell process där entreprenörsrollen har kreerats av Edström och Svennilson. Trots att den ursprungliga avsikten med IUI inte var att bedriva forskning, kom det att bli ett mycket framstående forskningsinstitut. IUI har varit nydanande inom tilläm­ pad nationalekonomi. Här skrevs den första avhandlingen för ekonomie doktorsgrad




i Sverige (Folke Kristensson 1946) och här gjordes den första ekonometriska studien (Erik Ruist och Ingvar Svennilson 1948). Här publicerade Erik Dahmén 1950 också sin banbrytande avhandling Svensk industriell företagarverksamhet 1919–1939.

forskning med relevans Mer allmänt har IUI säkerställt forskning inom näringslivsrelaterade områden såsom entreprenörskapets betydelse för tillväxten och näringslivets internationalisering. Inom dessa områden har en rad viktiga vetenskapliga avhandlingar och artiklar publicerats under åren. En del i detta arbete har varit att ta fram omfattande datama­ terial för sådana studier. Ett noterbart exempel på detta är IUI:s databas över svenska multinationella företags utlandsverksamhet som sträcker sig från 1960-talet fram till dags dato. Forskning byggd på denna databas har varit en viktig källa i den allmänna globaliseringsdebatten. Under många år var IUI landets största producent av doktorer och licentiater i nationalekonomi med i genomsnitt en avhandling per år. IUI har sedan slutet av 1960-talet haft ett större inslag av kvinnliga forskare än andra nationalekonomiska institutioner. Många av IUI:s rapporter har väckt allmän uppmärksamhet. Det gäller inte minst ett antal konsumtionsstudier (bl a om bilismen och televisionen) under Jan Wallanders vd-tid på 1950-talet. 1964 publicerade Göran Albinsson den mest sålda IUI-skriften genom tiderna, Reklamens ekonomiska roll. Två år senare kom IUI:s mest omstridda rapport, Jordbrukspolitikens mål och medel av Odd Guldbrandsen och Assar Lindbeck. Den ledde både till avhopp från styrelsen och till att fp-ledaren Bertil Ohlin försökte få rapporten stoppad med hänsyn till den borgerliga samverkan.

trovrdiga analyser För att ett näringslivsfinansierat forskningsinstitut ska kunna överleva måste det kunna motivera sin existens bland finansiärerna. Varför ska näringslivet finansiera ett forskningsinstitut, vars nytta kanske inte är lika omedelbar och vars verksamhet inte är lika påverkbar som en utredningsbyrå? Ett skäl är att forskningsinriktningen har givit en större trovärdighet åt de analyser som presterats. Säkert har en del inom näringslivet även insett att det inte enbart behöver vara en nackdel om en väl genomförd vetenskaplig studie händelsevis skulle visa att några ”sanningar” som har omhuldats i vissa näringslivskretsar inte visar sig hålla måttet.

10


plantskola fr akademiker IUI:s vetenskapliga inriktning har också inneburit en långsiktig fördel för närings­livet – och för andra delar av samhället – genom att institutet har fungerat som en plant­ skola. Unga akademiker har under ett par år ägnat sig åt näringslivsrelaterad forsk­ ning – ofta i nära kontakt med företrädare för berörda företag – för att sedan fortsätta sin yrkeskarriär på andra håll: i universitetsvärlden, näringslivet eller den offentliga förvaltningen. Därigenom har de fått erfarenheter, kontakter och en intresseinriktning som ofta varit till nytta för näringslivet. En rad IUI-forskare har blivit professorer. Göran Albinsson och Åke Ortmark blev framstående journalister. Axel Iveroth och Lars Nabseth blev chefer för Industriför­ bundet. Tore Browaldh och Jan Wallander blev chefer för Handelsbanken. Bengt Rydén blev börschef och Lars Wohlin riksbankschef.

samspel med nringslivet Marcus Wallenberg var sin tids mäktigaste person i näringslivet. Under 25 år (1950–75) var han ordförande i IUI. Genom sitt engagemang för institutet gav han det en stark ställning och stor prestige i näringslivet. Han förstod att IUI hade en viktig roll som plantskola och kreativ näringslivsorienterad forskningsmiljö i ett land där nästan all annan samhällsforskning drevs i offentlig regi. När det gällde att få företag att ställa upp med pengar till IUI eller ställa material till förfogande, var namnet Wallenberg en säker plånboks- och dörröppnare. Kopplingen till näringslivet gav alltså forskarna på IUI bättre praktiska förutsätt­ ningar att bedriva forskning. Dessutom har kopplingen till näringslivet, och kravet på att forskningsresultaten ska spridas och väcka allmänt intresse, inneburit en nyttig stimulans för forskarna.

nytt namn och nya program År 2006 markerar ett viktigt skede i institutets utveckling. Det mest påtagliga var att institutet bytte namn till Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Samtidigt ändrades också institutets symbol från industriskorstenar till ett bladverk. I och med namnbytet fick institutet ett namn som bättre speglar verksamhetens innehåll. Sedan 1943 hade IUI varit ett forskningsinstitut, inte ett utredningsinstitut. Och redan på 1940-talet började man forska om andra delar av näringslivet än industri­ sektorn. I själva verket blev IUI en pionjär även i studiet av den offentliga sektorn när Erik Höök 1962 presenterade sin avhandling Den offentliga sektorns expansion.

11


I samband med namnbytet skedde också två viktiga förändringar. Bland annat in­ rättades tre nya forskningsprogram kring frågeställningar som är centrala för närings­ livets framtid. Dessa handlar om globaliseringens effekter på näringslivet, konkurrens och handel med tjänster liksom entreprenörskap och nyföretagande. Målet är alltjämt att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet på dessa områden.

nya arbetsformer 2006 års omvandling handlade även om verksamhetsformerna. IFN stärkte sina resurser för att mer aktivt kunna dela med sig av sina kunskaper och forskningsresultat. Inslagen av seminarier och möten i verksamheten har därmed ökat. Dessutom erbjuds aktuell information om egen och andras forskning via hemsidan, nyhetsbrev och mer policyinriktade rapporter och översikter. IUI har sedan starten haft två viktiga uppgifter: För det första att utgöra en bro­ byggare mellan forskarvärlden och näringslivet och för det andra att främja en ökad pluralism i svensk samhällsforskning, att ifrågasätta etablerade sanningar och ge alter­ nativa, vetenskapligt underbyggda bilder av verkligheten. Dessa uppgifter står i fokus även efter institutets omvandling till IFN.

Anders Johnson Skriftställare och författare till boken Brobyggare och ifrågasättare – IUI från starten 1939 till namnbytet 2006 (IFN 2007).

12


13


Styrelsens arbete

14


Från vänster till höger: Urban Bäckström, Signhild Arnegård Hansen, Björn Hägglund, Sigrun Hjelmquist och Magnus Henrekson. Ej närvarande: Sverker Martin-Löf, Per Olofsson och Carl Wilhelm Ros.

Under året har styrelsen för Institutet för Näringslivsforskning (IFN) medverkat till en stor förändring. Industriens Utredningsinstitut har som ett forskningsinstitut med gamla anor, starkt renommé och väl beprövade arbetsformer vågat ompröva sin roll och ta ett ambitiöst steg mot fram­ tiden. Såväl namnbytet som inrättandet av nya forskningsprogram och en kommunikationsfunktion visar att institutets ledning förstår att omvärlden ställer nya krav. Styrelsen anser att institutets existensberättigande står och faller med hög relevans i frågeställningarna och förmågan att kommunicera resultaten ut mot omvärlden. Att detta går att förena med vetenskaplig kvalitet och oberoende visar IUI:s långa historia. För styrelsen har det varit viktigt att förändringen drivs enligt mottot att starka visioner ska förenas med stor handlingskraft i vardagen. Vi har värnat tydliga priorite­ ringar i förändringen och fokuserat på:

15


 finansiering För att leverera forskning i framkant måste institutet ha starka, stabila och långsiktiga finansiärer. Tydliga forskningsprogram har underlättat arbetet med att hitta nya finansiärer och styrelsen har aktivt bidragit med nya kontakter.

 relevans Om vi ska åstadkomma forskning som är attraktiv för de många beslutsfattare som bevakar näringslivets utveckling måste institutet ringa in högaktuella och outforskade frågeställningar. Styrelsen har spelat en viktig roll i att utmejsla de forskningsprogram som utgör navet i dagens verksamhet.

 f rtroende Profileringen av institutet och dess forskning ska ske utifrån målsättningen att skapa starkt förtroende hos ledande opinionsbildare. Då går långsiktig respekt framför kortsiktig publicitet. Med detta som grund vill vi se ett institut vars forskare aktivt deltar i samhällsdebatten. Vid årets slut kan styrelsen konstatera att lagda planer så här långt levererats. IFN har hittat nya och värdefulla finansiärer, presterat forskning med hög relevans liksom vär­ defulla inlägg i samhällsdebatten. Nu gäller det att, efter en god start, få hela verksam­ heten att blomma ut och uppfylla styrelsens högt ställda förväntningar. Så här långt ser det bra ut!

Björn Hägglund Styrelsens ordförande

16


Styrelsens ledamöter Björn Hägglund (ordförande sedan 2003) Skog dr. Styrelseledamot i Alfa Laval, Karl Hedin AB, Bergvik Skog AB, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och MISTRA. Vice preses i IVA och ordförande i Världsnaturfon­ den, Sverige. Magnus Henrekson (verkställande direktör sedan 2005) Ekonomie dr, professor. Styrelseordförande i Finanspolitiska Forskningsinstitutet. Styrelse­ ledamot i Institutet för Ekonomisk-Historisk Forskning och Investment AB Öresund. Urban Bäckström (ledamot sedan 2005) Civilekonom. Vd för Svenskt Näringsliv. Styrelseordförande i Internationella Handels­ högskolan i Jönköping. Styrelseledamot i OMX. Tidigare bl a vd för Skandia Liv och chef för Sveriges Riksbank. Signhild Arnegård Hansen (ledamot sedan 2005) Ordförande i och ägare av Svenska Lantchips AB. Ordförande i Ung Företagsamhet. Vice ordförande i Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i bl a Livsmedelsföretagen, IFL vid Handelshögskolan och Läromedelsrådet vid Specialpedagogiska Institutet. Sigrun Hjelmquist (ledamot sedan 2004) Civ ing & tekn lic. Partner och ordförande i Sight Executive Group. Styrelseledamot i Handelsbanken, Sandvik, IBS, E.ON Sverige, RAE Systems Inc, AudioDev, AuSystems AB och Symsoft AB. Sverker Martin-Löf (ledamot sedan 2006) Tekn lic, hedersdoktor. Styrelseordförande i SCA, tidigare koncernchef och verkstäl­ lande direktör i SCA. Styrelseordförande i SSAB och Skanska, vice styrelseordförande i Ericsson, Industrivärden och Svenskt Näringsliv. Styrelseledamot i Handelsbanken. Per Olofsson (ledamot sedan 1996) Fil kand. Styrelseordförande i Springboard Capital AB, Syncron International AB och NTK. Styrelseledamot i Tactile Rugged Computers AB och Styrelseakademien Stockholm. Tidigare befattningar är bl a vd för Sveriges Industriförbund och IBM Svenska AB. Carl Wilhelm Ros (ledamot sedan 1998) Pol mag. Styrelseledamot i SEB, INGKA (IKEA) Holding, Bonnier AB, Anders Wilhelmsen, Camfil, Bisnode, Martin Olsson och Catella Property.

17


VD har ordet

18


Industriens Utredningsinstitut (IUI) heter sedan april 2006 Institutet för Näringslivsforskning (IFN). Det nya namnet speglar bättre vår samtid och vår uppgift. När IUI startades 1939 var industrin framtiden och namn­valet föll sig därför naturligt. Men näringslivet förändras och vår forskning handlar om ett nytt och modernt näringsliv. Namnbytet markerar också en förnyelse av vår verksamhet. Vårt mål är att bedriva forskning av högsta internationella kvalitet på områden som är av central betydelse för näringslivets utveckling i och utanför Sverige. För att åstadkomma detta, i en allt hårdare konkurrens, kraftsamlar vi kring tre breda programområden. Det första behandlar globaliseringens effekter på näringslivet och framför allt på företagen. Detta har alltid varit en paradgren för institutet och denna Magnus Henrekson, vd

starka plattform kommer vi att bygga vidare på. Det andra programmet avser konkurrens och handel

inom tjänsteområdet. Detta är viktigt inte minst med tanke på tjänstesektorns ökade betydelse för sysselsättning och välfärd samtidigt som såväl Sverige som Europa i stort har problem med sysselsättningen. Det tredje programmet rör entreprenörskap, inno­ vationer och nyföretagande. Entreprenörskap är ett relativt nytt forskningsområde som nu står inför ett genombrott inom nationalekonomin. Flera europeiska forsk­ ningsgrupper är i sin linda och där vill vi vara med. Ett annat viktigt mål för vår verksamhet är att vara en källa till kunskap och infor­ mation om näringslivets förutsättningar och utveckling. Forskningen har blivit alltmer specialiserad vilket gjort den mindre tillgänglig för icke-specialister. Samtidigt ökar behovet av en brygga mellan forskningen, företagen, politiken och samhället i övrigt. Här har IFN en viktig funktion att fylla. Vi ökar därför inslaget av seminarier och möten i vår verksamhet. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår egen och andras forskning via hemsida, nyhetsbrev och mer policyinriktade rapporter och översikter. IFN ska förvalta IUI:s starka tradition av forskning med hög integritet, relevans och vetenskaplig kvalitet och förena denna med moderna arbetsformer som gör oss kon­ kurrenskraftiga på en global forskningsarena och tillgängliga för de samhällsföreträdare som behöver vetenskapliga underlag för att bättre förstå näringslivets villkor.

19


Medarbetare

20


Ledning

Magnus Henrekson, vd och professor Magnus Henrekson tillträdde som vd för IFN i november 2005. Arbetet som institutets vd innebär att ansvara för institutets forsknings- och kommunikationsstrategi, rap­ portering till styrelsen och att vårda och utveckla relationen till institutets finansiärer. I vd:s ansvar ingår dessutom att rekrytera personal, personalansvar för forskare samt att utveckla institutets samarbete med nationella och internationella institut, institutioner och enskilda forskare.

Lars Persson, vice vd och docent i nationalekonomi Lars Persson har varit vice vd på institutet sedan 2000. I Lars Perssons ansvarsområden ingår att ansvara för institutets ekonomistyrning och budgetuppföljning samt perso­ nalansvar för institutets administrativa personal. I hans ansvar ingår dessutom kvali­ tetssäkring av forskningen och forskningsprogrammen Globaliseringen och företagen och Entreprenörskapets ekonomi, samt att medverka i institutets rekryteringsgrupp.

Sofia Strömberg, kommunikationschef och fil kand Sofia Strömberg tillträdde som kommunikationschef i januari 2006. I arbetet som kommunikationschef ingår att utveckla institutets kommunikationsstrategi liksom ansvaret för publika kanaler såsom policyseminarier, pressmöten, hemsida och nyhetsbrev. Vidare ingår bl a att ansvara för institutets grafiska profil samt att utbilda institutets medarbetare i kommunikation.

21


Stående från vänster: Marta Benkestock, Johan Almenberg, Roger Svensson, Yves Zenou, Marie Tilert, Martin Olsson, Johan Stennek, Elisabeth Gustafsson, Sven-Olof Fridolfsson, Katariina Hakkala, Jörgen Nilson, Thomas Tangerås, Daniel Waldenström, Henrik Jordahl, Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck, Henrik Horn och Assar Lindbeck. Sittande främre rad: Anna Sjögren, Lars Oxelheim och Magnus Henrekson. Sittande bakre rad: Helena Svaleryd, Jonas Vlachos och Sofia Strömberg. Saknas på bilden gör: Mattias Ganslandt, Fredrik Hesseborn, Ylva Johansson, Lars Persson, Fredrik Sjöholm och Per Skedinger.

Administration Marta Benkestock, ekonomiansvarig Ansvarar bl a för bokföring, fakturering, leverantörsbetalningar, utlandsbetalningar, reseräkningar, projektredovisning, skatter, löner, försäkringar, budget och bokslut. Elisabeth Gustafsson, vd-sekreterare Ansvarar bl a för seminarie-, konferens- och gästforskaradministration. Jörgen Nilson, IT-ansvarig Ansvarar för inköp och drift av data- och teleutrustning. Har ansvar för inköp av programvara, samt intern support. Fungerar som webmaster och är även säkerhets­ ansvarig. Marie Tilert, serviceansvarig Ansvarar för växel och reception, post, tidskriftsbibliotek och övrig service.

22


Forskare Johan Almenberg är tredjeårsdoktorand och arbetar på en avhandling inom tillämpad mikroekonomi. Fredrik Andersson är professor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds universi­ tet, och är sedan 1 juli 2006 affilierad forskare vid IFN. Fredrik Anderssons forskning är i huvudsak inriktad på organisations- och konkurrensfrågor och han ingår i institutets nya tjänsteforskningsprogram. Fredrik Andersson är medlem av Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap. Robin Douhan är doktorand vid Uppsala universitet. Han är sedan sommaren 2006 affilierad med IFN. Forskningen har huvudsakligen varit inriktad på entreprenörskap i en institutionell och politisk kontext. Andra forskningsintressen inkluderar tillväxt och ekonomisk utveckling mer generellt samt vetenskapsteori med inriktning mot ekonomisk metod. Sven-Olof Fridolfsson är fil dr i nationalekonomi. Hans forskningsintressen är huvud­ sakligen inriktade på industriell ekonomi och konkurrenspolitik. För närvarande arbetar han med frågor om (i) företagsförvärv och förvärvskontroll samt (ii) konkurrenspolitik och kartellbekämpning. Sven-Olof Fridolfsson har arbetat som ekonomisk expert åt Konkurrensverket och EU-kommissionen och har varit gästforskare på University of California Berkeley och Université des Sciences Sociales de Toulouse. Mattias Ganslandt är docent i nationalekonomi och var verksam på IFN t o m den 15 december 2006, då han tillträdde en tjänst som gästforskare vid University of Colorado at Boulder i USA. Mattias Ganslandts huvudsakliga forskningsområden är industriell ekonomi, internationell handel och handelspolitik, immateriella tillgångar och rät­ tigheter, konkurrensrätt, konkurrenspolitik och tjänsteproduktion. Katariina Hakkala är ekon dr i nationalekonomi. Hennes huvudsakliga inriktning är internationell ekonomi med fokus på multinationella företag. I de senaste forsknings­ projekten har Katariina Hakkala studerat följande frågor: i) effekter av korruption på utländska direktinvesteringar; ii) effekter av utflyttning av produktion på arbetskrafts­ efterfrågan; samt iii) hur typen av marknadsinträde av multinationella företag (entry mode of FDI) påverkar FoU-verksamheten i utländska dotterföretag. Katariina Hakkala är sedan hösten 2006 sekreterare i Nationalekonomiska Föreningen.

23


Magnus Henrekson är vd för IFN och innehavare av Jacob Wallenbergs forskningspro­ fessur vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans forskning är inriktad på entreprenör­ skap, ekonomisk tillväxt och institutionell ekonomi. Magnus Henrekson är medlem i redaktionen för Small Business Economics och Foundations and Trends in Entrepreneurship. Han är bl a affilierad forskare vid SNS och Forum för Småföretagsforskning (FSF), medlem i IVA:s avdelning IX (ekonomi) samt vetenskaplig rådgivare till Institutet för tillväxtpolitiska studier (ITPS). Han medverkar regelbundet som expertkommentator i TV8:s Finansnytt. Fredrik Hesseborn, ekon mag, arbetar sedan oktober 2006 på institutet som forsk­ ningsassistent. Han arbetar framför allt med datainsamling och ekonometrisk analys. Fredrik Heyman är fil dr i nationalekonomi och disputerade 2002 vid Handelshög­ skolan i Stockholm på en avhandling om sambandet mellan löner, företags lönsamhet och strukturomvandling. Hans huvudsakliga forskningsinriktning är arbetsmarknads­ ekonomi, under senare tid med inriktning på internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Henrik Horn, professor i internationell ekonomi, är Senior Research Fellow vid IFN. Hans forskning fokuserar främst på skärningsområdet mellan ekonomi och juridik och då särskilt på ekonomisk-juridiska aspekter av internationella integrationsavtal som WTO och EU, liksom på konkurrens- och regleringsfrågor. Han har undervisat inom dessa områden vid t ex Stockholms universitet, Princeton University och World Trade Institute i Bern. Han var tidigare domare i Marknadsdomstolen och har även arbetat på forskningsavdelningen vid WTO. Henrik Horn är (tillsammans med Petros C. Mavroidis) chefrapportör för American Law Institutes projekt Principles of Trade Law: The World Trade Organization. Henrik Horn är Non-resident Senior Fellow vid Bruegel (en nystartad policy think tank baserad i Bryssel) och Research Fellow vid CEPR i ­London. Han är också redaktionsmedlem för World Trade Review. Ylva Johansson är doktorand vid Stockholms universitet och har under hösten 2006 arbetat på institutet som forskningsassistent till Mattias Ganslandt. Henrik Jordahl är fil dr i nationalekonomi och är sedan mitten av december 2006 chef för IFN:s forskningsprogram om tjänstesektorns ekonomi. Han forskar om politisk ekonomi, tjänstesektorn och tillitens ekonomi. För närvarande arbetar han med i)

24


privat produktion av offentliga tjänster, ii) skönhet som förklaring av valresultat, iii) ekonomisk ojämlikhet och tillit, och iv) samhällsvetares politiska uppfattningar. Henrik Jordahl är affilierad med Ratio och har skrivit policyrapporter för Konkurrensverket och Svenskt Näringsliv. Assar Lindbeck är professor i nationalekonomi vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms universitet, och Senior Research Fellow vid IFN. Under året avslutade Assar Lindbeck sin studie för Världsbanken av ekonomiska reformer, sociala föränd­ ringar och socialpolitik i Kina. Han har arbetat med en teoretisk uppsats om inkomst­ försäkring med tonvikt på interaktionen mellan ”moral hazard” och social normer (tillsammans med Mats Persson). Assar Lindbeck har också arbetat med två empiriska uppsatser. Den ena behandlar interaktionseffekter mellan arbetstrygghetslagstiftning och sjukförsäkring, och i den andra studeras lokala variationer i sjukfrånvaro (tillsam­ mans med Mårten Palme och Mats Persson). Assar Lindbeck har under året utsetts till hedersdoktor vid universitetet i Reykjavik och medverkar i de internationella nätverken CESifo, München, och Kiel Institute of World Economics, Kiel. Pehr-Johan Norbäck är docent i nationalekonomi. För närvarande arbetar han med tre huvudsakliga områden: (i) internationella fusioner och strukturomvandling, (ii) empirisk forskning kring internationella investeringar och multinationella företag och (iii) interaktionen mellan entreprenörskap, innovationer, riskkapital och produkt­ marknadskonkurrens. Martin Olsson är ekon mag med inriktning mot kvantitativa metoder. Sedan 2006 arbetar han som forskningsassistent på IFN. Han har medverkat i en rad projekt där han framför allt har arbetat med datainsamling och ekonometrisk analys. Lars Oxelheim innehar en professur vid Lunds universitet och är knuten till IFN. Hans forskning, som huvudsakligen är empirisk till sin karaktär, är inriktad på att koppla sam­ man företaget med dess makroekonomiska omgivning. Han är ordförande för det Svenska Nätverket för Europaforskning i Ekonomi (SNEE) och affilierad professor vid Fudan universitetet i Shanghai. Han är medlem av Kungliga Humanistiska Vetenskaps­samfundet och tillika ledamot av styrelsen för SIEPS. Lars Oxelheim är medlem i redaktionen för Management International Review, International Business Review samt Treasury Analysis.

25


Lars Persson är docent i nationalekonomi och vice vd på IFN. Hans forskning är inriktad på industriell ekonomi, konkurrenspolitik, internationell investeringar och forskning & utveckling. För närvarande arbetar han med frågor om (i) internationella fusioner och strukturomvandling, (i) interaktionen mellan entreprenörer, riskkapita­ lister och etablerade företag i innovationsprocessen, och (iii) företagsbeskattning och företagsförvärv. Lars Persson är affilierad med Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) och Forum för småföretagsforskning (FSF). Anna Sjögren är ekon dr i nationalekonomi. Hennes forskning är inriktad på utbild­ ning, humankapital, genus, arbetsmarknad och beslut under osäkerhet. För närva­ rande forskar Anna Sjögren om (i) betydelsen av betyg för studieprestationer, (ii) inter­ generationella samband, överföring av kultur, värderingar, utbildning och framgång på arbetsmarknaden, (iii) barnomsorgskostnaders betydelse för barnafödande, (iv) män och kvinnors samarbetsmönster, samt (v) betydelsen av deadlines. Anna Sjögren är affilierad med Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala och är ledamot i styrelsen för Institutet för social forskning (SOFI). Hon undervisar i personalekonomi på Stockholms universitet och var under 2006 ledamot av SNS Välfärdsråd. Fredrik Sjöholm är docent i nationalekonomi och hans forskning har under hösten fokuserat på teknologisk utveckling i Kina och effekterna av sådan utveckling. Han har bl a undersökt hur utländska företag har bidragit till Kinas teknologiska utveckling. Vidare har han undersökt hur teknologiska framsteg påverkar efterfrågan på arbets­ kraft i kinesiska företag. Fredrik Sjöholm har också under hösten slutfört ett projekt om fattigdom i Kambodja. Han är External Fellow vid Leverhulme Centre for Research on Globalisation and Economic Policy (GEP) vid universitetet i Nottingham, medlem av Asian Economic Panel och East Asian Economic Association’s Council of Fellows. Per Skedinger, docent i nationalekonomi, fortsatte arbetet i sitt projekt om minimilöner, vilket bl a innefattar en kartläggning av de svenska minimilönernas nivåer och utveck­ ling över tiden inom olika avtalsområden. Han påbörjade ett projekt om vilka effekter ändringar i villkoren för förtidspensioneringar haft på äldres arbetskraftsutbud (tillsam­ mans med Per Johansson, IFAU). I projektet utnyttjas bl a olika typer av hälsodata, såsom självrapporterad information samt registerdata från AMS och data från Socialstyrelsens Slutenvårdsregister. Per Skedinger är sedan november 2005 redaktör för Ekonomisk Debatt. Han tilldelades Myrdalspriset 2006 för bästa artikel i samma tidskrift.

26


Mikael Stenkula är fil dr i nationalekonomi och projektanställd forskare på IFN. Hans forskning är framför allt inriktad på entreprenörskapsfrågor och företagsstrukturer inom näringslivet samt policyfrågor kopplade till dessa områden. För närvarande arbetar han med en svensk textbok om entreprenörskap tillsammans med Magnus Henrekson. Därutöver undersöker han globaliseringens påverkan på svenskt näringsliv tillsammans med Stefan Fölster samt analyserar de medelstora företagens utveckling i Sverige. Mikael Stenkula ingår i en referensgrupp för ett nystartat VINNOVA-projekt. Johan Stennek är docent i nationalekonomi och forskar inom området industriell ekonomi med särskilt fokus på konkurrenspolitik och offentliga regleringar. Han arbetar för närvarande på frågor om (i) företagsförvärv, (ii) marknader med få köpare och säljare samt (iii) elektronisk kommunikation, dvs TV, bredband och telefoni. Johan Stennek är medlem i Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) samt i Konkurrensverkets råd för konkurrensforskning. Helena Svaleryd är fil dr i nationalekonomi. Hennes forskning är i huvudsak empirisk och inriktad på politisk ekonomi, internationell ekonomi och finansiell ekonomi. För närvarande arbetar hon med frågor rörande (i) politisk styrning i svenska kommuner, (ii) bolagsstyrning och löner i svenska börsföretag och (iii) barnomsorgskostnadernas effekter på barnafödandet. Hon har även skrivit en forskarrapport om löneskillnader mellan kommuner och mellan landsting på uppdrag av Finansdepartementet och varit gästforskare vid London School of Economics. Roger Svensson är docent i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på entrepre­ nörskap, intellektuell egendom och tjänstehandel. För närvarande arbetar han med frågor om (i) kommersialisering av patent, (ii) förvärv/licensiering av intellektuell egendom och (iii) upphandling av konsulttjänster. Roger Svensson är affilierad med Mälardalens Högskola. Thomas Tangerås är fil dr i nationalekonomi. Hans forskning är inriktad på industriell ekonomi och politisk ekonomi. För närvarande forskar han på frågor om (i) elektro­ nisk kommunikation, (ii) måttstockskonkurrens, (iii) språkpolitik och (iv) konflikter. Thomas Tangerås har anlitats som expert på telekommunikation och varit gästforskare vid universitetet i Toulouse.

27


Jonas Vlachos är fil dr i nationalekonomi och innehar ett forskningslektorat vid Stockholms universitet. Han är affilierad med IFN på 40 procent av en heltidstjänst. Jonas Vlachos har främst arbetat inom två områden. Dels har han undersökt vad som bestämmer lokala partistöd och politikerlöner i svenska kommuner, dels har han studerat hur ägarstrukturen i svenska börsbolag påverkar lönesättningen. Han har dessutom varit redaktör för tidskriften Ekonomisk Debatt. Daniel Waldenström är fil dr i nationalekonomi och fil lic i ekonomisk historia från Handelshögskolan i Stockholm. Hans huvudsakliga forskningsområden är inkomstoch förmögenhetsfördelning och historisk finansiell utveckling. Daniel Waldenström är medlem i Economic History Association och European Historical Economics Society. Yves Zenou är professor i nationalekonomi. Hans forskning är både teoriskt och empi­ riskt inriktad. För närvarande arbetar han med frågor som rör (i) sociala interaktioner och nätverksteori, (ii) sök- och matchningsteori, (iii) urban ekonomi, (iv) segregation och diskriminering av minoriteter, (v) identitet och assimilering av invandrare, (vi) kriminalitet, och (vii) utbildning. Yves Zenou är affilierad med Centre for Economic Policy Research (CEPR, London) och Institute for the Study of Labor (IZA, Bonn). Han är biträdande redaktör för Journal of Urban Economics. Han har varit gästprofessor vid European University Institute och Tel Aviv University.

28


29


Forskningen i sammandrag

30


En utvärdering av forskningen vid IFN visar att produktiviteten ökat väsentligt under 2006. Det gäller oavsett om vi mäter antalet Working Papers, artiklar eller bokkapitel publicerade i svenska och internationella tidskrifter. Ökad produktivitet utan bibehållen eller ökad kvalitet har dock ett begränsat värde. Därför månar vi om att utvärdera även de kvalitativa aspekterna av forskningen. Ett viktigt mått i sammanhanget är att utvärdera hur ofta vi publiceras i de högkvalitativa tidskrifter som har störst genomslag i forskarvärlden. Nedan sammanfattar vi de kvantitativa och kvalitativa resultaten av vår forskning under 2006. I sammanhanget redovisar vi också hur vi går till väga för att genomföra utvärderingen.

utgivning p engelska I normalfallet redovisas den egna forskningen i form av uppsatser på engelska. Efter att en uppsats genomgått en första kvalitetsgranskning ges den ut i IFN:s Working Paper-serie. Serien kan även innehålla uppsatser som gästforskare i huvudsak författat vid sin vistelse vid IFN. I figur 1 anges antalet Working Papers som givits ut under åren 2000–2006. Antalet har varierat mellan 19 och 24 per år fram till 2005. Under 2006 ökade antalet utgivna Working Papers till 29, vilket är ca 30 procent över den tidigare genomsnittliga nivån under 2000-talet.

30 25 20 15 10 5 0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 1. Antal Working Papers utgivna vid IFN, 2000–2006.

31


Vid utvärderingen av antalet publicerade forskningsarbeten finns inget entydigt mått; detta eftersom publikationer kan ta sig olika former, arbeten kan vara ensamförfattade eller skrivna med kollegor utanför IFN etc. Ett första grovt mått erhålles genom en en­ kel summering av antalet publicerade tidskriftsartiklar och bokkapitel som givits ut i institutets digitala engelska särtrycksserie. Detta anges i figur 2 för perioden 2000– 2006. Figuren redovisar även antalet sådana särtryck korrigerade för huruvida någon eller några av författarna inte är verksamma vid IFN. Antalet internationellt publice­ rade arbeten låg i genomsnitt på ca 11 t o m 2004, men har stigit kraftigt de senaste två åren och var 28 år 2006 (nästan 20 med justering för externa medförfattare).

30 25 20 15 10 5 0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 2. Antal utgivna tidskriftsartiklar och bokkapitel på engelska, 2000–2006.

Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel.

32


Figur 3 visar antalet publicerade referee-granskade tidskriftsartiklar med och utan justering för externa medförfattare. Även här ser vi en ökning under senare år. 2006 publicerade institutets forskare sammantaget 19 tidskriftsartiklar (14,3 med justering för externa medförfattare), vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000talet då antalet i genomsnitt låg på ca 10 (7,7 med författarjustering). Eftersom det finns en betydande eftersläpning mellan att en artikel blir accepterad för publicering och när den sedan ges ut, kan ett bättre mått på den samtida forskningsproduktiviteten vara antalet accepterade artiklar under ett visst år. Fr o m 2006 samlas denna informa­ tion in och publiceras fortlöpande på IFN:s hemsida. År 2006 antogs 23 artiklar för publicering (17,9 med författarjustering).

20

15

10

5

0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 3. Antal artiklar i referee-granskade tidskrifter, 2000–2006. Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar räknas som en halv artikel.

Måtten ovan fångar olika aspekter av den kvantitet forskning som producerats vid IFN. Men de fångar kvalitetsaspekten enbart i begränsad utsträckning. Det är stora kvalitetsskillnader mellan olika tidskrifter och det är ett viktigt mål för IFN:s forskare att publicera sina arbeten i så högkvalitativa tidskrifter och bokserier som möjligt. För detta ändamål har vi utvecklat ett internt poängsystem, vilket redovisas i bilagan på sidan 37.

33


100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 4. Antal publiceringspoäng baserat på IFN:s poängskala, 2000–2006. Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar ger halv poäng.

Figur 4 visar antalet kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng. Här ser vi en ökning i utfallet för denna mycket viktiga aspekt av forskningen under senare år. 2005 och 2006 producerade institutets forskare sammantaget 40 respektive 65 kvalitets- och författarjusterade publiceringspoäng, vilket är en klar uppgång från de första åren under 2000-talet då poängantalet i genomsnitt låg på ca 30. Även om det i forskarvärlden finns delade meningar om kvaliteten på olika forsk­ ningstidskrifter så råder det samsyn om att några tidskrifter står i viss särklass. Ofta talas om ”topp-4” och med detta menas allmäntidskrifterna American Economic Review, Econometrica, Journal of Political Economy och Quarterly Journal of Economics. På senare år har begreppet ”topp-5” etablerats, vilket innebär att Review of Economic Studies adderats till listan av absoluta topptidskrifter. I takt med den hårdnande glo­ bala konkurrensen och den snabba ökningen i antalet akademiska nationalekonomer i världen har det blivit mycket svårt att publicera i dessa tidskrifter. År 2006 publice­ rades totalt fyra artiklar i ”topp-4” där åtminstone en av författarna hade sin huvud­ hemvist vid en svensk akademisk institution. IFN-forskare medverkade i tre av de fyra artiklarna (Henrik Horn, Assar Lindbeck och Yves Zenou). Det bör dock noteras att den förbättrade kvalitets- och författarjusterade forsk­ ningsproduktion som figur 4 illustrerar framför allt förklaras av en ökning av artiklar i ledande tidskrifter inom våra kärnområden, vilket är i linje med vår målsättning att säkerställa högkvalitativ forskning inom just dessa områden.

34


Det förtjänar också att nämnas att det under 2006 publicerades två internationella volymer på ledande akademiska förlag där IFN-forskare var redaktörer. Lars Oxelheim var redaktör för boken Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe (Oxford och New York: Elsevier) och Henrik Horn (tillsammans med Peter C. Mavroides) var redaktör för boken The WTO Case Law of 2003 (Cambridge, UK: Cambridge University Press).

utgivning p svenska Eftersom den akademiska ”tredje uppgiften”, dvs att kommunicera sin forskning även utanför forskarsamhället, numera explicit ingår i IFN:s verksamhet, är även publi­ kationer på svenska väsentliga. I de flesta fall sker detta genom att forskarna skriver uppsatser som publiceras i svenskspråkiga tidskrifter som Ekonomisk Debatt och Ekonomiska Samfundets Tidskrift, men det sker också genom medverkan i samlings­ volymer, expertrapporter till utredningar och böcker. Det handlar ofta om popularise­ ring av egen och andras forskning, men också om att på forskningsbasis göra analyser av frågor av hög ekonomisk-politisk relevans. Dessa arbeten ges ut i institutets svenska särtrycksserie. Under 2006 utgavs 13 särtryck på svenska. Som framgår av figur 5 är detta en kraftig ökning jämfört med tidigare år under 2000-talet.

14 12 10 8 6 4 2 0

2000

2001

2002

2003

2004

2005

2006

Figur 5. Antal arbeten i IFN:s svenska särtrycksserie, 2000–2006. Anm.: Den högra stapeln anger antalet publikationer justerat för externa medförfattare. En artikel med en extern medförfattare räknas som 0,71, med två externa författare som 0,58 osv (detta enligt formeln 1/√(1 + antal externa medförfattare). Kommentarer, noter och repliksvar ger halv poäng.

35


En av IFN:s forskare, Anna Sjögren, var också en av fyra författare till boken Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet (Välfärdsrådets rapport 2006, Stockholm: SNS Förlag). Professor Lars Oxelheim fungerade för nionde året i rad som en av redaktörerna för en bok i serien Europaperspektiv utgiven av Santérus förlag. För serien ansvarar universitetens nätverk för Europaforskning. Titeln den här gången var En gränslös europeisk arbetsmarknad? För att ytterligare synliggöra insatser inom ramen för den tredje uppgiften listas numera också populärvetenskapliga artiklar skrivna i tidskrifter som Axess, Magasinet Neo, Arena osv. Under 2005 och 2006 publicerade IFN:s forskare en respektive fyra sådana artiklar. Slutligen förtjänar det att nämnas att vi för att skapa en naturlig kanal för uppsat­ ser med stor relevans för aktuella näringslivsrelaterade frågeställningar – skrivna på svenska eller engelska – startat en ny skriftserie kallad IFN Policy Papers. I denna serie utkom tio arbeten under 2006.

36


Bilaga IFN:s poängsystem för kvalitetsjustering av forskningsproduktionen: Publiceringskanal

Poäng

Topp-4 tidskrift: American Economic Review, Econometrica, Journal of Political

10

Economy, Quarterly Journal of Economics. Det kan sägas råda samsyn om att dessa fyra står i särklass. Topp-tidskrifter alldeles under topp-4 inkl policyinriktade tidskrifter med mycket

8

hög s k impact: Review of Economic Studies, Journal of Finance, Journal of Economic Perspectives, Journal of Economic Literature, Brookings Papers on Economic Activity, Economic Policy, NBER Macroeconomics Annual. Övriga topptidskrifter rankade lägst nr 20 enligt de s k KMS, IF-måtten och Kodrzycki

6

& Yus (2005) impact per tidskrift och per artikel (finns listade på IFN:s intranät). Tidskrifter i intervallet 21–40 definierat som ovan.

4

Övriga tidskrifter som är poängsatta enligt KMS eller IF-måttet.

3

Övriga tidskrifter som finns med i databasen EconLit.

1

Bokkapitel i högprestigebokserier och/eller på ett av de ledande akademiska förlagen.

2–4

I undantagsfall, t ex bidrag i North-Hollands Handbook-serie, kan poängen bli lika hög som för bidrag i topptidskrift. Övriga bokkapitel (boken bör registreras i EconLit). Bidrag i tidskrifter som ligger utanför economics, men där dessa tidskrifter är välrenommerade och ämnet motiverar publicering utanför disciplinen. Poäng enligt bedömning (mycket ovanligt).

37

1 1–6


Forskningsprogram

38


Globaliseringen och företagen Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner. Processen drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande finansiella marknader där företag snabbt kan byta ägande över nationsgränserna, och dels av framväxten av ekonomiskt starka och alltmer internationellt öppna länder, som de före detta Sovjetländerna, Kina och Indien. Dessa förändringar har, och kommer även fortsättningsvis att ha, en fundamental påverkan på de ledande multinationella företagens verksamheter och vinstmöjligheter. Små öppna ekonomier med starka multinationella företag, såsom Sverige, kommer därför att påverkas i utomordentligt hög grad av globaliseringen. En snabb struktur­ omvandling där avancerad produktion med högt förädlingsvärde ersätter produktion med lågt förädlingsvärde kommer att bli nödvändig för att bibehålla och utveckla Sveriges position som avancerad industrination. Omlokalisering av produktion och tjänster sker allt snabbare över hela världen och bestäms i allt högre grad av ekono­ miska grundförutsättningar, såsom tillgång på välutbildad arbetskraft och effektiva transportsystem, samt av i sammanhanget centrala institutioner, såsom konkurrens­ regler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsregler och skattesystem. Samtidigt observerar vi internationellt att etablerade företag i allt större utsträck­ ning förlitar sig på att inhämta nya teknologier och ny kunskap genom olika typer av samarbeten med andra företag. En vanligt förekommande strategi är att köpa upp små innovativa riskkapitalstödda företag med specifika tillgångar. Med anledning av dessa mycket viktiga förändringar för svenskt näringsliv har IFN initierat ett forskningsprogram där forskning med denna inriktning kan samlas. Forskningsprogrammets primära syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska grundförutsättningar, bolagsägandeformer och allmänna institu­ tioner som i ett internationellt perspektiv kan säkerställa en effektiv strukturomvandling och därmed tillvarata de tillväxtmöjligheter som globaliseringsprocessen medför. Programchef: Lars Persson

39


ifn workshop Den 10–11 september 2006 arrangerade IFN en workshop med titeln ”Globali­zation and Corporate Restructuring” med fokus särskilt på offshoring och gränsöverskridande företagsuppköp och fusioner. I work­shopen deltog drygt 10 utländska forskare från ledande amerikanska och europeiska universitet samt forskare från Handelshög­ skolan i Stockholm, Stockholms universitet och IFN. Bland de utländska deltagarna

Professor Robert Feenstra, University of California, Davis, i samtal med professor Keith Head, University of British Columbia.

fanns Robert Feenstra (University of California, Davis, och NBER) och Shang-Jin Wei (International Monetary Fund och NBER) som är ledande inom forskning om ”offshoring” och ”outsourcing” samt Peter Rousseau (Vanderbilt University och NBER), Stephen Yeaple (University of Pennsylva­ nia och NBER) och Keith Head (University of British Columbia) som är internationellt kända inom fältet gränsöverskridande företagsuppköp och fusioner. Programchef: Lars Persson

1. globalisering och strukturomvandling Den globaliseringsprocess vi nu är mitt uppe i är av historiska proportioner. Processen drivs dels av den snabba framväxten av mycket väl fungerande finansiella marknader där företag snabbt kan byta ägande över nationsgränserna, och dels av framväxten av ekonomiskt starka och alltmer internationellt öppna länder, som de före detta Sovjet­ länderna, Kina och Indien. Omlokalisering av produktion och tjänster sker allt snabbare över hela världen och bestäms i allt högre grad av ekonomiska grundförutsättningar, såsom tillgång på väl­ utbildad arbetskraft och effektiva transportsystem, samt av i sammanhanget centrala institutioner såsom konkurrensregler, associationsrättsliga regler, arbetsmarknadsreg­ ler och skattesystem. Forskningsprogrammets syfte är att öka vår förståelse av vilka ekonomiska grundförutsättningar och allmänna institutioner som i ett internationellt perspektiv kan säkerställa effektiva strukturomvandlingar av industrin och därmed tillvarata de tillväxtmöjligheter som globaliseringsprocessen medför.

40


Projektansvarig: Lars Persson Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Fredrik Heyman, Henrik Horn, Pehr-Johan Norbäck och Helena Svaleryd

2. utvidgningen av europas inre marknad EU:s inre marknad står inför två mycket stora förändringar. För det första kommer nya ekonomier att integreras i den inre marknaden i och med att ett flertal kandidatländer beviljats medlemskap i EU. För det andra kommer den inre marknaden generellt sett att utvidgas till att också omfatta tjänster. Dessa två förändringar kommer att leda till en omfattande omstrukturering av ekonomierna i samtliga EU-länder. Gränsöverskridande företagsförvärv och utländska direktinvesteringar kommer att vara viktiga delar i denna process. Det är denna del av omstruktureringsprocessen som står i centrum för detta forskningsprogram. Projektet avslutades 30 juni 2006. Projektansvarig: Lars Persson Projektdeltagare: Sven-Olof Fridolfsson, Mattias Ganslandt, Katariina Hakkala, Henrik Horn, Pehr-Johan Norbäck, Helena Svaleryd, Roger Svensson och Yves Zenou

3. garstruktur och fretagets verksamhet Projektet har sin utgångspunkt i den stora litteratur kring ägar- och bolagsstyrning som ursprungligen främst fokuserat på separationen mellan ägande och kontroll. Begränsningar i den rådande forskningen är att den dels varit fokuserad på amerikan­ ska förhållanden och dels att data om företagens inre struktur sällan kunnat länkas till relevanta ägardata. I det här projektet skapas en unik databas där svenska data över individer och företag länkas samman med detaljerade ägardata. Projektet ämnar un­ dersöka hur ägarstrukturen och de agentproblem som kan uppstå påverkar företagets beteende. Till exempel: Hur påverkar ägandestrukturen de anställdas lönenivåer? Vilka effekter har uppköp av företag på olika gruppers löner? Projektansvarig: Helena Svaleryd Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Jonas Vlachos

41


4. b etydelsen av utlandsgande och multinationalitet: effekter p lner och sysselsttning Internationaliseringen av svenskt näringsliv har accentuerats under 1990-talet. Exem­ pelvis ökade andelen sysselsatta i utlandsägda företag inom tillverkningsindustrin från ca 18 procent 1990 till 32 procent 1999. Hur ökat inflytande av utlandsägda bolag och landsöverskridande direktinvesteringar påverkar den svenska arbetsmarknaden är en medialt ofta återkommande fråga. Vid en närmare analys visar det sig att frågan täcker flera komplexa – och för svensk ekonomi – djupgående frågor. Tack vare teoretiska genombrott inom arbetsmarknadsekonomi och internationell ekonomi samt tillgång till detaljerade samkörda individ- och företagsdata, är det nu möjligt att empiriskt analysera problemområden på ett sätt som inte tidigare varit möjligt. Syftet med detta projekt är att utifrån ny teoretisk forskning analysera ett antal specifika frågeställningar som berör arbetsmarknadseffekter av utlandsägande, multinationalitet och fusioner. Programmet genomförs med hjälp av en i Sverige och även internationellt sett unik databas omfattande detaljerade samkörda arbetsställe-, företags- och individdata kombinerat med information om 33 000 fusioner som genomförts i Sverige. Exempel på frågeställningar vi avser att analysera är:

 Finns det ett samband mellan utlandsägande och löner och medför utländskt ägande ökad lönespridning?

 Hur påverkas sysselsättning, anställdas löner och produktivitet av att avyttras från en multinationell koncern?

 Vad är effekterna av utländska uppköp på företags efterfrågan på högutbildad arbetskraft och humankapitalintensiv FoU-verksamhet? Projektansvarig: Fredrik Heyman Projektdeltagare: Fredrik Sjöholm

42


5. globaliseringens effekter p arbetsmarknaden Globaliseringens effekter på den svenska arbetsmarknaden bedöms av många som ett av de största strukturproblemen för det svenska näringslivet. Projektet syftar till att studera effekterna av globaliseringen på arbetskraftsefterfrågan i Sverige. Frågor som är relevanta i sammanhanget och som projektet ämnar försöka besvara är bl a följande: Hur påverkas efterfrågan på arbetskraft av att företagens möjlig­heter att flytta verksamhet till låglöneländer ökar? Vilken typ av sysselsättning kan vi räkna med blir kvar i Sverige? Projektansvarig: Katariina Hakkala

6. u tlndska direktinvesteringar och teknologisk utveckling i kina Detta projekt syftar till att undersöka olika aspekter av teknologisk utveckling i Kina. I en första fas fokuserar vi på två centrala områden: utländska direktinvesteringars effekt på teknologisk utveckling samt framkomsten och dynamiken hos små och medelstora teknologiintensiva företag. Projektansvarig: Fredrik Sjöholm

7. a rbetsmarknadseffekter av utlndska direktinvesteringar Detta projekt syftar till att undersöka effekten av utländska direktinvesteringar på löner och efterfrågan på arbetskraft. Vi undersöker och försöker förklara skillnaden i löner mellan utländska och inhemska företag samt hur utländska företag kan påverka löner även i inhemska företag. Ett särskilt fokus läggs på effekten av utländska före­ tagsuppköp. Vi undersöker också vad som händer med sysselsättningen efter utländ­ ska företagsuppköp samt hur dessa påverkar efterfrågan på olika typer av arbetskraft. Projektansvarig: Fredrik Sjöholm Projektdeltagare: Fredrik Heyman och Katariina Hakkala

43


Tjänstesektorns ekonomi Privata tjänsteproducenter svarar i dag för en fjärdedel av exporten, två tredjedelar av näringslivets produktion och hälften av Sveriges BNP. I OECD-länderna arbetar över 70 procent av de sysselsatta i tjänstesektorn, om även den offentliga sektorns tjänster räknas med. Samtidigt rymmer tjänstesektorn en outnyttjad potential för ekonomisk tillväxt och ökad sysselsättning. Småföretag utgör en stor andel i tjänstesektorn, där också fyra av fem nya företag startas. Tjänstesektorn, speciellt handeln, fungerar som en viktig inkörsport på arbetsmarknaden för unga och invandrare. Inte minst bland de offentligt producerade tjänsterna kan en stor effektiviserings­ potential finnas. Den offentliga konsumtionen utgör en fjärdedel av Sveriges BNP och består nästan helt av tjänster. Dessa tjänster har en hög inkomstelasticitet men har inte expanderat nämnvärt i Sverige under de senaste 25 åren. Under flera decennier har produktivitetstillväxten för offentliga tjänster varit långsam. Mycket tyder på att tjänstesektorn kommer att ha en avgörande betydelse för sysselsättning och ekono­ misk tillväxt i Sverige. Samtidigt har tekniska, ekonomiska och politiska förändringar medfört ett ökat konkurrenstryck i tjänstesektorn både i Sverige och internationellt. Informationstek­ nologin och lägre kommunikationskostnader har lett till att inträdesbarriärerna för nya aktörer har minskat samtidigt som möjligheten att handla med vissa tjänster över längre geografiska avstånd har ökat bland annat för industrinära tjänster. De strukturella förändringarna väcker många frågor som berör tjänstesektorn. Syftet med detta forskningsprogram är att studera teman som:

 Sambandet mellan konkurrens och effektivitet i tjänsteproduktionen  Effekterna av privat och offentligt ägande  Konsekvenserna av en fortsatt internationalisering  Väljarnas syn på offentliga och privata tjänster Almega och Teknikföretagen deltar som samarbetspartner i detta forskningsprogram.

Programchef: Mattias Ganslandt t o m 15 december -06, Henrik Jordahl fr o m 16 december -06

Mattias Ganslandt

44

Henrik Jordahl


1. globalisering, lokalisering och tjnsteproduktion Forskningsprogrammet inleddes under hösten 2006 med ett projekt om globalisering, lokalisering och tjänsteproduktion. Produktionen av tjänster globaliseras i snabb takt. Traditionella tillverkningsföretag säljer allt mer tjänster som komplement till sina fy­ siska produkter. Politiska förändringar, avregleringar och inte minst informationstek­ nologin i kombination med lägre kommunikationskostnader har dessutom underlät­ tat handeln och internationaliseringen av tjänsteproduktionen. Projektets huvudspår är hur denna globalisering av tjänsteproduktionen påverkar små öppna ekonomier som den svenska. Projektansvarig: Mattias Ganslandt Projektdeltagare: Henrik Jordahl, Per-Johan Norbäck och Lars Persson

Enskilda forskningsprojekt 1. n tverk och interaktion mellan agenter: utbildning, kriminalitet och arbetsmarknad Två av de viktigaste policyfrågorna i industriländerna i dag är segregation och diskri­ minering av minoriteter. I detta projekt studerar vi segregation och diskriminering utifrån fyra delprojekt med olika utgångspunkter. I det första delprojektet kommer vi att studera skillnaderna i utbildningsresultat mellan majoritets- och minoritetsgrupper i en miljö där umgänge inom familjen och umgänge utanför familjen (kamrater och förebilder) är substitut. I det andra delprojek­ tet kommer vi att fokusera på mönstret av sociala interaktioner på arbetsmarknaden och inom den kriminella världen. I det tredje delprojektet kommer vi att studera det sociala samspelet mellan olika aktörer i städer. Vi kommer att studera minoritets- och majoritetsgrupper och undersöka om redan en måttlig preferens för människor att bo nära medlemmar ur sin egen etniska grupp kan leda till påfallande allvarlig grad av segregation totalt sett. Det fjärde delprojektet är i huvudsak empiriskt och kommer att undersöka metoder för att söka arbeten bland olika etniska grupper i Storbritannien. Projektansvarig: Yves Zenou Projektdeltagare: María Sáez-Martí

45


2. fou-samarbete mellan fretag  en ntverkanalys Syftet med projektet är att studera samarbeten i nätverksform mellan företag inom FoU såväl ur ett teoretiskt som ur ett empiriskt perspektiv. I delprojekt 1 kommer vi att använda nya upptäckter inom grafteorin för att utveckla en teori om nätverkssam­ arbete där det är möjligt att analysera valet mellan kostsamma nätverksamarbetsin­ vesteringar och direktinvesteringar i FoU. I delprojekt 2 kommer vi att använda den utvecklade nätverksteorin inom FoU för att studera FoU-politik. I delprojekt 3 kommer vi att kombinera en databas över multinationella företags internationella FoU-investe­ ringar med en databas över förekomsten av joint venture internationellt. Projektansvarig: Yves Zenou Projektdeltagare: Katariina Hakkala, Pehr-Johan Norbäck och Roger Svensson

3. var hamnar produktionen nr europa integreras? betydelsen av skattekonkurrens, intressegrupper och klusterbildning Projektet har sin utgångspunkt i den nya ekonomiska geografin som visar att integration kan leda till geografisk koncentration av företag. Inom projektet studeras effekterna av ekonomisk integration på beskattningen av mobila skattebaser, liksom drivkrafter bakom flytten av företag mellan länder. Vidare handlar projektet om att utforska i sammanhanget relevanta faktorer som den nya ekonomiska geografin kritiserats för att negligera, i synnerhet (i) intressegruppers inflytande över handelspolitik, (ii) olika typer av konkurrensförhållanden, och (iii) teknologiutvecklingen i industriella centra. Projektansvarig: Fredrik Andersson

46


4. i ncitament i organisationer och p marknader. en utveckling av flerdimensionell principal-agentteori med tillmpning p privatisering, konkurrens och outsourcing Projektet syftar till att fördjupa studiet av gränsen mellan marknad och hierarki/by­ råkrati och motiveras dels av att det finns en rad frågor kring den offentliga sektorns organisation som endast i mycket blygsam omfattning varit föremål för analys med denna utgångspunkt, dels att man saknat ett enhetligt konceptuellt ramverk för att studera och analysera hur incitament bestäms på marknader, i hierarkier/byråkratier och i gränsytan mellan marknader och organisationer. Projektets syfte är att dels utveckla teorin för hur incitament inne i organisationer och på marknader bestäms, dels tillämpa denna teori på frågor kring organisationen av offentlig verksamhet med särskilt fokus på svensk sjukvård. Projektansvarig: Fredrik Andersson

5. k onkurrens och regleringar inom elektronisk kommunikation Projektet syftar till att klargöra hur konkurrensen fungerar på marknaderna för elektronisk kommunikation, med andra ord TV, bredband och telefoni. Tanken är att definiera vilket eventuellt behov som finns av offentlig reglering och hur den i så fall bör utformas. Projektansvarig: Johan Stennek Projektdeltagare: Thomas Tangerås

47


6. konkurrenspolitik p internationella marknader Projektet syftar till att klargöra hur internationaliseringen av produktmarknader förändrar marknadernas funktionssätt och förutsättningarna för konkurrens. Projektet berör konkurrensförhållanden på internationella marknader, hur ökad integration påverkar behovet av och möjligheterna till konkurrenspolitik, samt politiska bestäm­ ningsfaktorer för konkurrenspolitiken. Projektet genomförs tillsammans med flera europeiska och amerikanska universitet under koordination av Centre for Economic Policy Research i London. Projektansvarig: Johan Stennek Projektdeltagare: Olivier Bertrand, Steffen Lippert, Joszef Molnar och Igor Mouraviev

7. gande, samverkan och konkurrens i innovationsindustrin Empiriska studier visar att etablerade företag ofta tillägnar sig nya teknologier genom uppköp av små entreprenörsföretag, vilka ofta är finansierade av riskkapital. Vidare observerar vi att nya företagsstrategier och nya teknologier ofta introduceras på marknaden av entreprenöriella nyinträdande företag, och att dessa nya strategier och teknologier sedan tas upp av etablerade företag. Ett exempel på detta är Ryan Airs inträde på den europeiska flygmarknaden. Forskningsprogrammets syfte är att öka vår förståelse av hur interaktionen mellan företag med olika typ av ägandeform sker på innovationsmarknaden och hur regelverk, såsom konkurrenslagar och företagsbe­ skattnings system, påverkar denna process. Projektansvarig: Lars Persson Projektdeltagare: Katariina Hakkala och Pehr-Johan Norbäck

48


8. entreprenrskapets politiska ekonomi Entreprenörskapets centrala betydelse för tillväxt och välståndsutveckling har på senare tid kommit att lyftas fram allt mer inom forskningen. Ofta har det tagits för givet att ökad entreprenörsaktivitet har en positiv effekt på tillväxt och jobbskapande. Utgångspunkten i detta projekt är att entreprenörer inte per automatik bidrar positivt till samhällsekonomin. Istället utgår vi ifrån premissen att huruvida bidraget är positivt beror på de institutionella betingelserna i ekonomin, vilka bestämmer vad som också har kallats ”den samhälleliga belöningsstrukturen” vad gäller entreprenör­ skap. Entreprenörer analyseras som ekonomiska agenter vilka hela tiden söker efter en avkastning (economic rent) som överstiger den riskjusterade räntan i ekonomin. Huvudsyftet med projektet är att analysera hur graden av entreprenörsaktivitet och till vilka verksamheter denna kanaliseras bestäms av centrala institutioner i ekonomin. Projektansvarig: Magnus Henrekson Projektdeltagare: Robin Douhan och Mikael Stenkula

9. g lobaliseringen och garpolitiken i efterkrigstidens sverige I detta projekt studeras den dramatiska omsvängningen i svensk ägarpolitik om ägarstruktur i det svenska näringslivet under efterkrigstiden. Efter andra världskriget präglades ägarpolitiken i hög grad av en socialistisk vision där det slutliga målet var ett de facto avskaffande av den privata äganderätten. Denna politik nådde vägs ände i början av 1980-talet. Sedan dess har ett stort antal svenska företag förvärvats av eller fusionerats med utländska företag. Samtidigt har också den utländska ägardelen på den svenska börsen ökat kraftigt. En annan viktig tendens är att det statliga ägandet ökat liksom den kontroll som utövas av statliga och eller korporatistiska fonder över svenska börsnoterade företag. Den gamla svenska kontrollmodellen som präglats av att enskilda familjer har ett kon­ trollerande inflytande över enskilda företag även när dessa är börsnoterade uppehålls huvudsakligen via systemet med rösträttsdifferentiering. Det ovan skisserade läget ger upphov till flera intressanta frågeställningar som kommer att analyseras i detta projekt:

49


I hur stor utsträckning är en ägarmodell byggd på familjekontroll tillämplig även framdeles? Vilka effekter kan vi förvänta oss av en ökad ägarandel för staten och stat­ liga eller korporatistiskt styrda fonder? Kan den framväxande modellen med allt mer spritt ägande fungera utan det slag av kraftfulla belöningsinstrument för företagsledningarna som är så vanliga i de anglo­ saxiska länderna? Projektansvarig: Magnus Henrekson Projektdeltagare: Johan Almenberg och Mikael Stenkula

10. upphandling och export av konsulttjnster Mer än 95 procent av alla studier om internationell handel och direktinvesteringar har fokuserat på multinationella företag i tillverkningsindustrin. Få studier har undersökt tjänstesektorerna. Konsultföretag är skolexemplet på kunskapsbaserade företag och säljer tjänster på projektbasis. Konsultföretagen är relativt sett små, men spelar en viktig roll som kunskapsöverförare. Till skillnad från tillverkningsföretag, går 90 procent av konsulternas export till u-länder och Östeuropa och de etablerar sällan fasta kontor utomlands. En unik databas på svenska konsulters exportofferter används här för att analysera följande frågeställningar: 1) Vilka faktorer bestämmer valet av företag då konsulttjänster upphandlas; 2) Lobbying och marknadsföring i konsultsektorerna; 3) Effekter på konkurrensen då statliga konsultföretag finns på marknaden; 4) Omfatt­ ningen och riktningen av kunskapsöverföring i konsultsektorerna; 5) Valet av etable­ ringssätt utomlands. Projektansvarig: Roger Svensson

50


11. kommersialisering av svenska patent Sverige är topprankat i världen med avseende på forskning och utveckling, bevil­ jade patent och publikationer i forskningstidskrifter. Men vi har inte så många små snabbväxande teknologibaserade företag. Kommersialiseringen av det intellektuella kapitalet är relativt sett långsamt i Sverige jämfört med andra länder. Syftet med detta projekt är att empiriskt analysera kommersialiseringsprocessen av intellektuellt kapi­ tal i Sverige genom att följa patent. Fyra forskningsfrågor analyseras: 1) Orsakerna till att patent kommersialiseras eller inte; 2) Vad bestämmer valet av kommersialiserings­ sätt (sälja, licensiera eller kommersialisera i existerande eller nytt företag); 3) Faktorer som påverkar utfallet av kommersialiseringen; 4) Orsakerna till varför patent förnyas eller förfaller. Speciellt fokus är på rollen av statliga finansieringssystem och affärsäng­ lar. En unik databas över svenska patent ägda av uppfinnare och småföretag används. Databasen bygger på en enkät där svarsfrekvensen är 80 procent. Projektansvarig: Roger Svensson

12. b arnomsorgens effekter p det lngsiktiga arbetskraftsutbudet Tillgång till barnomsorg kan ha betydelse för det långsiktiga arbetskraftsutbudet genom att påverka dels barnafödande, dels barns utveckling, hälsa och framtida humankapital. Kunskap om vad som påverkar barnafödandet är viktig i dagens Europa där låga födelsetal och åldrande befolkning ökar försörjningsbördan. I ett kunskapssamhälle är det också centralt att veta vad som påverkar förutsättningarna för humankapitalacku­ mulation. Detta är av vikt både för ekonomisk tillväxt och för att motverka att barn i resurssvaga miljöer hamnar på efterkälken. Syftet med detta projekt är att studera långsiktiga effekter av subventionerad barnomsorg på arbetskraftsutbud och tillgång till humankapital. Projektet ska besvara fyra frågor:

Hur påverkar barnomsorgskostnader barnafödandet? Vi nyttjar den exogena variation i förändring av barnomsorgsavgifter för familjer i olika kommuner och inkomstlägen som följde av maxtaxereformen 2002.

Hur påverkar förskolan barns och föräldrars hälsa på kort sikt? Studien baseras på patientregister och den variation i barnomsorgsnyttjande som följde av maxtaxe­reformen.

51


Hur påverkar förskolan individers humankapital? Hälso- och utbildningsutfall i vuxenlivet kommer att studeras. Studien utnyttjar rumslig och tidsmässig variation i 1970-talets barnomsorgsexpansion.

Hur kan förskolan påverka barns utveckling av värderingar och preferenser? Teoretiskt analyseras barnomsorgens inverkan på de processer som ger upp­ hov till segregering och utanförskap.

Projektansvarig: Anna Sjögren Projektdeltagare: Helena Svaleryd

13. h ur bestms inkomst- och lneskillnader mellan individer och grupper? betydelsen av individens val och arbetsmarknadens institutioner Projektet tar sin utgångspunkt i institutionella förändringar och/eller företeelser från den svenska utbildnings- och arbetsmarknaden som belyser kopplingen mellan insti­ tutioner, utbildningsinvesteringar och arbetsmarknadsutfall för olika grupper. Vi analyserar bestämningsfaktorer för löne- och inkomstskillnader mellan individer och grupper. Projektet organiseras runt två teman, 1) hur löne- och inkomstskillnader genereras via de mekanismer och institutioner som styr individers utbildnings- och karriärval, och 2) hur arbetsmarknadens institutioner och tillgången på utbildad arbetskraft påverkar lönebildning, sysselsättning och produktivitetsutveckling. Projektansvarig: Anna Sjögren Projektdeltagare: Jonas Björnerstedt, María Sáez-Martí, Per Skedinger, Helena Svaleryd, Anna Sjögren och Jonas Vlachos

52


14. vlfrdsstatens ekonomi Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt vid IFN är att studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Analyser av välfärdsstaten har främst beaktat problem av statisk natur. Det övergripande syftet med detta forskningsprogram vid IFN är att studera välfärdsstaten ur ett utvecklingsperspektiv. Hur påverkar välfärdssystemens utformning incitamentsstrukturen och därmed de ekonomiska aktörernas beteende? Vidare kommer problem så som kapitaltillväxt i välfärdsstaten och institutionernas roll för den ekonomiska utvecklingen att beaktas. Projektansvarig: Assar Lindbeck

15. minimilner i sverige Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av dif­ ferentiering på ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter minimilönerna har på sysselsättning och andra utfall. Mycket lite är känt om de komplexa minimilönesystemen i länder där minimi­ lönerna regleras uteslutande genom kollektivavtal, som Sverige. Minimilönerna är svåröverblickbara, då de bestäms branschvis och ofta differentieras efter olika karaktä­ ristika hos arbetskraften, såsom ålder, yrke eller erfarenhet. Kunskapen om effekterna av minimilönerna för olika utfall på arbetsmarknaden är också bristfällig. Syftet med detta projekt är dels att kartlägga minimilönernas nivåer och grad av differentiering i ett antal avtalsområden i Sverige och dels att undersöka vilka effekter minimilönerna har på sysselsättning och andra utfall. Dessutom diskuteras möjliga konsekvenser av en ökande konkurrens från låglöneländer, inklusive EU:s nya medlemsstater. Projektansvarig: Per Skedinger

53


16. r eformer av frtidspensioneringssystemet och utbudet av arbetskraft bland ldre Under de senaste decennierna har kostnaderna för förtidspensioneringar/sjukbidrag ökat markant. Detta projekt belyser hur dessa kostnader kan minskas genom att analy­ sera hur reformer av socialförsäkringssystemet påverkar arbetskraftsutbudet bland äldre. Syftet är att utröna effekterna av den reform rörande reglerna för förtidspensio­ nering i åldern 60–64 år som genomfördes 1997. Reformen innebar att möjligheten till förtidspensionering av arbetsmarknadsskäl (i kombination med medicinska skäl) avskaffades för denna åldersgrupp. Dels undersöks i vilken grad individerna övergick till alternativa ”försäkringssystem”, såsom skyddat arbete och arbetslöshet, efter refor­ men, dels undersöks om ”trösklarna” avseende hälsostatus sänktes för övergångar till förtidspensioneringar och skyddat arbete efter det att arbetsmarknadsskäl avskaffades som grund för förtidspensionering. Projektansvarig: Per Skedinger

17. reformer och sociala frndringar i kina Detta projekt tillämpar ett systeminriktat “holistiskt” synsätt på Kinas radikala eko­ nomiska reformer under det senaste kvartsseklet. Det behandlar både reformernas karaktär och deras ekonomiska och sociala effekter. Projektet fokuserar generellt på samspelet mellan det ekonomiska och det sociala systemet under reformperioden. Det beaktar också Kinas alternativ vad gäller fortsatta ekonomiska och sociala reformer. Det kommer sedan att i stor utsträckning utnyttja de tillämpbara erfarenheterna från utvecklingsländerna genom åren. Projektansvarig: Assar Lindbeck

54


18. svensk inkomst- och frmgenhetsfrdelning Det övergripande målet för projektet är att skapa homogena serier för inkomst- och förmögenhetsfördelningens utveckling i Sverige som sträcker sig från tiden för Sveri­ ges industrialisering på 1800-talet fram till i dag. Dessa serier ska i huvudsak baseras på skattestatistik, nationalräkenskaper och befolkningsstatistik, men ska också jämföras med individdatabaser för överlappande år. Syftet är att bättre kunna förklara framväxten av den svenska inkomst- och förmö­ genhetsfördelningen, både i historiskt och internationellt perspektiv. Projektansvarig: Daniel Waldenström

55


Publikationer

56


Särtryck på svenska 2006 650. ”Svenska minimilöner i den globaliserade ekonomin”. Per Skedinger. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 14 sid. 649. ”Jan Wallander och IUI – en osedvanligt lyckad korsbefruktning”. Magnus Henrekson och Björn Hägglund. Decentralisering och incitament i företag. Hans Tson Söderström (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 6 sid. 648. ”Svenska toppinkomsters utveckling 1903–2004”. Jesper Roine och Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 8, 2006. 17 sid. 647. ”Hur internationell är svensk ekonomisk historia?”. Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 5, 2006. 12 sid. 646. ”Entreprenörskap och företagande”. Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. Expertrapport nr 3 till Kris- och Framtidskommissionen. Stockholm: Svenskt Näringsliv, 2006. 57 sid. 643. ”Hur viktig är närheten till jobb för chanserna på arbetsmarknaden?”. Yves Zenou, Olof Åslund och John Östh. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 6, 2006. 11 sid. 641. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och Dan Johansson. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 59, nr 3, 2006. 11 sid. 632. ”Hur påverkar handel och utflyttning av produktion den svenska arbetsmarkna­ den?”. Karolina Ekholm och Katariina Hakkala. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 14 sid. 631. ”Utlokalisering av produktion – Transparens, IFRS och ekonomisk tillväxt”. Lars Oxelheim. Ekonomiska Samfundets Tidskrift, årg. 59, nr 2, 2006. 10 sid. 630. ”Hur bör forskningsprestationer mätas?”. Magnus Henrekson, Kristin Magnusson och Daniel Waldenström. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 3, 2006. 15 sid. 624. ”Utlandsägande och löner i Sverige”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 4, 2006. 12 sid.

57


620. ”Tillväxten och sysselsättningen i 90-talskrisens kölvatten”. Magnus Henrekson och Steven J. Davis. Att reformera välfärdsstaten. NBER Rapporten II. R. B. Freeman, B. Swedenborg och R. Topel (red.). Stockholm: SNS Förlag, 2006. 16 sid. 618. ”Ingen indikation på ökad transparens. Hjälper IFRS aktieägare förstå konkur­ renskraft och företagsprestation?”. Lars Oxelheim. Balans, nr 4, 2006. 4 sid. 617. ”Ett åtgärdspaket för stärkt entreprenörskap i högskattestaten”. Magnus Henrekson. Ekonomisk Debatt, årg. 34, nr 2, 2006. 4 sid.

2005 608. ”En tillbakablick på EMU-valet: Professorernas åsikter och mediedeltagande, då och nu”. Tobias Lindqvist. Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr 7, 2005. 8 sid. 603. ”Ekonomiska reformer och social utveckling i Kina”. Assar Lindbeck. Ekonomisk Debatt, årg. 33, nr 6, 2005. 15 sid.

Särtryck på engelska 2006 653. ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work Norms and Social Insurance”. Assar Lindbeck and Sten Nyberg. Quarterly Journal of Economics, vol. 121, nr 4, 2006. 30 sid. 652. ”Decentralisation of Active Labour Market Policy: The Case of Swedish Local Employment Service Committees”. Martin Lundin och Per Skedinger. Journal of Public Economics, vol. 90, nr 4–5, 2006. 23 sid. 651. ”Minimum Wages and Employment in Swedish Hotels and Restaurants”. Per Skedinger. Labour Economics, vol. 13, nr. 2, 2006. 31 sid. 645. ”The Stability Pact – Rationales, Problems, Alternatives”. Assar Lindbeck och Dirk Niepelt. Kyklos, vol. 59, nr 4, 2006. 21 sid. 644. ”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck. International Tax and Public Finance, vol. 13, nr 4, 2006. 24 sid.

58


642. ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for US Cities”. Yan Song och Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 60, nr 3, 2006. 15 sid. 640. ”City Structure, Job Search and Labour Discrimination: Theory and Policy Impli­ cations”. Harris Selod och Yves Zenou. Economic Journal, vol. 116, nr 514, 2006. 30 sid. 639. ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn. American Economic Review, vol. 96, nr 1, 2006. 10 sid. 638. ”United States – Final Determination with Respect to Certain Softwood Lumber from Canada”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. 15 sid. 637. ”European Community – Antidumping Duties on Malleable Cast Iron Tube or Pipe Fittings from Brazil”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. 42 sid. 636. ”United States – Continued Dumping and Subside Offset Act of 2000”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. 34 sid. 635. ”Urban Labor Economic Theory”. Yves Zenou. A Companion to Urban Economics. Richard J. Arnott och Daniel P. McMillen (red.). Malden (MA): Blackwell Publishing Ltd, 2006. 21 sid. 634. ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och Magnus Henrekson. Research in Economic History, vol. 24, 2006. 53 sid. 633. ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”. Katariina Hakkala. Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 4, 2006. 31 sid. 629. ”Who ´s Who in Networks. Wanted: The Key Player”. Coralio Ballester, Antoni Calvó-Armengol och Yves Zenou. Econometrica, vol. 74, nr 5, 2006. 14 sid. 628. ”Transparency in Human Capital Policy: A Prerequisite for European Economic Growth”. Erik Mellander och Christina Håkanson. Corporate and Institutional Transparancy for Economic Growth in Europe. Lars Oxelheim (red.). Oxford: Elsevier, 2006. 36 sid.

59


627. ”An Empirical Assessment of the Welfare Effects of Reciprocal Dumping”. Richard Friberg och Mattias Ganslandt. Journal of International Economics, vol. 70, nr 1, 2006. 23 sid. 626. ”Entrepreneurship and the Welfare State. A Reply”. Magnus Henrekson. Industrial and Corporate Change, vol. 15, nr 3, 2006. 14 sid. 623. ”Merger Control and Enterprise Competitiveness: Empirical Analysis and Policy Recommendations”. Johan Stennek och Frank Verboven. European Merger Control. Do We Need an Efficiency Defence? Fabienne Ilzkovitz och Roderick Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Northampton (MA): Edward Elgar Publishing, 2006. 101 sid. 622. ”Efficiency Gains from Mergers”. Lars-Hendrik Röller, Johan Stennek och Frank Verboven. European Merger Control. Do We Need an Efficiency Defence? Fabienne Ilzkovitz och Roderick Meiklejohn (red.). Cheltenham (UK) och Nort­ hampton (MA): Edward Elgar Publishing, 2006. 118 sid. 621. ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained, Policies Prescribed”. Johan Stennek. CESifo Forum, No. 1, 2006. 6 sid. 616. ”On the Link between Exchange-rate Regimes, Capital Controls and Monetary Policy Autonomy in Small European Countries, 1979 –2000”. Jens Forssbæck och Lars Oxelheim. The World Economy, vol. 29, nr 3, 2006. 28 sid. 615. ”Search Activities, Cost of Living and Local Labor Markets”. Eleonora Patacchini och Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 2, 2006. 22 sid. 614. ”Equilibrium Search Unemployment with Explicit Spatial Frictions”. Etienne Wasmer och Yves Zenou. Labour Economics, vol. 13, nr 2, 2006. 23 sid. 613. ”Ethnic Diversity, Market Structure and Risk Sharing in Developing Countries”. Mohamed Jellal och Yves Zenou. The Economics of Immigration and Social Diversity. Solomon W. Polachek, Carmel Chiswick och Hillel Rapoport (red.). Även i Research in Labor Economics, vol. 24. Elsevier: Oxford, 2006. 29 sid. 611. ”Efficiency Wages and Unemployment in Cities: The Case of High-Relocation Costs”. Yves Zenou. Regional Science and Urban Economics, vol. 36, nr 1, 2006. 23 sid. 610. ”Growth Effects of Government Expenditure and Taxation in Rich Countries. A Reply”. Stefan Fölster och Magnus Henrekson. European Economic Review, vol. 50, nr 1, 2006. 3 sid.

60


2005 619. ”Job Matching, Social Network and Word-of-Mouth Communication”. Antoni Calvó-Armengol and Yves Zenou. Journal of Urban Economics, vol. 57, nr 3, 2005. 23 sid. 612. ”Hold-up of Anti-Competitive Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek. International Journal of Industrial Organization, vol. 23, nr 9 –10, 2005. 23 sid. 609. ”Bubbles and Experience: An Experiment”. Martin Dufwenberg, Tobias Lindqvist och Evan Moore. American Economic Review, vol. 95, nr 5, 2005. 7 sid. 607. ”The Insiders’ Dilemma: An Experiment on Merger Formation”. Tobias Lindqvist och Johan Stennek. Experimental Economics, vol. 8, nr 3, 2005. 18 sid. 606. ”The Relationship between Domestic and Outward Foreign Direct Investment: The Role of Industry-Specific Effects”. Pontus Braunerhjelm, Lars Oxelheim och Per Thulin. International Business Review, vol. 14, nr 6, 2005. 18 sid. 605. ”The Swedish Model of Corporate Ownership and Control in Transition”. Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson. The Internationalisation of Asset Ownership in Europe. Harry Huizinga och Lars Jonung (red.). Cambridge University Press: Cambridge, UK, 2005. 40 sid. 604. ”Privatization Policy in an International Oligopoly”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson. Economica, vol. 72, nr 288, 2005. 19 sid. 602. ”Conceptualization of Non-Financial Defined Contribution Systems”. Assar Lindbeck. Pension Reform: Issues and Prospects for Non-Financial Defined Contribution (NDC) Schemes. Robert Holzmann och Edward Palmer (red.). The World Bank: Washington DC, September 2005. 5 sid. 601. ”Density, Social Networks and Job Search Methods: Theory and Application to Egypt”. Jackline Wahba och Yves Zenou. Journal of Development Economics, vol. 78, nr 2, 2005. 31 sid. 600. ”Organized Crime, Corruption and Punishment”. Maurice Kugler, Thierry Verdier och Yves Zenou. Journal of Public Economics, vol. 89, nr 9 –10, 2005. 25 sid. 599. ”The Anglo-American Financial Influence on CEO Compensation in Non-AngloAmerican Firms”. Lars Oxelheim och Trond Randøy. Journal of International Business Studies, vol. 36, nr 4, 2005. 14 sid.

61


598. ”Exposure-Based Cash-Flow-at-Risk: An Alternative to VAR for Industrial Companies”. Niclas Andrén, Håkan Jankensgård och Lars Oxelheim. Journal of Applied Corporate Finance, vol. 17, nr 3, 2005. 11 sid. 597. ”International Financial Liberalization and Industry Growth”. Jonas Vlachos och Daniel Waldenström. International Journal of Finance and Economics, vol. 10, nr 3, 2005. 22 sid. 596. ”Demand Uncertainty, Mismatch and (Un)employment”. Mohamed Jellal, JacquesFrançois Thisse och Yves Zenou. Economics Letters, vol. 88, nr 1, 2005. 7 sid. 595. ”The Failing Firm Defense”. Lars Persson. Journal of Industrial Economics, vol. 53, nr 2, 2005. 27 sid.

Artiklar accepterade för publicering 2006 Zenou, Yves, ”Spatial Dependence in Local Unemployment Rates”, Journal of Economic Geography. Accepterad december 2006. Søberg, Morten och Thomas Tangerås, ”Voter Turnout in Small Referendums”, Electoral Studies. Accepterad november 2006. Douhan, Robin, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson, ”Israel M. Kirzner: An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of Entrepreneurship”, Small Business Economics. Accepterad november 2006. Skedinger, Per och Barbro Widerstedt, ”Cream Skimming in Employment Program­ mes for the Disabled? Evidence from Sweden”, International Journal of Manpower. Accepterad november 2006. Heyman, Fredrik, ”How Wage Compression Affects Job Turnover”, Journal of Labor Research. Accepterad oktober 2006. Norbäck, Pehr-Johan och Lars Persson, ”Investment Liberalization – Why a Restrictive Cross-Border Merger Policy Can Be Counterproductive”, Journal of International Economics. Accepterad september 2006. Ganslandt, Mattias och Keith Maskus, ”Vertical Distribution, Parallel Trade, and Price Divergence in Integrated Markets”, European Economic Review. Accepterad juni 2006.

62


Battu, Harminder, McDonald Mwale och Yves Zenou, ”Oppositional Identities and the Labor Market”, Journal of Population Economics. Accepterad juni 2006. Boschini, Anne och Anna Sjögren, ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns”, Journal of Labor Economics. Accepterad juni 2006. Friberg, Richard och Mattias Ganslandt, ”Exchange Rates and Cash Flows in Differen­ tiated Product Industries – A Simulation Approach”, Journal of Finance. Accepterad maj 2006. Henrekson, Magnus, ”Entrepreneurship and the Welfare State: A Reply”, Industrial and Corporate Change. Accepterad maj 2006. Svensson, Roger, ”Knowledge Transfer to Emerging Markets via Consulting Projects”, Journal of Technology Transfer. Accepterad maj 2006. Song Yan och Yves Zenou, ”Property Tax and Urban Sprawl. Theory and Implications for U.S. Cities”, Journal of Urban Economics. Accepterad maj 2006. Calvó-Armengol Antoni, Thierry Verdier och Yves Zenou, ”Strong Ties and Weak Ties in Employment and Crime”, Journal of Public Economics. Accepterad maj 2006. Lindbeck, Assar, ”Sustainable Social Spending”, International Tax and Public Finance. Accepterad maj 2006. Lindbeck, Assar och Dirk Niepelt, ”The Stability Pact – Rationales, Problems, Alternatives”, Kyklos. Accepterad maj 2006. Lindbeck, Assar och Sten Nyberg, ”Raising Children to Work Hard: Altruism, Work Norms and Social Insurance”, Quarterly Journal of Economics. Accepterad april 2006. Ballester, Coratio, Antonio Calvó-Armengol och Yves Zenou, ”Who’s Who in Networks. Wanted: The Key Player”, Econometrica. Accepterad april 2006. Edquist, Harald och Magnus Henrekson, ”Technological Breakthroughs and Producti­ vity Growth”, Research in Economic History. Accepterad mars 2006. Ekholm, Karolina och Katariina Hakkala, ”Location of R&D and High-Tech Production by Vertically Integrated Multinationals”, Economic Journal. Accepterad mars 2006. Hakkala, Katariina, ”Corporate Restructuring and Labor Productivity Growth”, Industrial and Corporate Change. Accepterad mars 2006. Oxelheim, Lars, ”International Financial Reporting Standards (IFRS), Corporate

63


Performance and Economic Growth”, Journal of Finnish Economic Society. Accepterad februari 2006. Stennek, Johan, ”A New Perspective on Mergers and Acquisitions: Evidence Explained; Policies Prescribed”, CESifo Forum. Accepterad januari 2006.

Working Papers 2006 685 ”Competition vs. Regulation in Mobile Telecommunications”. Johan Stennek och Thomas P. Tangerås. 684 ”A Survey of the Literature on the WTO Dispute Settlement System”. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis. 683 ”The European Size Distribution of Firms and Employment”. Mikael Stenkula. 682 ”Industry Concentration and Welfare – On the Use of Stock Market Evidence from Horizontal Mergers”. Sven-Olof Fridolfsson och Johan Stennek. 681 ”An Essay on Economic Reforms and Social Change in China”. Assar Lindbeck. 680 ”Economic-Social Interaction during China’s Transition”. Assar Lindbeck. 679 ”Merged Municipalities, Higher Debt: On Free-riding and the Common Pool Problem in Politics”. Henrik Jordahl och Che-Yuan Liang. 678 ”Israel M. Kirzner: An Outstanding Austrian Contributor to the Economics of Entrepreneurship”. Robin Douhan, Gunnar Eliasson och Magnus Henrekson. 677 ”Why Does Sovereign Risk Differ for Domestic and Foreign Investors? Evidence from Scandinavia, 1938–1948”. Daniel Waldenström. 676 ”Using Markets to Measure Pre-War Threat Assessments: The Nordic Countries Facing World War II”. Daniel Waldenström och Bruno S. Frey. 675 ”Acquisitions, Multinationals and Wage Dispersion”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall. 674 ”Is There Really a Foreign Ownership Wage Premium? Evidence from Matched Employer-Employee Data”. Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm och Patrik Gustavsson Tingvall.

64


673 ”Inequality and Trust in Sweden: Some Inequalities are More Harmful than Others”. Magnus Gustavsson och Henrik Jordahl. 672 ”Private Observation, Tacit Collusion and Collusion with Communication”. Igor Mouravjiev. 671 ”The Looks of a Winner: Beauty, Gender and Electoral Success”. Niclas Berggren, Henrik Jordahl och Panu Poutvaara. 670 ”Entrepreneurial Innovations, Competition and Competition Policy”. Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos. 669 ”The Interplay between Money Market Development and Changes in Monetary Policy Operations in Small European Countries, 1980–2000”. Jens Forssbæck och Lars Oxelheim. 668 ”Producer Prices in the Transition to a Common Currency”. Niclas Andrén och Lars Oxelheim. 667 ”The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society; Sweden, 1903–2004”. Jesper Roine och Daniel Waldenström. 666 ”Investment Liberalization – Why a Restrictive Cross-Border Merger Policy Can be Counterproductive”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson. 665 ”Technological Breakthroughs and Productivity Growth”. Harald Edquist och Magnus Henrekson. 664

”Innovation Performance and Government Intervention”. Roger Svensson.

663 ”Cross-Border Acquisitions and Corporate Taxes: Efficiency and Tax Revenues”. Pehr-Johan Norbäck, Lars Persson och Jonas Vlachos. 662 ”The Welfare State – Background, Achievements, Problems”. Assar Lindbeck. 661 ”How Important is Access to Jobs? Old Question – Improved Answer”. Olof Åslund, John Östh och Yves Zenou. 660 ”Job Security and Work Absence: Evidence from a Natural Experiment”. Assar Lindbeck, Mårten Palme och Mats Persson. 659 ”A Model of Income Insurance and Social Norms”. Assar Lindbeck och Mats Persson.

65


658 ”Is Team Formation Gender Neutral? Evidence from Coauthorship Patterns”. Anne Boschini och Anna Sjögren. 657 ”National Treatment in the GATT”. Henrik Horn.

2005 656 ”Human Capital, Rent Seeking, and a Transition from Stagnation to Growth”. Nils-Petter Lagerlöf och Thomas Tangerås. 655 ”Do Entrenched Managers Pay Their Workers More?”. Henrik Cronqvist, Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos. 654 ”The Effect of Offshoring on Labor Demand: Evidence from Sweden”. Karolina Ekholm och Katariina Hakkala. 653 ”Promoting Entrepreneurship in the Mature Welfare State”. Magnus Henrekson och Jesper Roine. 652

”The Todaro Paradox Revisited”. Yves Zenou.

651

”Crime, Location and the Housing Market”. Yves Zenou.

650 ”Foreign Operations of Swedish Manufacturing Firms – Evidence from the IUI Survey on Multinationals 2003”. Katariina Hakkala och David Zimmermann. 649 ”Oppositional Identities and the Labor Market”. Harminder Battu, McDonald Mwale och Yves Zenou. 648 ”Property Tax and Urban Sprawl: Theory and Implications for U.S. Cities”. Yan Song och Yves Zenou. 647 ”Domestic versus Cross-Border Acquisitions: Which Impact on the Target Firms’ Performance?”. Olivier Bertrand och Habib Zitouna. 646

”Sustainable Social Spending”. Assar Lindbeck.

645 ”Peer Effects and Social Networks in Education and Crime”. Antoni Calvó-Armengol, Eleonora Patacchini och Yves Zenou.

66


Policy Papers 2006 10. ”Löneskillnader mellan kommunerna”. Allan Gustafsson och Helena Svaleryd. 9. ”Beskattningen och tillväxtens aktörer”. Magnus Henrekson och Dan Johansson. 8. ”Konkurrensutsättning av offentlig verksamhet – Hur stor är effektiviserings­ potentialen?”. Henrik Jordahl. 7. ”Konkurrens vid en reglerad utbyggnad av 3G-nät i Sverige”. Mattias Ganslandt. 6. ”Hur höga är minimilönerna?”. Per Skedinger. 5. ”Entreprenörskap och företagande – Om entreprenörsräntor och tillväxt”. Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. 4. ”Företagsstruktur och nyföretagande i Sverige”. Magnus Henrekson och Mikael Stenkula. 3. ”Has U.S. Antitrust Policy Protected Consumers from the Abuse of Market Dominance?”. Robert W. Crandall. 2. ”New Rules for Dominant Firms in Europe”. Mattias Ganslandt. 1. ”Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid skiljevägen”. Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson.

67


Böcker Välfärdsrådets rapport 2006. Fritt inträde? Ungdomars och invandrades väg till det första arbetet. Olof Åslund, Robert Erikson, Oskar Nordström Skans och Anna Sjögren. Stockholm: SNS Förlag, 2006. The WTO Case Law of 2003. Henrik Horn och Petros C. Mavroidis (red.). Cambridge (UK): Cambridge University Press, 2006. Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe. Lars Oxelheim. Oxford: Elsevier, 2006. En gränslös europeisk arbetsmarknad. Sverker Gustavsson, Lars Oxelheim och Nils Wahl (red.). Stockholm: Santérus Förlag, 2006. IUI Yearbook 2004/2005. 2005. 52 sid.

Populärvetenskap ”En välförtjänt bonus eller ...?”. Lars Oxelheim. Management Magazine nr 4, november 2006. ”Det krävs insikt i den svenska modellens psyke”. Magnus Henrekson och Johanna Möllerström. Axess, årg. 5, nr 8, 2006. ”Påtvingad prylmani”. Magnus Henrekson. Neo, årg. 1, nr 5, 2006. ”Väljarna vill ha en svensk modell”. Niclas Berggren och Henrik Jordahl. Neo, årg. 1, nr 5, 2006. ”Fusioner är nödvändiga”. Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson. Axess, årg. 4, nr 7, 2005.

68


69


Akademiska seminarier

70


IFN:s seminarieserie 2006 Onsdagen den 20 december Mirjam van Praag, Amsterdam Center for Entrepreneurship (ACE/University of Amsterdam UvA): Returns to Intelligence: Entrepreneurs versus Employees Medförfattare: Justin van der Sluis och Joop Hartog Onsdagen den 13 december Helena Svaleryd, IFN: Political Rents in a Non-corrupt Democracy Medförfattare: Jonas Vlachos Onsdagen den 6 december Ola Olsson, Göteborgs universitet: Country Size and the Rule of Law: Resuscitating Montesquieu Medförfattare: Gustav Hansson Onsdagen den 29 november Björn Tyrefors, Handelshögskolan i Stockholm: Do Politicians Free-ride? − An Empirical Test of the Common Pool Model Onsdagen den 22 november Pernilla Andersson, SOFI, Stockholms universitet: Determinants of Exits from SelfEmployment Onsdagen den 15 november Mirco Tonin, IIES, Stockholms universitet: Minimum Wage and Tax Evasion: Theory and Evidence Onsdagen den 8 november Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business School Company Taxation and Tax Spillovers: Separate Accounting versus Formula Apportionment Medförfattare: Søren Bo Nielsen och Guttorm Schjelderup Onsdagen den 25 oktober Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra: Globalization and the Provision of Incentives Inside the Firm: The Effect of Foreign Competition Medförfattare: Maria Guadalupe

71


Onsdagen den 18 oktober Pär Holmberg, Uppsala universitet: Comparing Supply Function Equilibria of Pay-as-Bid and Uniform-Price Auctions Onsdagen den 11 oktober Mats Bergman, Konkurrensverket: Comparing Merger Policies: The European Union versus the United States Medförfattare: Malcolm B. Coate, Maria Jakobsson och Shawn W. Ulrick Onsdagen den 4 oktober Magnus Wiberg, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet: On the Indeterminacy of Trade Policy under Different Electoral Rules Onsdagen den 27 september Daniel Hallberg, Uppsala universitet: Economic Fluctuations and the Retirement of Elderly Workers Onsdagen den 20 september Stefano Rossi, Handelshögskolan i Stockholm: Returns to Shareholder Activism: Evidence from a Clinical Study of the Hermes UK Focus Fund Medförfattare: Marco Becht, Julian Franks och Colin Mayer Onsdagen den 13 september Martin Holmén, Uppsala universitet: Tender Offers Versus Block Trades: Empirical Evidence Medförfattare: Eugene Nivorozhkin Onsdagen den 6 september Fredrik Sjöholm, Handelshögskolan i Stockholm: Acquisitions, Multinationals, and Wage Dispersion Medförfattare: Patrik Gustavsson Tingvall och Fredrik Heyman Måndagen den 12 juni Alejandro Micco, Banco Central de Chile: Effective Labor Regulation and Microeconomic Flexibility Medförfattare: Ricardo J. Caballero, Kevin N. Cowan och Eduardo M.R.A. Engel Onsdagen den 7 juni Gregory Clark, Department of Economics, University of California: The Great Escape: The Industrial Revolution in Theory and in History

72


Torsdagen den 1 juni James R. Markusen, University of Colorado, Boulder: Learning on the Quick and Cheap: Microfoundations for the FDI Productivity Transmission Mechanism Medförfattare: Natalia Trofimenko Onsdagen den 31 maj Robert J. Gordon, Northwestern University: Issues in the Comparison of Welfare Between Europe and the United States Tisdagen den 30 maj Arnaud Chéron, Université du Maine, Le Mans: Job Creation and Job Destruction over the Life Cycle Medförfattare: J-O. Hairault och F. Langot Onsdagen den 24 maj Joseph A. Clougherty, WZB, Berlin: The Impact of ISO 9000 Diffusion on Trade and FDI: A New Institutional Analysis Medförfattare: Michal Grajek Onsdagen den 17 maj Daniel Waldenström, IFN: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society: Sweden, 1903–2004 Medförfattare: Jesper Roine Onsdagen den 10 maj Bhaskar Dutta, University of Warwick: Communication Networks with Endogenous Link Strength Medförfattare: Francis Bloch Onsdagen den 3 maj John Hassler, IIES, Stockholms universitet: Explaining Asymmetric Price Adjustment Medförfattare: Tore Ellingsen och Richard Friberg Onsdagen den 26 april Assar Lindbeck, IFN och IIES, Stockholms universitet, och Mats Persson, IIES: A Model of Income Insurance and Social Norms Onsdagen den 19 april Jan Saarela, Åbo Akademi, Åbo: Selection in Migration and Return-Migration. Evidence from Micro Data Medförfattare: Dan-Olof Rooth

73


Onsdagen den 5 april Fredrik Andersson, Lunds universitet: Horizontal and Vertical Differentiation in School Competition with Vouchers Onsdagen den 29 mars Eva Mörk, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Is There Really an Election Cycle in Public Policy? Separating Time Effects from Election Year Effects Medförfattare: Matz Dahlberg Onsdagen den 22 mars Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid: Upstream Horizontal Mergers, Vertical Contracts, and Bargaining Medförfattare: Emmanuel Petrakis Onsdagen den 15 mars Quentin David, Université Libre de Bruxelles: Social Capital, Geographical Mobility and Unemployment in Europe Medförfattare: Alexandre Janiak och Etienne Wasmer Onsdagen den 8 mars Jo Seldeslachts, WZB, Berlin: Remedy for Now but Prevent for Tomorrow: The Deterrence Effects of Merger Policy Tools Medförfattare: Pedro Barros och Joe Clougherty Onsdagen den 22 februari Jörgen W. Weibull, Handelshögskolan i Stockholm: Price Competition and Convex Costs Onsdagen den 15 februari Cédric Argenton, Handelshögskolan i Stockholm: The Market for Melons: Cournot Competition with Unobservable Qualities Onsdagen den 8 februari Peter Skogman Thoursie, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet: Temporary Disability Insurance and Labor Supply: Evidence from a Natural Experiment Medförfattare: Per Pettersson-Lidbom Onsdagen den 1 februari Henrik Jordahl, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Inequality and Trust: Some Inequalities are More Harmful than Others Medförfattare: Magnus Gustavsson

74


Onsdagen den 25 januari Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco, Bilbao, Spain: How Much Efficiency Gains and Price Reductions to Put as Ingredients into an Efficiency Defense? ’Quanto Basta’ Medförfattare: Steffen Lippert Onsdagen den 18 januari Tore Ellingsen, Handelshögskolan i Stockholm: Trust as an Incentive Medförfattare: Magnus Johannesson Onsdagen den 11 januari Almas Heshmati, Seoul National University: The New Global Determinants of FDI Flows to Developing Countries: The Impacts of ICT and Democratization Medförfattare: Tony Addison

2005 Onsdagen den 14 december Rune Stenbacka, Svenska Handelshögskolan i Helsingfors: Product Market Competition, Profit Sharing and Equilibrium Unemployment Medförfattare: Erkki Koskela Onsdagen den 7 december Matthew Lindquist, SOFI, Stockholms universitet: Gender Wage Leadership Onsdagen den 30 november Xavier Vives, INSEAD, Paris: Innovation and Competitive Pressure Onsdagen den 23 november Åsa Rosén, SOFI, Stockholms universitet: Incentives in Competitive Search Equilibrium and Wage Rigidity Medförfattare: Espen R. Moen Onsdagen den 16 november Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder: On Price-Increasing Competition Medförfattare: Michael Riordan Onsdagen den 9 november Mary Amiti, IMF, Washington: Trade Liberalization, Intermediate Inputs and Productivity: Evidence from Indonesia Medförfattare: Jozef Konings

75


Onsdagen den 26 oktober Ingeborg Simonsson, Juridicum, Stockholms universitet: Konkurrensverkets domstolsprocesser 1993 – 2004. En utvärdering Onsdagen den 19 oktober Marc Ivaldi, Université de Toulouse (IDEI), EHESS och CEPR: Mergers as Auctions Medförfattare: Jrissy Motis Onsdagen den 12 oktober Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business: Do Agency Problems between Shareholders and Managers Affect Workers’ Pay? Medförfattare: Fredrik Heyman, Mattias Nilsson, Helena Svaleryd och Jonas Vlachos Onsdagen den 5 oktober Steffen Lippert, IFN och Université de Toulouse: Moral Hazard and the Decision to Do Joint Research Medförfattare: Simona Fabrizi Onsdagen den 28 september Mårten Palme, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet: Job Security and Work Absence. Evidence from a Natural Experiment Medförfattare: Assar Lindbeck och Mats Persson Onsdagen den 21 september Joszef Molnár, IFN och Université de Toulouse: Revenue Maximizing Auctions with Externalities and Signaling Medförfattare: Gábor Virág Onsdagen den 14 september Nicola Gennaioli, IIES, Stockholms universitet: The Evolution of Precedent Medförfattare: Andrei Shleifer Onsdagen den 7 september Åsa Olli Segendorf, SOFI, Stockholms universitet: Wage Effects of Search Methods for Immigrants and Natives in Sweden Onsdagen den 31 augusti Patrik Hesselius, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet: Monitoring Sickness Insurance Claimants: Evidence from a Social Experiment Medförfattare: Per Johansson och Laura Larsson

76


Brown bagseminarier I denna seminarieserie presenteras arbeten på ett tidigare stadium jämfört med det högre seminariet och presentationerna görs i stor utsträckning av IFN:s egna forskare.

2006 Måndagen den 18 december Per Sonnerby, Handelshögskolan i Stockholm: What Do Consultants Do? Måndagen den 4 december Johan Almenberg, IFN: Adel som tillgång: en studie av den svenska äktenskaps­ marknaden Måndagen den 6 november Mikael Stenkula, IFN: Sverige – en basarekonomi? Hur har svensk tillverknings­industri mött den ökade globaliseringen. En empirisk studie av förädlingsvärde och import Måndagen den 23 oktober Florin Maican, Göteborgs universitet: Productivity Dynamics, R&D and Competitive Pressure Måndagen den 2 oktober Henrik Jordahl, IFN: Elections at a Glance Måndagen den 18 september Andrea Asoni, IFN och University of Chicago: Property Rights and Growth Måndagen den 4 september Tino Sanandaji, IFN och University of Chicago: Work, Leisure and Household Production in the US and Europe Måndagen den 22 maj Ken Krechmer, University of Colorado, Boulder: The Evolution of Standards Måndagen den 15 maj Anna Sjögren, IFN: Do Grades Discourage or Motivate? Måndagen den 3 april Thomas Tangerås, IFN: Intense Network Competition

77


Måndagen den 20 mars Yves Zenou, IFN: Race, Identity and Education Måndagen den 6 mars Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Private Observation, Tacit Collusion and Collusion with Communication Måndagen den 6 februari Daniel Waldenström, IFN: Hur bör forskningsprestationer mätas? Tisdagen den 31 januari Steffen Lippert, IFN och University of Toulouse: Networks of Relations and Social Capital Måndagen den 16 januari Anna Sjögren, IFN: Peers and Culture

2005 Torsdagen den 15 december Igor Mouraviev, IFN och University of Toulouse: Tacit Collusion and Collusion with Communication Måndagen den 28 november Johan Stennek, IFN: Exclusive Quality – Why Exclusive Distribution may Benefit the TV-viewers

78


79


Publika aktiviteter

80


I samband med namnbytet beslöt institutets ledning att öka inslaget av utåtriktade aktiviteter. Detta för att tillgängliggöra vår forskning för de opinionsbildare och beslutsfattare som löpande bevakar näringslivets villkor och utveckling. För att åstadkomma detta har inslaget av policyinriktade rapporter och seminarier ökat. Dessutom erbjuder vi aktuell information om vår forskning via en ny hemsida, ett nyhetsbrev och debattartiklar. För att kommunicera framgångsrikt med omvärlden har vi stärkt kompetensen inom organisationen. Flertalet av våra forskare har under året genomgått skriv-, talaroch medieträningar. På de följande sidorna presenterar vi de aktiviteter som varit centrala i vår utåtrik­ tade verksamhet under 2006.

den 3:e uppgiften IFNs långsiktiga mål är att vara en aktör med högt förtroende bland ledande besluts­ fattare, experter och opinionsbildare. Kortsiktig publicitet får därmed aldrig gå före långsiktig trovärdighet. Vår kommunikation styrs av nya resultat inom forskningen, inte av debattens svängningar. Av samma skäl söker vi kommunikationsformer som bygger på resonemang och dialog. Personliga möten med experter, seminarier för en initierad publik och ett kunskapsorienterat nyhetsbrev är alla exempel på kanaler och forum som kan göra forskningen rättvisa. Som bas för våra aktiviteter finns alltid gedigen forskning. Journalister, politiker och experter som söker sig till oss kan vara säkra på att våra resultat och slutsatser bottnar i kvalitetssäkrad forskning.

&ORSKNING

5TREDNING

0OLICY0APER

0OLICY SEMINARIUM

-EDIA

Forskning och 3:e uppgiften Våra utåtriktade aktiviteter bygger på kunskap genererad inom ramen för fleråriga forskningsprojekt. I samband med ett projekts avslutande görs ofta en översikt av resultaten funna inom projektet och näraliggande forsknings­ litteratur vilket sammanfattas i en utredning. De policyrelevanta resultaten kommuniceras sedan via Policy Papers och seminarier och sprids vidare till media.

-EDIA

81

0OICY SEMINARIE


1. VIP-fest vid namnbyte Den 22 maj 2006 samlade IFN över 100 gäster på Armémuseum i Stockholm för att lansera det nya namnet och viktiga verksamhetsförändringar liksom för att bjuda på mat och underhållning. Vår nytillträdde vd Magnus Henrekson presenterade motiven för ett namnbyte och aktuella förändringar inom institutet. Programcheferna Mattias Ganslandt och Lars Persson introducerade institutets nya forskningsprogram och en panel av samhällsdebattörer tog sig an frågan om nationalekonomernas roll i samhälls­ debatten. Avslutningsvis bjöd docent Anna Sjögren på ett musikaliskt stycke om forskarens vedermödor.

Samhällsdebattören Susanna Popova, Carl Johan Åberg, nationalekonom och docent, och Björn Hägglund, styrelseordförande IFN.

Professor Magnus Henrekson i samspråk med kulturskribent Kay Glans.

82


Skriftställaren Anders Johnson och IFN:s kommunikationschef Sofia Strömberg.

Agneta Dreber, VD Livsmedelsföretagen, Jan Bröms, tidigare chefsekonom SACO, och Bettina Kashefi, Finansdepardementet.

Professor Solveig Wikström, SU, och professor Assar Lindbeck, IFN.

Ackompanjerad av Karin Bäckström (t.h.) framförde Anna Sjögren ett stycke om forskarens vedermödor.

Kvällen avslutades med en paneldiskussion under ledning av Åke Ortmark på temat ”Har nationalekonomernas röst tystnat?”. Medverkade gjorde Magnus Henrekson, Carl Johan Åberg, Susanna Popova och Leo Lagercrantz.

83


2. Policyseminarier Måndagen den 27 mars 2006 Är staten en skicklig aktör på riskkapitalmarknaden? Rapport:

Innovation Performance and Government Financing

IFN Working Paper nr 664

Medverkande: Tom Berggren, vd, Svenska Riskkapitalföreningen

Peter Holmstedt, vd, Innovationsbron

Roger Svensson, docent, IFN

Frågeställningar: I Sverige behövs kapital till de många småskaliga projekt som kan bli framtidens produkter och företag. Därför satsar staten närmare två miljarder på såddfinansiering under en tioårsperiod för att främja innovationer och företagande via bl a Innovationsbron och ALMI. Vid seminariet visade Roger Svensson att patent med statlig såddfinansiering har en låg sannolikhet att kommersialiseras och förnyas. Patent med statliga villkorslån har dessutom ett sämre vinstutfall – givet att de kom­ mersialiseras.

Onsdagen den 14 juni 2006 Den svenska modellen för företagsägande vid skiljevägen Rapport: Den svenska modellen för företagsägande och företagskontroll vid skiljevägen IFN Policy Paper nr 1 Medverkande: Magnus Henrekson, vd, IFN Tomas Nicolin, vd, Alecta Marcus Storch, ordförande, Nobelstiftelsen, vice ordförande, Axel Johnson AB och Axfood AB Frågeställningar: Den svenska modellen för ägande och kontroll utmanas av snabba omvärldsförändringar. Främst är det globaliseringen och utvecklingen på de finansiel­ la marknaderna som tvingar fram en nyordning. Samtidigt framför EU-kommissionen kritik mot det svenska systemet med A- och B-aktier. Med utgångspunkt i en studie av Magnus Henrekson och Ulf Jakobsson, som beskriver den svenska ägar- och kontroll­

84


modellens framväxt, diskuterade de medverkande alternativa vägar för att främja ett aktivt, ansvarsfullt och engagerat ägande.

Måndagen den 25 september 2006 Strategier i konkurrensen om utländska investeringar Rapport: Effektivitetseffekter av utländska direktinvesteringar ITPS Arbetsrapport R2006:004 Medverkande: Mathias Herzing, ekon dr, Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet Lars Mattila, tf utredningschef, Invest in Sweden Agency Pehr-Johan Norbäck, docent, IFN Lars Persson, docent, IFN Magnus Runnbeck, utredningschef, Invest in Sweden Agency Frågeställningar: Vilka effekter har det ökade inslaget av utländska direktinvesteringar fört med sig i den svenska ekonomin? Varför sjunker inflödet av investeringar i dags­ läget och vilka strategiska vägval krävs för att locka nya investeringar i framtiden? Vid seminariet presenterade institutets forskare en översikt av den nationalekonomiska forskning som studerar drivkrafterna bakom utländska direktinvesteringar och vilka effektivitetseffekter som är förväntade på näringslivet i ett mottagarland. Represen­ tanter för Invest in Sweden Agency kommenterade studien utifrån sina praktiska erfarenheter av att locka utländska investeringar till Sverige.

Några av de medverkande vid seminariet ”Globalisering av tjänsteproduktionen”. Från vänster: Mattias Glanslandt, Sten Tolgfors och Catherine L. Mann.

85


Måndagen den 20 november 2006 Globalisering av tjänsteproduktionen – implikationer för en liten öppen ekonomi Medverkande: Ordförande: Mattias Ganslandt, docent, IFN

Huvudtalare: Sten Tolgfors, handelsminister

Talare: B  ernard Hoekman, fil dr, World Bank Peter Lageson, vice vd, IBX Europe J Bradford Jensen, fil dr, Institute for International Economics, Washington Catherine L Mann, fil dr, Institute for International Economics, Washington James R Markusen, professor, Department of Economics, University of Colorado at Boulder Keith E Maskus, professor, Department of Economics, University of Colorado at Boulder Lars Persson, docent och vice vd, IFN

Panel: M  agnus Henrekson, professor och vd, IFN Peter Lageson, vice vd, IBX Europe Richard Murray, chefekonom, Statskontoret Karin Pilsäter, riksdagsledamot och ordförande i näringsutskottet

Frågeställningar: Internationell handel och utländska direktinvesteringar i tjänste­ produktionen ökar i rask takt. Denna förändring påverkar små öppna ekonomier och har en fundamental effekt på såväl anställda som företag. Även konsumtionen i den privata och offentliga sektorn berörs när konkurrensen ökar. Huvudsyftet med konfe­ rensen var att fokusera på effekterna av denna förändringsprocess.

Torsdagen den 7 december 2006 Rikare kan ingen vara – ny studie om toppinkomsternas utveckling i Sverige Rapport: The Evolution of Top Incomes in an Egalitarian Society; Sweden, 1903–2004 Working Paper nr 667

86


Medverkande: Magnus Henrekson, professor och vd, IFN Sofia Nerbrand, chefredaktör, Magasinet Neo Jesper Roine, fil dr, Handelshögskolan i Stockholm Daniel Waldenström, fil dr, IFN Gunnar Wetterberg, samhällspolitisk chef, SACO Frågeställningar: Vem blir rik i dagens Sverige och varför? Går vägen till stora inkom­ ster via utbildning och arbete eller krävs andra resurser? Har skillnaderna mellan de som tjänar mest och övriga grupper ökat eller minskat under seklet som gått? Vid seminariet presenterade Daniel Waldenström och Jesper Roine en unik studie av de svenska toppinkomsternas utveckling under hundra år. Magnus Henrekson och Gunnar Wetterberg resonerade kring frågeställningarna ovan.

Tisdagen den 12 december 2006 Sambandet mellan transparens och tillväxt – med klara spelregler växer Europa Bok:

Corporate and Institutional Transparency for Economic Growth in Europe, Oxford: Elsevier

Medverkande: Ola Alterå, statssekreterare, Näringsdepartementet Iain Begg, professor, London School of Economics Ingrid Bonde, generaldirektör, Finansinspektionen Thomas Brewer, professor, Georgetown University Håkan Jonsson, statssekreterare, Stadsrådsberedningen Erik Mellander, stf generaldirektör, IFAU Claes Norgren, generaldirektör, Konkurrensverket Lars Oxelheim, professor, IFN och Lunds universitet

Henry Sténson, informationsdirektör, Ericsson

Karin S Thornburn, professor, Tuck School of Business

Clas Wihlborg, professor, Copenhagen Business School

Sture Öberg, generaldirektör, ITPS

Frågeställningar: Hur påverkar transparens i beslutsprocesser och regelverk tillväxten i Europa? Vilken betydelse har öppenhet i regeringens och Riksbankens arbete för näringslivets vilja att investera? Vad betyder genomlysningen av företag för markna­ dens växtkraft? Ledande företrädare för forskning, politik och näringsliv diskuterade sambanden mellan transparens och tillväxt.

87


3. Hemsida och nyhetsbrev Under året har IFN publicerat en ny hemsida med två huvudsakliga målgrupper som utgångspunkt. Den svenska versionen riktar sig till en policyinriktad publik, dvs politiker, journalister, organisationsföreträdare och utredare. Den engelska versionen vänder sig främst till företrädare för forskning och universitet. Via hemsidan sprider vi information om:

Institutet och våra medarbetare

Aktuella forskningsrapporter

Policyseminarier och rapporter

Debattartiklar och närvaro i media




Institutet publicerar också ett nyhetsbrev med en planerad utgivningstakt på tre num­ mer per år. Även nyhetsbrevet vänder sig till en policyinriktad publik och rymmer:

Temaartikel: En översiktsartikel som sammanfattar den senaste forskningen inom ett aktuellt område

Referat: Referat av aktuella forskningsrapporter med hög relevans för nä­ ringslivets villkor och utveckling

Aktiviteter: Inbjudan till och dokumentation av policyinriktade seminarier

Aktuella forskningsrapporter: Presentation av rapporter författade av institutets forskare

Nyheter: Introduktion av nya forskningsprogram, medarbetare, aktiviteter etc.




4. Närvaro i media Forskarna vid IFN deltar aktivt i media genom debattinlägg, pressmöten och en löpande dialog med journalister. Detta har inneburit att närvaron i media har ökat under 2006. Nedan har vi samlat de debattartiklar som vi medverkat med under året. Dessutom presenterar vi statistik över vår närvaro i media. ”Unga och invandrare väntar allt längre med att söka arbete”. Robert Erikson, Oskar Nordström Skans, Anna Sjögren och Olof Åslund. DN Debatt, 2006-11-23. ”Varför har vi inte råd med det viktigaste?”. Magnus Henrekson och Berthel Nordström. Entreprenör, nr 7, 2006-10-03. ”Räntechock väntar efter valet”. Roger Svensson. SvD Brännpunkt, 2006-09-15. ”Forskning: sänkt skatt ger fler jobb”. Niclas Berggren, Andreas Bergh och Henrik Jordahl. Sydsvenskan opinion, 2006-09-02. ”Maktväxling ligger också i socialdemokraternas intresse”. Assar Lindbeck. DN Debatt, 2006-09-01. ”Sverige behöver filantroper som Bill Gates”. Magnus Henrekson och Pontus Braunerhjelm. Expressen – Fjärde sidan, 2006-08-25. ”Lågavlönade kvinnor betalar Perssons saneringsprogram”. Magnus Henrekson och Aleksander Perski. DN Debatt, 2006-08-16. ”Omöjligt jämföra förskolealternativ”. Erik Mellander och Anna Sjögren. Uppsala Nya Tidning, 2006-08-16. ”Konkurrensen från Kina sänker inte svenska löner”. Karolina Ekholm och Katariina Hakkala. Dagens Industri, 2006-05-29. ”Statligt såddkapital ger för dåligt resultat”. Roger Svensson. DI Debatt, 2006-03-25. ”Utveckla tjänstesektorn är en överlevnadsfråga”. Magnus Henrekson. DI Debatt, 2006-01-24. ”Böter biter inte när statens bolag bryter mot konkurrensreglerna”. Mattias Ganslandt. DI Debatt, 2005-12-30. ”Sanningen om dagis”. Anna Sjögren. Expressen – Fjärde sidan, 2005-12-26.

90


Institutet för Näringslivsforskning i dagspress 2006 50

40

30

20

10

0

jan

feb mars april maj juni juli

aug

sep

okt nov dec

Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.

Industriens Utredningsinstitut i dagspress 2005 50

40

30

20

10

0

jan

feb mars april maj juni juli

aug

sep

okt nov dec

Antal i artiklar i dagspress som redovisar vårt namn, våra forskare eller vår forskning fördelat per månad.

Vår forskning har under året blivit mer synlig i medierna. Det visar sammanställningen av artiklar i dagspress.

91


Finansi채rer

92


Institutet för Näringslivsforskning finansierades under 2006 till knappt hälften av huvudmannen Svenskt Näringsliv. Vid sidan av dessa medel tillkommer forskningsbidrag från:

almega Branschorganisationen Almega bidrar med finansiering till institutets forskning om tjänstesektorn.

forskningsrdet fr arbetsliv och socialvetenskap (fas) FAS stödjer och initierar grundläggande och behovsstyrd forskning inom områdena arbetsmarknad, arbetsorganisation, arbete och hälsa, folkhälsa, välfärd och socialför­ säkring, omsorg och sociala relationer.

jan wallanders och tom hedelius stiftelse Stiftelsens ändamål är att stödja samhällsvetenskaplig forskning inom främst ekonomisk historia, ekonomisk geografi, företagsekonomi, nationalekonomi och ekonometri.

konkurrensverket Konkurrensverket främjar forskning om konkurrensfrågor, i första hand inom områdena ekonomi och juridik, med stöd av Rådet för konkurrensfrågor.

marianne och marcus wallenbergs stiftelse Stiftelsens ändamål är att främja vård och uppfostran av barn, att stödja undervisning och utbildning samt att främja vetenskaplig forskning.

stiftelsen riksbankens jubileumsfond Stiftelsen är en fristående stiftelse som har till ändamål att främja och understödja vetenskaplig forskning.

teknikfretagen Branschorganisationen Teknikföretagen bidrar med finansiering till institutets forskning om industrinära tjänster.

the european commission, research training networks (rtn) RTN har som mål att öka expertisen och främja rörligheten av unga forskare inom EU. De arbetar även mot en ökad förståelse för vår tids omvälvande samhällsförändringar.

vetenskapsrdet Vetenskapsrådet är en statlig myndighet som utvecklar och finansierar grundforskning och forskningsinformation av högsta kvalitet inom alla vetenskapsområden.

93


Utl채ndska g채stforskare

94


2006 Andrea Asoni, University of Chicago, USA Andrew Bernard, Tuck School of Business at Dartmouth,USA Olivier Bertrand, University of Toulouse, GREMAQ, Frankrike Arnaud Chéron, Université du Maine, Frankrike Gregory Clark, University of California, USA Joseph A. Clougherty, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland Vicente Cuñat, Universitat Pompeu Fabra, Spanien Bhaskar Dutta, University of York, England Quentin David, Université Libre de Bruxelles, Belgien Simona Fabrizi, Universidad del País Vasco in Bilbao, Spanien Robert Feenstra, University of California, Davis, USA Robert J. Gordon, Northwestern University, USA Holger Görg, University of Nottingham, England Keith Head, University of British Columbia, Kanada Almas Heshmati, Seoul National University, Korea Alex Hijzen, University of Nottingham, England Bernard Hoekman, The World Bank, Washington, USA J. Bradford Jensen, Institute for International Economics, Washington D.C., USA Jiangdon Ju, University of Oklahoma, USA Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike Catherine L. Mann, Institute for International Economics, Washington D.C., USA James R. Markusen, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA Keith E. Maskus, Department of Economics, University of Colorado, Boulder, USA Alejandro Micco, Banco Central de Chile, Chile Chrysovalantou Milliou, Universidad Carlos III de Madrid, Spanien Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike Panu Poutvaara, University of Helsinki, Finland C. Mirjam van Praag, University of Amsterdam, Holland Pascalis Raimondos-Møller, Department of Economics, Copenhagen Business School, Danmark

95


Peter Rousseau, Vanderbilt University, USA Tino Sanandaji, University of Chicago, USA Jo Seldeslachts, Wissenschaftszentrum Berlin (WZB), Tyskland Justin van der Sluis, University of Amsterdam, Holland Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland Helder Vasconcelos, Bocconi University, Italien Shang-Jin Wei, International Monetary Fund, USA Stephen Yeaple, University of Pennsylvania, USA

2005 Mary Amiti, International Monetary Fund, Washington D.C., USA Yongmin Chen, University of Colorado, Boulder. USA Henrik Cronqvist, Ohio State University, Fisher College of Business, USA Simona Fabrizi, Universidad del PaĂ­s Vasco in Bilbao, Spanien Almas Heshmati, Seoul National University, Korea Marc Ivaldi, Toulouse University Computing Center, Frankrike Steffen Lippert, University of Toulouse I, Frankrike Jozsef Molnar, University of Toulouse I, Frankrike Igor Mouraviev, University of Toulouse I, Frankrike Rune Stenbacka, Swedish School of Business Administration, Helsingfors, Finland Xavier Vives, INSEAD, Paris, Frankrike Dieter Urban, Johannes Gutenberg University of Mainz, Tyskland

96


WWWIFNSE


IFN Årsbok 2005/2006