arbete ar vasensskilt fran privatanstallda tjanstemans arbete har det emellertid varit svart att placera t.ex. lararna i denna nomenklatur. Det kan tyckas som om ett arbetsvarderingssystem som omfattar hela arbetsmarknaden skulle vara en bra metod att astadkomma en rattvis lonedifferentiering. Det finns emellertid stora problem forknippade med att gora en rattvis arbetsvardering av olika arbeten. Avsikten med nomenklaturen ar att enbart definitionen i befattningsbeskrivningen skall avgora till vilken befattning en tjansteman skall hanforas. Men det finns en stor risk att det blir tjanstemannens faktiska lon som avgor vilken kod befattningen asatts. Inplaceringen i koden avgors i samrad mellan de lokala tjanstemannaklubbarna och foretagsledningen. Detta kan leda till att inplaceringen i koden blir en forhandlingsfraga. I inledningen till befattningsnomenklaturen star uttryckligen: IIDet ar synnerligen viktigt att inplaceringen sker pa objektiva och sakliga grunder. Parterna ar helt overens om att samrad inte far ta formen av forhandlingar." 1 Prestationsloneprincipen innebar ocksa att tjanstemannens satt att uppfylla de med arbetet forknippade kraven skall paverka lonesattningen. Det finns troligen exempel pa meritvarderingssystem ute i foretagen dar man forsoker gora tjanstemannens prestation i forhAllande till arbetets krav matbara. Nagot allmant spritt meritvarderingssystem finns dock inte. Den andra principen for lonedifferentiering, behovsloneprincipen, har tidigare anvants for att diskriminera mellan olika typer av arbetstagare i lonehanseende. Enligt denna princip hade gifta kvinnor inte behov av lika hog lon som man, eftersom de anda kunde forsorjas av sina man. Samma argumentering anvandes for att satta mycket laga loner for ungdomar som tradde ut i fdrvarvslivet for forsta gAngen. For en akademisk karriar inom den statliga sektorn var t.ex. begynnelselonerna i bOrjan av seklet sa lAga att de forutsatte att foraldrarna bidrog till ungdomarnas forsorjning. Behovsloneprincipen anvands numera i rakt motsatt syfte. Tanken att varje vuxen manniska anses behova en sA hog" lon att hon kan forsorja sig sjalv har blivit en mer spridd vardering. Det ar fortfarande kvinnor och ungdomar som har de lagsta lonerna,2 men behovsloneprincipen 1 Dessa problem diskuteras i Lonepo1itik. Rapport fran lonepo1itiska SAF-SIF, Stockholm 1968.
kommitte~
2 Se t.ex. SOU 1970:34: Svenska fo1kets inkomster, samt den empiriska analysen i kapit1en 5-9 nedan.
78