onekligen ha haft en god teknikertillgång (jfr Carlsson & Sundström [1973], kapitelS). En registrerad hög utbytbarhet för ingenjörer i produktionen innebär givetvis inte att arbetsinsatserna och resultatet av dessa insatser blev opåverkade. Eftersom låg utbildning kom att ersätta hög utbildning under en relativt lång följd av år är det möjligt att sådana uppgifter som forskning och utveckling, teknisk långsiktsplanering m. m. blev mera eftersatta än t. ex. den direkta produktionsledningen. De förra kan nämligen i högre grad än de senare antas kräva tidiga kunskaper om ny teknik, nya produkter och material, den senaste utvecklingen inom olika vetenskaper samt tänkbara utvecklingstendenser m. m. På sådana arbetsuppgifter skulle därför det erforderliga tekniska kunnandet vara så speciellt att det inte lätt kan ersättas och inte heller lätt kan förvärvas av gymnasie- och institutsingenjörer. Vissa osäkra uppgifter, som dock inte kunnat kontrolleras, antyder att en liknande svårsubstituerbar bristsituation tidigare kan ha förelegat för ingenjörer med utbildning inom elektronik samt instrument- och reglerteknik. 2.6.2.3 Tillgången på yrkesarbetare Internationellt sett präglades Sveriges utrikeshandel 1960 enligt ovan aven stark specialisering på yrkesarbetareintensiv export och -knapp import. Under hela efterkrigstiden har emellertid en utpräglad brist på yrkesarbetare rått i Sverige (diagram 2.3). Bristen var snarare mer uttalad för verkstadsindustrin än för annan tillverkningsindustri, vilket mot bakgrund av verkstadsindustrins höga yrkesarbetareintensitet kan ha varit särskilt allvarligt. Även under lågkonjunkturerna uppgav sig ' 30-40 % av antalet tillfrågade verkstadsföretag ha brist på yrkesarbetare. Det står helt klart att den främsta anledningen till bristen på yrkesarbetare måste tillskrivas den osedvanliga tillväxten i svensk verkstadsindustri. F örutom den därav följande höga efterfrågan på yrkesarbetare kan en 54
stor avgång till andra yrken (t. ex. teknikeryrken enligt ovan) eller arbetsplatser ha bidragit, eftersom arbetsmarknadsläget länge kännetecknades aven utpräglad brist på arbetskraft . Under 1960-talets utbildningsexpansion tillkom sannolikt att rekryteringen till yrkesarbetareutbildning blev svårare när andra utbildningsmöjligheter blev ekonomiskt och socialt mera lockande. Detta kan möjligen ha tenderat att dels minska nytillskottet av yrkesarbetare, dels leda till ett begåvningsmässigt sämre urval till yrkesarbetareutbildning. 3 l En konsekvens av den långvariga och relativt omfattande bristen på yrkesarbetare borde normalt ha varit en i jämförelse med andra arbetskraftskategorier snabb lönetillväxt. I diagram 2.5 redovisas kvoten mellan yrkesarbetarnas och andra (manliga) arbetares genomsnittliga timförtjänster 1908-1972 i medlemsföretagen inom Sveriges Verkstadsförening. Förutom en nedgång från åren före till åren efter det första världskriget var denna kvot praktiskt taget 3 I Betygsfördelningen i hela riket för intagna till verkstadsteknisk linje 1971 (enligt Statistiska Meddelanden U 1972: 14, statistiska centralbyrån) visar att nästan 20 % hade en medelpoäng av högst 2,0 mot drygt 2 % för samtliga linjer. Nära nog 80 % av de intagna till samtliga linjer hade en medelpoäng av 2,81 eller mer. Motsvarande andel för verkstadsteknisk linje var mindre än 20 %. För el- och teleteknisk linje var fördelningen klart mer gynnsam. Även om skolbetyg kan hävdas avspegla begåvningen i allmänhet hos eleverna, kan starka invändningar resas mot att denna begåvning också är den som behövs hos t. ex. yrkesarbetare. Siffrorna kan därför vara missvisande. Emellertid visar intagningsstatistiken att relativt många av de intagna till den verkstadstekniska linjen var sådana som i första hand sökt till någon annan linje. Detta förhållande kan dels betyda att motivationen för studierna inte blir särskilt hög, dels innebära att en relativt stor del av de som påböljat utbildningen inte slutgiltigt tar anställning som yrkesarbetare inom just verkstadsindustrin, som borde vara den största arbetsgivaren för sådana yrkesarbetare. Även om alltså den här typen av uppgifter är osäkra till sin innebörd kan de tillsammans med andra uppgifter antyda en med hänsyn till Sveriges internationella specialisering allvarlig situation inför framtiden. Om inte behovet kan tillfredsställas eller yrkesarbetarna ersättas med andra produktionsfaktorer bör en kvarstående svår brist på yrkesarbetare leda till en långsammare tillväxt än eljest inom delar av verkstadsindustrin och därmed till en förändrad svensk specialisering i framtiden. Detta förhållande bör samtidigt skapa incitament till en snabb introduktion av maskiner som ersätter yrkesarbete (t. ex. numeriskt styrda verktygsmaskiner).
SOU 1973:30