1958 Ekström - Den textila konsumtionen

ning och för bostäder knappt 20 %. Att denna bild icke är ett utslag av att 30-talet började med depression och slutade i högkonjunktur finner vi av de serier vi 'kunnat täcka även för 20-talet. I sj älva verket var depressionens inflytande på textilområdet väsentligen en prisfråga. För kvantiteter och volymer innebar den föga mer än en paus om två a tre år i en sedan 20-talet fortgående ökning. Trots arbetslöshet uppehölls nämligen den allmänna inkomstnivån i Sverige på ett helt annat sätt än exempelvis i USA, och vi har för de båda länderna funnit motsvarande skillnader beträffande textilkonsumtionen.

Men 30-talets utveckling var icke bara en fortsättning av 20-talets; för flertalet av våra serier för Sverige har vi kunnat notera att en acceleration inträtt. Det är två drag i denna bild vi särskilt vill framhäva: det är den snabba utvecklingen av konfektion och trikå, och det är förhållandet att det nästan genomgående varit fråga om kvantitativa ökningar. Vi vill här framställa dessa båda element såsom sammanhängande. Ty tillväxten av konfektions- och trikåkonsumtionen skedde utan tvekan på bekostnad av de traditionella konsumtionsformerna - produktionsarbete, och då främst sömnadsarbete, överflyttades från hem och hantverk till industrien. Otvivelaktigt har vi härigenom erhållit en viss »inflation» i våra siffror för volymökningen: det från hemmen övertagna sömnadsarbetet har kommit att inräknas i konsumtionsvärdet. Men nedgången för metervaror och skrädderiarbete var icke proportionell häremot; hade det endast varit fråga om en överflyttning skulle vi icke (som exempelvis vårt Diagram V: 3 visar) också erhållit en ökning av kvantiteten vävnader. Själva övergången från den gamla till den nya konsumtionsformen måste ha inneburit en stimulans till ökad total konsumtion. Som exempel: att välja tyg, att gå till skräddaren och prova har varit för herrarna (och den beskrivna konfektioneringsprocessen låg i dominerande 202