av nationalinkomsten var ganska liten under 30-talets lågkonjunktur men stegrades kraftigt under perioden 1934 till 1937. Därefter synas siffrorna härför varit ungefär lika stora under alla år. De fysiska personernas andel har av naturliga skäl utvecklats i stort sett såsom en spegelbild av företagens. De disponibla inkomsternas fördelning har förändrats på ett helt annat sätt än förvärvsinkomsternas. Således har myndigheternas andel, som här ingalunda är oväsentlig, stegrats betydligt. Den mot denna ökning svarande minskningen har synbarligen främst drabbat de fysiska personerna, vilkas andel av nationalutgiften minskat från 1930-talets börj an till 1940-talets slut llled en procentsiffra, som rör sig omkring talet 5. Däremot synas företagens disponibla inkomster tureila svängningar utgiften.
bortsett från vissa konjunl{-
hållit ungefär jälllna steg llled national-
För att närmare belysa hur den utveckling, SOlll framgår av tabellerna IV: 1 A och IV: 1 B, kommit till stånd, skola vi i följande avsnitt undersöka utvecklin.gen av de delposter, varav de i detta kapitel behandlade kategoriernas inkomster uppbyggts och till vilka ändamål de använts. Vi skola i detta syfte nedan i tur och ordning närmare skärskåda lllyndigheternas, företagens och de fysiska personernas inkomster.
IV: 2. De offentliga myndigheternas inkomster I kapitel II definierades lllyndigheternas totalinkomst såsoln SUlnman av förvärvsinkomst, negativ finansinko111st, direkta sl{atter och indirekta skatter. Denna totalinkomst kan användas till konsumtion, sparande, räntebetalning, direkta subventioner och indirekta subventioner. Föreliggande avsnitt syftar nu till att visa, hur myndigheternas totalinkolnst samt dess komponenter på inkomst- och utgiftssidorna utvecklat sig under 1930- och 1940-talen. Låt oss först betrakta inkolllstsidan. Vi kunna då lämpligen 46