Page 1

Byggande hållbart

Å

KOM M

BAR LL

U

N

109 SEK

N

E

M

A

T

T

E

U

R

H

IN

GA R

&

IG JL MÖ

H


Ett med naturen med transparent design och teknologi


Våra innovativa idéer och banbrytande tekniska lösningar fullkomligt raserar gränsen mellan ute och inne. Det finns ingen standard, vi ger dig obegränsade möjligheter att bygga hållbart med glaspartier som låter dig njuta av naturen. Du hittar oss på www.schueco.se

“Cradle to Cradle® is a registered trademark of McDonough Braungart Design Chemistry, LLC (MBDC). Cradle to Cradle CertifiedTM is a certification mark li-censed exclusively for the Cradle to Cradle Products Innovation Institute.”


Byggande hållbart

CHEFREDAK TÖR: MALIN ANDERSON ART DIREC TOR: ANNIK I SKEIDSVOLL EDÉN REPORTR AR: JENNIE K ROOK , PIA ANDRE A REPRO: LENA HOX TER OMSL AG: JENN Y ÖHMAN TRYCK: DANAGÅRDLITHO 2018

MÅNGA UTMANINGAR TILL trots, Sveriges bygg- och fastighetssektor har kommit långt när det gäller flera av hållbarhetsfrågorna. Vi har till exempel kunskap om och erfarenhet av lyckade energieffektiviseringsåtgärder, vi börjar bygga giftfritt och satsa på återvinning, så att vi kan bygga långsiktigt hållbart, för framtiden och för att uppnå de globala klimatmålen. Vi tar också hänsyn till de sociala hållbarhetsfrågorna redan i planeringsstadiet.  Men vår nya kunskap och våra nya lärdomar gör också att hållbarhetsperspektivet blir mer komplext. I takt med att vi fokuserar mer på hållbarhet blir det fler frågor att ta hänsyn till. Vi får också in fler svar om vad som gör en byggnad hållbar, och dessa svar måste nu länkas samman med varandra till ett helhetsperspektiv, inte bara över byggnaden, utan över hela bostadsområdet, och för den delen över hela städer, för att kunna uppnå en hållbar livsmiljö. Då kan byggnaden bli en del av lösningen och vara med och förbättra människors liv och livsvillkor. Någon som lyckats med det, och bland annat varit en pionjär inom low-cost housing, är årets Pritzkerprisvinnare Balkrishna Doshi, som vi tittar närmare på i detta nummers Utblick. ”Han är akut medveten om i vilket sammanhang hans byggnader befinner sig i och hans lösningar tar hänsyn till sociala, klimatmässiga och ekonomiska dimensioner, och därför är hans arkitektur helt och hållet engagerad i hållbarhet”, skriver juryn i sin motivering bland annat. I DETTA NUMMER får ni också veta mer om Svante Axelsson, nationell samordnare

för Fossilfritt Sverige, besjälad av att vi ska ställa om Sverige och världen till en hållbar framtid. Vi tittar närmare på Gotlands utmaningar inom bland annat minskning av koldioxidutsläpp och anpassningen till ett förändrat klimat. I vår I fokus-artikel undersöker vi återvinning av byggmaterial och Susanna Elfors berättar vad som krävs för att våra städer ska bli mer hållbara och resilienta. Vi lär oss mer om isolering av lågenergihus, om landets första system som kombinerar solhybridpaneler med bergvärmepumpar, årets vinnare av Stora Inneklimatpriset och hur övergivna containrar kan bli till hållbara bostäder. Vi tar också reda på vad som krävs för att det giftfria byggandet ska öka, och vi lyfter som vanligt fram exempel på viktiga byggstenar i det hållbara byggandet.

ANS VARIG U TGI VARE: MAT TIA S OLME PRODUK TANS VARIG: ADAM R Å SB ERG ADAM@MEDIAVALUE . SE +46 8 588 941 52 COPYRIGHT 2018. MV INFORMATION AB. ALLT EF TER TRYCK FÖRB JUDES. ALLT MATER IAL L AGR A S ELEKTRONISK T OCH K AN KOMMA AT T PUBLICER A S PÅ TIDNINGENS WEBBPL AT S. MV INFORMATION AB, K INDS TUGATAN 1 111 31 S TOCK HOLM, S WEDEN TEL : +46 8 588 941 51

PRENUMER ATION: HEL ÅRSPRENUMER ATION 1 49 0 K R • 4 NR AV DE T TRYCK TA K VALITE TS M AGA SINE T • ALL A NUMMER DIGITALT – FÖR DIN DATOR, L Ä SPL AT TA OCH SM ARTPHONE • REDAK TIONENS N Y HE TSBRE V VAR JE V ECK A V IA E- POS T • R ABAT TER PÅ U TBIL DNINGAR & K URSER

MALIN ANDERSON CHEFREDAKTÖR BESÖK GÄRNA HALLBARTBYGGANDE.COM FÖR MER DEBATT, ARTIKLAR OCH INSPIRATION

4

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

RING: +46 8 588 941 52 BES TÄLL DIN PRENUMER ATION PÅ HALLBAR TBYGGANDE .COM


EFFEKTIV VENTILATION EFFEKTIV BYGGNAD NYHET 0/10 V - IP65 KOMPAKT HÖLJE

Luftbehandlingskontroll för energieffektiv ventilation Den nya LBA-kontrollen är designad för att effektivisera uppvärmning och kylning av tilluften i ventilationssystem. Med den nya LBA-kontrollen är det enkelt att ansluta Panasonics PACi och VRF utomhusdelar med effekt 5 till189 kW, mot luftbehandlingsaggregat med ett kylbatteri utan vatten eller glykol. De flexibla anslutningsmöjligheterna gör att Panasonics LBA-kontroll enkelt kan integreras. Tillämpningar: Hotell, kontor, serverrum eller andra större byggnader där kontroll av luftkvalitet, fukt och frisk luft behövs.

www.aircon.panasonic.se


FOTO FOTOTIME.SE

6

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

18

42 FOTO JENNY ÖHMAN

© P R O J E K T E N G A G E M A N G / S PA C E S C A P E

INNEHÅLL

14

30


nkel.se

Inte ens vi bygger tillräckligt mycket i trä Inget byggmaterial slår svenskt trä i fråga om hållbarhet. Trots det byggs få nya lägenheter med trästommar. Att vi på Rikshem är det bostadsbolag som bygger mest i trä gör oss självklart stolta, samtidigt som vi vill bygga ännu fler trähus för samhällets skull. Dels för att trä är en förnybar resurs, dels för att bostäderna släpper ut mindre koldioxid under byggprocessen. Så vi jobbar på att bli ännu bättre. Just nu bygger vi bland annat norra Sveriges högsta trähus. Läs mer på rikshem.se

www.rikshem.se


VL SVENSKA MILJÖINSTITU-

har lanserat ett öppet, branschgemensamt verktyg för att beräkna byggnaders klimatpåverkan. Verktyget kan användas som stöd för att ställa klimatkrav i upphandlingar men även för att göra förbättringar vad gäller materialval och produktionssätt. – Ska kommuner och statliga beställare kunna ställa krav på TET

klimatredovisning vid upphandlingar behövs ett verktyg som alla kan använda. Det som är viktigt är att analysen ger entydiga svar och att alla räknar lika, säger Martin Erlandsson på IVL, som lett arbetet med att ta fram det nya verktyget. Verktyget som går under namnet Byggsektorns miljöberäkningsverktyg baseras på livscykelanalysmetodik och kommer enligt IVL att göra det

möjligt för en icke-expert att ta fram en klimatdeklaration för en byggnad. Verktyget är gratis och kan användas i en upphandling eller markanvisning och för att uppfylla Miljöbyggnad 3.0 där det numera ingår att göra en livscykelanalys. Under en första period har verktyget testats av bland annat kommuner som därefter kommit med förbättringsförslag.

FOTO HENRIK TRYGG/VISIT SWEDEN

NY H E T E R, RAPPORTER, PROJ EKT O C H BES L UT


I L L U S T R AT Ö R B E R G C F K A S K

FOTO BUILDING FUTURE INSTITUTE

(JK)

ÄR ALINGSÅS KOMMUN

2016 INFÖRDES investeringsstödet till nya hyresbostäder och bostäder för studerande. Sedan dess har stöd beviljats till mer än 10 000 nya bostäder. – Jag tror att vi med de här förändringarna kommer få ännu fler som är intresserade av att bygga hyresbostäder, inte minst i storstadsområdena, säger bostadsminister Peter Eriksson. Påbyggnadsbonusen ska täcka merkostnaden för att bygga på en befintlig byggnad jämfört med att bygga direkt på mark. Därmed förbättras möjligheten att förtäta i bostadsområden utan att värdefulla markytor behöver tas i anspråk enligt regeringen. För närvarande är den högsta tillåtna normhyran 1 450 kr per kvm boarea (BOA), 1 350 kr respektive 1 300 kr beroende på var i landet

bostäderna byggs. Ändringarna innebär att den högsta tillåtna normhyran höjs med 100 kr per kvadratmeter BOA i storstadsregionerna, inklusive övriga stora kommuner och övriga tillväxtkommuner, och med 50 kr per kvm i övriga kommuner. I förslaget höjs grundstödet med 500 kr per kvm BOA – från 6 600 kr till 7 100 kr – i Stockholmsregionen, och från 5 300 kr till 5 800 kr i kommuner nära Stockholm, i Göteborgs- och Malmöregionerna, i kommuner med hög och varaktig befolkningsökning, i övriga stora kommuner samt för bostäder för studerande utanför Stockholmsregionen. I övriga kommuner höjs det högsta möjliga stödet med 1 000 kr per kvm BOA, från 3 800 kr till 4 800 kr.

170 MILJONER I UTÖKAT SOLCELLSSTÖD

S

atsningen är en del av vårändringsbudgeten, som bygger på en överenskommelse mellan regeringspartierna och Vänsterpartiet. Stödet till solceller är nu totalt 1 085 miljoner kr för 2018, vilket nästan innebär en tjugodubb-

ling jämfört med de 59 miljoner som gick till solcellsstöd under den förra regeringen 2014. Under tidigare år byggdes en kö upp då intresset för stödet var större än budgeterade medel. Med de ökade medlen i budgetarna 2017 och 2018 har denna kötid minskat enligt

regeringen, trots att ansökningarna också har ökat. Nu har länsstyrelserna på vissa håll svårt att hinna med hanteringen. För att ytterligare korta kötiderna kommer därför en del av beloppet att gå till länsstyrelsernas arbete med att hantera stödet.

beslutade sig för att lägga ner Passivhuscentrum i Västra Götaland bestämde sig teamet att fortsätta arbetet i en annan form. Nu har centret återuppstått i form av hållbarhetsinstitutet Building Future Institute med säte i Lerums kommun. Enligt Pär Svensson, styrelseordförande är målsättningen densamma som tidigare, att hjälpa bygg- och fastighetsbranschen att uppnå hållbarhetsmålen genom att erbjuda allt från utbildningar och seminarier till projektstöd och rådgivning. Men de kommer även att jobba med hela hållbarhetsbegreppet enligt definitionen ”människors hälsa och välbefinnande i ett ekonomiskt system inom de ekologiska förutsättningarna”. På frågan om vilka tjänster inom hållbart byggande som är mest efterfrågat just nu och vart de ser de största behoven svarar han att utbildningsbehovet är stort och att kompetensutveckling kommer att behövas på alla nivåer. I allt från kravspecificering i detaljplaner, upphandlingar och markanvisningar till beställarkompetens för tydliga krav från fastighetsägarna, arkitekterna och byggbolagen till yrkesarbetarna och förvaltarna. – Byggreglerna skärps hela tiden och nya certifieringssystem etableras, vilket ökar kvalitets- och hållbarhetskraven. Vi gjorde en undersökning härom året som visade att om alla hade byggt enligt BBR så skulle energiprestandan varit 30–40 procent bättre än idag.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

9


ÅSA BERGMAN HAR utsetts

till ny vd och koncernchef i Sweco. Hon har 27 års erfarenhet från olika linjechefsroller i koncernen, senast som affärsområdeschef för Sweco Sverige. Åsa Bergman efterträder Tomas Carlsson, som lämnar Sweco efter drygt fem år. Åsa Bergman anställdes i Sweco-koncernen 1991.

FOTO AW THORBJORNSSON

Åtta år senare utsågs hon till regionchef med ansvar för Swecos projektledare i norra Sverige, innan hon 2006 blev vd för Sweco Management. 2012 tillträdde Åsa Bergman tjänsten som affärsområdeschef för Sweco Sverige och den 20 april blir hon vd och koncernchef. – Jag har jobbat med Åsa under drygt fem år och vet

vilken stark ledare hon är. Jag är fantastiskt glad att hon tar över som ny vd och koncernchef i Sweco, säger Tomas Carlsson, i en kommentar. Ann-Louise Lökholm Klasson, som arbetat inom olika verksamhetsområden på Sweco sen 2008, kommer att efterträda Åsa Bergman som ny affärsområdeschef för Sweco Sverige.


– De stationsbyggander vi nu prioriterar och alldeles särskilt skyddar för framtida generationer är en del av vårt kulturarv. De berättar mycket om oss människor, vårt lands utveckling och fortsatta utmaningar, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke. Ornäs station Stationen, byggd 1876 i Borlänge kommun, är en sammanhållen och välbevarad miljö, utan tillbyggnader eller förändringar exteriört. Ett välbevarat exempel på de mindre stationshus som uppfördes i ett stort antal på de enskilda bansträckorna. Stationstypen är idag sällsynt, då många liknande stationer rivits, sålts eller förändrats.

I

HÄRNÖSAND FINNS nu

Sveriges första laboratorium där installatörer kan examinera sig för installation av solel, solvärme, bioenergi och värmepumpar enligt EU-direktivet om ”främjande av användningen av energi från förnybara energikällor”. Målet är att 20 % av den använda energin inom EU 2020 ska vara förnybar. En av de åtgärder som beskrivs i direktivet för att nå målet är att varje land i Europa ska ha ett utbildnings- och certifieringssystem för installatörer av värmepump-, solel-, solvärme- och bioenergianläggningar. Heta Utbildningar i Härnösand har på uppdrag av Energimyndigheten och i samarbete med de olika branschorganisationerna tagit fram nya utbildningsprogram som svarar mot kraven i direktivet och som

innehåller både teoretiska och praktiska moment. I laboratoriet, som invigdes den 22 februari, finns utrustning för att kunna laborera på värmepump-, solel-, solvärme- och bioenergianläggningar. – Vi är hittills de enda som kan ge certifieringskursen men på sikt kommer den att finnas på fler ställen, berättar Bengt Sandström som varit med och tagit fram utbildningen. Enligt honom kommer det krävas mer av dagens installatörer i takt med att nya uppvärmningslösningar tas fram och ökar. – Det kommer inte att räcka med att bara kunna sätta in en luftvärmepump utan kraven på att installatörer ska ha koll på helheten, vilka alternativ som fungerar bäst för kunderna och kan ge råd kring detta kommer att öka, säger Bengt Sandström.

KRAFTIG ÖKNING AV NÄTANSLUTNA

I SVERIGE INSTALLERADES ca 5 300

nätanslutna solcellsanläggningar under 2017. Totala antalet anläggningar uppgår till 15 300, vilket är en ökning med drygt 52 % jämfört med 2016. Den totala installerade effekten uppgår till 231 MW vilket

är 65 % högre än förra årets 140 MW. 40 % av den installerade effekten finns i Västra Götalands län, Stockholms län eller Skåne län. I Västerbottens län och Värmlands län har antalet anläggningar fördubblats. Andelen av den totala installerade

effekten från anläggningar över 1 000 kW överstiger 10 % i både Hallands län och Södermanlands län. De små anläggningarna, med installerad effekt upp till 20 kW, står för 46 % av den installerade effekten och 85 % av antal anläggningar.

Landeryds station Stationen, byggd 1906 i Hylte kommun, har ett stort symboliskt och samhällshistoriskt värde, då järnvägens framdragande med uppförandet av stationsbyggnaden har haft stor betydelse för samhällets utveckling i Landeryd. Fåglaviks station Stationen, byggd 1858 i Herrljunga kommun, är den enda bevarade av en tidig stationshustyp som ritades av SJ:s arkitektkontor. Dessa typhus byggdes efter den första stambanan genom Sverige. Här finns hela stationsmiljön kvar med stationshus, uthus, jordkällare och trädgård. Byggnaderna är till största delen välbevarade och miljön har ett högt kulturhistoriskt värde. Banvaktsstugan i Pessinajokk Stugan, byggd 1898 i Kiruna kommun, är del av Malmbanan, som haft stor betydelse för malmbrytningen i Norrbotten och Sveriges industriella utveckling under 1900-talet. Stationerna och banvaktsstugorna tillkom i huvudsak under banans uppbyggnad 1898–1902. Bebyggelsen utformades enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

11


Bygg på prefab Följ med oss in i framtidens energieffektiva och hygieniska VVS-lösningar

Installatörer, konsulter, byggare och konsumenter världen över sätter sin tilltro till Uponors lösningar. Marknadens önskemål är för oss en stor drivkraft för innovationer – som t ex skräddarsydda lösningar för vatten och värme, eller Smatrix, det nya reglersystemet som tar din golvvärme till en helt ny nivå av effektivitet och komfort. Vill du veta mer? Besök uponor.se KÄLLA: MISTRA URBAN FUTURES

www.uponor.se/vvs


FOTO FREDRIK HJERLING

RAPPORTEN “GRÖNA KLIMATSKALFUKT OCH BRAND” redovisas

– Jag vill stärka incitamenten för utveckling och innovationer inom byggindustri och planering för hållbar samhällsutveckling. Inte minst för att få mer fart på digitalisering och industriellt byggande, säger bostads- och digitaliseringsminister Peter Eriksson, i ett pressmeddelande.

Stödet, som ligger på 275 miljoner kronor under 2018 – 2020, ska gå till projekt som bedrivs av organisationer som introducerar ny teknik inom områden som bostadens utformning och gestaltning, livscykelanalyser, inomhusmiljö och digitalisering. Förordningen kommer att träda i kraft den 1 juli.

NY WEBBUTBILDNING OM GRÖNA HYRESAVTAL NERGIMYNDIGHETEN

fram en webbutbildning för alla som vill lära sig mer om gröna hyresavtal. Genom att skriva gröna hyresavtal finns det möjlighet att som fastighetsägare eller hyresgäst minska energianvändningen och miljöpåverkan i lokaler och fastigheter. – Vi tror att det finns ett behov att kunna utveckla lokalHAR TAGIT

hyreskontrakt som ska gynna energibesparingar och uppmuntra till miljövettiga åtgärder, säger Liv Balkmar, biträdande projektledare på Energimyndigheten, i ett pressmeddelande. Ett grönt hyresavtal ska tydliggöra vilka åtgärder som hyresgäst och hyresvärd kommit överens om för ett medvetet hållbarhetsarbete som båda vinner på. Avtalet beskriver vad som är hyresgästens ansvar, vad som är

fastighetsägarens ansvar och vad som är ett gemensamt ansvar. – Många verksamheter vill komma vidare i sitt hållbarhetsarbete. Då är gröna hyresavtal ett sätt för hyresvärd och hyresgäst att samarbeta på ett energi- och klimatmedvetet sätt som även är bra för affärerna, säger Liv Balkmar. Utbildningen är framtagen i samarbete med Fastighetsägarna.

resultaten tillsammans med intervjuer från genomförda projekt. Kortfattat visar de att gröna väggar med växtsubstrat ger en tydlig temperaturutjämnande effekt som till största del beror på växtsubstratets termiska massa. Effekten påverkar konstruktionens yttre del, både för tak och väggar med modulsystem, på så sätt att väggen eller taket kan vara varmare under vissa perioder och kallare under andra jämfört med en referenskonstruktion utan grön yta. För en fallstudie där ett biotoptak anlagts, visar simuleringsresultat att den gröna överbyggnaden inte påverkar den underliggande konstruktionen negativt eller leder till mögelpåväxt på råsponten under tätskiktet under tiden mätningarna genomförts. Resultaten visar heller inte på någon skillnad i temperatur och relativ fuktighet mellan grus- och grönytor under tiden mätningarna genomförts. Detta kan, enligt rapporten, till viss del förklaras av att de solcellspaneler som planerats ej monterats på taket vilket hade kunnat ge skuggeffekter som i sin tur påverkar konstruktionen nedanför.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

13


NY RAPPORT


S

AMHÄLLSBAROMETERN 2018 är gjord av teknik- och arkitektkoncernen

Projektengagemang och undersökningen har genomförts av Kantar Sifo. Totalt har 3 000 personer i Sverige mellan 18-74 år deltagit i studien och den innefattar svenskarnas åsikter kring sex olika områden: Boende, Trafik, Samhälle, Miljö, Teknik och Jobb. Enligt Per Hedbäck, VD på Projektengagemang, är rapporten, som tas fram för tredje året i rad, ett sätt att ge samhällsbyggare insikter som kan vara vägledande i utvecklingen av framtidens städer. När rapporten presenterades på KTH den 22 mars sammanfattade Per Hedbäck den med att svenskarnas syn på framtidens städer präglas av grönare och mer teknikanpassade stadsmiljöer, fler självförsörjande hem samt gator med mindre trafik och förarlösa fordon.

© P R O J E K T E N G A G E M A N G / S PA C E S C A P E

Tilltro till teknik men oro över omvärlden

Svaren i rapporten visar att svenskarna har stor tilltro till tekniska lösningar, hela 92 procent av de tillfrågade tror att självkörande fordon kommer att vara en del av framtiden och hälften av de tillfrågade kan tänka sig att sätta sina barn i ett självkörande fordon. 48 procent tror att tunnelbanor och spårvagnar kommer att vara det vanligaste transportmedlet 2050. Samtidigt menar mer än vad tredje person att bussar och cyklar kommer att ta över trafiken allt mer. – Svenskarna är otroligt teknikoptimistiska, det bottnar troligtvis i den utveckling som vi på kort tid redan har haft, digitaliseringen har på många sätt revolutionerat flera branscher och samhällssektorer, säger Alexander Ståhle, stadsbyggnadsforskare på KTH. Samtidigt som tilltron till tekniken är stark finns det en viss ängslan för oroligheter i omvärlden och vad de kan föra med sig. Svenskarna tror att det kommer bli vanligare med bostäder i så kallade “gated communites” och självförsörjande hem framöver. – Vi ser tendenser på att fler vill kunna klara sig vid en kris när oroligheterna i världen ökar, konstaterar Pia Stoll, hållbarhetschef på Projektengagemang.

Delning kan öppna upp för mer grönska

Svenskarna har fortfarande en stor längtan efter grönområden, något som visat sig även tidigare år i Projektengagemangs undersökningar. Hela 70 procent vill se mer av träd och grönska i städerna. Minst viktigt tror de tillfrågade däremot att det kommer bli att bo nära underhållning och kultur, såsom sportarenor, biografer och teatrar. – I staden tar vi kulturen för given men grönområdenas plats är inte lika självklar, fel sorts förtätning kommer att minska dem och det är troligtvis den oron som speglas i den här undersökningen, säger Alexander Ståhle. Under de senaste åren har delningsekonomi och gemensam konsumtion blivit mer etablerade begrepp och i undersökningen visar det sig att inställningen till delning blivit mer positiv sedan senaste undersökningen. 70 procent tror att vi kommer dela bilar för att bli mer miljövänliga och många uppger också att vi kommer dela trädgårdar och cyklar via cykelpooler. – Det är positivt att så många tror på delning. I tidigare studier har det nämligen visat sig vara svårt för oss svenskar. Att dela just bilar ger en stor ekonomisk fördel och när självkörande fordon blir standard på våra vägar kommer det bli mycket enklare. Framtidens transportmedel kommer bara vara några klick bort på telefonen, säger Pia Stoll. Om samägda bilar blir ett vanligare inslag på våra gator minskar också behovet av parkeringsplatser. Enligt undersökningen vill svenskarna i första hand att dessa frigjorda ytor ska användas till grönområden, i andra hand till fler bostäder samt urbana odlingar och växthus. Ytterst få vill dock att ytorna används till shoppinggallerior eller kontor. – Rapporten visar att det finns ett stort folkligt stöd för att jobba för mer hållbarhet, avslutar Alexander Ståhle.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

15


Eri

k Gra v en fo

rs

FOTO MIA ÅKERSTRÖM

HÅLLBARA BYGGMATERIAL

Vad anser du är byggsektorns största utmaning när det gäller gifter i byggmaterial? – Ett av de stora problemen är brist på information om innehåll av farliga kemikalier i byggprodukter, vad de innehåller och ger ifrån sig. Byggherren är skyldig att leva upp till de krav som ställs i bygglagstiftningen, men med otillräcklig dokumentation av byggprodukter kan det vara svårt till och med för professionella byggherrar. Ett annat problem är att bevara dokumentationen för att på så sätt ha kontroll över innehållet i de byggprodukter som finns i ett byggnadsverk. Vad kan Kemikalieinspektionen göra för att hjälpa till med dessa utmaningar? – Vi har lagt fram ett lagförslag tillsammans med Boverket och Folkhälsomyndigheten om obligatorisk testning av farliga kemikalier som avges från byggprodukter. Vårt förslag är att kraven ska gälla för byggprodukter som används för att konstruera golv, väggar och innertak. I Sverige finns det i stort sett bara en specifik regel på det här området och det är bestämmelsen om avgivning av formaldehyd från träbaserade skivor. Men när det gäller andra ämnen i inomhusmiljön

16

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

ligger vi efter i jämförelse med andra EU-länder som Belgien och Tyskland. Vi stödjer också det förslag på loggbok för byggnadsverk som Boverket arbetar med. Hur säkerställer man som tillverkare av byggmaterial, byggkonstruktör eller fastighetsägare att man inte använder byggmaterial med cancer- eller allergiframkallande ämnen i? Och hur långt ifrån eller nära är vi det giftfria byggandet i Sverige? – Vi ser flera positiva effekter av de frivilliga system som finns i Sverige och som är inriktade på att få bort farliga ämnen från byggprodukter, som BASTA, SundaHus, Byggvarubedömningen och Svanen. De som jobbar med dessa system och gör det seriöst kommer ganska nära ett giftfritt byggande. Men det skiljer sig väldigt mycket åt mellan olika projekt, det finns även byggprojekt där detta inte ens tas upp som en fråga. Det finns också en lagstadgad rätt att få information om de allra farligaste ämnena som finns uppförda på den så kallade kandidatförteckningen inom EU:s kemikalielagstiftning Reach. Den rättigheten borde utnyttjas oftare. JK

STIG BARDAGE ,

seniorforskare vid RISE och Magdalena Sterley, expert på limning av trä, har studerat olika förbehandlingar av mikroorganismer som finns i bakjäst. Med en förbehandlad biomassa limmade de några prover och resultaten utvärderades sedan i en ABES-utrustning (Automated Bonding Evaluation System) som används för att mäta den kraft som behövs för att dra isär en limfog. De kunde konstatera att en förbehandlad bakjäst var lika stark som ett bindemedel av urea-formaldehyd. Utmaningen ligger nu i att nya biobaserade lim måste kunna produceras och erbjudas i stora kvantiteter till ett konkurrenskraftigt pris. Enligt Stig Bardage är detta möjligt. – Det går i princip att jäsa nästan vad som helst som innehåller kolhydrater för att producera svampbiomassa, möjligheterna för storskalig produktion/återvinning är därför stora. Från dagens bioetanolfabriker blir det till exempel ett avfall som kan användas för att extrahera biomassa. Vi har redan testat jäst från ett bioraffinaderi som idag betraktas som rent avfall. Den jästen visar på bättre limegenskaper än bakjästen. En limprodukt skulle därför kunna vara färdig för kommersialisering inom en mycket snar framtid, förutsatt att vi hittar rätt partner, säger han. JK


FOTO EDIN BOSNJAK/DECENTO

Se fler bilder från Se fler bilder från Soldalaskolan Soldalaskolan cembrit.se cembrit.se

H

en del av en ny utställningspark och ett center för kunskap i hållbart byggande, är till största delen biobaserat där återvunna restprodukter från jordbruket som gräs, halm och tång kommer att testas och utvärderas som byggmaterial under två år. Husets stomme består av laminerat trä, plattor av pressad halm och isolering med träfiberull. I några delar av byggnaden testas även torkad tång som isolering. Panelen har tagits fram i en miljövänlig process som modifierar barrträd genom uppvärmning av träet med en biobaserad vätska, vilket ger det samma egenskaper som tropiskt lövträ. Avloppsvattnet från huset kommer att renas via en biologisk reningsanläggning i trädgården och solceller på taket ska ge elektricitet som lagras i batterier inne i huset. Projektet finanserias med hjälp av stöd från det danska Miljöninisteriets fond för ekologiskt byggande och från idé till färdigställande har mer än 40 samarbetspartners och leverantörer varit involverade i processen, bland annat NCC, ABB, Thermocell, Derbigum, och Kebony. JK USET, SOM ÄR

Arkitekterna berättar ”Byggnadens planform, en utsträckt hexagon, Arkitekterna har gett form även åt fasadskivorna - en lek med berättar geometri, att inspirera till lärande. ”Byggnadens planform, en utsträckt Skivornas kulörer speglar de omkringliggande hexagon, har gett form även åt fasadskivortallarnas och stenhällarnas färgtoner. Figurerna na - en lek med geometri, att inspirera till på fasaderna stimulerar fantasin - en mångfald lärande. tolkningar är möjliga.” Skivornas kulörer speglar de omkringligKjell Carlsson och Karin G Bäcklund, Visbyark gande tallarnas och stenhällarnas färgtoner. Figurerna på fasaderna stimulerar


ÅTER VINNING

I hamnstäder runtom i världen bildas berg av övergivna lastcontainrar från fraktfartyg. Containrarna, som ofta blir liggande som monument över en ohållbar konsumtion utan kretsloppstänk, föder idéer och projekt hos byggentreprenörer med hållbarhetsprofil. T E X T

J E N N I E

K R O O K


FAKTA ECON

FOTO JENNIE KROOK

Containerbostäderna isoleras med återvunnen polyuretanisolering från kasserade kylskåp och kläs sedan med påhängbara fasadelement av träull som täcks av kerambetong. Träullen används även till undertaken inomhus och istället för gipsskivor används magnesiumskivor. Som inredningsmaterial har bomullen ratats till förmån för det mer miljövänliga materialet jute. Varje enhet är självförsörjande vad gäller ventilation och varmvatten och behöver endast kopplas till kallvatten, avlopp och el.

berättar att det inte är helt lätt att få in nytt material och ny teknologi i byggbranschen. Tillsammans med Christina Östergren, som ritat modulhuset, kallat eCon, vill han nu försöka introducera en del nya lösningar, som exempelvis fasadpaneler med isolering från återvunna kylskåp, och “få något att hända”. – Vi vill både öka användningen av återvunnet material och möjliggöra en snabb utbyggnad av bostäder, säger Christina Östergren. Modulhuset är inte ett helt nytt koncept. Från början ritades det av Christina Östergren för ett välgörenhetsprojekt som var tänkt att främst erbjuda tak över huvudet, skola och sjukvård till behövande barn i Manila i Filippinerna. Efter ett tag började hon fråga sig om inte detta även vore en bra kommersiell lösning för den svenska marknaden. Och när hon träffade Anders Olson och Mattias Strandlind på en nätverksträff påbörjades ett samarbete för att ta fram ett modulhus som var anpassat för svenska förhållanden. Både Anders Olson och Christina Östergren poängterar vikten av

just samverkan mellan olika aktörer för att öka hållbarhetstänket inom byggbranschen. Den pågående utställningen på Nordstans tak sker därför i samverkan med 35 andra bolag som alla på något sätt bidragit med material eller tekniska lösningar till husen. HB

FOTO JENNIE KROOK

tillverkas i och exporteras idag från Kina vilket bidrar till berg av övergivna kinesiska containrar på många platser runt om i världen. – Det står idag 1 600 överblivna containrar i Göteborgs hamn. Det beror på att det är billigare att köpa nya containrar från Kina än att skicka tillbaka dem tomma, eftersom exporten i många fall endast går åt ett håll, från Kina till Europa, berättar byggkonstruktören Anders Olson. Han möter upp ovanpå köpcentrat Nordstans parkeringshus i Göteborg tillsammans med arkitekten Christina Östergren för att demonstrera ett modulhus som är byggt av återanvända lastcontainrar. Containerbostäderna har finansierats av Boverket och man har fått tillfälligt bygglov för att visa upp två demonstrationsbostäder för branschfolk. De är byggda av företaget Ecovative Solutions som startades av Anders Olson och Mattias Strandlind för att skapa återvinningsbara och innovativa lösningar för byggbranschen. Anders Olson, som har mer än 30 års erfarenhet som byggkonstruktör,

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

19


HÅLLBARA BYGGMATERIAL

ÅTERVINNING | BYGGMATERIAL


HÅLLBARA BYGGMATERIAL

ÅTERVINNING | BYGGMATERIAL

går förlorade varje år på grund av utslitna material och att produkter inte används resurseffektivt. Det är budskapet i rapporten från forskningsprojektet Ett värdebeständigt svenskt materielsystem som publicerades av Återvinningsindustrierna och företaget Material Economics i början av året. Den främsta anledningen till värdeförlusterna är att material inte återvinns, exempelvis rivs många byggnader utan att stålet tas tillvara, eller att kvalitén på materialet försämras. Endast en fjärdedel av materialvärdet för stål, aluminium, cement, plast och papper finns kvar efter en användningscykel och enligt rapporten förlorar Sverige minst 42 miljarder kronor varje år, bara för dessa fem material. – Att vi räknar på värden istället för volymer tolkar en del som något negativt, men vi

22

vill visa att just för att vi inte ser materialet som en resurs förlorar vi pengar och där finns det stora möjligheter, säger Lina Bergström, vd för Återvinningsindustrierna. Byggsektorn står idag för Sveriges, efter gruvnäringen, största avfallsmängder. Det handlar om omkring åtta miljoner ton byggavfall per år, där bara hälften återvinns. En del av förklaringen kan vara att det rör sig om blandade material, ofta med oklar sammansättning. En extra utmaning blir också att det i vissa material, eftersom det saknas innehållsdeklaration, kan gömma sig kemikalier som idag inte längre är önskvärda. Under vissa perioder har man vid byggande av hus använt material som senare visat sig orsaka hälsoproblem och förbjudits. Exempel på sådana material är ”blåbetong” (lättbetong baserad på uranrik alunskiffer) och byggprodukter med asbestcement och PCB-haltiga massor.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

I det 4-åriga forskningsprojektet Constructivate, som finansieras av Mistra, kartläggs och följs olika materialströmmar inom byggindustrin för att få en bild av vad som kan förbättras vad gäller både produktdesign och återvinningssystem. De två materialströmmar som har identifierats som extra intressanta att följa är de för betong och plast; betong, och cement, eftersom det utgör en så stor del av det samlade avfallet och plastmaterial, för att det återvinns i så liten utsträckning idag. Målet med projektet, som nu pågått i två år, är att hitta vägar för effektivare återvinning av bygg- och rivningsavfall. – Egentligen är kanske grundfrågan hur vi kan skapa bättre ordning och reda för att effektivare ta tillvara material. Det är därför vi vill jobba tvärvetenskapligt och över flera sektorer. Vi börjar brett och får göra avgränsningar längre fram, säger Johan Felix vid Chalmers Industriteknik, som tillsammans med Max Björkman lett projektet. Intresset i branschen är, enligt honom, stort och en rad industriella partners ingår i forskningsprojektet. Bland annat pågår ett samarbete med Cementa där man försöker utveckla en metod för att separera cementen från ballasten och på så sätt öka återvinningen av betong.

Viljan att komma tillrätta med miljöproblemen har ökat inom byggsektorn och det har, enligt Johan Felix, blivit en konkurrensfördel att kunna erbjuda gröna och mer hållbara produkter och tjänster. Han nämner några av de produkter som redan idag tillverkas av återvunnet material och påpekar att det går att använda plast från spill till att komponera nya byggprodukter. – Svenska rörproducenter använder redan idag återvunnen plast i sin produktion. Installationsspill från plaströr uppgår åtminstone till 5 000 ton per år från olika markarbeten. Det är flöden som redan finns idag och här skulle man kunna göra något rätt fort genom att öka på den verksamheten, säger han.


HÅLLBARA BYGGMATERIAL

F O T O ÅT E R V I N N I N G S I N D U S T R I E R N A

delar av kedjan. Vi ville binda ihop återvinningsbranschen med producenterna. Våra medlemmar måste förstå vad användarna har för behov och de som säljer produkter på marknaden behöver bättre förstå hur återvinningsbranschen fungerar, säger Lina Bergström.

ÅTERVINNING | BYGGMATERIAL

En annan redan befintlig lösning är när spill från isoleringsmaterial vid nybyggnation återvinns och får nytt liv som lösullsisolering. Miljövinsterna med detta är stora, då det idag är vanligast att isoleringsspill läggs på deponi. – Den stora frågan är hur man för in stora volymer till återvinningskedjan. Plast hamnar ofta inom brännbart så det behöver vara en renare insamling av spill, där man för den åt sidan för att kunna använda den, säger Max Björkman. Det som hindrar en mer effektiv och lönsam insamling av främst spillmaterial som kan återanvändas eller omvandlas till nya produkter är att det oftast handlar om små strömmar från många olika arbetsplatser runt om i Sverige.

24

Ska det bli lönsamt kan inte transportkostnaderna bli alltför höga så hur den logistiken ska kunna fungera är något som forskarna fortsätter att undersöka i Constructivate-projektet. I början av året initierade Återvinningsindustrierna ett upprop där företag som IKEA, NCC, Houdini, Axfood, H&M och Vasakronan förbinder sig att öka sina inköp av återvunnet material och att öka andelen produkter som är designade för återvinning. I samband med detta startades det även ett branschöverskridande nätverk för cirkulär ekonomi av Återvinningsindustrierna. – Många vill återvinna mer material och vi är många som har gemensamma utmaningar och mål men vi befinner oss i olika

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

Det kan låta enkelt men enligt Lina var det många som för första gången pratade med någon från “den andra sidan” i och med dessa samtal. – Det handlade om att vi behöver lära känna varandra och det har varit häftigt att höra olika branscher prata med varandra och få aha-upplevelser. Sen är det lätt att det blir diskussionsklubbar av sånt här men nu ska vi titta på hur vi bäst kan komma vidare, vi vill ha action och se mer produkter av återvunnet material på marknaden. Enligt Lina Bergström krävs det fler projekt med målet att öka återvinningen och även en förändring på policynivå. – Lagstiftningen idag är kopplad till ett renhållningstänk, den var revolutionerande när den kom men nu är det dags att vi lyfter blicken och tar nya steg i den här revolutionen. För att det ska ske vill hon se styrmedel som främjar återvunnet material och gör det möjligt för sådana produkter att konkurrera på lika villkor som de som är framställda av jungfruligt material. – Vi är inte ute efter att slå undan fötterna för jungfruligt material utan vill se en sund konkurrens som gör det möjligt att göra en vettig och ekonomiskt hållbar affär. Hon menar även att designdirektiven behöver bli mer centrala eftersom det framöver kommer att vara minst lika viktigt att produkterna är designade för att plockas isär. Att exempelvis byggnader redan från start är designade för att kunna demonteras och återvinnas. – Där går exempelvis elektronikbranschen åt helt fel håll då trenden är att produkterna blir ännu mer sammansatta och också svårare att både separera och reparera. Sverige har inte riktigt satt ner foten än, det finns inga nationella mål för cirkulär ekonomi där den även kopplas ihop med klimatfrågan, utan det är fortfarande två parallella spår. Det är viktigt att vi får en gemensam riktning för att komma vidare. HB


Rivull – lösull från återvunnet spill av isoleringsmaterial

Energieffektiv och klimatsmart isolering med lösull Kraven på ett effektivt byggande och kort produktionstid skärps successivt. Det gör isolering med lösull till det smar­ taste alternativet.

och snygg arbetsplats och en isoleringslösning som ger lång­ siktig energibesparing åt din uppdragsgivare.

Det är lätt att planera logistiken med minimalt utrymmes­ krav för teamet vid blåsningen, ingen lagerhållning, ingen markpåverkan och inget behov av kranar eller containrar för att ta hand om isoleringsspill.

Vi har även ett samarbete med återvinningsbranschen där vi tar vi hand om byggspill vid traditionell isolering och återvin­ ner till Rivull – en lösullsprodukt med hållbarhet i fokus. Det innebär stora miljövinster eftersom det idag är vanligast att isoleringsspill läggs på deponi.

Isoleringsteamet kommer till bygget och gör sitt jobb utan att störa andra byggmoment. De enda spår du ser är en ren

Kontakta oss för att veta mer om hur du isolerar energi­ effektivt och klimatsmart med lösull.

FEAB Isolerproffs och Cremab Isolering arbetar nu under det gemensamma företagsnamnet ENIVA Isolerproffs – Sveriges ledande lösullsentreprenör.

ENIVA Isolerproffs • 020-25 29 00 • www.isolerproffs.se


BYGGPROJEKT RENOVERING

LUND | LINERO

26

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


FFEKTIVIS

E

R

L

G

EN

E

FOTO KLAS ANDERSSON

IE

IN

R

G

L

IN

E R O

I

N LU

D

inero är en del av EU-projektet Cityfied, som har tilldelats ett internationellt pris för smarta städer. Cityfied går ut på att testa, visa upp och sprida lösningar för renovering och energieffektivisering av befintliga stadsdelar, så att dessa metoder sedan ska kunna kopieras och användas av andra aktörer i både Sverige och internationellt. Arbetet i Linero är ett samarbete mellan Lunds Kommuns Fastighets AB (LKF), Kraftringen, IVL Svenska Miljöinstitutet och Lunds kommun med ambitionen att minska koldioxidutsläppen från energisystemen och energieffektivisera bostäderna. Här sker en uppgradering av elnätet, installation av solceller och förbättring av fjärrvärmenätet. Efter renoveringen ska fjärrvärmen bli helt fossilfri och husen uppfylla energikraven för nya byggnader. Och enligt Håkan Ekelund, VD på LKF, är man på god väg. – Innan åtgärderna på Linero hade husen en årlig energiförbrukning på 130 – 140 kWh per kvadratmeter. Efter genomförda energieffektiviseringen är målsättningen 70–75 kWh, vilket är lägre än gällande energikrav för nya byggnader, säger han. Totalt är det 379 lägenheter som energieffektiviseras i kvarteren Eddan och Havamal i 70-talsområdet Linero. De boende är involverade under hela processen, från planering till utförande och utvärdering. Förutom åtgärder i husen rustas torget upp, nya cykelvägar byggs och den generella miljön i området förbättras. I centrum byggs nya lokaler för att ge verksamheter möjlighet att etablera sig i området. En viktig aspekt i och med satsningen har varit att hyrorna ska behållas på en låg nivå även efter renoveringen och att hyresgästerna ska kunna bo kvar. Genom så kallad varsam renovering blir kostnaderna lägre. Plus att energieffektiviseringen i sig ger lägre kostnader. – Satsningen i Linero ska inte påverka hyresgästerna negativt, utan de ska ha råd att bo kvar och dessutom få bättre bostäder, säger Markus Paulsson, energistrateg på Lunds kommun och projektledare för den svenska delen i Cityfied. HB

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

27


FOTO MARTIN GOODWIN

I

stadsdelen Gårdsten i nordöstra Göteborg

GÅRDSTEN | GÖTEBORG

värms varmvattnet av solfångare, vinden och solen ger el och tvättmaskinerna drivs med fjärrvärme. Gårdstensbostäder AB, som äger cirka 2 700 hyreslägenheter i Gårdsten och är helägt av Framtidenkoncernen, bildades i syfte att vända utvecklingen i stadsdelen som då var ett av Sveriges mest eftersatta områden. Sex av bolagsstyrelsens sju ordinarie ledamöter är hyresgäster och sedan bildandet 1997 har de tillsammans med de boende och bolaget utvecklat området socialt, ekologiskt och ekonomiskt. Renoveringsarbetena har, enligt Gårdstensbostäder AB, haft ett långsiktigt perspektiv med speciellt fokus på energibesparing. Man har också utgått från programmet Hel-o-Ren som innebär att endast det som verkligen är nödvändigt att byta ut ersätts och där renoveringen ses som en del av underhållet och därför inte medför några hyreshöjningar. Ett exempel på detta är renoveringen av stenskivorna på loftgångarnas fronter (år 2000) som tvättades och målades om istället för att slängas och ersättas. Andra åtgärder de

28

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

gjort för att få ner renoveringskostnaderna är att de inte gör stambyten i badrummen utan använder relining istället, vilket innebär att rören rensas och infodras med nytt material istället för att bytas ut. Enbart de badrum som är i behov av renovering har renoverats. Istället för att sätta sadeltak beslutade de sig även för att behålla de platta taken och tilläggsisolera och lägga tätskiktsduk. Och just det sistnämnda, de platta taken, har varit en bra strategi då de underlättar deras satsning på solceller. Sedan arbetet med de första Solhusen inleddes 1998 har den sammanlagda energiförbrukningen för Gårdstensbostäders hus minskat. Deras nya etapp – Solhus 5 – innebär att åtta hus i Norra Gårdsten ska få solceller på taken. Satsningen finansieras av bidrag från staten via Länsstyrelsen och investering från Framtidenkoncernen. – Detta är ett naturligt led i vårt hållbarhetsarbete. Sedan tidigare har vi byggt både solfångare för varmvatten, solfjärrvärme och solceller för elproduktion. Idag får cirka 1 000 bostäder el, vatten och värme från solen. Och nu växlar vi upp, säger Gårdstensbostäders VD Michael Pirosanto. HB


Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med nollvision och närproducerad cement bygger vi ett hållbart samhälle. Cementa och HeidelbergCement Northern Europe har formulerat en vision om att nå klimatneutralitet 2030. En vision som innebär noll koldioxidutsläpp under cementproduktens livstid. Läs mer om vårt arbete på www.cementa.se.

Cementa AB ingår i den internationella byggmaterialkoncernen HeidelbergCement som har cirka 63 000 medarbetare i 60 länder.

Omsorgsfullt byggande.

Inspirerat av naturen. Naturen har genom evolutionen blivit effektiv och hittat smarta lösningar. Bionik innebär att man inspireras av biologiska system för att skapa modern teknologi. Kända exempel på bionik är kardborreband och ultraljud. Sto har inspirerats av lotusblomman och en liten ökenskalbagge för våra bioniska färger. Läs mer på www.sto.se


I sin nuvarande tjänst på Fossilfritt Sverige är han länken mellan regeringen och företag, kommuner och andra aktörer som ska röja undan hinder och skapa förutsättningar för snabbare utsläppsminskningar. Men trots att han är med och tar fram planer och mål för år 2045 rekommenderar Svante Axelsson en viss kortsiktighet i klimatfrågan. TEXT JENNIE KROOK

FOTO JENNY ÖHMAN


S

för initiativet Fossilfritt Sverige har Svante Axelsson, som under många år var generalsekreterare för Svenska Naturskyddsföreningen, gått från att punktmarkera och kritisera regeringen till att arbeta som utredare åt den. Men när klimatminister Isabella Lövin gjorde en av regeringens främsta kritiker till nationell samordnare var det enligt henne inte för att få tyst på honom. – Han är vald för att han är en motor och ett energiknippe som är besjälad av att vi ska ställa om Sverige och världen till en hållbar framtid, sa hon i en intervju till Aftonbladet i samband med utnämningen. Och att få tyst på Svante kan nog vara svårt. Han har jobbat och lobbat för miljö- och hållbarhetsfrågor i över tjugo år och är van att säga vad han tycker och tänker, vilket han har fortsatt att göra även som samordnare för Fossilfritt Sverige. Möjligtvis med en lite annan typ av retorik. I sin nuvarande tjänst fungerar han som en länk mellan regeringen och företag, kommuner och andra aktörer för att röja undan hinder och skapa förutsättningar för snabbare utsläppsminskningar. En del i det arbetet har inneburit att tillsammans med aktörerna ta fram färdplaner för hur olika branscher ska kunna bli fossilfria med stärkt konkurrenskraft som följd. Bland de som i dagarna lämnar över sina färdplaner till statsminister Stefan Löfven finns bland annat bygg- och anläggningssektorn, gruv- och mineralbranschen och stålindustrin. När Svante inte befinner sig i arbetsmöten eller är ute och sprider information om Fossilfritt Sverige sitter han på ett kontor för regeringens utredningsverksamhet vid Karlaplan. Det är till dessa långa och ganska kala korridorer som vi välkomnas en måndagseftermiddag för att intervjua honom.

Svante växte upp i Brodalen, två mil utanför Lysekil. Han var yngst av sex barn och hans föräldrar var lantbrukare och arrenderade en mjölkgård av prästgården som de bodde granne med. Det innebar arbete från tidig ålder för Svante och en tät kontakt med djur, natur och alla människor som hade vägarna förbi både prästgården och lantbruket. – Det var ett ständigt flöde av människor på gården, hantverkare, myndighetspersoner,

32

lantbrukare och besökare till både prästgården eller gården så det blev tidigt naturligt för mig att prata med många olika människor. Något annat som han tror att han fick med sig hemifrån var en inställning att problem är till för att lösas. Och hemma vid köksbordet, vid familjens middagsdiskussioner, formades ett kommunikationssätt som han tror att han har stor nytta av än idag. – Det gällde att hålla sig kort och koncis om man skulle nå fram i en stor familj. Att förklara med hjälp av liknelser och genom

– Sen tror jag att de flesta som lyssnade på samhällsdebatten under kärnkraftsomröstningen på 80-talet hade svårt att inte på något sätt dras med i de energipolitiska frågorna, de präglade en stor del av samhället då. Efter att ha jobbat som bland annat kyrkvaktmästare, butiksbiträde, i en bokbuss och som musiklärare valde Svante så småningom att läsa till ekonomagronom. En utbildning som tog honom till SLU där han bland annat var med och utvecklade ämnet miljöekonomi som högskoleadjunkt under fem år. Så småningom hörde Naturskyddsföreningen av sig och ville att han skulle komma och arbeta hos dem, vilket han gärna gjorde. Först som miljöekonom och senare som generalsekreterare och därmed också en av frontfigurerna för miljörörelsen i Sverige.

N att måla upp bilder var också användbart, det gjorde vi hemma och det gör jag mycket i mitt arbete. Och prata snabbt, jag får höra ganska ofta att det går väldigt fort när jag pratar, det kommer därifrån, säger han och ler. Svante har svårt att minnas exakt när han började bli intresserad och engagerad i miljöfrågor men är övertygad om att grunden lades i mycket av det som diskuterades hemma under uppväxten, exempelvis lantbruket och dess påverkan på naturen med bekämpningsmedlen som användes på familjens gård.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

bestämde sig för att lämna Svenska Naturskyddsföreningen var det för att försöka ta reda på varför det som han och många andra jobbade så hårt för inte gav mer resultat. Varför gick inte samhällsförändringen fortare och vilka politiska reformer krävdes för att omställningen skulle ta fart? Svaret skulle han söka som gästforskare inom aktionsforskning på Linköpings universitet. Där skulle han identifiera vilka hinder som fanns för klimatomställningen och visa politikerna hur man snabbast kommer framåt i frågorna. Men det blev aldrig att Svante påbörjade sin forskning, istället fick han möjlighet att göra nästan exakt detsamma när han fick erbjudandet om tjänsten som nationell samordnare för Fossilfritt Sverige. – Det var ett enormt spännande erbjudande, precis vad jag ville göra med aktionsforskningen fast “live” med en gång så det var svårt att motstå. Och han är positivt överraskad över hur bra arbetet gått med exempelvis färdplanerna. Känslan av att ingenting händer tycker han inte längre stämmer utan poängterar att det idag finns ett väldigt starkt lösningsfokus inom främst näringslivet. – Det finns en självsäkerhet där som man tidigare mest sett i it-branschen, många har helt enkelt bestämt sig för att “det här löser vi” och nu är det på många


Svante Axelsson

Född 1957 i Lysekil

Bor Uppsala

Familj Fru och tre barn

Fritidsintressen Sjunger och springer (men inte samtidigt)

Äter helst Färska räkor

Favoritplats Skalhamn i Lysekils kommun

Läser just nu Dostojevskijs Brott och Straff

Inspireras av Människor som ser möjligheter


där koldioxid avskiljs och lagras istället för att släppas ut i atmosfären, finns tillsammans med andra tekniska lösningar med i flera färdplaner som en förutsättning för att nå nära-noll klimatpåverkan, exempelvis för cementindustrierna. På frågan om han tror att teknik kommer att kunna lösa allt eller om det också kommer att krävas vissa uppoffringar för att Sverige ska bli fossilfritt svarar han nej. – Jag tror inte att teknik kan lösa allt, men mycket. Teknik kan även hjälpa oss att skapa nya beteenden och vanor som gör att mycket inte behöver kännas som en uppoffring. Till exempel delningstjänster för fossilfria bilar. För att få en bild av hur ett fossilfritt Sverige kan se ut planerar Svante att sätta ihop alla färdplaner när de är klara för att se hur allt går ihop och om det finns någon specifik lösning som kommer att innebära ett överutnyttjande av resurser någonstans.

håll en kapplöpning till vem som blir först med lösningarna. Jag tror att det var precis rätt tid för mig att komma in som nationell samordnare, många tunga processer är gjorda och har banat vägen för detta, som Parisavtalet, energiöverenskommelsen och Sveriges nya klimatlag. Samtidigt som många åtgärder har blivit ekonomiskt lönsamma.

Hur och med vilken styrka de olika branscherna har tagit sig an arbetet med färdplanerna varierar lite enligt Svante. – Några befinner sig än så länge bara i början av arbetet medan andra har kommit längre. Bygg- och anläggningssektorn sticker ut eftersom det är en enorm bredd av olika aktörer som står bakom den färdplanen och att engagemanget går horisontellt genom hela branschen. Det är unikt. Han säger att det inte bara handlar om stora politiska beslut som måste till för att ställa om bygg- och anläggningssektorn,

34

utan att det i första hand handlar om en harmonisering av räknesätt för att komma till rätta med den oschyssta konkurrensen som han menar pågår idag. – Det är ett marknadsmisslyckande att det inte finns begrepp som fungerar, att inte alla vet vilken klimatpåverkan vissa produkter har. Klimatdata behöver redovisas för alla byggprodukter som sätts på marknaden och man behöver bestämma vilka beräkningsmodeller och redovisningssätt som ska gälla, så att det blir transparens och en sundare konkurrens.

S

att staten kanske framöver kommer att behöva ta en roll som risktagare genom att exempelvis gå in som medfinansiär till koldioxidavskiljningsanläggningar, på ett liknande sätt som gjorts i Norge. Den ännu inte helt fungerade CCStekniken (Carbon Capture and Storage),

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

T

planer och ambitioner rekommenderar Svante även en viss kortsiktighet i klimatfrågan. För att inte riskera att fastna eller överhuvudtaget komma framåt kan det ibland krävas att resan delas upp i delmål för att inte kännas övermäktig enligt honom. Delmålen kan även vara lättare att komma överens om även om man ännu inte är helt överens om hur allt ska se ut så långt fram som 2045. – Om man tittar bakåt har vi redan tagit oss över några ganska stora delmål. Saker som kändes jobbiga då men som ingen tänker på idag, säger Svante och menar att många är mer rädda för omställningsarbetet än själva klimathotet. Och att särskilt politiker underskattat den teknikutveckling och de värderingsförändringar som redan har skett. – Vad som kommer att vara unikt i årets valrörelse är att politikerna kommer att få väldigt specificerade önskemål från näringslivet som de lämnar över genom färdplanerna. Det kommer att göra det lättare att ställa konkreta frågor om åtgärder till dem och det ska bli intressant att se hur de tacklar detta. HB


Per Ekros & Christian Hultberg

En av de viktigaste meningarna i vår affärsidé är den här: ”en ensamstående förskolelärare med ett barn ska kunna köpa en nybyggd lägenhet av oss och ändå ha pengar över till ett gott liv”. Vi gör allt vi kan för att det ska bli så. Till exempel har vi standardiserade byggmetoder, gör en stor del av jobbet i fabrik och bygger bara användbara kvadratmeter. Vi är dessutom försiktiga när vi köper mark. Om priset budas upp till tokiga nivåer eller om tomtens bearbetning är för kostsam, kliver vi hellre av. Trots det har 4 av 10 vuxna svenskar inte råd att köpa en bostadsrätt från oss. Jo, de har råd med boendet, men det är också allt. I verkligheten ska ju pengarna också räcka till en och annan lunch på stan, lite sparande till semestern och kanske till att äga en begagnad bil. Nej, när vi är för dyra för 40% av Sveriges vuxna befolkning, då är det illa. För inte tusan kan vi väl fortsätta att bygga städer där bara några av oss är välkomna? Då är det bättre ordnat i den svenska naturen. Här borgar Allemansrätten för att alla är välkomna oavsett hur tjock plånboken är. Titta gärna in på boklok.se/allemansrätten och läs mer.


ETT SVERIGE I MINIATYR

SVERIGES UTMANINGAR PÅ ETT OCH SAMMA STÄLLE

36

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


T E X T

J E N N I E

K R O O K

G

många sätt ses som ett Sverige i miniatyr. Där finns naturtillgångar som kan generera intäkter genom industri, jordbruk och turism, goda förutsättningar till ett förnybart energisystem och öns invånare är utspridda i både städer och på landsbygd. Genom att studera ön lite närmare kan man därför få en bild av vilka utmaningar och möjligheter resten av Sverige står inför i arbetet med att minska koldioxidutsläpp och samtidigt anpassa sig till ett förändrat klimat. Detta är något som just nu också görs i två olika projekt av Energimyndigheten och IVL Svenska Miljöinstitutet. I en nyligen presenterad förstudie undersöker Energimyndigheten på regeringens uppdrag hur Gotland ska kunna bli en pilotregion i arbetet med att ställa om Sverige till ett helt förnybart energisystem. Och på Storsudret på södra Gotland har IVL Svenska Miljöinstitutet tillsammans med Region Gotland fått bidrag från innovationsmyndigheten Vinnova för att bygga upp en så kallad testbädd där nya system som ökar mängden grundvatten ska utvecklas, testas och optimeras.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

37


FOTO SARA APPELGREN FOTO KRISTOFER ÖBERG

H

en av två ekostrateger på Region Gotland. Ett arbete som hon har haft sedan 1999 där hon bland annat arbetat med de miljöprogram som Gotland haft sedan 1990talet. Energifrågorna är något som länge haft en stor plats på ön enligt henne. – Gotland var tidigt ute med vindkraften men nu har andra kommuner kommit ifatt och vi är inte längre den mest vindkraftstäta kommunen i Sverige, säger hon.

Drygt hälften av öns el kommer från vindkraft och under gynnsamma förhållanden kan gotländsk vindkraftsel överföras till fastlandet. Sedan en tid tillbaka har dock utbyggnaden av ny vindkraft avstannat. Delvis har några projekt fått nej i markoch miljödomstolen med motiveringen att det hotar kungsörnen i området, dels meddelade Gotlands Energientreprenad AB (GEAB) i september att de inte längre klarar av att ta emot mer effekt i det lokala elnätet utan en ny och bättre fungerande elnätsförbindelse till fastlandet. En sådan förbindelse var i princip utlovad men för ett år sedan gick Svenska Kraftnät ut och berättade att den inte kommer att byggas med motiveringen att “kostnaderna väsentlig överstiger nyttorna”.

38

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

– Det var väldigt jobbigt när det bestämdes att kabeln inte skulle bli av. Det finns goda förutsättningar för förnybar energi här med vind, sol och bioresurser, men då behöver vi tillgång till elnätet på fastlandet för att kunna balansera effekterna, säger Helena Andersson.

N

Energimyndigheten, på regeringens uppdrag, gjort en utredning där en del fokus lagts på att försöka hitta möjliga lösningar för Gotland att få ett helt förnybart energisystem även utan den tidigare planerade och nya förbindelsen till fastlandet. I och med att elektrifiering är en trend inom de flesta sektorer är det ett område som kräver nya lösningar. Om exempelvis öns cementtillverkare Cementa skulle elektrifiera sina processer för att minska koldioxidutsläppen från sin produktion skulle det innebära att öns elanvändning dubblerades. När Energimyndigheten presenterade sin utredning i början av april var ett av deras förslag att möjligheterna till storskalig energilagring på Gotland nu bör utredas. – Det är en dellösning som skulle kunna ge oss lite mer handlingsutrymme men absolut inte något som löser hela behovet, säger Helena Andersson.


ALLA MILJÖBEDÖMDA PRODUKTER PÅ SAMMA STÄLLE Med Sikas nya MiljöApp hittar du enkelt rätt bland alla miljöbedömda produkter från Sika, Casco, Casco Floor Expert och SCHÖNOX. MiljöAppen är en guide för konstruktörer, entreprenörer, hantverkare och arkitekter - där man enkelt sållar fram rätt produkter utifrån de system och miljökrav projektet har. Eller, om man undrar hur en specifik produkt är bedömd, så kan man söka direkt på namnet.

www.sika.se/miljoapp

Se dina byggnaders klimatpåverkan direkt i kalkylskedet Till vårt kalkylprogram Bidcon finns Bidcon Klimatmodul. Med hjälp av verktyget kan du jämföra utsläppsvärden för koldioxid mot kostnader redan i kalkylen och se hur dina materialval påverkar klimatet. Kontakta oss så ordnar vi en personlig webbdemo. info@elecosoft.se, 010-130 87 00

www.elecosoft.se


Huruvida Gotland kommer att kunna exportera några nya systemlösningar för förnybara energisystem till resten av Sverige återstår alltså att se. Helena påpekar att det kanske kommer att vara arbetet med vattenfrågorna som istället kommer väcka intresse hos andra kommuner framöver. Grundvattnet på Gotland har sedan flera år tillbaka hamnat på rekordlåga nivåer under somrarna. Vattenförbrukningen per abonnent har dock halverats på 17 år, bland annat med hjälp av regionens kampanj “Spara vatten”. Och förutom den nya testbädden som nu etableras på Storsudret för att försöka säkra vattentillgången invigdes förra sommaren ett större vattenverk för avsaltat Östersjövatten i Herrvik på östra delen av Gotland. Då avsaltning är en energikrävande process installerades även solceller på anläggningen som levererar vatten till strax över 200 hushåll i området. Projektet kom till stånd tack vare några lokala eldsjälar som kläckte idén och startade utvecklingsbolaget Nygarn för att komma vidare. Eventuellt kommer det krävas fler mindre och lokala lösningar för både vatten och avlopp framöver på Gotland. – Det är speciellt här för det finns 14 000 hushåll som inte kommer att bli aktuella för kommunalt vatten. Vi vill ju att det ska bo folk överallt, vi har många stora gårdar på vår landsbygd men det blir svårt att använda gemensamma system när vi bor så pass utspritt, säger Helena Andersson och påpekar att det även gäller för kollektivtrafiken. Gotlänningarna är sämst i landet på att åka buss, mycket på grund av detta.

40

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

– Transporterna och energiförsörjningen är helt klart våra största utmaningar, säger hon.

Ett område där kommunen har lyckats minska koldioxidutsläppen är i den egna verksamhet. Energi till fastigheter utgör en stor del av Region Gotlands energibehov och den var tidigare en stor del av regionens miljöbelastning. Men genom att göra byggnaderna energieffektiva och att byta el och olja i uppvärmningen till förnybar/återvunnen energi har miljöbelastningen minskat. Regionens fastigheter är till över 99 procent tillgodosedda med energi från förnyelsebara energikällor för el och uppvärmning. Precis som i resten av Sverige är det många olika intressen som ska samsas på Gotland och det händer ibland att de ställs emot varandra, särskilt om exempelvis begränsningar i energi eller vattenbrist uppstår. Hur mycket resurser och plats kalkbrytningen ska få ta är en ständigt pågående fråga som är långt ifrån löst enligt Helena. Det finns ett beslut på att vattentillgången inte ska äventyras till förmån för kalkbrytningen men exakt vad det innebär diskuteras fortfarande. – Landsbygd, stad, tung industri, lantbruk och turism, allt ska kunna samsas och samtidigt ta hänsyn till vad naturen tål och medger. Vi klarar oss inte med enbart teknik utan är även beroende av naturen och dess ekosystemtjänster. Det märks väldigt tydligt i ett jordbrukssamhälle som Gotland, säger Helena. HB


projob.se

Våra kläder bevisar sitt värde varje dag i riktigt tuffa miljöer. Väl synliga, hållbara och komfortabla. Vi tycker att om de funkar bra här uppe så funkar de bra överallt och arbetare över hela världen håller med oss. Testa ProJob. Vi tål det.

WHAT WORKS IN SWEDEN


SUSANNA ELFORS TEKNOLOGIE DOKTOR SOM FORSKAR OM HÅLLBAR STADSDELSUTVECKLING

42

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


våra lastbilstransporter av någon anledning upphör? Redan första dagen upphör värmeproduktionen och flera färskvaror tar slut. Andra dagen stänger apoteken och strax därefter tar drivmedlen slut. Redan efter fem dagar är dricksvattnet otjänligt. Detta enligt en utredning av Sveriges Åkeriföretag. Det går med andra ord ganska fort innan vi har en samhällskris, och mest sårbara för kriser är städerna där det saknas lager av livsmedel och drivmedel, och där utrymmesbrist snabbt gör avfall till en sanitär olägenhet. Brist på drivmedel, smittor, fientliga angrepp, stark social oro, längre strömavbrott och en allmän resursbrist, till exempel en energikris, kan göra våra städer obeboeliga. Många så kallade preppers har därför en BOL (en Bug Out Location) det vill säga plats på landet som de kan fly till när ”the Shit Hits the Fan” vilket är ett uttryck för att krisen kommer. Preppers är en växande samhällsgrupp som på egen hand förbereder sig för kriser av olika slag, men vad händer på samhällsnivå? Vi har visserligen en organisatorisk beredskap för kortare kriser via MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, men hur tänker vi på längre sikt och hur ska vi hantera resurskriser, som att vissa råvaror kan ta slut (till exempel olja), eller klimatförändringarnas konsekvenser? Vi har länge talat om och arbetat för en hållbar utveckling, men den hållbara utvecklingen är snarare en utopi än den mest sannolika utvecklingen. Den värld vi lever i är långt ifrån hållbar. Skillnaden kan ibland vara så stor att vi antingen får ångest och förtränger det hela med utrop

såsom YOLO (You Only Live Once) eller bortser från den stora skillnaden och låtsas som om det regnar. Såklart ska vi ändå alltid sträva efter hållbarhet, men det räcker inte. Därför är det dags att börja jobba med resiliensen. Ordet resiliens betyder ursprungligen ”elastisk” och handlar om förmågan hos ett system att hantera förändringar och fortsätta att utvecklas. Motsatsen till resilient är ”sårbar”. En del tycker att ordet resiliens är knepigt, det är svårt att uttala och känns franskt. Men det är användbart, åtminstone dess innebörd. Resiliens kan handla om alltifrån en individ och dess förmåga att hantera kriser, till en hel planet. idag helt beroende av omlandet för att kunna få mat, el, vatten med mera, vilket gör dem sårbara. Samtidigt är det numer mycket populärt att skapa ”smarta städer”. Med det menas att vi i ännu högre utsträckning låter städerna styras av digitala system, något som kan vara problematiskt vid längre strömavbrott då varken mobiltelefoner eller basstationer fungerar efter några timmar. Samtidigt som vi strävar efter hållbara och smarta städer behöver vi alltså också titta på hur vi kan göra dem mindre sårbara eller mer resilienta. Det finns många olika sätt att göra det på. Ett sätt är att utveckla lokalsamhället så att människor får mer tillit till varandra och därmed hjälps åt vid kriser. Ett annat sätt är att börja använda staden för matproduktion och att på det sättet bli mer självförsörjande och därmed säkrare vid kriser. Att skapa lokala kretslopp som komplement till de storskaliga kretsloppen är också

viktigt, det kan handla om lokal återvinning av matavfall, lokal elförsörjning eller bytesverksamheter som minskar beroendet av import. Dagvattensystem där växter renar vattnet lokalt minskar också risken för översvämningar och föroreningar vid klimatförändringar och andra kriser. Resiliens är något som alla fastighetsägare, byggherrar, konsulter, arkitekter borde fundera på och arbeta mer med, innan SHTF (the Shit Hits The Fan). HB

Susanna Elfors Teknologie doktor och konsult med fokus på hållbar och resilient stadsdelsutveckling i det egna företaget Sustopia. Hon driver också tillsammans med fyra andra Bagarmossen Resilience Centre, en mötesplats för lokal resiliens i södra Stockholm. Från juni 2017 arbetar hon halvtid på KTH som forskare om hållbar stadsdelsutveckling samt skriver på en bok om detsamma. 


FOTO TORD RIKARD SÖDERSTRÖM


UMESTAN 12 Byggherre: Lerstenen AB

VALLA STUDENTHUS UPPNÅR HÖGSTA MILJÖCERTIFIERING

Arkitekt: Wingårdhs, TordRikard Söderström, Niklas Carlén och Gert Wingårdh Byggentreprenör:  Selbergs AB Glasentreprenör:  UPB AS Glasleverantör:  Pal-Klaas AS

DEN CIRKA 15 500 kvadratmeter byggnaden görs en rad åtgärder och lösningar som ligger till grund för guldcertifieringen, menar projektledarna. Både belysning och ventilation är till exempel behovsstyrd och byggnaden har utrustats med lågenergifönster. Den energi som köps är miljövänlig fjärrvärme och kyla och energi produceras också genom att yttertaket till största delen är försett med solceller. Stort fokus har även lagts på dagsljus, solvärmelast, ljudmiljö och fuktsäkerhet. Materialmässigt har man endast valt sådana produkter som är rekommenderade i byggvarubedömningen. – För Linköpings universitet är hållbarhetsfrågorna av största vikt och att vi nu fått den här utmärkelsen redan under byggtiden är förstås oerhört roligt, säger universitetsarkitekt Karolina Ganhammar. Bygget av studenthuset pågår för fullt och beräknas vara klart till nästa sommar. MA

G

LASPRISET 2018 GÅR

till Umestan 12. Ett sex våningar högt kontorshus som med sin 3 300 kvadratmeter stora glasfasad även klarar kraven för Miljöbyggnad Guld. Glaspriset är Glasbranschföreningens tävling om bästa glasbyggnadsprojekt som delas ut vartannat år i samband med byggmässan Nordbygg. – Det känns naturligtvis både hedrande och roligt att vinna Glaspriset. När vi ritade Umestan ville vi att materialet skulle spegla och utmana sin omgivning. Men vi ville också

att det skulle kunna agera effektivt klimatskal, bidra till goda ljusförhållanden och driva karaktäristisk arkitektur till sin spets, säger Gert Wingårdh, ansvarig arkitekt för Umestan 12. Tack vare dubbelskalsfasaden, där det yttre skiktet hänger i konsoler 90 centimeter utanför det inre skiktet, undviks onödiga köldbryggor vilket bidrar till en låg energiförbrukning för fastigheten. Juryns motivering löd: ”Som en del i Umeås ambitiösa satsning på arkitektur och stadsutveckling, har en ny kontorsbyggnad av skimrande glas uppförts i regementsområdets

företagspark. Kring en överbelyst atriumgård är kontorsrum placerade med fin utsikt över centrala Umeå. Den miljöguldklassade byggnaden har en dubbelglasfasad där det yttre glasskiktet hänger från meterlånga konsoler, för att undvika köldbryggor. Glaset har svart screentryck inåt och orangebrunt tryck utåt. Detta möjliggör solskydd, insynsskydd och full utblick. De två fasadskiktens uttryck varierar under dagen. I dagsljus reflekterar den minimalistiska och precisa glasvolymen omgivningen – och när mörkret faller sprider byggnaden ett varmt, diffuserat och drömskt ljus.” JK

I L L U S T R AT I O N W H I T E A R K I T E K T E R

FOTO TORD RIKARD SÖDERSTRÖM

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

45


FOTO MIKAEL SÖDERSTRÖM/AILI

EU-STÖD TILL CIRKULÄR AVLOPPSRENING

EDAN PROGRAMMET STARTADE 2013

har mer än 30 svenska företag deltagit och mer än hälften är fortfarande verksamma på egen hand, efter introduktionsprocessen på 1,5 år. Varje år anordnas två kontaktresor och under 2018 kommer ytterligare 12 nya företag att introduceras på den indiska marknaden, rapporterar Energimyndigheten. Ett av företagen som är delaktig i ett samarbetsprojekt är

46

Aili Innovation. De har utvecklat en energieffektiv vattenpump som med en kvadratmeter solceller både kan pumpa 24 kubikmeter vatten per dygn och förse en familj med el för mindre hushållsbehov som belysning, fläktar, telefoner och till och med ett mindre kylskåp. – I mars följde vi med Aili, långt ute på landsbygden, och körde fälttester med Ailis pumpar. De hade ett helt litet team med sig och började vidareutveckla sina system direkt på plats. Nu i april, direkt efter de-

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

legationsresan, åker de dit igen och kör vidare med nyutvecklade system, säger Ludvig Lindström, programansvarig på Energimyndigheten i ett pressmeddelande. ÖRETAG SOM VÄLJS

ut för deltagande i ISIA ska ha en skalbar innovation och en vilja och möjlighet att expandera på en internationell marknad. Framför allt ska deras teknik vara relevant för indiska förhållanden. MA

KOPPLAT TILL bygget av Lidköpings nya reningsverk, som ska stå klart 2021, pågår projektet Lidköping Innovation Wastewater Eco-Hub (LIWE LIFE). LIWE LIFE arbetar för att minska utsläpp av läkemedelsrester, mikroplaster och andra mikroföreningar från reningsverket, för att främja mottagarna Lidan och Vänern. Man arbetar också för att öka resursåtervinningen av näringsämnen, speciellt fosfor, genom kretsloppssamarbeten, samt öka kunskapen om cirkulära ekonomier och flöden av resurser och ekonomi hos myndigheter, industri och medborgare i hela EU. Projektet fick i mars besked om att EUs LIFE-program är medfinansiär. Budgeten för projektet är ca 70 miljoner kronor varav 25 miljoner nu medfinansieras av Life-programmet. Resterande finansiering kommer från Ängens reningsverk (25 miljoner) och Lidköpings kommun (20 miljoner). Havs- och vattenmyndigheten bidrar även med 2 miljoner kronor till EU-projektet. Målet med finansieringen är nu att etablera ett innovationsnav för FoU och medborgardialog, och projektet kommer att pågå från och med juli 2018 till juni 2023. MA


NYTT VISUELLT och ENKLARE Helhetstänk FÖR smartare inneklimat och grönare fastigheter

Behovsstyrd ventilation

+ Analys Kontroll

+

Trådlösa funktioner

+ Logik Optimering

Smartare inneklimat. Grönare fastigheter.

+

Belysningsstyrning (DALI)

+

+ Integration av bokningssystem

+

A36:02

Temperaturstyrning

+

Rapporter Larm

= Solskyddsstyrning

Grön fastighet

.SE


VL SVENSKA MILJÖINSTITUTET,

FOTO HM HOME

AB Stockholmshem och Miljöförvaltningen i Stockholms stad har undersökt innemiljön i tio lägenheter i en lågenergibyggnad i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. Forskarna mätte luftföroreningarna kvävedioxid, ozon, totalhalten av flyktiga organiska ämnen, formaldehyd och partiklar PM10 och PM2.5 samt temperatur och relativ luftfuktighet. I studien frågade man också de boende hur de upplever innemiljön. – Det finns gott om studier om energiaspekter och ekonomi i att bygga energieffektivt men bara sporadiskt med data om innemiljön i den här typen av byggnader, säger Sarka Langer, forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett pressmeddelande. För att underlätta förståelsen av de uppmätta parametrarna har halterna av olika luftföroreningar, temperatur och relativ luftfuktighet räknats om till en siffra, Indoor Environmental Index,

som förenklar tolkningen och möjliggör en rankning av innemiljön mellan olika bostäder och byggnader. – För de undersökta bostäderna hamnade indexet i intervallet 4–6 på en skala, där noll är bäst och tio är sämst. Innemiljön i lägenheterna var varken uppseendeväckande bättre eller sämre än genomsnittet för det svenska bostadsbeståndet, säger Sarka Langer. För att få tydligare samband mellan bostäder och luftkvalitet behöver man dock göra mätningar i ett större antal bostäder, menar Sarka Langer. – Bostäderna i den här studien var ganska få och lika vad gäller energianvändning och byggmaterial. För att kunna analysera sambandet mellan bostad och luftkvalitet borde man beakta olika byggnadstekniska lösningar, ålder, geografiskt läge, ventilations- och uppvärmningssätt, inredning och de boendes aktivitetsmönster och beteende. Detta kräver dock mätdata från ett betydligt större antal olika bostäder, säger hon. MA


Företagets radonsensor för

inomhusluft mäter halten av radon i luften kontinuerligt och resultatet finns sedan tillgängligt via internet. Juryn motiverar sitt val bland annat med att ”deras sensor ger en effektiv övervakning av radonhalten inne och att resultat av genomförda saneringsåtgärder snabbt kan överblickas. Den går också att använda för att styra luftutbytet i radonpåverkade lokaler och ökar möjligheterna till att åtgärda radonproblem på ett säkert och energieffektivt sätt”. – Det var fantastiskt roligt att vi fick detta pris. Vi har arbetat med radonsensorn under många år och tyckt oss se att det finns en stor nytta i att använda en snabb radonsensor för att snabbare få grepp om radonproblem och hitta åtgärder för att få bukt med radonfaran. Att väljas ut bland produkter och tjänster från 33 företag kändes stort, ett erkännande och bekräftelse på att vi tänkt rätt. Med det sagt så kändes det lite oväntat och overkligt, men kul att vår lilla, snabba, portabla uppkopplade radonsensor skulle vinna första pris, säger Örjan Martelleur, vd på MidDec.

viktigast är att den kan bidra till ett bättre inomhusklimat så att färre personer drabbas av den tragedi en lungcancer innebär för en familj. I förlängningen kan radonsensorn kopplas samman med ventilationssystemet i större fastigheter. Genom en omedelbar överföring av mätresultat så kan sedan ventilationen styras så att fläktsystemet arbetar i de delar av fastigheten där man ser förhöjda värden av radon och där det följaktligen behöver ventileras mer.

Ny kommersiell tjänst

Tjänsten, bland annat utvecklad med hjälp av finansiering från Vinnova, testades under

2017 och fick goda resultat av bland annat ett fastighetsbolag och en radonsanerare. – Genom priset fick vi ny energi att arbeta vidare med att ta tag i allt som behöver göras för att få ut vår radonsensor i större skala. Vi kombinerar nu våra prototyptjänster till en ny kommersiell tjänst dit vi kommer flytta vår första kund. Vi fick faktiskt vår första kund i januari och redan nu använder de vår prototyptjänst vid sina radonsaneringar. Vi har även beställt material för att kunna montera fler radonsensorer till våra kunder. Jag vill inte nu ge exakt datum när vi lanserar vår tjänst – men vi arbetar med att få upp den så fort vi bara kan, avslutar Örjan Martelleur. MA

Ofta mäts radon idag med en så kallad radonpuck som tar in data under två till tre månader. Sedan skickas puckarna på analys i laboratorium. Men i MidDecs system kopplas sensorn upp mot en hemsida och resultaten går att se direkt i en mobiltelefon. – Radonsensorn kan användas för att övervaka, larma och reglera/optimera ventilation. Det sista kan spara både energi och öka livslängden för fläktaggregat. Men

FOTO FREDRIK KINDAHL/SLUSSEN.BIZ

Kan kopplas samman med ventilationssystem


FÖRNYBAR SYSTEMLÖSNING MED SOL- OCH BERGVÄRME

50

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


Vårlöken ligger i centrala Kungälv cirka två mil norr om Göteborg. I byggnaderna från 1959 finns 70 radhuslägenheter som tidigare försörjdes med fjärrvärme men för några år sedan började föreningens ordförande Lennart Lundqvist undersöka möjligheten att byta uppvärmningssätt. – Jag letade efter en alternativ lösning så att vi skulle kunna bryta med fjärrvärmen. Priset steg under flera år och uppvärmningen var den enskilt största kostnaden för föreningen. Om vi skulle spara pengar var det där och vi har mycket tak som vi ville dra nytta av för solenergi så vi bestämde oss för att satsa på det, säger han. 2013 bytte föreningen ut fjärrvärmen mot ett eget uppvärmningssystem och installerade 330 kvadratmeter solhybridpaneler som producerar både el och värme. Solvärmen är även kopplad till tre värmepumpar med elva borrhål. Investeringen som ger föreningen värme, varmvatten och en del el har varit lönsam för dem, mycket tack vare det låga elpriset.

Det är endast under de allra kallaste perioderna under året som spetsvärme från elpannan krävs som komplement.

På årsbasis producerar solcellerna en knapp fjärdedel av den el som behövs för att driva systemet. Under den kalla perioden räcker inte den egna produktionen, men sommarmånaderna ger ett överskott av solel som matas ut på elnätet och säljs. – Vi är nöjda, energibesparingen ligger på 60 procent och vi har fått 5–10 procent billigare uppvärmningskostnader, säger Lennart Lundqvist. Sedan installationen gjordes har anläggningen utvärderats i två olika projekt av forskningsinstitutet RISE i samarbete med bostadsrättsföreningen Vårlöken och totalentreprenören Energiförbättring Väst. I E2B2projektet “Solhybrid och bergvärme – förnybart med ny systemlösning” utvärderades systemet med fokus på energioch kostnadseffektivitet.

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

51


FOTO EVY KROOK

att, som idag, låta styrande givare mäta hybridernas inloppstemperatur kan solvärmen ökas med cirka 50 procent och den ökade återladdningen kan därmed minska elpannans bidrag. Onödig pumpdrift, det vill säga värmning istället för kylning av hybriderna vintertid, kan undvikas genom ett tillägg i styrvillkoren för cirkulationspumparna. Eftersom föreningens elöverskott idag säljs med förlust skulle det även, enligt forskarna, vara lönsamt att öka användningen av egenproducerad solel genom exempelvis ett gemensamhetsabonnemang eller ökad lagring av värme i systemets tankar då det finns överskott på solel. – Men säsongslagring av värme i borrhålen kommer inte vara möjligt för just Vårlökens anläggning eftersom borrhålen var för glest placerade för att fungera som solvärmelager och dessutom visade det sig att solvärmebidraget är för litet i förhållande till energin som tas upp ur berget, säger Jessica Benson.

Åtgärda värmeförluster i första hand

Enligt projektledaren Jessica Benson visade fältmätningarna att sol- och bergvärme stöttar varandra och att solvärmen bidrar till att öka värmepumparnas effektivitet. Under sommaren kyls solhybriden av vatten från borrhålen för att öka effekten. Samtidigt hjälper solvärmen till att höja värmepumparnas verkningsgrad något. Sambandet är tydligast under hösten när solvärmen fortfarande levererar värme samtidigt som det finns ett värmebehov i byggnaderna. – För att öka effektiviteten året runt skulle solvärmen behöva lagras för att användas under vintermånaderna. De elva borrhålen i Vårlökens anläggning var dock alltför glest placerade för att fungera bra som solvärmelager, säger Jessica Benson.

52

Fortsättningsprojektet

Investeringskostnaden för borrhål i nya system skulle kunna sänkas samtidigt som deras funktion förbättrades. Föreningen Vårlökens borrhål placerades i en rektangel med 15 meters avstånd men enligt projektrapporten blir kostnaderna mindre med färre men djupare borrhål i en linje istället. I fortsättningsprojektet “Solhybrid- och bergvärmesystem: att styra mot maximal energieffektivitet” fortsatte forskarna att undersöka Vårlökens uppvärmningssystem, nu genom att testa olika styr och reglerstrategier för att öka energieffektiviteten. Av beräkningarna drog de slutsatserna att genom att låta omgivningstemperaturen styra flödet genom hybridpanelerna istället för

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

Föreningen har däremot begärt in offert för att ändra styrningen av panelerna enligt RISE:s rekommendationer. De kommer även, enligt tidigare förslag att se över isoleringen av sina kulvertar i samband med att ett annat jobb ändå ska utföras på dem. – De läcker väldigt mycket värme, vi har exempelvis en plats mellan husen som det aldrig blir snö på så det är väldigt tydligt att den kulverten läcker, säger Lennart Lundqvist. Intresset för Vårlökens kombinationslösning har varit stort då det var den första i Sverige och Lennart Lundqvist har fått svara på många frågor angående den. Hans råd till andra fastighetsägare som funderar på en liknande lösning är att vara extra uppmärksam när de skriver på kontrakt för anläggningen så att alla nödvändiga detaljer finns med samt att skaffa ett underhållsavtal. – Sen är nog mitt största tips att i första hand börja med att åtgärda eventuella värmeförluster i huset, den allra största besparingen gör man på att ha ett välisolerat hus, säger Lennart Lundqvist. HB


Marknadens lägsta effektförbrukning i drift! Stapelbar FläktVägg för barnsligt enkel installation.

Tack till alla som besökte oss på Nordbygg!

– Stapelbara kompakta kubfläktar för enkel transport och montering. – Designade för installation i sug-, och tryckkammare. – Monteras enskilt eller som en FläktVägg. – Direktdriven fläkt med energieffektiv EC-motor och låg ljudnivå. – Motor med MODBUS för adressering av flera fläktar i en FläktVägg. – Kuberna kan även styras med analoga in-signaler samt har inbyggd strömförsörjning för givare.

www.bastaonline.se

Basta – vägen till giftfritt byggande Basta är ett vetenskapligt baserat system med syfte att fasa ut särskilt farliga ämnen från bygg- och anläggningsprodukter. Vi erbjuder: aEn gratis och öppen databas aTredjepartsgranskad information aProjekthanterare för lätthanterliga och effektiva loggböcker aFöretagsanpassade utbildningar skräddarsydda efter era behov aGratis online-utbildningar i Bastas verktyg

annons 2017-08-21.indd 1

2017-08-21 10:59:33


Ka

ri n N y q ui s t

K L I M A T S K A L

ISOLERINGEN ÄR EN VIKTIG SPELARE I ETT PASSIVHUS, OCH VILL MAN BYGGA LÅNGSIKTIGT HÅLLBART BÖR MAN GÖRA GENOMTÄNKTA MATERIALVAL OCH PROJEKTERA OCH UTFÖRA ARBETET NOGGRANT. T E X T F O T O

P I A

L I N N

A N D R E A S A N D H O L M

KLIMATSKAL | PASSIVHUS

54

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

PA SSI V HUS


K L I M A T S K A L

PA SSI V HUS

man idag bör välja sunda, emissionsfria, beständiga material med så litet klimatavtryck som möjligt. – Genom att göra en livscykelanalys kan man jämföra material och får då möjlighet att välja det material som under hela livscykeln påverkar miljön minst, säger hon. Det finns ingen särskild “passivhusisolering”, fortsätter Karin Nyquist. – Ett passivhus är ett hus med bra klimatskal och lågt U-värde i hela klimatskalet. Ett passivhus kan innehålla i princip vilka material som helst, men vill man dessutom bygga långsiktigt hållbart, måste man även välja byggmaterial med omsorg, det vill säga välja lokala, hållbara, emissionsfria och fuktsäkra material med så liten negativ påverkan på miljön som möjligt.

branschorganisationen för Sveriges ledande mineralullsföretag, menar att isolering idag är mer komplext än vad man kan tro. – I takt med att vi tänker hållbart blir det fler frågor att ta hänsyn till. Men rent allmänt brukar vi prata om sju olika faktorer, säger han. Det handlar om isolerande prestanda, att materialet har lång livslängd och att det är formstabilt, att det inte sjunker ihop och bildar hålrum, och att materialet ska fylla ut hålrummet i 50 till 100 år. Om det torkar, drar ihop sig eller krymper, får tomrummet ingen isolering och kylan rör sig in i konstruktionen. Även ljudisolering bör beaktas. I takt med att vi behöver bygga hus och bostäder nära vältrafikerade gator och även förhindra att man störs av grannar, så är ljudisoleringsförmågan viktig. Sen har vi fuktfrågan som är extremt viktig, då fukt i konstruktion kan leda till problem med mögel, fortsätter Mats Björs. Man behöver en fuktspärr på insidan, och man måste förhindra att fukt och värme strömmar ut genom väggen och då behövs en broms som är tät. – Men det innebär ju inte att det blir dålig inomhusluft, luftväxlingen ska kontrollerat skötas av ventilationen, säger han.

och aktuell, aspekt med isolering är brandsäkerheten. Här behöver man avgöra om isoleringsmaterialet brinner bra, sådär eller inte alls. Det har väldigt stor påverkan på en brands utveckling. – Själva materialet man isolerar med ska heller inte påverka luften och inomhusmiljön, dels för dem som arbetar med

materialet och givetvis att de som ska bo i byggnaden, inte far illa av det, säger Mats Björs. Det är också mycket viktigt att isoleringsmaterialet som blir över kan återvinnas, fortsätter Mats Björs. Det som blir över ska samlas ihop och skickas tillbaka till fabriken så att de kan göra ny isolering. Det är också bra att planera för hur man ska använda överblivet isoleringsmaterial vid en eventuell rivning. – Man bör även tänka på hur isoleringen tillverkas och hur mycket energi som går åt. Regeringen har fastställt att vi 2045 ska vara fossilfria, vi har ställt oss bakom det och har redan påbörjat arbetet för att komma dit.

När det kommer till vilket material man ska använda i isoleringen berättar Karin Nyquist, arkitekt på EcoCycleDesign, att

är felmarginalen dock så mycket mindre, så det gäller att projektering och utförande sker med stor noggrannhet. Byggfusk kan göra att klimatskalet inte blir så välisolerat och lufttätt som planerat. Det ger onödiga energiförluster, ökade driftkostnader och kan leda till fuktproblem och kort hållbarhet. – Man isolerar mer och bättre, det blir tätare och byggnaden blir då mer känslig för skador och fel. Minsta misstag kan få konsekvenser, förr hade vi inte de problemen. Nu ska det vara tätt och energieffektivt. Det är också viktigt att man inte har fuktkänsliga material på fel sida av fuktspärren, så att de drar åt sig fukt och mögel. Man ska aldrig ha fler täta skikt, ett på insidan bara, annars kan fukt stängas in, säger Mats Björs. Det är också viktigt att välja isoleringsmaterial utifrån fakta, inte känsla, säger han. – Nyckelorden när det gäller hållbarhet är att tänka brett, det är många saker man måste väga in och sen göra en slags optimering. Undersök vad det finns för fakta och sträva efter att besluta utifrån den istället för känslomässiga argument. HB

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

55


CENTRE FOR ENVIRONMENTAL PLANNING AND TECHNOLOGY, CEPT 1966–2012, AHMEDABAD, INDIEN

Till vänster: Plats för interaktion under ateljéerna. Till höger: Naturligt ljus fyller en ateljé.


Architecture Bombay 1947, samma år som Indien blev självständigt. Doshi influerades tidigt av CharlesÉdouard Jeanneret, Le Corbusier, och efter studierna reste han till Europa för att arbeta med honom. Han kom att bli en stor förebild, guru, för Doshi. – Hans lärdomar ledde mig till att ifrågasätta identitet och tvingade mig att upptäcka nya regionalt antagna samtida uttryck för en hållbar, holistisk livsmiljö, säger Doshi i ett pressmeddelande med anledning av priset. Några år senare återvände han till sitt hemland, där han bland annat övervakade Corbusiers designprojekt för staden Chandigarh. Han arbetade även med Louis Kahn under flera år, bland annat med uppbyggnaden av the Indian Institute of Management.

professor, arkitekt, stadsplanerare och lärare – har varit yrkesverksam i över 60 år, och hans arbete har haft stor betydelse för den riktning arkitekturen, både i Indien och internationellt, har tagit, menar juryn av Pritzkerpriset. ”Han är akut medveten om den kontext hans byggnader befinner sig i och hans lösningar tar hänsyn till sociala, klimatmässiga och ekonomiska dimensioner, och därför är hans arkitektur helt inbegripen med hållbarhet” skriver de i sin motivering bland annat.

58

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

Hållbarhet har genomsyrat hans projekt på grund av att för honom har det handlat om att vara lokal. Hans byggnader ska vara en del av platsen de står på, en del av sitt väder och sin växtlighet, och en del av rytmerna i människors liv. Doshi, som han ofta kallas, föddes i staden Pune i Indien år 1927. Hans familj hade varit verksam inom landets möbelindustri under två generationer, och lille Balkrishna visade tidigt upp en fallenhet för proportioner och ett intresse för konst. Han började studera arkitektur på Sir J.J. School of

I Doshis tidiga byggnader ser man tydliga intryck från de båda västerländska arkitekterna Le Corbusier och Kahn, framförallt i de robusta formerna av betong. Men han utvecklade sedan detta uttryck vidare, humaniserade modernismens principer och anpassade dem till Indiens klimat och kontext. ”Han har skapat byggnader som både fungerar i och respekterar österländsk kultur samtidigt som de förbättrar livskvaliten i Indien”, skriver Pritzkerprisjuryn. Man kan till exempel se det i hur han undviker vidöppna tomrum mellan byggnader och jobbar med de täta gatumönster som finns i traditionella indiska städer. ”Arkitektur bör reflektera social livsstil och spirituella övertygelser” har Doshi sagt, och det har han försökt göra genom att använda sig av beständiga element i indisk arkitektur, som torget, basaren, innergården.


FOTO JOHN PANIKER

ARANYA LOW COST HOUSING

1989, INDORE, INDIEN

I detta projekt har Doshi försökt behandla Indiens socioekonomiska frågor och blanda olika samhällsklasser i samma distrikt. Idag bor det 80 000 människor här, i ett system av bostäder, innergårdar och i en labyrint av inre gångstigar. Det finns över 6 500 bostäder, från enkla enrummare till stora, rymliga boytor, och det bor både låg- och medelinkomsttagare här. Bostädernas överlappar lager och dess övergångsplatser uppmuntrar till flytande och flexibla boförhållande.


60

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


FOTO A+U

SANGATH ARCHITECT’S STUDIO

1980, AHMEDABAD, INDIEN

VÄNSTER ÖVRE BILD: Modell av valven. Namnet på Doshis egen studio, Sangath, betyder på sanskrit ”följas åt” eller ”röra sig tillsammans”. De välvda taken, porslinsmosaiken, kaklet, gräsområdena och de nedsjunkna rummen mildrar extrem hetta.

INSTITUTE OF INDOLOGY 1962, AHMEDABAD, INDIEN

VÄNSTER NEDRE BILD: Byggnaden ritades för förvaring av gamla manuskript, som forskningscenter och så småningom, som museum. Byggnadens två våningar, dess höga plinter och långa veranda är alla komponenter i traditionella indiska byggnader.

KAMALA HOUSE

1963, AHMEDABAD, INDIEN

”Alla objekt runt om oss och naturen i sig – ljus, himmel, vatten och storm – allting är med i en symfoni. Och denna symfoni är vad arkitektur handlar om.” BALKRISHNA DOSHI

HÖGER BILD: Huset är uppkallat efter Doshis fru och det är hans egen bostad. Utöver de fyra rummen, arbetsrum, matsal, kök och sovrum, innehåller huset en tillbyggnad (1986) som syns på bilden i det tidiga kvällsljuset.


”Design förvandlar skydd till hem, bostäder till gemenskap och städer till magneter av möjligheter.” BALKRISHNA DOSHI

infrastrukturen av social housing (subventionerade bostäder) i Indien. ”Dessa människor har ingenting, inget land, ingen plats, inget arbete. Men om staten ger dem en liten bit land kan de få en känsla av att ”jag kan arbeta hårt och hitta ett sätt att bygga mitt egna hem”. Om man samlar dem i en gemenskap får man samarbete, delning och förståelse, och religion, kast, seder och ockupation bleknar.”

(12:e juli 2017) underströk han också vikten av att få dagens indiska arkitektstudenter att reflektera över lokala kontexter och traditioner, och att de borde få ägna mer tid till att lära sig och bli mer medvetna om arvet från sina företrädare. Doshi visade också tidigt att han förstår hur städer fungerar och vikten av stadsplanering, vilket visat sig på det sätt han planerar, skalar och skapar allmänna, halv-allmänna och privata ytor. Han har sagt att ”design förvandlar skydd till hem, bostäder till gemenskap och städer till magneter av möjligheter.”

62

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

Genom åren har Balkrishna Doshi ritat alltifrån offentliga byggnader för administration och samhällsservice till lärosäten, kulturinstitutioner och bostäder. Men han har kanske gjort ett extra starkt avtryck med sina projekt inom så kallad low-cost housing. Hans allra första projekt var en låginkomstbostad och han har återkommit till liknande projekt under hela sin karriär, till exempel Aranya Low-Cost Housing i Indore (1989) och Co-Operative Middle Income Housing i Ahmedabad (1982). I en intervju med CNN (7:e mars 2018) har han bland sagt att genom att vinna Pritzkerpriset hoppas han kunna rikta uppmärksamhet på just

Balkrishna Doshi startade sin egen byrå 1956, Vastushilpa, och anställde två arkitekter. Idag heter byrån Vastushilpa Consultants och har växt till fem partners och 60 anställda och de har genomfört mer än 100 projekt. 1978 grundade han Vastushilpa Foundation for Studies and Research in Environment Design för att utveckla inhemsk design och stadsplaneringsstandarder för en byggd miljö lämplig för Indien. Idag är det en effektiv länk mellan akademiker och professionella konsulter. Han har också grundat och varit direktör och tidigare ordförande på the School of Architecture and Planning i Ahmedabad, där fokus lagts på lärande genom en kontext (1966-2012), som bytte namn till CEPT University 2002. Han är numera Dean Emeritus vid samma skola och är bosatt i Ahmedabad. Så här beskrev han bland annat sitt livslånga arbete i pressmeddelandet om Pritzkerpriset: – Mitt arbete är en förlängning av mitt liv, min filosofi och mina drömmar, där jag försöker skapa skatter i en arkitektonisk anda. HB


www.icell.se

NATURLIG & MILJÖVÄNLIG CELLULOSAISOLERING iCell kan hjälpa dig i ditt hållbara byggande. iCell Skiva ger dig fantastiska egenskaper rörande bl a lufttäthet, värmekapacitet, konvektion och ljudisolering.

170 mm Tillverkas av återvunnet tidningspapper

145 mm 120 mm 95 mm

Med iCell Skiva kan du bygga diffusionsöppet tack vare dess hygroskopiska egenskaper.

70 mm

Byggnaden andas, blir sundare och tystare.

0200 - 210 300

45 mm

livsstil för grön energi

Vad brinner du för? En av anledningarna till att vi samarbetar med föreningslivet är såklart att barn och unga ska ha kul och hitta något bra de brinner för. Idrottar de med kompisar istället för att bara sitta inne vid datorn, tv-spelet, iPaden, eller är ute och vandaliserar - då har vi lyckats med något. En 11-åring som deltagit i flera projekt som fotbollsföreningen HuFF i Hudiksvall bedrivit har skrivit denna text om varför just fotboll äger. Vi brinner för att bidra till samhället och idrotten utöver att vi brinner för att hjälpa våra kunder bli vinnare på byggprojektmarknaden.

Av vinnare, för vinnare - använd Sveriges mest använda tjänst för att bevaka, bearbeta och analysera projektmarknaden du också! www.sverigebygger.se 0650 - 40 28 00


E N K L I M AT N E U T R A L O C H K O N K U R R E N S K R A F T I G B Y G G S E K T O R 2 0 4 5

FÖR REDOVISNING AV KLIMATPÅVERKAN


Den 6 mars samlades branschen för att diskutera den färdplan för ”en klimatneutral och konkurrenskraftig byggsektor 2045” som tagits fram av representanter för byggsektorns värdekedja. T E X T

J E N N I E

K R O O K

och medlem i styrgruppen för färdplanen, inledde seminariet på Skanskas huvudkontor med orden ”vi kommer inte att kunna göra affärer om vi inte löser klimatfrågan” och berättade sedan, tillsammans med övriga medlemmar i styrgruppen och aktörer som deltagit om arbetet som nu går in sitt slutskede. Skanska har på uppdrag av regeringsinitiativet Fossilfritt Sverige projektlett arbetet med färdplanen som ska lämnas över till statsminister Stefan Löfven i april. Den utgår från vad som behöver göras för att skapa en klimatneutral (nollutsläpp av växthusgaser) värdekedja i bygg- och anläggningssektorn och innehåller uppmaningar till politiker och samtliga aktörer inom byggsektorn som beställare, entreprenörer, leverantörer, konsulter och arkitekter. Listan med uppmaningar är längst till politikerna och det som sticker ut lite är att en så stor del av branschen nu går in och efterfrågar strängare reglering, bland annat vill man se ett ”krav på att deklarera byggnaders och anläggningars klimatpåverkan ur ett livscykelperspektiv, samt på att klimatdeklarationer redovisas för byggprodukter som sätts på marknaden”. Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige som har initierat färdplaner även för andra branscher, konstaterar att konkurrensen är satt ur spel på grund av avsaknaden av ordentlig information kring produkters klimatpåverkan. – Det är ett marknadsmisslyckande att det inte finns begrepp som fungerar, att inte alla vet vilken klimatpåverkan vissa produkter har. Klimatdata behöver redovisas för alla byggprodukter som sätts på marken, säger han.

På frågan vad han anser vara den största utmaningen för bygg- och anläggningssektorn i klimatarbetet svarar han ”betongen”. Enligt forskning från Chalmers som färdplanen hänvisar till har det visat sig att de teknikskiften som krävs

F O T O

S K A N S K A

för att uppnå nära-noll klimatpåverkan från cementindustrierna skulle innebära investeringar på en nivå som motsvarar 25–70 % ökade produktionskostnader. Teknikskiftena avser bland annat CCS-teknik (Carbon Capture and Storage), där koldioxid avskiljs och lagras istället för att släppas ut i atmosfären. – Där finns den största utmaningen och där kommer det att krävas större investeringar. Vi kommer ofta bara till pilotfasen men när det ska bli kommersiellt finns inte alla förutsättningar, säger Svante Axelsson. Han poängterar att när de investeringar som krävs för en klimatneutral framställning gjorts kommer de att bidra till en marginell kosnadsökning för de slutprodukter där materialen används på endast 0,5 procent enligt beräkningar som gjorts. Bodil Wilhelmsson arbetar som projektledare på Cementa och har deltagit i workshops kring färdplanen och även lämnat remissynpunkter på den. En av synpunkterna som de har lämnat handlar om hur livscykelanalys (LCA) kan tillämpas på ett materialneutralt sätt i upphandlingar för att bidra till sund konkurrens mellan samtliga aktörer. Enligt Bodil hoppas Cementa även på att få se fler projekt för koldioxidavskiljning där staten finns med som medfinansiär, likt projekt som startats i Norge. Att många vill göra nytta och vara med i arbetet har enligt Agneta Wannerström, projektledare för färdplanen och grupp chef i Hållbar affärsutveckling, Skanska Sverige, gjort arbetet lättare än vad hon hade förväntat sig. – Vi har haft en tight tidsplan så arbetet har tagit mycket tid och energi men det har underlättats av det stora engagemanget. Nu hoppas vi att så många som möjligt kommer att ladda ner färdplanen och börja förankra detta i sina organisationer, säger hon. HB LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM

65


K O MMANDE KONF ERENS ER O CH M ÄS S O R

66

LÄS MER PÅ HALLBARTBYGGANDE.COM


01-76 Hållbart Byggande Nr 02 2016.indd 45

2016-08-22 10:28

01-76 Hållbart Byggande Nr 02 2016.indd 45

2016-08-22 10:28

01-76 Hållbart Byggande Nr 02 2016.indd 45

2016-08-22 10:28


BETONG ÄR HÅLLBART BJÄLKLAG

VÄGGAR

BJÄLKLAG

BALKONGER

BJÄLKLAG

BJÄLKLAG

GARAGE VÄGGAR I GARAGE GRUNDPLATTA PÅLSKALLE

THOMAS MILJÖSTOMME® Ett unikt byggsystem för platsgjutna stommar med 30 % lägre CO2-avtryck. Helhetslösning för betongstommen från en leverantör. Flera egenutvecklade, innovativa produkter och lösningar ingår. Minskar CO2-avtrycket med 30 % jämfört med en konventionell betongstomme. Bättre och tryggare arbetsmiljö. För att boka ett möte om Thomas Miljöstomme för ditt projekt, kontakta gärna vår tekniska säljare i din region. Specialisterna på betong

Thomas Betong AB | Tel: 0104 50 50 00 | info@thomasbetong.se | www.thomasbetong.se

Input2  
Input2  
Advertisement