Page 1

Vad 채r verklighet?

Ida Nordlander ESE11b


Sandra satt fundersamt och kliade sig själv i huvudet, under en timme hade hon fyllt den tomma papperskorgen med ihop knöglat papper. Hur svårt ska det vara att skriva några simpla ord? Tänkte hon och tog fram sin bläckpenna. Hon hade suttit i ett hörn på biblioteket i snart 6 timmar, folk hade kommit och gått men inte hon. Hon klickade frustrerat på sin bläckpenna. ”Klick” ”Klick” ”Klick”. En dam några meter därifrån slängde en ilsken blick mot henne och Sandra besvarade den genom att stirra ner i sitt tomma skrivblock. Hon skrev några spontana rader, knögglade sedan ihop pappret och slängde det i papperskorgen. Hon drog en djup suck och lade sitt huvud på bordet, hon skulle bara blunda en kort, kort stund sedan var hon säker på att hon kunde skriva lite, det var det hon intalade sig själv i alla fall. Sandra hörde ett plötsligt skrik och satte sig spikrak på stolen, hon kunde inte lokalisera var ifrån skriket hade kommit ifrån men hon upptäckte att hon hade sovit i nästan 30 minuter. Skit också! Sa hon lågt för sig själv. Jag måste hem. Hon packade ihop sina böcker och begav sig ifrån biblioteket mot Björkhagens tunnelbanestation. Det var mörkt ute och ett par minus grader, vilket fick Sandra att småspringa hela vägen. Vid spärrarna drabbades hon plötsligt av panik, var låg hennes plånbok? Den hade ju legat i hennes vita adiddas-väska när hon hade gått ifrån skolan, men nu var den spårlöst försvunnen. Utan busskort kunde hon inte ta sig någonstans, det betydde att hon skulle vara tvungen att gå hem istället. Efter 20 minuter bestämde hon sig för att gå tillbaka till biblioteket för att leta efter sin plånbok. Hon promenerade genom det snötäckta utomhus-centrumet, biblioteket var tyst och tomt det var inte mycket folk i Björkhagens centrum vid denna tid på dygnet. Men dörren var öppen så Sandra klev in i den näst intill tomma byggnaden, hon mindes plötsligt skriket som tidigare hade väckt henne och hon kände hur hon rös av minnet. Nu kändes det inte lika tryggt att gå runt på det ödsliga biblioteket, men hon var tvungen att hitta sin plånbok. Hon gick sakta mellan hyllorna, mot den hörna hon tidigare hade suttit vid. Hon kunde höra sina egna långsamma andetag i tystnaden. Plötsligt kände hon hur något träffade hennes huvud och hon föll mot marken.


Sandra öppnade ögonen, och möttes förvånat av biblioteket som myllrade av folk. Hon pustade ut, allt hade bara varit en dröm. Hon packade ihop alla sina saker och denna gång kollade hon ordentligt så att plånboken var med den också. Klockan hade snart passerat 8 på kvällen och hon gäspade. Sandra var helt slut, det skulle bli underbart att komma hem och äta ett stort mål mat. Hon gick igenom Björkhagens-centrum och förbi den gamla kyrkan, folk började sakta försvinna ifrån Björkhagens gator för denna dag. Plötsligt märkte hon hur hennes väska hade blivit lättare jämfört med innan, hon öppnade väskan och märkte hur hennes skrivblock fattades. Plötsligt började hennes hjärta klappa dubbla slag, höll drömmen på att bli verklighet? Hon var säker på att hon hade lagt ner sitt block när hon hade varit på biblioteket. Hon var tvungen att gå tillbaka, även fast det bara var ett litet block så var det viktigt för hennes arbete. Hon behövde hennes skrivblock.


Precis som i drömmen gick hon tillbaka till biblioteket, men denna gång var det inte lika tyst och öde som tidigare. Folk höll fortfarande på att packa ihop sina saker och låna de sista böckerna på biblioteket, 20 minuter innan stängning. Hon gick till hörnet hon tidigare hade suttit och letade runt efter sitt block. Hon hittade det liggandes under en av stolarna. Hon reste sig upp och plötsligt märkte hon hur alla i biblioteket hade försvunnit, biblioteket hade plötsligt blivit tyst och öde. Hon hörde fotsteg bakom henne, men hann aldrig vända sig om innan hon kände smärtan i huvudet. Allt blev plötsligt svart. Sandra öppnade ögonen igen, hon ställde sig upp. Bländad av taklamporna, packade hon ihop sina saker. Hon var rädd, vad var en dröm? Vad var verklighet? Hon hade ingen aning längre. Hon kollade så att alla hennes saker var med denna gång, hon ville inte gå tillbaka igen. Hon sprang mellan hyllorna och ut genom entrén, det var kallt ut och halt, inte något som Sandra hade haft i tanke. Hon märkte aldrig isfläcken, hon kände bara hur hon föll bakåt och hur allt blev svart.

The End


Vad är verklighet?  

Dålig novell

Advertisement
Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you