Page 1

NUMMER 5 | 2017

Göteborgs hamn byggde ut med muddermassor Tvärvetenskaplig forskarmiljö för hållbar renovering

JURIDIK Vilket pris ska en konsument betala för en entreprenad?

DEBATT Ska gamla eller nya byggregler gälla vid bostadsrenovering? TEMA Grundläggning och ROT

Grundbevarande åtgärd och förstärkning


BRANDSKYDD 2017 Välkommen att besöka oss på Sveriges största konferens om förebyggande och byggnadstekniskt brandskydd

Panel System

Scandic Infra City 8-9 november www.brandskydd2017.se


Ledare BYGG  ■ EL ■ VVS ■ ANLÄGGNING Tidningen Husbyggaren ges sedan 1958 ut av SBR Svenska Byggingenjörers Riksförbund och är en heltäckande fack- och idétidning för bygg­branschen och dess beslutsfattare. Tidningen riktar sig till kvalificerat byggfolk i före­skrivande och byggande led inom Hus och anläggning, El, VVS, samt Fastighets­ förvaltning. SBR BYGGINGENJÖRERNA

Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm, info@sbr.se Tfn: 08-462 17 90, ISSN 0018-7968 REDAKTION

redaktionen@husbyggaren.se Ansvarig utgivare: Michael Maddison Teknisk redaktör: Andreas Falk andreas@husbyggaren.se Redaktionschef: Björn Mårtenson 0708-68 80 85, bjorn@husbyggaren.se ANNONSAVDELNING

Mediarum Sverige AB 08-644 79 60, annons@husbyggaren.se PRENUMERATIONSÄRENDEN

pren@husbyggaren.se, 08-644 79 60 PRENUMERATIONSPRISER

Prenumeration, kronor per år: 495:– Lösnummer, plus porto: 89:– Samtliga priser exkl. moms. UTGIVNINGSPLAN 2017

Nr 1: v.8 Nr 4: v.37

Nr 2: v.17 Nr 5: v.43

Nr 3: v.23 Nr 6: v.49

GRAFISK FORM OCH TRYCK

Caramba Grafisk form, Stockholm Exakta, Malmö OMSLAG

Slussen, Stockholm Foto: Harald Lindström Husbyggaren är medlem i Sveriges Tidskrifter. Upplagan är 11 200 ex. Kontrollerad av TS. Husbyggaren uttrycker SBRs ­officiella uppfattning endast då det särskilt ­anges. Redaktionen ansvarar inte för o ­ beställt mate­rial. Allt redaktionellt material publiceras och lagras även på www.husbyggaren.se. Förbehåll mot detta måste meddelas i förväg, men medges som regel inte.

Idag vet vi att ”man får det man betalar för”

I

denna ledare vill jag belysa de ekonomiska utmaningar och dess konsekvenser vi möter vid offentlig upphandling. Mina erfaren­ heter hämtar jag framför allt från konsultsektorn men jag menar att detta gäller flera sektorer inom samhällsbyggnad. 1 januari 1994 trädde upphandlingslagstiftningen känd som LOU i kraft. Ambitionen var att lagen skulle skärpa konkurrensförhållanden som var problematisk. Inte minst inom samhällsbyggnadsbranschen som då kännetecknades av få och stora aktörer. LOU har ersatts med nya lagar både 2007 och 2017. Mycket av ändringar som gjort är anpassningar till EUrätten. Idag har vi en helt annan marknad och konkurrenssituation med betydligt fler aktörer. Jag menar att det är olyckligt att det fortfarande är ”lägsta pris” som är den mest dominerande utvärderingsfaktorn. En upphandlande aktör kunde lika gärna skriva – Vi vill köpa hög kvalitet och kompetens till så lågt pris som möjligt. Ibland gör de faktiskt det – vilket är ärligt, men inte speciellt seriöst. Åtminstone inte utan att ange en lägsta prisnivå. Kvalitet och kompetens viktas oftast för lätt vid en upphandling, tyngst viktas priset. För att vinna anbud sätts ofta låga timpriser som man hoppas kunna kompensera sig för på annat sätt. Det leder till att möjligheten att använda kompetent arbetskraft minskar och att kvaliteten ej kan fullföljas. Istället måste priser pressas inom utförarens egna organisation alternativt att de vänder sig till underentreprenörer som erbjuder billigare arbetskraft. Timarvodena står ej i proportion till lön, d.v.s. de har inte utvecklats i takt med lönerna. Man skulle kunna påstå att timarvoden i sam-

Smarta I-balksystem för bjälklag, tak och väggar.

band med offentliga upphandlingar legat kvar på samma nivå de senaste 20 åren. Det är i LOU upphandlingar det måste börja på allvar, timpriserna måste stå i relevant nivå med lönerna. Sedan kommer övriga aktörer att följa efter. Kompetens måste tydliggöras och resursplaneras av både upphandlande aktör och anbudslämnade aktör. Om kvaliteten viktas upp tjänar hela branschen på detta och därmed även våra kunder. Dessutom får konsultsektorn möjlighet att leverera rätt kvalitet och till rätt ersättning. Min bedömning är att upphandlande aktörer måste betala minst 50 procent högre, eller mer, för hög kompetens/specialkompetens om vi vill att hög kvalitet ska råda och om vi vill minska på problemen i byggbranschen. En annan viktig aspekt är hur vi ska lyckas få ungdomar att vilja satsa på att skaffa sig hög kompetens/specialkompetens. Hur kan de bättre ta lärdom än av de som nu innehar den? En sådan möjlighet är det Mentorprogram som SBR startat. Om vi inom byggbranschen lyckas att höja timarvoden för hög kompetens menar jag att vi också kommer att kunna locka ungdomar att förstå att hög kompetens lönar sig. Detta är inget nytt för de flesta av oss men otroligt svårt att styra rätt. Ensam är inte stark – vi i SBR är ett bra exempel på hur vi tillsammans kan bli starkare och förhoppningsvis påverka branschen och de som styr regelverken. ■

MICHAEL SPÅNGBERG

Ledamot i förbunds­ styrelsen, SBR

Produkterna är mycket enkla att hantera och bearbeta. masonitebeams.se

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

3


GrundläGGninGsdaGen

stött

&

blött

Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) bjuder in till den 39:e upplagan av Grundläggningsdagen! Boka torsdag 15 mars 2018 redan idag!

Årets viktigaste branschdag Huvudteman för GD 2018: ● Hög på vatten ● Ung i branschen 2.0 ● Begränsad frihet!? ● Höga berg och djupa dalar

För information om partnerskap, utställnings- och annonsmöjligheter: lennart.stark@omnium.se 070-749 15 07 Antalet platser är starkt begränsat.

15

mars

2018

På hemsidan kan du fortlöpande läsa om allt som händer.

www.grundlaggningsdagen.nu ●

stockholmsmässan

Smart, starkt och effektivt Som ledande teknikkonsult bidrar ÅF till framtidens smarta byggnader. Säkra och hållbara konstruktioner med rätt dimensioner är grunden. Sedan lägger vi till inbyggd teknik som övervakar och styr energiförbrukningen. Resultatet blir smarta byggnader där människor ska bo, arbeta och trivas. Fastigheter med låga driftskostnader, som är hållbara över tid. ÅF är hjärtat i teknikvärlden. Följ våra framsteg på afconsult.com/buildings


Innehåll #5 | 2017 8 GRUNDBEVARANDE ÅTGÄRD ELLER GRUNDFÖRSTÄRKNING?

I denna artikel beskrivs hur man kan kombinera dessa två metoder för att få ett bra slutresultat med minimal påverkan för hyresgästerna under projektet. 15 VID UTBYGGNAD AV GÖTEBORGS HAMN ANVÄNDS MUDDERMASSORNA

Med en nyutvecklad metod slipper man transportera/deponera bort muddermassorna. Detta minskar behovet av nytt material för hamn utbyggnaden och har intressanta miljöeffekter.

8

18 BILDJOURNALISTIK: NYA SLUSSEN GRUNDLÄGGS

Staden växer och nya Slussen ska även möta dagens och framtidens trafik­ behov. År 2075 har nya slussen nått halva sin planerade livslängd. 20 SIRen, SUSTAINABLE INTEGRATED RENOVATION

I denna artikel skriver Kristina Mjörnell som leder arbetet med SIRen vid Lunds universitet om projektet och vad de uppnått så här långt. 23 HUR PÅVERKAR FUKTOMFÖRDELNINGEN RISKERNA I OLIKA GOLVSYSTEM?

Artikeln lyfter fram faktorer påverkar hur fukt omfördelar och förklarar dynamiken kring omfördelningen. 29 BYGGNADSINSPEKTÖRENS SYN PÅ BRANDSKYDD I BYGGPROCESSEN

Denna artikel lyfter fram aspekter att beakta angående brandskydd i byggprocessen och situationer som kan ställa till det och försena bygg­projektet.

15

35 JURIDIK

Vilket pris ska en konsument betala för en entreprenad? 37 DEBATT

Ska gamla eller nya byggregler gälla när ett bostadshus renoveras? Det ligger nära till hands att tänka att om det är en stor renovering så ska det i samband med renovering genomföras åtgärder som innebär att dagens regler uppfylls. Men är det vettigt? 41 SBR:S MEDLEMSSIDOR

Nya kurser och medlemsträffar i höst. SBR erbjuder nya försäkrings­ lösningar och presenterar SBR:s Talangprogram Läs om nya spännande samarbeten mellan SBR och aktörer i branschen.

23 Nästa nummer tema Byggmetoder & innemiljö. Numret kommer ut vecka 49.

TEMA I DETTA NUMMER

■ TEMA ROT OCH GRUNDLÄGGNING

just nu i Sveriges centralorter och branschen tycks vara överens att efterfrågan på dyrt boende är mättad. Det ligger prisfall i korten i detta segment. Efterfrågan på rimligt prissatta hyresbostäder är allt jämt stor. Det är snart sagt kapacitetsbrist i varje led u produktionskedjan. Befolkningsökningen innebär inte bara ökat bostadsbehov vi behöver även bygga ut servicefunktioner och infrastrukturen.

DET BYGGS STORA VOLYMER BOSTÄDER

DENNA UTGÅVA AV HUSBYGGAREN fokuserar bland annat på grundläggning. Med kommande infrastrukturprojekt kan vi sannolikt se kapacitetsbrist även för geotekniska arbeten och grundläggning.

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

18 5


Marknadsnytt Ett bra tak blir tre gånger bättre KAMI Classic är ett av Kalixföretagets profilprodukter, ett klicktak med snygg design och enkel montering. Nu tar KAMI nästa steg i utvecklingen via tre helt nya varianter av Classic-taket – plain, line och stripe. Profilhöjden har ökats och ett antal detaljer i invik och omvik har adderats. Förutom ny design är det mer lättmonterat och utvecklat för att ge en tystare inomhusmiljö. Utvecklingen av det nya Classictaket har pågått i fabriken i Kalix under en tid. Information och tips på förbättringsåtgärder har samlats in ur alla led och andemeningen under hela processen har varit att bibehålla alla tidigare fördelar och förbättra kvaliteten och estetiken ytterligare. Montering med sound control-duk, speciellt när KAMI Classic monteras på läkt gör att ljuddämpningen blir än effektivare, uppger tillverkaren. www.kami.se

Första matta kulören för takavvattning Lindab utökar sitt sortiment och presenterar grafitgrå och antracitmatt, två nya kulörer för takavvattning. Grafitgrå och antracitmatt kommer i en modern grå ton som passar bra tillsammans med många andra kulörer och lämpar sig för både nybyggnation och renovering. Antracitmatt är en nyhet inom takavvattning. Lindab har utgått från den populära färgen antracitmetallic och skapat ett matt syskon. – Den matta finishen gör att färgen passar bra både till nya och gamla byggnader. Antracitmatt kan med fördel kombineras med färgerna svart, vitt eller rött, berättar Magnus Dahlberg, produktchef plåtslageri på Lindab. www.lindab.se

Sedum tak i modul

Förbättrad värmeisolering

Hydropack® Sedum-ört-gräs är ett multifunktionellt system som fördröjer dagvatten, temperaturutjämnar byggnaden och gynnar den biologiska mångfalden. Modulsystemet ger en enkel, snabb och ren installation och systemet har hög vattenhållande förmåga, upp till 45 liter/m². Modulerna är tillverkade av 100 % återvunnen HDPE-plast, ett välbeprövat material med låg miljörisk. Konstruktionen är stabil som ger en lång livslängd. Modulerna sammanfogas genom ett klicksystem som motverkar förflyttning och minimerar vindfång. Genom modulens konstruktion krävs inte extra rotskydd, d.v.s. rötterna kan inte tränga igenom plastmodulen. Hydropack Sedum-ört-gräs levereras med hög artrikedom och biodiversitet vilket är bra för fauna, människor och miljö. Leverantören uppger också att till skillnad från platsbyggda höga uppbyggnader med flera material har detta system ett lågt skötselbehov. www.vegtech.se

Hörmann har utvecklat en ny takskjutport med hög värme­ isolering. Porten lämpar sig särskilt för garage med direkt anslutning till bostadshuset. För att tillgodose dagens isoleringsbehov utökar Hörmann sitt befintliga LPU-sortiment med porten LPU 67 Thermo. Det 67 mm tjocka portbladet av stål med bruten köldbrygga och med dubbel golvtätning uppnår, beroende på utförande, ett U-värde på upp till 1,00 W/(m2 K). Jämför man detta med takskjutporten LPU 42 är det en förbättring med 30 procent. De isolerade sektionerna ger också garageporten en tyst gång. LPU 67 Thermo finns att få i upp till fem meters bredd och tre meters höjd. Befintliga takskjutportar i LPU 42-sortimentet kan enkelt bytas ut mot en LPU 67 Thermo då portbladet monteras i den befintliga LPU 42-karmen. LPU 67 Thermo går att få i två olika utföranden; standard och premium. www.hoermann.se

Fönster för generationer H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Unik konstruktion! www .h f o n s t r et .s e

6

H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74

HUSBYGGAREN NR 5.2017


GOD IMORGON! Det vi gör idag påverkar vår morgondag. På Tyréns jobbar vi med samhällsbyggnad med målet att skapa bättre förutsättningar för dagens och framtidens städer. Det är möjligt tack vare våra skickliga ingenjörer, arkitekter och samhällsplanerare och att våra vinster går till forskning och utveckling. Framtiden spelar roll. Tillsammans med våra kunder hittar vi lösningar för en bättre morgondag.


GRUNDLÄGGNING

Grundbevarande åtgärd eller grundförstärkning IBLAND ÄR BÅDE-OCH BÄST

På Linnégatan 62 i Göteborg har ägare och förvaltare verkat aktivt genom åren för att bevara sina intressen, sin ekonomi och sin grundläggning. TEXT: MORGAN SAMUELSSON, WSP TERRASOND

8

S

amarbetet mellan fastighetsägaren och WSP Terrasond går tillbaka till tidigt 80-tal med uppdrag avseende allt ifrån sättningsavvägningar och lodning av fasadlutningar, till trasiga avlopp, grundundersökningar och grundbevarande åtgärder. Grundbevarande arbeten har utförts i delar av fastigheten med start 1989 och en behandling med den nyare Eurobor-tekniken utfördes mot Linnégatan år 2009 med

HUSBYGGAREN NR 5.2017


förråd, medan markplanet härbärgerar näringsidkare av olika slag. Överliggande våningar upptas av hyreslägenheter. Grannfastigheterna är sedan flera år grundförstärkta i de delar som ligger närmast Linnégatan. HISTORIK

Området runt Linnégatan i Göteborg förbereddes för bostadshus kring förra sekelskiftet. Arbetena omfattade bland annat kulvertering av Djupedalsbäcken och utfyllnad av bäckravinen. De tunga stenbyggnader som uppfördes i området grundlades med stödpålar av trä, vilket vid tiden var det gängse alternativet. Vid måttliga lerdjup kunde pålarna ganska framgångsrikt drivas till berggrunden, men på grund av tidens begränsade möjligheter till påldrivning blev mantelfriktionen vid större djup för stor för att kunna åstadkomma tillfredsställande bergkontakt. Ut­efter Linnégatan betydde det att pålar i byggnadernas bakkant fick relativt bra bergkontakt, medan framsidan sannolikt fick sina pålspetsar stående i leran eller friktionslagret som överlagrar berget. Detta innebar större risk för sättningar mot gatusidan än i de bakre delarna av byggnaderna. Idag innebär pågående sättning av marken i Linnégatan att de främre pålraderna sannolikt utsätts för s.k. påhängslaster av de konsoliderande massorna i gatumarken. Dessa laster kan bli betydande och kan i olyckliga fall leda till att bärigheten för träpålarna överskrids med krossning av spetsen och ytterligare sättning som följd. HOTBILD

Linnégatan i Göteborg. Foto: Ahre Fastighetsbyrå

en samtidig kompletterande behandling med den äldre Jerbortekniken i övriga delar av huset. Byggnaden har under åren ändå upp­ visat en sättningsbild där sättningarna gradvis ökar med lerdjupen trots stödpålning. Vid undersökning av påltopparna har inte förruttnelse kunnat konstateras i sådan omfattning att sättningarna motiveras av detta. Likaså har provtagningar och analyser vittnat om att utförda grundbevarande åtgärder försett påltopparna med skyddande halter av borater, och att biologisk HUSBYGGAREN NR 5.2017 

nedbrytning av dessa inte var att förvänta. Grundvattennivåerna pekade också på att grundläggningen inte var utsatt för omfattande biologisk nedbrytning. Gatumiljön framför huset sätter sig kontinuerligt och nivåjusteringar har förekommit vid flera tillfällen genom åren. Inför ett kommande generationsskifte önskade fastighetsägaren åtgärda sättningsproblematiken mer permanent, och samtidigt ta maximal hänsyn till hyresgäster och butiksägare inrymda i fastigheten. Stora delar av källaren är upptagen av lägenhets-

Träpålar var och är på sina håll fortfarande vanligt förekommande. Träpålar som befinner sig i lera under lägsta grundvattennivå har normalt mycket lång livslängd, då nedbrytning under grundvattenytan i huvudsak är förorsakad av bakterier och går mycket långsamt. Grundläggningar har därför historiskt utförts med betryggande vatten­täckning av träpålar och rustbäddar. Vad man dock inte kunde förutse var de sjunkande grundvattennivåer som är allmänt förekommande i vår miljö idag, med asfalterade markytor i kombination med avledning av stora delar av dagvattnet. Allt mindre mängd vatten infiltreras alltså till det övre vattenmagasinet, vilket bidrar till lägre vattennivåer. Nutida nyttjande av källar­utrymmen till affärslokaler och förråd är också en bidragande skadeorsak, då man för att åstadkomma torra källarmiljöer dränerar och utför utpumpning av grundläggningens vatten på en ibland oroväckande låg nivå.

9


GRUNDLÄGGNING

Armering av tryckbalk.

Linnégatan 62.

Påldrivning invändigt i källaren.

Intransport av pålelement, längdanpassade till arbets­höjden.

Om vattennivån sjunker, permanent eller periodvis, under trägrundläggningens överdel så att denna blottläggs för syre kommer de relativt långsamt arbetande bakterierna att få sällskap av tränedbrytande pålsvamp, vilka kan göra processen kort med trägrundläggningen. Ett sådant angrepp kan under pessimala förhållanden på några få år helt slå ut tidigare tämligen frisk och bärkraftig grundläggningsved som tjänat byggnaden under kanske 100–150 år eller mer. Tränedbrytande bakterier kan över tid luckra upp veden och göra pålsvampens angrepp mycket effektivt. Även läckande avlopp kan på motsvarande sätt främja nedbrytning av grundläggningsveden genom tillförsel av värme och näringsämnen till grundvattnet. Då pålar och rustbäddar gradvis försvagas kommer sättningarna som ett brev på posten. Ofta är vissa partier mer utsatta än andra, vilket kan få huset att sätta sig ojämnt mer eller mindre uttalad sprickbildning som följd. Med kunskap, kontroller och undersökningar av grundläggningens status kan emellertid problemet upptäckas och åtgärdas innan det enda gångbara alternativet är ett omfattande och dyrbart arbete med att ersätta de utslagna delarna. 10

GRUNDBEVARANDE ÅTGÄRD

Om förutsättningarna är de rätta för en grundbevarande åtgärd är detta en mycket mindre omfattande åtgärd än en traditionell grundförstärkning. Kostnaden för åtgärden är betydligt lägre och eftersom hyresgäster och näringsidkare ofta inte ens behöver göra uppehåll i sin verksamhet blir förstås totalekonomin än bättre. En kortare förklaring av en sådan åtgärd kan här vara på sin plats. En grundbevarande åtgärd med Eurobormetoden kan beskrivas som en efterimpregnering av trägrundläggningens överdel i syfte att stoppa ett pågående rötangrepp. Inför en sådan fastställs aktuell status på grundläggningens träpålar och/eller rustbäddar. Grundvattnets nivå och kvalitet, status på markförlagda ledningar samt lagerföljd och beskaffenhet av undergrund och omkringliggande mark är exempel på andra parametrar som kontrolleras. Om förutsättningarna för en lyckad behandling bedöms som goda vidtar projektering av åtgärden med framtagande av arbetshandlingar och kontrollprogram. Enligt dessa borras sedan injekteringshål med diameter 50 mm ner till trägrundläggningens nivå. I hålen injekteras sedan Eurobor (en slurry

Provpålning med stötvågsmätning i gräs­ytan utanför huset.

av vattenlösta borater stabiliserade med bentonitlera) under lågt tryck ner till överkant trägrundläggning. Väl där expanderar slurryn i kontakt med grundvattnet och frigör borater som genom diffusion och osmos tränger in i veden. Boraterna fixeras över tid kemiskt i veden och verkar som ett effektivt rötskydd för överskådlig framtid. Kontinuerliga miljökontroller, mätningar och uppföljningar säkerställer behandlingens kvalitet vartefter arbetet fortskrider. Efter avslutad behandling lagas injekteringshålen med enkel betonggjutning och ytan avstädas. VÄGVAL

Fastighetsägaren har ett långvarigt samarbete med WSP Terrasond och diskussionerna gällande Linnégatan 62 inleddes förutsättningslöst. Med gedigen bakgrundsinformation kunde en förstudie ta vid tämligen omgående och tre alternativ presenterades för kunden: ■■ Konventionell lösning med grund­ förstärkning av hela fastigheten. ■■ Kombinationslösning med grundförstärkning av delarna närmast Linnégatan och en grundbevarande åtgärd för resterande delar av grundläggningen.

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Under arbetet utfördes därför framdrifts­ anpassning och kontinuerlig dialog med hyresgästerna hölls. Upphandlingsformen gav arbetsledning och kund full frihet att väga kostnad och tidplan mot störning och hyresgästrelationer. Parallellt med grundförstärkningen utfördes en grundbevarande åtgärd för de delar av fastigheten som inte omfattades av grundförstärkning. Den omfattade ca 80 injekteringshål vari ca 4 500 liter Eurobor injekterades, enligt den metod som beskrivits ovan. Bullermätare monterades för kontinuerlig övervakning av bullernivån och vibrationsmätare monterades i grannfastigheten på Linnégatan 60. UPPFÖLJNING OCH ERFARENHETER

Sättningshastigheter för gränsdragning.

■■ Pålning framför och helt utanför husets

grundläggning. Tanken med denna lösning var att den skulle ta påhängslaster från pågående konsolideringssättningar och därigenom avlasta den ursprungliga träpålningen. Slutligen valdes alternativ 2, en lösning med kombination av stödpålning och bevarandeåtgärder, med pålningsarbetet utfört helt inifrån källaren. Valet föll med hänsyn till såväl ekonomi som störningar för hyresgäster och buller i närmiljön. UTFÖRANDET

För att göra det hela enklare för beställaren och samtidigt behålla full kontroll över utförandet valdes en upphandlingsform med WSP Terrasond som totalentreprenör, mot budget och tidplan, så kallad partnering. I detta samverkansupplägg hade kunden full insyn i projektet, med möjlighet att förändra och påverka slutresultatet, medan WSP garanterade funktionalitet och kvalitet. Båda parter samverkar för bästa möjliga ekonomi. Underentreprenörer valdes ut gemensamt och upphandlades på löpande räkning. I startskedet utfördes provning av såväl HUSBYGGAREN NR 5.2017 

pålning som lastöverföring till befintlig betonggrundläggning för att förse projekteringsgruppen med data. För material- och maskintransport in till källaren upptogs en transportöppning genom en schakt i gårdsytan och uppsågning av källarväggen. För pålningen valdes SSAB RR 115×8 (lokalt ersatta med RR90×6,3 av åtkomlighetsskäl efter vederbörlig kontroll av belastning och bärförmåga) och skarvning av pålsegmenten skedde genom konventionell hopslagning med skarvhylsor. För att klara drivning och stoppslagning i de trånga lokalerna valdes en lösning med en extern hydraulpump utanför huset och en mindre redskapsbärare inne i källaren som bar själva hammaren. Totalt slogs strax under 80 stålrörspålar med total längd av 1608 meter. Förutsättningarna och metodvalet medförde att pålarna slogs med viss lutning. Detta gav upphov till horisontalkrafter, vilka översteg källargolvets kapacitet och omhändertogs med gjutna balkar mellan grundsulorna. Det faktum att all pålning utfördes inne i källaren innebar avsevärt minskad störning i närmiljön, men bullernivån var ofrånkomligen besvärande för fastighetens brukare.

De grundläggningsarbeten som utförts av WSP Terrasond på Linnégatan 62 avslutades våren 2017 med återställning av källaren. Hyresgästerna har sedan ett drygt år haft tillgång till sina källarförråd. I skrivande stund befinner vi oss i uppföljningsfasen där sättningsförloppet mäts och analyseras årsvis. Som förväntat ökade sättningarna generellt under pålningsarbetet, då initialsättningar utlösta av vibrationer under pålningen är vanligt. Kommande uppföljande mätningar för byggnaden borde inom något/några år visa på en generellt avtagande sättningstrend, tydligast i de tidigare värst drabbade delarna ut mot Linnégatan. Dessa delar kommer att bromsa upp för att till slut stanna helt när huset ”landat” på de nya pålarna. De gamla träpålarna sitter kvar i grundläggningen och bär fortfarande, så det kan ta lite längre tid än normalt för stålpålarna att ta över last. Den grundbevarade halvan av huset har dessutom ett kontrollprogram för säkerställande av behandlingens effekt. Detta är gängse förfarande vid behandling med Eurobormetoden, där påltopparnas halt av rötskyddande borater kontrolleras fem år efter utförd behandling. Uppställda garantivillkor överstiger internationellt vedertagna halter för rötskydd av ved. Med denna kombinerade åtgärd med grundförstärkning och grundbevarade åtgärd är byggnadens grundläggning säkrad. Tack vare att man agerat i tid har man kunnat kombinera dessa två olika synsätt på grundläggningsproblematik. π

MORGAN SAMUELSSON

Uppdragsansvarig WSP Terrasond

11


En annons frรฅn Stabtech AB

Stockholm 08-560 432 11 Gรถteborg 031-16 30 30


GRUNDLĂ„GGNING www.veidekke.se/vara-tjanster/anlaggningstjanster/grundlaggning/

thomas.torefeldt@veidekke.se| veidekke.


Fuktskyddssystem för Tak, Bygg och VA

• radon • markfukt • kasein • emissioner

OPTIVENT MEKANISKT VENT. GOLVSYSTEM P-märkt av SP

DELTA®-RADONSPÄRR ARMERAD, ENKEL MONTERING Godkänd av SP och SINTEF

• bitumenbeständig • åldersbeständig • UV-stabiliserad

FUKTSPÄRRTEKNIK AB Fabriksvägen 6, 515 70 Rydboholm

033-29 20 50 www.fuktsparrteknik.se info@fuktsparrteknik.se


GRUNDLÄGGNING

MUDDERMASSOR

En tunn och giftig lervälling förvandlas till ny byggyta i Göteborgs hamn Med en ny metod utvecklad av en av de större bygg­ entreprenörerna i Sverige slipper man transportera /deponera bort mudder­ massorna. Detta minskar behovet av nytt material för hamn­utbyggnaden. Och det tar bort gifter från miljön. TEXT: FREDRIK LUNDBERG

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

G

öteborgs hamn, Skandinaviens största, byggs ut bland annat med 22 hektar i Arendal II. Det betyder ännu mer muddring – och skulle kunna betyda en enorm mängd muddermassor som fraktas bort och lika enorma mängder markmaterial som fraktas fram. Om man inte kortsluter alltihop Fältförsök våren 2017 med Peabs process ProSol visar på väldigt goda resultat för att ta material till de nya ytorna från muddermassorna. Kravet på markstabilitet (skjuvhållfast-

het) var 70 kPa men i verkligheten blev det upp till 400 kPa! Muddermassan kan bestå av allt från silt, sand, lera och organiskt material. – Man utnyttjar det material man har. Sedan pumpar man ut det på sajten där det ska byggas, säger Martin Jönsson, projektchef på Peab Grundläggning i Helsingborg. Tidigare kördes förorenade muddermassor ut och dumpades i havet. Det är nu förbjudet, och dispenser är hårt villkorade. Att deponera på land är inte bara dyrt utan medför även enorma mängder lastbilstransporter. Dessa kostar pengar och är förstås inte bra för klimat och miljö. Om gifthalten är väldigt hög får man

15


GRUNDLÄGGNING

skicka massorna till Langöya i Norge, och det är väldigt dyrt. – Och på deponi kommer massorna inte till någon nytta, säger Martin Jönsson. Det blir väldigt stora volymer muddringsmassor och de innehåller flera sorters gifter. I Göteborgs hamn är det framförallt TBT, tennorganiska föreningar från båt­ bottenfärg. TBT är skadligt för bottenfaunan. Gränsvärdet för TBT i vatten är ett miljarddels gram per liter. De är förbjudet att måla med TBT-färg sedan 1993 i Sverige och sedan 2008 i hela världen, men mycket ligger kvar i sedimenten och mer tillförs av gamla fartyg. ProSol ger möjlighet att använda muddringsmassorna på plats. Metoden innebär dels solidifiering, dels stabilisering. Solidifiering är att gifterna binds i fast fas. Det kan även gälla andra gifter som PCB kvicksilver, kadmium, arsenik, PCB, DDT, dioxiner och andra svårnedbrytbara eller bioackumulerande ämnen Solidifieringen minskar farligheten väldigt mycket. Giftet finns kvar, men är så hårt bundet att det inte lämnar de processade massorna. Stabilisering innebär att man uppgraderar jordmassorna/muddermassorna genom att tillföra bindemedel så att man uppfyller en acceptabel hållfasthet och god homogenitet. Martin Jönsson berättar hur det går till: – Projektet startar oftast med att det utförs en provtagning på materialet på botten.

16

Dessa skickas till geoteknisk och miljögeotekniskt laboratorium. Där utvärderar man materialets geotekniska beskaffenhet och dess föroreningsgrad. När detta är gjort testas olika bindemedel och olika mängder av bindemedel fram och jämförs för att ta fram ett optimalt recept med hänsyn till önskad hållfasthet, kostnad och framförallt för att kunna binda de föroreningar som finns. Bindemedel kan vara cement, kalk, granulerad masugnsslagg, merit och flygaska från biobränsle eller fossila kraftverk. Ibland tillsätts också aktivt kol för att binda organiska föroreningar och för att sänka pH. Slagg och cement ger materialet hållfasthet och homogenitet. Receptet är projektspecifikt, men vanligt är att cementen är ungefär hälften. Askan är ofta billigare, och bidrar till att binda föroreningar, men ökar inte hållfastheten. I Arendal, Göteborgs hamn har man blandat 120–150 kg bindemedel per kubikmeter muddermassa. Den blandas homogent och pumpas ut i en damm bakom stenpir eller spont. Själva utpumpningen av den processade muddermassan påminner om en vanlig undervattensgjutning av betong, där man börjar med att bottenfylla. Där under vattnet sedimenterar och stelnar materialet till en kaka. Vattnet pressas uppåt och är oftast så rent att det kan släppas ut i hamnbassängen, men eventuellt behövs en pH-justering. Härdningstiden är cirka två månader ProSolmaskinen som blandar mudder-

massorna med bindemedel är beroende av hur mycket muddermassa mudderverket kan leverera och körs liksom mudderverket dygnet runt. Mudderverken kommer ofta långt bortifrån, och har ett pressat tidsschema på grund av miljövillkor och vattendom. De måste använda miljöskopor, som är stängda skopor (inte öppna som i grävmaskiner). De får inte muddra på sommaren i detta projekt. – Det är en väldig logistik med binde­ medel, säger Martin Jönsson. – För detta projektet har vi valt att lagra bindemedlen i tre olika silos på grund av det valda recept som beställaren anvisat, förklarar han. Maskinen utvecklades 2010 i sin första version för ett EU-projekt SMOCS, Sustainable Management of Contaminated Sediments, i Gävle. Det gav så bra resultat att Gävle Hamn därefter valde att stabilisera och solidifiera ytterligare 600 000 kubikmeter muddermassa för utbyggnad av nya hamnytor. Projektet var en del av EU:s Östersjöstrategi för att rädda havsmiljön och för att länka samman regionen. Maskinen byggdes i Finland, där det, enligt Martin Jönsson, finns mycket kunskap om markstabilisering. Maskinen och processen har sedan förbättrats. – Man lär sig hela tiden nya saker och vi fick mycket bättre resultat i Göteborg. En av förbättringarna är att bindemedel förmixas som en slurry så att det blir

HUSBYGGAREN NR 5.2017


kemiskt aktivt direkt när det kommer in i muddermassan. Maskinen klarar av att blanda olika mängd bindemedel samtidigt. Det är möjligt att hela utbyggnaden av Göteborg hamn kommer att använda Peabs ProSol, men något beslut är ännu inte taget. En konsekvens av att man nu fått ett väldigt homogent, monolitiskt material med mycket bättre hållfasthet än vad som krävs är att det finns möjlighet att minska tillsats av bindemedel, vilket kan spara mycket pengar. De stabiliserade muddringsmassorna läggs upp till vattenlinjen. De kan få sprickor, ungefär som lera, men de trycks ihop med geotextilduk samt överlast av bergkross för att ge bättre förutsättningar för härdning. Ovanpå läggs bergkross och ett ytskikt av asfalt eller betong. Maskinen har stor kapacitet och väldigt kraftiga pumpar. Den är eldriven, tyst och får plats på en trailer. Det finns konkurrerande tekniker såsom masstabilisering och kalkcementpelare för att stabilisera muddermassor. Dock kan inte dessa processer uppvisa den homogenitet och kapacitet som det innebär att stabilisera med en processtabiliseringsutrustning som ProSol. Fältförsöket i Göteborg har väckt stort intresse, till och med från geotekniker i Australien. – Dublins hamn och dess konsulter var och besökte oss under projektets gång och blev imponerade av de såg. De har själva en kommande stor hamnutbyggnad och därför rest runt och tittat på olika tekniker runt HUSBYGGAREN NR 5.2017 

om i Europa. De menade att detta var den bästa de sett, säger Martin Jönsson. Tekniken passar väl för hamnar, parkeringsplatser, och stora ytor överhuvudtaget i havsnära eller sjönära läge. – Och Sverige har Europas längsta kust, påpekar Martin Jönsson Begränsningen är att massorna måste vara pumpbara, och att man har tillstånd av länsstyrelse och miljödomstol. VARFÖR HAR MAN DÅ INTE GJORT DETTA TIDIGARE?

– Det är en förhållandevis ny teknik, säger Martin Jönsson. Han har en känsla av man i branschen har sin ”comfort zone” och på det viset gärna gör som man alltid gjort det vill säga gräva upp och deponera. Men om man hade tagit med detta i diskussionen hade man kunnat spara väldigt mycket pengar i projektet som helhet. Och det är inte bara pengar man ska räkna. – Alla pratar om hållbart byggande: kommuner, regering och företag. Men ofta glömmer man det. – I Gävleprojektet skulle man med traditionellt teknik transporterat bort 600 000 kubik muddringsmassor. Det skulle ha medfört ca 40 000 transporter med lastbil och släp, enkel väg. Och sedan måste de köra tillbaka också. Det skulle bli mycket koldioxid, konstaterar Martin Jönsson. Utöver koldioxidutsläppen måste man beakta slitaget på vägnät, olycksrisk och eventuella utsläpp från icke täta lastbilar/ släp, säger Martin Jönsson. ■

OM KONTROLLPROGRAMMET

Från att pråmen anländer till kajkant har Peab kontroll på de förorenade mudder­ massorna. Företaget tar prover på var pråm som sedan analyseras i fältlabbet på site. För att få ett jämnt fint slutre­ sultat på de processade muddermas­ sorna så är det viktigt med ett jämnt fint material in i utrustningen. Förhållandet vatten – bindemedel samt reologin på muddermassan är viktiga parametrar att beakta. Prosolutrustningen är en proces­ stabiliseringsmaskin som byggdes inför ett stort hamnprojekt i Gävle 2010. Prosolutrustningen har efter projektet i Gävle använts i projekt både i Köping och Västerås hamn. Maskinen är eldriven och tystgående med en hög produktionskapacitet per timme. Maskinen, silos och bland­ ningsutrustning styrs digitalt från ett kontrollrum. Samtliga mängder loggas i processdatorn. Lärdomar från tidigare projekt har gjort processen mer flexibel och miljö­ anpassad. Överblicken/gränssnittet har också förbättrats.

FREDRIK LUNDBERG

Frilansjournalist med inriktning på energi och klimat

17


Bildjournalistik

Slussen har byggts om ungefär vart 100 år sedan 1600-talet. Om projektplanen håller ska nya Slussen stå färdig år 2025. är en del av Slussens historia. Denna gång behöver Slussens vattenregleringskapacitet mångfaldigas. Ombyggnaden ska trygga vattenförsörjningen för boende i Mälardalen. Staden växer och nya Slussen ska även möta dagens och framtidens trafikbehov. År 2075 har nya Slussen nått halva sin planerade livslängd, hur rör vi oss i staden då?

ANPASSNING TILL JUST VID TIDPUNKTEN RÅDANDE BEHOV

Foto: Marc Femenia | Text: Husbyggaren

18

HUSBYGGAREN NR 5.2017


HUSBYGGAREN NR 5.2017 

19


ROT

Foto: Ciprian Gorga, RISE

EN STARK FORSKNINGSMILJÖ OM HÅLLBAR INTEGRERAD RENOVERING, SIRen Forskarmiljön om hållbar integrerad renovering SIRen har kommit att bli en plattform för forskare och andra aktörer att träffas och arbeta tillsammans med gemensamma frågeställ­ ningar men även för att lyfta och diskutera nya utmaningar. Det har också lett till många nya forsknings- och innovations­ projekt om frågeställningar som kommit upp under tiden forsknings­miljön har existerat. Vårt arbete har skapat ringar på vattnet, både genom nya samarbeten och genom att vi gemensamt tar oss an nya frågeställningar.

B 20

AKGRUND

En grupp forskare, företag och organisationer sökte medel från Formas för att driva en stark forskningsmiljö om hållbar integrerad renovering utifrån ekonomisk, ekologiskt,

socialt och kulturellt perspektiv. Forskningsmiljön som kallas SIRen beviljades 23 miljoner kronor med löftet om motfinansiering från företag och organisationer med ungefär lika mycket. Arbetssättet bygger på tvärvetenskaplig samverkan mellan forskare på universitet, högskolor och institut, aktörer inom bygg och fastighetsbranschen

samt berörda myndigheter. Forskningen syftar till att samla befintlig och bygga ny kunskap för att förändra renoveringsmetoder och processer till att bli mer hållbara och därmed stärka den svenska konkurrenskraften för renovering såväl i praktiken som i forskning och utveckling både nationellt och internationellt. Styrkan med SIRen är den breda tvärvetenskapliga kompetensen som är samlad både i form av forskare från olika discipliner men även ett starkt åtagande från bostadsföretag, entreprenörer, arkitekter, konsulter och materialtillverkare, branschorganisationer, hyresgästorganisationer, kommunala aktörer och myndigheter. Forskningsmiljön har finansiering i fem år och vi har passerat halvtid. Vad har vi uppnått för resultat så här långt? Störst renoveringsbehov – lägsta inkomsterna Inom SIRen miljön har man gjort rikstäckande analyser av renoveringsbehov inom Miljonprogrammets bostadsbestånd och även betalningsförmågan hos de som bor i dessa områden. Baserat på information om byggnadsår och om och när renovering har genomförts, har renoveringsbehovet uppskattats. Kostnad för renovering samt förväntad hyresökning till följd av renovering har beräknats. Man har också tagit fram information om genomsnittlig inkomst i

HUSBYGGAREN NR 5.2017


respektive område. Resultatet visar att områden med störst renoveringsbehov har de lägsta inkomsterna vilket kan betyda att om renoveringar utförs i en omfattning som man gjort i liknande områden kan de leda till så höga hyreshöjningar att de boende inte har råd att bo kvar efter renovering. Dessa resultat har använts som inspel till den nationella renoverings­ strategin som Boverket och Energymyndigheten tog fram förra året. Renoveringar drivs av tekniska brister Vi har även skickat ut frågor till fastighetsägare om vad som är den vanligaste orsaken till att de sätter igång en renovering. Svaret blir att det ofta är tekniska brister såsom läckande stammar, fuktskador i våtrum eller orimligt höga kostnader för uppvärmning. Det är ofta nödvändigt att åtgärda stammar, ytskikt i badrum och i vissa fall kök helt enkelt för att livslängden är slut. Om man inte åtgärdar dessa så riskerar man att få skador inom kort som kan kosta mycket att åtgärda. Däremot är det naturligtvis inte nödvändigt att höja standarden i samband med en renovering trots att man ofta passar på att göra det. OVANLIGT MED PILOTPROJEKT

Under 2014–2015 intervjuades 11 företag om hur de arbetar med renovering och vilka strategier de har. Resultatet visade att de flesta bolag utförde stegvis renovering i huvudsak med ekonomiska intressen men endast några enstaka företag hade genomfört pilotprojekt där man har tagit ett helhetsperspektiv och även inkluderat sociala aspekter. 2016–2017 genomfördes seminarier där nio bostadsbolag fick beskriva hur de arbetar med renovering. Företagen ansåg att de har en hållbarhetssyn vid renovering. Vi ser en tydlig förändring från tidigare studier (2014-2015) där man såg en större spridning och där många företag fortfarande hade kommersiella avsikter med renoveringen. Vissa företag har arbetat med totalrenoveringar men vi ser att företagen allt oftare arbetar med stegvis och endast nödvändig renovering för att inte chockhöja hyrorna. VILKEN RENOVERING EFTERFRÅGAS AV DE BOENDE OCH VAD DEN FÅR KOSTA

Vi har också gjort studier där vi frågat de boende vad de önskar för typ av renovering och vad är de beredda att betala för dessa åtgärder i form av ökad hyra innan de funderar på att byta boende. Resultaten visar att man prioriterar åtgärder i den egna lägenheten och att hälften av de tillfrågade HUSBYGGAREN NR 5.2017 

kan tänka sig en höjning upp till 10 %, men drygt en tredjedel ingen höjning alls. VAD ÄR HÅLLBAR RENOVERING

Inom SIRen diskuterar vi vad som är en hållbar renovering både utifrån miljömässigt, ekonomiskt och socialt och kulturellt perspektiv och vi håller på att ta fram att arbetssätt som ska omfatta alla aspekter som måste beaktas av olika aktörer i olika skeden av renoveringsprocessen. Detta arbetssätt testas i fyra sk Living labs i form av verkliga renoveringsprojekt, en skola och tre bostadsområden, där vi som forskare tillsammans med bostadsbolag, konsulter, entreprenörer och representanter för brukarna implementerar en eller flera nya metoder. Det kan handla om att använda ett nytt arbetssätt i tidiga skeden för att få med alla hållbarhetsaspekter eller att arbeta med nya dialogmetoder. Inom forskningsprojekt som är kopplade till SIRen tas metoder fram för att utvärdera olika renoveringsalternativ utifrån ekonomisk, miljömässigt och socialt perspektiv som testas i verkliga renoveringsprojekt varav ett är en renovering av en skola. Social hållbarhet är på agendan bland kommuner, byggföretag och fastighetsägare. Vissa vill göra social upphandling andra vill arbeta med socialt hållbar renovering. Inom SIRen har vi författat en antologi om social hållbarhet vid renovering som kan användas som en introduktion i ämnet och den har fått stort spridning och mycket uppskattning. Några forskare har också utvecklat en metodik för att värdera social hållbarhet vid renovering baserat på ett antal indikatorer för olika sociala aspekter såsom; en sammanhållen stad, samspel och möten, identitet och upplevelse, ett fungerande vardagsliv, trygghet och öppenhet, hälsa och gröna stadsmiljöer. NYA FRÅGESTÄLLNINGAR SOM UPPKOMMIT UNDER PROJEKTET

Under projektets gång har många nya frågeställningar dykt upp kring renovering. En sådan är hur vi kan tänka mer cirkulärt och bevara eller återanvända mer produkter och material vid renovering. Vid en workshop i vintras identifierade forskarna ett antal nyckelområden för att få igång med återbruk vid renovering. Det handlar mycket om att skapa en marknad för material och produkter men även om att inventera befintliga värden i byggnaden inför renovering så att inget byts ut i onödan och även att projektera renoveringen med hänsyn till återbruk. Det kan bli lite mer tidskrävande initialt mend förmodligen lönsamt i längden. Andra frågeställningar

KORT OM SIRen

SIRen, Sustainable Integrated Renova­ tion, en oberoende stark transdisciplinär forskningsmiljö, med finansiering på 23 miljoner från Formas 2014 – 2018, som leds av Lunds universitet genom Kristina Mjörnell. SIRen består av forskare inom teknik, arkitektur och samhällsveten­ skap. Till nätverket finns ett stort antal företag, organisationer och myndigheter knutna. Mer information finns på Na­ tionellt Renoveringscentrums hemsida www.renoveringscentrum.lth.se/siren/

som kommit upp är att trångboddheten ökar i många Miljonprogramområden och huruvida byggnadernas funktion men även krav på energieffektivisering är anpassad till ökad belastning när fler personer bor på en liten yta. Det kan handla om ventilation, luftkvalitet, fuktsäkerhet i våtrum etc. Hur kan vi säkerställa en god inomhusmiljö och rimliga krav på energieffektivisering i dessa byggnader med så olika användarprofiler? HUR KAN VI STÖTTA BRANSCHEN MED HÅLLBAR INTEGRERAD RENOVERING?

Inom SIRen arbetar forskare tillsammans med branschen för att utveckla, implementera och utvärdera nya arbetssätt och metoder för att åstadkomma en hållbar integrerad renovering. Vi gör också informationsinsatser i form av en egen rapportserie där vi skriver om aktuella ämnen i ett lättillgängligt format. Vi ger också presentationer på seminarier och konferenser, skriver både debattartiklar och artiklar i fackpress, arrangerar den årliga renoveringsdagen ihop med Nationellt renoveringscentrum och under flera år har vi haft event i Almedalen. Vi bidrar också med kunskap och information till webbportalen rRenoveringsinfo.se som Svensk Byggtjänst administrerar. Läs gärna om resultat som kommit fram så här långt på: www.renoveringscentrum. lth.se/siren/ π

KRISTINA MJÖRNELL

Affärs- och innovationsområdes­ chef Hållbara städer och samhällen RISE, Adj. prof i byggnadsfysik LTH, Koordinator for forskarmiljön SIRen

21


POCKETKARMAR LANSERAS I SKANDINAVIEN Göthes Industribeslag är sedan 1861 en av Skandinaviens ledande grossister av lås-, beslag- & säkerhetsprodukter till dörr- fönster-, fasadindustrin samt hus prefabrikanter. Vi på Göthes Industribeslag arbetar ständigt med att bistå våra kunders och marknadens efterfrågan, i form av produktsortiment & produktutveckling, teknisk kompetens samt hög servicegrad. I detta arbete kan vi nu erbjuda ett komplett sortiment av pocketkarmar (skjutdörrskassetter) från italienska Eclisse. En unik egenskap i varje infälld skjutdörr är besparingen på ca 1 kvm/dörr av möblerbar bostadsyta. Pocketkarmar från Eclisse säljs komplett med skjutdörrsbeslag för max 100 kg dörr och passar för väggtjocklek 95/120 mm. Levereras i kompakta DIY-kit med monteringsanvisning. Finns för enkel- samt pardörr. Kulörvarianter: vit, ask. Karmfoder finns som tillval. Säljs exkl. dörr. Fakta Eclisse: Eclisse har i över två decennier varit marknadsledare av pocketkarmar i Europa. Företaget grundades 1989 och omsätter 35 MEuro. All tillverkning sker i Italien. Eclisse tillverkar 1300 st. pocketkarmar/dag. Göthes Industribeslag kommer att visa Eclisse på den kommande arkitektmässan i Göteborg ”Nordic Architecture Fair” den 7-8/11, 2017. Vi finns i monter G09:11 Om du finner Eclisse pocketkarmar intressant kontakta Per Yman för mer information på epost: per.yman@gothes.se

Det du inte visste om expanderad lera - det vet vi Den lilla kulan som passar perfekt för de stora projekten. Läs mer på www.leca.se/anlaggning


GRUNDLÄGGNING

75% 95% 85% I Husbyggaren nr 4, 2017 beskrev vi risker med att en fuktsiffra kan vara fel uppmätt och för låg. Den här artikeln handlar om hur fuktomfördelningar påverkar risker i ett golvsystem med gynnsam geometri och fördelaktiga materialkombinationer. En hög uppmätt siffra en bit ifrån det som ska skyddas behöver inte nödvändigtvis vara ett problem. TEXT: PETER BRANDER, GÖRAN SJÖLUND OCH JOHAN TANNFORS

Ä

ntligen kom fuktmätnings­ proto­kollet från mätningen i betongen men vad betyder det och är det farligt? Det får ju inte bli nedbrytning av lim och matta. Låt oss starta med vilken fukt det är som ska omfördelas över tid, vart den kan omfördelas och hur fort det kan eller behöver ske för att inte riskera fuktskador i en golvkonstruktion. Det är nämligen betydligt mer än byggfukten i betong som styr hur farligt det kan bli. HUSBYGGAREN NR 5.2017 

FUKTKÄLLOR I MATERIALEN

Vad är det då för fukt vi ska ta hand om vid en omfördelning. Nedan räknas några viktiga fuktkällor upp. Limmer innehåller byggfukt Limmer innehåller oftast vatten (dispersionslimmer lösta i vatten). Hur mycket fukt som belastar konstruktionen beror på limmängd, torrhalt (andel vatten i limmet), klimat vid läggning samt öppettider (tid mellan limspridning och nedläggning av matta).

Avjämningen innehåller byggfukt Typiska avjämningsprodukter torkar mestadels via avdunstning och inte via kemisk självuttorkning. För att kunna omfördela limfukt behöver därför avjämningsprodukter få relevant torktid i relevant torkmiljö. Betong innehåller byggfukt Hur mycket fukt betongen innehåller beror på vilken betong som använts samt vilket klimat den utsatts för innan montage av ytmaterial.

23


GRUNDLÄGGNING

KLIMAT ÖVER

YTMATERIAL D

TI

TEMP

D

TI

FÄSTTEKNIK ÖVERGOLV

LIM / MATTA

FUKTNIVÅ

BÄRANDE KONSTRUKTION

TI

PH

TI

D

YTTERLIGARE TEKNISKA LAGER

D

KLIMAT UNDER Figur 2. Avgörande faktorer för alkalisk hydrolys. Figur 1. Generell beskrivning av ett golvsystem. Exempel­vis på en bä­ rande konstruktion av betong fästs ytmaterial ex. plastmatta, oftast med dispersionslim och monteras på ett övergolv i form av en avjämning.

Tekniska lager kan innehålla byggfukt En känslig konstruktion är till exempel platta på mark där översta lagret cellplast bytts ut till mineralull av ljudskäl. Mineralullskivan kan då vara fylld med regnvatten om byggproduktionen inte klarat av att skydda den innan tätt hus. FUKTKÄLLOR I DRIFT

Utöver byggfukt är det viktigt att ha funderat igenom driftsituationen så att omfördelningen vid normal drift inte ställer till det. Det hjälper ju inte att det är torrt vid läggning om långtidstillståndet är blött i alla fall. Exempelvis påverkas omfördelning av temperaturgradienter. Ett kylrumsgolv, ett källargolv eller ett golv med otillräcklig fuktisolering under en platta kan få höga RF i drift även om byggfukten hanterats bra i produktionen.

TÄTHET MATTA

FLÖDE 85–15

FLÖDE 85–40

FLÖDE 85–65

s/m

g/mån/m2

g/mån/m2

g/mån/m2

10 000

3000

2 000

900

100 000

300

200

90

500 000

60

40

18

1 000 000

30

20

9

10 000 000

3

2

0,9

Tabell 1. Möjligt fuktflöde genom ett ytmaterial beroende på täthet och klimat i rummet.

som möjliggör kemisk nedbrytning. Dessutom behövs det tid för att skadan ska hinna utvecklas. VIKTIGA FAKTORER FÖR OMFÖRDELNINGEN

KRITISKA FUKTTILLSTÅND

Vi behöver veta vilken kritisk fuktnivå materialen i konstruktionen tål för att kunna bedöma möjliga konsekvenser av omfördelningen. Problematiken i den här artikeln handlar om nedbrytning i fuktig alkalisk miljö vilket kan starta alkalisk hydrolys vid närvaro av känsligt material. I figur 2 redovisas de viktigaste faktorerna 24

Nu har vi fått kontroll på vilken fukt som ska omfördelas och hur blött det får vara. För att kunna räkna på en omfördelning behövs dock lite mer kunskap.

från underliggande konstruktion fukta upp lim och matta till farliga nivåer innan det hunnit torka ut rakt igenom produkterna. Är det däremot mycket tätt är det byggfuktsnivån vid mattläggning som kommer att dominera fuktnivån i konstruktionen under årtionden. FUKTEGENSKAPER PÅ INGÅENDE MATERIAL I KONSTRUKTIONEN

Tätheten på ytbeläggningen Tätheten på ytbeläggningen kan hjälpa eller stjälpa en omfördelning. Är det bara tillräckligt ångöppet hinner inte fuktflödet

Det finns många faktorer i ett material som påverkar omfördelningen. Nedan beskrivs de viktigaste:

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Figur 3. Exempel på en gynnsam geometri vid foggjutning i HD/F som kan torka nedåt och uppåt genom ångöppen matta. Den ångöppnare avjämningen (kontra betongen) hinner sprida ut fukten från den ång­ tätare betongen så att fukten fördelas på en större yta under mattan.

Figur 4. Exempel på ogynnsam materialkombination för omfördelning. Tät gummimatta över och tät radonmatta under gör omfördelning till omgivande klimat försumbar.

Figur 5. Exempel på beräkningsuppställning och beräkningsresultat från programvaran Wufi2D vid analys av HD/F. HD/F elementet är ett standardelement från en leverantör för exemplifiera betongmängder och är inte representativt för beräkningen.

Fuktkapacitet Mängden fukt som behöver flyttas för att ändra relativa fuktnivån 1%RF kallas fuktkapacitet. Olika material har olika fuktkapacitet. Sätts ett material med hög fuktkapacitet när ett material med låg fuktkapacitet komHUSBYGGAREN NR 5.2017 

mer det med hög att styra fuktnivån i konstruktionen. Material med liten fuktkapacitet behöver bara tillföras små mängder vatten för att fukttillståndet ska försämras radikalt. Fuktkapaciteten i material varierar även med fuktinnehållet. Vid höga fuktni-

våer krävs oftast mer fukt för att ändra 1%RF än vid låga fuktnivåer. I praktiken innebär det att om två material med olika RF sätts ihop kommer slutfuktnivån efter omfördelning att vara närmare det blötare värdet.

25


GRUNDLÄGGNING

FOG 195 DYGN, VCT 0,4 MP25

MP24 39,2 % 66,6% 74,2 % 76,5 %

60 MM

26 MM, 87,0 (82,9) %

25 MM, 91,2 (88,3) %

55 MM, 87,0 (84,0) %

54 MM, 90,9 (89,0) %

77 MM, 84,6 (81,8) %

75 MM, 93,0 (90,4) %

107 MM, 84,0 (82,5) %

107 MM, 93,8 (92,6) %

132 MM, 82,0 (81,6) %

132 MM, 92,8 (91,7) %

265 MM

Figur 6. Exempel på fuktmätningar i profil för att verifiera förutsättningar i omfördelnings­ beräkning. Värden inom parantes är avlästa efter absorptionsjämvikt och används därför inte i beräkningen. Avjämningen är uppmätt på uttagna prov.

Ånggenomsläpplighet/kapillärtransport Vatten sugs genom porsystemet i betongen samtidigt som vattenånga diffunderar genom materialporer som inte är fyllda med vatten. Det definieras som ett motstånd mot fukttransport. Precis som för ytmaterial skiljer sig tätheter på ingående produkter under ytmaterialet. För fukttransport är det till och med så jobbigt att tätheterna i ett material varierar med fuktinnehållet. Modern betong idag är exempelvis ofta en faktor 10–100 ggr tätare än en modern avjämningsmassa vid samma fuktnivå. Det kan bli helt avgörande i en omfördelning. Geometrin i konstruktionen Geometrin styr hur mycket vatten som behöver omfördelas (mängden material). Hur långa vägar ska omfördelas (avstånd) samt om det kan torka i andra riktningar än vertikalt.

kan kvantifieras. Specifik omfördelningsberäkning utförs i 1D men kritiskt fukttillstånd kan fortfarande inte bedömas till acceptabel risk. Omfördelningsberäkning utförs då istället i 2D vilket sänker förväntad maxbelastning för golvlimmet med 8% och konstruktionen kan nu bedömas som acceptabel. SLUTSATSER

Vid gynnsamma omfördelningssituationer behöver inte den höga uppmätta siffran som inte är godkänd enligt ett standardmätsystem vara en avgörande faktor för riskexponeringen. Då kan specifik omfördelningsberäkning spara in värdefull tork/byggtid. Å andra sidan finns det fler fuktkällor än byggfukt i betong att ta hänsyn till som gör att fuktskador kan uppträda fast uppmätt siffra i betongen är tillräckligt låg. Mätning av fuktnivå i övre skikt är ofta lika viktigt som mätning av fuktnivå nere i konstruk­ tioner.

EXEMPEL HD/F BJÄLKLAG MED GYNNSAMMA

26

GÖRAN SJÖLUND

Diplomerad Fuktsakkunnig Polygon/AK

JOHAN TANNFORS

Diplomerad Fuktsakkunnig Polygon/AK

FÖRUTSÄTTNINGAR

Fuktmätningsresultatet vid mätning i en foggjutning har blivit för högt. I projektet finns ett relativt ångöppet ytmaterial som gör det lite gynnsammare än grundantaganden. I fuktmätningsinstruktionerna står det att fuktnivå på anvisat mätdjup kan justeras om faktorer kring omfördelningen

En fuktsäkerhetsprojektering av hela golvsystemet bör därför ligga till grund för riskvärdering av en specifik siffra inne i en konstruktion. I nästa artikel kommer vi att prata om hur andra faktorer än fukt kan justeras för att nå ett montage med lägre risker. Det finns ju andra limprodukter alternativt spärrar som kan lösa frågan tekniskt utan att automatiskt behöva torka ut all fukt. ■

Referenser Kumlin.A, 2015 Fuktmätning i betong, artikel Bygg och Teknik 15/7. RBK 2017, Manual fuktmätning i betong ver 6.

PETER BRANDER

Diplomerad Fuktsakkunnig Polygon/AK

GBR 2017, Rekommendationer för golvavjämning som underlag för golvbeläggning.

HUSBYGGAREN NR 5.2017


DOC360 är det ledande dokumentationsverktyget för effektivare och noggrannare besiktning. Med endast tre klick skapas en bild av hela omgivningen i HD kvalitet. Bildbehandlingen sker i det närmaste automatiskt och reducerar arbetstiden vid sammanställning av en fotodokumentation. Den fullständiga 360°-bilden kan även kompletteras med interaktiva bilder och detaljbilder på enskilda objekt.

Med nollvision och närproducerad cement bygger vi framtiden Med 135 års samlade kunskaper och erfarenheter är Cementa idag ett modernt högteknologiskt företag och vi satsar stora resurser på att utveckla nya produkter och användningsområden. Vår vision för noll koldioxidutsläpp under produkternas livscykel går målinriktat vidare. Läs mer på www.cementa.se

Öka din kunskap om ingenjörsmässigt byggande i trä! Omfattande handbok i tre delar om dimensionering av träkonstruktioner. För byggnadskonstruktörer, lärare och studerande men även för dig som är arkitekt eller forskare.

Dimensionering av träkonstruktioner Del 1-3 är anpassad till EKS 10 och finns både som svensk och engelsk utgåva.

För mer information och beställning: www.svenskttra.se/webbshop

WWW.SVENSKTTRA.SE


Modulhus är framtiden för husbyggare Estniska modul- och elementhus blir allt mer populära i Skandinavien. Mer än 700 familjer i Sverige och Norge har sina hem i högteknologiska trähus från EstNor som har 17 års edarenhet med produktion av trähus.

� Modul fkrfamiljlhu,

.. Modul frltidthus 46m2

EstNors huvudsakliga aktivitet är produktion av modul- och elementhus med trästomme, men företaget specialiserar sig även på handgjorda timmerhus. Under de senaste åren har EstNor expanderat sin produktion av just modulhus kraftigt eftersom hela byggbranschen går i riktning av modulhus.

För modulhus kan 95% av byggprocessen göras klar i fabriken och arbetet på byggplatsen är minimalt. Fabriksproducerade hus håller hög kvalitet och är rimliga i pris. Arbetet utförs i en kontrollerad miljö, som inte påverkas av varken regn, snö, blåst eller kyla. Utöver snickararbeten kan man även utföra elektrikerarbeten och arbeten med rör, värmesystem, ventilation samt även montera badrumsutrustning och -möbler.

Av modulerna kan man bygga fritidshus eller åretruntboende, flervåningshus, kontor eller offentliga byggnader och varje byggnads utformning är projekterat så att det tas hänsyn till begränsningarna till följd av att modulerna ska kunna transporteras.

EstNors produktion går först och främst till fastighetsutvecklare och byggföretag, men vi bygger även hus direkt till slutkund.

EstNor är en del av Estlands kluster av exportörer av trähus som har som mål att utveckla internationellt samarbete mellan företag och institutioner som sysslar med vetenskap och utveckling. Klustrets aktiviteter fokuserar mot att utveckla sina medlemmars kompetens och innovationsförmåga. FLERFAMILJSHUS MONTERAS IHOP AV MODULER

ESTNOR I SIFFROR

� � � � �

17 års erfarenhet på den skandinaviska byggmarknaden 54 anställda 3 200 m2 produktionsyta Produktionskapacitet ca. 60 villor årligen Omsättningsprognos 2017: 65 milj. svenska kronor

ÄR DU FULLÄRD I HUR VS SKA PROJEKTERAS? Om inte, finns nu möjlighet för dig som VS-projektör att utbilda dig i branschregler Säker Vatteninstallation och se till att ditt konsultföretag blir auktoriserat. Idag finns närmare 1 800 auktoriserade VVS-företag som kan installera enligt gällande branschregler. Gå in på www.säkervatten.se för att läsa mer om auktorisationen av konsultföretag.

�STNOR

181

r

www.estnor.ee/sv info@estnor.ee +372 651 6174

European Union Eun:,peen Regional Development Fund

lnvesting lnyourfuture

www.estonia.ee

SLUTA TA RISKER MED VATTNET! www.säkervatten.se


ROT

BYGGNADSINSPEKTÖRENS SYN PÅ BRANDSKYDD I BYGGPROCESSEN Azadeh Iranpour har arbetat på flera stadsbyggnads­ kontor i Mälardalen sedan slutet av 1980-talet. Sedan 2012 är hon byggnadsinspektör på Sigtuna kommun. I denna artikel lyfter Azadeh fram aspekter att beakta angående brandskydd i byggprocessen och situationer som kan ställa till det och försena byggprojektet, erfarenheter som hon fått i sin roll som byggnadsinspektör och kontrollansvarig. HUSBYGGAREN NR 5.2017 

E

nligt PBL, plan- och bygg­lagen (2010:900) 10 kap 5 §, ansvarar byggherren för hela byggprojektet och för att alla samhällskrav uppfylls. Brandskyddet är ett av dessa krav och påverkas av både byggmaterial och byggnadens utformning. Byggherren är antingen en privatperson eller ett företag, inte sällan är det ett byggeller fastighetsbolag. Med det sagt är det inte säkert att byggherren besitter brandkompetens. Därför är det viktigt att en verksam och

29


ROT

seriös brandkonsult knyts till projektet. Brandingenjören ska vara med från projektstart och planering, vid både val och utformningen av byggmaterial och fram till slutskedet då brandskyddsdokumentationen upprättas. På så sätt minskas risken för att dyra ändringar behöver göras senare i projektet. Byggherren ska se till att brandskydds­ beskrivning upprättas och inlämnas till byggnadsnämnden inför det tekniska samrådet. En brandskyddsprojektering ska finnas även för byggarbetsplatsen under byggtiden. Byggherren ska vid alla nybyggnadsprojekt och stora till- och ombyggnadsprojekt anmäla en kontrollansvarig enligt PBL (2010:900) 10 kap 9–10 § §. Byggherren ska se till att det finns en plan för kontrollen av byggåtgärden, enligt PBL (2010:900) 10 kap 5–8 § §. Den kontrollansvariges ansvar är bland annat att upprätta förslag till kontrollplan. Kontrollplanen ska innehålla kontrollpunkter bland annat om brandskyddet, när och vem som gör kontrollerna och hur kontroller görs samt mot vad. VÄRDET AV EN BRA BRANDSKYDDSBESKRIVNING

Sedan år 1994 finns det krav på brandskyddsdokumentation i Boverkets Byggregler (BBR). Kravet gäller alla nya byggnader utom komplementbyggnader under 15 kvm, BBR (BFS 2011:6) avsnitt 5:12. Det är förstås stor skillnad på omfattningen om det gäller ett garage på en villatomt eller ett stort hotell. Begreppet brandskyddsbeskrivning finns inte i BBR eller PBL. Många gånger begär byggnadsnämnden inför beslut om start­ besked ett utkast till brandskyddsdokumentation i form av en beskrivning. Detta görs för att säkerställa att brandskyddskraven kommer att uppfyllas. En brandskydds­ beskrivning som senare i projektet ofta blir en del av projektets brandskyddsdokumentation ska beskriva eventuella avsteg från föreskrifter. Byggnadsnämnden ska ta ställning till avsteg och om avsteg godkänns bör det också framgå av startbeskedet. Värdet av en bra brandskyddsbeskrivning tidigt i byggprojektet framgår av två exempel här nedan.

de berörda parterna får man oftast räkna med problem och i många fall merkostnader för att rätta till det försämrade brandskyddet. Det var ganska nyligen som jag i min roll som byggnadsinspektör fick vittna om ett sådant fall. Byggherren hade tagit bort en dörr som var avsedd som utrymningsväg vid brand. Denna ändring hade varken meddelats byggnadsnämnden eller stämts av med brandkonsulten. Byggherren fick lösa problemet som innebar merkostnader och ett försenat slutbesked som också i sin tur ledde till merkostnader. Ett annat fall som jag kan berätta om är ett ärende där jag inte ens kunde ge start­ besked på grund av bristfälligt brandskydd. Byggherren hade köpt en villa och sökte bygglov för ändrat användningssätt. En ganska stor villa i två våningar. Byggherrens avsikt var att använda huset som tillfälligt anläggningsboende eller boende för ensamkommande barn. Bygglovsansökan beviljades och jag kallade byggherren till tekniskt samråd. Brandskyddsbeskrivning var förstås en av de handlingar som jag hade begärt inför det tekniska samrådet. För att kunna uppfylla brandskyddskraven skulle en hel del ändringar göras inne i byggnaden. Det visade sig att åtgärderna skulle bli för dyra för byggherren som till slut beklagade sig över det misslyckade projektet. Byggherrens kommentar till mig blev; ”jag önskar jag hade kollat med byggnadsnämnden och en brandkonsult innan jag köpte huset”. ÄNDRINGAR I BEFINTLIGA BYGGNADER

Brandkompetensen behövs även vid ”små” om- och tillbyggnadsprojekt. Ibland kan det vara en bygglovsbefriad åtgärd som enbart kräver anmälan till byggnadsnämnden. Bli inte förvånad om byggnadsnämnden kräver en aktuell brandskyddsbeskrivning. De planerade ändringarna kan ofta påverka brandskyddet. I ett sådant fall kan man utgå från den befintliga brandskyddsdokumentationen och revidera den. Även här ska eventuella avsteg redovisas i brandskyddsbeskrivningen och godkännas av byggnadsnämnden. CERTIFIERAD SAKKUNNIG BRAND

ÄNDRINGAR FRÅN BYGGLOVET ELLER STARTBESKEDET

Inte sällan ändras byggnadens utformning under byggtiden. En dörr kan tas bort här och några väggar kan komma till där. Ändringen kan gälla fasaden eller planlösningen och kan påverka brandskyddet. Stäm alltid av och håll dialogen med både byggnadsnämnden och brandkonsulten. Har man inte stämt av dessa ändringar med 30

Man kan certifiera sig som sakkunnig inom brandskydd, BFS 2011:17 SAK3, antingen med behörighet N eller behörighet K beroende på utbildning och erfarenhet. Certifiering N riktar sig i första hand till personer med utbildningsnivå som motsvarar byggnadsingenjör/gymnasieingenjör. Certifiering med behörighet K riktar sig i första hand till personer med utbildningsnivån som motsvarar brand- eller byggnads­

ingenjör vid högskola. Byggnadsnämnden kan kräva att den som utför brandkontroller ska vara certifierad. Det gäller oftast vid mer komplicerade projekt. FRÅNGÄNGLIGHET

Alla människor ska ha tillgång till hela samhället därav höga krav på att alla ska kunna ta sig till byggnader och kunna vistas i byggnader. Olika krav gäller för olika byggnader beroende på om det är arbetsplatser, bostäder eller publika lokaler. Enligt boverkets byggregler (BBR) 5:31 ska byggnader utformas så att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Det finns med andra ord krav på att människor med funktionsnedsättning ska kunna ta sig ut ur byggnader om det börjar brinna. Begreppet frångänglighet har tillkommit just för den funktionen. Kravet gäller publika lokaler. Inte sällan blir det tyst när jag på tekniska samrådet för en publik byggnad ställer frågan om frångänglighet. Jag upprepar mig; – hur kan funktionshindrade människor ta sig ut ur byggnaden om det brinner? Det är fortfarande tyst! Frågan bollas mellan tillgänglighetssakkunnige och brandkonsulten. Ansvaret ligger förstås på byggherren att se till att byggnaden utformas så att funktionshindrade människor kan lätt ta sig till- och vistas inne i byggnaden samt även ta sig ut ur byggnaden om det brinner. ■ AZADEH IRANPOUR

Byggnadsinspektör i Sigtuna kommun Certifierad kontrollansvarig PBL, A.i.Bygglovspecialisten

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Minst 70 % avoch alla vindar har Bygg enligt BBR fuktbrandskyddat med TrygghetsVaktens problemstyrda medvindsventil mögel! ation! Förebygg med TrygghetsVakten vind TrygghetsVakten Vind - Innebär stängd takfot- inga brandceller.

- Stänger ventilation vid höga temperaturer • Minimalt underhåll sommartid - Ventilerar ut värmeöverskott - Skyddar mot byggfukt och mögel • Extremt energisnål

• Lätt att installera TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. Den är lämplig förVind alla vindar Med TrygghetsVakten skyddarmellan du vinden 20-20 kvm. mot000 fukt och mögel. TrygghetsVakten Vind stänger ventilationen när det är fuktigt ute och ventilerar då det är gynnsamt. -För en torr och vind! Kontakta osssäker för dimensionering!

www.trygghetsvakten.se 031-760 2000 • 08-4100 1819 • 040-630 1940

BrandskyddshandBoken Boken som är ett måste för dig inom bygg- och fastighetsbranschen kommer nu i en förbättrad uppdaterad version. Finns nu även som e-bok! har genomgått en omfattande revidering l Nu med BBR24, EKS10 och nya VFA l Tar upp CE-märkning och styrningar l

Beställ nu på brandskyddshandboken.se


Noterat

Boverket lämnar förslag om kontrollsystem för husbyggen Att kommuner tolkar byggreglerna olika får både ekonomiska och tidsmässiga konsekvenser för tillverkare av seriebyggda hus. Det medför också en stor osäkerhet när det gäller viljan att investera i utveckling och produktion. Boverket har kommit fram till att det är bristen på förutsägbarhet som är det största problemet och föreslår två alternativ till lösningar på detta. Båda förslagen berör kontroll av projektering som genomförts fram till startbesked och de begränsar sig inte till serietillverkade hus. Boverkets förslag med certifierade sakkunniga innebär att delar av de uppgifter som i dag ligger på byggnadsnämnderna överförs till certifierade sakkunniga. De sakkunniga får en utökad roll att kontrollera projekteringen av bostäder utifrån de krav som de är certifierade för. Den bedömning som de sakkunniga gör i ett sakkunnigintyg ska godtas av byggnadsnämnden i samband med startbesked enligt PBL. Boverkets förslag med certifierade byggprojekteringsföretag innebär en möjlighet för byggherren att låta ett certifierat byggprojekteringsföretag utföra och granska projekteringen. Genom att ett certifierat byggprojekteringsföretag utför projekteringen och granskningen av ett byggprojekt kan den byggnad som projekteras antas komma att uppfylla samtliga tekniska egenskapskrav. De bedömningar som redovisas i projekteringshandlingarna ska godtas av byggnadsnämnden i samband med startbesked enligt PBL eftersom de gjorts av ett certifierat byggprojekteringsföretag. Det innebär att certifieringen ersätter de bedömningar som byggnadsnämnderna gör idag inför startbeskedet. Båda Boverkets alternativ föreslås vara frivilliga och komplettera dagens system. Förslagen har också olika omfattning och tid för införande.

Limträ är bra för hälsa och välmående enligt ny forskning I ett pressmeddelande från Svenskt Trä skriver organisationen att både människor och miljö mår bra av att vi bygger mer i limträ och lyfter fram ny forskning som stöder påståendet. − Vi börjar få bättre kunskap och resultat om sådant vi tidigare anat, men inte kunnat mäta, säger Tomas Nord, universitetslektor vid Linköpings Universitet. Ett aktuellt projekt är Wood2New, ett europeiskt forskningssamarbete som pågick i tre år och lämnade in sin slutrapport i våras. Tomas Nord är en av de forskare som medverkat och han säger att resultaten är intressanta. − Det verkar som att vi påverkas positivt av att vistas i miljöer med exponerade träytor, bland annat har flera studier visat att vi upplever mindre stress, något som därmed kan få konsekvenser för hur vi bygger och inreder exempelvis skolor och arbetsplatser, säger Tomas Nord. Tomas Nord tror att de nya resultaten innebär att nuvarande fokus på resurseffektiva och produktionstekniska aspekter när det gäller träbyggande kompletteras med diskussioner om upplevelse och kundvärde. Kristine Nore, seniorforskare vid Norsk Treteknisk Institutt, har inom ramen för Wood2New gjort en studie som visar hur man kan ta tillvara energin vid fuktabsorption och utnyttja den för att sänka energibehovet i en träkonstruktion. Att trähus kräver mindre energi i byggprocessen är känt sedan tidigare, men nu visar det sig alltså att energianvändningen är lägre även i drift. Ett exempel på det är trähusen i Strandparken i Sundbyberg där den verkliga energi­åtgången är betydligt lägre än den beräknade skriver Svenskt Trä i pressmeddelandet. http://www.wood2new.org/

Informationscentrum för hållbart byggande Svensk Byggtjänst ska på uppdrag av Boverket upprätta och driva Informations­centrum för hållbart byggande. Syftet med Informationscentrum är att främja energieffektivisering och hållbarhet vid reno­ vering och nybyggnation. Verksamheten kommer att vara igång den första januari 2018. Svensk Byggtjänsts partner i uppdraget blir Nationellt Renoveringscentrum för bebyggelse. Läs mer om Nationellt Renoveringscentrum och SIRen på sid 20 i denna utgåva.

32

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Vi skapar hem och levande platser Det händer mycket kring Bonava just nu. Nära 9 000 bostäder är under utveckling i norra Europa och vi kommer att rekrytera många nya kollegor. Så räkna med att se allt mer av oss. Vi förädlar mark till nytt hållbart boende. Vår vision är att skapa hem och levande platser. Följ oss på vår resa på bonava.se

Bonava är en av de ledande bostadsutvecklarna i norra Europa. Bonava har sitt ursprung i NCC och har skapat hem och områden sedan 1930-talet. Idag har Bonava 1 600 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, Sankt Petersburg, Estland och Lettland med en omsättning på 13,5 miljarder kronor 2016. Bonava är noterat på Nasdaq Stockholm.


15 år i Sverige för trähus från Palmatin &tniska trähustillverkaren Palmatin, som har varit aktiv på den svenska marknaden i över 15 år, har under sina 22 verksamhetsår tillverkat 3 856 trähus och säkrar deras höga kvalitet genom att tillverka alla trädetaljer själv. Palmatins hus kännetecknas av hög kvalitet, energieffektivitet, bra inneklimat och individuella lösningar.

För närvarande sätter Palmatin upp tre hus i Kode och Leksand och fyra hus håller på att tillverkas som ska sättas upp i Härjedalen. Det innebär att verksamheten bedrivs över hela Sverige, med avstånd över 700 kilometer.

Enligt Palmatins chef Kaljo Valler tillverkar företaget främst privatbostäder. "Det största huset har vi hittills byggt i Tyskland. Det var en villa på 1 100 kvadrat som togs fram helt enligt kundens önskemål. Det är viktigt att kunden deltar aktivt i projekterings­ skedet tillsammans med arkitekter och ingenjörer," berättar Valler. I Sverige samarbetar Palmatin med Niklas Dahlströms arkitekt- och ingenjörsbyrå Darking.

Palmatin har under många år satsat på moderna projekterings­ program och produktionsteknologi som gör det möjligt att lösa även de svåraste konstruktionerna. Automatiserade produktionslinjer fungerar helt pappersfritt, det vill säga att all information skickas från beräknarens dator direkt till produktionsutrustningen. Företagets processer är förenliga med kvalitetsledningsstandarden ISO 9001:2015 och de olika produktionsprocesserna har CE-certifierats. Certifikaten finns tillgängliga på Palmatins hemsida.

Palmatin ingår i det estniska exportklustret för trähustillverkare, vars syfte är att utveckla det internationella samarbetet mellan företag och olika forskningsinstitut. Fokus för klustrets verksamhet ligger främst på utveckling av sina medlemmars kompetenser och innovationsförmåga, se www.woodhouse.ee

e www.palmatin.com 181 hus@palmatin.com r +372 605 4895

PALMATIN-ALLT I TRÅ limmerhus (av såväl massivt som limträ) Elementhus "Pre-Cur stomkonstruktioner BeamBlock hus Attefallshus (Max. 25 m2)

• European Union European Regional

Development Fund

lnvesting in your future

www.estonia.ee_


JURISTERNA PÅ FOYEN ADVOKATFIRMA

Här skriver juristerna på Foyen Advokatfirma om ett aktuellt ämne i varje nummer.

MIKAEL KARLSSON

Advokat mikael.karlsson@foyen.se

Vilket pris ska en konsument betala för en entreprenad? Priset för en entreprenad är ofta en av de viktigaste faktorerna för parterna vid deras beslut om att ingå ett entreprenadavtal. Det är inte heller ovanligt att parterna efter entreprenadens färdigställande är oense om vilket pris som ska betalas för entreprenaden. Denna artikel behandlar vissa prisfrågor som aktuali­seras vid tvister i konsumententreprenader. MAN BRUKAR SÄGA att priset för

en entreprenad ersätts med rörligt pris eller fast pris. I detta sammanhang används rörligt pris som ett samlings­ begrepp för när priset på förhand inte har bestämts, d.v.s. motsatsen till fast pris. I de fall priset på förhand inte har bestämts ska konsumenten utge skälig ersättning för entrepre­naden mot bakgrund av vad parterna i övrigt har avtalat om prisberäkningen. Har entreprenören lämnat en ungefärlig prisuppgift får priset inte överskridas med mer än 15 %. FÖR DET FALL PARTERNA TVISTAR

om priset för entreprenaden brukar frågorna ofta kokas ned till vem av parterna som har bevisbördan för en viss omstän­dighet som är avgörande för bestämmande av priset. Vem som har bevis­ bördan beror på olika faktorer. ÄR PARTERNA OENSE OM PRISET

måste man först se till om den aktuella entreprenaden utgör en småhusentreprenad enligt konsumenttjänstlagens definition, d.v.s. om entreprenaden utgörs av uppförande eller tillbyggnad av en- eller tvåbostadshus. Entreprenader som avser reparation, ombyggnad

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

eller underhåll faller utanför definitionen. en småhusentreprenad gäller det som konsumenten påstår har avtalats om priset, förutsatt att inte annat framgår av ett skriftligt avtal eller av omständigheterna i övrigt. Entreprenören ska i sådana fall motbevisa konsumentens påstående om det avtalade priset. Denna bestämmelse om s.k. omvänd bevisbörda är endast tillämplig på småhusentreprenader. I annat fall har konsumenten bevisbördan om denne påstår att parterna har avtalat om ett lägre pris än vad som är skäligt och entreprenören har bevisbördan om denne påstår att parterna har avtalat om ett högre pris än vad som är skäligt. Bevisbördans placering beror alltså på om det rör sig om en småhusentreprenad eller inte.

OM DET RÖR SIG OM

ÄVEN FRÅGAN OM vad som utgör skäligt pris för en entreprenad kan många gånger ge upphov till tvist. Entreprenören har då som utgångspunkt bevisbördan för att omständigheterna är sådana att det begärda priset är skäligt. Högsta domstolen har i en dom från november 2016 klargjort att det

ankommer på entreprenören att tillhandahålla konsumenten ett sådant underlag som gör det möjligt för konsumenten att tillsammans med övriga omständig­heter bedöma det utförda arbetets art och omfattning samt hur priset har beräknats. EXEMPELVIS OM EN entreprenör har begärt ersättning för ett visst antal timmar ska konsumenten med hjälp av underlaget kunna bedöma om det var skäligt att lägga ned det antal timmar som entreprenören har begärt ersättning för. Om entreprenören inte tillhandahåller konsumenten med ett sådant underlag riskerar entreprenören att inte få betalt för mer än vad konsumenten är beredd att betala för entreprenaden. VEM SOM HAR BEVISBÖRDAN för en omständighet av betydelse för priset beror alltså på karaktären av entreprenaden och vad som ska bevisas. Möjligheten

att bevisa en viss omständighet underlättas om det finns en tydlig dokumentation över det som ska bevisas. Detta är något parterna bör ha med sig såväl vid ingåendet av entreprenadavtalet som under entreprenadens utförande. En tydlig dokumentation kan många gånger motverka uppkomsten av tvist, vilket är kostnads­ effektivt för båda parter. ■

HAR DU FRÅGOR? ■ Som SBR-medlem har du möjlighet att kostnadsfritt ställa frågor till ­juristerna på Foyen Advokatfirma via ­telefon 08 - 506 184 00.

35


Noterat Utvecklande stöd till Smart City Sweden

Fortsatt starkt läge för byggindustrin Konfidensindikatorn för bygg- och anläggningsverksamhet föll tillbaka marginellt i september efter förra månadens uppgång, men fortsätter indikera ett betydligt starkare läge än normalt i byggsektorn. Fler företag än tidigare rapporterar att byggandet har ökat de senaste månaderna. Nettotalet, det vill säga skillnaden mellan andelen företag som redovisar ökat respektive minskat byggande, uppgår till den högsta nivån sedan 1996.

80 miljoner för forskning om hållbar social bostads­politik

I mars 2017 invigdes den nationella investerings- och exportplattformen Smart City Sweden som drivs av forskningsinstitutet IVL. Plattformen, som är en viktig del av regeringens strategiska samverkansprogram Smarta städer, är i huvudsak digital och visar i exportsyfte upp svenska tekniska lösningar, kunnande, verksamheter och testbäddar för den smarta staden. Hittills har Smart City Sweden främst arbetat med att belysa miljötekniska lösningar och lösningar kopplat till ekologiskt hållbar stadsutveckling. Regeringen satsar 25 miljoner kronor för 2018 och därefter 50 miljoner kronor årligen fram till och med 2021 för att bredda Smart City Swedens verksamhet så att flera dimensioner av smart och hållbar stadsutveckling visas upp i export- och investeringssyfte. Satsningen ska även säkerställa regionalt och lokalt deltagande genom att öka antalet fysiska demonstrations­ lokaler i landet. www.smartcitysweden.com

Spektakulär bro i Borås djurpark Den 400 meter långa bron sträcker sig från huvudentrén och ända upp till Borås djurparks afrikanska savann. Bron som invigdes i maj är ett samarbete med Fristad Bygg där Moelven Töreboda stått för leverans, konstruktion och montage av brons träpartier. Bron har flera annorlunda lösningar, en är att bron har tak, något som är ovanligt i Sverige. Det finns också en liten riktningsförändring på bron var tionde meter, vilket gör att den ringlar sig fram genom landskapet istället för att ge intrycket av en lång tunnel. Den är dessutom tillgänglighetsanpassad med bland annat hiss och angöringsramp. Bron har även en 23 meter lång övergång över järnvägen som krävt speciallösningar.

36

Foto: Sören Håkanlind

9 oktober öppnades Formas utlysning – Forskning för en social bostadspolitik. Det är den första utlysningen inom det tioåriga nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. Utlysningen omfattar 80 miljoner kronor under åren 2018– 2020. Forskningen bör involvera medborgare, organisationer, kommuner, företag med flera för att också stärka möjligheten till genomslag inom området. För att underlätta sådan kontakt och samverkan efterlyser Formas relevanta aktörer som vill ingå i forskningsprojekten. www.formas.se

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Debatt

Ska gamla eller nya bygg­regler gälla när ett bostadshus renoveras? Låt oss anta att byggreglerna har skärpts i något avseende, t.ex. tillgänglighetskrav i badrum. Om ett äldre hus ska renoveras efter att reglerna ändrats, ska staten då kräva att huset anpassas till de nya reglerna i samband med renoveringen?

D

et ligger nära till hands att tänka att om det är en stor renovering så ska det i samband med renovering genomföras åtgärder som innebär att dagens regler uppfylls. En stor renovering kan jämföras med att skapa en ny bostad och då ska väl rimligen dagens regler gälla. Så är i princip reglerna i Sverige idag.

är dock inte alltid vettigt! Kräver staten att de nya reglerna ska gälla vid en stor renovering så påverkar det incitamenten för fastighetsägaren. Den första anpassningen blir att ägaren renoverar på ett sätt som innebär att renoveringen kommer precis under den nivå där de nya reglerna ska följas. Eftersom kostnaderna för en renovering ökar med de hårdare reglerna så blir det också rationellt för fastighetsägaren att vänta med en renovering. Om det bakomliggande politiska målet är att alla lägenheter på lång sikt ska uppfylla de högre tillgänglighetskraven så innebär dessa anpassningar att målet inte kommer att nås.

DET SOM LÅTER VETTIGT

SER VI PÅ HUR DET FUNGERAR i praktiken framkommer också att krav på tillgänglighetsanpassning vid renovering enbart krävs för hyreshus och inte för bostadsrätter och egnahem. Utifrån ett mål om att alla bostäder på lång sikt borde ha hög tillgänglighet innebär även detta ett misslyckande. Dessutom finns ett element av godtycke i dagens regler: Kommunernas bedömning av vad som ska ses som en stor renovering går isär och möjligheten att få dispens från dagens krav varierar.

HUR SKA MAN DÅ GÖRA ISTÄLLET? I rapporten ”Krav på tillgänglighetsanpassning vid renovering: Ett diskussionsinlägg” (KTH, 2016) föreslår vi att högre krav på tillgänglighet helt frikopplas från om ett hus ska renoveras eller inte. Vill vi att alla bostäder på sikt ska uppfylla t.ex. höga tillgänglighetskrav så ska vi kräva att varje fastighetsägare, inklusive bostadsrättsföreningar, har en tidsplan för hur detta ska genomförs. Staten kan t. ex. kräva att x procent av fastighetsägarens bestånd ska vara anpassat till de nya reglerna efter y år. Vill fastighetsägaren kombinera tillgänglighetsanpassningen med renovering så är det ägarens sak. Därmed behöver fastighetsägaren inte ta strategiska hänsyn vid utformning av renoveringen.

högre fastighetskatt. Därigenom skapas ett ekonomiskt incitament att tillgänglighetsanpassa även bostadsbeståndet, som i så fall skulle gälla hela bostadsbeståndet. ■

HANS LIND

Professor fastighetsekonomi Tidigare vid KTH

TORD AF KLINTBERG

att staten bestämmer att en ägare som inte har en tillgänglighetsanpassad fastighet får betala MAN KAN DESSUTOM TÄNKA SIG

Tekn. dr. Byggnadsteknik KTH


BYGGLEVERANTÖRER

www.lapwall.se

SPARA MER ÄN 60% AV DINA ENERGIKOSTNADER www.smartfront.se • Tel. växel: 016-17 11 30

Årets tör Innova a un i Eskilst 2016

Combisafe har ett komplett utbud av säkerhetslösningar för arbete på höjd, inklusive kollektiva fallskydd, personligt fallskydd och permanenta förankringslösningar.

Designade entrétak

Släpp in dagsljuset med Takljuskupoler.

Skapa en välkomnande entré med ett snyggt entrétak! • • • • • •

Flera modeller och storlekar Enkel montering Unik aluminiumkonstruktion Lång livslängd Minimalt underhåll Brett produktsortiment 100% svensktillverkat

 Flera av våra tak levereras med infällda spotlights Entrétak som passar såväl till villor, flerbostadshus som kontor- och industrifastigheter. Besök oss på www.designtak.se

Nytec Plast AB

Smålandsstenar www.nytec.se 0371-33590

PRENUMERATIONSERBJUDANDE! Prova tre nummer för 119 kr pren@husbyggaren.se

38

HUSBYGGAREN NR 5.2017


BYGGLEVERANTÖRER Vi utför kompletta bullerskärmsentreprenader Försäljning av Planta Bullerskärmar

www.gnf.eu Tel +46 144 314 09 Fax +46 144 31429 Mobil +46 705 556 576

www.fasadglas.se

Åtgärda fukt, lukt och radon i golvet

MER INFO OCH RÅDGIVNING Tel 0451-898 77 info@jape.se

Jape Ventgolv är ett mekaniskt ventilerat system för golv och väggar som effektivt ventilerar bort fukt, lukt, radon och andra föroreningar som finns i underlaget.

www.ventgolv.se

PEIKKO SVERIGE TILL ER TJÄNST Den mest flexibla samverkansbalken i Sverige sedan 15 år.

HPC-balken för bästa totalekonomi!

Peikko är experten på infästningsteknik för betongkonstruktioner och samverkansbalkar för tunna bjälklagskonstruktioner.

Vi levererar även alla typer av pelare.

Läs mer på www.sveconsteel.se

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

EN 1090-1

www.peikko.se

Peikko Group - Concrete Connections since 1965

39


KONSULTERANDE INGENJÖRER ESKILSTUNA

STOCKHOLM

STOCKHOLM

Av SBSC cert. besiktningsföretag Av SP SITAC cert. besiktningsman för entreprenadbesiktningar

Besiktning / Konsultation / Utbildning • Sprinkler • Brandlarm • Gassläcksystem

www.brandskyddsbesiktning.com Byabacken 3A, 139 36 VÄRMDÖ info@brandskyddsbesiktning.com 08-510 104 70

PB teknik – specialist på projektering VVS

GÖTEBORG

www.pbt.se Tänker du bygga om eller bygga nytt? Vi kan hjälpa dig från idé till färdigställande! Vi utför projektledning, byggledning, byggkontroll, kostnadsberäkningar och besiktningar. Lillatorpsgatan 18 • 416 55 Göteborg Telefon 031-40 05 20 • Fax 031-40 22 33

HELSINGBORG

Stockholm 08-585 375 00 Örebro 019-19 27 70 Göteborg 031-774 39 71 Sandviken 026-27 00 66

www.bkkonsulter.se

Vi llhandahåller expertkompetens inom VVS, Kyl, SÖ, Energi och Teknisk förvaltning

LUND

TEKNIK, KVALITET & IDÈ

– ETT HELHETSPERSPEKTIV PÅ FASTIGHETER NACKA • VARBERG WWW.TQI.SE • 08-567 021 00

Av SBSC Certifierade besiktningsmän För sprinkler-, brandlarm och inertgasanläggningar Stockholm I Örebro I Norrköping I Sundsvall I Karlstad I Leksand I Umeå

08-410 102 30 • www.mpa.nu • info@mpa.nu

40

HUSBYGGAREN NR 5.2017


SBR Malmö Lokalavdelningen i Malmö startade höstens aktiviteter med ett välbesökt medlems­ möte. En enkel bit mat serverades inledningsvis i foajen till Niagara, Malmö Högskola. Niagara inrymmer bl.a. fakulteten för teknik och samhälle. Bygganden stod klar 2015 och är högskolans näst största. UNDER KVÄLLEN AVHANDLADES tre informationspunkter. Torge Kygele på Briskeye AB presenterade fotodokumentationssystemet DOC360. I korthet ger systemet en bild­ dokumentation i form av 360° bilder. Huvudprogrampunkten behandlade BBR 25 och nya föreskriften En Byggnads energianvändning vid normalbruk, BEN, samt Nära-nollenergibyggnader. De nya bestämmelserna som trädde i kraft 1 juli i år presenterades av Mikael Näslund från Boverket. Mikael gjorde en utmärkt genomgång av förändringarna av beslutade bestämmelser såväl som framtida i förhållande till tidigare energikrav. Äldre bestämmelser får tillämpas på arbeten som kräver bygglov eller anmälan som inkommer till kommunen för 1 juli, 2018. Bestämmelserna för Nära- nollenergibyggnader är planerade att träda i kraft 2021.

Lars Olderius, Ordförande, Lokalavdelningen Malmö

Kurser ENTREPRENADBESIKTNING STEG 1 OCH 2

i Helsingborg 1–2 november samt 24 november. SBR:s kurser i entreprenadbesiktning vänder sig till beställare, entreprenörer, bygg- såväl som till installationsbesiktningsmän, biträdande besiktningsmän och andra som kommer i kontakt med besiktning av entreprenader. Kursen är

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

också avsedd för dig med några års praktisk erfarenhet och som vill utbilda dig till besiktningsman. Anmälan: Görs via sbr.se/utbildningar KONTROLLANSVARIG ENLIGT PBL

21–24 november i Stockholm Grundkurs i 4 dagar vilken avslutas med en tentamen som sedan ligger till grund för certifiering. Kursen ger kunskaper om bl.a.

■■ Boverkets föreskrift av europeiska konstruktionsstandarder EKS 10 ■■ Entreprenadjuridik/avtal som AB04, ABT06, ABS09, Konsumenttjänst­ lagen m.m. ■■ Kvalitets- och miljöledningssystem SS-EN ISO 9001:2015 samt SS-EN ISO 14001:2015 Anmälan: Görs via sbr.se/utbildningar

■■ Plan- och bygglagen ■■ Boverkets byggregler BBR

41


NYTT FRÅN SBR

Talang­ program genom SBR SBR:s talangprogram syftar till att spetsa deltagarnas kompetens som ingenjör inom bygg- och fastighets­ branschen för att ge delta­ garna ett försprång i karriä­ ren. I programmet ingår två dagskurser alternativt ett utbildningspaket. och omfattar bland annat fyra nätverksträffar i Stockholm med föredrag från erfarna SBR ingenjörer med olika specialistkunskaper inom ingenjörsyrket. Plusmedlemskap i SBR och fri tillgång till alla SBR:s medlemsförmåner ingår under programtiden. Som deltagare i SBR:s talangprogram får man inbjudan till aktuella arrangemang och föredrag. Under nätverksträffarna hålls föredrag inom byggjuridik, projektstyrning och pro-

PROGRAMMET PÅGÅR I ETT ÅR

SBR finns för dig! Förbundet bildades 1951 och är en ideell yrkesorganisation med 2 800 medlem­ mar i 27 lokalavdelningar. SBR utveck­ lar och marknadsför medlemmarnas kompetens och bevakar deras intressen. SBR erbjuder bland annat utbildningar, expertrådgivning och kollegialt nätver­ kande. Medlemmar får använda den skyddade titeln Byggingenjör SBR. SBR representerar Sverige i det euro­ peiska samarbetsorganet AEEBC och sam­verkar med systerorganisationer i Norden. SBR ger även ut branschtid­ ningen Husbyggaren.

42

jektutveckling samt BBR med tid till både frågestund och gruppdiskussioner. Talangprogrammet vänder sig till den som vill utöka sin kompetens och bygga nätverk samt öka sina specialistkunskaper inom ingenjörsyrket. För att bli antagen till talangprogrammet ska man vara examinerad ingenjör eller arbeta som ingenjör inom bygg och fastighetsbranschen. Ålder är inte ett urvalskriterium. Kostnaden för programmet är 20 000 kr

För medlemskap krävs bygg­ ingenjörs­examen eller motsvarande. Studenter kan ansluta sig till SBR. Mer information: www.sbr.se SBR Byggingenjörerna Svenska Byggingenjörers Riksförbund Gävlegatan 15, 113 30 Stockholm info@sbr.se HEMSIDA www.sbr.se

per person. I priset även ingår litteratur, avslutningsmiddag samt diplom. Ansökan ska innehålla CV samt beskrivning varför sökanden vill gå programmet. Ansökan görs på www.sbr.se/karriar/talangprogram. För frågor kring programmet kontakta: Utbildningsavsvarig Linn Bessner, linn.bessner@sbr.se VD Björn Edebrand, bjorn.edebrand@sbr.se

UTBILDNING

Linn Bessner, 08-462 17 93, Alex Cohen, 08-462 17 94 EKONOMI Uno Rydholm, 08-462 17 96 JURIDIK Foyen Advokatfirma AB, 08-506 184 00 FÖRSÄKRINGAR

SBR:s försäkringsservice, 08-23 33 10 BOKHANDEL

Svensk Byggtjänst, www byggtjanst.se

STYRELSEORDFÖRANDE

Mikael Maddison, 035-19 10 51

Nya medlemmar

VD

EMIL LINDHAGEN Ebab, Älvsjö

Björn Edebrand, 08-462 17 95

MEDLEMSÄRENDEN

Lena Pettersson, 08-462 17 90

ANMAR DAWOD Bylero, Gävle MARY STEÉN Agat Besiktning, Knivsta

HUSBYGGAREN NR 5.2017


Öppna träffar INBJUDAN TILL TRÄFF MED FÖREDRAG AV VICE VD RESEARCH & INNOVATION, SKANSKA

SBR Motorpool SBR Försäkringsservice har upphandlat förmånliga fordons­ försäkringar för SBR:s medlemmar. samtliga företagsägda motorfordon som medlemmar har, för att sedan upphandla denna i cykler för att alltid veta att vi har ett konkurrenskraftigt pris. Omfattningen som erbjuds är Trafikförsäkring, Halvförsäkring och Helförsäkring. Tilläggsförsäkringar som är valbara:

I ”SBR:S MOTORPOOL” SAMLAR VI

■■ Hyrbil och självriskreducering ■■ Allrisk företagsägd bil ■■ Egendom i bil ■■ Saneringsförsäkring ■■ Trafikolycksfall

Skanskas chef för Research and Innovation, Ulf Håkansson, berättar om byggbranschens utmaningar inom innovationer, automation, digitalisering och effektivisering. Ulf tar avstamp i en nulägesanalys och tar med er på en resa till spännande framtida lösningar. Att använda berggrunden som en termos, byggautomation och integrerad BIM; hur ser Skanska på framtiden? Anmälan görs via sbr.se/lokalavdelningar Datum: Onsdag 22 november kl. 17:30 Plats: Sjöfartshotellet, Slussen, Katarinavägen 26 i Stockholm INBJUDAN TILL BYGGJURIDIK SBR NORRKÖPING

Träffen är öppen även för icke medlemmar. Den som är medlem får alltså gärna bjuda in kollegor eller andra kontakter i branschen. SBR bjuder på lättare förtäring i samband med mingel följt av föreläsning. En representant från SBR finns även på plats för att svara på frågor och informera om SBR. Anmälan görs via sbr.se/lokalavdelningar

■■ Förarolycksfall När du anmäler ditt intresse önskar vi information om vilken omfattning samt vilken/vilka tilläggsförsäkringar som önskas.Skicka in dina kontaktuppgifter till: SBRMotor@phpa.se eller ring 08–23 33 10 om du har frågor.

Datum: Tisdag 14 november kl. 17:30 Plats: Elite Grand Hotel, Centrala Norrköping

ANNA HEIMBÜRGER Fidjeland, Stockholm

Entreprenadbesiktning steg 1

Nordic Architecture Fair

OLA SJÖSTRAND Protinus, Täby

Svenska mässan 7–8 november

THOMAS GYLLENSKEPP Studerande, Gävle

Helsingborg 1–2 november Stockholm 6–7 november

PEDRAM ADJAMLOO Studerande, Järfälla

ÖB-symposium

Stockholm 8–9 november

MIKAEL MARTINSSON Studerande, Frösön

Stockholm 8–9 november

ANDERS FREDSON Studerande, Ystad

Smarta städer

EB-symposium

PER-GÖRAN SKOG Studerande, Södertälje

Kistamässan 22–23 november

Stockholm 9 november

Brobyggardagen

Kalendariet π HÄNDER I SBR

π MÄSSOR & MÖTEN ByggReis Deg

Brandskydd 2017

Svenska mässan 29 januari Grundläggningsdagen

Entreprenadbesiktning steg 2

Norge 17–21 oktober

Stockholmsmässan 16 mars

Göteborg 26 oktober

Stålbyggnadsdagen

Nordbygg 2018

Avancerad Entreprenadjuridik

Stockholm 26 oktober

Stockholmsmässan 10–13 april

Malmö 27 oktober

HUSBYGGAREN NR 5.2017 

43


Posttidning B Husbyggaren Gävlegatan 15 113 30 Stockholm

Stoppa smutsen i entrén...

Vi på Kåbe-Mattan AB är specialister på effektiva entrélösningar som minskar städkostnader och ger en renare inomhusmiljö. Vi erbjuder ett mycket brett sortiment av entrémattor och skrapgaller. Vill Du skapa en inbjudande, personlig och effektiv entrélösning? Kontakta oss!

Kåbe-Mattan AB Sågverksvägen 10A | SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 | Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se | www.kabe-mattan.se

Husbyggaren nr 5 2017  
Husbyggaren nr 5 2017  

Tidningen ges ut av SBR – Svenska Byggingenjörers Riksförbund. Husbyggaren kommer i 11 300 exemplar och läses av medlemmar, arkitekter, kons...